SAMRà DSREDOGÃRELSE - 2009-11-25 Förslag till ... - Kungälv
SAMRà DSREDOGÃRELSE - 2009-11-25 Förslag till ... - Kungälv
SAMRà DSREDOGÃRELSE - 2009-11-25 Förslag till ... - Kungälv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - <strong>2009</strong>-<strong>11</strong>-<strong>25</strong><br />
Förslag <strong>till</strong> Vindbruksplan<br />
Tematiskt <strong>till</strong>ägg <strong>till</strong> översiktsplanen.<br />
Kungälvs kommun, Västra Götalands län.<br />
PLANERING<br />
SAMHÄLLSBYGGNAD<br />
ADRESS Nämndhuset · 442 81 Kungälv<br />
TELEFON 0303-23 80 00 vx<br />
FAX 0303-632 37<br />
E-POST samhallsbyggnadskontoret@kungalv.se<br />
HEMSIDA www.kungalv.se
Samråd om förslag <strong>till</strong> Vindbruksplan. Tematiskt <strong>till</strong>ägg <strong>till</strong><br />
översiktsplanen.<br />
Kungälvs kommun, Västra Götalands län.<br />
SAMRÅDSREDOGÖRELSE<br />
Det rubricerade förslag, daterat februari <strong>2009</strong> har varit utställt för samråd enligt<br />
plan- och bygglagen (PBL) 5:20, under tiden <strong>2009</strong>-02-26 - <strong>2009</strong>-06-01 på<br />
Medborgarservice i Nämndhuset entréhall och på kommunens samtliga bibliotek.<br />
Innehåll:<br />
STATLIGA MYNDIGHETER/BOLAG sid 2<br />
REGIONALA ORGAN OCH GRANNKOMMUNER sid 18<br />
KOMMUNALA NÄMNDER OCH BOLAG sid 22<br />
POLITISKA PARTIER sid <strong>25</strong><br />
FASTIGHETSÄGARE OCH PRIVATPERSONER sid 27<br />
ÖVRIGA sid 49<br />
SAMMANFATTNING sid 55<br />
Till Enheten för utveckling, planering och uppföljning har inkommit 36 st yttranden enligt<br />
nedanstående vilka är skrivna i sin helhet (förutom bilagor) och kommenterade.<br />
YTTRANDE STATLIGA MYNDIGHETER/BOLAG<br />
1. LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN<br />
Tidigare planering<br />
Gällande översiktsplan för Kungälvs kommun antogs av kommunfullmäktige 2001-12-03.<br />
Kommun har påbörjat arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen. I den<br />
gällande Kommunplan 2000 finns vindbruksfrågan översiktligt behandlad. En utredning<br />
låg <strong>till</strong> grund för kommunens ställningstaganden i energiplanen 1998 avseende<br />
utbyggnadsplaner och rekommendationer. Intresset av att uppföra vindkraftverk har varit<br />
begränsat och ännu idag saknas uppförda verk i Kungälvs kommun.<br />
Länsstyrelsens roll<br />
Länsstyrelsen skall vid samråd om översikts- och tematisk översiktsplan särskilt ta <strong>till</strong> vara<br />
och samordna statens intressen och därvid bl.a.<br />
• verka för att riksintressen <strong>till</strong>godoses – 3 och 4 kap miljöbalken (MB)<br />
• ge råd om <strong>till</strong>ämpningen av 2 kap plan- och bygglagen (PBL)<br />
2
• verka för att mellankommunala frågor samordnas på lämpligt sätt<br />
• ge råd om sådana miljö- och riskfaktorer som bör beaktas.<br />
Sammanfattning av vindbruksplanen<br />
Länsstyrelsen <strong>till</strong>styrker huvuddragen i kommunens förslag <strong>till</strong> vindbruksplan och den<br />
kommunala målsättningen att öka produktionen av andelen förnyelsebar energi. Planen är<br />
fördömligt strukturerad och klargör processen för hur lämpliga områden för<br />
vindbruksutveckling har preciserats och på vilka grunder.<br />
Huvudsyftet med vindbruksplanen är att ta fram ett underlag för strukturerad utbyggnad av<br />
vindbruk i kommunen med hänsyn tagen <strong>till</strong> resursnyttjanden och bevaranden av värden av<br />
nationallandskapskaraktär. Vindbruksplanen skall utgöra underlag för effektiv och<br />
konsekvent hantering av detaljplaner, bygglov och andra ärenden avseende<br />
vindbruksutveckling. Vindbruksplanen skall avgränsa områden som är lämpliga för<br />
utveckling av vindbruk och ange riktlinjer för anläggningars utformning. Planen skall även<br />
ange riktlinjer för placering, utformning och prövning av enskilda verk utanför lämpliga<br />
vindbruksområden.<br />
Intresset för vindbruk har tidigare varit förhållandevis begränsat, men har emellertid ökat<br />
markant på senare tid. Kommunens grundsyn <strong>till</strong> vindbruk är positiv. Omdömeskriterierna<br />
för områdens förutsättningar benämns som mycket goda, goda och begränsade. En<br />
sammanvägning görs för de områden som kan komma ifråga för etableringar av vindbruk,<br />
dels genom att platsernas lämplighet bedöms ur teknisk synpunkt och dels utifrån<br />
landskapets tålighet.<br />
Kungälvs kommun står nu inför att formulera en långsiktigt hållbar fysisk planering för<br />
vind- och vågbruk i kommunen. Förnyelsebar energiproduktion ska kunna möjliggöras<br />
med ändamålsenlig anpassning <strong>till</strong> nationallandskapets skala, struktur och visuella<br />
samband.<br />
Förändringar i lagar och nya nationella och regionala mål<br />
Kommunal riskhantering<br />
Kommunalt risk- och sårbarhetsarbete regleras av två lagar.<br />
Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära<br />
händelser i fredstid och höjd beredskap, gäller från 2006-06-30 och<br />
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, vilken gäller från 2004-01-01.<br />
Miljöbedömning<br />
Enligt nya bestämmelser i plan- och bygglagen skall en miljöbedömning ske av planer och<br />
program, där ställning skall tas <strong>till</strong> om deras genomförande kan antas medföra en<br />
betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningen skall ske utifrån MKB-förordningen SFS<br />
2005:356 och en behovsbedömning motiveras. För översiktsplaner skall alltid en<br />
miljöbedömning göras.<br />
Nationella och regionala mål<br />
Sedan Kungälvs tidigare översiktsplan antogs har nationella och regionala mål <strong>till</strong>kommit<br />
och förändrats. De nationella och regionala miljömålen går att nå via Länsstyrelsens<br />
hemsida www.lansstyrelsen.se/vastragotaland.<br />
Från samma adress kan även information erhållas över hur kommunen kan iaktta gällande<br />
miljökvalitetsnormer i översiktsplanen.<br />
Länsstyrelsens synpunkter<br />
Allmänt<br />
Förslag <strong>till</strong> vindbruksplan redovisar utbyggnadsområden lämpliga för vindbruksändamål.<br />
Föreslagna områdena kan betraktas som relativt konfliktfria områden eftersom vederbörlig<br />
hänsyn redan tagits <strong>till</strong> övriga allmänna intressen i kommunen.<br />
3
Förutom att föreslagna områden kan betraktas vara i avsaknad av motstående intressen<br />
uppfyller de även egenskapskrav på att utgöra lämpliga lokaliseringar utifrån<br />
vindenergisynpunkt.<br />
Konsekvenserna för de tre utvecklingsalternativen är olika och varje scenarie preciserar<br />
målmedvetet utifrån olika värdegrunder både lämpliga områden för vindbruksutveckling<br />
som för bevarande. Resultatbilden är så pass detaljerad att uppskattade värden på antal<br />
vindkraftverk, mängd producerad el, motsvarande antal hushållsenheter samt procentuell<br />
täckning av det kommunala elbehovet kan redovisas.<br />
Genom att låta vindbrukets utvecklingsmöjligheter styras av en övergripande strategi för<br />
kommunen som helhet, kan perspektivet för hållbar utveckling ge kommunen en värdefull<br />
vägledning vid framtida intresseförfrågningar avseende nya vindbruksetableringar. Efter<br />
avslutat samråd avser Kungälvs kommun att göra en sammanvägning av inkomna<br />
synpunkter och utforma ett slutgiltig utvecklingsalternativ för vindbruksplanen.<br />
Vindkraften är en förnyelsebar energikälla. Vindstyrkan är grundförutsättningen för<br />
möjligheterna att kunna etablera vindbruk. Uppsala universitet har på uppdrag av<br />
Energimyndigheten utfört en vindkartering av Sverige där man kartlagt<br />
medelvindhastigheten och tagit fram nya beräkningar över vindförhållandena i landet. Man<br />
har kommit fram <strong>till</strong> att betydligt större områden än tidigare har gynnsamma eller goda<br />
förutsättningar för vindbruksutbyggnad. Nya uppgifter om vindförutsättningar i<br />
kombination med senare teknikutveckling gör att nivån på lägsta vindhastighet för lönsam<br />
energiutvinning reducerats och att vinden inte längre är en begränsande faktor på land.<br />
Energimyndigheten har i samarbete med Länsstyrelsen beslutat om preciseringar av<br />
riksintresseområden inom länet för vindbruksutveckling. Dessa områden bedöms som<br />
särskilt lämpliga för vindbruksutveckling och berörda kommuner bör på ett ändamålsenligt<br />
sätt beakta deras utvecklingspotential i kommunal översiktsplanering.<br />
Vinden är inte längre en begränsande faktor på land för att ekonomiskt kunna utvinna<br />
energi från landbaserade vindbruksanläggningar. I och med att möjligheterna <strong>till</strong><br />
lokaliseringar i landskapet är mycket gynnsamma kan fokusering kring valet av lämpliga<br />
lokaliseringsplatser ägnas ökad uppmärksamhet och väsentlig hänsyn riktas regionens och<br />
kommunernas natur-, kultur- och landskapsvärden.<br />
Vindbruksplanens landskapsanalys är av stor betydelse i detta sammanhang.<br />
Landskapsanalysen utgör ett betydelsefullt underlag vid bedömning av olika platsers<br />
lämplighet för vindbruksetablering. Analysen bidrar <strong>till</strong> ett vägledande helhetsperspektiv<br />
över vindbrukets möjligheter inom kommunen. Länsstyrelsens rapport ”Kustområdet och<br />
skärgården i Bohuslän – en värdebeskrivning av ett nationallandskap enligt 4 kap.<br />
miljöbalken”, rapport 2000:8, kan även utgöra del av befintligt planeringsunderlag.<br />
Rapporten är framtagen inom Miljö- och hushållningsprogrammets projekt ”Levande<br />
skärgård” och understryker just behovet av en helhetssyn på kustens miljövärden så att<br />
kusten ska kunna bibehålla sin karaktär och attraktivitet.<br />
Aktuell vindbruksplan har även gjort en bedömning av områden lämpliga för<br />
vågkraftutbyggnad.<br />
Länsstyrelsen anser att utformningen av vindbruksplanens slutgiltiga utvecklingsalternativ<br />
i första hand bör utveckla vindbruk i redan påverkade områden, beakta och värna områden<br />
med natur- och kulturvärden, pröva lokaliseringar för havsbaserade vindbruksanläggningar<br />
i samlade geometriska grupper samt pröva lokaliseringar för havsbaserade våg- och<br />
strömkraftsanläggningar.<br />
Naturvård<br />
De områden som kommit att utses som lämpliga för vindbruksutveckling kommer <strong>till</strong> stor<br />
del att utgöras av områden på skogklädda kullar. De kommer att utgöra områden med<br />
4
naturvärden, vilka måste bedömas vid varje enskild lokalisering. Vindbruksplanen<br />
beskriver på ett övergripande sätt konsekvenserna för natur och friluftsliv.<br />
Länsstyrelsen anser att vindbruk inte ska lokaliseras på de platser som omfattas av<br />
bestämmelserna i 3 och 4 kap miljöbalken, riksintresse för natur, friluftsliv och de<br />
geografiska bestämmelserna. Ett bevarande av kustzonen, området kring Göta- och Nordre<br />
älv samt området vid Svartedalen <strong>till</strong> fördel för områdets höga värden för natur och<br />
friluftsliv får anses vara ett överordnat allmänt intresse.<br />
Det pågår en reservatsöversyn avseende Marstrandsskärgården. Länsstyrelsen anser att en<br />
vindbruksetablering inom detta område står i direkt strid med intentionerna att väva<br />
samman flera naturreservat <strong>till</strong> ett större skyddat område för natur och friluftsliv.<br />
Flera områden i kommunen omfattas av Natura 2000, fågeldirektivet.<br />
Dessa områden utgörs av Klåverön med omgivande öar, Ödsmålskile, längs Nordre älvs<br />
estuarium, Göta- och Nordre älvs dalgångar samt ett område i Svartedalen. Inom och i<br />
anslutning <strong>till</strong> dessa områden finns utpekade skyddsvärda fågelarter, vars flygstråk,<br />
häckningsområden och födosöksområden kan komma i konflikt med<br />
vindbruksanläggningar. Länsstyrelsen gör bedömningen att vindbruksetableringar kring<br />
dessa skyddade områden måste undvikas. Mer detaljerat underlag redovisas i respektive<br />
bevarandeplan.<br />
Vindkraftverkens tekniska förutsättningar i kombination med erforderliga vindhastigheter<br />
möjliggör exploatering på många platser, där det tidigare inte varit ekonomiskt lönsamt.<br />
Med anledning av vindkraftverkens storlek kommer de på flertalet valda platser att erhålla<br />
en dominerande ställning i landskapet. Upplevelsen av landskapsbilden är viktigt för<br />
friluftslivet. Därför bör en lokalisering av vindkraftverk vid värdefulla utsiktspunkter<br />
framförallt i kustzonen undvikas.<br />
Beroende på val av plats kommer behovet av <strong>till</strong>fartsväg att påverka platsens naturvärden.<br />
Anläggande av vägar och dess konsekvenser måste belysas i ett tidigt skede med ett mer<br />
detaljerat underlag. Etablering av vindkraftverk och anläggande av <strong>till</strong>fartsvägar är typer<br />
av åtgärder som enligt värdebeskrivningen kan ge negativ påverkan på riksintresse för<br />
naturvård.<br />
En del naturområden i anslutning <strong>till</strong> befintliga bebyggelsestrukturer kan i framtiden<br />
komma att utgöra viktiga områden för närrekreation. Denna aspekt kan ytterligare belysas<br />
och beaktas i det framtida urvalsarbetet av lämpliga områden för vindbruk.<br />
Utöver det som redovisats i vindbruksplanens inventeringsprotokoll berörs även följande<br />
dokumenterade värden för områdena enligt nedan:<br />
J: nyckelbiotop och skyddsvärda träd<br />
R: Rödlistade arter, dvärglin och granspira i de östra delarna<br />
T: Kärrskog i norr. Fridlyst hedjohannesört<br />
X: Kärrskog i norr. Fridlyst hedjohannesört <strong>25</strong>0 meter norr om Dalen samt i den södra<br />
delen.<br />
Ä: Fridlyst hedjohannesört och rödlistad granspira.<br />
Förslag <strong>till</strong> vindbruksplan har tagit hänsyn <strong>till</strong> redan skyddade områden, såsom<br />
naturreservat, Natura 2000-områden, djurskyddsområden, vattenskyddsområden,<br />
strandskydd, biotopskyddsområden, områden med fast fornlämning och <strong>till</strong>hörande<br />
fornlämningsområden samt områden med landskapsbildsskydd. Vid eventuell<br />
vindbruksetablering i anslutning <strong>till</strong> dessa naturvärden kan avvägning behöva göras för<br />
varje enskilt fall för att skyddet för områdets värden på bästa sätt skall kunna <strong>till</strong>godoses.<br />
Länsstyrelsen anser att planerad utbyggnad av vågkraftsanläggningar kan komma att<br />
innebära inskränkningar för båtburet friluftsliv. Ett mer utförligt planeringsunderlag<br />
behöver tas fram inför mer slutgiltiga bedömningar.<br />
5
Kulturmiljö<br />
Föreslagna utbyggnadsområden för vindbruk är nästan helt lokaliserade <strong>till</strong> områden<br />
utanför riksintresseområden för kulturmiljövård. Två utbyggnadsområden, Bufferöd (R)<br />
och Kvarndalen (U), berör kommunala bevarandeområden. Båda ingår i kommunens<br />
kulturminnesvårdsprogram samt är utpekade som reservområden för vindbruksändamål.<br />
Flera av föreslagna utbyggnadsområden för vindbruk kommer däremot i beröring med<br />
närliggande fornlämningsbilder. För vissa kan den vara högst påtaglig. Detta är av stor<br />
betydelse för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av <strong>till</strong>ståndsärenden. För område A<br />
och B kan det innebära konflikt med fornlämningar under eller i vatten. Sannolikt kommer<br />
arkeologisk utredning att behöva tas fram i samband med en miljökonsekvensbeskrivning.<br />
Länsstyrelsen anser att det inför varje förslag <strong>till</strong> utbyggnadsområde kan komma att ställas<br />
krav på arkeologisk utredning i syfte att klargöra förekomsten av fast fornlämning inom<br />
området. Detta avgörs dock i vare enskilt fall och i enlighet med KML. För behovet av<br />
utredning har den enskilda fornlämningen, den omgivande kulturmiljön i sin helhet samt<br />
topografin en avgörande betydelse. Dessutom har vid denna bedömning även antalet verk<br />
som ämnar uppföras stor betydelse samt <strong>till</strong>hörande anläggningsarbeten i form av<br />
<strong>till</strong>fartsvägar och anslutningar <strong>till</strong> ledningsnät.<br />
Vindbruk utgör ett påtagligt visuellt ingrepp i landskapsbild och kulturmiljö. Fördjupade<br />
studier bör göras för varje enskild miljö i anslutning <strong>till</strong> att områden blir aktuella för<br />
vindbruksetableringar. Inom de olika områdena kan särskild arkeologisk utredning komma<br />
att bli nödvändig. Behovet av arkeologiska utredningar, förundersökningar eller andra<br />
antikvariska insatser bör bedömas i varje enskilt fall. Fotomontage kan vara en metod för<br />
att visualisera konsekvenser av föreslag <strong>till</strong> vindbruksetablering.<br />
Buller- och skuggstörningar<br />
Länsstyrelsen anser att bullerstörningar och störningar från skuggor och reflexer behöver<br />
utredas för varje enskild lokalisering i närheten av bostadsbebyggelse i enlighet med<br />
rekommendationer i Boverkets vindkraftshandbok.<br />
Kraftledningar<br />
Länsstyrelsen anser att vindbruksplanen behöver redovisa förekomst av befintliga<br />
stamledningsnät och lokaliseringar av framtida behov av nödvändiga ledningssträckningar.<br />
Energiplanering<br />
Kungälvs kommun har just färdigställt ett förslag <strong>till</strong> ny energiplan för kommunen.<br />
Energiplanen är ute på remiss för att inhämta samrådssynpunkter. I energiplanens<br />
aktionsdel återfinns en handlingsplan 2020 där två huvudstrategier för arbetet med energi<br />
för Kungälvs kommun redovisas.<br />
Dels har energiplanen <strong>till</strong> syfte att minska den totala energiförbrukningen och dels att<br />
övergå <strong>till</strong> förnyelsebara energikällor och hållbara transporter.<br />
Länsstyrelsen anser att i arbetet med att öka kommunens oberoende av fossila bränslen för<br />
energiframställning kommer med all sannolikhet kommunens vindbrukspotential att utgöra<br />
en betydelsefull del.<br />
Luftfart och vindkraft<br />
Vindkraftverk kan ge negativ påverkan på radioutrustning för navigerings- och<br />
inflygningshjälpmedel och flygradarutrustning som krävs för att kunna orientera mellan<br />
olika flygplatser. Störningsrisker från vindkraftverk lokaliserade inom skyddsområde för<br />
navigationsutrustning för luftfarten måste utredas noggrant i varje enskilt fall. En flygplats<br />
omges av skyddsområden bestående av hinderbegränsande ytor, procedurområden samt<br />
MSA-påverkande ytor. Enligt förslag <strong>till</strong> vindbruksplan är delar av Kungälvs kommun<br />
lokaliserade inom hinderbegränsande ytan för Göteborg/Säve Flygplats. Utredningsområde<br />
6
H och L ligger på gränsen <strong>till</strong> denna yta, varför Länsstyrelsen anser att en eventuell<br />
utbyggnad av vindbruk inom dessa områden bör ske först efter samråd med Göteborg/Säve<br />
flygplats.<br />
Kungälvs kommun ligger också inom den MSA-påverkande ytan för Göteborg/Säve,<br />
Göteborg/Landvetter och Trollhättan/Vänersborg flygplatser. Detta innebär att dessa<br />
flygplatser i egenskap av sakägare bör få möjlighet att yttra sig över ärenden då det kan<br />
komma att påverka deras verksamhet.<br />
Den 1 oktober 2008 trädde Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering<br />
av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) i kraft.<br />
Sjöfart<br />
Vid etableringar av vindbruksparker måste hänsyn tas <strong>till</strong> sjöfartens etablerade trafikstråk<br />
<strong>till</strong>- och från hamnanläggningar samt <strong>till</strong> den kustnära trafiken längs våra kuster.<br />
Kommersiell sjöfart kräver raka och enkla sjötrafikstråk, där onödiga omvägar är<br />
kostnadskrävande och kan förorsaka risksituationer och ökad miljöpåverkan. Föreslaget<br />
område <strong>till</strong> havs, område A, bedöms dock varken påverka framkomlighet eller säkerhet för<br />
sjöfarten. Etableringar för vindbruk i öppen sjö på vattendjup mindre än 6 meter har liten<br />
eller ingen påverkan på handelssjöfarten. Den sjöfart som kan beröras är fiske- och<br />
fritidsbåtar. Samråd bör ske med registrerade yrkesfiskare och lokala båtorganisationer.<br />
Generellt behövs ett säkerhetsavstånd på 500 meter mellan perifera verk och närmaste<br />
sjötrafikstråk. Verk i anslutning <strong>till</strong> farleder behöver förses med hinderljus och indirekt<br />
fasadbelysning runt om nedre delen av tornet. Landbaserade anläggningar på större<br />
avstånd än 20 km från närmsta kust har normalt ingen betydelse för sjöfarten.<br />
Totalförsvaret<br />
Totalförsvarets intressen utgör områden av riksintresse. Enligt miljöbalken skall mark- och<br />
vattenområden som har betydelse för totalförsvaret så långt möjligt skyddas mot åtgärder<br />
som påtagligt kan motverka totalförsvarets intressen. Det finns en antal föreslagna<br />
områden, vilka kan komma i konflikt med försvarets intressen. Det är områdena S, T, U<br />
och V. Eventuellt kan även en mindre del av områdena D, L och R komma att beröras.<br />
Enligt försvaret bör dessa områden utgår från planen. Dock meddelar Försvaret att på<br />
enskilda koordinater inom dessa områden kan uppförande av verk möjliggöras utan att<br />
konflikt behöver uppstå. Analys krävs för varje enskild position.<br />
Vindkraftsetableringar <strong>till</strong> havs, område A, kan riskera att störa radarsystem men Försvaret<br />
meddelar att det ofta finns en teknisk lösning på dessa störningar.<br />
Skyddsavstånd<br />
Med den teknikutveckling som ständigt pågår är det väsentligt att senaste teknik med bästa<br />
energieffektivitet kan nyttjas för varje etableringsläge.<br />
Av den anledningen anser Länsstyrelsen att fasta skyddsavstånd <strong>till</strong> eller högsta höjd på<br />
vindkraftverk generellt inte bör fastställas. Detta bör i stället avgöras vid miljöprövningen.<br />
Länsstyrelsen anser dock att skyddsavstånd behöver vara så pass stora att de kan ge<br />
erforderligt skydd för risker avseende lossade bladdelar och nedfallande is.<br />
Länsstyrelsen anser att vindbruksplanen behöver kompletteras med uppgifter om att det är<br />
kommunens ansvar att bedöma erforderliga riskavstånd och behovet av särskild riskanalys<br />
i samband med lokaliseringsförslag.<br />
Länsstyrelsen anser att nya typer av olycksrisker kan komma att uppstå och bör beaktas i<br />
ett framtida diversifierat energiförsörjningssystem. Se vidare rapporten ”Nya olycksrisker i<br />
ett framtida energisystem” från Energimyndigheten och Räddningsverket.<br />
Geoteknik<br />
Den geotekniska lämpligheten måste alltid klarläggas vid all planering och utbyggnad.<br />
Länsstyrelsen anser att planen bör kompletteras med en bedömning i vilken omfattning det<br />
finns geotekniska svårigheter att dra fram nya anslutningsvägar samt i vilken utsträckning<br />
det inom respektive område finns goda förutsättningar att grundlägga vindkraftverk.<br />
7
Länsstyrelsen anser det värdefullt ifall Kungälvs kommun även inkluderar en strategi för<br />
hur geoteknisk lämplighet bör hanteras vid framtida lokaliseringsprövningar. Det är bra<br />
ifall områden med särskilda tveksamheter rörande den geotekniska lämpligheten<br />
uppmärksammas tidigt i <strong>till</strong>stånds- eller planprocessen.<br />
Kommunal samverkan<br />
Länsstyrelsen anser att havets och kustzonens värden bör söka betraktas utifrån ett<br />
regionalt helhetsperspektiv. Lämpliga utvecklingsstrategier och rekommendationer för<br />
vind- och vågbruksetableringar bör utgå från kustzonslandskapets förutsättningar och<br />
formuleras med väl avvägd hänsyn <strong>till</strong> föreslagna naturområden.<br />
Till havs, söder om i vindbruksplanen föreslaget område A, har även Öckerö kommun för<br />
avsikt att planera för havsbaserade vindbruksparker. Länsstyrelsen anser att vind- och<br />
vågbruksanläggningar <strong>till</strong> havs utgör frågor för mellankommunal samverkan.<br />
Då utvecklingsområden för vindbruk lokaliseras i närheten av kommungränser uppstår<br />
behov av mellankommunal samverkan. Frågeställningar kan komma att beröra större<br />
sammanhängande naturområden över kommungränsen, riksintresseområden för natur och<br />
friluftsliv, naturområden in<strong>till</strong> Natura 2000, naturreservat eller stora opåverkade områden,<br />
s.k. tysta områden. Vindkraftverk utgör höga objekt med omfattande visuell påverkan på<br />
omgivande landskapsrum. Länsstyrelsen rekommenderar samverkan över kommungränser<br />
med syfte att nå ömsesidig förståelse och samsyn i frågor kring lämpliga marknyttjanden.<br />
Miljökvalitetsnormer<br />
Vindbruk syftar <strong>till</strong> att utveckla förnyelsebar energi och komma bort från beroendet av<br />
fossila bränslen. Genom produktion av förnyelsebar energi reduceras mängden utsläpp av<br />
föroreningar <strong>till</strong> luft.<br />
Trafik – <strong>till</strong>gänglighet<br />
I Kungälvs kommun är väg E6 klassad som väg av riksintresse för vägtransportsystemet.<br />
Andra vägar av större vikt utgörs av Lv 168 <strong>till</strong> Marstrand samt Lv 6<strong>25</strong> <strong>till</strong> Diseröd.<br />
Länsstyrelsen anser att planen behöver kompletteras med uppgiften att väg E6 utgör<br />
riksintresse.<br />
Det finns två stycken områden föreslagna för vindbruksändamål i närheten av väg E6,<br />
områdena Q och R. På grund av att dessa områden utgör närområden <strong>till</strong> väg E6, anser<br />
Länsstyrelsen att Vägverket behöver vara remissinstans i samband med exploatering.<br />
Bedömning av lämpligt skyddsavstånd mellan verk och väg måste ske genom framtagande<br />
av riskanalys.<br />
Länsstyrelsen vill påtala att det under generella riktlinjer behöver framgå att om nya<br />
väganslutningar ämnar anläggas <strong>till</strong> det allmänna vägnätet i samband med lokalisering av<br />
vinkraftverk, krävs Vägverkets <strong>till</strong>stånd i enlighet med § 39 Väglagen. Tunga transporter<br />
kräver dispens från gällande riktlinjer.<br />
Miljökvalitetsmålen<br />
Utifrån olika redovisade scenarier kommer olika typer av miljökvalitetsmål att påverkas.<br />
Vindbruksplanen ger en bra beskrivning av förmodade konsekvenser.<br />
Beredning<br />
I den slutliga handläggningen har även företrädare för Enheten för skydd och säkerhet,<br />
Kulturmiljöenheten, Landsbygdsenheten, Miljöskyddsenheten, Naturvårdsenheten och<br />
Vattenvårdsenheten deltagit. Samrådsyttrandet utgör statens samlade uppfattning om<br />
planförslaget.<br />
8
KOMMENTAR<br />
Område A föreslås kvarstå, då det är ett område med största potentialen beträffande<br />
energimängder. Påverkan på naturvård och friluftsliv bedöms bli godtagbara utifrån nu<br />
kända förhållanden. I vindbruksplanen förtydligas att en MKB med marinarkeologiska och<br />
biologiska undersökningar görs i samband med kommande prövning vilket kan påverka<br />
bedömningen av området.<br />
Området B föreslås utgå ur vindbruksplanen med hänsyn <strong>till</strong> bevarandeintressen,<br />
strandskydd, ornitologiska värden mm.<br />
Område D. De delar av som är klassade som riksintresse för naturvård, dvs den östliga<br />
och västliga delen tas bort. Kvar blir i princip samma område som finns i den gamla<br />
översiktsplanen. Texten kompletteras i ”områdesvisa riktlinjer” med uppgiften att särskild<br />
studie rörande fågellivet bör genomföras i samband med prövning.<br />
Område F föreslås kvarstå men gränsen ändras i väster så att område av riksintresse<br />
naturvård inte ingår.<br />
Område H. Vindbruksplanen kompletteras med studier rörande fågellivet. Skyddsavstånd<br />
på 500 m <strong>till</strong> Natura 2000-området har minskat området. Tilläggas kan att området<br />
rymmer endast 1 verk men vindförutsättningarna är mycket goda.<br />
Område J föreslås finnas kvar i vindbruksplanen. Tillägg i planförslaget att hänsyn <strong>till</strong><br />
skyddsvärda växtlokaler bör tas vid placering av verk och vägar.<br />
Område L föreslås finnas kvar i vindbruksplanen. Samråd och <strong>till</strong>stånd från luftfarten ska<br />
ske i samband med prövning.<br />
Område Q föreslås finnas kvar i vindbruksplanen som reservområde. Tillägg att vägverket<br />
ska höras i samband med <strong>till</strong>ståndsprövning.<br />
Område R utgår eftersom området föreslås som verksamhetsområde i det pågående<br />
arbetet med ny översiktsplan.<br />
Område T föreslås finnas kvar i vindbruksplanen som reservområde. Tillägg i<br />
planförslaget att hänsyn <strong>till</strong> skyddsvärda växtlokaler bör tas vid placering av verk och<br />
vägar.<br />
Område U föreslås finnas kvar i vindbruksplanen som reservområde. Tillägg i<br />
planförslaget att påverkan på landskapsbilden i närliggande bevarandevärd kulturmiljö<br />
bör studeras.<br />
Område X. Försvaret motsätter sig inte längre etablering i den norra delen. Hela området<br />
föreslås därför bli ett ”ordinarie” område i vindbruksplanen. . Tillägg i planförslaget att<br />
påverkan på landskapsbilden i närliggande bevarandevärd kulturmiljö bör studeras samt<br />
att naturinventering ska utföras. Gräns justeras mot bevarandevärt odlingslandskap.<br />
Område Ä. Områdena närmast Svartedalens naturreservat tas bort. Det omfattar alla<br />
områden som omfattas av riksintresse för naturvård och huvuddelen av områdena som<br />
omfattas av riksintresse för friluftsliv. Det strandskyddade området vid Solbergsån och<br />
området öster om ån tas bort.<br />
Övriga kommentarer: Stamledningsnät saknas i kommunen. Större kraftledningar<br />
redovisas på sid 10 i samrådsversionen. Vidare utbyggnad av kraftledningsnätet går ej att<br />
förutse i detta skede, får utredas vid projekteringar för respektive område.<br />
I övrigt vissa smärre kompletteringar eller ”Noteras”.<br />
2. BANVERKET<br />
Planen är en tematisk fördjupning av översiktsplanen. Ambitionen är att ta ställning <strong>till</strong><br />
lämpligheten av vindkraft i kommunen. I de områden som pekas ut som lämpliga för<br />
vindkraft avses att i så stor utsträckning som möjligt undvika behovet av detaljplan.<br />
Handläggningsprocessen för vindkraftsärenden sker genom bygglovsansökningar enligt<br />
PBL och anmälan enligt Miljöbalken.<br />
Banverket anser att järnvägen bör beröras i dokumentet som särskilt utpekad<br />
planeringsförutsättning, på samma sätt som luftfarten. Vid etablering av master och<br />
vindkraftverk behöver hänsyn tas <strong>till</strong> järnvägsanläggningen och dess trafikering utifrån<br />
9
flera olika aspekter. Det kan även gälla vindkraftverk placerade långt från<br />
järnvägsanläggningen.<br />
Avstånd <strong>till</strong> järnväg från vindkraftverk<br />
I planförslaget beskrivs säkerhetsavstånd <strong>till</strong> bl.a. järnvägar, minst verkets totalhöjd, dock<br />
minst 50 meter. Kommunen <strong>till</strong>ämpar översiktligt 200 m avstånd från järnvägen som<br />
schablonmässigt avstånd. Banverket anser att föreslaget avstånd <strong>till</strong> järnvägar <strong>till</strong>godoser<br />
järnvägens behov av skyddsavstånd.<br />
Radio- och telekommunikation<br />
MobiSIR kommer att vara bärare för den radioburna datatrafiken i järnvägens nya<br />
trafikstyrningssystem ERTMS (European Railway Traffic Management System). I<br />
radiosystemet kan det finnas radiolänkar för transmission mellan master.<br />
Utbyggnad av master och vindkraftverk medför att det kan finnas risker för störningar i<br />
radiotrafiken och därmed även i trafikledningssystemet. Banverkets master är inte alltid<br />
belägna vid järnvägen, och en eventuell inverkan på radiotrafiken måste prövas från fall <strong>till</strong><br />
fall. Alla detaljplaner och bygglov som rör vindkraftverk måste därför remitteras <strong>till</strong><br />
Banverket för granskning, så att vindkraftsutbyggnaden inte kommer i konflikt med<br />
järnvägens radio- och telekommunikation.<br />
Transporter och trafiksäkerhet, <strong>till</strong>fartsvägar under byggnation och underhåll<br />
En kollision mellan ett tåg och ett tungt vägtransportfordon kan få förödande<br />
konsekvenser. Tåg har dessutom långa bromssträckor och har ytterst små möjligheter att<br />
stanna i tid om något blockerar spåren.<br />
Banverket antar att en stor andel av transporterna <strong>till</strong> och från områden kommer att ske<br />
med stora och långa fordon. För att undvika onödiga risker behöver val av transportvägar<br />
ske med beaktande av att transportera måste kunna passera järnvägen på ett trafiksäkert<br />
sätt. Finns det minsta risk för att transporterna på grund av låg markfrigång eller stor<br />
längd, bredd och höjd kan komma att köra fast eller skada järnvägsanläggningen måste en<br />
alternativ väg väljas. Det är viktigt att <strong>till</strong>fartsvägarna <strong>till</strong> etableringsplatserna väljs med<br />
detta i åtanke och Banverket rekommenderar att i första hand sådana transporter leds via<br />
planskilda korsningar med järnvägen.<br />
I samrådshandlingen preciseras ett antal tänkbara områden för vindkraft. Kommunen måste<br />
även ta ställning <strong>till</strong> lämpliga <strong>till</strong>fartsvägar <strong>till</strong> områden samt precisera möjliga korsningar<br />
med Bohusbanan.<br />
Korsningsavtal<br />
Om ett vindkraftverk kommer att anslutas <strong>till</strong> elnätet via markkabel i korsning under<br />
banvall, krävs särskilt <strong>till</strong>stånd av Banverket genom att ett s k korsningsavtal för ledning<br />
upprättas. Ansökningsformulär, checklista samt berörda föreskrifter och standarder inom<br />
området finns på Banverkets webbsida www.banportalen.se. Information kan även fås på<br />
telefon 016-172 800.<br />
Föreslagna områden för vindkraft<br />
Kommunen tar upp möjliga utbyggnadsområden och reservområden. Efter genomgång av<br />
de utbyggnadsområden som föreslås i planen har Banverket konstaterat att dessa inte<br />
kommer i konflikt med järnvägen eller några av de radiolänkar som går genom kommunen.<br />
Av de reservområden som tas upp i plankartan genomkorsas område R (Rollsbo) av<br />
Banverkets radiolänkar. Banverket anser därför att detta område skall tas bort (se bifogad<br />
karta).<br />
Avslutningsvis<br />
Ett föreslaget område (område R) påverkar nödvändig radiotrafik för järnvägsdriften. Det<br />
är annars främst i hanteringen av småskalig vindkraft som kan komma att ligga utanför<br />
utpekade områden som järnvägen berörs.<br />
10
I översiktsplanen om vindkraft bör det tydliggöras att det är viktigt att alla detaljplaner och<br />
bygglov rörande vindkraftverk remitteras <strong>till</strong> Banverket för granskning, så att<br />
vindkraftsutbyggnaden inte kommer i konflikt med järnvägen och Banverkets olika<br />
intressen.<br />
KOMMENTAR<br />
Noteras. Inga av de områden som föreslås i planen förutsätter att man passerar ej<br />
planskilda järnvägskorsningar.<br />
Område R utgår eftersom området föreslås som verksamhetsområde i det pågående<br />
arbetet med ny översiktsplan.<br />
3. VÄGVERKET<br />
Planen har upprättats för att öka beredskapen när det gäller vindkraftetableringar och vara<br />
underlag för en strukturerad utbyggnad av vindkraft och främja en god lokalisering.<br />
I Kungälvs kommun är väg E6, i enlighet med 3:8 Miljöbalken, klassad som väg av<br />
riksintresse för vägtransportsystemet. Andra vägar av större vikt är Lv 168 <strong>till</strong> Marstrand<br />
samt Lv 6<strong>25</strong> <strong>till</strong> Diseröd. Väg E6 bör redovisas på sid 14, där riksintressen redovisas.<br />
Utredningen omfattar hela kommunen som har delats in i 10 områden när det gäller<br />
landskapets tålighet för vindkraftsetableringar. Av dessa anses 3 ha relativt god tålighet<br />
medan 5 anses ha relativt låg tålighet. De återstående 2 anses ha måttlig tålighet. Av de<br />
som anses ha relativt god tålighet, redovisas ett område inom öppet hav sydväst om<br />
Marstrand.<br />
Område nr 6, som utgör väg E6 med närområde, anses ha en relativt god tålighet eftersom<br />
det redan är strakt präglat av mänsklig påverkan. Efter ytterligare analyser beträffande<br />
bland annat vindstyrkor, har endast två mindre områden (Q och R) föreslagits i närheten av<br />
väg E6. Område Q (Kroppedammen), som beräknas kunna ha plats för två större verk, är<br />
beläget strax väster om väg E6. Detta innebär att om området skulle bli aktuellt för<br />
exploatering, önskar Vägverket vara remissinstans. Område R (Rollsbo) är beläget i nära<br />
anslutning <strong>till</strong> industriområdet väster om väg E6. Även här önskar Vägverket vara<br />
remissinstans om platsen skulle bli aktuell för exploatering.<br />
På sid 23 redovisas ett skyddsavstånd på 200 meter längs det allmänna vägnätet. På sid 44<br />
anges lämpligt skyddsavstånd vara vindkraftsverkets totalhöjd, dock minst 50 meter.<br />
Vägverkets uppfattning är att 200 meter är ett bra mått, men eftersom allt större<br />
vindkraftverk sätts upp, kan detta i enstaka fall behöva ökas. Om is eller någon lös del<br />
skulle slungas iväg, kan skada uppkomma även på längre avstånd.<br />
Under ”Generella riktlinjer” bör framgå att om nya väganslutningar skall anläggas <strong>till</strong> det<br />
allmänna vägnätet i samband med lokalisering av vindkraftverk, krävs Vägverkets <strong>till</strong>stånd<br />
i enlighet med § 39 Väglagen. Vidare bör nämnas att tunga transporter kräver dispens från<br />
gällande riktlinjer.<br />
KOMMENTAR<br />
På kartan s 14 redovisas de riksintressen som är utifrån ett bevarandeintresse. På kartan<br />
för ”Bebyggelse och infrastruktur” redovisas riksintressen som ingår i infrastruktur.<br />
”Generella riktlinjer” har kompletterats.<br />
<strong>11</strong>
4. SGI<br />
I handlingen har översiktligt markförhållandena beskrivits i form av olika landskapstyper.<br />
De tekniska förutsättningarna har grovt bedömts för respektive område. Vi ser här att det<br />
skulle vara värdefullt med komplettering med bedömningar av i vilken omfattning det<br />
finns geotekniska svårigheter att dra fram nya anslutningsvägar samt i vilken utsträckning<br />
det inom respektive område finns goda förutsättningar att grundlägga vindkraftverk. Det<br />
framgår inte om och i vilken utsträckning detta har vägts in vid värdering av de tekniska<br />
förutsättningarna. Grov sådan värdering kan göras utifrån bl.a. geologiska och topografiska<br />
kartor. Vi ser här en möjlighet att översiktligt <strong>till</strong>föra sådan information för respektive<br />
område.<br />
Vi bedömer vidare att det skulle vara värdefullt att inkludera en strategi för hur geoteknisk<br />
lämplighet bör hanteras vid framtida detaljplaneläggning och bygglovgivning. Under<br />
avsnittet ”Områdesvisa riktlinjer” anges endast för ett par områden att de geotekniska<br />
förutsättningarna måste utredas. Vi tolkar detta som att det inom dessa områden finns<br />
särskilda tveksamheter rörande den geotekniska lämpligheten och det är bra att detta<br />
uppmärksammas tidigt i planprocessen. Vi vill dock framhålla att den geotekniska<br />
lämpligheten alltid måste klarläggas vid all planering och utbyggnad.<br />
KOMMENTAR<br />
Var vägar och verk ska lokaliseras i detalj går ej att förutse i detta skede, geotekniken får<br />
utredas vid projekteringar för respektive område.<br />
5. FISKERIVERKET<br />
Fiskeriverket anser att ett områdes<br />
lämplighet för etablering av en<br />
vågkraftspark eller vindkraftspark<br />
<strong>till</strong> havs inte går att avgöra endast<br />
genom att man tittar på ett sjökort<br />
eller de fysikaliska parametrarna.<br />
Man bör även genomföra vissa<br />
biologiska undersökningar på de<br />
föreslagna platserna. Inom<br />
Kungälvs kommun finns flera<br />
områden som är av riksintresse för<br />
yrkesfisket (se bifogad kartbild).<br />
De är detta eftersom de utgör<br />
lekområde för torsk och<br />
fångstområde av torsk, havskräfta<br />
och andra bottenlevande arter.<br />
KOMMENTAR<br />
Se kommentar <strong>till</strong> Länsstyrelsen<br />
yttrande.<br />
12
6. FÖRSVARSMAKTEN<br />
Försvarsmakten har analyserat<br />
om föreslagna<br />
vindkraftsområden är i<br />
konflikt med totalförsvarets<br />
intressen eller inte. De<br />
områden där det finns<br />
konflikter med totalförsvarets<br />
intressen är inringade på<br />
bifogad karta. Dessa områden<br />
bör utgå ur planen. På<br />
enskilda koordinater inom<br />
dessa områden kan det gå att<br />
uppföra vindkraftverk utan att<br />
konflikt uppstår. Analys på<br />
varje enskild position måste<br />
göras.<br />
Vindkraftverk <strong>till</strong> havs<br />
riskerar att störa radarsystem.<br />
Ofta finns en teknisk lösning.<br />
En kompletterande<br />
radarutrustning placeras ut i<br />
vindkraftsparken på<br />
intressentens bekostnad.<br />
KOMMENTAR<br />
Område S och område V<br />
föreslås finnas kvar i<br />
vindbruksplanen som<br />
reservområden.<br />
Se även kommentar <strong>till</strong><br />
Länsstyrelsens yttrande.<br />
7. LANTMÄTERIET<br />
Lantmäteriet har i detta skede inte något att invända mot vindbruksplanen, men vill ändå<br />
uppmärksamma följande som kan komma att aktualiseras vid byggnation av vindkraftverk.<br />
Vindkraftverk kan inte upplåtas med ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (SFS 1973:<strong>11</strong>4).<br />
Dock kan distributionsledningar upplåtas med ledningsrätt. Lantmäteriet ser även vikten av<br />
att kommunen beaktar förutsättningarna för åtkomst <strong>till</strong> kraftverken och ledningarna<br />
exempelvis att rättighet för <strong>till</strong>fartsvägar m.m. kan säkerställas för att kraftverken ska<br />
kunna fungera.<br />
KOMMENTAR<br />
Noteras.<br />
13
8. SJÖFARTSVERKET<br />
Allmänt<br />
Sjöfartsverket har ett samlat ansvar för sjöfartssektorn och arbetar för ett <strong>till</strong>gängligt<br />
sjötransportsystem, hög transportkvalitet, säker sjöfart, god miljö, regional utveckling och<br />
ett jämställt transportsystem. Från och med den 1 januari <strong>2009</strong> arbetar den nya<br />
myndigheten Transportstyrelsen med <strong>till</strong>syn, <strong>till</strong>stånd och normgivning bl.a. för sjöfarten.<br />
Frågor som rör sjöfart bör därför fortsättningsvis <strong>till</strong>ställas både Sjöfartsverket och<br />
Transportstyrelsen.<br />
Sjöfartsverket är sektorsmyndighet för sjöfarten och har som sådan ansvaret för<br />
framkomlighet, <strong>till</strong>gänglighet och säkerhet i svenska farleder och farvatten samt för<br />
sjöfartens riksintresseanspråk.<br />
Sjöfartsverket yttrar sig över de förslag <strong>till</strong> planändringar som bedöms kunna påverka<br />
sjöfarten. I Sjöfartsverkets uppdrag ingår att bevaka sjöfartens transportleder och<br />
terminaler inklusive anslutningar så att de ej försämras vare sig <strong>till</strong> framkomlighet,<br />
<strong>till</strong>gänglighet eller säkerhet. Transporterna av landets export och import för industrin samt<br />
försörjningen av varor är viktiga samhällsfunktioner som måste säkerställas på ett<br />
kostnadseffektivt sätt.<br />
Det övergripande målet med utbyggnad av vindkraft kan härledas <strong>till</strong> att minska beroendet<br />
av konsumtion av fossila bränslen. Kommersiell sjöfart är idag helt beroende av fossila<br />
bränslen för framdrivning, vilket gör att omvägar för sjöfarten, <strong>till</strong> exempel <strong>till</strong> följd av<br />
vindkraftsetableringar, leder <strong>till</strong> ökad miljöpåverkan. Även säkerhetsmässiga försämringar<br />
måste beaktas. Eventuella störningar på sjösäkerhetsanordningar såsom hinderljus som kan<br />
störa fyrljus etc. måste också uppmärksammas i det kommande remissförfarandet.<br />
Synpunkter<br />
I planarbetet bör i första hand hänsyn tas <strong>till</strong> de farleder, hamnar med mera som utpekats<br />
som riksintresse för sjöfarten.<br />
Det område i planen som kan komma i närheten av sjötrafik är område A, som utifrån<br />
<strong>till</strong>gängligt material ej bedöms påverka framkomlighet eller säkerhet för yrkessjöfarten.<br />
Kartmaterialet där de föreslagna områdena för vindkraft utvisas är ej så detaljerat som<br />
önskvärt är för att kunna avge ett reservationslöst yttrande om eventuell påverkan för<br />
sjöfarten. De planerade lokaliseringarna bör i senare samråd redovisas i en detaljerad<br />
sjökortsbild eller i shape-format för att relationen <strong>till</strong> sjöfartsstråk, farleder, kajer och<br />
sjösäkerhetsanordningar tydligt skall framgå.<br />
Vindkraftverk <strong>till</strong> sjöss<br />
Generellt sett har etableringar i öppen sjö på vattendjup mindre än 6 meter liten eller ingen<br />
påverkan för handelssjöfarten. Den sjöfart som kan beröras är fiske och fritidsbåtar, vars<br />
rutter är svåra att bedöma och förutsäga. Denna bedömning är troligen mer lämpad att<br />
utföras lokalt genom att <strong>till</strong>fråga registrerade yrkesfiskare och lokala båtorganisationer.<br />
Vid lokaliseringen av vindkraftsparker måste hänsyn tas <strong>till</strong> sjöfartens etablerade<br />
trafikstråk in och ut från hamnarna samt den kustnära trafiken längs våra kuster. Samråd<br />
måste därför tas <strong>till</strong> med Sjöfartsverket när planerna bearbetats ytterligare och<br />
konkretiserats. Generellt bör ett säkerhetsavstånd på 500 meter mellan de perifera verken<br />
och sjötrafikstråk eftersträvas.<br />
Vindkraftverk <strong>till</strong> sjöss skall förses med hinderljus för sjöfarande i enlighet med<br />
internationella rekommendationer från sjöfartsorganisationen IALA. Utformning av dessa<br />
bör ske i samråd med Sjötrafiksektionen inom Transportstyrelsen.<br />
14
Sjöfartsverket föreslår att de vindkraftverk som är lokaliserade i anslutning <strong>till</strong> farleder och<br />
sjöfartsstråk förutom föreskrivna hinderljus förses med en indirekt fasadbelysning runt om<br />
på den nedre delen av tornet. Detta kommer att utgöra ett ytterligare skydd mot påsegling,<br />
då navigatörens möjlighet att optiskt bestämma sin position relativt vindkraftverken<br />
kraftigt förbättras med dessa, även i mörker synliga, fasta märken.<br />
Vindkraftverk på land<br />
De landbaserade etableringar som görs på större avstånd än ca 20 km från närmsta kust har<br />
normalt ingen betydelse för sjöfarten. I undantagsfall kan dessa genom sin hinderbelysning<br />
störa eller skapa förväxlingsrisk för närliggande fyrljus avsett för sjöfarten. Sjöfartsverket<br />
vill påminna om att med stöd av Sjötrafikordningen 3 kap 4 § kan vindkraftaktören<br />
avkrävas att omedelbart omedelbart vidta åtgärder om sjöfarten riskerar att vilseledas. Det<br />
kan <strong>till</strong> exempel inträffa om det visar sig att kraftverken stör fartygens<br />
positioneringssystem eller radarövervakning i området, eller att flyghinderbelysningen stör<br />
sjöfartens fyrljus.<br />
Sjöfartsverket har utöver ovan anförda synpunkter i nuläget intet övrigt att erinra mot de<br />
nu föreslagna etableringarna av vindkraftverk, utan återkommer med mer detaljerade<br />
synpunkter på respektive område när planerna i senare skede konkretiserats.<br />
KOMMENTAR<br />
Noteras. ”Områdesvisa riktlinjer” har kompletterats.<br />
9. TRANSPORTSTYRELSEN – LUFTFARTSAVDELNINGEN<br />
Transportstyrelsen [1] , Luftfartsavdelningen har av Kungälvs kommun fått möjlighet att<br />
yttra sig över Vindbruksplan, tematiskt <strong>till</strong>ägg <strong>till</strong> översiktsplanen, Kungälvs kommun.<br />
Vindbruksplanens huvudsyfte är att utgöra underlag för en effektiv och konsekvent<br />
hantering av detaljplaner, bygglov och andra ärenden om vindkraft. Planen ska också<br />
fungera som underlag för att slå fast kommunala mål för elförsörjningen samt ange<br />
riktlinjer för utformning av vindkraftsanläggningarna och för hur prövningsprocessen ska<br />
gå <strong>till</strong>. Slutligen ska planen också ange riktlinjer för placering, utformning och prövning av<br />
enskilda vindkraftverk utanför de områden som i planen pekas ut som lämpliga.<br />
Transportstyrelsen, Luftfartsavdelningen har tagit del av planförslaget och har följande<br />
synpunkter;<br />
Vindkraft och luftfart<br />
Vindkraftverk kan påverka den radioutrustning som krävs för att kunna ta sig mellan<br />
flygplatser. De störningar som i första hand kan förutses vad gäller navigerings- och<br />
inflygningshjälpmedel och flygradarutrustning är störningar genom reflektion av utsända<br />
signaler mot vindkraftverkets torn och rotorblad. De reflekterade signalerna kan ge upphov<br />
<strong>till</strong> felaktig bäringsinformation men även medföra en utsläckning av signalen.<br />
Störningens storlek är svår att förutbestämma och är beroende av ett flertal faktorer så som<br />
navigeringsutrustningens typ, dess placering, utformning och material samt omgivande<br />
terräng.<br />
[1] Transportstyrelsen är en ny myndighet som startade sin verksamhet den 1 januari <strong>2009</strong>.<br />
Transportstyrelsen bildades genom att verksamheterna vid Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen, Järnvägsstyrelsen,<br />
Vägtrafikinspektionen och delar av Vägverket flyttades <strong>till</strong> den nya myndigheten.<br />
15
Vindkraftverk placerade inom skyddsområde för navigationsutrustning för luftfarten kan<br />
komma att orsaka störning och en noggrann utredning måste göras i varje enskilt fall. När<br />
det gäller fristående luftfartsanläggningar ute i terrängen som inte <strong>till</strong>hör en flygplats görs<br />
denna utredning av Luftfartsverket i egenskap av sakägare. När det gäller<br />
luftfartsanläggningar som <strong>till</strong>hör en flygplats (inflygningshjälpmedel) svarar respektive<br />
flygplats för utredningen.<br />
Skyddsområden runt flygplatser<br />
Vid en flygplats finns olika skyddsområden för att flygverksamheten ska fungera säkert.<br />
Närmast flygplatsen finns Hinderbegränsande ytor och längre ut finns Procedurområden.<br />
MSA-påverkande ytan är en cirkel med centrum vid flygplatsen. Gemensamt för dessa<br />
områden och ytor är att de garanterar hinderfrihet för flygtrafiken.<br />
Hinderbegränsande ytor (BCL-F ytor)<br />
I en flygplats närområde regleras högsta <strong>till</strong>åtna höjd för byggnadsverk av<br />
hinderbegränsande ytor. Dessa ytors olika form, höjd och utbredning finns beskrivna i<br />
Bestämmelser för Civil Luftfart – Flygplatser. (BCL – F 2.2)<br />
Flygtrafiken rör sig med fastställda marginaler ovanför dessa ytor och garanteras på så sätt<br />
hinderfrihet. Inom respektive yta finns en högsta <strong>till</strong>åtna höjd för byggnadsverk angiven.<br />
Tillkommande bebyggelse bör inte överskrida dessa höjder då det kan begränsa eller<br />
omöjliggöra flygtrafik. Såväl fasta (byggnader, master, vindkraftverk) som <strong>till</strong>fälliga<br />
(byggnadskranar) berörs.<br />
Ovan beskrivna hinderbegränsande ytor finns redovisade för flertalet svenska flygplatser i<br />
form av kartor och profiler på www.transportstyrelsen.se under rubriken Luftfart,<br />
Bebyggelse och flyg. Materialet kan användas som stöd i plan- och byggprocessen.<br />
Procedurområden<br />
När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand fastställda procedurer,<br />
vilka garanterar hinderfrihet. Procedurerna är unika för varje flygplats och utformas bland<br />
annat med hänsyn <strong>till</strong> terräng- och byggnadshöjder. Procedurområden är en övergångszon<br />
mellan flygplatsen och det ovanförliggande luftledssystemet och här passerar flygplanen<br />
både inför landning och efter start. Områdena är större än de hinderbegränsande ytorna<br />
(BCL-F ytorna). Det innebär att även ett byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka<br />
procedurområdena.<br />
MSA-påverkande yta<br />
MSA (Minimum Sector Altitude) är den höjd på vilken flygplanen påbörjar den sista delen<br />
av inflygningen. Flygtrafiken rör sig med fastställda marginaler över den MSA-påverkande<br />
ytan, vars höjd är samma som högsta hinder inom ytan. Nya hinder kan ha en negativ<br />
inverkan på flygtrafiken. Den MSA-påverkande ytan, består av en cirkel med radien 55km,<br />
som utgår från flygplatsens landningshjälpmedel.<br />
Aktuella skyddsområden för Kungälvs kommun<br />
Som ni påvisar i förslaget <strong>till</strong> vindbruksplan ligger delar av Kungälvs kommun inom BCL-<br />
F ytan för Göteborg/Säve Flygplats. Utredningsområde H och L ligger på gränsen <strong>till</strong><br />
denna yta och en eventuell utbyggnad av vindkraftverk inom dessa områden bör därför ske<br />
först efter samråd med Göteborg/Säve flygplats.<br />
Kungälvs kommun ligger också inom den MSA-påverkande ytan vid Göteborg/Säve,<br />
Göteborg/Landvetter och Trollhättan/Vänersborgs flygplatser. Detta innebär att<br />
flygplatserna i egenskap av sakägare bör få möjlighet att yttra sig över ärendet då det kan<br />
komma att påverka deras verksamhet.<br />
16
Markering av byggnader, master och andra föremål<br />
Vi vill informera om att den 1 oktober 2008 trädde Luftfartsstyrelsens föreskrifter och<br />
allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) i kraft.<br />
Enligt de nya föreskrifterna ska alla föremål över 20 meter utanför tätort respektive 45<br />
meter i övrigt meddelas Transportstyrelsens luftfartsavdelning som beslutar om och, i<br />
förekommande fall, hur föremålet ska markeras.<br />
Övrigt<br />
Blankett för hindermarkering, föreskrift (LFS 2008:47), samt ytterligare information om<br />
luftfartens intressen i den fysiska planeringen finns <strong>till</strong>gängligt på adressen:<br />
www.transportstyrelsen.se under rubriken Luftfart, bebyggelse och flyg. BCL-F 2.2 finns<br />
under rubriken Regler för luftfart, Författningar för luftfart, LFS 1997:49.<br />
KOMMENTAR<br />
Noteras<br />
10. VATTENFALL<br />
Vattenfall Eldistribution AB har inte områdeskoncessionen i det aktuella området.<br />
Generellt gäller att för anslutning av ett större antal vindkraftverk kommer utbyggnad av<br />
elnätet krävas i form av både nya ledningar och transformatorstationer. Ledningarna<br />
kommer att planeras och uppföras kablifierat eller som luftledning med trädsäkra<br />
ledningsgator.<br />
I ett tidigt skede bör kontakt tas med berörd nätägare för att undersöka<br />
anslutningsmöjligheten samt att planerad anslutning blir medtagen vid eventuella planer i<br />
området.<br />
Om Vattenfall har ledningar i närheten av vindkraftverk: Minsta horisontella avståndet<br />
mellan vindkraftverk och högspänningsledning skall vara minst 200 meter.<br />
När det gäller infrastruktur i form av telekommunikationer (radiolänk) bör man i första<br />
hand ta kontakt med Post och Telestyrelsen för att få reda på om det finns radiolänkar i<br />
området som kan störas. Tar man enbart kontakt med t.ex. nätoperatörer för mobiltelefoni<br />
är det lätt att missa andra användare av radiolänkar.<br />
KOMMENTAR<br />
Noteras. ”Generella riktlinjer” har kompletterats.<br />
17
<strong>11</strong>. TELIA SONERA<br />
TeliaSoneras telenät kan störas av<br />
olämpligt placerade vindkraftverk.<br />
Detta gäller främst<br />
radioanläggningar med<br />
radiolänkstråk som i värsta fall kan<br />
beöva flyttas eller ersättas med<br />
annan telelösning.<br />
Av ovannämnda skäl måste<br />
TeliaSonera ges möjlighet att<br />
inkomma med synpunkter t.ex. i<br />
samband med ev. upprättande av<br />
detaljplan och vid varje enskild<br />
bygglovprövning.<br />
Objekten prövas om möjligt<br />
individuellt varför vi önskar<br />
koordinater i RT 90 2,5 gon V med<br />
meter noggrannhet. Vidare önskas<br />
upplysning om tänkt navhöjd och<br />
rotordiameter.<br />
KOMMENTAR<br />
Noteras. Vidarebefordrats <strong>till</strong> berörda handläggare och kommer att tas in i miljö- och<br />
byggnadsnämndens rutiner.<br />
YTTRANDE REGIONALA ORGAN OCH GRANNKOMMUNER<br />
12. GR – GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND<br />
Vi bedömer att planen inte berör sådana regionala intressen att den kommer att tas upp <strong>till</strong><br />
behandling av styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Vi vill dock från kansliets sida<br />
framhålla att vi finner det positivt att en särskild planering kring vindkraften görs för att<br />
underlätta utbyggnad och främja en god lokalisering och utformning. Det tematiska<br />
<strong>till</strong>ägget är ett gediget material som är väl genomarbetat.<br />
KOMMENTAR<br />
Noteras<br />
13. BOHUSLÄNS MUSEUM<br />
Bohusläns museum har mottagit handlingar från er i rubricerat ärende för samråd. De<br />
tänkta åtgärderna är beskrivna i samrådshandling februari <strong>2009</strong> som inkom <strong>till</strong> museet<br />
<strong>2009</strong>-02-24.<br />
Bohusläns museum vill framföra följande synpunkter utifrån ett kulturmiljöperspektiv.<br />
Vindkraftverkens totalhöjder på upp <strong>till</strong> 150 m är ett helt nytt inslag i landskapet och<br />
genom sin storlek och rörelse innebär kraftverken ett påtagligt visuellt ingrepp i<br />
landskapsbilden och kulturmiljön på ett sätt som vi inte tidigare sett. Likaväl som det är<br />
olyckligt att sprida enstaka kraftverk över landskapet är det viktigt att tänka på att inte ha<br />
18
så stora grupper att horisonten fylls ut. Fotomontagen är ofta ett bra sätt att visualisera.<br />
Tyvärr är flera av fotomontagen i vindbruksplanen dimmiga (tex s 37) vilket gör det svårt<br />
att se verken på bilden.<br />
Bohusläns museum tycker det är mycket positivt att/om vindkraften samordnas mellan<br />
kommunerna.<br />
I detta övergripande skede är det svårt att uttala sig i detalj om de olika redovisade<br />
exploateringsområdenas eventuella påverkan på enskilda fornlämningar och kulturmiljöer.<br />
Fördjupade studier bör utföras av varje enskild miljö i anslutning <strong>till</strong> att områden blir<br />
aktuella för vindkraftsetablering.<br />
Inom de olika områdena kan särskilda arkeologiska utredningar komma att bli nödvändiga<br />
(gäller även vattenområden) även om det inte finns några kända fasta fornlämningar<br />
redovisade i nuläget. Behovet av arkeologiska utredningar, förundersökningar eller andra<br />
antikvariska insatser bör bedömas från fall <strong>till</strong> fall, då det också finns en tydligare bild av<br />
övriga infrastrukturella ingrepp i landskapet.<br />
Därutöver bör man noga överväga de övriga konsekvenser som en vindkraftsetablering kan<br />
få. Även om det hävdas att verken ska stå på platsen en begränsad tid finns <strong>till</strong>fartsvägar<br />
och andra markingrepp kvar som permanenta sår i landskapet. Ett område som blir<br />
vindkraftspark kommer alltså att bli kraftigt förändrat på permanent basis, vilket måste<br />
vägas in i bedömningen av ett områdes lämplighet som vindkraftsläge.<br />
Utöver dessa generella kommentarer har museet följande mer specifika synpunkter på<br />
planen:<br />
Kartan på sid 14 är svårläst avseende kulturmiljöintressena.<br />
Kommunens särskilt värdefulla kulturmiljöer finns inte redovisade på kartan på sid 12, och<br />
saknas i flera fall i de områdesvisa beskrivningarna.<br />
På sidorna 26-27 sammanfattas särskilt olämpliga områden. Museet anser att även<br />
riksintresseområden för kulturmiljö bör finnas med i listan samt på kartan och inte bara<br />
som en kommentar i den efterföljande texten.<br />
Sid 30 och framåt: Tydlig redovisning av värdefulla kulturmiljöer och anmärkning om<br />
fornlämningar saknas i flera fall.<br />
Sid 45ff:<br />
Skada och/eller påverkan på fornlämningar och andra kulturvärden bör undvikas.<br />
Markvägar bör läggas så skador på kulturvärden undviks, se även allmänna synpunkter<br />
ovan.<br />
Område A och B kan innebära konflikt med fornlämningar under eller vid vatten.<br />
Sannolikt kommer en arkeologisk utredning att behövas i samband med MKB. Det har<br />
blivit gängse förfarande när det gäller vindkraft <strong>till</strong> havs.<br />
D: Området ligger nära uttagen kulturmiljö.<br />
L: Fornlämning i/i anslutning <strong>till</strong> området.<br />
P: Området ligger inom uttagen kulturmiljö, har flera fornlämningar samt värderad <strong>till</strong><br />
klass 1 i bevarandeprogrammet för odlingslandskap. Eftersom det är stor risk att<br />
kulturmiljön påverkas finns det enligt museets bedömning inte goda miljömässiga<br />
förutsättningar för vindkraft inom området.<br />
19
U: Östra delen ligger i eller i anslutning <strong>till</strong> uttagen kulturmiljö.<br />
KOMMENTAR<br />
Kartan s 12 redovisar områden med lagskydd.<br />
I samband med prövning krävs fördjupade studier rörande exempelvis fornlämningar. I<br />
planförslaget har områdesgränser justerats och text kompletterats med hänsyn <strong>till</strong><br />
kulturmiljöer.<br />
Område P föreslås finnas kvar i vindbruksplanen. Gränsen har justerats med hänsyn <strong>till</strong><br />
bevarandevärt odlingslandskap.<br />
Se även kommentar <strong>till</strong> Länsstyrelsens yttrande.<br />
14. STENUNGSUNDS KOMMUN<br />
Vi noterar att föreliggande vindbruksplan för Kungälvs kommun utgör ett bra<br />
referensdokument <strong>till</strong> pågående arbete med vindkraftsplan inom Stenungsunds kommun.<br />
Frågan om etablering av vindkraftverk är tämligen komplex. Även inom de områden som i<br />
vindbruksplanen bedömts som lämpliga krävs en prövning innan vindkraftverk eventuellt<br />
kan uppföras.<br />
Det kan finnas goda möjligheter <strong>till</strong> samordning av vindkraft över kommungränsen. En<br />
närmare analys av områdena ”T”, ”V” och ”X” krävs avseende närheten <strong>till</strong> byggnader då<br />
risk för olägenhet i form av buller/skugga inte kan uteslutas på föreliggande material. En<br />
grov analys visar att det finns byggnader inom 500 meter från dessa områden. I anslutning<br />
<strong>till</strong> område ”T” och område ”X” finns även områden i Stenungsunds kommun där<br />
avståndet <strong>till</strong> byggnader överstiger 500 meter.<br />
Försvarsmaktens synpunkter angående vindkraftsetablering inom Stenungsunds kommun<br />
kan fås först i samband med remissyttrande över samrådshandlingar för Stenungsunds<br />
vindkraftsplan.<br />
Av Stenungsunds nu utställda översiktsplan 06 framgår att Svartedalen är attraktivt för<br />
besökare från hela regionen på grund av sina speciella kvaliteter i den ostörda naturmiljön.<br />
För de delar av Svartedalen som inte omfattas av naturreservat föreslås ingen förändrad<br />
markanvändning. Ingen nybebyggelse <strong>till</strong>åts utöver den som kan erfordras för friluftslivet,<br />
för jord- och skogsbrukets behov eller som komplement <strong>till</strong> befintlig bebyggelse.<br />
Kommunerna Stenungsund och Kungälv kan behöva samverka kring frågor som berör<br />
områdets skydd och skötsel samt nyttjande för friluftsliv som vandringsleder,<br />
friluftsanläggningar m.m.<br />
Vi noterar att Kungälvs kommun avser att samråda med Stenungsunds kommun vid fråga<br />
om möjlig etablering inom ett avstånd om 3 km. från kommungräns.<br />
KOMMENTAR<br />
Noteras. Kungälv ser positivt på samarbetsprojekt med grannkommunerna rörande<br />
vindbruk.<br />
Se även kommentarer <strong>till</strong> Länsstyrelsens samt Försvarsmaktens yttranden.<br />
20
15. LILLA EDETS KOMMUN<br />
Lilla Edets kommun gränsar <strong>till</strong> Kungälvs kommun. Så höga konstruktioner som dagens<br />
vindkraftverk utgör syns vida omkring och påverkar landskapsbilden på långa avstånd.<br />
Särskilt gäller detta slättlandskap och över vatten. Ett antal av de utpekade områdena ligger<br />
relativt nära Lilla Edets kommun. Närmast ligger det område som benämns Ä,<br />
Örevattenåsen.<br />
Området Ä, Örevattenåsen ligger delvis inom Svartedalen, vilket är riksintresse för<br />
friluftsliv och naturvård. Området gränsar <strong>till</strong> Svartedalens naturreservat och Natura 2000-<br />
område. Svartedalen är ett vidsträckt område som sträcker sig in i Lilla Edets kommun och<br />
är intressant för turism och friluftsliv främst på grund av sin vildmarkskaraktär. Det är av<br />
vitalt intresse för Lilla Edets kommun att området i sin helhet inte förlorar de typiska<br />
egenskaper som gör det attraktivt för naturupplevelser och rekreation.<br />
I den södra änden på Lilla Edets kommun ligger Lödöse, en tätort där omfattande<br />
exploatering planeras. I Miljökonsekvensbeskrivningen kan läsas följande:<br />
”Från den östra sidan av älven kommer vindkraftverken att vara mycket synliga. Beroende<br />
på storlek och antal kan de dominera landskapet och upplevas som främmande.”<br />
I dagsläget anges nordvästra delen av område Ä, Örevattenåsen, som reservområde p.g.a.<br />
konflikt med totalförsvarets intressen. Detta kan dock ändra sig, och då blir området mer<br />
attraktivt för exploatering.<br />
Utformningen av en eventuell vindkraftsutbyggnad i Örevattenåsen kan alltså påverka<br />
Lilla Edets kommun. Därför förutsätter kommunen att all utbyggnad i detta område sker i<br />
tät kontakt med Lilla Edets kommun.<br />
Lilla Edets kommun har inget att erinra mot vindbruksplanen i sin helhet. Däremot<br />
förutsätter kommunen att all planering av vindkraftsetablering i område Ä, Örevattensåsen,<br />
sker efter samråd med Lilla Edets kommun, eftersom utbyggnad där riskerar att påverka<br />
attraktiviteten och användbarheten av Svartedalens friluftsområde. Före etablering av<br />
vindkraft i detta område måste också påverkan av landskapsbilden beaktas.<br />
KOMMENTAR<br />
Se kommentar <strong>till</strong> Länsstyrelsens yttrande.<br />
16. TJÖRNS KOMMUN<br />
Då en utbyggnad av vindkraft i enlighet med samrådshandling februari <strong>2009</strong> inte bedöms<br />
påverka Tjörn annat än visuellt och i mindre omfattning har Tjörns kommun inget att<br />
erinra mot detta förslag <strong>till</strong> vindbruksplan för Kungälvs kommun.<br />
KOMMENTAR<br />
Noteras<br />
17. ALE KOMMUN<br />
Huvudsyftet med vindbruksplanen är att den skall utgöra underlag för en strukturerad<br />
utbyggnad av vindkraft i kommunen och för en effektiv och konsekvent hantering av<br />
detaljplaner, bygglov och andra ärenden om vindkraft.<br />
Ale kommun lämnar nedanstående synpunkter efter att ha studerat det väl genomarbetade<br />
och tydligt redovisade förslaget <strong>till</strong> vindbruksplan som tagits fram av Kungälvs kommun.<br />
21
Generellt kan noteras att samtliga områden ligger väster om Göta älv och endast ett,<br />
område Ä, Örevattenåsen, kan anses ha påverkan på landskapsbilden visuellt även ifrån<br />
Ale kommun. Området berörs av riksintresse för naturvård, friluftsliv, totalförsvaret och<br />
även Solbergs by med kulturvärden av riksintresse samt Göta älvdalen.<br />
Enligt analysen bedöms en grupp om ca tio verk vara möjligt för hela Örevattenåsen. Från<br />
den östra sidan om älven, Häljered-Älvängen-Kattleberg, kommer vindkraftverken att vara<br />
mycket synliga. Beroende på storlek och antal kan de dominera landskapsbilden och<br />
upplevas främmande.<br />
Ale kommun är intresserad att även i fortsättningen ta del av framtida utbyggnadsplaner av<br />
vindkraftverk inom område Ä, Örevattenåsen.<br />
Kommunstyrelsen vill betona vikten av de mellankommunala frågorna beträffande<br />
vindbruk och anser att det är viktigt att det tas ett överordnat grepp beträffande<br />
vindkraftsetableringar inom regionen och i Västra Götalands län så att de väsentligaste<br />
större natur- och friluftområdena inte påverkas då det är en kommunövergripande och<br />
regional fråga.<br />
KOMMENTAR<br />
Se kommentar <strong>till</strong> Länsstyrelsens yttrande. Området minskas och delen närmast älven har<br />
tagits bort.<br />
18. GÖTEBORGS STAD STADSBYGGNADS KONTORET<br />
Samrådshandling för Vindbruksplan, Kungälvs kommun är ett tydligt och lättöverskådligt<br />
material.<br />
Föreslaget vindbruksområde H, Vettebergen, kommer att påverka Nordre Älvs estuarium,<br />
vilket <strong>till</strong> stora delar också ligger inom Göteborgs kommun. Föreslaget verk kan få stor<br />
landskapsbildspåverkan och ger ett relativt litet energi<strong>till</strong>skott.<br />
Området L, Bokeberget, gränsar <strong>till</strong> ett område med hinderfria ytor för flyget, områden J,<br />
Brännebergen, och K , Stora Veneröd, ligger också i närheten <strong>till</strong> detta område. I dessa<br />
områden är det viktigt att särskilt hänsyn tas <strong>till</strong> Göteborg City Airports operativa behov.<br />
I övrigt inget att erinra.<br />
KOMMENTAR<br />
Område J, K och L föreslås finnas kvar i vindbruksplanen. Samråd med berörda inkl<br />
luftfarten kommer att ske vid prövning av vindkraftsanläggningar.<br />
Se även kommentar <strong>till</strong> Länsstyrelsens yttrande.<br />
YTTRANDE KOMMUNALA NÄMNDER OCH BOLAG<br />
19. MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN I KUNGÄLVS KOMMUN<br />
Få/enstaka verk utanför ”utbyggnadsområden för vindbruk”<br />
Enstaka större vindkraftverk utanför områden betecknade som ”utbyggnadsområden för<br />
vindbruk” bör inte <strong>till</strong>åtas, varken inom ”restriktionsområden” eller inom ”övriga<br />
områden”.<br />
22
Det är viktigt att vindkraftverken koncentreras <strong>till</strong> ”utbyggnadsområden för vindbruk” där<br />
det finns förutsättning för ett eller flera större verk. En spontan utbyggnad av vindkraftverk<br />
utanför dessa ”utbyggnadsområden” medför en oförutsägbar påverkan på landskapet och<br />
det är även viktigt att bevara orörda områden mellan de planerade områdena för vindbruk.<br />
Förutom den orörda naturens egenvärde är det viktigt med orörda områden för rekreation,<br />
fritid och turism. Landskap fria från störningar börjar bli en bristvara och störningsfria<br />
områden är en miljökvalité att värna om.<br />
Studier visar på att allmänheten föredrar enhetliga grupper av vindkraftverk med en tydlig<br />
avgränsning. Vindkraftsutbyggnad där alla synriktningar upptas av verk kan uppfattas som<br />
störande. Då utbyggnad av vindkraftverk ofta står i konflikt med närboende är det viktigt<br />
att få acceptans av allmänheten genom en samlad planerad utbyggnad av vindkraftverk där<br />
enstaka verk utanför ”utbyggnadsområden” inte medges.<br />
Kråkerön<br />
En etablering av vindkraft i område ”Kråkerön” bedöms olämplig enligt 2 och 3 kapitlet<br />
plan- och bygglagen, då den bland annat inverkar negativt på landskapsbild och natur- och<br />
kulturvärden. Vindbruksplanens analys visar också att förutsättningarna för detta område<br />
är begränsade.<br />
Se även bygglovenhetens tjänsteskrivelse den 28 maj 2007 rörande en ansökan om<br />
bygglov på Kråkerön. (Denna ansökan togs inte upp i miljö- och byggnadsnämnden då, på<br />
den sökandes begäran.)<br />
Påverkan på fågellivet och naturreservat /natura 2000-område<br />
Innan man tar slutlig ställning <strong>till</strong> om område B (Kråkerön) och H (Vätteberget) är<br />
lämpliga ”utbyggnadsområden för vindbruk” bör en fördjupad studie utföras för att utreda<br />
hur fågellivet och naturreservaten/natura 2000-området kan komma att påverkas av en<br />
etablering av vindkraft.<br />
I närheten av Kråkerön finns tre naturreservat (Nordön, Tofta och Klåverön) samt flera<br />
fågel- och sälskyddsområden.<br />
Område H (Vettebergen) gränsar i söder <strong>till</strong> Natura 2000-området Nordre älvs estuarium<br />
och ligger helt inom Migandet som är ett lokalt värdefullt område. Migandet är ett i stort<br />
sett obebyggt område som är idealiskt vinter<strong>till</strong>håll för örnar. Även fjällvråk, duvhök,<br />
tornfalk och varfågel brukar övervintra här.<br />
Utreds inte påverkan på fågelliv, naturreservaten och natura 2000-området kan<br />
miljöenheten komma att ställa sig negativ <strong>till</strong> att område B och H skall utpekas som<br />
”utbyggnadsområde för vindbruk” eftersom det då finns för lite underlag för att göra en<br />
god bedömning.<br />
Liknande utredningar som nämnts ovan för område B och H borde även göras för område<br />
A (Dörjeskär) men i detta fall kommer det sannolikt krävas en fullständig<br />
miljökonsekvensbeskrivning, MKB, vid en eventuell prövning och då kommer dessa<br />
frågeställningar att belysas.<br />
Tysta områden<br />
Inom ramen för arbetet med att ta fram en ny översiktsplan kommer det även bli aktuellt<br />
att utpeka ”tysta områden” i kommunen. Intresset för vindbruk och ”tysta områden” måste<br />
samordnas och eventuella konflikter belysas.<br />
KOMMENTAR<br />
Bebyggelse och krav på skyddsavstånd samt restriktionsområden gör att möjligheten att<br />
hitta nya platser för stora verk är begränsade. För de föreslagna områdena bör<br />
23
möjligheten att utöka dem något finnas, t ex genom inlösen av enstaka in<strong>till</strong>iggande<br />
fastigheter.<br />
Ett förslag att ändra texten <strong>till</strong> att stora verk som inte ansluter <strong>till</strong> vindbruksplanens<br />
områden inte bör förekomma har diskuterats i FOU. Efter diskussion i FOU behålls texten<br />
som gör det möjligt för enstaka stora verk i ”Övriga områden”.<br />
Samordning av tysta områden och vindbruksplanens områden kommer att ske inom arbetet<br />
med ny översiktsplan.<br />
Se även kommentar <strong>till</strong> Länsstyrelsens yttrande.<br />
20. SAMHÄLLSBYGGNAD OCH PLANERING I KUNGÄLVS KOMMUN<br />
Inom samhällsbyggnad, planering, har vi läst och granskat den utställda Vindbruksplanen<br />
och har följande synpunkter på förslaget.<br />
Det är bra att vi i översiktsplanearbetet kan definiera områden som är lämpliga för<br />
vindbruk. Planering vill tydligt framhålla att det endast är i de definierade områden som<br />
det kommer att kunna byggas vindkraftverk. Möjligheten att genom bygglov pröva mindre<br />
vindkraftsanläggningar inom restriktionsområden och övriga områden anser vi olämpligt<br />
med tanke på det intrång och påverkan på landskapsbilden som även ett mindre<br />
vindkraftverk gör.<br />
Planering ingår i en delgrupp, i samband med översiktsplanearbetet, som studerar frågan<br />
om boende och planberedskap i kommunen. Avstämning görs även med de inkomna<br />
förfrågningarna från allmänheten om att göra ny detaljplaner runt om i kommunen.<br />
Eftersom Vindbruksplanen baseras på Kommunplan 2000 som i vissa avseenden inte är<br />
helt aktuell vill vi upplysa om de möjliga konflikter med kommande planerade<br />
bostadsområden och planerade vägdragningar. Det berör område D vid Tjuvkil, område Å<br />
vid Kungälv och reservområde R vid Rollsbo.<br />
Område D, eftersom området ligger söder om Tjuvkilsbebyggelsen och det utifrån kartan<br />
är svårt att avgöra avstånden så hoppas vi att skuggeffekter för befintlig bebyggelse och<br />
ny<strong>till</strong>kommande bebyggelse inte överstiger de riktlinjer som är framtagna i planen.<br />
Område Å, är direkt berörd av en eventuell vägdragning som i framtiden kan behövas från<br />
Löstorpsvägen <strong>till</strong> väg 6<strong>25</strong> mot Diseröd, som en parallellväg <strong>till</strong> E6 och väg 574. Detta<br />
område är även aktuellt för utökning av täktverksamheten som finns vid Tvibotten. Det<br />
handlar inte om bostäder inom detta område utan om infrastruktur, kanske går de tre att<br />
förena eller så behövs politiska ställningstaganden.<br />
Reservområde R, främst är det utbyggnad av industriområdet som är berört av detta<br />
föreslagna område. I översiktsplanearbetet föreslås områden för bostäder på den västra<br />
sidan av Bohusbanan. Även här handlar det om anpassningar så att skyddsavstånd<br />
upprätthålls och skuggeffekter undanröjs.<br />
KOMMENTAR<br />
Område Å. Inför ett FOU möte (Framtids- och Utvecklingsberedningen, politisk styrgrupp<br />
för vindbruksplanen) föreslogs att område Å skulle minskas ned i enlighet med förslaget<br />
från NCC Roads. Tillgången <strong>till</strong> bergtäkt i regionen är angeläget. Efter diskussion i FOU<br />
beslutades att behålla föreslaget område utan att minska det.<br />
Se även kommentar <strong>till</strong> Länsstyrelsens yttrande.<br />
24
YTTRANDE POLITISKA PARTIER<br />
21. KUNGÄLVS MODERATA FÖRENINGAR<br />
Kungälvs moderata föreningar anser att vindbruksplanens alternativ<br />
”bosättningsoptimerat” är lämpligt. Där ingår b la vindbrukspark <strong>till</strong> havs vid<br />
Dörjeskär. Föreningarna trycker på att det är viktigt att denna park förenas med en<br />
vågkraftpark.<br />
Nedan står Kungälvföreningens synpunkt.<br />
Kungälvsmoderaternas svar på Vindkraftplanen under samråd<br />
Moderaterna och alliansen på riksnivå har uttryckt att en större del av elförsörjningen skall<br />
komma från förnyelsebara energikällor. Vindkraft är en sådan lovande energikälla på stark<br />
frammarsch.<br />
Kungälvsmoderaternas ställer sig positiv <strong>till</strong> detta och önskar lämna sitt svar på den<br />
Vindkraftsplan som för närvarande är ute p å samråd.<br />
Kungälvsföreningen önskar se de <strong>till</strong>tänkta Vindkraftverken placeras efter motorvägen av<br />
hänsyn <strong>till</strong> bebyggelse och ljudstörningar. En alternativ placering är <strong>till</strong> havs ute vid<br />
Dörjeskär och då samlokaliserad med den <strong>till</strong>tänkta vågkraftparken. Föreningen ser det<br />
som angeläget att en kraftpark samordnas <strong>till</strong> en (1) plats för att värna om boende,<br />
rekreation och turism.<br />
KOMMENTAR<br />
Område G föreslås finnas kvar i vindbruksplanen. Området var inte med i förslaget<br />
bosättningsoptimerat. Gränsen har justerats med hänsyn <strong>till</strong> bevarandevärt<br />
odlingslandskap.<br />
Se även kommentarer <strong>till</strong> yttranden från Länsstyrelsen, Försvarsmakten, Bohusläns<br />
museum samt Göteborgs stad stadsbyggnadskontoret.<br />
Synpunkterna bör in i den politiska dialogen rörande omfattningen av vindbruk i<br />
kommunen.<br />
22. MILJÖPARTIET<br />
Vår uppfattning är att kommunens översiktsplan skall bygga på det överordnade målet att<br />
minska utsläppen av växthusgaser med minst 40% fram <strong>till</strong> 2020. Till det målet bör läggas<br />
att kommunen i princip ska vara självförsörjande med förnyelsebar el från 2030.<br />
Kan man bygga ett femtiotal stora vindkraftverk utan oöverstigliga konflikter med andra<br />
väsentliga intressen vilket förslaget visar, där<strong>till</strong> ha reserver för ytterligare ett tjugotal och<br />
dessutom beredskap att hantera ett antal mindre verk så väger vinsten väsentligt tyngre än<br />
olägenheterna. Vi är övertygade om att den uppfattningen över tid kommer att vinna bred<br />
uppslutning. Det är samtidigt för oss uppenbart att Kungälvs kommun inte förfogar över<br />
något enda område där stora vindkraftverk inte skulle innebära någon form av olägenhet.<br />
Skall vi överhuvudtaget ha några vindkraftverk så måste vi först och främst välja<br />
lokaliseringar på ett för alla begripligt sätt vilket jag tycker förslaget gjort förtjänstfullt.<br />
Sedan återstår prövningen av konkreta anläggningar där olika intressen kommer att vägas<br />
mot varandra. Det är mycket möjligt och kanske tom troligt att enskilda områden då kan<br />
komma att diskvalificeras men i det här läget ser vi för vår del inget skäl att utesluta mer<br />
än något enda område.<br />
<strong>25</strong>
Vindkraften är det vi nu har omedelbar möjlighet att ta <strong>till</strong> för att producera grön el med<br />
den överlägsna fördelen att den dag vi har blivit duktiga på att spara energi och producera<br />
elektricitet på ett ännu bättre sätt så kan vi montera ner tornen och lämna naturen ifred utan<br />
att ha orsakat skada för all framtid.<br />
Vi ställer oss därför i princip bakom alternativet ”Samtliga områden” med huvudinriktning<br />
på områden som rymmer fler än ett kraftverk. Vi vill prioritera område A för att nå volym<br />
och snabb effekt vilket är väsentligt just nu. Med de beskrivningar och värderingar som<br />
planen redovisar för Kråkerön ser vi dock inget skäl att behålla det området.<br />
Trovärdigheten krymper om det inte framstår tydligt varför det ena eller andra området är<br />
med. Att det finns ett exploateringsintresse på en plats är själva urtypen för något som i det<br />
här sammanhanget är ovidkommande.<br />
För närvarande omfattas kommunen inte av några områden för vindkraft som anses ha<br />
riksintresse vilket kan ändras i framtiden. Översiktsplanen ser ut att bli kommunens<br />
egentliga styrmedel med det förslag regeringen väntas komma med under våren.<br />
Innebörden av förslaget skulle i princip vara att vindkraftverk bara behöver prövas genom<br />
miljöbalkens regelverk och syftet är att undvika långa prövningstider med många<br />
överklagandemöjligheter. Vi utgår från att konsekvenserna av om det blir nya<br />
prövningsregler kommer att analyseras i vindbruksplanen<br />
KOMMENTAR<br />
Noteras. De nya prövningsreglerna har ersatt de gamla i plantexten.<br />
23. CENTERPARTIET<br />
Sveriges konkurrenskraft är oavhängig <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> energi. Den skall helst vara<br />
förnyelsebar och utan alltför stora kostnader eller kräva stora energiresurser.<br />
Sveriges energipolitik är inriktad på att underlätta en omställning <strong>till</strong> ett ekologiskt hållbart<br />
samhälle.<br />
Energimyndigheten har fördelat det nationella målet på län och för Västa Götaland angett<br />
ett regionalt planeringsmål om ca 0,4 TWh per år, vilket motsvarar elproduktion från cirka<br />
100 stora moderna vindkraftverk.<br />
Stora delar av kustzonen och odlingsbygden har mycket goda vindförhållanden med<br />
medelvind över 6,5 m/s.<br />
I kommunplan 2000 finns ett antal områden lämpliga för vindkraftsutbyggnad redovisade.<br />
Områden med 6,5 m/s vid 71 meters höjd över nollplaneförskjutningen har så stora<br />
vindresurser att riksintresse skall kunna hävdas. (citat ur samrådshandling februari <strong>2009</strong><br />
Vindbruksplan sid 9)<br />
Kommunens agerande i denna fråga är viktig för hur snabbt utbyggnaden kommer att ske. I<br />
denna så avgörande fråga bör samsyn sökas i möjligaste mån. Det är viktigt både för<br />
klimatet, landet och kommunen att vindkraften på grund av splittring på beslutandenivå ej<br />
faller i anseende.<br />
Teknikutvecklingen på detta område sker oerhört snabbt varför utbyggnaden efter hand<br />
måste omprövas att omfatta även andra platser än områden markerade ”Möjliga<br />
utbyggnadsområden för vindbruk”<br />
26
Möjligheten att anlägga små vindkraftverk, lämpliga för gårdar eller grupper av hus bör<br />
kunna anläggas på många platser i kommunen efter bygglovprövning.<br />
I sammanhanget får ej glömmas den stora potentialen som finns i vågenergin från<br />
strömmande vatten.<br />
KOMMENTAR<br />
Planen medger anläggande av mindre verk på andra platser, även i restriktionsområden.<br />
Beträffande fullstora verk på andra platser, se kommentar under Miljö- och<br />
byggnadsnämnden.<br />
YTTRANDE FASTIGHETSÄGARE OCH PRIVATPERSONER<br />
24. ANNIKA PERSSON-EKLUND - Ägare <strong>till</strong> fastigheten Kråkerön 1:15<br />
Med anledning av planer på ett uppförande av 3 stora vindkraftverk på Kråkeröns södra<br />
udde vill jag framföra mina personliga synpunkter på denna exploatering.<br />
Som sommarboende på ön sedan 60-talet är jag väl förtrogen med området och tycker det<br />
vore oförlåtligt att utsätta denna unika ö för ett ingrepp av dylikt slag. Jag är biolog och<br />
precis som Stefan Edman (sekreterare och sakkunnig i den statliga kommissionen om<br />
Sveriges oljeoberoende) är jag positiv <strong>till</strong> vindkraft som energikälla. MEN precis som<br />
Edman tycker jag att man måste skydda de svenska kusterna från vindkraftverk. Det är<br />
viktigt att bevara den orörda natur vi har kvar längs Bohuskusten. Stefan Edman kan tänka<br />
sig vindkraften havsbaserad, långt ut i havsbandet och jag instämmer.<br />
På 60-talet fanns nästan inga besökare i det aktuella området. Genom Västkuststiftelsens<br />
försorg har detta o<strong>till</strong>gängliga ställe blivit ett populärt utflyktsmål. Badgäster kantar<br />
klippstränderna runt Tofta naturreservat och parkeringsplatsen vid Kråkerösund räcker inte<br />
<strong>till</strong> under vackra sommardagar. När jag var barn hade vi alltid någon kobbe eller ö vid<br />
Kråkeröns södra udde för oss själva. Idag får vi vackert dela med oss av denna underbara<br />
plats för intresset är stort att njuta av badklipporna vid Kråkeröns sydspets. Både mindre<br />
ekor och större kölade segelbåtar trotsar sjökortets varnande markering om grunt vatten.<br />
Det går utmärkt att lägga <strong>till</strong> på det flesta platser och på Stensholmen (ett stenkast söder<br />
om Kråkerön) kan man förkovra sig om sillperiodens historia genom att läsa de skyltar<br />
som Bohusläns museum har satt upp.<br />
Vindkraftverk på Kråkeröns södra spets kommer att ödelägga de fantastiska<br />
naturupplevelser som man idag kan få i detta område. Att njuta av dess flora och fauna,<br />
bada, fiska, studera häger och fiskgjuse eller bara samla kraft genom att ligga på en klippa,<br />
gör att man orkar med att återvända <strong>till</strong> sitt arbete när helgen är över. Det kan inte vara<br />
rimligt att göra ett sådant ingrepp på denna unika plats, en plats så fridfull så att jag ibland<br />
stänger av kylskåpet för att slippa onaturliga tekniska ljud, skapade av människan. En plats<br />
som ligger så nära Sveriges andra stad i storleksordning och dit jag kommer på 45 minuter.<br />
Några privatpersoner vill tjäna pengar på bekostnad av många tusen människors längtan av<br />
orörd natur- detta är inte rimligt!!<br />
Följ Stefan Edmans råd; planera noggrant och tag inga förhastade beslut om var<br />
utbyggnaden skall ske! Ni har ansvar för kommande generationer och de kommer att er för<br />
att ni lät Kråkerön och dess vackra omgivningar få vara intakta.<br />
KOMMENTAR<br />
Område B har tagits bort ur vindbruksplanen. Se kommentar <strong>till</strong> Länsstyrelsens yttrande.<br />
27
<strong>25</strong>. BERTIL SAHLIN, BREMNÄS 580, 442 75 LYCKE<br />
KOMMENTAR<br />
Område B har tagits bort ur vindbruksplanen. Se kommentar <strong>till</strong> Länsstyrelsens yttrande.<br />
28
26. EVA WALLMANDER, KULPERÖD<br />
29
KOMMENTAR<br />
Se kommentar <strong>till</strong> Länsstyrelsens yttrande.<br />
30
27. HEINE NIELSEN, LYCKE<br />
31
KOMMENTAR<br />
Noteras. Beträffande E6 är det inte möjligt att planera in större verk på fler ställen pga att<br />
skyddsavstånd <strong>till</strong> bebyggelse då inte blir <strong>till</strong>räckligt. Synpunkten bör in i den politiska dialogen rörande<br />
omfattningen av vindbruk i kommunen.<br />
32
28. INGELA JERHAMRE M.FL.<br />
33
KOMMENTAR<br />
Noteras.<br />
En översiktsplan ska väga ihop och ta hänsyn <strong>till</strong> flera intressen, bestämmelser osv vilket<br />
har gjorts i planeringsförutsättningar och analys. Kommunen föreslår därefter hur<br />
sammanvägningen ska påverka samhällsplaneringen <strong>till</strong> ett planförslag. Planförslaget kan<br />
efter samråd och utställning antas av kommunfullmäktige.<br />
Tekniska och ekonomiska bedömningar har gjorts av Triventus AB för 2-3 MW verk vilket<br />
var uppdraget för planen.<br />
Se även kommentar <strong>till</strong> Länsstyrelsens yttrande.<br />
39
29. KARIN NIELSEN<br />
40
KOMMENTAR<br />
Noteras. Vad gäller buller <strong>till</strong>ämpas Boverkets Vindkraftshandbok för vindbruksplanering.<br />
För varje enskilt projekt kan avstånden bli annorlunda beroende på terräng, antal verk<br />
mm utifrån beräkningar som görs i ansökan. Avståndet 1000 m <strong>till</strong> tätort beror på<br />
tätortens expansionsmöjlighet. Tjuvkils <strong>till</strong>växtmöjligheter i söder begränsas av väg 168.<br />
Se även kommentar <strong>till</strong> Länsstyrelsens yttrande.<br />
42
30. MAGNUS PERSSON, LYCKE<br />
KOMMENTAR<br />
Noteras<br />
43
31. MATS OCH ANNIKA ÖHRNBERG<br />
KOMMENTAR<br />
Område B har tagits bort ur vindbruksplanen. Se kommentar <strong>till</strong> Länsstyrelsens yttrande.<br />
44
32. ULF LUNDQVIST, LYCKE<br />
45
KOMMENTAR<br />
Angivna regionala mål är minimimål, vilket gör att kommunerna i regionen kan jobba för att målen totalt<br />
överskrids.<br />
48
Enligt Boverkets riktlinjer <strong>till</strong>ämpas bedömningen 40 dBA som riktvärde. Avståndet är beroende av<br />
beräknad ljudnivå och kan variera vilket bör redovisas i MKB för projekten. För vissa områden kan det<br />
vara behov av något lägre riktvärde enligt Boverket, eventuell sådan bedömning avgörs i prövning för<br />
respektive område.<br />
Beträffande sprängning i kuperad terräng gäller att vid prövning av varje enskilt projekt skall visas hur<br />
byggande kan genomföras med minsta möjliga skador.<br />
Bedömningen avseende teknik och miljö: Denna bedömning är endast en vägledning inför det slutliga<br />
beslutet om planen, inte någon exakt mall.<br />
YTTRANDE ÖVRIGA<br />
33. KUNGÄLVS NATURSKYDDSFÖRENING<br />
KUNGÄLVSORNITOLOGERNA<br />
Vindbruksplanen<br />
Planen redovisar ett stort antal områden och belyser ett antal viktiga aspekter. Som<br />
huvudsyfte anges att den skall ligga <strong>till</strong> grund för en strukturerad utbyggnad av vindkraft<br />
enligt en effektiv användning av detaljplaner i kommunen<br />
Det är positivt att det tas ett helhetsgrepp kring vindkraftsfrågan i kommunen och att regler<br />
och plankrav redovisas samt att planen skall följas upp med en<br />
miljökonsekvensbeskrivning för de olika platserna. Planen är dock svåröverskådlig, där<br />
man blandar olika områdestyper med skiftande ambitionsnivåer vad gäller utbyggnaden av<br />
vindkraftverken. Här nämns områden för vindbruk, restriktionsområden samt övriga<br />
områden. Ambitionsnivåerna anges i viss utsträckning också i form av områden och i fem<br />
olika utbyggnadsnivåer; bevarandeoptimerat (14 verk), bosättningsoptimerat (34 verk),<br />
samtliga områden (51 verk) och reservområden (19 verk). Planen blir i vissa stycken<br />
otydlig och det är svårt att få en samlad bild av planförslaget, t.ex. vilka områden som<br />
prioriteras respektive inte prioriteras. Positivt är att kommunen förespråkar en satsning på<br />
vågkraft, som torde medföra ett betydligt mindre ingrepp i naturmiljön och med goda<br />
förutsättningar i <strong>till</strong>gången <strong>till</strong> ett stort exponerat kustområde i kommunens ytterskärgård.<br />
Planen har även ambitionen att klarlägga inom vilka områden uppförande av vindkraftverk<br />
är olämplig, men en samlad sådan redovisning framgår inte av planförslaget.<br />
Vindenergi nationellt, regionalt och lokalt<br />
Sverige är på god väg att nå och passera målet med utbyggnaden av vindkraft i landet som<br />
helhet; 10 Twh per år vid 2015 och möjligen 30 Twh 2020. Detsamma gäller det regionala<br />
planeringsmålet för Västra Götaland på ca 0,4 Twh per år, vilket motsvara en elproduktion<br />
från ca 100 stora moderna vindkraftverk. Ett syfte med planen i Kungälv är att lägga fast<br />
kommunala mål och Kungälvs Energi AB har fått kommunens ägardirektiv att intensifiera<br />
användningen av förnyelsebara energislag, bl.a. genom satsningar på vindkraft.<br />
Föreningarnas synpunkter<br />
Allmänt<br />
En satsning på förnyelsebar energi är en angelägen fråga, men måste främst ses från ett<br />
nationellt och regionalt perspektiv utifrån olika förutsättningar, val av energislag, fysiska<br />
förutsättningar (<strong>till</strong>gång <strong>till</strong> vind, vågalstring, kabelnät etc), risken för störning av boende,<br />
natur- och friluftsaspekter, t.ex. förekomsten av orörd natur och viktiga flyttfågelstråk.<br />
Kungälvs kommun kan uppvisa en rad skyddsvärda landskapselement och naturtyper, en<br />
stor och attraktiv skärgård, älvdalar med betes- och odlingslandskap, ädellövskogar, sjöar<br />
och vildmark samt historiskt värdefulla platser. Stora områden utgör riksintresse för naturkultur-<br />
och friluftsliv. Stora arealer utgör naturreservat, Natura 2000-områden eller andra<br />
49
skyddsvärda områden. Kommunen har bl.a. en känslig kustzon med en värdefull<br />
landskapsbild, attraktiv natur och bebyggelse.<br />
Turismen och upplevelsevärdena i kommunen är förhållandevis också mycket stora sett i<br />
ett regionalt framtidsperspektiv. Vindkraften utgör inte riksintresse trots att Länsstyrelsen<br />
under 2008 har uppdaterat riksintressanta områden för vindkraft i länet. Det bör noteras att<br />
inget av de av Länsstyrelsen föreslagna riksintressanta områdena för vindkraft är<br />
lokaliserade <strong>till</strong> havet. Energimyndigheten har tagit fram lämpliga områden för vindkraft i<br />
Sverige utifrån vindförhållanden och gjort avvägningar mot andra intressen. Inget sådant<br />
område finns i Kungälvs kommun, utan närmast finns ett sådant område längre norrut i<br />
regionen. Det är viktigt att detta beaktas och att en eventuell utbyggnad av vindkraftverk<br />
endast sker koncentrerat <strong>till</strong> några få platser i redan exploaterade områden med närhet <strong>till</strong><br />
vägar och befintliga elnätsystem. Ingreppen i samband med vindkraftsutbyggnad, t.ex.<br />
sprängning för nya vägar i orörd natur samt för elkablar måste stå i proportion <strong>till</strong><br />
energinyttan i synnerhet vad gäller uppförandet av något eller några enstaka verk.<br />
Sammantaget är det viktigt att varje planerad vindkraftspark bedöms utifrån ett<br />
samhälleligt helhetsperspektiv.<br />
Särskilda områden för vindkraftsutbyggnad<br />
Föreningarna motsätter sig en vindkraftsutbyggnad i känsliga områden, bl.a. i kustzonen,<br />
kring älvdalarna i och i anslutning <strong>till</strong> orörda skogsområden, t.ex i Nordre älvs mynning,<br />
på Kråkerön och vid Öresvattneåsen i södra Svartedalen, där det senare området ligger i<br />
direkt anslutning <strong>till</strong> Svartedalens naturreservat och Natura 2000-områden. Det gäller även<br />
platser som är olämpliga med hänsyn <strong>till</strong> befintlig bebyggelse och av kulturhistoriska skäl,<br />
t.ex. vid Dalens hembygdsgård. Efter att ha studerat de föreslagna alternativen kvarstår tre<br />
platser i kommunen som enligt föreningarna bör kunna utredas vidare (se även nedan). Två<br />
av de aktuella platserna ligger inom område 6, Kungälv med närområden, som definierats<br />
utifrån landskapets villkor och ett i område 8 , kuperad odlingsbygd öster om motorvägen.<br />
Övriga områden är olämpliga av flera skäl, bl.a. med hänsyn <strong>till</strong> påverkan på<br />
landskapsbilden, värdet av natur- och friluftsliv, relativt hög grad av ostördhet, värdefull<br />
kustzon och vildmark, risken för påtagliga störningar för boende m.m.<br />
Särskilda krav i det fortsatta planarbetet för vindkraft och andra förnyelsebara<br />
energislag<br />
Kommunen bör redovisa energivinsten och den samhälliga nyttan av utbyggnaden av<br />
vindkraftverk på de föreslagna områdena och göra en jämförelse med kostnaden eller<br />
priset på de samlade samhälleliga värdena (värdet av friluftsliv, natur, tystnad, ostörd<br />
bebyggelse, boendestörningar etc.) som kan tänkas påverkas eller skadas av en eventuell<br />
utbyggnad. I denna kalkyl bör ingå totalkostnaden för utbyggnaden i form av anläggande<br />
av nya vägar, sprängningar, kabelnedläggningar, transporter och även inbegripa även en<br />
livscykelanalys av verken och den sannolika verkningsgraden för respektive föreslagen<br />
vindkraftsutbyggnad. En utbyggnad få inte enbart styras av att en markägare eller ett bolag<br />
av olika skäl önskar att uppföra ett eller flera verk på sin mark utan måste utgå från en<br />
helhetsbild och följa vindbruksplanen när den väl är antagen. Efter fastställelse av<br />
vindbruksplanen får uppförande av vindkraftverk endast ske i enlighet med godkända<br />
platser i densamma. Det är även viktigt att framhålla att en detaljplaneläggning av en<br />
vindkraftplats inte bör förgripa en eventuell miljöprövning av en vindkraftsplats. Motivet<br />
är flera skäl (rättssäkerhet, att det föreligger aktuellt kunskapsunderlag och ev. beslut från<br />
miljöprövningen när beslut skall tas om detaljplanen, kostnadsaspekter etc.).<br />
Vissa frågor har inte belysts i utredningen, bl.a. förekomsten av värdefulla naturområden,<br />
t.ex. känsliga flyttfågelstråk och häckplatser för känsliga fågelarter och fladdermöss m.fl.<br />
arter. Det gäller i hög grad Kungälvs kommun i form av fågelrika kust- och<br />
skärgårdsområden, älvdalar och vissa orörda korridorer eller stråk, t.ex. längs vattendrag,<br />
sjöar, och skogsmarker.<br />
50
Sammanfattning<br />
Kungälvs Naturskyddsförening och Kungälvsornitologerna ser det som positivt att det tas<br />
ett helhetsgrepp i vindkraftsfrågan och att en eventuell utbyggnad av vindkraftverk regleras<br />
och styrs genom en vindbruksplan. Det är också värdefullt att planen följs upp av en<br />
miljökonsekvensbeskrivning och att en satsning görs på andra förnyelsebara energislag,<br />
bl.a. på vågkraft. Planförslaget är dock svåröverskådligt där det blandas olika områden<br />
och nivåer och där det saknas en samlad bild av de områden där vindkraftverk inte bör<br />
uppföras, vilket även var en av målsättningarna med vindbruksplanen.<br />
¤ Föreningarna motsätter sig en etablering av vindkraftverk i samtliga föreslagna områden<br />
utom några platser inom område 6 och område 8, Kungälv med närområden (två platser)<br />
och i Kuperad odlingsbygd öster om motorvägen (en plats). Tänkbara områden att utreda<br />
vidare är således Kroppedammen, Rollsbo och Baggetorpet. Motivet är att dessa platser<br />
ligger förhållandevis tätortsnära och i nära anslutning <strong>till</strong> E:6 eller andra större vägar, dvs.<br />
med nära <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> infrastruktur, nätanslutning etc. Föreningarna har även i tidigare<br />
utredningsskede, för ett antal år sedan, förordat att en eventuell utbyggnad av<br />
vindkraftverk endast får ske vid och i anslutning <strong>till</strong> lämpliga områden kring E6:an.<br />
¤ Flertalet platser är helt olämpliga med hänsyn <strong>till</strong> klart definierade natur- kultur- och<br />
friluftslivsvärden samt <strong>till</strong> landskapsbild, värdefull kustzon, hög grad av orördhet, tystnad<br />
m.m. Som exempel på sådana områden som inte bör komma i fråga kan nämnas<br />
Vettebergen, Dörjeskär, Kråkerön, Knipebergen, Törresröd, Dalen och Öresvattenåsen i<br />
södra Svartedalen, där olika naturvärden och andra samhälliga värden klart torde överväga<br />
behovet av enstaka vindkraftverk (Natura 2000, naturreservat, värdefull kustzon, orördhet<br />
m.m.). Den samlade energivinsten torde inte heller stå i rimlig proportion <strong>till</strong> ingreppen i<br />
dessa områden.<br />
¤ Föreningarna vill erinra om Länsstyrelsens policy betr. kustzonen, i vilken vindkraftverk<br />
ej bör uppföras och hänvisat även <strong>till</strong> Energimyndighetens förslag <strong>till</strong> lämpliga platser,<br />
vilket bör beaktas i det vidare arbetet med vindbruksplanen<br />
¤ Föreningarna är kritiska de flera små utspridda vindkraftsplatser med enstaka verk. Det<br />
är bättre med en enstaka plats eller ett fåtal platser med flera sammanhållna vindkraftverk.<br />
Vi ser endast att detta skulle kunna ske på lämpliga platser i närheten av E6:an. De i planen<br />
föreslagna platserna Kroppedammen, Rollsbo och Baggetorpet bör därför kunna utredas<br />
vidare.<br />
¤ Påverkan på Natura 2000-områden och viktiga flyttfågelstråk och häckningsplatser (för<br />
t.ex. berguv och andra rovfåglar) bör utredas, belysas och integreras i det vidare<br />
utredningsarbetet, t.ex. inom ramen för en MKB. Föreningarna vill även uppmärksamma<br />
kommunen på Boverkets rekommendationer på skyddsavstånd från vindkraftverk på 500-<br />
1500 m <strong>till</strong> kända fågelområden, en aspekt som också måste beaktas i det vidare<br />
planarbetet.<br />
¤ Föreningarna förordar en satsning på vågkraft framför vindkraft i kommunen, där<br />
förutsättningarna för vågkraft på längre sikt (framtida elproduktion etc) bör utredas<br />
närmare och redovisas i planen.<br />
KOMMENTAR<br />
Möjligheterna att förtydliga ses över i fortsatt arbete. Vad gäller områden olämpliga för<br />
vindkraft är det de sk restriktionsområdena som anges i planen.<br />
I planens miljökonsekvensbeskrivning redovisas planens för- och nackdelar ur<br />
miljösynpunkt.<br />
Planen kompletteras med övergripande kunskap rörande fågellivet mm.<br />
51
Detaljstudier kommer att krävas för de områden som är belägna i närheten av kända<br />
fågelområden. I samband därmed kan eventuellt behov att justera vissa områden bedömas.<br />
Se även kommentarer <strong>till</strong> yttranden från Länsstyrelsen, Försvarsmakten, Bohusläns<br />
museum, Göteborgs stad stadsbyggnadskontoret, Miljö- och byggnadsnämnden samt<br />
Kungälvs moderata föreningar.<br />
34. LRFs KOMMUNGRUPP<br />
Vi anser att områden avsedda för färre än 3 vindkraftverk, bör läggas som övrig mark och<br />
ej i vindbruksplanen.<br />
Vi menar att planläggning, som blockerar annan användning av mark, får ej ske.<br />
Varje enskild bygglovsansökan för vindkraftverk bör behandlas positivt.<br />
Vi ställer oss mycket tveksamma <strong>till</strong> kommunfullmäktiges beslut, hösten 2008, ”att<br />
kommunens ägardirektiv för Kungälvs Energi AB kompletterades med ett tydligt uppdrag<br />
att bolaget skall intensifiera sina ansträngningar att söka platser för vindkraftverk,<br />
projektera och bygga vindkraftverk samt andra anläggningar för förnyelsebar<br />
elproduktion.”<br />
Vi anser att riktvärdet för miniavstånd skall vara lika oavsett enstaka bostad och<br />
vindkraftverk, nybyggnation av bostäder eller sammanhållen bebyggelse och<br />
vindkraftverk.<br />
KOMMENTAR<br />
Planförslaget föreslår att de mindre områdena kvarstår som vindbruksområden. De få<br />
områden som finns riskerar annars att ”byggas bort” om markering saknas i kommunens<br />
översiktsplan.<br />
Synpunkten angående ägardirektivet noteras.<br />
Anledningen att längre avstånd föreslås vid tätorter är att värna utbyggnadsmöjligheter<br />
och tätortsnära natur.<br />
35. NCC Roads AB<br />
NCC Roads AB driver sedan år 2005 en bergtäkt vid Skälebräcke i Kungälvs kommun.<br />
Bolaget har <strong>till</strong>stånd <strong>till</strong> täktverksamhet enligt miljöbalken, vilket omfattar uttag och<br />
förädling av totalt 7 950 000 ton berg och gäller <strong>till</strong> och med år 20<strong>25</strong>. Årsproduktionen har<br />
de senaste åren uppgått <strong>till</strong> 300 000 ton ballastmaterial. Täktverksamhet har bedrivits i<br />
området vid Skälebräcke sedan 1961.<br />
I framtiden avser bolaget att utöka bergtäkten i sydvästlig och nordvästlig riktning på för<br />
att trygga materialförsörjningen i Kungälvsområdet. Delar av nuvarande och planerat<br />
täktområde ägs av Kungälvs kommun. Förhandlingar pågår för närvarande med Kungälvs<br />
kommun om att teckna ett nyttjanderättsavtal för en framtida utvidgad bergtäkt. Bolaget<br />
ser också möjligheter att i framtiden bryta berg under grundvattenytan vid täkten i<br />
Skälebräcke.<br />
Bolaget ser mycket positivt på att<br />
kommunen aktivt arbetar för att ta fram<br />
lokaliseringar för förnybara energikällor,<br />
men har synpunkter på det område som i<br />
vindbruksplanen benämns som område<br />
Å – Baggetorpet. Delar av detta område<br />
är också utpekat som tänkbart område<br />
för vindkraft i KP2000.<br />
Område Å är lokaliserat nordväst om<br />
sjön Tvibotten och inkluderar det område<br />
52
där bolaget idag bedriver bergtäkt, samt stora delar av det planerade området för framtida<br />
täkt.<br />
Bolaget föreslår att område Å ändras <strong>till</strong> att endast omfatta det område som är markerat<br />
med en gul ring i figuren. Inom den gula ringen finns enligt bolagets förslag plats för ett<br />
större vindkraftverk.<br />
Täkten i Skälebräcke har ett unikt tätortsnära läge och är viktig för att ha en god långsiktig<br />
samhällsbyggnad i Kungälv. Att hitta liknande centrala bergsförekomster lämpliga för<br />
krossproduktion, där verksamheten kan bedrivas med låg störningsgrad för närboende, är<br />
idag inte möjligt i Kungälvsområdet. Det stora avståndet <strong>till</strong> bebyggelse och bergets<br />
kvalitet gör att det finns förutsättningar att driva bergtäktsverksamhet i Skälebräcke i minst<br />
femtio år <strong>till</strong>. Om vindkraftverk <strong>till</strong>åts etableras inom eller i direkt anslutning <strong>till</strong><br />
täktområdet kommer detta att kraftigt försämra möjligheterna <strong>till</strong> fortsatt täktverksamhet i<br />
området. Bolaget föreslår även att detta tas i beaktning vid ett framtida framtagande av ny<br />
översiktsplan för Kungälvs kommun.<br />
Ur ett ekonomiskt perspektiv är det fördelaktigt för kommunen att ha en tätortsnära täkt<br />
med korta transporter, eftersom detta ger låga transportkostnader på ballastprodukter <strong>till</strong><br />
samhällsbyggnad i Kungälv. Täkten är också en inkomstkälla för Kungälvs kommun,<br />
eftersom delar av nuvarande och framtida täktområde ägs av kommunen, som erhåller en<br />
ersättning för den volym berg som tas ut i Skälebräcke.<br />
Bolaget har inget att erinra mot att ett vindkraftverk anläggs inom det område som är<br />
markerat med en gul ring på ovanstående bild, men vill upplysa om att det vid projektering<br />
av ett vindkraftverk är viktigt att beakta att det uppkommer vibrationer i marken vid<br />
sprängningar i täkten. Bolaget har som villkor enligt nu gällande täkt<strong>till</strong>stånd att<br />
vibrationerna vid sprängning som riktvärde inte får överstiga 4 mm/s vid närmaste<br />
bostadsfastighet.<br />
I övrigt har bolaget inget att erinra om förslaget <strong>till</strong> vindbruksplan för Kungälvs kommun.<br />
KOMMENTAR<br />
Inför ett FOU möte (Framtids- och Utvecklingsberedningen, politisk styrgrupp för<br />
vindbruksplanen) föreslogs att område Å skulle minskas ned i enlighet med förslaget från<br />
NCC Roads. Tillgången <strong>till</strong> bergtäkt i regionen är angeläget. Efter diskussion i FOU<br />
beslutades att behålla föreslaget område utan att minska det.<br />
36. RABBALSHEDE KRAFT<br />
Rabbalshede Kraft har engagemang när det gäller projektering av vindkraft i Kungälvs<br />
kommun. Vi har dels generella synpunkter angående framtagandet av vindkraftsplanen och<br />
dels specifika synpunkter om de områden som vi anser har bästa förutsättningar för<br />
vindkraftsetableringar.<br />
Vid val av lämpliga områden för vindkraft bör man tänka på<br />
• Vindlägen<br />
• Platser där det är möjligt att ansluta <strong>till</strong> elnätet.<br />
• Utnyttja områden med liten påverkan på natur och kulturmiljö.<br />
• Större områden bör prioriteras då det ofta krävs ett område med flertalet verk för att<br />
kunna finansiera elanslutning.<br />
Vi anser att Kungälvs kommuns positiva grundinställning <strong>till</strong> förnyelsebar energi och<br />
vindkraft är bra. För att eftersträva nationella och internationella mål för förnyelsebar<br />
53
energi och värna om vårt klimat är det viktigt att utnyttja och ta <strong>till</strong>vara på goda vindlägen<br />
för att producera förnyelsebar energi genom vindkraft. Kungälvs kommun har flera<br />
områden med goda vindförutsättningar och dessa bör tas <strong>till</strong>vara.<br />
Utpekade områden i samrådsförslaget<br />
Vi anser att det finns flera intressanta områden i Kungälvs kommun för vindkraft och det<br />
är därför positivt om samtliga områden utpekas som vindkraftsområden. Sedan bör<br />
detaljstudier och miljökonsekvensbeskrivningar göras vid <strong>till</strong>ståndsansökan för att närmare<br />
säkerställa lämpligheten av varje område. I de östliga delarna av kommunen behöver<br />
närmare undersökningar om vindförhållanden och möjligheter <strong>till</strong> elanslutning göras.<br />
Utifrån de bosättningsoptimerade förslag som finns föreslaget i samrådshandlingen anser<br />
vi att det bevarandeoptimerade är lämpligast. I denna västliga del av kommunen finns de<br />
klart bästa vindförhållandena. Vindförhållandena är den faktor som avgör om en etablering<br />
är lönsam och därmed möjlig att genomföra.<br />
Rabbalshede Kraft bedriver projektering i område F – Vävra Berg och vi har däeför gjort<br />
undersökningar om möjligheten <strong>till</strong> elanslutning i området. Elanslutning för Vävra Berg<br />
och även in<strong>till</strong>iggande områden är möjlig vid kraftstation i Rollsbo. Att elanslutning är<br />
möjlig för dessa områden anser vi är en mycket viktig förutsättning för att dessa områden<br />
ska prioriteras som vindkraftsområden.<br />
Rabbalshede Kraft kommer under juni <strong>2009</strong> ha samråd med Kungälvs kommun för område<br />
F. Under hösten genomförs vidare projekteringsarbete och färdigställande av<br />
miljökonsekvensbeskrivning. Denna miljökonsekvensbeskrivning beräknas vara färdig att<br />
lämna in med <strong>till</strong>ståndsansökan under vintern <strong>2009</strong>.<br />
Vi har även påbörjat undersöka möjligheterna i de in<strong>till</strong>iggande områdena J och K då vi ser<br />
stora samordningsfördelar i området.<br />
Övriga kommentarer:<br />
Kommunens utpekade områden som är lämpliga för vindkraft bör inte avgränsas allt för<br />
snävt. Det måste vara möjligt att i projekteringen optimera utformningen av<br />
vindkraftsparkerna efter områdenas förutsättningar när det gäller såväl vindläge,<br />
förutsättningar för elanslutning, samordningsfördelar, etc. I prövningen som görs innan<br />
<strong>till</strong>stånd ges <strong>till</strong> en vindkraftsetablering skall det i stället säkerställas närmare att hänsyn tas<br />
<strong>till</strong> lokala natur- och kulturvärden och in<strong>till</strong>iggande bostäder. Vi har dock inte sett några<br />
tendenser <strong>till</strong> för snävt avgränsade områden i samrådshandlingen.<br />
Vidare anser vi att det är viktigt att planen blir klar inom den planerade tiden så att <strong>till</strong>stånd<br />
kan ges och etableringar kan komma igång. När <strong>till</strong>stånd har beviljats kan vi beställa<br />
anslutning <strong>till</strong> elnätet och starta byggnation som kommer att skapa arbets<strong>till</strong>fällen.<br />
Vi ser fram emot att våra synpunkter beaktas och att vindkraftsplanen färdigställs så att<br />
vindresurserna i kommunen så snart som möjligt kan komma <strong>till</strong> användning i större<br />
utsträckning.<br />
KOMMENTAR<br />
Noteras. Områdesgränserna är satta med tanke på nödvändigt skyddsavstånd <strong>till</strong><br />
bebyggelse. Gränserna är ej exakta utan får prövas vid projektering och ansökan/prövning<br />
enligt miljöbalken.<br />
54
SAMMANFATTNING<br />
Viktigaste förändringar efter samrådet jämfört med alternativet ”Samtliga områden”:<br />
1.<br />
Områden som kvarstår oförändrade inför utställningen:<br />
A, K, L, (Q), (S), (T), (U), (V) och Å. (Områden inom parantes är reservområden.)<br />
2. Områden som får justerad gräns: D, F, G, H, J, P, X och Ä<br />
3. Områden som tas bort: B och R.<br />
4. Vindbruksplanen kompletteras med övergripande studie rörande fågellivet, i enlighet<br />
med miljö- och byggnadsnämndens synpunkt. Denna studie blir en bilaga i<br />
utställningsversionen.<br />
Med detta föreslås att kommunstyrelsen godkänner den upprättade samrådsredogörelsen,<br />
samt godkänner ”Vindbruksplan. Tematiskt <strong>till</strong>ägg <strong>till</strong> översiktsplanen” för utställning<br />
enligt PBL 5:23.<br />
FRAMTIDS-<br />
OCH UTVECKLINGSBEREDNINGEN <strong>2009</strong>-<strong>11</strong>-<strong>25</strong><br />
55
![Kungälv Energi Ã
rsredov [1].indd](https://img.yumpu.com/48006449/1/184x260/kungalv-energi-arsredov-1indd.jpg?quality=85)
Change language