Nöjt Barn Index - Karlskoga kommun

8
Personalen på förskolorna berättade att föräldrar ställde sig mycket positiva till
undersökningen. På en förskola beskrev man hur ett barn hade gått hem till sina
föräldrar och ställt samma frågor och låtit dem rita teckningar på samma sätt som
barnen gjort i förstudien.
– Pappa, kan du berätta vad som är tråkigt och roligt med ditt jobb
Genom att ställa frågorna till barnen, låta dem rita och berätta, skriva och berätta så
utgår undersökningen från barnens egna perspektiv. Det innebär att de frågor som tas
fram utgår ifrån områden som barn och unga beskrivit som viktiga för hur de mår och
hur nöjda de är med livet.
När materialet, såväl teckningar som ”tycka till” listor sorterats och systematiserats
träffade både Barnombudsmannen och projektgruppen barnen i de förskolor och
skolor som ingått i förstudien. Uppgiften var att barnen skulle få klä sina egna bilder
och listor i ord och förklara hur de tänkt.
Detta var ett viktigt moment i förberedelsearbetet som gav stor lärdom om hur viktigt
det var att barnen själva fick förklara vad de avsåg. Annars hade det blivit de vuxnas
tolkningar av teckningar och listor som blivit underlaget till frågorna i
undersökningen. Genom samtalet med barnen kompletterades materialet med
förklaringar ur barnets perspektiv som var betydelsefulla för skapandet av
frågeområden med tillhörande frågor.
Erfarenheter från förstudien visade att barn berättar mycket och gärna om sitt liv om
vad som händer i förskola, skolan och i hemmet. Alla uppgifter behandlades i samråd
med chefer och personal inom förskola och skola. Eventuellt sekretessbelagda
uppgifter hanterades av berörd personal med tydlig uppföljning.
3.8 Utbildning i samtalspedagogik
Då förskolorna och skolorna i Karlskoga och Degerfors arbetar aktivt med inflytande
för barnen var det lämpligt att komplettera Nöjt barn-index och den undersökningen
med en gemensam fortbildningsinsats.
Elisabeth Arnér, Fil.lic., universitetsadjunkt vid pedagogiska institutionen, Örebro
universitet, anlitades. Elisabeth Arnérs intresse och forskning riktar sig främst mot
demokratifrågor i barns och ungas vardag. Fokus ligger på lärares betydelse för barns
och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande i förskola och skola.
Alla pedagoger inom förskolan och ett urval pedagoger från skolan erbjöds utbildning
med Elisabeth Arnér. Utbildningen fokuserade på förändring av synen på barn och
satte fokus på mötet mellan vuxna och barn i förskolan. Förhållningssättet leder till att
barnen i förskolan får ett verkligt inflytande över sin dag i förskolan. Att låta barnens
egna uppfattningar leda arbetet i förskolan. Vuxna ska vara inspiratörer som berikar
barnens upplevelser och idéer. I grunden handlar det om respekt och om att intressera
sig för vad som är meningsfullt för barnen.
Tanken med att all personal inom förskolan skulle få ta del av utbildningen var att alla
skulle kunna genomföra samtalen för att kunna genomföra Nöjt barn-index. För att
barn som ännu inte kan läsa och skriva, ska kunna komma till tals i statistiska