Rapport stråkbeskrivning - E-on
Rapport stråkbeskrivning - E-on
Rapport stråkbeskrivning - E-on
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Planerad 130 kV elkraftledning<br />
mellan Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning<br />
Underlag för samråd<br />
November 2008
Förord<br />
För att bygga och driva en ny elkraftledning krävs tillstånd, så kallad nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>.<br />
Hur en ansökan om k<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong> ska prövas och vad ansökan ska omfatta regleras i<br />
Ellagen och Elförordningen. Enligt Elförordningen ska samråd genomföras och en<br />
miljök<strong>on</strong>sekvensbeskrivning, MKB, upprättas enligt Miljöbalkens 6:e kapitel.<br />
Samråd har inletts under våren 2008 för den nu planerade nya elkraftledningen<br />
mellan Vimmerby och Kisa.<br />
Denna stråkbeskrivningsrapport, till vilken också hör en kartdel i A3-format, är en<br />
del av samrådet och underlag i det fortsatta samrådsarbetet. I stråkbeskrivningen<br />
redovisas och beskrivs geografiskt alternativa stråk för de två tekniska alternativen<br />
luftledning respektive markkabel. Inom dessa alternativa stråk bedöms det vara<br />
möjligt att anlägga en kraftledning med tillhörande anläggningar. Även den generella<br />
påverkan och vilka åtgärder som kan göras för att minska effekterna av projektets<br />
genomförande redovisas.<br />
Syftet med stråkbeskrivningen är också att ligga till grund för val av det mest<br />
lämpliga stråket och också den lämpligaste tekniken (luftledning eller markkabel),<br />
inom vilket en ledningssträckning senare kommer att närmare utredas. E.ON Elnät<br />
Sverige AB remitterar denna stråkbeskrivning till berörda myndigheter,<br />
sektorsintressenter och andra som bedöms kunna bidra med synpunkter. Genom<br />
ann<strong>on</strong>sering, informati<strong>on</strong> och utställning med möjlighet att träffa representanter för<br />
E.ON Elnät, samt möjlighet att beställa eget exemplar av denna stråkbeskrivning,<br />
bereds även allmänheten möjlighet att ta del av materialet och lämna synpunkter.<br />
I samrådet önskar E.ON Elnät särskilt informati<strong>on</strong> om och eventuella<br />
kompletteringar till redogörelsen under kapitlen 6 och 7 (Beskrivning av<br />
luftledningsstråk respektive markkabelstråk), som kan ha betydelse inför valet av<br />
stråk samt eventuella synpunkter på vilket stråk som är mest lämpligt och skälen för<br />
detta. Efter utvärdering av inkomna synpunkter väljs teknik (luftledning eller<br />
markkabel) och stråk för den nya elkraftledningen. Förslag till slutlig sträckning<br />
arbetas därefter fram i en fördjupad MKB-process. För sträckningen görs sedan en<br />
fullständig ansökan om nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong> som lämnas till Energimarknadsinspekti<strong>on</strong>en.<br />
E.ON Elnät Sverige AB<br />
205 09 Malmö<br />
Projektledare hos E.ON Elnät: Göran Anderss<strong>on</strong>, telef<strong>on</strong> 070-519 55 13,<br />
E-mail: goran.anderss<strong>on</strong>@e<strong>on</strong>.se<br />
Stråkbeskrivningen är upprättad av SWECO AB.<br />
Projektledare hos SWECO: Leif Göthlin, telef<strong>on</strong> 0734-12 63 14<br />
E-mail: leif.gothlin@sweco.se<br />
Kulturmiljödelarna i stråkbeskrivningen har upprättats av Länsmuseerna i<br />
Östergötlands och Kalmar län.<br />
Kartor i text- och kartdel: copyright Lantmäteriet M2003/4377.
Innehållsförteckning<br />
1 Sammanfattning 5<br />
1.1 Bakgrund 5<br />
1.2 Alternativa tekniker 5<br />
1.3 Alternativa stråk 6<br />
2 Inledning 6<br />
3 Projektbeskrivning 9<br />
3.1 Kraftöverföring Vimmerby-Kisa 9<br />
3.1.1 Vad planerar E.ON Elnät 9<br />
3.1.2 Varför behövs den nya ledningen 10<br />
3.2 Tidplan 10<br />
3.3 Tillståndsprocessen 10<br />
3.3.1 Nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong> 11<br />
3.3.2 Övriga tillstånd 12<br />
3.4 Samråd 12<br />
3.4.1 Hittills genomfört samråd 13<br />
3.4.2 Inkomna synpunkter 14<br />
3.5 Ersättningsfrågor 15<br />
4 Alternativa tekniker 16<br />
4.1 Luftledning 16<br />
4.1.1 Tekniskt utförande 16<br />
4.1.2 Säkerhet 19<br />
4.1.3 Generell påverkan under byggskedet 19<br />
4.1.4 Generell påverkan under driftskedet 20<br />
4.2 Markkabel 22<br />
4.2.1 Allmänt 22<br />
4.2.2 Kabelk<strong>on</strong>strukti<strong>on</strong> 22<br />
4.2.3 Kabeldike 23<br />
4.2.4 Generell påverkan under byggskedet 24<br />
4.2.5 Generell påverkan under driftskedet 26<br />
4.3 Fördelar och nackdelar med luftledning respektive markkabel 27<br />
4.4 Elektromagnetiska fält 29<br />
5 Alternativa stråk 33<br />
5.1 Utredningsområde 33<br />
5.2 Studerade stråk för luftledning och markkabel 34<br />
5.2.1 Luftledning 34<br />
5.2.2 Markkabel 37<br />
5.3 Bortvalda alternativ 38<br />
6 Beskrivning av luftledningsstråk 39<br />
6.1 Läsanvisning och informati<strong>on</strong>skällor 39<br />
6.1.1 Läsanvisning 39<br />
6.1.2 Informati<strong>on</strong>skällor 41<br />
6.2 Luftledningsstråk, Avsnitt L1 (Vimmerby – Södra Vi) 42<br />
6.2.1 Stråk L1A 42<br />
6.2.2 Stråk L1B 49<br />
6.3 Luftledningsstråk, Avsnitt L2 (Södra Vi – Gullringen) 55<br />
6.3.1 Stråk L2A 55<br />
6.3.2 Stråk L2B 60
6.3.3 Länk L2 69<br />
6.4 Luftledningsstråk, Avsnitt L3 (Gullringen – Horn) 72<br />
6.4.1 Stråk L3A 72<br />
6.4.2 Stråk L3B 76<br />
6.4.3 Länk L3 81<br />
6.5 Luftledningsstråk, Avsnitt L4 (Horn – Kisa) 84<br />
6.5.1 Stråk L4A 84<br />
6.5.2 Stråk L4B 92<br />
6.5.3 Stråk L4C 98<br />
6.5.4 Stråk L4D 102<br />
7 Beskrivning av markkabelstråk 106<br />
7.1 Läsanvisning och informati<strong>on</strong>skällor 106<br />
7.2 Markkabelstråk, Avsnitt M1 (Vimmerby – Södra Vi) 106<br />
7.2.1 Stråk M1A 106<br />
7.2.2 Stråk M1B 112<br />
7.3 Markkabelstråk, Avsnitt 2 (Södra Vi – Gullringen) 117<br />
7.3.1 Stråk M2A 117<br />
7.3.2 Stråk M2B 122<br />
7.4 Markkabelstråk, Avsnitt 3 (Gullringen – Horn) 128<br />
7.4.1 Stråk M3A 128<br />
7.4.2 Stråk M3B 132<br />
7.4.3 Stråklänk till avsnitt M3 140<br />
7.5 Markkabelstråk, Avsnitt 4 (Horn – Kisa) 143<br />
7.5.1 Stråk M4A 143<br />
7.5.2 Stråk M4B 148<br />
7.5.3 Stråklänk i Avsnitt M4 153<br />
8 Transformatorstati<strong>on</strong>er 156<br />
8.1 Om transformatorstati<strong>on</strong>er 156<br />
8.1.1 Funkti<strong>on</strong> i transmissi<strong>on</strong>ssystemet 156<br />
8.1.2 Generell påverkan 156<br />
8.2 Stati<strong>on</strong>er inom projekt Vimmerby – Kisa 157<br />
8.2.1 Vimmerby 157<br />
8.2.2 Södra Vi 159<br />
8.2.3 Gullringen 161<br />
8.2.4 Horn 162<br />
8.2.5 Kisa 165<br />
9 Referenser 167<br />
Bilagor:<br />
Separat kartbilaga i A3-format innehållande intresseområden för naturmiljö,<br />
intresseområden för kulturmiljö och övriga intressen.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
5<br />
1 Sammanfattning<br />
1.1 Bakgrund<br />
E.ON Elnät Sverige AB är en av de största eldistributörerna i Sverige. I området<br />
mellan Vimmerby och Kisa så har E.ON Elnät ansvaret för eldistributi<strong>on</strong>en. Området<br />
mellan Vimmerby och Kisa är idag mycket sårbart om befintlig matarledning får ett<br />
driftavbrott eftersom det saknas reservkapacitet. Vid ett sådant driftavbrott riskerar<br />
därför flera viktiga industrier och samhällen att drabbas av strömavbrott under en<br />
längre tid. För att förstärka nätet och få en tillförlitlig elleverans planerar E.ON Elnät<br />
en ny regi<strong>on</strong>ledning med 130 kV spänning mellan de befintliga<br />
transformatorstati<strong>on</strong>erna i Vimmerby och Kisa. Ledningen som blir cirka 5 mil lång<br />
kommer att gå via Södra Vi, Gullringen och Horn. Befintliga transformatorstati<strong>on</strong>er<br />
byggs ut eller byggs om. I Horn byggs en helt ny stati<strong>on</strong> en bit utanför samhället.<br />
Under 2008 påbörjade E.ON Elnät utredningsarbetet med att hitta en lämplig<br />
ledningssträckning. Här undersöktes också om befintliga transformatorstati<strong>on</strong>er<br />
behövde byggas om eller flyttas. Flera alternativa ledningsstråk för en luftledning har<br />
undersökts. Även möjligheten att förlägga ledningen i marken har studerats.<br />
Inledande samråd med myndigheter och allmänhet har hållits under våren och<br />
sommaren 2008. Den här rapporten redovisar resultatet av hittills gjorda studier och<br />
samråd. <str<strong>on</strong>g>Rapport</str<strong>on</strong>g>en är också basen för det fortsatta samrådet innan val av stråk sker<br />
under våren 2009. Därefter kommer berörda markägare att k<strong>on</strong>taktas av E.ON Elnät<br />
som upprättar avtal med dessa. Under hela samrådsprocessen stäms arbetet av med<br />
en referensgrupp. I referensgruppen ingår till dags dato förutom representanter för de<br />
två berörda länsstyrelserna (Östergötland och Kalmar) och de två berörda<br />
kommunerna (Vimmerby och Kinda) även Försvarsmakten, LRF, Södra Skogsägarna<br />
och Vägverket. En k<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>sansökan till Energimarknadsinspekti<strong>on</strong>en<br />
sammanställs under senare delen av 2009. Efter att k<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong> och ledningsrätt<br />
beviljats kan själva bygget av ledningen påbörjas. Byggstart är preliminärt beräknad<br />
att ske år 2011 och i så fall skulle det innebära att ledningen kan tas i drift under<br />
senare delen av 2012.<br />
1.2 Alternativa tekniker<br />
Förutom alternativa geografiska stråk utreder E.ON Elnät också möjligheten att<br />
bygga ledningen antingen som en luftledning eller som en markkabel. Valet av<br />
teknik sker under våren 2009 samtidigt som valet av geografiskt stråkalternativ.<br />
Luftledningen kommer att uppföras i portalstolpar av trä, stålrörsstolpar eller<br />
gitterstolpar. I skogsterräng skapas en ledningsgata som blir cirka 40 meter bred. I<br />
jordbruksmark kan marken brukas vidare som tidigare.
6<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Figur1-1: Luftledning med träportalstolpar.<br />
Markkabeln läggs på cirka 1 meters djup och i skogsmark ska en cirka 4 meter bred<br />
gata hållas fri från träd. I jordbruksmark kan marken brukas vidare som tidigare.<br />
Under själva byggfasen krävs normalt ett arbetsområde med en bredd på 8-10 meter.<br />
Det finns många olika faktorer som innebär fördelar respektive nackdelar för en<br />
luftledning och för motsvarande markkabel. I listan redovisas de viktigaste<br />
faktorerna.<br />
Luftledning:<br />
• Robust teknik<br />
• Skadas sällan<br />
• Mycket hög driftsäkerhet<br />
• Enkla att inspektera och reparera<br />
• Kapaciteten kan utökas genom byte av linor<br />
• Ledning och ledningsgata kräver underhåll<br />
• En större påverkan på landskapsbilden<br />
• Magnetfält som är mer utbrett än för en markkabel<br />
Markkabel:<br />
• Är skyddade mot vind, snö och is<br />
• Kan skadas vid till exempel markarbeten och åskväder<br />
• Komplicerat att lokalisera och reparera fel<br />
• Helt ny kabel krävs för ökad kapacitet<br />
• Magnetfält som dock avtar snabbare med avstånd från ledningen jämfört med<br />
en luftledning<br />
• Nödvändigt med åtkomst via till exempel kabelväg eller tunnel<br />
• Lägre driftsäkerhet och längre reparati<strong>on</strong>stider jämfört med trädsäkra<br />
luftledningar<br />
1.3 Alternativa stråk<br />
Stråkbeskrivningen omfattar två separata beskrivningar för de tekniska alternativen<br />
luftledning respektive markkabel. Alla stråken går från Vimmerby till Kisa och ger<br />
olika alternativa stråk för att kunna ansluta till Södra Vi, Gullringen och Horn.<br />
Redovisade stråkalternativ har olika bredd (upp till 2 km). Det är E.ONs strävan att<br />
lokaliseringen av en kraftledning ska ske med minsta möjliga påverkan på enskilda<br />
och allmänna intressen. Stråken har lokaliserats med hänsyn till landskapets<br />
förutsättningar när det gäller natur- och kulturmiljö, rekreati<strong>on</strong> och friluftsliv.<br />
Hänsyn har också tagits till pågående och planerad markanvändning avseende
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
7<br />
bebyggelse, framtida exploatering, infrastruktur, jord- och skogsbruk. Samtliga stråk<br />
som studerats bedöms i detta stadium som möjliga att genomföra. I det fortsatta<br />
arbetet med vald teknik och stråk, kommer fördjupade fältinsatser att göras avseende<br />
bland annat geologi, natur- och kulturmiljö. I det skedet kommer samtliga berörda<br />
markägare att k<strong>on</strong>taktas och ges möjlighet att lämna ytterligare synpunkter.<br />
I de två figurerna nedan visa schematiskt de alternativa stråken för luftledning (figur<br />
1-2) och markkabel (figur 1-3).<br />
Figur 1-2: Luftledningsstråk.<br />
Figur 1-3: Markkabelstråk.
6<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
2 Inledning<br />
E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) är en av de största eldistributörerna i<br />
Sverige. I området mellan Vimmerby och Kisa så har E.ON Elnät ansvaret för<br />
eldistributi<strong>on</strong>en. Det är vårt ansvar som nätägare att se till att våra kunder som är<br />
anslutna till detta elnät, har en elförsörjning de kan lita på.<br />
Området mellan Vimmerby och Kisa är idag mycket sårbart om den befintliga<br />
matarledningen i området får ett driftavbrott eftersom det saknas reservkapacitet.<br />
Matarledningen ingår i det så kallade regi<strong>on</strong>nätet vilket överför ström till det<br />
underliggande lokalnätet. Vid ett driftavbrott på matarledningen riskerar därför ett<br />
större område, med flera viktiga industrier och samhällen att drabbas av strömavbrott<br />
under en längre tid. Under de senaste åren har det inträffat strömavbrott vilket har<br />
drabbat många kunder i regi<strong>on</strong>en. För att förstärka nätet med reservkapacitet och<br />
därmed få en tillförlitlig elleverans planerar E.ON Elnät en ny 130 kV regi<strong>on</strong>ledning<br />
mellan Vimmerby och Kisa.<br />
Figur 2-1: Utredningsområdet (grönmarkerat) ligger i Kalmar och Östergötlands län.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
7<br />
Den el vi levererar blir alltmer viktig för att samhället ska fungera och för den<br />
enskilde individens säkerhet och komfort. Vårt elberoende ökar alltjämnt och därmed<br />
också vår och samhällets sårbarhet. Det är därför mycket angeläget att brister i<br />
elnätet som gör att svåra väderförhållanden kan orsaka strömavbrott åtgärdas. Efter<br />
stormen Gudrun den 8-9 januari 2005, skrev regeringen följande i propositi<strong>on</strong>en<br />
”Leveranssäkra elnät” (2005/06:27):<br />
”Samhället är idag starkt beroende av en tillförlitlig överföring av el. Känsligheten<br />
för störningar i överföringen har ökat hos elanvändarna. För näringsidkare innebär<br />
elavbrott ofta att verksamheten helt avstannar, vilket kan innebära stora ek<strong>on</strong>omiska<br />
förluster. För hushållen kan avbrott på mer än några timmar ge problem med värmen,<br />
matlagningen och matförvaringen samt med kommunikati<strong>on</strong> av olika slag. På<br />
landsbygden kan elavbrott även ge problem med vatten och avlopp samt orsaka<br />
frysskador på vattenledningar. Äldre och sjuka kan vara särskilt utsatta på grund av<br />
beroendet av trygghetslarm, värme och medicinsk utrustning. Långvariga elavbrott<br />
ger alltså normalt upphov till betydande skador och olägenheter. För de flesta torde<br />
olägenheterna uppkomma redan innan det har gått ett dygn.”<br />
För att markera allvaret har ellagen ändrats. Elanvändare har nu rätt till<br />
avbrottsersättning redan efter tolv timmars sammanhängande avbrott. Den första<br />
januari 2011 skärps kraven ytterligare genom att det införs ett krav på nätägare att se<br />
till att avbrott aldrig överstiger tjugofyra timmar. Dessa krav ska enligt regeringen<br />
förmå nätföretagen att förebygga elavbrott. Dessutom har nätägare krav på sig att<br />
årligen upprätta en risk- och sårbarhetsanalys över leveranssäkerheten i elnätet och<br />
en åtgärdsplan som visar hur leveranssäkerheten i det egna elnätet ska förbättras och<br />
lämna detta till myndigheten.<br />
Regeringen ger därmed tydliga direktiv och förutsättningar för oss som nätägare.<br />
Vårt huvuduppdrag är att garantera samhället och våra kunder en trygg<br />
strömförsörjning. Fokus för vår verksamhet är därför att öka leveranssäkerheten i<br />
vårt elnät.<br />
Förutom den nu planerade 130 kV elkraftledningen mellan Vimmerby och Kisa,<br />
pågår också en upprustning av hela E.ON Elnäts elnät för att förbättra<br />
leveranssäkerheten. I upprustningen ingår bland annat ”Trädsäkringsprojektet” vilket<br />
innebär att ledningsgator i regi<strong>on</strong>nätet breddas för att minimera risken för att träd ska<br />
falla på ledningarna och orsaka strömavbrott. Dessutom fälls de träd som växt sig för<br />
höga och riskerar att nå ledningen vid ett fall. I regi<strong>on</strong>nätet är en luftledning mer<br />
driftsäker än en markkabel, vilket beror på att en luftkabel är lättare att inspektera<br />
och reparera. I lokalnätet däremot är en markkabel ofta mer driftsäker då denna<br />
skyddas mot fallande träd genom att grävas ned och samtidigt är lätt att reparera. I de<br />
fall då det inte går att ersätta ledningen med markkabel ersätts oisolerade<br />
väderkänsliga luftledningar med en isolerad luftledning. Dessa satsningar i lokalnätet<br />
sker inom projektet ”Krafttag”.<br />
Ett eldistributi<strong>on</strong>snät är ett stort system med flera olika nivåer, stamnät, regi<strong>on</strong>nät<br />
och lokala nät. Den nu planerade 130 kV ledningen mellan Vimmerby och Kisa ingår<br />
i ett så kallat regi<strong>on</strong>nät. I figur 2-2 illustreras hela distributi<strong>on</strong>skedjan från kraftverk<br />
fram till enskilda hushåll.
8<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Figur 2-2: Ett eldistributi<strong>on</strong>ssystem är ett stort system med flera olika nivåer; stamnät, regi<strong>on</strong>nät och<br />
lokala nät. Den nu planerade 130 kV ledningen mellan Vimmerby och Kisa ingår i ett så kallat<br />
regi<strong>on</strong>nät, se grön markering.<br />
Under 2008 påbörjade E.ON Elnät utredningsarbetet med att hitta en lämplig<br />
sträckning för ledningen mellan Vimmerby och Kisa. Då undersöktes också om<br />
befintliga transformatorstati<strong>on</strong>er behövde byggas om eller flyttas. Flera alternativa<br />
ledningsstråk för en luftledning har undersökts. Även möjligheten att förlägga<br />
ledningen i mark har studerats och olika ledningsstråk för en markkabel har<br />
undersökts. Stråken som studerats är relativt breda (upp till 2 km)<br />
Vid det slutliga valet av sträckning kommer stor hänsyn att tas till miljön och övriga<br />
intressen.<br />
Inledande samråd med myndigheter och allmänhet har hållits under våren och<br />
sommaren 2008. Den här rapporten redovisar resultatet av hittills gjorda studier.<br />
<str<strong>on</strong>g>Rapport</str<strong>on</strong>g>en utgör också underlag för det fortsatta samrådet innan val av stråk sker<br />
under våren 2009. Därefter kommer en lämplig sträckning att utredas inom valt stråk<br />
och berörda markägare kommer att k<strong>on</strong>taktas av E.ON Elnät som upprättar avtal med<br />
dessa. En k<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>sansökan till Energimarknadsinspekti<strong>on</strong>en sammanställs. Efter<br />
att k<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong> beviljats och nödvändiga avtal upprättats kan själva bygget av<br />
ledningen påbörjas. Tillstånds- och samrådsprocessen beskrivs i kapitel 3.3 och 3.4.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
9<br />
3 Projektbeskrivning<br />
3.1 Kraftöverföring Vimmerby-Kisa<br />
3.1.1 Vad planerar E.ON Elnät<br />
En ny 130 kV elkraftledning planeras mellan Vimmerby och Kisa. Ledningen som<br />
blir cirka 5 mil lång kommer att ansluta till Södra Vi, Gullringen och Horn.<br />
Befintliga transformatorstati<strong>on</strong>er byggs ut. I Horn byggs en helt ny<br />
transformatorstati<strong>on</strong>. De två kommunerna som berörs är Vimmerby och Kinda.<br />
Figur 3-1: Ledningen ska gå mellan Vimmerby<br />
och Kisa via Södra Vi, Gullringen och Horn.
10<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
3.1.2 Varför behövs den nya ledningen<br />
Den nya planerade kraftledningens främsta syfte är att väsentligt höja<br />
leveranssäkerheten och på så sätt minska riskerna för avbrott i elförsörjningen.<br />
Området mellan Vimmerby och Kisa är idag mycket sårbart om befintlig<br />
matarledning får driftavbrott eftersom det saknas reservkapacitet. Vid ett sådant<br />
avbrott kan därför flera viktiga industrier och samhällen drabbas av strömavbrott<br />
under en längre tid.<br />
Framtida utbyggnader av bland annat industri, vindkraft och bostäder i området,<br />
kommer också att underlättas av tillgången till en säker elleverans.<br />
3.2 Tidplan<br />
Projektets tidplan kan sammanfattas som:<br />
• 2008: Utredningen startar<br />
• 2008-2009: Samråd<br />
• 2009: K<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>sansökan inlämnas<br />
• 2011: Planerad byggstart (förutsätter k<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>)<br />
• 2012: Kraftledningen i drift<br />
3.3 Tillståndsprocessen<br />
När en ny kraftledning ska anläggas berörs flera olika lagar och förordningar och<br />
flera olika typer av tillstånd krävs. Den huvudsakliga prövningen av projektet sker<br />
genom en ansökan om nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>. För anläggande av kraftledningar berörs i<br />
första hand följande lagar och förordningar:<br />
• Ellagen (1997:857) (bestämmelser om nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>)<br />
• Elförordningen (1994:1250) (hur k<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>sansökan ska se ut och hur<br />
ansökan prövas)<br />
• Förordningen om elektriska starkströmsanläggningar (1957:601) (regler för<br />
utförande och skötsel av anläggningar samt vilken myndighet som utövar<br />
tillsyn över dessa anläggningar)<br />
K<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>sprövningen utesluter inte att projektet även berörs av annan lagstiftning,<br />
bl.a. miljöbalken (1998:808). Av 2 kap. 8a § ellagen framgår att vid prövning av<br />
nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong> för linje ska bestämmelserna i 2-4 kap. 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 §<br />
miljöbalken tillämpas. Här framgår också att en miljök<strong>on</strong>sekvensbeskrivning (MKB)<br />
ska ingå i en ansökan om nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong> och att när det gäller kraven på<br />
samrådsförfarande och MKB gäller 6 kap. miljöbalken. I de ovan nämnda kapitlen i<br />
miljöbalken regleras de allmänna hänsynsregler (2 kap.), grundläggande<br />
bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden med bl.a. riksintressen<br />
(3 kap.), särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa<br />
områden i landet (4 kap.), hur miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas (5 kap. 3 §),<br />
miljök<strong>on</strong>sekvensbeskrivningar (6 kap.), områdesskydd (7 kap.) och allmänt om<br />
prövning (16 kap. 5 §).
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
11<br />
3.3.1 Nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong><br />
För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar krävs enligt ellagen<br />
(1997:857) ett tillstånd, så kallad nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>. Energimarknadsinspekti<strong>on</strong>en prövar<br />
ansökningar om nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong> för ledningar. Processen för ett k<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>särende<br />
bör hanteras i olika steg vilka översiktligt beskrivs i figur 3-2.<br />
Utredningsom<br />
råde och<br />
samråd<br />
Ansökan<br />
om nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong><br />
Stråkutredning<br />
och samråd<br />
Figur 3-2: Processen för ansökan om nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>.<br />
Sträckningsutredning,<br />
MKB och<br />
samråd<br />
Tillståndsprocessen inleds genom att ett utredningsområde definieras och att samråd<br />
hålls angående detta. Utredningsområdet väljs så att det ska finnas möjlighet för flera<br />
olika alternativa stråk. Efter samrådet utreds olika möjliga stråk inom<br />
utredningsområdet. Inom dessa stråk ska det finnas en möjlighet att förlägga en<br />
kraftledning. I utredningen av olika möjliga stråk tas hänsyn till inkomna synpunkter<br />
under samrådet, teknisk byggbarhet, infrastruktur, samhällsplanering, miljöaspekter<br />
och ek<strong>on</strong>omiska förutsättningar. Denna utredning av stråken presenteras i en särskild<br />
stråkbeskrivningsrapport (föreliggande rapport). Stråkbeskrivningsrapporten<br />
beskriver syftet med kraftledningen, redovisar de föreslagna stråkens lokalisering,<br />
utformning av studerade alternativ (stråk och teknik) samt stråkens eventuella<br />
k<strong>on</strong>flikter med olika intresseområden. Stråkbeskrivningen används som ett underlag<br />
för samråd med länsstyrelser, kommuner, övriga myndigheter, intresseorganisati<strong>on</strong>er<br />
och allmänhet enligt bestämmelserna i miljöbalken. Stråkutredningen och<br />
samrådssynpunkterna utgör underlag för val av stråk och teknik. Hur man har gått<br />
tillväga i samrådet samt vilka synpunkter som inkommit under samrådet<br />
sammanfattas i en samrådsredogörelse som ingår i den slutliga ansökan till<br />
Energimarknadsinspekti<strong>on</strong>en.<br />
Inom det valda stråket tas därefter en ungefärlig ledningssträckning fram. För denna<br />
sträckning upprättas en MKB. I MKBn utreds och beskrivs den påverkan som<br />
kraftöverföringen kan medföra på människors hälsa, miljön och hushållningen med<br />
naturresurser. Parallellt med upprättandet av MKBn sker fortsatta samråd.<br />
MKBn biläggs en ansökan om nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>, vilken lämnas in till<br />
Energimarknadsinspekti<strong>on</strong>en. Ansökan innehåller även bland annat en teknisk<br />
beskrivning, sträckningskartor och samrådsredogörelse.<br />
Myndigheten skickar ansökan på remiss och inhämtar yttranden från bland annat<br />
länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Därefter<br />
fattas ett beslut om k<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>. K<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>en kan beviljas för maximalt en 40-års<br />
period. Vill man därefter ha kvar ledningen måste en ny ansökan inlämnas och ny<br />
tillståndsprövning ske.
12<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
3.3.2 Övriga tillstånd<br />
För transformatorstati<strong>on</strong>erna som kommer att behövas i anslutning till ledningen<br />
krävs bygglov av kommunen. Dessutom krävs avtal med respektive berörd<br />
fastighetsägare.<br />
Eftersom transformatorstati<strong>on</strong>erna inte ingår i nätk<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>en miljöprövas de inte i<br />
detta sammanhang. Enligt miljöbalken 12 kap. 6 § ska en anmälan för samråd göras<br />
till länsstyrelsen, för en verksamhet eller åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller<br />
anmälningsplikt eller andra bestämmelser i miljöbalken om den väsentligt kan<br />
komma att förändra naturmiljön. En sådan anmälan för samråd kommer att göras för<br />
samtliga transformatorstati<strong>on</strong>er som är planerade att byggas eller byggas ut/om i det<br />
aktuella projektet (d v s samtliga stati<strong>on</strong>er utom den i Kisa).<br />
Fasta fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen 1988:950. Att på något<br />
sätt ändra eller skada fast fornlämning kräver tillstånd. Om inledande arkeologiska<br />
utredningar visar på att det kan finnas risk för skada på fornlämning, kan det bli<br />
aktuellt att ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen för att göra fortsatta undersökningar<br />
samt för eventuellt borttagande av fornlämningar. Länsstyrelsen kan då ställa<br />
särskilda villkor gällande dokumentati<strong>on</strong>, tillvaratagande av fornfynd eller särskilda<br />
åtgärder för att bevara fornlämningen.<br />
För att bygga kraftledningar behövs tillgång till de markområden som berörs. Detta<br />
sker vanligen genom servitutsavtal (markupplåtelseavtal) där markägare ersätts med<br />
ett engångsbelopp. E.ON Elnät strävar efter frivilliga överenskommelser med<br />
berörda markägare så långt det är möjligt. Nätägaren kan ansöka om ledningsrätt hos<br />
lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättligt upplåts för<br />
kraftledning.<br />
I Miljöbalkens 11 kap. finns bestämmelser om vattenverksamhet. Det kan gälla olika<br />
typer av vattenarbeten som sprängning, muddring, bortledande av vatten m.m. För<br />
det aktuella projektet kan det bli aktuellt att utföra vattenverksamhet vid passage av<br />
sjöar och vattendrag. Vattenverksamhet för läggande av en markkabel kräver normalt<br />
sett en anmälan till länsstyrelsen, medan mer omfattande verksamhet kräver tillstånd<br />
från miljödomstolen. Vid passage av sjöar och vattendrag kan det också behövas<br />
dispens från reglerna om strandskydd i miljöbalken 7 kap. 16§.<br />
3.4 Samråd<br />
En viktig del av tillståndsprocessen är samrådsprocessen. Samrådet är indelat i tre<br />
huvudmoment; samråd för utredningsområde, samråd för stråk och samråd för<br />
sträckning.<br />
Samrådet för utredningsområde syftar till att få in generella synpunkter om det<br />
område som projektet är avsett att genomföras i. Synpunkter inhämtas i detta skede<br />
från myndigheter, privatpers<strong>on</strong>er och organisati<strong>on</strong>er. I normalfallet hålls samrådet i<br />
detta skede genom ann<strong>on</strong>sering, skriftliga och muntliga k<strong>on</strong>takter, och inte genom<br />
möten.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
13<br />
När samrådet om utredningsområdet är genomfört arbetas alternativa stråk fram för<br />
kraftledningen inom området. I utarbetandet av stråken är de inkomna<br />
samrådssynpunkterna för området en viktig del.<br />
Samråd gällande stråken hålls med samma grupp av myndigheter och organisati<strong>on</strong>er<br />
som tidigare. Samrådet med allmänheten kompletteras med informati<strong>on</strong>smöten.<br />
Efter genomförda samråd för de alternativa stråken fattar E.ON Elnät ett beslut om<br />
stråk- och teknikval baserat på inkomna synpunkter samt miljömässiga, tekniska och<br />
ek<strong>on</strong>omiska förutsättningar. En samrådsredogörelse sammanställs även i detta skede<br />
och den sänds till länsstyrelsen för beslut om projektet förväntas medföra betydande<br />
miljöpåverkan eller inte. Länsstyrelsens beslut påverkar omfattningen av den<br />
kommande miljök<strong>on</strong>sekvensbeskrivningen (MKB) enligt 6 kap i miljöbalken.<br />
Därefter påbörjas arbetet med att ta fram en detaljerad sträckning. Även i detta skede<br />
hålls samråd, nu med de markägare som kommer att bli direkt berörda. Parallellt<br />
sammanställs en MKB.<br />
Parallellt med samråden kommer E.ON Elnät under hela projektets gång att<br />
arrangera referensgruppsmöten. I referensgruppen ingår till dags dato förutom<br />
representanter för de två berörda länsstyrelserna (Östergötland och Kalmar) och de<br />
två berörda kommunerna (Vimmerby och Kinda) även Försvarsmakten, LRF, Södra<br />
Skogsägarna och Vägverket. Syftet med referensgruppsmötena är att ge<br />
underhandsinformati<strong>on</strong> angående projektets fortskridande och att ge möjlighet för<br />
myndigheter och berörda organisati<strong>on</strong>er att informellt diskutera projektet och ge en<br />
möjlighet att lämna synpunkter.<br />
3.4.1 Hittills genomfört samråd<br />
Under hela projekttiden strävar E.ON Elnät efter att ha en k<strong>on</strong>tinuerligt pågående<br />
samrådsprocess. Hittills har samråd för utredningsområdet genomförts. Samrådet för<br />
stråken har påbörjats och denna rapport är en viktig del i det samrådet. Samrådet för<br />
området inleddes med en ann<strong>on</strong>s i dagspressen. Ann<strong>on</strong>sen publicerades i Östran,<br />
Corren (Östgöta Corresp<strong>on</strong>denten), Vimmerby tidning samt Kindaposten den 17 maj<br />
och i Land den 23 maj. En informati<strong>on</strong>sbroschyr fanns tillgänglig på<br />
kommunk<strong>on</strong>toren i Kinda och Vimmerby samt på biblioteken i Vimmerby, Södra Vi,<br />
Gullringen, Horn och Kisa.<br />
Ann<strong>on</strong>sen kompletterades med utskick till berörda myndigheter och organisati<strong>on</strong>er.<br />
Utskicket gjordes den 25 juni 2008. Utskicket innehöll ett brev med informati<strong>on</strong> om<br />
projektet och samrådet samt en broschyr som närmare beskrev ärendet. En karta över<br />
utredningsområdet bifogades också.<br />
Två referensgruppsmöten har hållits så här långt. Mötena hölls den 18 juni respektive<br />
den 14 november 2008 i Vimmerby. Representanter för berörda kommuner och<br />
länsstyrelser samt LRF, Södra Skogsägarna fanns representerade.<br />
Utöver referensgruppsmötena har separata möten hållits med LRF, respektive<br />
länsstyrelse, de berörda kommunerna, Vägverket och Försvarsmakten. Deltagare från
14<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
respektive kommun har även varit med på fältbesök där Sweco beskrivit de olika<br />
stråken.<br />
För den planerade nya transformatorstati<strong>on</strong>en i Horn samt för ombyggnati<strong>on</strong>en av de<br />
befintliga stati<strong>on</strong>erna i Vimmerby, Södra Vi, Gullringen och Kisa krävs ingen<br />
k<strong>on</strong>cessi<strong>on</strong>. Men en anmälan för samråd enligt 12 kap 6 § i miljöbalken har skickats<br />
in till länsstyrelsen för den nya stati<strong>on</strong>en i Horn.<br />
3.4.2 Inkomna synpunkter<br />
Synpunkter, antingen skriftliga eller muntliga, har i samrådet för området inkommit<br />
från följande myndigheter:<br />
1. Banverket<br />
2. Bergsstaten<br />
3. Boverket<br />
4. Elsäkerhetsverket<br />
5. Fiskeriverket<br />
6. Försvaret Helikopterflotiljen i Linköping<br />
7. Försvaret Marinbasen i Karlskr<strong>on</strong>a<br />
8. Jordbruksverket<br />
9. Kinda kommun<br />
10. LRF kommungrupp Vimmerby<br />
11. LRF Sydost<br />
12. Länsstyrelsen i Kalmar län<br />
13. Länsstyrelsen i Östergötlands län<br />
14. Naturvårdsverket<br />
15. Post- och Telestyrelsen<br />
16. Riksantikvarieämbetet<br />
17. Rikspolisstyrelsen<br />
18. Sevedebygdens Naturskyddsförening<br />
19. Skogsstyrelsen<br />
20. Socialstyrelsen<br />
21. Statens Fastighetsverk<br />
22. Telia – Skanova<br />
23. Vimmerby Kommun<br />
En kort sammanfattning av synpunkterna ges nedan.<br />
Länsstyrelserna är positiva till den ökade leverenssäkerheten som ledningen kommer<br />
att medföra för trakten. De ser också positivt på förstärkningen av elnätet då det är en<br />
förutsättning för utbyggnad av vindkraften i området. Även Kinda kommun ställer<br />
sig positiva till ledningen, men påpekar att hänsyn måste tas till natur- och<br />
kulturvärden i området. Boverket och Socialstyrelsen anser att hälsoaspekten är<br />
viktig och att särskilt ifråga om nya ledningar i anslutning till bebyggelse bör<br />
kraftledningen placeras och utformas så att det magnetiska fältet reduceras.<br />
Vägverket omnämner några områden där planering pågår för utbyggnad av vägnätet,<br />
och att dessa planer bör beaktas vid planeringen av ledningen. Försvaret har gett<br />
upplysningar om områden som bör undvikas.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
15<br />
Flera yttranden, bland annat från LRF, påpekar att ledningen bör grävas ner i den<br />
mån det är tekniskt möjligt. Vidare är det flera som anser att det är lämpligt att följa<br />
befintlig infrastruktur som vägar och befintliga kraftledningar så långt det är möjligt.<br />
Ytterligare en genomgående synpunkt är att det är viktigt att hänsyn tas till naturoch<br />
kulturmiljöer vid den fortsatta planeringen.<br />
Totalt 9 privatpers<strong>on</strong>er har lämnat synpunkter hittills i samrådet. Flera pers<strong>on</strong>er<br />
påpekar att de helst ser att ledningen byggs som en markförlagd kabel, åtminst<strong>on</strong>e i<br />
den mån det är tekniskt möjligt. Påpekandena görs bland annat med hänvisning till<br />
en luftlednings eventuella påverkan på landskapbilden samt risken för sänkta<br />
taxeringsvärden. Att följa vägar förordas. I ett yttrande omnämns också att pers<strong>on</strong>en i<br />
fråga anser att ersättningsnivåerna för intrång generellt är för låga.<br />
En detaljerad samrådsredogörelse kommer att sammanställas efter stråksamrådet och<br />
skickas till länsstyrelsen som underlag för beslut om projektet förväntas kunna<br />
medföra betydande miljöpåverkan eller inte.<br />
3.5 Ersättningsfrågor<br />
E.ON Elnät ersätter fastighetsägare ek<strong>on</strong>omiskt för den ek<strong>on</strong>omiska skadan i form av<br />
intrång och annan skada, som uppkommer på grund av E.ON Elnäts anläggningar<br />
och verksamhet till följd av att en ledning eller annan anläggning placeras på dennas<br />
fastighet. Ersättningen ska utgå ifrån en stabil grund och inte vara godtycklig. Den<br />
ska baseras på ledningsrättslagens ersättningsprinciper som finns i 4 kap.<br />
expropriati<strong>on</strong>slagen.<br />
Som hjälp vid värderingen av den bestående skadan har utvecklats<br />
värderingsmetoder och normer som innebär viss schabl<strong>on</strong>isering. För att säkerställa<br />
att varje berörd fastighetsägare garanteras en rättsenlig ersättning vid tillämpning av<br />
dessa metoder och normer finns marginaler inbyggda i dem. E.ON Elnät ersätter<br />
även tillfällig skada som uppkommer under arbetets gång, exempelvis sönderkörda<br />
staket, sönderkörda skogsvägar och skördeskador.
16<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
4 Alternativa tekniker<br />
Förutom alternativa geografiska stråk utreder E.ON Elnät också möjligheten att<br />
bygga ledningen antingen som en luftledning eller som en markkabel. Dessa två<br />
alternativ beskrivs i kap 4.1 respektive 4.2.<br />
I kapitel 4.3 redovisas för- och nackdelar med luftledning respektive markkabel. I<br />
kapitel 4.4 redovisas effekterna av de elektromagnetiska fält som alstras från<br />
kraftledningen.<br />
4.1 Luftledning<br />
Figur 4-1: Luftledning.<br />
4.1.1 Tekniskt utförande<br />
Luftledningen kommer att uppföras i portalstolpar av trä (figur 4-1 och figur 4-2),<br />
stålrörsstolpar (figur 4-3) eller gitterstolpar (figur 4-4).<br />
Ledningen utgörs av tre faslinor samt en längsgående topplina. Om kraftledningen<br />
byggs med portalstolpar av trä så krävs det dubbla topplinor på sträckorna närmast<br />
transformatorstati<strong>on</strong>erna. Topplinan kommer att vara försedd med optisk fiberkabel<br />
för E.ON Elnäts styrning av transformatorstati<strong>on</strong>erna.<br />
Stolparna i en träportalledning har ett fasavstånd på 4,5 meter och normalt en höjd<br />
mellan 14 och 18 meter. Stolparna står vanligen på ett avstånd av cirka 170 meter<br />
från varandra men anpassning sker alltid till terrängen. Längre eller kortare avstånd<br />
mellan stolparna är möjligt då anpassning till terräng eller olika intresseområden<br />
behöver göras, detta påverkar dock höjden på stolparna.<br />
Vid anläggande av trästolpar schaktas stolpbenen ner cirka 2 meter i marken och<br />
schakten återfylls. Vid så kallade bergfundament förankras stolpar och stag i berget.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
17<br />
Figur 4-2: 130 kV Träportalstolpar, enkelledning och dubbelledning.<br />
Stålrörsstopar och gitterstolpar (fackverksstolpar i stål) har även dessa ett fasavstånd<br />
på 4,5 meter men kan på grund av att faserna placeras vertikalt göras smalare.<br />
Stolparna i en stålrörs- eller gitterstolpsledning har normalt en höjd mellan 20 och 25<br />
meter och står vanligen på ett avstånd av cirka 240 meter från varandra men<br />
anpassning sker alltid till terrängen.<br />
Stålrörsstolpar och gitterstolpar anläggs på bet<strong>on</strong>gfundament som varierar i storlek<br />
beroende på markens bärhållfasthet. I de fall stolparna anläggs på berg kommer<br />
bet<strong>on</strong>gfundamentet att förankras i berget.
18<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Figur 4-3: 130 kV Stålrörsstolpar, enkelledning och dubbelledning.<br />
Figur 4-4: 130 kV Gitterstolpar, enkelledning och dubbelledning.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
19<br />
4.1.2 Säkerhet<br />
Ledningen kommer att k<strong>on</strong>strueras i<br />
brottsäkert utförande, klass A.<br />
Ledningen kommer också att<br />
trädsäkras genom att träd och annan<br />
högväxande vegetati<strong>on</strong> inte tillåts växa<br />
så nära ledningen att fallande träd kan<br />
skada linor, stag eller stolpar.<br />
Säkerhetsbestämmelser för<br />
kraftledningar återfinns i ellagen<br />
(1997:857), starkströmsförordningen<br />
(1957:601) och elsäkerhetsverkets<br />
starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS<br />
2008:1, 2008:2 och 2008:3).<br />
Ledningen är vidare utrustad med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag<br />
jordas genom jordtag vid varje stolpe.<br />
Figur 4-5: Ledningsgata för 130 kV ledning.<br />
4.1.3 Generell påverkan under byggskedet<br />
Under byggtiden påverkas omgivningen av maskinbuller, begränsad tillgänglighet till<br />
vissa områden och ökad trängsel på allmän väg till följd av transporter mm.<br />
Byggandet av en luftledning medför att en skogsgata måste avverkas där ledningen<br />
går genom skogsmark. Påverkan av röjningen av skogsgatan är jämförbar med<br />
påverkan under normalt skogsbruk. Dessutom anläggs uppställningsplatser för<br />
maskiner samt eventuella transport- och tillfartsvägar. Befintliga vägar kommer att<br />
användas så långt det är möjligt för att minska påverkan. Man kommer även att<br />
sträva efter att använda den röjda skogsgatan för transporter och uppställningsplatser<br />
för att minska påverkan.<br />
En viss påverkan på marken utmed sträckningen kan komma att ske till följd av att<br />
arbetsmaskiner medför en kompaktering av marken. Tillfälliga skador kan även<br />
uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsarbetena.
20<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Efter genomförda arbeten kommer mark som har påverkats av bygget av ledningen<br />
att återställas i möjligaste mån. Om skador på befintliga vägar, staket och dylikt har<br />
uppkommit återställs dessa till samma skick som innan arbetena påbörjades. Är<br />
återställning inte möjlig värderas och ersätts uppkomna skador.<br />
4.1.4 Generell påverkan under driftskedet<br />
Den bestående påverkan av en luftledning beror mycket på landskapets karaktär,<br />
aktuell markanvändning, natur- och kulturförhållanden och landskapets sårbarhet för<br />
nya element. Man försöker alltid att anlägga en kraftledning så att den sammantagna<br />
påverkan blir så liten som möjligt, exempelvis genom att anlägga luftledningen och<br />
dess stolpplatser vid ägogränser där så är möjligt.<br />
I skogsmark tillåts inga träd eller höga buskar att växa upp under och i närheten av<br />
kraftledningen. En ny skogsgata i skogsmark kan därför innebära fragmentering av<br />
en biotop, vilket då kan inverka negativt på vissa av biotopens arter.<br />
Figur 4-6: Nya biotoper uppkommer<br />
ofta i ledningsgator.<br />
Samtidigt innebär en ledningsgata att nya biotoper<br />
bildas vilket kan bereda utrymme för ytterligare arter<br />
i området. Artdiversiteten kan ofta vara högre i<br />
ledningsgator än i omgivande mark, bland annat<br />
beroende på bildandet av bryn i skogsmark. I dessa<br />
bryn mellan skogsmark och öppen mark skapas<br />
förutsättning för stor artrikedom.<br />
Flera växt- och djurarter som ursprungligen hör till<br />
det öppna odlingslandskapet trivs även i<br />
kraftledningsgator. Hur artrik en ledningsgata blir<br />
beror på en mängd faktorer som geologi, markens<br />
näringsinnehåll, omgivande markanvändning och<br />
ledningsgatans ålder, där en äldre ledningsgata ofta är<br />
artrikare än en yngre.<br />
Landskapsbild, kulturmiljö samt rekreati<strong>on</strong> och friluftsliv påverkas främst visuellt av<br />
en ledning. Känslan av orördhet eller intrycket av omgivningen kan påverkas<br />
beroende på omgivningens karaktär och hur synligt kraftledningen placeras.<br />
Fornlämningar kan normalt undvikas genom att justera stolpplaceringen.<br />
Möjlighet att bruka skogs- och åkermark påverkas av en luftledning. I skogsmark kan<br />
inte vanligt skogsbruk bedrivas under och bredvid ledningen. I åkermark kan marken<br />
under en ledning brukas som vanligt, men stolpplatserna kan innebära att bruket av<br />
marken försvåras.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
21<br />
4.1.4.1 Ljudeffekter<br />
Ljudeffekter från kraftledningar alstras när kor<strong>on</strong>aurladdningar uppstår kring ledarna.<br />
Det är främst vid fuktigt väder till exempel i dimma och regn som kor<strong>on</strong>aaktiviteten<br />
är hög.<br />
Liknande förhållanden kan också<br />
uppkomma vid snöfall. På en ren<br />
och torr elektrisk ledning är<br />
kor<strong>on</strong>aurladdningarna mycket<br />
små och det så kallade<br />
kor<strong>on</strong>aljudet är då normalt inte<br />
hörbart.<br />
Vanligen mäts ljud med en s.k. A-vägd<br />
ljudtrycksnivå i enheten dB(A) (decibel).<br />
Decibel är ett logaritmiskt mått som används för<br />
att ange och mäta ljudnivå. Vid varje<br />
dubblering av avståndet från en kraftledning<br />
minskar ljudnivån med 3-4 dB(A).<br />
Ljudet från kraftledningarna är ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna<br />
ljudet från ett brinnande tomtebloss. Vid stora kor<strong>on</strong>aförluster, till exempel vid<br />
kraftigt regn eller då ledaren är belagd med rimfrost, kan även rena t<strong>on</strong>er förekomma.<br />
Förekomsten av såväl rena t<strong>on</strong>er som det bredbandiga bruset minskar dock med<br />
tilltagande ålder på fasledarna.<br />
Figur 4-7: Ljudnivåer vid olika situati<strong>on</strong>er<br />
(bild från Arbetsmiljöverket).<br />
Vanligen mäts ljud i enheten dB(A)<br />
(decibel). Det representerar det<br />
mänskliga örats sätt att uppfatta ljud.<br />
För ledningar med spänningsnivåer<br />
som för den planerade ledningen<br />
kommer ljudeffekterna inte vara så<br />
höga att de kan uppfattas som störande.<br />
Ljud från kraftledningar understigande<br />
40-45 dB(A) är svåra att upptäcka och<br />
ljudnivåer av denna storleksordning<br />
bör inte ge upphov till några påtagliga<br />
störningar. Av Statens Naturvårdsverks<br />
rapport 3147 ”Alstring av ljud och<br />
luftföroreningar” följer dock att ljud<br />
från kraftledningar överstigande dessa<br />
nivåer bör undvikas. Endast ledningar<br />
med spänningar från 400 kV och uppåt<br />
brukar kunna nå upp till dessa<br />
ljudnivåer.<br />
4.1.4.2 Underhåll<br />
En luftledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas med bestämda<br />
intervall. Under en besiktning k<strong>on</strong>trolleras linor, stolpar, stag och jordtag. Ibland görs<br />
besiktning från helikopter och vid andra tillfällen från marken. När det behövs kan<br />
delar av ledningen upprustas för att bibehålla en tillfredsställande säkerhet.
22<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
I skogsmark behöver även ledningsgatan röjas och kantträd som vuxit sig för stora<br />
avverkas. Detta skogliga underhåll genomförs normalt med åtta års mellanrum men<br />
beror på hur tillväxttakten är i skogsgatan och kantz<strong>on</strong>en.<br />
4.2 Markkabel<br />
4.2.1 Allmänt<br />
Om markkablar används för kraftöverföringen så kommer denna att på samtliga<br />
sträckor utföras som ett enkelt 130 kV trefas markkabelförband (1x3 st. faser).<br />
Figur 4-8: Principbilder visande förläggning av markkabelförband. I kabeldiket kommer normalt<br />
även k<strong>on</strong>troll/optokablar att förläggas i kabelskyddsrör.<br />
4.2.2 Kabelk<strong>on</strong>strukti<strong>on</strong><br />
Vid en kabelförläggning kommer enfaskablar med en principk<strong>on</strong>strukti<strong>on</strong> enligt figur<br />
4-9 användas. Val av ledararea och ledarmaterial bestämmer den effekt som behöver<br />
överföras på kabelförbanden.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
23<br />
Kabelns ledare [1] består av aluminium eller koppar<br />
som är axiellt tätad mot vatteninträngning<br />
(svällpulver).<br />
Isolati<strong>on</strong>en [2] består av tvärbunden polyetenplast<br />
(”PEX”).<br />
Runt isolati<strong>on</strong>en läggs ett lager koppartrådar [3] som<br />
en jordad skärm.<br />
Svällband [4] på båda sidor om skärmen tätar kabeln<br />
för inträngande vatten vid en ev. skada.<br />
En aluminiumfolie [5] förhindrar att vatten<br />
diffunderar genom den mekaniskt skyddande<br />
plastmanteln [6] av polyeten (PE).<br />
130 kV kablarna kommer att ha en ytterdiameter på<br />
cirka 70-90 mm och väga cirka 8-12 kg/m.<br />
Samtliga material i markkablarna kommer att kunna<br />
återvinnas i framtiden.<br />
Figur 4-9:<br />
Markkabel(enfasutförande).<br />
4.2.3 Kabeldike<br />
Kablar ska enligt starkströmsföreskrifterna vara dimensi<strong>on</strong>erade så att de vid<br />
normaldrift och kortslutning inte skadas av termiska och mekaniska påkänningar<br />
eller utgör en fara för pers<strong>on</strong> eller egendom. Utförande och läge ska även vara sådant<br />
att mekanisk påverkan (grävskador) förhindras.<br />
För att skydda kablarna mot mekanisk påverkan kommer dessa att förläggas i ett<br />
cirka 1,2 meter djupt kabeldike och skyddas med kabelskydd, se principfigur 4-10.<br />
Lokala förhållanden kan i vissa fall medföra ett något grundare djup och i så fall<br />
anpassas det mekaniska skyddet så att en betryggande säkerhet mot grävskador fås.<br />
För att undvika grävskador kommer också varningsband eller varningsnät att<br />
placeras i kabeldiket ovanför kabelförbandet. Även en noggrann inmätning och<br />
utmärkning av förbandets läge kommer att utföras.
24<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Figur 4-10: Principskiss visande tvärsnitt på 130 kV kabeldike med dubbla förband.<br />
Den maximala bredden på kabeldiket kommer att ligga runt 1,5 meter beroende på<br />
markens beskaffenhet (till exempel ger hård mark branta dikeskanter och en mindre<br />
totalbredd).<br />
Skyddsfyllningen runt de tre kablarna i diket kommer att bestå av finare grus eller en<br />
blandning av grus, cement och stenmjöl. Fyllningen behövs för att skydda kablarna<br />
mekaniskt samt transportera bort förlustvärmen från kablarna så att överhettning<br />
undviks.<br />
4.2.4 Generell påverkan under byggskedet<br />
Kabeldiket schaktas eller sprängs beroende på markförhållanden. Under byggtiden<br />
kan omgivningen påverkas av maskinbuller, buller från sprängsalvor, begränsad<br />
tillgänglighet till vissa områden, ökad trängsel på allmän väg till följd av transporter<br />
och byggtrafik, avstängning av vägar mm. Dessutom anläggs uppställningsplatser för<br />
maskiner, tillfälliga dep<strong>on</strong>ier för schaktmassor samt eventuella transport- och<br />
tillfartsvägar vilka i sig kan medföra påverkan på friluftsliv, kultur-, natur- och<br />
boendemiljö.<br />
I skogsmark måste träd och buskvegetati<strong>on</strong> avverkas innan schaktning eller<br />
sprängning påbörjas. Röjning av stubbar gör att påverkan är något större jämfört med<br />
den påverkan som uppstår vid normalt skogsbruk.<br />
Vid schaktning krävs ett arbetsområde som är bredare än kabeldiket. Inom<br />
arbetsområdet finns en arbetsväg där maskiner vistas samt uppläggningsområde där<br />
schaktmassor läggs upp. Arbetsområdet kan se olika ut beroende på omgivande<br />
markanvändning.<br />
På de platser där det är möjligt att lägga schaktmassor vid sidan om arbetsvägen eller<br />
kabeldiket kommer arbetsområdet normalt att ha en bredd på cirka 8-10 meter (figur<br />
4-11).
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
25<br />
Figur 4-11: Principskiss av arbetsområde med upplagda schaktmassor. Schaktning i grönområde till<br />
vänster och i anslutning till väg till höger.<br />
På platser med begränsat utrymme eller där schaktmassor av någ<strong>on</strong> annan anledning<br />
inte kan läggas inom arbetsområdet kan arbetsområdet begränsas till cirka 6 meter<br />
genom att schaktmassor läggs direkt på lastbil för borttransport.<br />
Återanvändbara massor som schaktats upp lastas på lastbil och transporteras till en<br />
tillfällig dep<strong>on</strong>iplats. Efter förläggning av kablarna lastas massorna åter på lastbil och<br />
transporteras ut till diket för användande vid återfyllningen. Icke användbara massor<br />
kommer normalt att direkt transporteras till en slutlig dep<strong>on</strong>i eller annan<br />
användningsplats.<br />
Även vid sprängning krävs schaktning, för att frilägga bergpartier eller forsla bort<br />
söndersprängt berg. Arbetsområdet vid sprängning kommer normalt att ha en bredd<br />
på cirka 8-10 meter.<br />
Där kabeldiket korsar infrastruktur som vägar och järnvägar eller andra hinder i form<br />
av exempelvis vattendrag krävs särskild hänsyn. Speciella tekniker kan därför<br />
eventuellt komma att användas för att minska påverkan vid sådana passager.<br />
En sådan teknik är styrd borrning (figur 4-12), vilket innebär att man först borrar ett<br />
hål under eller förbi det aktuella hindret och därefter dras plaströr för kablarna<br />
bakvägen genom hålet. Styrd borrning kan inte användas på platser där marken är för<br />
hård, till exempel där en vägkropp har återfyllts med stora sprängstenar eller där<br />
berget ligger för grunt under markytan.<br />
En annan teknik är hammarborrning eller rörramning, vilket innebär att man borrar<br />
eller slår ett järnrör genom vägbanken i vilket plaströr för kablarna dras. Tekniken<br />
kan utnyttjas på de platser där vare sig styrd borrning eller k<strong>on</strong>venti<strong>on</strong>ell schaktning<br />
kan användas.<br />
Figur 4-12: Principskiss visande styrd borrning.
26<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Efter genomförda arbeten kommer mark som har påverkats att återställas i möjligaste<br />
mån. Om skador på befintliga vägar, staket, täckdiken, dräneringssystem etc. har<br />
uppkommit återställs dessa till samma skick som innan arbetena påbörjades. Är<br />
återställning inte möjlig värderas och ersätts uppkomna skador.<br />
4.2.5 Generell påverkan under driftskedet<br />
När kablarna är nerlagda och kabeldiket är återfyllt är påverkan på omgivningen<br />
mycket begränsad. Återetablering av viss växtlighet t ex gräs, örter och buskar tillåts<br />
över kabeldiket. Genom skogsmark hålls en kabelgata där röjning av träd sker<br />
k<strong>on</strong>tinuerligt för att inte rotsystem ska riskera att påverka kabelförbandet och för att<br />
tillgängligheten till kabeln ska underlättas vid ett eventuellt kabelfel. För en 130 kV<br />
markkabel kommer det att finnas en kalhuggen skogsgata på cirka 4 meter och en<br />
ledningsgata på cirka 8-10 meter. I skogsgatan tillåts inga träd att växa upp dock<br />
möjligen buskar.<br />
När en markkabel överför ström alstras värme som överförs till omgivande mark.<br />
Hur denna värmealstring påverkar flora och fauna är inte helt utrett.<br />
Där kablar läggs genom åkermark kommer jorden att kunna brukas som vanligt<br />
ovanför kablarna under driftskedet.<br />
4.2.5.1 Kabelunderhåll<br />
Något behov av underhåll finns normalt inte för den markförlagda delen av ett<br />
kabelförband. En k<strong>on</strong>tinuerlig visuell besiktning krävs dock där kablarna lämnar<br />
markytan till luft och avslutas i kabelavslutningar (till exempel vid en stati<strong>on</strong> eller<br />
luftledningsstolpe).<br />
En viss röjning av större träd ovanför kabeldiket fordras regelbundet men en direkt<br />
tillgång till kabelförbandet krävs endast vid ett eventuellt kabelfel.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
27<br />
4.3 Fördelar och nackdelar med luftledning respektive markkabel<br />
Det finns många olika faktorer som innebär<br />
fördelar respektive nackdelar för en<br />
luftledning och för motsvarande markkabel.<br />
Den mest uppenbara skillnaden är att en<br />
luftledning syns i det omgivande landskapet<br />
medan en markkabels visuella påverkan är<br />
mycket liten eller begränsad beroende på<br />
typ av natur. Hur väl en luftledning smälter<br />
in eller står ut i omgivningen är beroende<br />
av flera olika faktorer. En luftledning<br />
upplevs också ofta annorlunda av olika<br />
betraktare. Om en luftledning kan sägas<br />
medföra större påverkan på<br />
kulturlandskapet så medför den oftast<br />
istället mindre påverkan på fornlämningar.<br />
Stolpplacering kan oftast anpassas för att<br />
undvika fornlämningar, med markkabel har<br />
man något mindre möjlighet att undvika<br />
fornlämningar. Möjligheter finns dock att<br />
gå runt fornlämningar med en markkabel<br />
genom att låta den ”slingra” sig fram .<br />
Figur 4-13: Skillnaden i visuell påverkan<br />
kanske är det man först tänker på vid en<br />
jämförelse mellan en markkabel och en<br />
luftledning.<br />
En fördel med markkabel är att magnetfältet har ett mer begränsat<br />
utbredningsområde än för motsvarande luftledning vilket gör att den kan placeras<br />
närmare bostäder. En markkabel medför mindre påverkan på flora och fauna under<br />
drifttiden då mindre mark ianspråktas. Dessutom innebär en markkabel mindre<br />
påverkan på markanvändningen under driftskedet, främst på skogsbruket men även<br />
på jordbruket, än en luftledning.<br />
Om en markkabel generellt har mindre<br />
omgivningspåverkan under driftskedet<br />
har den istället generellt större påverkan<br />
under byggskedet än motsvarande<br />
luftledning. Det handlar om påverkan på<br />
jordbruk genom avgrävda dräneringsrör<br />
och täckdiken, påverkan på infrastruktur<br />
och tillgänglighet genom avstängning av<br />
vägar som korsas, påverkan på<br />
vattendrag där schaktning sker och ökad<br />
påverkan av buller då sprängning blir<br />
aktuellt. Vart och hur mycket sprängning<br />
som krävs för att anlägga en markkabel<br />
är svårt att veta i förväg. I Vimmerby –<br />
Kisa projektet kommer sprängning att<br />
krävas för stora delar av stråken mellan<br />
Gullringen och Kisa.<br />
Figur 4-14: Förberedelse för sprängning vid<br />
anläggande av kabel. Både förberedelsen och<br />
sprängningen är bullerintensiva aktiviteter.
28<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Byggskedet varar en begränsad period. Något längre för en markkabel än för en<br />
luftledning. Påverkan och störningar från byggskedet är därför övergående och<br />
skador kan oftast återställas.<br />
Generellt kan sägas att en<br />
luftledning har vissa tekniska<br />
och ek<strong>on</strong>omiska fördelar<br />
gentemot ett<br />
markkabelförband. En<br />
markkabel däremot medför<br />
generellt en mindre<br />
omgivningspåverkan under<br />
drifttiden samt kräver ett<br />
mindre markunderhåll.<br />
Påverkan under driftskedet är generellt större för<br />
en luftledning men det som talar till dess fördel<br />
under driftskedet är bl a att de är relativt lätta och<br />
snabba att laga. Vid ett kabelfel tar det dels<br />
längre tid att lokalisera felet och dessutom längre<br />
tid att gräva upp och reparera den trasiga kabeln.<br />
Ett strömavbrott tillföljd av ett kabelfel tar därför<br />
längre tid att åtgärda än ett strömavbrott till följd<br />
av fel på en luftledning.<br />
I landsbygdsområden är en luftledning också ek<strong>on</strong>omiskt fördelaktig, dels genom en<br />
billigare tillverkningskostnad och dels genom en billigare bygg- och<br />
anläggningskostnad.<br />
Vad som slutligen avgör om en luftledning eller en markkabel är lämpligast för att<br />
förstärka elnätet mellan Vimmerby och Kisa kommer att avgöras när den<br />
sammantagna påverkan på ingående aspekter utvärderats i detalj.<br />
Nedan sammanfattas för- och nackdelar med luftledning och markkabel.<br />
Luftledning:<br />
• Robust teknik<br />
• Skadas sällan<br />
• Mycket hög driftsäkerhet<br />
• Enkla att inspektera och reparera<br />
• Kapaciteten kan utökas genom byte av linor<br />
• Ledning och ledningsgata kräver underhåll<br />
• En större påverkan på landskapsbilden<br />
• Magnetfält som är mer utbrett än för en markkabel<br />
Markkabel:<br />
• Är skyddade mot vind, snö och is<br />
• Kan skadas vid till exempel markarbeten och åskväder<br />
• Komplicerat att lokalisera och reparera fel<br />
• Helt ny kabel krävs för ökad kapacitet<br />
• Magnetfält som dock avtar snabbare med avstånd från ledningen jämfört med<br />
en luftledning<br />
• Nödvändigt med åtkomst via till exempel kabelväg eller tunnel<br />
• Lägre driftsäkerhet och längre reparati<strong>on</strong>stider jämfört med trädsäkra<br />
luftledningar
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
29<br />
4.4 Elektromagnetiska fält<br />
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och<br />
magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering,<br />
överföring och användning av el. Dessa fält finns överallt i vår miljö, både ute i<br />
samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater.<br />
Medianvärdet på magnetfältet i bostäder<br />
och daghem i större städer i Sverige är<br />
0,1 µT och i mindre städer och på<br />
landsbygd 0,05 µT. I stadsmiljöer är<br />
magnetfälten i gatumark och på<br />
trottoarer ofta förhöjda på grund av<br />
kabelnät och vagab<strong>on</strong>derande strömmar.<br />
Som exempel kan nämnas att<br />
medelvärdet på trottoarer i Stockholms<br />
innerstad har uppmätts till 0,4 µT och i<br />
Borlänge centrum till 0,38 µT.<br />
Elektriska fält mäts i kilovolt per<br />
meter (kV/m), vegetati<strong>on</strong> och<br />
byggnader skärmar av elektriska fält.<br />
Magnetiska fält mäts i enheten<br />
mikrotesla (µT), till skillnad från<br />
elektriska fält så avskärmas inte<br />
magnetfält av normala<br />
byggnadsmaterial eller vegetati<strong>on</strong>.<br />
Styrkan i de båda fälten avtar kraftigt<br />
med avståndet från källan.<br />
Vanliga byggmaterial skärmar inte av magnetfält. Magnetfälten inne i hus nära<br />
kraftledningar och transformatorstati<strong>on</strong>er är därför ibland högre än vad som är<br />
normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra<br />
magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet.<br />
0,1 m 0,5 m 1,0 m<br />
1,5 – 4 µT 0,2 – 1 µT 0,1 – 0,2 µT<br />
1 – 3 µT 0,1 – 0,6 µT 0,05 – 0,2 µT<br />
2 – 12 µT 0,1 – 0,3 µT 0,05 – 0,1 µT<br />
15 – 35 µT 0,4 – 1,5 µT 0,1 – 0,5 µT<br />
Figur 4-15: Magnetfältsnivåer på olika avstånd från olika hushållsapparater.<br />
Det har under en längre tid pågått en diskussi<strong>on</strong> om befarade hälsorisker vid<br />
exp<strong>on</strong>ering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Flera epidemiologiska<br />
undersökningar antyder ett samband mellan lågfrekventa manetiska fält från<br />
kraftledningar och andra elektriska installati<strong>on</strong>er och ökad risk för leukemi.<br />
Sammanställningar av flera olika studier antyder en viss ökning av leukemirisken hos<br />
befolkningsgrupper som exp<strong>on</strong>eras för 50 Hz magnetfält över 0,4 µT som<br />
dygnsmedelvärde. Under 0,4 µT ser man ingen riskökning.<br />
Det finns idag ingen känd biologisk mekanism som kan förklara en ökad<br />
sjukdomsrisk från så svaga fält. Djurförsök har inte heller kunnat påvisa någ<strong>on</strong> ökad<br />
cancerrisk. Svenska myndigheter anser att forskningsresultaten hittills inte har gett
30<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
underlag för eller motiverar några gränsvärden eller andra tvingande begränsningar<br />
avseende långvarig exp<strong>on</strong>ering för elektromagnetiska fält. År 1996 gick fem svenska<br />
myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket,<br />
Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut) istället ut med följande<br />
rekommendati<strong>on</strong> enligt försiktighetsprincipen.<br />
”Om åtgärder som generellt minskar exp<strong>on</strong>eringen, kan vidtas till rimliga kostnader<br />
och k<strong>on</strong>sekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt<br />
från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya<br />
elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att<br />
utforma och placera dessa så att exp<strong>on</strong>eringen begränsas”.<br />
Från såväl luftledningar som kablifierade ledningar uppstår ett magnetfält. E.ON<br />
Elnät tillämpar därför försiktighetsprincipen för såväl luftledningar som kablar.<br />
Storleken på magnetfältet från en luftledning eller ett kabelförband i en viss punkt<br />
beror främst på:<br />
• strömstyrkan i luftledningen eller kabelförbandet<br />
• avståndet till luftledningen eller kabelförbandet<br />
• det inbördes avstånd som luftledningens eller kabelförbandets olika faser har<br />
till varandra<br />
För en luftledning varierar magnetfältet på ett givet avstånd längs med<br />
ledningssträckningen. Det beror på att ledningarna hänger närmast marknivån mitt<br />
emellan två stolpar. För en kabel är avståndet till marknivån oftast k<strong>on</strong>stant och<br />
magnetfältet på ett givet avstånd längs med kabelsträckningen varierar därför inte.<br />
Ett kabelförband befinner sig närmare marknivå än en luftledning. Eftersom marken<br />
inte skärmar av magnetfält är därför magnetfältets styrka ofta högre rakt ovanför en<br />
markkabel än rakt under en luftledning. Men det inbördes avståndet mellan ett<br />
kabelförbands faser är mindre än mellan en luftlednings faser. Magnetfältets styrka<br />
avtar därför snabbare med avståndet från en markkabel än från en luftledning.<br />
För sträckan Vimmerby – Södra Vi är förutsättningarna för magnetfältskurvorna som<br />
visas i figurerna 4-16, 4-17 och 4-18 följande:<br />
• Årsmedelström: 48 A<br />
• Magnetfält visas 1 meter över marknivå<br />
• Medelhöjd på lägsta faslinor är 11 meter<br />
• Stålstolpar är av typen med triangelplacerade faser<br />
• Nedgrävningsdjup för kabel är 1 meter<br />
• Kablar 3x1x1000 mm 2<br />
• Kablar är placerade i triangelformati<strong>on</strong><br />
• Ingen hänsyn är tagen till eventuell reducering på grund av kabelskärm
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
31<br />
1<br />
0.1<br />
Magnetfält (mikrotesla)<br />
0.01<br />
1 . 10 3<br />
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100<br />
Avst (m), nollpunkt i stolpmitt<br />
Figur 4-16: Magnetfält för en luftledning med träportalstolpledning, Vimmerby-Södra Vi.<br />
1<br />
0.1<br />
Magnetfält (mikrotesla)<br />
0.01<br />
1 . 10 3<br />
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100<br />
Avst (m), nollpunkt i stolpmitt<br />
Figur 4-17: Magnetfält för en luftledning med stålstolpledning, Vimmerby-Södra Vi.
32<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
1<br />
0.1<br />
Magnetfält (mikrotesla)<br />
0.01<br />
1 . 10 3<br />
10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
Avst (m), nollpunkt mitt i förbandet<br />
Figur 4-18: Magnetfält för en markkabel, Vimmerby-Södra Vi.<br />
För såväl luftledning som markkabel finns vissa åtgärder man kan vidta för att<br />
minska det omgivande magnetfältet om det anses nödvändigt.<br />
För ett markkabelförband kan man genom att optimera faskablarnas placering i<br />
förhållande till varandra reducera det magnetiska fältet väsentligt. Läggs till exempel<br />
kablarna nära varandra blir det resulterande magnetfältet lägre än om kablarna läggs<br />
längre ifrån varandra. Men på grund av t ex risk för överhettning om kablarna ligger<br />
för nära varandra kan det vara praktiskt att placera dem på längre avstånd<br />
sinsemellan. Det är därför inte självklart att kablar kan läggas på bästa sätt ur<br />
magnetfältssynpunkt.<br />
För en luftledning kan vanliga portalstolpar ersättas med stålstolpar eller<br />
gitterstolpar. Lednings faser hamnar då närmare varandra och det omgivande<br />
magnetfältet blir lägre. Man kan även minska magnetfältet på marknivå genom att<br />
bygga högre ledningsstolpar. Högre ledningsstolpar medför dock oftast en något<br />
ökad påverkan på landskapsbilden.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
33<br />
5 Alternativa stråk<br />
5.1 Utredningsområde<br />
Arbetet med studier av möjliga stråk för lokalisering av den planerade 130 kV<br />
elkraftledningen mellan Vimmerby och Kisa inleddes med samråd under våren 2008.<br />
Under samrådet presenterades ett utredningsområde (se figur 5-1) som baserades på<br />
möjliga stråk mellan Vimmerby och Kisa, och som samtidigt gav tillräckligt stort<br />
utrymme för att på olika sätt även nå fram till de mellanliggande orterna Södra Vi,<br />
Gullringen och Horn. Synpunkter framfördes under samrådet, att också ta hänsyn till<br />
möjligheterna att kunna ansluta eventuella framtida vindkraftsparker som planerades<br />
i omgivningarna. Utredningsområdet offentliggjordes i lokalpressen i maj 2008, där<br />
det också hänvisades till en av E.ON Elnät framtagen informati<strong>on</strong>sbroschyr om<br />
projektet.<br />
Figur 5-1: Utredningsområdet.
34<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
5.2 Studerade stråk för luftledning och markkabel<br />
Under sommaren och hösten 2008 fortsatte arbetet med att identifiera möjliga stråk<br />
för både luftledning och markkabel. Vid lokalisering av möjliga stråk inom<br />
utredningsområdet har hänsyn tagits till bl.a. följande:<br />
• Lagstiftning<br />
• Restrikti<strong>on</strong>sområden<br />
• Värdefulla natur- och kulturmiljöer<br />
• Befintlig och planerad bebyggelse<br />
• Befintlig och planerad infrastruktur<br />
• Topografi och markförhållanden<br />
• Inverkan på naturresurser av olika slag<br />
• Tekniska och ek<strong>on</strong>omiska aspekter<br />
• Synpunkter från samrådet kring utredningsområdet<br />
• Synpunkter från referensgruppen på presenterade preliminära stråk<br />
De i rapporten nu presenterade alternativa stråken är relativt lika för de två tekniska<br />
alternativen; luftledning (se figur 5-2) respektive markkabel (se figur 5-3). Generellt<br />
försöker man förlägga en markkabel i närheten av befintliga vägar. De alternativa<br />
stråken beskrivs övergripande under kapitel 5.2.1 respektive 5.2.2. I kapitlen 6 och 7<br />
finns sedan en detaljerad beskrivning av stråken och de olika intressen som berörs<br />
inom stråken.<br />
5.2.1 Luftledning<br />
Figur 5-2: Alternativa luftledningsstråk.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
35<br />
5.2.1.1 Avsnittet Vimmerby – Södra Vi – Gullringen<br />
För luftledningen finns i huvudsak två alternativ mellan de befintliga<br />
transformatorstati<strong>on</strong>erna i Vimmerby och Gullringen, via stati<strong>on</strong>en i Södra Vi, ett<br />
västligt och ett östligt.<br />
Det västliga alternativet som följer den idag befintliga 40 kV luftledningen mellan<br />
Vimmerby och Gullringen. På denna sträcka är det tänkt att den befintliga 40 kV<br />
ledningen rivs (se figur 5-3), och istället ersätts med den nya 130 kV ledningen. I<br />
närheten av samhället Södra Vi placeras den nya 130 kV ledningen i skogen väster<br />
om riksväg 34. På så sätt undviker man att gå för nära befintliga bostadsområden och<br />
idrottsanläggningar, där idag den befintliga 40 kV ledningen går, som alltså kommer<br />
att tas bort.<br />
Figur 5-3: Befintlig 40 kV kraftledning mellan Vimmerby och Södra Vi, längs med riksväg 34.<br />
Det östliga alternativet mellan Vimmerby och Gullringen är föreslaget att gå öster<br />
om sjön Krön och därefter norrut utmed riksväg nr 34, för att på så sätt samla<br />
infrastruktur såsom väg och kraftledningar. Två alternativa öst-västliga stråk mellan<br />
väg 34 och transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen finns, ett söder och ett annat norr om<br />
samhället.<br />
5.2.1.2 Avsnittet Gullringen – Horn<br />
Mellan den befintliga transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen och den nya stati<strong>on</strong>en i<br />
Horn finns två alternativa stråkförslag.<br />
Det västra alternativet passerar genom skogarna nordväst om sjön Ören fram till väg<br />
34 för att sedan följa väg 135 mot Horn.
36<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Det östliga alternativet går från Gullringen och antingen norr om sjön Ören, eller<br />
söder om sjön, fram till väg 34. Därefter österut mot norra delen av sjön Juttern via<br />
Hällefors och sedan norrut mot Horn. Av de alternativa luftledningsstråken, så ligger<br />
detta stråk närmast det område sydost om Horn som planeras för vindkraft.<br />
5.2.1.3 Avsnittet Horn – Kisa<br />
Mellan den nya transformatorstati<strong>on</strong>en i Horn och den befintliga stati<strong>on</strong>en i Kisa,<br />
finns fyra alternativa stråkförslag.<br />
Det allra västligaste startar egentligen redan i Gullringen (se ovan) och går sedan<br />
längs väg 34 mot Kisa. Förutom söder om Kisa, där stråket går öster om<br />
Gummetorpasjön och sedan norrut till transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa. I området kring<br />
Bränna vid väg 34 har detta stråk en avstickare till den nya stati<strong>on</strong>en Horn.<br />
Det andra stråkalternativet går från den nya stati<strong>on</strong>en i Horn och västerut mot<br />
Blomsfors, för att sedan i nordvästlig riktning passera mellan sjöarna Täftern och<br />
Täftlången. Vidare upp mot Axhult och fram till den befintliga<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa.<br />
Detta stråk är tänkt att huvudsakligen gå i samma ledningsgata som den nu befintliga<br />
20 kV ledningen mellan Horn och Kisa. Den befintliga 20 kV ledningen kommer i så<br />
fall att rivas och ersättas med den nya 130 kV ledningen, vars ledningsgata blir<br />
bredare än den befintliga.<br />
Det tredje stråkalternativet går huvudsakligen i orörd skogsmark. Stråket startar rätt<br />
norrut från den nya stati<strong>on</strong>en i Horn för att sedan vika av mot nordväst och passera<br />
strax norr om sjön Täftern. De sista kilometrarna fram till transformatorstati<strong>on</strong>en i<br />
Kisa är gemensam med det ovan nämnda stråket.<br />
Det fjärde och östligaste stråket startar vid stati<strong>on</strong>en i Horn och är de första<br />
kilometrarna gemensamt med det tredje stråkalternativet. Därefter följer stråket en<br />
befintlig kraftledningsgata ända fram till stati<strong>on</strong>en i Kisa. Där har det tidigare funnits<br />
en 20 kV kraftledning som revs för något år sedan. Skogsgatan som är cirka 8 meter<br />
bred är återlämnad till berörda markägare.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
37<br />
5.2.2 Markkabel<br />
Figur 5-4: Alternativa markkabelstråk.<br />
5.2.2.1 Avsnittet Vimmerby – Södra Vi – Gullringen<br />
För markkabeln finns liksom för luftledningen två alternativ mellan de befintliga<br />
transformatorstati<strong>on</strong>erna i Vimmerby och Gullringen, via stati<strong>on</strong>en i Södra Vi.<br />
Det västliga alternativet följer väg 34, innan det cirka en kilometer söder om Södra<br />
Vi viker av och går öster om samhället fram till transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra Vi. På<br />
den första delen av denna sträcka planerar kommunen att bygga en ny vattenledning.<br />
Möjligheter till samordning av de två projekten kan eventuellt finnas. Från Södra Vi<br />
fortsätter sedan stråket i närheten av väg 818 i Södra Vi och korsar väg 34. Därefter<br />
gå stråket öster om Slitshult och genom skogsområdet väster om järnvägen fram till<br />
stati<strong>on</strong>en i Gullringen.<br />
Det östliga alternativet mellan Vimmerby och Gullringen är föreslaget att gå öster<br />
om sjön Krön hela vägen upp till Ålhult vid väg 34 och in till stati<strong>on</strong>en i Gullringen.<br />
Markkabeln in till stati<strong>on</strong>en i Södra Vi ansluter i området vid Sund.<br />
5.2.2.2 Avsnittet Gullringen – Horn<br />
Mellan den befintliga transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen och den nya stati<strong>on</strong>en i<br />
Horn finns två alternativa stråkförslag.<br />
Det västra alternativet passerar genom skogarna nordväst om sjön Ören fram till väg<br />
34 för att sedan följa väg 135 mot Horn.
38<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Det östliga alternativet går från Gullringen söder om sjön Ören, fram till väg 34.<br />
Därefter går stråket österut mot norra delen av sjön Juttern via Brunebo och sedan<br />
norrut mot Horn. Av de alternativa markkabelstråken, så ligger detta stråk närmast<br />
det område sydost om Horn som planeras för vindkraft.<br />
5.2.2.3 Avsnittet Horn – Kisa<br />
Mellan den nya transformatorstati<strong>on</strong>en i Horn och den befintliga stati<strong>on</strong>en i Kisa,<br />
finns huvudsakligen två alternativa stråkförslag för markkabel.<br />
Det västliga stråkalternativet går från den nya stati<strong>on</strong>en i Horn och västerut mot<br />
Blomsfors. Därifrån sedan antingen öster om Stångån direkt mot Åbyboda eller längs<br />
väg 135 fram till Östergården och därifrån till Åbyboda. Från Åbyboda går stråket i<br />
nordvästlig riktning och passerar mellan sjöarna Täftern och Täftlången. Därefter går<br />
stråket vidare upp mot Axhult. Från Axhult finns två olika möjligheter fram till den<br />
befintliga transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa.<br />
Det östliga markkabelstråket startar vid stati<strong>on</strong>en i Horn och går de första<br />
kilometrarna i skogsterräng innan det når fram till huvudvägen mellan Horn och Kisa<br />
längs sjön Åsunden. Vid Rumma viker stråket sedan av och går i nordvästlig riktning<br />
längs med skogsvägen via J<strong>on</strong>sbo, Fyllingsbo och Axhult. Från Axhult finns två<br />
olika möjligheter fram till den befintliga transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa.<br />
5.3 Bortvalda alternativ<br />
Inom utredningsområdet har ett flertal ytterligare stråk studerats som under<br />
projektets gång valts bort av olika skäl. Nedan följer en kortfattad beskrivning av<br />
dessa.<br />
Mellan Gullringen och Kisa har under våren 2008 ett stråk för både markkabel och<br />
luftledning som följde den gamla huvudvägen mellan Gullringen och Kisa studerats.<br />
Detta stråk har valts bort av framförallt ek<strong>on</strong>omiska skäl. Ett sådant stråk kräver<br />
nämligen en lång öst-västlig ledning för att nå fram och tillbaka till Horn.<br />
Mellan Södra Vi och Horn har ett stråk som skulle gå öster om sjön Juttern studerats.<br />
Ett sådant stråk skulle kunna ge en kortare anslutningssträcka till den planerade<br />
vindkraftparken sydost om Horn. Detta stråk har valts bort av framförallt<br />
ek<strong>on</strong>omiska skäl. Ett sådant stråk kräver nämligen en extra lång öst-västlig ledning<br />
för att nå fram och tillbaka till Gullringen.<br />
För markkabeldelen har E.ON Elnät också studerat om det är möjligt att förlägga<br />
stora delar av kabeln på botten av de större sjöarna som finns inom<br />
utredningsområdet. Detta har valts bort framförallt på grund av de problem som<br />
uppstår vid isbelagda sjöar med att tillräckligt snabbt kunna identifiera och reparera<br />
fel vid driftavbrott. Förutom att kabeln är extra dyr uppstår det dessutom ett flertal<br />
skarvövergångar mellan sjökabel och jordkabel/luftledning vilka är kostsamma samt<br />
utgör en extra risk för driftsäkerheten.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
39<br />
6 Beskrivning av luftledningsstråk<br />
6.1 Läsanvisning och informati<strong>on</strong>skällor<br />
6.1.1 Läsanvisning<br />
I detta kapitel beskrivs de luftledningsalternativ som har studerats. Varje<br />
stråkalternativ har delats in i fyra avsnitt från söder till norr mellan de fem orter som<br />
kommer att ha transformatorstati<strong>on</strong>er (Vimmerby, Södra Vi, Gullringen, Horn och<br />
Kisa). Beskrivningen av varje stråkavsnitt inleds med en översiktlig beskrivning av<br />
stråkens lokalisering samt en karta som visar stråkalternativen i aktuellt avsnitt.<br />
Därefter beskrivs varje stråkalternativ (luftledningsavsnitten L1, L2, L3 och L4 samt<br />
markkabelavsnittten M1, M2, M3 och M4). Stråkalternativen benämns från väster<br />
(A) till öster (B). Några av stråken har också förslag till alternativ till huvudstråket<br />
som vi har valt att kalla ”länk”. Dessa beskrivs separat efter att stråkalternativen i<br />
varje avsnitt har beskrivits.<br />
Beskrivningen av varje stråk i aktuellt avsnitt är indelat i sju rubriker enligt följande:<br />
• Topografi och geologi<br />
• Markanvändning och naturresurser<br />
• Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
• Naturmiljö<br />
• Kulturmiljö<br />
• Friluftsliv<br />
• Landskapsbild<br />
Beskrivna intressen är så långt möjligt redovisade från söder till norr.<br />
Under Naturmiljö beskrivs Natura 2000-område och riksintressen; nyckelbiotoper,<br />
biotopskyddsområden och sumpskogar. Andra värdefulla naturområden såsom ängsoch<br />
betesmarker och naturvärden samt objekt i kommunala naturvårdsprogram<br />
beskrivs också samt vattendrag och våtmarker. Inget av de föreslagna stråken berör<br />
något naturreservat.<br />
Jordbruksverket har genomfört en nati<strong>on</strong>ell inventering av Sveriges ängs- och<br />
betesmarker. Inventeringen genomfördes i fält av pers<strong>on</strong>al från länsstyrelserna under<br />
perioden 2002 - 2004. Inventeringen är en uppföljning av Ängs- och<br />
hagmarksinventeringen som utfördes i slutet på 1980-talet. Det samlade resultatet<br />
finns tillgängligt i en skriftlig rapport (Jordbruksverkets rapport 2005:1) och i en<br />
databas. Databasen har fått namnet Tuva. I Ängs- och betesmarksinventeringen finns<br />
en indelning efter olika naturtyper men den saknar den klassificering som finns i<br />
Ängs- och hagmarksinventeringen. I denna Stråkbeskrivning omnämns om en<br />
inventerad ängs- och betesmark eller ängs- och hagmark ligger inom stråket men vi<br />
har valt att genomgående benämna dem ”ängs- och betesmarker”. I ett senare skede<br />
när ett stråk har valts och en sträckning ska föreslås kommer påverkan på dessa<br />
marker att beskrivas mer i detalj utifrån naturtyper och klassning.
40<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Naturvårdsprogrammen i Vimmerby och Kinda utgör en samlad redovisning av de<br />
naturvärden som är kända i respektive kommun. De flesta av dessa naturvärden<br />
sammanfaller med andra beskrivna naturvärden och har därför inte beskrivit separat.<br />
De områden som endast finns med i naturvårdsprogrammen har beskrivits i texten<br />
men objekten i naturvårdsprogrammen finns inte med i det redovisade kartmaterialet.<br />
I ett senare skede när ett stråk har valts och en sträckning ska föreslås kommer<br />
påverkan på naturvårdsobjekten att beskrivas mer i detalj och också redovisas på<br />
kartor.<br />
I texten redovisas klassindelningen för kommunala naturvårdsprogram och för<br />
våtmarksinventeringen. Betydelsen av de olika klasserna framgår nedan.<br />
Klassindelningen för kommunala naturvårdsprogram:<br />
• klass 1: områden med nati<strong>on</strong>ellt intresse<br />
• klass 2: områden av regi<strong>on</strong>alt intresse<br />
• klass 3: områden av kommunalt intresse<br />
• klass 4: områden av lokalt intresse<br />
Klassindelningen för våtmarksinventeringen:<br />
• klass 1: områden som bedöms ha mycket höga naturvärden<br />
• klass 2: områden med höga naturvärde<br />
• klass 3: områden med vissa naturvärde<br />
• klass 4: områden som saknar kända naturvärden<br />
Beskrivningen avslutas med en stråkbedömning för det aktuella stråkavsnittet.<br />
Påverkan anges för varje intresseområde med en 3-gradig skala: Liten påverkan,<br />
Måttlig påverkan och Stor påverkan.<br />
Till beskrivningen finns kartor i skala 1:50 000 i en separat inbunden kartbilaga i A3-<br />
format. Sträckan mellan Vimmerby och Kisa har delats in i 4 kartavsnitt. För varje<br />
kartavsnitt finns 3 olika kartor för intresseområdena naturmiljö, kulturmiljö<br />
respektive övriga intressen.<br />
6.1.1.1 Metod och läsanvisning för kulturmiljöarbetet<br />
Syftet med den kulturhistoriska förstudien har varit att ge en samlad bild av områden<br />
och miljöer med forn- och kulturlämningar, kallat kulturmiljök<strong>on</strong>centrati<strong>on</strong>er<br />
(KMK), samt intresseområden för kulturmiljövården inom de tänkta ledningsstråken.<br />
Målsättningen har varit att, inom angivna stråk, presentera sammanhållna<br />
kulturhistoriska miljöer för att underlätta ledningens lokalisering med hänsyn till<br />
kulturmiljön.<br />
De kulturhistoriska miljöerna har främst bestämts genom kart- och arkivstudier<br />
utifrån idag kända och registrerade forn- och kulturlämningar. Förutom dessa har<br />
riks- och regi<strong>on</strong>ala intressen för kulturmiljövården beaktats samt även historiska<br />
kartor, ortnamn och naturgeografiska förhållanden. Historiska bebyggelsemiljöer har<br />
också uppmärksammats, dock med bet<strong>on</strong>ing på de omkringliggande miljöerna då<br />
själva byggnaderna inte kommer att påverkas av ledningen. Inom de utlagda stråken<br />
finns utöver kulturmiljök<strong>on</strong>centrati<strong>on</strong>erna enstaka forn- och kulturlämningar.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
41<br />
Inom Östergötlands södra delar har ingen fullständig revidering utförts i samband<br />
med ek<strong>on</strong>omiska kartans omarbetning. Detta innebar avsaknad av heltäckande<br />
fältarbete, både från Lantmäteriverket och från Riksantikvarieämbetet. Inom dessa<br />
kartblad förekommer endast en marginell uppdatering av antalet lämningar sedan den<br />
ursprungliga inventeringen utfördes på 1940-talet. Detta har inneburit en stor<br />
variati<strong>on</strong> och spridning av antalet forn- och kulturlämningar inom förstudieområdet.<br />
Ett sätt att få en indikati<strong>on</strong> över det faktiska antalet lämningar i dessa oreviderade<br />
områden har varit att använda Skogsstyrelsens inventeringsmaterial från projektet<br />
Skog och Historia. Detta material är under k<strong>on</strong>troll och granskning. Tillsammans<br />
med uppdragsgivaren har vissa mindre områden utvalts för stickprov och fältk<strong>on</strong>troll.<br />
Kulturmiljök<strong>on</strong>centrati<strong>on</strong>erna har värderats enligt uppdragsgivarens önskemål utifrån<br />
en tregradig skala som; intressant, mycket intressant eller komplext och mycket<br />
intressant. Värderingsskalan är framtagen vid uppdragsgivarens tidigare liknande<br />
arbeten, se Naturgas till Södermanlands och Västmanlands län, Naturgas<br />
Mellansverige – avsnitt mot Västerås. Vid värderingen av de olika miljöerna har<br />
kunskaps-, upplevelse- och bruksvärde tillvaratagits.<br />
Kunskapsvärdet är sammankopplat med den antikvariska status som de ingående<br />
lämningarna har i en kulturmiljök<strong>on</strong>centrati<strong>on</strong>. Kulturlämningar generellt bedöms<br />
som intressanta medan fasta fornlämningar bedöms som mycket intressanta eller<br />
komplexa och mycket intressanta. Det är dock det samlade innehållet som utgör<br />
värderingen av en kulturmiljö. Ett område med kulturlämningar som bedöms som<br />
intressant utifrån kunskapsvärdet kan bedömas som mycket intressant eller komplext<br />
och mycket intressant, om dess upplevelse- och/eller bruksvärde är högt.<br />
Kulturmiljök<strong>on</strong>centrati<strong>on</strong>erna benämns som KMK följt av en löpande numrering<br />
(exempel KMK 1). Riksintressena för kulturmiljövården är benämnda med sin<br />
objektsbeteckning som är länsbokstaven följt av ett nummer (exempel H 82). Det<br />
regi<strong>on</strong>ala kulturmiljöprogrammet i Östergötlands län är benämnt med bokstaven K<br />
följt av ett nummer (exempel K 17). Bevarandeprogram för Kalmar län är här kallat<br />
BVP följt av områdets objektsnummer (exempel BVP 7). Vimmerby kommuns urval<br />
av bevarandevärda kulturmiljöer är benämnda VBK följt av områdets objektnummer<br />
(exempel VBK 4). Ovanstående beteckningar finns också på intressekartorna för<br />
kulturmiljö i den separata kartbilagan.<br />
6.1.2 Informati<strong>on</strong>skällor<br />
Informati<strong>on</strong>en till textbeskrivningarna för olika intresseområden har erhållits genom<br />
samråd med kommuner, länsstyrelser, Försvarsmakten, Banverket m.fl. samt genom<br />
skriftliga planer, rapporter, databaser och hemsidor. Referenser finns angivna i<br />
kapitel 9.<br />
Det material som redovisas på kartorna är sammanställt från planeringsunderlag från<br />
Vimmerby och Kinda kommun, Länsstyrelserna i Kalmar och Östergötlands län samt<br />
Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Vägverket.
42<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.2 Luftledningsstråk, Avsnitt L1 (Vimmerby – Södra Vi)<br />
6.2.1 Stråk L1A<br />
Figur 6-1: Röd markering visar stråk L1A, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket börjar i befintlig stati<strong>on</strong> i Vimmerby och följer den idag befintliga 40 kV<br />
luftledningen mellan Vimmerby och Gullringen. På denna sträcka är det tänkt att den<br />
befintliga 40 kV ledningen rivs (se figur 5-3), och istället ersätts med den nya 130<br />
kV ledningen. Stråket går här i huvudsak i jordbruksmark i ett öppet landskap. I<br />
närheten av samhället Södra Vi går stråket för den nya 130 kV ledningen i skogen<br />
väster om riksväg 34. På så sätt undviker man att gå för nära befintliga<br />
bostadsområden och idrottsanläggningar, där idag den befintliga 40 kV ledningen<br />
går, som alltså kommer att tas bort. Den sista biten in mot transformatorstati<strong>on</strong>en i
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
43<br />
Södra Vi, går stråket i öst-västlig riktning i samma sträckning som den idag redan<br />
befintliga 40 kV ledningen.<br />
6.2.1.1 Topografi och geologi<br />
Marken är i södra delen flack men vid Södra Vi något mer småkuperad. Marknivån<br />
ligger i södra delen runt 125 m ö h för att öka till cirka 145 m ö h vid Södra Vi.<br />
En mäktig ansamling av glacifluvialt material sträcker sig från Vimmerby förbi<br />
Södra Vi och Gullringen ända till Björkhult vid länsgränsen mot Östergötland och<br />
Kinda kommun. Isälvsavlagringar dominerar i stråket med mindre områden med<br />
lera-silt, torv eller berg. Där Stångån korsas finns sand.<br />
6.2.1.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Markanvändningen inom stråket domineras av hag- och jordbruksmark men har<br />
inslag av skogsbruk.<br />
Området mellan Vimmerby och Södra Vi har utpekats som mycket skyddsvärd (klass<br />
2) i länsstyrelsens grusinventering.<br />
Vattenskyddsområde för Vimmerbys vattentäkt, Västra Skogen, berörs av stråket<br />
väster om Stångån. Även vattenskyddsområde för Södra Vis vattentäkt berörs väster<br />
om Södra Vi.<br />
Inom stråket finns tre områden som har identifierats av Vimmerby kommun som<br />
potentiellt förorenade. Det är bl a en nedlagd kommunal dep<strong>on</strong>i sydväst om Södra Vi<br />
samt Rockebäcken vid transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra Vi.<br />
6.2.1.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Transformatorstati<strong>on</strong>en i Vimmerby ligger inom detaljplanelagt område. Stråket<br />
berör också ett detaljplanelagt område med bostäder och industrier (bl a Ljunghälls) i<br />
Södra Vi längs Norra Storgatan.<br />
I Vimmerby kommuns översiktsplan från 2007 (nedan kallat ÖP 2007) beskrivs BU1<br />
Nybble, ett utredningsområde för bostäder som delvis ligger inom stråket.<br />
Nybbleområdet planeras för utbyggnad av en förtätad bostadsbebyggelse fördelad<br />
över småhus och flerbostadshus. En exploatering förutsätter att Stångådalsbanan<br />
flyttas över Stångån mot riksväg 34. De planerade området visas i figur 6-2.<br />
En detaljplan för Vimmerby 3:2 med flera - Krönsm<strong>on</strong> håller på att upprättas för ett<br />
nytt verksamhetsområde för industrier (VU1 – Krönsm<strong>on</strong>sområdet enligt ÖP 2007).<br />
Industriområdet planeras intill riksväg 34. I anslutning till detta område planeras<br />
också en ny av- och påfart till riksväg 34 (R5 – Trekanten enligt ÖP 2007). Enligt<br />
planprogram för området blir det också en väganslutning till Alv och Krönvägen.<br />
Den föreslagna r<strong>on</strong>dellen vid riksväg 34 kan komma att bli en trafikplats (fyrklöver)<br />
vilket kommer att ta större markareal i anspråk. Det planerade industriområdet ligger
44<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
väster om riksväg 34 och berör stråket endast marginellt, medan den planerade<br />
trafikplatsen kommer att ligger inom stråket. De planerade områdena redovisas i<br />
figur 6-2.<br />
I ÖP 2007 finns ett järnvägsreservat (R1) beläget parallellt med riksväg 34 som<br />
sträcker sig från järnvägsövergången vid Vimmerbyallén och förbi Nybble. Reservat<br />
finns för framtida flyttning av del av Stångådalsbanan (järnväg mellan Kalmar och<br />
Linköping) i syfte att skapa möjligheter att få ett vattennära bostadsområde i Nybble<br />
samt skapa en gång- och cykelväg från Vimmerby upp mot sjön Krön och fram till<br />
Vennebjörke/Kröngården. Ett genomförande kräver huvudmannens (Banverkets)<br />
medverkan. Järnvägsreservatet går förbi befintlig transformatorstati<strong>on</strong> och ligger<br />
sedan inom stråket norrut från stati<strong>on</strong>en. De planerade områdena redovisas i figur 6-<br />
2.<br />
Figur 6-2: Karta med områden i Vimmerby där planering pågår.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
45<br />
Tre alternativa vägkorridorer för en ny infartsväg till Södra Vi har studerats. Det<br />
norra och en bit av det mellersta alternativet ligger inom stråket. De planerade<br />
vägkorridorerna redovisas i figur 6-3.<br />
Vid Södra Fågelhem<br />
planerar vägverket en<br />
rastplats vid riksväg 34. Två<br />
lägen är föreslagna. Det<br />
södra av dessa planeras<br />
ligga på västra sidan om<br />
riksväg 34 och tangerar<br />
därför stråkets utbredning.<br />
Inga större k<strong>on</strong>centrati<strong>on</strong>er<br />
av bebyggelse ligger inom<br />
stråket och det finns endast<br />
ett fåtal glest spridda<br />
fristående byggnader.<br />
Figur 6-3: Kartan visar alternativa infartsvägar till Södra Vi.<br />
Stråkets utbredning i väster följer riksväg 34 mellan Vimmerby och Södra Fågelhem<br />
samt korsar länsväg 817 nordväst om Norra Fågelhem.<br />
Stångådalsbanan ligger inom stråket i drygt 3 km norr om Vimmerby. Norr om Södra<br />
Vi korsar stråket järnvägsspåret.<br />
Stråkets utbredning i väster följer riksväg 34 mellan Vimmerby och Södra Fågelhem<br />
samt korsar länsväg 817 nordväst om Norra Fågelhem. Stångådalsbanan ligger inom<br />
stråket i drygt 3 km norr om Vimmerby. Norr om Södra Vi korsar stråket<br />
järnvägsspåret.<br />
Stråkavsnittet följer E.ON Elnäts befintliga 40 kV ledning mellan<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en i Vimmerby till Norra Fågelhem. Den befintliga luftledningen<br />
kommer sannolikt att kunna rivas innan den nya 130 kV luftledningen byggs. Vid<br />
Södra Vi korsar stråket några av E.ON Elnäts befintliga luftledningar. Från riksväg<br />
34 till transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra Vi följer stråket E.ON Elnäts befintliga<br />
ledningsgata.<br />
6.2.1.4 Naturmiljö<br />
Inga Natura 2000-områden, riksintressen eller naturreservat ligger inom stråket.<br />
Inte heller några nyckelbiotoper eller biotopskyddsområden finns inom stråket. Två<br />
sumpskogar ligger delvis inom stråket väster om riksväg 34 där stråket viker av från
46<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
befintlig luftledning sydväst om Södra Vi. Inga ängs- och betesmarker ligger inom<br />
stråket.<br />
Ett bälte av isälvsavlagringar som sträcker sig närmast väster om riksväg 34 hela<br />
vägen mellan Södra Vi och Vimmerby är utpekat som ett värdefullt objekt i<br />
Vimmerby kommuns Naturvårdprogram (klass 1-2). Området består av åsbildningar<br />
(geologiskt intressanta strukturer). Det är samma område som har utpekats som<br />
värdefullt objekt i länsstyrelsens grusinventering, klass 2, mycket skyddsvärd, som<br />
omnämnts ovan.<br />
Skvalmossen, en fin torräng/betesmark med gott om backsippor (fridlyst) ligger norr<br />
om transformatorstati<strong>on</strong>en i Vimmerby mellan riksväg 34 och järnvägen. Området<br />
har i kommunens naturvårdsprogram värderats till klass 3.<br />
Sjöstranden vid södra delen av sjön Krön har värderats till klass 2 enligt<br />
våtmarksinventeringen. Norr om Södra Vi mellan riksväg 34 och järnvägen finns en<br />
svagt välvd mosse som enligt våtmarksinventeringen har klass 4. Stråket passerar<br />
Stångån, Högerumsån, Hjortbäcken, ett mindre vattendrag vid Södra Fågelhem samt<br />
Nylingsån. Hjortbäcken är cirka 700 m lång och rinner från sjön Hjorten till nedre<br />
delen av Högerumsån. Bäcken har sitt utlopp 350 m uppströms Högerumsåns<br />
mynning i Stångån. Stångån har värderats till klass 1 i Vimmerby kommuns<br />
Naturvårdsprogram bl.a. tack vare att uttern har en stadig populati<strong>on</strong> i Stångån. I<br />
Nylingsån finns mycket lämpliga lokaler för öring. I kommunens naturvårdsprogram<br />
har ån värderats till klass 2.<br />
6.2.1.5 Kulturmiljö<br />
Område H 83 Kroka kvarnar (Riksintresse kulturmiljö). Kvarnläge från 1400-talet<br />
vid Hägerumsån. Tre kvarnar nedanför varandra samt smedja, såg, snickeriverkstad,<br />
bostadshus och stenvalvsbro vid fallsträckning i Hägerumsån. Stråket berör H 83<br />
endast marginellt.<br />
Område H 82 Djursdala (Riksintresse kulturmiljö). Gravfält med<br />
typsammansättning och läge i landskapet som illustrerar järnålderns<br />
bebyggelseutveckling. Välbevarade betesmarker. Odlingsrösen, röjda ytor och<br />
bebyggelselämningar med såväl ålderdomliga som sentida inslag. Rester efter två<br />
högmedeltida borganläggningar, Ivarsudde och Krönsborg. Djursdala kyrkby med<br />
klockstapel, träkyrka från 1600-talets slut med samtida rik dekor. Västra delen av<br />
riksintresset berörs av stråket.<br />
6.2.1.6 Friluftsliv<br />
En bit av vandringsleden, Sevedeleden ligger inom stråket väster om Södra Vi. I<br />
övrigt omfattar stråket inga särskilt utpekade områden av värde för friluftslivet.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
47<br />
6.2.1.7 Landskapsbild<br />
Söder om sjön Krön ligger en del av ett större område som utpekats som värdefull<br />
landskapsbild inom stråket. Det är det landskapsbildskyddade (fastställd gräns)<br />
området Juttern och sjöområdet Krön.<br />
Inom stråkavsnittet utnyttjas till övervägande del befintlig luftledningsgata som går<br />
genom ett småskaligt mosaiklandskap. Ledningsgatan kommer att breddas något och<br />
stolparna kan bli något högre. Mellan Vimmerby och Norra Fågelhem ligger stråket<br />
parallellt med både riksväg 34 och järnväg där luftledningen exp<strong>on</strong>eras. När stråket<br />
går i sammanhängande skogsmark väster om riksväg 34 blir exp<strong>on</strong>eringen mindre.<br />
Den nya ledningen kommer att ha högre stolpar och en annan k<strong>on</strong>strukti<strong>on</strong> än den<br />
befintliga 40 kV ledningen. Detta medför att påverkan på landskapsbilden kommer<br />
att öka, om än måttligt, jämfört med dagsläget.<br />
Figur 6-4: Befintlig 40 kV ledning strax norr om Vimmerby.<br />
6.2.1.8 Stråkbedömning<br />
Luftledningen har beaktats i berörda detaljplaner i Vimmerby och Södra Vi. Flera<br />
utbyggnadsplaner av bostads- och industriområden samt väg- och järnvägsprojekt<br />
norr om Vimmerby samt ny infart till Södra Vi medför att stråket bedöms ge en<br />
måttlig påverkan på planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur. Bebyggelsen i<br />
västra delen av Södra Vi påverkas positivt av att den befintliga ledningen rivs och<br />
inte ersätts med ny.
48<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
De utpekade sumpskogarna bedöms kunna kringgås. Våtmarken söder om sjön Krön<br />
kan undvikas medan våtmarken vid Södra Vi redan berörs av befintlig ledningsgata<br />
som den nya luftledningen föreslås förläggas i.<br />
De geologiskt intressanta åsbildningarna bedöms inte påverkas om hänsyn tas när<br />
den nya luftledningen byggs.<br />
Den förändring som uppstår när en ny luftledning förläggs i en befintlig något<br />
bredare ledningsgata bedöms orsaka en liten negativ påverkan på landskapsbilden.<br />
Landskapsbilden påverkas positivt där den befintliga ledningen rivs och inte ersätts<br />
med ny, söder om Södra Vi och i samhällets västra del. När stråket går i<br />
sammanhängande skogsmark väster om riksväg 34 bedöms den visuella negativa<br />
påverkan också bli liten.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på naturresurser, naturmiljön,<br />
kulturmiljön, friluftslivet, och landskapsbilden.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
49<br />
6.2.2 Stråk L1B<br />
Figur 6-5: Röd markering visar stråk L1B, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket börjar i befintlig stati<strong>on</strong> i Vimmerby och följer den idag befintliga 130 kV<br />
ledningen norr ut. Landskapet är öppet och stråket passerar järnvägen och Stångån.<br />
Det fortsätter sedan öster om sjön Krön och så långt österut att det öppna landskapet<br />
ned mot sjön påverkas i så liten utsträckning som möjligt. Därefter korsar stråket<br />
sjön Krön vid Sund. Stråket går sedan fram till den befintliga transformatorstati<strong>on</strong>en<br />
i Södra Vi.
50<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.2.2.1 Topografi och geologi<br />
Marken är svagt kuperad med nivåer till en början runt cirka 145 m ö h för att vid<br />
sundet mellan Krönsjöarna ligga strax över 100 m ö h och vid Södra Vi på cirka 120<br />
m ö h.<br />
I stråkets södra del dominerar morän för att söder om Ängsö få inslag av berg. När<br />
stråket viker av mot väster och passerar sundet mellan Krönsjöarna blir marken mer<br />
omväxlande med inslag av sand, torv och lera-silt. Sista sträckan fram till<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en passeras ett område med isälvsediment.<br />
6.2.2.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Markanvändningen inom stråket domineras av omväxlande skogs- och<br />
jordbruksmark.<br />
Inom stråket finns tre områden som har identifierats av Vimmerby kommun som<br />
potentiellt förorenade. Det är bl a Rockebäcken vid transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra<br />
Vi.<br />
6.2.2.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Stråket berör detaljplanelagt område, bebyggelse längs Astrid Lindgrens Värld och<br />
Kohagsgatan nordöst om transformatorstati<strong>on</strong>en i Vimmerby. Vidare berörs ett<br />
detaljplanelagt område med bostäder och industrier (bl.a. Ljunghälls) i Södra Vi<br />
längs Norra Storgatan.<br />
I Vimmerby kommuns översiktsplan från 2007 (nedan kallat ÖP 2007) beskrivs två<br />
utredningsområden för bostäder som ligger inom stråket. Det är BU1 Nybble och<br />
BU2 Kohagsgatan (se figur 6-2). Nybbleområdet planeras för utbyggnad av en<br />
förtätad bostadsbebyggelse fördelad över småhus och flerbostadshus. En<br />
exploatering förutsätter att Stångådalsbanan flyttas över Stångån mot riksväg 34. På<br />
Kohagsgatan planeras för bostäder i anslutning till befintlig småhusbebyggelse och<br />
utbyggd infrastruktur.<br />
Den planerade bostadsbebyggelsen på Kohagsgatan ligger nära en befintlig<br />
luftledning som E.ON Elnäts nya 130 kV ledning eventuellt kommer att<br />
parallellförläggas med.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
51<br />
Figur 6-6: Föreslaget stråk går parallellt med ledningen till vänster i bilden.<br />
Bebyggelse längs med Kohagsgatan i Vimmerby samt bebyggelse i Ängsö (öster om<br />
Krön och Södra Vi) och Norra Storgatan i Södra Vi ligger inom stråket. I övrigt finns<br />
det endast ett fåtal fristående byggnader.<br />
Stångådalsbanan (järnväg mellan Kalmar-Linköping) ligger inom stråket norr om<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en i Vimmerby. Stråkavsnittet följer den befintliga luftledningen<br />
som korsar järnvägsspåret.<br />
Stråkavsnittet följer E.ON Elnäts befintliga ledning mellan transformatorstati<strong>on</strong>en i<br />
Vimmerby till Kohagen. I Södra Vi ligger en av E.ON Elnäts befintliga luftledningar<br />
inom stråket.<br />
Stråket korsar länsväg 826 norr om Nybble och vid Sund. Länsväg 819 vid Sund<br />
korsas också av stråket.<br />
Två telemaster vid Kohagen ligger delvis inom stråket och säkerhetsavståndet till<br />
dessa måste beaktas.<br />
6.2.2.4 Naturmiljö<br />
En sumpskog finns inom stråket vid Stångån norr om Nybble. Vid Broholm väster<br />
om sundet mellan Krönsjöarna finns sumpskogar och en nyckelbiotop inom stråket.<br />
Inga Natura 2000-områden, riksintressen och naturreservat eller<br />
biotopskyddsområden berörs av stråket.<br />
En ängs- och betesmark norr om Nybble ligger inom stråket. Ytterliggare tre ängsoch<br />
hagmarker ligger delvis inom stråket söder om Vennebjörke. Vid Ängsö ligger<br />
stora delar av två ängs- och betesmarker inom stråket. Betesmarkerna ligger på båda<br />
sidor om länsväg 826. Vid Broholm finns också två inventerade ängs- och<br />
betesmarker på var sida om länsväg 819. Ytterligare tre ängs- och betesmarker ligger<br />
inom stråket vid vandringsleden Sevedeleden norr om länsväg 819.
52<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Skvalmossen, en fin torräng/betesmark med gott om backsippor (fridlyst) ligger norr<br />
om transformatorstati<strong>on</strong>en i Vimmerby mellan riksväg 34 och järnvägen. Området<br />
har i kommunens naturvårdsprogram klass 3.<br />
Sjöstranden vid södra delen av sjön Krön har värderats till klass 2 enligt<br />
våtmarksinventeringen. Skvalbäcken/Segelbäcken norr om Nybble samt tre mindre<br />
bäckar som rinner ut i sjön Krön korsas av stråket. Bäckarna rinner ut i Krön vid<br />
Krönbadet, söder om Kvarnudden respektive vid Ängsö.<br />
6.2.2.5 Kulturmiljö<br />
Område KMK 1. Vid Nybble nordväst om Vimmerby finns ett större<br />
röjningsröseområde som sannolikt fortsätter mot norr, ost och sydost. Här ses minst<br />
200 rösen, flera troligen gravar. I området finns även en hällkista. Ett annat<br />
röjningsröseområde befinner sig till hälften utanför stråkets östra gräns. KMK 1 är<br />
mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt och värdefullt även genom sitt tätortsnära<br />
läge.<br />
Område KMK 2. Vid Sjöhagen strax norr om Vimmerby finns ett röse samt<br />
stensättningar. Därtill finns en tjärdal, ett röjningsröseområde, en äldre vägbank samt<br />
en restaurerad skvaltkvarn med damm vid Segelbäcken. Områdets nordligaste del<br />
ingår i BVP 19. Läget är naturskönt på en ås, i äldre betesmark. Det bedöms som<br />
mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt, se figur 6-7.<br />
Figur 6-7: Fornlämningsk<strong>on</strong>centrati<strong>on</strong>en KMK 2 vid Sjöhagen norr om Vimmerby. Här finns flera<br />
stensättningar omgivna av ståtliga enar. I bakgrunden ses sjön Krön. Foto från öster, 2008, H<br />
Schulze, KLM.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
53<br />
Område BVP 19 Vennebjörke, klass 3, högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Området består av välhållna byggnader på bytomt i<br />
naturskönt läge. Gravar finns från äldre järnålder i skogsmark.<br />
Område H 82 Djursdala (Riksintresse kulturmiljö). Gravfält med<br />
typsammansättning och läge i landskapet som illustrerar järnålderns<br />
bebyggelseutveckling. Välbevarade betesmarker. Odlingsrösen, röjda ytor och<br />
bebyggelselämningar med såväl ålderdomliga som sentida inslag. Rester efter två<br />
högmedeltida borganläggningar, Ivarsudde och Krönsborg. Djursdala kyrkby med<br />
klockstapel, träkyrka från 1600-talets slut med samtida rik dekor.<br />
Område BVP 16 Karsnäs, klass 3, högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Ensamgård med välhållna byggnader. Stensättningar<br />
finns sydöst om gården, dock utanför stråket. Naturskönt läge.<br />
Område BVP 13 Sund, klass 3 högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt bevarandeprogram<br />
Kalmar län). Kyrkoherdeboställe vid sjön Kröns östra strand, med stor salsbyggnad.<br />
Stora åkermarker, beteshagar med röjningsrösen, stenmurar m m runt om. Liten<br />
öppen hagmark vid Kolmorör och liten äng, Sundsängen.<br />
Område KMK 3. Vid Sunds prästgård i Södra Vi socken finns stensättningar på ett<br />
impediment i en åker, ett område med röjningsrösen och tidigare odlade ytor, vissa<br />
med osäkra stensättningar, samt fyndplatsen för två stenyxor. Här finns även en äldre<br />
väg, (Vimmerby – Sund – Ålhult), en milstolpe av järn samt två sentida resta stenar.<br />
Området ligger inom H 82 och BVP 13. Detta ligger naturskönt där sjön Krön är som<br />
smalast, vilket med tanke på de medeltida befästningarna Krönsborg och Ivarsudde,<br />
1,5 km sydväst om KMK 3, kan ha haft en fortifikatorisk betydelse. Området bedöms<br />
som mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
6.2.2.6 Friluftsliv<br />
En vandringsled, Sevedeleden korsar stråket väster om Södra Vi. I övrigt omfattar<br />
stråket inga särskilt utpekade områden av värde för friluftslivet.<br />
6.2.2.7 Landskapsbild<br />
Delar av det landskapsbildskyddade (fastställd gräns) området Juttern och sjöområdet<br />
Krön ligger inom stråket. De delar av stråkavsnittet som berörs är området söder om<br />
sjön Krön och ett område från Karsnäs till transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra Vi. Stråket<br />
går mestadels i skog parallellt med länsväg 826 som också korsas. Söder om Sund<br />
korsas också två länsvägar. Inom stråket finns inslag av gårdar med jordbruksmark.
54<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Figur 6-8: Landskapet sett från länsväg 826 ned mot sjön Krön.<br />
6.2.2.8 Stråkbedömning<br />
Påverkan på naturresurserna bedöms som måttliga för att luftledningen går genom<br />
skogsmark där marken inom ledningsgatan inte kommer att kunna användas som<br />
produktiv skogsmark.<br />
Luftledningen har beaktats i berörda detaljplaner i Vimmerby och Södra Vi.<br />
Utbyggnadsplan av bostadsområden vid Kohagsgatan och Nybbleområdet samt att<br />
befintlig bebyggelse berörs i några fall och medför att stråket bedöms ge en måttlig<br />
påverkar på planförhållanden och bebyggelse.<br />
De utpekade sumpskogarna bedöms kunna kringgås. De flesta av ängs- och<br />
hagmarkerna bedöms kunna undvikas men sannolikt inte alla.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan infrastruktur, naturmiljön och<br />
friluftslivet.<br />
Stråket bedöms medföra måttlig även om lokal stor negativ påverkan på<br />
landskapsbilden kan uppstå vid gårdsmiljöer och i anslutning till sundet mellan<br />
Krönsjöarna.<br />
Stråket bedöms medföra måttlig till lokalt stor negativ påverkan på kulturmiljön.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
55<br />
6.3 Luftledningsstråk, Avsnitt L2 (Södra Vi – Gullringen)<br />
6.3.1 Stråk L2A<br />
Figur 6-9: Röd markering visar stråk L2A, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket börjar i den befintliga stati<strong>on</strong>en i Södra Vi och går västerut över väg 34 i<br />
samma sträckning som den idag befintliga 40 kV ledningen. Stråket fortsätter sedan<br />
norrut till den befintliga transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen, även här i samma<br />
sträckning som den idag befintliga 40 kV luftledningen mellan Södra Vi och<br />
Gullringen. På hela denna sträcka är det tänkt att den befintliga 40 kV ledningen rivs<br />
och istället ersätts med den nya 130 kV ledningen.
56<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.3.1.1 Topografi och geologi<br />
Marken är svagt kuperad med nivåer mellan 120-150 m ö h.<br />
I södra delen av stråket och vid Gullringen går stråket över en del av en mäktig<br />
ansamling av glacifluvialt material som sträcker sig från Vimmerby förbi Södra Vi<br />
och Gullringen ända till Björkhult vid länsgränsen mot Östergötland och Kinda<br />
kommun. I övrigt finns områden med morän eller omväxlande morän och berg.<br />
6.3.1.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Marken används huvudsakligen för skogsbruk utom ett område runt Låxbo där det<br />
finns jordbruksmark.<br />
Områdena mellan Södra Vi och Forshult och mellan Låxbo och Gullringen har<br />
utpekats som mycket skyddsvärd (klass 2) i länsstyrelsens grusinventering.<br />
6.3.1.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Området norr om transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra Vi är detaljplanelagt. I Gullringen<br />
korsar stråket ett kommunalt detaljplanelagt område de sista cirka 150 m in till<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en.<br />
Det norra alternativet av de tre alternativa vägkorridorer för en ny infartsväg till<br />
Södra Vi som har studerats, ligger delvis inom stråket. De planerade vägkorridorerna<br />
redovisas i figur 6-3.<br />
Det finns endast ett fåtal fristående byggnader inom stråket.<br />
Den planerade luftledningen är tänkt att byggas i en befintlig luftledningsgata som<br />
breddas något. Den befintliga luftledningen kommer sannolikt att kunna raseras<br />
innan den nya ledningen byggs. Förutom en mindre del av stråket vid Södra Vi<br />
mellan riksväg 34 och till den ansluter till befintlig luftledning norr om Hagadal,<br />
utnyttjas befintlig ledningsgata.<br />
Förutom några mindre vägar korsar stråket järnvägsspåret för Stångådalsbanan och<br />
riksväg 34 norr om Södra Vi samt länsväg 823 strax söder om transformatorstati<strong>on</strong>en<br />
i Gullringen.<br />
Skyddsområdena för telemasten söder om Hagadal och för masten vid<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen ligger inom stråket.<br />
6.3.1.4 Naturmiljö<br />
En ängs- och betesmark vid Ebbeshult och en sumpskog nordost om Låxbo ligger<br />
delvis inom stråket. Det finns inga Natura 2000-områden, riksintressen,<br />
naturreservat, nyckelbiotoper eller biotopskyddsområden inom stråket.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
57<br />
Delar av den omnämnda sumpskogen (en svagt välvd mosse) ovan är också värderad<br />
till klass 3 i våtmarksinventeringen och den ligger delvis inom stråket. Rockebäcken<br />
väster om transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra Vi korsar stråket. Ett vattendrag med flera<br />
förgreningar rinner inom stråket mellan Slitshult och Låxbo. Söder om Gullringen<br />
korsas ytterligare ett vattendrag.<br />
6.3.1.5 Kulturmiljö<br />
Område H 82 Djursdala (Riksintresse kulturmiljö). Gravfält med<br />
typsammansättning och läge i landskapet som illustrerar järnålderns<br />
bebyggelseutveckling. Välbevarade betesmarker. Odlingsrösen, röjda ytor och<br />
bebyggelselämningar med såväl ålderdomliga som sentida inslag. Rester efter två<br />
högmedeltida borganläggningar, Ivarsudde och Krönsborg. Djursdala kyrkby med<br />
klockstapel, träkyrka från 1600-talets slut med samtida rik dekor. Västra delen av<br />
riksintresset berörs av stråket.<br />
Område KMK 4. Vid den lilla ”sjön” Kvarndammen ingår en mängd fornlämningar<br />
i KMK4. Förutom ett gravfält finns flera utspridda stensättningar, ett röse, samt fem<br />
långa stenhällar som kan ha varit resta. Vidare finns i området ett slaggvarp och två<br />
områden med röjningsrösen samt odlingsterrasser. Från senare tider är en<br />
torplämning, en kolbotten samt en 1,7 m hög sten, ”Resesten”. Den senare har<br />
möjligen varit en markör för infarten till kvarnen, belägen vid dammen. Yttergränsen<br />
för H 82 går öster om området. Genom KMK 4 går riksväg 34 och gravfältet öster<br />
om vägen kan ses. KMK 4 berörs endast marginellt av stråket. Området är komplext<br />
och mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 7. Vid Norrhult, nordväst om Södra Vi, och norrut ligger en gles<br />
k<strong>on</strong>centrati<strong>on</strong> av lämningar. I den ingår en fångstgrop, två torplämningar, en<br />
kolbotten samt rester av 1-2 kvarnar. Fångstgropen är fast fornlämning och var<br />
föreslagen som vårdobjekt. Området är intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 10. Området ligger på Låxbos mark sydväst om sjön Södra Linkaren.<br />
Stångådalsbanan går i områdets östra sida. Alldeles öster om stråkgränsen ligger här<br />
ett gravfält och innanför stråkgränsen en slaggförekomst. KMK 10 består av<br />
ytterligare fornlämningar och bedöms som mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
6.3.1.6 Friluftsliv<br />
Söder om Gullringen finns ett rekreati<strong>on</strong>sområde med ett elljusspår som delvis ligger<br />
inom stråket, se figur 6-10. Stråket omfattas i övrigt inte av några särskilt utpekade<br />
områden av värde för friluftslivet.
58<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Figur 6-10: Elljusspåret går här parallellt med befintlig 40 kV ledning.<br />
6.3.1.7 Landskapsbild<br />
Stråket går till större delen i befintlig ledningsgata där befintlig ledning raseras.<br />
Området som berörs utgörs huvudsakligen av sammanhängande skogsmark, men<br />
cirka 1,5 km av stråkavsnittet går i öppet jordbrukslandskap.<br />
Den nya ledningen kommer att ha högre stolpar och en annan k<strong>on</strong>strukti<strong>on</strong> än den<br />
befintliga 40 kV ledningen. Detta medför att påverkan på landskapsbilden kommer<br />
att öka, om än måttligt, jämfört med dagsläget.<br />
6.3.1.8 Stråkbedömning<br />
Påverkan på naturresurserna bedöms som måttliga för att luftledningen går genom<br />
skogsmark där marken inom ledningsgatan inte kommer att kunna användas som<br />
produktiv skogsmark.<br />
Planer på ny infart till Södra Vi kan påverkas av luftledningen. Luftledningen har<br />
beaktats i berörda detaljplaner i Södra Vi och Gullringen. Påverkan på<br />
planförhållandena bedöms vara liten.<br />
Påverkan på utpekade ängs- och hagmarker samt våtmarker inom stråket bedöms<br />
som liten när luftledningen dras i befintlig ledningsgata.<br />
Rekreati<strong>on</strong>sområdet söder om Gullringen berörs inte om befintlig ledningsgata<br />
utnyttjas för den nya luftledningen. Elljusspåret som sträcker sig längre väster ut än
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
59<br />
det som beskrivits som rekreati<strong>on</strong>sområde i översiktsplanen ligger nära befintlig<br />
kraftledning. Den breddning av ledningsgatan som eventuellt blir aktuell bedöms inte<br />
påverka elljusspåret.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på bebyggelse, infrastruktur,<br />
naturmiljö och friluftsliv.<br />
Breddning av befintlig ledningsgata bedöms orsaka en liten påverkan på<br />
landskapsbilden.<br />
Stråket bedöms medföra liten negativ påverkan på kulturmiljön.
60<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.3.2 Stråk L2B<br />
Figur 6-11: Röd markering visar stråk L2B, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket börjar i befintlig stati<strong>on</strong> i Södra Vi och går norrut utmed riksväg nr 34 upp till<br />
Ålhult, för att på så sätt samla infrastruktur såsom vägar och kraftledningar. Från<br />
området söder om Ålhult går sedan stråket i västlig riktning till den befintliga<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen och passerar då mellan samhället och sjön Ören.<br />
6.3.2.1 Topografi och geologi<br />
Morän finns längs hela stråket. Norr om Södra Vi förekommer även lera-silt för att<br />
längre norr ut bytas ut mot torv och så småningom med inslag även av<br />
isälvssediment, berg och lera-silt. Nordost om Gullringen finns ett lite mer
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
61<br />
omfattande områden med berg och isälvsediment. Alldeles innan<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen passeras en utfyllnad av okänt slag.<br />
6.3.2.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Jordbruksmark dominerar mellan Södra Vi och Sundholm och runt Vagelhem och<br />
Ålhult. I övrigt bedrivs det skogsbruk inom stråket.<br />
Flera områden inom stråket har utpekats som mycket skyddsvärda (klass 2) i<br />
länsstyrelsens grusinventering.<br />
Inom stråket finns fem områden som har identifierats av Vimmerby kommun som<br />
potentiellt förorenade. Det är bl.a. Rockebäcken vid transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra<br />
Vi och en nedlagd industridep<strong>on</strong>i norr om Gullringen.<br />
6.3.2.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Områdena runt transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra Vi och Gullringen är detaljplanelagda.<br />
Endast några fristående byggnader ligger inom stråket.<br />
Länsväg 818 vid Södra Vi korsas av stråket. Genom en stor del av stråket passerar<br />
riksväg 34. I stort sett parallellt med riksväg 34 går en allmän väg och några mindre<br />
allmänna vägar korsas. Vid Gullringen korsas länsväg 822 på två ställen samt några<br />
mindre allmänna vägar.<br />
Öster om transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen korsar stråket järnvägsspåret för<br />
Stångådalsbanan.<br />
De första cirka 2,5 km från transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra Vi följer stråket E.ON<br />
Elnäts befintliga 20 kV luftledning. I denna del av stråket passerar stråket tre mindre<br />
befintliga 20 kV ledningar som ägs av E.ON Elnät. Ytterligare en av E.ON Elnäts<br />
befintliga 20 kV luftledningar korsar stråket norr om Sundsholm. När stråket viker av<br />
mot väster in mot transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen korsas flera av E.ON Elnäts<br />
befintliga 20 kV luftledningar och ytterligare en norr om Gullringen.<br />
Runt Gullringen finns skyddsområde för fyra telemaster inom stråket.<br />
6.3.2.4 Naturmiljö<br />
Stångån och Krönsjöarna är riksintresse för naturvård (NRO08090). Området är<br />
också värderat till klass 1 i länets våtmarksinventering och klass 1 i naturvårdsplanen<br />
(Vi-15). Det är ett stort, mångformigt våtmarkskomplex med värdefulla sjömader<br />
och vegetati<strong>on</strong>srikt vatten och en viktig rastlokal för fåglar. Söder om Sundsholm<br />
ligger en liten del av riksintresset inom stråket. Vid Vagelhem tangeras riksintresset<br />
av stråket. Den befintliga luftledningen som E.ON Elnäts nya luftledning kan komma<br />
att parallellförläggas med går nära gränsen för riksintresset söder om Sundsholm.<br />
Strandskyddet på 100 m vid Stångån sträcker sig in i stråket vid riksintresset.
62<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
I anslutning till riksintresset finns också ängs- och betesmarker söder om Näshultaån.<br />
Området har också en intressant kulturmiljö, se avsnitt 6.3.2.5.<br />
De motstående intressena söder om Sundsholm redovisas på kartan i figur 6-12.<br />
Figur 6-12: Karta med naturintressen söder om Sundsholm.<br />
Fem nyckelbiotoper finns inom stråket. Sydväst om Sundsholm finns en<br />
lövsumpskog, vid Cederberg (cirka 2 km norr om Sundsholm) finns en bergsbrant<br />
med grova träd. Vid Ålhult finns två nyckelbiotoper dels en lövängsrest med<br />
spärrgreniga grova träd mitt i stråket, dels örtrika bäckdråg delvis inom stråket. I<br />
bergsbranten på västra sidan om Skomakarberget finns en hällmarksskog med rikligt<br />
med döda träd och höga stubbar samt värdefull lägre fauna.<br />
De nyckelbiotoper och ängs- och betesmarker norr om Gullringen redovisas på<br />
kartan nedan.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
63<br />
Figur 6-13: Karta med nyckelbiotoper och ängs- och betesmarker norr om Gullringen.<br />
Förutom sumpskogen vid Stångån i anslutning till riksintresset som beskrivits ovan<br />
så finns det 8 sumpskogar inom stråket varav våtmarken vid Varhem är en, se nedan.<br />
Ängs- och betesmarker finns förutom söder om Näshultaån också runt Skärstad,<br />
Vagelhem och Ålhult.<br />
Vervelåns bottenfauna bedöms ha ett högt naturvärde (klass 2 i Vimmerby kommuns<br />
naturvårdsprogram). Här häckar strömstare och forsärla och utter har observerats.<br />
Näshultån och en bäck norr därom korsar stråket söder om Sundsholm. Vervelån<br />
korsas av stråket två gånger nord och nordöst om Gullringen. Uvgölen nordöst om<br />
Gullringen ligger inom stråket. Ytterligare några mindre vattendrag finns inom<br />
stråket. En svagt välvd mosse nordost om Varhem är värderad till klass 2 i<br />
våtmarksinventeringen och ligger delvis inom stråket.
64<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.3.2.5 Kulturmiljö<br />
Område H 82 Djursdala (Riksintresse kulturmiljö). Gravfält med<br />
typsammansättning och läge i landskapet som illustrerar järnålderns<br />
bebyggelseutveckling. Välbevarade betesmarker. Odlingsrösen, röjda ytor och<br />
bebyggelselämningar med såväl ålderdomliga som sentida inslag. Rester efter två<br />
högmedeltida borganläggningar, Ivarsudde och Krönsborg. Djursdala kyrkby med<br />
klockstapel, träkyrka från 1600-talets slut med samtida rik dekor. Västra delen av<br />
riksintresset berörs av stråket.<br />
Område KMK 4. Vid den lilla ”sjön” Kvarndammen ingår en mängd fornlämningar<br />
i KMK4. Förutom ett gravfält finns flera utspridda stensättningar, ett röse, samt fem<br />
långa stenhällar som kan ha varit resta. Vidare finns i området ett slaggvarp och två<br />
områden med röjningsrösen samt odlingsterrasser. Från senare tider är en<br />
torplämning, en kolbotten samt en 1,7 m hög sten, ”Resesten”. Den senare har<br />
möjligen varit en markör för infarten till kvarnen, belägen vid dammen. Yttergränsen<br />
för H 82 går öster om området. Genom KMK 4 går riksväg 34 och gravfältet öster<br />
om vägen kan ses. Området är komplext och mycket intressant ur<br />
kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 5. Här finns ett skyltat och lättillgängligt gravfält med 20 synliga<br />
gravar, bl a fyra högar. Inom området finns även fem stensättningar och en hög. Intill<br />
högen finns lösa stenhällar från åkern. Från senare tider finns en torplämning och en<br />
källargrop samt en husgrundsrest (enligt traditi<strong>on</strong> läge för gamla byn Skärstad).<br />
Området ingår i H 82 och ligger naturskönt med utsikt mot Krön. Området är<br />
komplext och mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 8 och område VBK 20 Kåretorp (Vimmerby kommuns urval av<br />
bevarandevärda kulturmiljöer). I skog på Sundsholms ägor ligger talrika lämningar<br />
av lågteknisk järnframställning. Här finns en terrassering (husgrund), enligt sägnen<br />
platsen för socknens första kyrka. Vidare finns sju slaggvarp, slaggförekomster,<br />
röjningsrösen, kolbottnar, ugnsrester samt gropar. Området innehåller lämningar från<br />
såväl forntida ( 14 C-datering till cirka 150 f Kr) som senare järnframställning.<br />
Området bedöms som komplext och mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 9 och område VBK 4 Kungsvägen (Vimmerby kommuns urval av<br />
bevarandevärda kulturmiljöer). Området ligger i skogsmark väster om riksväg 34.<br />
Häri ingår fyra resta eller kullfallna stenar, den märkligaste har ett inristat kors.<br />
Stenarna står invid en äldre väg, ”Kungsvägen” (Linköping-Vimmerby-Kalmar). Här<br />
finns också en stenmur med traditi<strong>on</strong> knuten till sig, fyra kolbottnar samt lämningar<br />
av en skvaltkvarn. Område bedöms som mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
65<br />
Figur 6-14: Här i KMK 9 är inte bara de resta stenarna på ömse sidor om ”Kungsvägen” intressanta.<br />
Det är även den skylt som berättar att ett anglo-iriskt kors som ses på ena sidan av denna sten. På<br />
”Kungsvägen” som här kan följas cirka 1000 m drog sveak<strong>on</strong>ungarna fram med sina följen. Foto från<br />
söder, 2008, H Schulze, KLM.<br />
Område BVP 11 Vagelhem, klass 2 mycket högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län) och område VBK 18 Vagelhem (Vimmerby<br />
kommuns urval av bevarandevärda kulturmiljöer). Större gård, tidigare under Ålhult,<br />
med vidsträckta betesmarker. I hagmark ligger lämningarna efter den gamla byn med<br />
husgrunder, brunn, hålväg m m. Järnåldersgravfält finns vid gården.<br />
Område KMK 12. I öppet odlingslandskap vid riksväg 34 ligger KMK 12. Häri<br />
ingår en stensättning, Vagelhems gamla bytomt med 30-talet husgrunder,<br />
källargropar, hålväg, källor, torplämningar, tjärdalar samt röjningsröseområden.<br />
Området är skyltat och utgör VBK 18 och ingår i BVP 11. Området bedöms som<br />
mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.
66<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Figur 6-15: Den märkliga lämningen Vagelhems gamla bytomt, med medeltida rötter och avhyst på<br />
1700-talet. Bytomten utgör KMK 12 och anses som en av de största i södra Sverige med 30-talet<br />
husgrunder, hålväg, röjningsrösen och åkerlappar. På bilden ses ett spisröse samt en källargrop.<br />
Foto från norr 2008, H Schulze, KLM.<br />
Område BVP 7 Ålhult, klass 1, högsta bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län) och område VBK 17 Ålhults säteri (Vimmerby<br />
kommuns urval av bevarandevärda kulturmiljöer). Storgodskaraktär genom<br />
säteribyggnad från 1815, flankerad av två pavilj<strong>on</strong>ger. Stora ek<strong>on</strong>omibyggnader, allé,<br />
väl hävdade beten vid sjön, biologiskt intressanta hagmarker med stora solitärträd.<br />
Område KMK 14. I området ingår säteriet Ålhult med omgivningar, vackert beläget<br />
i odlingsbygd vid sjön Ören. Godset, med medeltida ursprung, har haft stor påverkan<br />
på bygden. Den värdefulla miljön med huvudbyggnad, stora ek<strong>on</strong>omibyggnader i trä,<br />
omgivande kanaler, två stenvalvsbroar, allé m m, är av stort intresse. I skogen i söder<br />
(inte medtagna i KMK 14) finns gravrösen. Området ingår i BVP 11 samt VBK 17.<br />
Det bedöms som mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
6.3.2.6 Friluftsliv<br />
En vandringsled är anlagd mellan dammen i Vervelån och runt Uvgölen. Stråket<br />
omfattar i övrigt inga särskilt utpekade områden av värde för friluftslivet.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
67<br />
6.3.2.7 Landskapsbild<br />
Ledningen parallellförläggs med befintlig luftledning norr om Södra Vi. I resten av<br />
stråkavsnittet planeras en ny ledning gå genom obruten mark. Luftledningen berör<br />
öppen mark i den del som parallellförläggs samt norr om Sundsholm och i några<br />
områden runt Ålhult. I det öppna landskapet kommer ledningen att medföra ett visst<br />
förändrat synintryck, se figur 6-16. I övrigt utgörs stråkavsnittet av sammanhängande<br />
skogsmark, där det kommer att tas upp en ny ledningsgata vilket ger en lokal<br />
påverkan på landskapsbilden, men däremot inte samma förändring av synintrycket på<br />
håll.<br />
Vid Sundsholm berör stråket ett område för riksintresse för naturvård, Stångån och<br />
Krönsjöarna, som också omfattas av landskapsbildsskydd.<br />
Figur 6-16: Det öppna landskapet söder om Ålhult vid väg 34.
68<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.3.2.8 Stråkbedömning<br />
Påverkan på naturresurserna bedöms som liten. När luftledningen går genom<br />
jordbruksmark begränsas intrånget till området runt varje stolpe. Marken under<br />
ledningen kan fortfarande brukas.<br />
Luftledningen har beaktats i berörda detaljplaner i Södra Vi och Gullringen.<br />
Påverkan på planförhållandena bedöms vara liten. Stråkavsnittet bedöms ge en liten<br />
negativ påverkan på bebyggelse och infrastruktur.<br />
För att bevara våtmarkerna kring sjön Krön (Stångån och Krönsjöarna, riksintresse<br />
för naturvård) krävs att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering,<br />
dämning, torvtäkt och att avverkning av sumpskogar på fastmarksholmar och i<br />
kantz<strong>on</strong>er inte bör utföras. För att undvika att påverka riksintresset med våtmark eller<br />
strandskyddet bör eventuell framtida parallellförläggning ske väster om befintlig<br />
kraftledning, men hänsyn måste också tas till ängs- och betesmarker samt gravfält<br />
nära riksintresset för natur och befintlig luftledning.<br />
Några av nyckelbiotoperna kan bli svåra att kringgå. Det gäller den vid<br />
Skomakarberget och eventuellt en av dem vid Ålhult.<br />
Stråkavsnittet bedöms sammantaget ge en måttlig negativ påverkan på naturmiljön.<br />
Mellan Södra Vi och Sundsholm bedöms en parallellförläggning få måttlig negativ<br />
påverkan på landskapsbilden eftersom ett öppet mosaiklandskap i anslutning till<br />
Stångån och ett område med landskapsbildsskydd berörs. Resterande ny ledningsgata<br />
går i huvudsak i obruten skogsmark där den visuella påverkan bedöms bli liten.<br />
Lokalt kan måttlig negativ påverkan uppstå i det öppna landskapet runt Ålhult.<br />
Stråket bedöms medföra måttlig till lokalt stor negativ påverkan på kulturmiljön.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
69<br />
6.3.3 Länk L2<br />
Figur 6-17: Röd markering visar Länk L2, vilken utgör en möjlig passage mellan stråk L2A och L2B.<br />
Länk L2 beskrivs nedan.<br />
Stråket utgör en länk mellan stråk L2A och stråk L2B, som ett alternativ till stråk<br />
L2B, för att komma in till transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen söder om samhället<br />
istället för norr om.<br />
6.3.3.1 Topografi och geologi<br />
Marken inom området är svagt kuperad. I öster finns det en höjdrygg på 130 m ö h<br />
som sluttar ner mot sjön Södra Linkaren.
70<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Morän och berg, med inslag av torv, dominerar i den östra halvan av länken. I väster<br />
finns det framförallt glacifluvialt material samt en torvsamling i den sydvästra delen<br />
av området.<br />
6.3.3.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Jordbruksmark finns runt sjön Södra Linkaren och vid by Näset. I övrigt bedrivs det<br />
skogsbruk inom stråket.<br />
Stora delar av stråket har utpekats som mycket skyddsvärd (klass 2) i länsstyrelsens<br />
grusinventering.<br />
6.3.3.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Inga detaljplanelagda områdena ligger i stråket.<br />
Endast några fristående byggnader ligger inom stråket.<br />
Inga riks- eller länsvägar finns inom stråket men några mindre vägar korsas.<br />
Järnvägsspåret för Stångådalsbanan korsar stråket.<br />
En av E.ON Elnäts befintliga 20 kV luftledningar mellan Gullringen och byn Näset<br />
berör stråklänken.<br />
6.3.3.4 Naturmiljö<br />
Inga Natura 2000-områden, riksintressen och naturreservat ligger inom stråket.<br />
Inte heller några nyckelbiotoper eller biotopskyddsområden finns inom stråket. En<br />
mindre sumpskog norr om Näset ligger inom stråklänken och två sumpskogar söder<br />
om Södra Linkaren ligger delvis inom stråklänken. Inga ängs- och betesmarker ligger<br />
inom stråket.<br />
Mader vid Vervelån och Norra Linkaren har värderats till klass 4 enligt<br />
våtmarksinventeringen. En mindre del av våtmarken ligger inom stråklänken. De två<br />
sumpskogarna söder om Södra Linkaren som omnämns ovan har enligt<br />
våtmarksinventeringen värderats till klass 3. Sjön Södra Linkaren ligger inom stråket<br />
och stråket passerar två mindre vattendrag<br />
6.3.3.5 Kulturmiljö<br />
Område KMK 10. Området ligger på Låxbos mark sydväst om sjön Södra Linkaren<br />
och utgörs av ett gravfält med 20-talet resta eller fallna stenar, troligen till en del<br />
bortplöjt. En sägen är knuten till platsen. Vidare finns en ”smörjartall”,<br />
torplämningar, kolbottnar samt slagg efter en överodlad tjärdal (utanför<br />
länkområdet). Stångådalsbanan går i områdets östra sida. Östra hälften av KMK 10<br />
berörs av stråket. Området bedöms som mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
71<br />
6.3.3.6 Friluftsliv<br />
Länken omfattas inte av några särskilt utpekade områden med värde för friluftslivet.<br />
6.3.3.7 Landskapsbild<br />
I öppen mark vid sjön Södra Linkaren kan exp<strong>on</strong>eringen bli stor särskilt om ledning<br />
förläggs över sjön. När stråket går i sammanhängande skogsmark blir exp<strong>on</strong>eringen<br />
mindre och påverkan på landskapsbilden mer lokal.<br />
6.3.3.8 Stråkbedömning<br />
Stångålandsbanan måste korsa. Stråklänken påverkar inga planförhållanden.<br />
Stråklänken bedöms ge en liten påverkar på planförhållanden, bebyggelse och<br />
infrastruktur.<br />
De utpekade sumpskogarna och våtmarkerna bedöms kunna kringgås.<br />
Lokalt bedöms den visuella påverkan på landskapsbilden bli måttlig i det öppnare<br />
landskapet vid Södra Linkaren. När stråket går i sammanhängande skogsmark<br />
bedöms den visuella negativa påverkan bli liten.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på naturresurser, naturmiljön,<br />
kulturmiljön, friluftslivet och landskapsbilden.
72<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.4 Luftledningsstråk, Avsnitt L3 (Gullringen – Horn)<br />
6.4.1 Stråk L3A<br />
Figur 6-18: Röd markering visar stråk L3A, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket startar i den befintliga stati<strong>on</strong>en i Gullringen och passerar på västra sidan om<br />
sjön Ören. Stråket går i huvudsak genom skogsmark fram till väg 34 som ledningen<br />
passerar i närheten av Bränntorp, där terrängen övergår till jordbruksmark. Öster om<br />
Bränntorp följer stråket i huvudsak väg 135 i skogsmarken på vägens södra sida fram<br />
till Sörby där det viker av åt norr för att ansluta till platsen för den nya planerade<br />
stati<strong>on</strong>en i Horn, norr om Mjöla. Huvudtanken med den senare delen av stråket är att<br />
möjliggöra en parallellförläggning med väg 135.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
73<br />
6.4.1.1 Topografi och geologi<br />
I början av stråket, norr om Gullringen, återfinns dess högsta punkt vid Örsåsa, 187<br />
m ö h, och stråkets lägsta markpartier finns vid sjöarna Ören, Glytten och Ärlånen.<br />
Däremellan är topografin kuperad med flera höjder på omkring 150 m ö h.<br />
Den dominerande jordarten är omväxlande morän och berg. I anslutning till<br />
vattendragen längs stråket finns glacifuvialt material, lera och silt.<br />
6.4.1.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Marken används huvudsakligen för skogsbruk. Jordbruksmark finns runt Bosand i<br />
Vimmerby kommun och vid Bränntorp, Äpplerum/Ljungkullen samt Mjöla i Kinda<br />
kommun.<br />
Vid Bosand finns ett område som har utpekats som mycket skyddsvärd (klass 2) i<br />
länsstyrelsens grusinventering.<br />
Inom stråket finns tre områden som har identifierats av Vimmerby kommun som<br />
potentiellt förorenade. Det är bl a en nedlagd industridep<strong>on</strong>i norr om Gullringen.<br />
6.4.1.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
I Gullringen ligger stråket inom ett kommunalt detaljplanelagt område från<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en och fram tills järnvägen (Stångådalsbanan) korsas, cirka 500<br />
m.<br />
Inre skyddsområde för vattentäkt i Gullringen ligger inom stråket.<br />
Inom stråket finns några fristående byggnader nordväst om sjön Ören (i Bosand,<br />
Sandbäcken och Dalstugan) i Vimmerby kommun. I Kinda kommun finns<br />
bebyggelse i Bränntorp och Branttorp (där väg 135 ansluter till väg 34) samt i Mjöla<br />
(väster om Horn) inom stråket. I övrigt finns endast ett fåtal glest spridda fristående<br />
byggnader.<br />
Några av E.ON Elnäts befintliga luftledningar ligger inom stråket men inga<br />
luftledningar från andra kraftverksbolag berörs. Stråket korsar järnvägsspåret för<br />
Stångådalsbanan och länsväg 822 norr om Gullringen. Riksväg 34 ligger delvis i<br />
stråket och korsas norr om länsgränsen. Länsväg 135 ligger också delvis i stråket och<br />
korsas väster om Horn. Även några mindre vägar korsas inom stråket.<br />
Skyddsområdet för två telemaster runt Gullringen ligger inom stråket.<br />
6.4.1.4 Naturmiljö<br />
Ett större område kring Örsåsa är riksintresse för naturvård. I riksintresset finns<br />
också fyra Natura 2000-områden samt två naturvärden. Stråket tangerar<br />
riksintresseområdet och berör inte alls de övriga naturvärdena inom riksintresset.
74<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Inga Natura 2000-områden, naturreservat eller riksintresse för naturvård finns inom<br />
stråket.<br />
Mellan Örsåsa by och sjön Ören finns en nyckelbiotop i en blockrik bergbrant med<br />
ett ymnigt mosstäcke och rikligt med död ved. Nyckelbiotopen ligger inom stråket.<br />
Mellan Gullringen och länsgränsen ligger 10 mindre sumpskogar inom stråket. I<br />
Kinda kommun väster om sjön Glytten ligger en sumpskog inom stråket.<br />
Åtta ängs- och betesmarker ligger helt eller till större delen inom stråket. Det finns<br />
ytterligare några ängs- och betesmarker som tangerar stråket.<br />
Ett skogsbete (naturvärde) ligger inom stråket sydväst om Horn. Ytterligare ett<br />
naturvärde ligger delvis inom stråket vid Mjöla.<br />
Stråket korsar Vervelån norr om Gullringen, ett mindre vattendrag vid Bosand samt<br />
sjön Glytten och Ärlången (en bräddning av Stångån vid Äpplerum, sydväst om<br />
Horn). Väster om Horn korsar stråket Stångån. Denna del av Stångån ingår i<br />
våtmarksinventeringen och har värderats till klass 3 i Kinda kommuns<br />
Naturvårdsprogram. De varierade och stora maderna kring Stångån representerar en<br />
ovanlig naturtyp, som är av stort värde för en rad växter och djur. Området har få<br />
motsvarigheter i kommunen och har därför ett högt naturvärde i ett kommunalt<br />
perspektiv. Stångån är också ett nati<strong>on</strong>ellt värdefullt sötvatten och ett<br />
djurskyddsområde.<br />
6.4.1.5 Kulturmiljö<br />
Område BVP 2 Örsåsa, klass 1, mycket högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Väl samlad klungby med gårdarna grupperade vid<br />
fyrvägskorsning. Välbevarade ek<strong>on</strong>omibyggnader med delvis liggande timmer. Norr<br />
om byn finns ett stort röjningsröseområde, ytterligare ett mindre finns i söder. Stråket<br />
berör BVP 2 endast marginellt.<br />
Område KMK 26. Nordöst om Örsåsa ligger ett område med kvarnlämningar<br />
utefter ett vattendrag. Inom området finns lämningar efter minst åtta skvaltkvarnar.<br />
Kvarnstenar och stenk<strong>on</strong>strukti<strong>on</strong>er finns kvar i och invid bäcken. Området är<br />
intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område BVP 7 Ålhult, klass 1, högsta bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Storgodskaraktär genom säteribyggnad från 1815,<br />
flankerad av två pavilj<strong>on</strong>ger. Stora ek<strong>on</strong>omibyggnader, allé, väl hävdade beten vid<br />
sjön, biologiskt intressanta hagmarker med stora solitärträd. Godsets närområde<br />
påverkas inte av stråket.<br />
Objekt K 11 Bränntorp (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län, enskilt<br />
objekt). Bränntorp består av en by med två gårdar uppbyggda runt en gårdsplan.<br />
Bebyggelse är från 1800- och 1900-talet.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
75<br />
6.4.1.6 Friluftsliv<br />
I den norra delen av stråket, väster om Horn, finns en sträcka av Östgötaleden som<br />
passerar stråket. I övrigt omfattas inte några särskilt utpekade områden med värde för<br />
friluftslivet.<br />
6.4.1.7 Landskapsbild<br />
Landskapbilden påverkas utmed en lång sträcka av stråket genom att en ny<br />
ledningsgata måste tas upp i skogsmark.<br />
Den största påverkan på landskapbilden inom landskapet bedöms vara i närheten av<br />
Bränntorp, där stråket passerar över öppen åkermark. Ledningen kommer även ha en<br />
viss visuell påverkan vid passagen av väg 34 samt väg 135.<br />
6.4.1.8 Stråkbedömning<br />
Påverkan på naturresurserna bedöms som måttlig då stråket går i huvudsak genom<br />
skogsmark.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en måttlig negativ påverkan på bebyggelse och<br />
infrastruktur.<br />
Naturvärdena i riksintresse för naturvård kring Örsåsa samt de fyra Natura 2000-<br />
områden och två naturvärden i området bedöms inte påverkas av en luftledning inom<br />
det föreslagna stråket. Nyckelbiotopen öster om Örsåsa bedöms kunna undvikas.<br />
Alla ängs- och betesmarker kommer inte att kunna undvikas men påverkan på dessa<br />
områden bedöms som liten. Naturvärdena vid Horn bedöms kunna undvikas.<br />
Stråkavsnittet bedöms sammantaget ge en måttlig negativ påverkan på naturmiljön.<br />
Påverkan på landskapsbilden bedöms som liten då stråket går i huvudsak genom<br />
skogsmark.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på kulturmiljön.
76<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.4.2 Stråk L3B<br />
Figur 6-19: Röd markering visar stråk L3B, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket börjar i befintlig stati<strong>on</strong> i Gullringen och går därifrån österut söder om sjön<br />
Ören. Vid väg 34 viker stråket av norrut. Inom stråket finns möjlighet dels att följa<br />
väg 34 norrut för att sen ansluta till stråk L3A eller att vika av österut för att passera<br />
över sjön Juttern och därefter norrut mot genom skogsmark mot Horn.<br />
6.4.2.1 Topografi och geologi<br />
Stråket börjar norr om Gullringen vid Örsåsa 187 m ö h. Nedre delen av stråket, som<br />
går runt sjön Ören och därifrån längs Stångån upp mot Lövstad, är i övrigt flackt och
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
77<br />
marknivån är cirka 110 m ö h. Vid Norra Flaka finns en höjdrygg på 150 m ö h. De<br />
lägsta partierna finns vid sjöarna Juttern och Ärlången.<br />
Söder om Ören finns en samling sandiga isälvssediment, men även omväxlande<br />
morän och berg. Uppemot Juttern dominerar torv, lera och silt och innan stråket<br />
passerar sjön finns det ett större område med morän. I den norra halvan av stråket,<br />
från Juttern upp till Horn, förekommer det flera olika jordarter såsom berg, morän,<br />
lera och silt.<br />
6.4.2.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Marken används huvudsakligen för skogsbruk. Ett större sammanhängande område<br />
med jordbruksmark finns runt Ålhult norr om Gullringen och söder om Mjöla väster<br />
om Horn.<br />
På båda sidor om Vervelån, mellan Gullringen och sjön Ören, finns områden som har<br />
utpekats som mycket skyddsvärda (klass 2) i länsstyrelsens grusinventering.<br />
Inre skyddsområde för vattentäkt i Gullringen ligger inom stråket.<br />
Inom stråket finns fyra områden som har identifierats av Vimmerby kommun som<br />
potentiellt förorenade. Det är bl a en nedlagd industridep<strong>on</strong>i norr om Gullringen.<br />
6.4.2.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
I Gullringen ligger stråket inom ett kommunalt detaljplanelagt område från<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en och fram tills järnvägen (Stångådalsbanan) korsas, cirka 500<br />
m.<br />
Inom stråket finns några fristående byggnader i Ålhult i Vimmerby kommun samt i<br />
Hällefors och Mjöla i Kinda kommun. I övrigt finns endast ett fåtal glest spridda<br />
fristående byggnader.<br />
Vid Gullringen korsas länsväg 822 på två ställen och cirka 3 km av riksväg 34 ligger<br />
inom stråket. Strax sydväst om Horn korsas länsväg 135. Några mindre allmänna<br />
vägar korsas också mellan Gullringen och Horn.<br />
Öster om transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen korsar stråket järnvägsspåret för<br />
Stångådalsbanan.<br />
I stråkets södra del från transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen och i höjd med Norra<br />
Flaka korsas flera av E.ON Elnäts befintliga 20 kV luftledningar. Väster om Horn<br />
korsas ytterligare en befintlig 20 kV som ägs av E.ON Elnät.<br />
Vid Gullringen finns tre telemaster inom stråket.
78<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.4.2.4 Naturmiljö<br />
Natura 2000-område Lönningehult (SE 0230165) söder om Horn ligger strax utanför<br />
stråket och kommer inte att beröras. Inga riksintressen för naturvård eller<br />
naturreservat ligger inom stråket.<br />
I bergbranten på västra sidan om Skomakarberget finns en nyckelbiotop i<br />
hällmarksskog där det finns rikligt med döda träd och höga stubbar samt värdefull<br />
lägre fauna. Vid Ålhult finns två nyckelbiotoper dels en lövängsrest med<br />
spärrgreniga grova träd mitt i stråket, dels örtrika bäcktråg delvis inom stråket.<br />
Vid Vervelån norr om Gullringen ligger två sumpskogar på var sida om<br />
järnvägsspåret inom stråket. Ytterligare två sumpskogar finns runt Uvgöl och vid<br />
Stampen norr om Gullringen. Norr om Lövstad ligger också en liten sumpskog .<br />
Flera ängs- och betesmarker ligger inom stråket bl.a. vid Ålhult, Strömmen/Lövstad<br />
samt väster om Forshult.<br />
Ett skogsbete (naturvärde) ligger inom stråket sydväst om Horn. Ytterligare ett<br />
naturvärde ligger delvis inom stråket vid Mjöla.<br />
Vervelåns bottenfauna bedöms har ett högt naturvärde (klass 2 i Vimmerby<br />
kommuns naturvårdsprogram). Här häckar strömstare och forsärla och utter har<br />
observerats .<br />
Stråket korsar Vervelån på två ställen och Stångån på flera ställen. Även Brännviken<br />
och Torsviken till sjön Juttern samt Ärlången (en utvidgning av Stångån) korsas av<br />
stråket. Den del av Stångån väster om Horn som ligger inom stråket ingår i<br />
våtmarksinventeringen, Kinda kommuns Naturvårdsprogram (klass 3) och är också<br />
ett djurskyddsområde. De varierade och stora maderna kring Stångån representerar<br />
en ovanlig naturtyp, som är av stort värde för en rad växter och djur. Området har få<br />
motsvarigheter i kommunen och har därför ett högt naturvärde i ett kommunalt<br />
perspektiv.<br />
6.4.2.5 Kulturmiljö<br />
Område BVP 11 Vagelhem, klass 2, mycket högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Större gård, tidigare under Ålhult, med vidsträckta<br />
betesmarker. I hagmark ligger lämningarna efter den gamla byn med husgrunder,<br />
brunn, hålväg m m. Järnåldersgravfält finns vid gården. Kulturelement i<br />
odlingslandskapet berörs av stråket.<br />
Område BVP 7 Ålhult, klass 1, högsta bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län) och område VBK 17 Ålhults säteri (Vimmerby<br />
kommuns urval av bevarandevärda kulturmiljöer). Storgodskaraktär genom<br />
säteribyggnad från 1815, flankerad av två pavilj<strong>on</strong>ger. Stora ek<strong>on</strong>omibyggnader, allé,<br />
väl hävdade beten vid sjön, biologiskt intressanta hagmarker med stora solitärträd.<br />
Kulturelement i odlingslandskapet berörs av stråket.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
79<br />
Område KMK 14. I området ingår säteriet Ålhult med omgivningar, vackert beläget<br />
i odlingsbygd vid sjön Ören. Godset, med medeltida ursprung, har haft stor påverkan<br />
på bygden. Den värdefulla miljön med huvudbyggnad, stora ek<strong>on</strong>omibyggnader i trä,<br />
omgivande kanaler, två stenvalvsbroar, allé m m, är av stort intresse. I skogen i söder<br />
(inte medtagna i KMK 14) finns gravrösen. Området ingår i BVP 11 samt VBK 17.<br />
Det bedöms som mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Figur 6-20: Ett utdrag från en karta över Ålhults säteri år 1660 (KMK 14). Namnet nämns första<br />
gången 1334 när kung Magnus Erikss<strong>on</strong> gästade godset. Under 1600-talet återfinns Axel Oxenstierna<br />
i ägarlängden och under 1700-talet ägs det av Carl Fredrick Pechlin. Denne var driftig i gårdens<br />
skötsel, bl a anlade han ett järnverk och tegelbruk, men känd som hård mot underlydande och en<br />
ränksmidare. Han dog på Varbergs fästning anklagad för inblandning i mordet på kung Gustav III.<br />
Kartan visar de många byggnaderna intill sjön Ören. Runtom låg stora ägor. Kalmar läns museums<br />
fotosamling.<br />
Område H 82 Djursdala (Riksintresse kulturmiljö). Gravfält med<br />
typsammansättning och läge i landskapet som illustrerar järnålderns<br />
bebyggelseutveckling. Välbevarade betesmarker. Odlingsrösen, röjda ytor och<br />
bebyggelselämningar med såväl ålderdomliga som sentida inslag. Rester efter två<br />
högmedeltida borganläggningar, Ivarsudde och Krönsborg. Djursdala kyrkby med<br />
klockstapel, träkyrka från 1600-talets slut med samtida rik dekor.<br />
Område BVP 9 Venefall, klass 3, högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Ensamgård i öppet landskap utmed Stångån med<br />
hagmark. Dess västra kant ligger inom stråkgränsen.<br />
Område BVP 8 Flaka, klass 3, högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt bevarandeprogram<br />
Kalmar län). Tvådelad by belägen på öppen åssträckning. I norr ett stort område med<br />
röjningsrösen.
80<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.4.2.6 Friluftsliv<br />
Från Forshult och norrut sammanfaller stråket med en cirka 2 km lång sträcka av<br />
Östgötaleden. Två andra kortare sträckor av leden berörs även av stråket, en norr om<br />
väg 135 och en väster om Horn. En vandringsled är anlagd mellan dammen i<br />
Vervelån och runt Uvgölen.<br />
6.4.2.7 Landskapsbild<br />
Stångån med tillhörande sjösystem passeras vid flera tillfällen av stråket, och i dessa<br />
öppningar i landskapet kommer påverkan på landskapsbilden att bli betydande.<br />
Vid Ålhult vid passagen av väg 34 består landskapet av öppen jordbruksmark där en<br />
ledning skulle medföra ett tydligt synintryck. Öppet landskap förekommer även i<br />
området kring Lövstad och Norra Flaka.<br />
6.4.2.8 Stråkbedömning<br />
Påverkan på naturresurserna bedöms som måttlig då stråket går i huvudsak genom<br />
skogsmark.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på planförhållanden, bebyggelse<br />
och infrastruktur.<br />
Några av nyckelbiotoperna kan bli svåra att kringgå. Det gäller den vid<br />
Skomakarberget och eventuellt en av dem vid Ålhult. Alla ängs- och betesmarker<br />
kommer inte att gå att undvika men påverkan på dessa områden bedöms som liten.<br />
Naturvärdena vid Horn bedöms kunna undvikas. Stråkavsnittet bedöms sammantaget<br />
ge en måttlig negativ påverkan på naturmiljön.<br />
Kulturvärdena vid Ålhult påverkas måttligt.<br />
Landskapsbilden vid Ålhult och väster om Juttern bedöms bli måttligt påverkade.<br />
Stråket bedöms medföra måttlig till lokalt stor negativ påverkan på kulturmiljön,<br />
särskilt i stråkets södra del.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
81<br />
6.4.3 Länk L3<br />
Figur 6-21: Röd markering visar Länk L3, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket utgör en länk inom stråk L3A för att möjliggöra en alternativ passage av<br />
Bränna.<br />
6.4.3.1 Topografi och geologi<br />
Marken är flack på nivån cirka 110 m ö h. Kuperade partier finns längst upp i norr<br />
vid Glyttsbergen, 165 m ö h. En större torvsamling finns söder om Bränna och i<br />
övrigt förekommer omväxlande morän och berg.
82<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.4.3.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Marken används huvudsakligen för jordbruk. Ett större sammanhängande område<br />
med jordbruksmark finns från södra delen av stråket till Bränna. I norra delen<br />
används marken för skogsbruk.<br />
6.4.3.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Inga detaljplanelagda områdena ligger i stråket.<br />
Endast några fristående byggnader ligger inom stråket framför allt vid Bränna.<br />
Inga riks- eller länsvägar finns inom stråket och endast några mindre vägar korsas.<br />
En av E.ON Elnäts befintliga 20 kV luftledningar går längs med en stor del av västra<br />
sidan av stråket. Ytterligare en av E.ON Elnäts befintliga 20 kV luftledningar korsar<br />
stråket norr om Bränna.<br />
6.4.3.4 Naturmiljö<br />
Inga Natura 2000-områden, riksintressen och naturreservat ligger inom stråket.<br />
Inte heller några nyckelbiotoper, biotopskyddsområden eller sumpskogar finns inom<br />
stråket. Några ängs- och betesmark ligger inom stråket runt Ängeryd och Bränna.<br />
Den norra delen av det område som i Naturvårdsplanen benämns Ålhult berörs av<br />
stråklänken.<br />
En liten del av Stångån ligger inom stråklänken som också korsas av några mindre<br />
vattendrag.<br />
6.4.3.5 Kulturmiljö<br />
Område BVP 7 Ålhult, klass 1, högsta bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Storgodskaraktär genom säteribyggnad från 1815,<br />
flankerad av två pavilj<strong>on</strong>ger. Stora ek<strong>on</strong>omibyggnader, allé, väl hävdade beten vid<br />
sjön, biologiskt intressanta hagmarker med stora solitärträd. Godsets närområde<br />
påverkas inte av stråket, däremot kan kulturelement i dess nordligaste<br />
odlingslandskap komma att beröras.<br />
Område H 82 Djursdala (Riksintresse kulturmiljö). Gravfält med<br />
typsammansättning och läge i landskapet som illustrerar järnålderns<br />
bebyggelseutveckling. Välbevarade betesmarker. Odlingsrösen, röjda ytor och<br />
bebyggelselämningar med såväl ålderdomliga som sentida inslag. Rester efter två<br />
högmedeltida borganläggningar, Ivarsudde och Krönsborg. Djursdala kyrkby med<br />
klockstapel, träkyrka från 1600-talets slut med samtida rik dekor. H 82 berörs endast<br />
marginellt av stråket.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
83<br />
6.4.3.6 Friluftsliv<br />
Stråket omfattar inga särskilt utpekade områden av värde för friluftslivet.<br />
6.4.3.7 Landskapsbild<br />
I den öppna jordbruksmarken söder om Bränna kan exp<strong>on</strong>eringen lokalt bli stor, i<br />
den sammanhängande skogsmarken längre österut bedöms exp<strong>on</strong>eringen bli mindre.<br />
6.4.3.8 Stråkbedömning<br />
Stråklänken bedöms ge en liten påverkan på bebyggelse och infrastruktur.<br />
Stråklänken påverkar inga planförhållanden.<br />
Ängs- och betesmarken söder om Ängeryd bedöms kunna bli svår att undvika.<br />
Lokalt bedöms den visuella påverkan på landskapsbilden bli måttlig i det öppnare<br />
landskapet vid Bränna. När stråket går i sammanhängande skogsmark bedöms den<br />
visuella negativa påverkan bli liten.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på naturresurser, naturmiljön,<br />
kulturmiljön och friluftslivet.
84<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.5 Luftledningsstråk, Avsnitt L4 (Horn – Kisa)<br />
6.5.1 Stråk L4A<br />
Figur 6-22: Röd markering visar stråk L4A, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket går från den nya planerade stati<strong>on</strong>en i Horn i riktning mot sydväst. Sträckan<br />
fram till Bränntorp är densamma som den västra delen av stråk L3A och<br />
huvudtanken är att ledningen skulle kunna förläggas parallellt med väg 135. Från<br />
Bränntorp viker stråket av åt norr och följer väg 34 i princip ända fram till<br />
Gummetorpasjön. Söder om sjön viker stråket av från vägen och passerar på den<br />
östra sidan av sjön. Stråket fortsätter därefter rakt norrut mot stati<strong>on</strong>en i Kisa.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
85<br />
6.5.1.1 Topografi och geologi<br />
Från Mjöla ner till Bränntorp finns det framförallt omväxlande berg och morän, med<br />
inslag av mindre områden med torv, berg, lera och silt. Marken är här lätt kuperad<br />
med de högsta höjderna på omkring 170 m ö h.<br />
Norrut från Bänntorp till Kisa dominerar morän och samlingar med omväxlande<br />
morän och berg. Längs Hemsjön är terrängen flack för att därefter bli mer kuperad.<br />
Efter Stora Rothult, 177 m ö h, sluttar marken ner till Millingetorp på cirka 110 m ö<br />
h.<br />
6.5.1.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Den mark som kommer att behövas tas i anspråk utgörs av både skog- och<br />
jordbruksmark. Jordbruksmark finns runt Mjöla, Äpplerum/Ljungkullen och vid<br />
Bränntorp samt vid Falla, Rothult och söder om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa<br />
(Millingetorp).<br />
Inom stråket finns fem områden som har identifierats av Kinda kommun (2005) som<br />
potentiellt förorenade.<br />
6.5.1.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Inga detaljplanelagda områden berörs av stråket. Vid Ängstugan tangeras ett<br />
detaljplanelagt område.<br />
Inom stråket finns några fristående byggnader i Mjöla (väster om Horn) och i<br />
Bränntorp och Branttorp (där väg 135 ansluter till väg 34) samt i Falla/Njöhult och<br />
Stora Rothult. I övrigt finns endast ett fåtal glest spridda fristående byggnader.<br />
Några av E.ON Elnäts befintliga luftledningar ligger inom stråket men inga<br />
luftledningar från andra kraftverksbolag berörs. Stråket korsar inga järnvägsspår.<br />
Länsvägen söder om transformatorstati<strong>on</strong>en i Horn korsas. Länsväg 135 väster om<br />
Horn och riksväg 34 ligger inom stråket och kommer att korsas. Länsväg 134 korsas<br />
söder om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa. Några mindre vägar korsas också inom<br />
stråket.<br />
Vägverket har planer på att bygga en ny förbifart öster om Kisa. Det två förslag till<br />
alternativa sträckningar ligger inom stråket, från Gummetorpasjön och fram till<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa där vägen planeras att gå antingen väster eller öster om<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en.<br />
Skyddsområdet för tre telemaster ligger inom stråket (sydväst om St Rothult, öster<br />
om Gummetorpasjön och nordväst om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa). En telemast<br />
nordväst om transformatorstati<strong>on</strong>en i Horn ligger delvis inom stråket.
86<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.5.1.4 Naturmiljö<br />
Njöhult, riksintresse för naturvård (NE39) ligger inom stråket. Området finns också<br />
med i länsstyrelsens naturvårdsplan från 1983 och i Kinda kommuns<br />
Naturvårdsprogram. Njölhultsdrumlinen är mycket välutbildade och utgör en mycket<br />
värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Hela drumlinen upptas av odlingsmark.<br />
Området innehåller rikligt med odlingsrösen och stengärdsgårdar och är välhävdat.<br />
Inga Natura 2000-områden eller naturreservat berörs av stråket.<br />
Figur 6-23: Riksintresset för naturmiljö vid Njöhult.<br />
Två nyckelbiotoper vid Gummetorpasjön ligger inom stråket. Öster om sjön finns en<br />
blockrik hällmarkskog med en rasbrant ner mot sjön. Den andra nyckelbiotopen är en<br />
örtrik alskog kring en meandrande bäck som rinner ut i norra delen av<br />
Gummetorpasjön. Området är en viktig reprodukti<strong>on</strong>slokal för groddjur samt har<br />
stort ornitologiskt värde och värdefull lägre flora.<br />
Området kring gårdarna runt Stora Rothult beskrivs i länsstyrelsens naturvårdsplan<br />
som ett lövrikt odlingslandskap som utgör en mycket värdefull och skyddsvärd<br />
naturmiljö.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
87<br />
Figur 6-24: Naturintressen runt Stora Rothult.<br />
En sumpskog nordväst om sjön Glytten ligger inom stråket. Ett område med Mosippa<br />
norr om väg 135 vid Branttorpet har värderats till klass 1 i Kinda kommuns<br />
Naturvårdsprogram.<br />
Ett 20-tal ängs- och betesmarker ligger inom stråket.<br />
Flera av dem ligger i odlingslandskapet krig<br />
Rothultsgårdarna (se ovan).<br />
Ett naturvärde ligger inom stråket vid Mjöla och ett<br />
skogsbete (naturvärde) ligger också inom stråket<br />
sydväst om Horn. Väster om riksväg 34 i höjd med<br />
Falla finns en brant (naturvärde) precis utanför<br />
stråket. Norr om Stora Rothult och vid Skeppeberg<br />
finns ytterligare fem naturvärden (ädel- och<br />
lövskogar) inom stråket.<br />
Vid Skeppeberg finns ekoxe.<br />
Figur 6-25: Mosippa.
88<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Väster om Horn korsar stråket Stångån. Denna del av Stångån ingår i<br />
våtmarksinventeringen, Kinda kommuns Naturvårdsprogram (klass 3) och är också<br />
ett djurskyddsområde. De varierade och stora maderna kring Stångån representerar<br />
en ovanlig naturtyp, som är av stort värde för en rad växter och djur. Området har få<br />
motsvarigheter i kommunen och har därför ett högt naturvärde i ett kommunalt<br />
perspektiv. Stångån är också ett nati<strong>on</strong>ellt värdefullt sötvatten. Stråket korsar<br />
Ärlången (en bräddning av Stångån vid Äpplerum, sydväst om Horn) och sjön<br />
Glytten. Skjulån, norr om Glytten, är ett nati<strong>on</strong>ellt värdefullt sötvatten med bitvis<br />
mycket fina strömsträckor och förekomst av bäcköring. En del av ån ligger inom<br />
stråket och den har värderats till klass 3 i Kinda kommuns Naturvårdsprogram. Norr<br />
om Bränna finns några vattendrag och mindre gölar, och en del av sjön Velven inom<br />
stråket. En del av sjön Bjärken och vattendraget mellan Bjärken och Hemsjön samt<br />
sjön Roten ligger inom stråket. I stråket ligger också vattendragen runt<br />
Gummetorpasjön och en mindre göl norr om Sörtorp.<br />
6.5.1.5 Kulturmiljö<br />
Objekt K 11 Bränntorp (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län, enskilt<br />
objekt). Bränntorp består av en by med två gårdar uppbyggda runt en gårdsplan.<br />
Bebyggelse är från 1800- och 1900-talet.<br />
Område KMK 15. Vid byarna Njölhult och Falla finns ett odlingslandskap med<br />
fossila inslag så som röjningsrösen och åkermark. I södra delen av området finns<br />
stora röjningsröseområden där fossila åkerstrukturer går att urskilja med flera<br />
kr<strong>on</strong>ologiska faser. Inom området finns även ett fåtal förhistoriska gravar och<br />
boplatsspår med trolig datering till järnålder. Uppgifter finns även om ett bortaget<br />
gravröse. Området har beskrivits som arkeologiskt intressant vid en nyligen utförd<br />
utredning. Mindre forskningsprojekt har även utförts i området. Området är mycket<br />
intressant och komplext ur kulturmiljösynpunkt.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
89<br />
Figur 6-26: Tydligt och välavgränsat röjningsröse i skogen vid Falla i Horns socken. Sannolikt<br />
många hundra år gammalt. Foto A Perss<strong>on</strong> 2008, ÖLM.<br />
Område KMK 17. Inom området vid Skivermåla finns ett fossilt odlingslandskap<br />
med flera röjningsröseområden. Flera kr<strong>on</strong>ologiska faser går att urskilja bland<br />
röjningarna i området. Inom området finns även torplämningar, kolbottnar, en äldre<br />
färdväg samt en tjärdal. Området är intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Figur 6-27: Det småbrutna landskapet vid Skivermåla i Kisa socken med små flikiga åkrar. I och<br />
omkring åkrarna finns mängder av röjningssten upplagda som rösen och murar. Foto A Perss<strong>on</strong><br />
2008, ÖLM.
90<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Område KMK 22. Söder om Millingetorp ligger ett område med fossil åkermark i<br />
form av ett större röjningsröseområde. Fossila åkerstrukturer går att urskilja inom<br />
röseområderna. Inom området finns även en torplämning och en äldre färdväg.<br />
Området är intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
6.5.1.6 Friluftsliv<br />
En cirka 0,5 km lång sträcka av Östgötaleden berörs av stråket i närheten av Horn.<br />
6.5.1.7 Landskapsbild<br />
Utmed stråket passeras flera kultur- och jordbruksmiljöer; de största ligger vid<br />
Njöhult, Bäckhult och Råstorp. Speciellt vid Njöhult, som är av riksintresse för<br />
naturvården, bedöms påverkan på landskapsbilden vid en förläggning bli betydande.<br />
Det finns dock en möjlighet att förlägga ledningen på andra sidan vägen och därmed<br />
undvika området.<br />
Generellt kan ledningen få ett ganska stort synintryck då långa sträckor är förlagda<br />
parallellt med befintligt vägnät.<br />
På flera sträckor utmed stråket kommer en ledningsgata att behöva tas upp i<br />
skogsmark, vilket medför en viss påverkan på landskapsbilden.<br />
6.5.1.8 Stråkbedömning<br />
Parallellförläggning med befintlig ledningsgata är endast aktuellt på några kortare<br />
sträckor. Påverkan på skogsbruket blir störst i de områden där ny ledningsgata byggs.<br />
Några av de identifierade förorenade områden bedöms kunna bli svåra att helt<br />
undvika. Stråkavsnittet bedöms sammantaget ge en måttlig negativ påverkan på<br />
markanvändning och naturresurser.<br />
Den planerade förbifarten öster om Kisa sammanfaller till stora delar med stråket, en<br />
samordning av projekten är viktig för att minimera den totala påverkan av hela<br />
området.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på planförhållanden och<br />
bebyggelse men en måttlig påverkan på infrastruktur.<br />
Förutsättningar för att riksintresset Njöhult naturvärde kommer att bestå är om<br />
odlingslandskapet även i framtiden hävdas och om området undantas från ingrepp<br />
som t ex täkt, barrträdsplantering och bebyggelse (i allt väsentligt). Påverkan på<br />
odlingsmarken bedöms bli begränsad men påverkan på landskapsbilden lokalt<br />
bedöms bli stor.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
91<br />
De båda nyckelbiotoperna vid Gummetorpasjön bedöms möjliga att kringgå. Flera av<br />
ängs- och betesmarkerna kan komma att påverkas av luftledningen. Ett av<br />
naturvärdena norr om Stora Rothult är väldigt utsträckt och bedöms inte kunna<br />
undvikas vid en ledningsdragning i stråket.<br />
Stråkavsnittet bedöms sammantaget ge en måttlig negativ påverkan på naturmiljön.<br />
Lokalt kan den visuella påverkan bli stor där stråket går över Ärlången, en vik av<br />
sjön Glytten eller längs med stranden till Velven. Stråkavsnittet bedöms<br />
sammantaget ge en måttlig negativ påverkan på landskapsbilden.<br />
Stråket bedöms medföra liten till lokalt måttlig negativ påverkan på kulturmiljön.
92<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.5.2 Stråk L4B<br />
Figur 6-28: Röd markering visar stråk L4B, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket går från den nya planerade stati<strong>on</strong>en i Horn och norr ut mot Kisa. Stråket<br />
innebär i huvudsak att sträckningen för den befintliga 20 kV luftledningen följs. 20<br />
kV ledningen kan rivas när den nya 130 kV ledningen tagits i drift.<br />
6.5.2.1 Topografi och geologi<br />
Från Horn upp till Åbyboda är terrängen flack och marknivåerna är runt 110 m ö h.<br />
Därefter blir landskapet mer kuperat med den hösta nivåerna på drygt 200 m ö h. I<br />
anslutning till vattendragen inom området finns det morän och vid Stångån även lera
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
93<br />
och siltigt älvsediment. Mellan St Gräverum, Aggarp och Slycke finns en samling<br />
lera. I övrigt är den vanligast förekommande jordarten omväxlande morän och berg.<br />
6.5.2.2 Markanvändning och naturresurser<br />
I den södra delen av stråket används marken huvudsakligen för jordbruk med inslag<br />
av skogsbruk. I den norra delen är det omvända, marken används huvudsakligen för<br />
skogsbruk med inslag av jordbruksmark runt Gatstugan/Axhult samt St<br />
Gräverum/Slycke.<br />
Öster om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa finns en nedlagd kommunal avfallsdep<strong>on</strong>i<br />
identifierat som ett förorenat område.<br />
6.5.2.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Inga detaljplanelagda områden berörs av stråket.<br />
Inom stråket finns några fristående byggnader i Mjöla/Blomsfors (väster om Horn),<br />
Hopängen/Holmen, Larssvederna, Axhult/Vinstorp/Prästtorp och St<br />
Gräverum/Slycke/Solhaga. I övrigt finns endast ett fåtal glest spridda fristående<br />
byggnader.<br />
Flera av E.ON Elnäts befintliga luftledningar ligger inom stråket men inga<br />
luftledningar från andra kraftverksbolag berörs. Stråket korsar inga järnvägsspår.<br />
Stråket går längs med länsvägen söder om transformatorstati<strong>on</strong>en i Horn och upp till<br />
Åbyboda. Länsväg 134 korsas söder om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa. Några mindre<br />
vägar korsas också inom stråket.<br />
Vägverkets två förslag till alternativa sträckningar för ny förbifart öster om Kisa<br />
ligger inom stråket. Vid transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa planeras vägen att gå antingen<br />
väster eller öster om transformatorstati<strong>on</strong>en.<br />
Skyddsområdet för två telemaster ligger delvis inom Stråket (nordväst om de båda<br />
transformatorstati<strong>on</strong>erna i Horn och Kisa).<br />
6.5.2.4 Naturmiljö<br />
Inga Natura 2000-områden, riksintressen och naturreservat berörs av stråket.<br />
Kulturlandskapet runt Skinnarsbo vid sjön Täftern ligger på krönet av en nord-sydlig<br />
moränhöjd och utgör en värdefull och skyddsvärd naturmiljö enligt länsstyrelsens<br />
naturvårdsplan. En nyckelbiotop vid stranden av Täftern väster om Skinnarsbo med<br />
värdefull kryptogamflora och stora ornitologiska värden ligger delvis inom stråket.<br />
Tre nyckelbiotoper med bl.a. värdefull flora ligger delvis inom stråket vid sjön<br />
Täftlången.
94<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Figur 6-29: Naturintressen vid passagen över Täftern och Täftlången.<br />
Norr om Prästtorp finns ytterligare en nyckelbiotop, en blockrik bergbrant med<br />
värdefull kryptogamflora och värdefull lägre fauna samt stora ornitologiska värden<br />
delvis inom stråket. Två mindre sumpskogar ligger inom stråket, en sydväst om<br />
Axhult och den andra öster om Prästtorp.<br />
Flera (17) ängs- och betesmarker ligger inom stråket företrädesvis i den södra och<br />
norra delen av stråket.<br />
Ett naturvärde, en lövskogslund nordväst om Mjöla ligger delvis inom stråket.<br />
Mellan Larssvederna och Prästtorp finns ytterligare sex naturvärden, en brant och<br />
lövskogar, inom stråket. Nordväst om Prästtorp ligger ett naturvärde (lövskogslund)<br />
delvis inom stråket. Sydost om Solhaga finns ett naturvärde, en brant inom stråket<br />
och norr om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa finns också ett naturvärde, en liten<br />
alsumpskog, delvis inom stråket.<br />
Väster om Horn ligger Stångån inom stråket. Denna del av Stångån ingår i<br />
våtmarksinventeringen, Kinda kommuns Naturvårdsprogram (klass 3) och är också<br />
ett djurskyddsområde. De varierade och stora maderna kring Stångån representerar
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
95<br />
en ovanlig naturtyp, som är av stort värde för en rad växter och djur. Området har få<br />
motsvarigheter i kommunen och har därför ett högt naturvärde i ett kommunalt<br />
perspektiv. Stångån är också ett nati<strong>on</strong>ellt värdefullt sötvatten. Stråket korsar sundet<br />
mellan Sandsjön och sjön Täftern samt norra delen av sjön Täftlången. Inom stråket<br />
finns också Gäddgölen och Axsjön. Stråket korsar också några mindre vattendrag.<br />
6.5.2.5 Kulturmiljö<br />
Område K 17 Orremåla (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län). Runt<br />
gården Orremåla finns ett kulturlandskap bestående av hagmarker och<br />
gårdsbebyggelse från första hälften av 1800-talet samt två torp.<br />
Område KMK 19. Sydväst om Rummemåla utmed ett vattendrag som löper mellan<br />
sjöarna Täftlången och Täftern ligger två kvarnlämningar och lämningar från en<br />
benstamp samt en oljekvarn. Utöver dessa lämningar finns även tre torplämningar i<br />
området. Området är intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Figur 6-30: Uppstaplade kvarnstenar invid borttagen kvarn mellan Orremåla och Rummemåla i<br />
Horns socken. Platsen är belägen mitt i den befintliga kraftledningsgatan. Foto A Perss<strong>on</strong> 2008,<br />
ÖLM.<br />
Område KMK 20. Inom området finns gården Axhult med byggnader från 1700-<br />
och 1800-talen och fossil åkermark bestående av ett större röjningsröseområde. Flera<br />
kr<strong>on</strong>ologiska faser går att urskilja bland röjningarna i området. Området är intressant<br />
ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område K 35 Yxsmedshult (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län).<br />
Yxsmedshult utgörs av tre gårdar i en by med byggnader från 1800-talet. Gårdarna<br />
ligger uppradade på en kulle. Större delen av K 35 ligger utanför stråket.
96<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Område KMK 21. Inom området finns gården Prästtorp med en ålderdomlig<br />
bebyggelse samt fossil åker och en tjärdal. Området är intressant ur<br />
kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 23. Vid Granstorp finns stensättningar, en torplämning och ett<br />
område med härdar. Härdarna har i bygden en traditi<strong>on</strong> av att vara från Dackefejden.<br />
Härdområdet är idag till stora delar bortschaktat. Gravarna är troligen från järnålder<br />
medan en av härdarna är daterad till 1500-tal. Inom området finns även en hålväg<br />
och en kolningsanläggning. Inom delar av området har en arkeologisk utredning<br />
utförts. Området är mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område E 25 V Eneby (Riksintresse kulturmiljö) och område K 34 V Eneby<br />
kyrkomiljö—Adelskog med flera (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län).<br />
Området ligger i en uppodlad bruten lerslätt med lång bebyggelsek<strong>on</strong>tinuitet. Här<br />
finns bland annat gravfält och ett flertal ensamliggande stensättningar från järnåldern<br />
och en av länets största fornborgar. Här finns också bybebyggelse, kyrka, prästgård<br />
samt skolhus. Gravfälten, fornborgen och kyrkomiljön ligger dock utanför stråket.<br />
Området för E 25 är troligen större än det som redovisats i kartmaterialet.<br />
Område KMK 24. I området runt Slycke finns flera stensättningar med trolig<br />
datering till järnålder. Inom delar av området har en arkeologisk utredning utförts.<br />
Området ingår i E 25 och K 34. Området är mycket intressant ur<br />
kulturmiljösynpunkt.<br />
6.5.2.6 Friluftsliv<br />
Norr om Stångån, mellan Horn och Mjöla, omfattas en cirka 0,5 km lång sträcka av<br />
Östgötaleden.<br />
6.5.2.7 Landskapsbild<br />
Stråket kommer att till stor del utnyttja en befintlig ledningsgata vilket medför att<br />
den tillkommande påverkan på landskapsbilden blir mindre än om en helt ny<br />
ledningsgata hade byggts. Den nya ledningen kommer dock att kräva såväl en<br />
bredare ledningsgata som högre stolpar, så synintrycket kommer att öka något. Det<br />
avskilda läget och skogsmarken bidrar dock till att minska stråkets synlighet i<br />
landskapet. Störst visuell påverkan av ledningen bedöms det bli längs med Sandsjön<br />
samt över Täftern och vid Täftlången.<br />
6.5.2.8 Stråkbedömning<br />
Ledningen kan till största delen ersätta en befintlig luftledning varför markanspråken<br />
blir något mindre jämfört med den del där ledningen går genom orörd mark. För att<br />
undvika att luftledningen går nära bebyggelse och öppen terräng kan det bli aktuellt<br />
att på kortare sträckor inte gå i befintlig ledningsgata utan ta ny mark i anspråk. Den
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
97<br />
nedlagda avfallsdep<strong>on</strong>in bedöms kunna undvikas. Påverkan på naturresurserna och<br />
markanvändningen bedöms som liten.<br />
Den planerade förbifarten öster om Kisa sammanfaller med stråket intill den<br />
befintliga transformatorstati<strong>on</strong>en, en samordning av projekten är viktig för att<br />
minimera den totala påverkan.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på planförhållanden, bebyggelse<br />
och infrastruktur.<br />
Två av nyckelbiotoperna vid sjön Täftlången samt flera av ängs- och betesmarkerna<br />
ligger invid befintlig kraftledningsgata och kan komma att påverkas vid en<br />
parallellförläggning. Övriga nyckelbiotoper och många av ängs- och betesmarkerna<br />
samt sumpskogarna bedöms kunna undvikas. Naturvärdena inom stråket bedöms<br />
kunna undvikas. Stråkavsnittet bedöms sammantaget ge en måttlig negativ påverkan<br />
på naturmiljön.<br />
Stråkavsnittet bedöms sammantaget ge en liten negativ påverkan på landskapsbilden.<br />
Stråket bedöms medföra liten till lokalt måttlig negativ påverkan på kulturmiljön.
98<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.5.3 Stråk L4C<br />
Figur 6-31: Röd markering visar stråk L4C, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket går norr ut från den nya planerade stati<strong>on</strong>en i Horn för att efter några km vika<br />
av åt nordväst. Stråket går i huvudsak genom skogsmark och följer inte någ<strong>on</strong><br />
befintlig infrastruktur. Den nordligaste delen av stråket, från Prästtorp och norrut mot<br />
stati<strong>on</strong>en i Kisa, ingår även i stråk L4B.<br />
6.5.3.1 Topografi och geologi<br />
Topografin varierar tämligen jämt över stråket, med marknivåer mellan 120-200 m ö<br />
h. Längst i söder är berg och morän de mest framträdande jordarterna, medan det
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
99<br />
lägre norrut framförallt finns omväxlande morän och berg. Mellan St Gräverum,<br />
Aggarp och Slycke finns en samling lera.<br />
6.5.3.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Ledningen går nästan uteslutande genom skogsmark.<br />
Öster om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa finns en nedlagd kommunal avfallsdep<strong>on</strong>i<br />
identifierat som ett förorenat område.<br />
6.5.3.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Inga detaljplanelagda områden berörs av stråket.<br />
Mycket få byggnader ligger inom stråket. Det är bara i Luma, Sundstorp och<br />
Svenstorp samt norr om Täftern och vid Lången och runt St<br />
Gräverum/Slycke/Solhaga som det finns bebyggelse. I övrigt finns endast ett fåtal<br />
glest spridda fristående byggnader.<br />
Några av E.ON Elnäts befintliga luftledningar korsar stråket men inga luftledningar<br />
från andra kraftverksbolag berörs. Stråket korsar inga järnvägsspår. Länsväg 134<br />
korsas söder om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa. Inga andra riks- eller länsvägar korsas<br />
inom stråket men några mindre vägar korsas också.<br />
Vägverkets två förslag till alternativa sträckningar för ny förbifart öster om Kisa<br />
ligger inom stråket. Vid transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa planeras vägen att gå antingen<br />
väster eller öster om transformatorstati<strong>on</strong>en.<br />
Skyddsområdet för två telemaster ligger delvis inom Stråket (nordväst om de båda<br />
transformatorstati<strong>on</strong>erna i Horn och Kisa).<br />
6.5.3.4 Naturmiljö<br />
Inga Natura 2000-områden, riksintressen och naturreservat berörs av stråket.<br />
Norr om Svenstorp finns en nyckelbiotop, en barrskog med värdefull kryptogamflora<br />
och värdefull lägre fauna som delvis ligger inom stråket. En del av området med<br />
äldre naturskogsartad skog är också biotopskydd. Endast en mycket liten del av<br />
biotopskyddet ligger inom stråket. En nyckelbiotop finns också i en bergbrant öster<br />
om Stadsberget. En mindre sumpskog ligger inom stråket öster om Prästtorp.<br />
Några ängs- och betesmarker vid Sundstorp/Svenstorp ligger inom stråket. Vid<br />
Lången finns två ängs- och betesmarker, en bara delvis inom stråket och i norra delen<br />
av stråket finns ytterligare några ängs- och betesmarker.<br />
Ett naturvärde, en lövskogslund nordväst om Mjöla ligger delvis inom stråket. Öster<br />
om Prästtorp ligger två mindre naturvärdesområden (en lövskog och en alsumpskog)<br />
och öster om Solhaga finns ytterligare ett naturvärdesobjekt, en brant inom stråket.
100<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Sydost om Solhaga finns ett naturvärde, en brant inom stråket och norr om<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa finns också ett naturvärde, en liten alsumpskog, delvis<br />
inom stråket. Vid Sundstorp har fjärilen allmän bastardsvärmare påträffats.<br />
Stavsjön ligger inom stråket. I övrigt korsar stråket några mindre vattendrag.<br />
6.5.3.5 Kulturmiljö<br />
Område KMK 18. Norr om Åby ligger en fornborg belägen på södra delen av<br />
högsta partiet av en hög bergsrygg. Stråket berör KMK 18 marginellt. Området är<br />
mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 23. Vid Granstorp finns stensättningar, en torplämning och ett<br />
område med härdar. Härdarna har i bygden en traditi<strong>on</strong> av att vara från Dackefejden.<br />
Härdområdet är idag till stora delar bortschaktat. Gravarna är troligen från järnålder<br />
medan en av härdarna är daterad till 1500-tal. Inom området finns även en hålväg<br />
och en kolningsanläggning. Inom delar av området har en arkeologisk utredning<br />
utförts. Området är mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område E 25 V Eneby (Riksintresse kulturmiljö) och område K 34 V Eneby<br />
kyrkomiljö—Adelskog med flera (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län).<br />
Området ligger i en uppodlad bruten lerslätt med lång bebyggelsek<strong>on</strong>tinuitet. Här<br />
finns bland annat gravfält och ett flertal ensamliggande stensättningar från järnåldern<br />
och en av länets största fornborgar. Här finns också bybebyggelse, kyrka, prästgård<br />
samt skolhus. Gravfälten, fornborgen och kyrkomiljön ligger dock utanför stråket.<br />
Området för E 25 är troligen större än det som redovisats i kartmaterialet.<br />
Område KMK 24. I området runt Slycke finns flera stensättningar med trolig<br />
datering till järnålder. Inom delar av området har en arkeologisk utredning utförts.<br />
Området ingår i E 25 och K 34. Området är mycket intressant ur<br />
kulturmiljösynpunkt.<br />
6.5.3.6 Friluftsliv<br />
Stråket omfattas inte av några särskilt utpekade områden av värde för friluftslivet.<br />
6.5.3.7 Landskapsbild<br />
Stråket medför att en ny 40 meter bred ledningsgata måste tas upp i skogsmark,<br />
vilket lokalt kommer att ge en viss påverkan på landskapsbilden. Det avskilda läget<br />
och skogsmarken bidrar dock till att minska stråkets synlighet i landskapet.<br />
6.5.3.8 Stråkbedömning<br />
Ledningen går huvudsakligen genom obruten skogsmark varför markanspråken blir<br />
betydligt större jämfört med fallet där en befintlig ledning rivs och ersätts av den nya
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
101<br />
130 kV ledningen. Den nedlagda avfallsdep<strong>on</strong>in bedöms kunna undvikas. Påverkan<br />
på naturresurserna bedöms som måttlig.<br />
Den planerade förbifarten öster om Kisa sammanfaller med stråket intill den<br />
befintliga transformatorstati<strong>on</strong>en, en samordning av projekten är viktig för att<br />
minimera den totala påverkan. Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på<br />
planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur.<br />
Nyckelbiotoperna och biotopskyddet bedöms kunna undvikas. Några av ängs- och<br />
betesmarkerna bedöms inte kunna kringgås och kan komma att påverkas. Övriga<br />
ängs- och betesmarkerna samt sumpskogarna bedöms kunna undvikas. Naturvärdena<br />
inom stråket bedöms kunna undvikas. Stavsjön bedöms kunna undvikas.<br />
Stråkavsnittet bedöms sammantaget ge en liten negativ påverkan på naturmiljön.<br />
Stråkavsnittet bedöms sammantaget ge en liten negativ påverkan på landskapsbilden.<br />
Stråket bedöms medföra liten till lokalt måttlig negativ påverkan på kulturmiljön,<br />
särskilt i stråkets norra del.
102<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
6.5.4 Stråk L4D<br />
Figur 6-32: Röd markering visar stråk L4D, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråk L4D går norrut från den planerade nya stati<strong>on</strong>en i Horn och ansluter sedan vid<br />
Kullstad till en befintlig ledningsgata från en redan nedlagd 20 kV ledning.<br />
6.5.4.1 Topografi och geologi<br />
Vid Mjöla ligger marken på nivån 170 m ö h och därifrån sluttar landskapet ner till<br />
Rumma, 90 m ö h. Längs med sjön Åsundens västra strand är det sedan relativt små<br />
variati<strong>on</strong>er i topografin. Jordmånen består främst av berg och morän, men inslag av
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
103<br />
torv och lerigt till siltigt material. Mellan St Gräverum, Aggarp och Slycke finns en<br />
samling lera.<br />
6.5.4.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Stråket går i huvudsak genom skogsmark men med några undantag av större<br />
sammanhängande partier med jordbruksmark.<br />
Öster om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa finns en nedlagd kommunal avfallsdep<strong>on</strong>i<br />
identifierat som ett förorenat område.<br />
6.5.4.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Inga detaljplanelagda områden berörs av stråket.<br />
Mycket få byggnader ligger inom stråket. Det är bara i Kullstad, Rumma och<br />
Årtesmåla samt runt St Gräverum/Slycke/Solhaga som det finns bebyggelse. I övrigt<br />
finns endast ett fåtal glest spridda fristående byggnader.<br />
I hela stråket utom de första 2,5 km norr om Horn finns en befintlig ledningsgata där<br />
själva kraftledningen nyligen tagits bort. Några av E.ON Elnäts befintliga<br />
luftledningar korsar stråket men inga luftledningar från andra kraftverksbolag berörs.<br />
Stråket korsar inga järnvägsspår. Länsväg 134 korsas öster om<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa. Inga andra riks- eller länsvägar korsas inom stråket<br />
men några mindre vägar korsas också.<br />
Vägverkets två förslag till alternativa sträckningar för ny förbifart öster om Kisa<br />
ligger delvis inom stråket. Vid transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa planeras vägen att gå<br />
antingen väster eller öster om transformatorstati<strong>on</strong>en.<br />
Skyddsområdet för två telemaster ligger delvis inom Stråket (nordväst om respektive<br />
transformatorstati<strong>on</strong>erna i Horn och Kisa). En telemast söder om Enbäcken ligger<br />
utanför stråket.<br />
6.5.4.4 Naturmiljö<br />
Inga Natura 2000-områden, riksintressen och naturreservat berörs av stråket.<br />
En nyckelbiotop, en bergbrant med värdefull kryptogamflora och riklig förekomst av<br />
vedsvamp och tickor ligger delvis inom stråket söder om Rumma. Inga<br />
biotopskyddade objekt eller sumpskogar berörs av stråket.<br />
En ängs- och betesmarker vid Långsbro ligger inom stråket. Öster och nordost om<br />
Killingevad finns två ängs- och betesmarker delvis inom stråket och i norra delen av<br />
stråket finns ytterligare några ängs- och betesmarker. Kring Framnäs finns många<br />
gamla ekar som hyser en värdefull lavflora med flera rödlistade arter. De är<br />
värderade till klass 2 i Kinda kommuns Naturvårdsprogram.
104<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Ett naturvärde, en lövskogslund nordväst om Mjöla ligger delvis inom stråket. Söder<br />
om Långebro (en brant) och sydväst om Gummingbo (ädellövträd) finns ytterligare<br />
två naturvärdesobjekt inom stråket. Sydost om Solhaga finns ett naturvärde, en brant<br />
inom stråket och norr om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa finns också ett naturvärde, en<br />
liten alsumpskog, delvis inom stråket.<br />
Togöl söder om Enbäcken ligger inom stråket. I övrigt korsar stråket några mindre<br />
vattendrag.<br />
6.5.4.5 Kulturmiljö<br />
Område KMK 18. Norr om Åby ligger en fornborg belägen på södra delen av<br />
högsta partiet av en hög bergsrygg. Stråket berör KMK 18 marginellt. Området är<br />
mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område K 20 Långebro (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län).<br />
Långebro är en välexp<strong>on</strong>erad bymiljö på en moränsluttning vid Åsunden.<br />
Bebyggelsen är från 1800-talet och framåt och ligger utmed en bygata. Utanför byn<br />
finns två utflyttade hemman.<br />
Område K 19 Killingevid (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län).<br />
Killingevid är en by belägen på flack moränrygg och ger ett oskiftat intryck.<br />
Bebyggelsen är från 1800-talet och framåt och ligger utmed en bygata.<br />
Område E 25 V Eneby (Riksintresse kulturmiljö) och område K 34 V Eneby<br />
kyrkomiljö—Adelskog med flera (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län).<br />
Området ligger i en uppodlad bruten lerslätt med lång bebyggelsek<strong>on</strong>tinuitet. Här<br />
finns bland annat gravfält och ett flertal ensamliggande stensättningar från järnåldern<br />
och en av länets största fornborgar. Här finns också bybebyggelse, kyrka, prästgård<br />
samt skolhus. Gravfälten, fornborgen och kyrkomiljön ligger dock utanför stråket.<br />
Området för E 25 är troligen större än det som redovisats i kartmaterialet.<br />
Område KMK 25. Vid Framnäs finns ett gravfält precis utanför stråket. Ytterligare<br />
gravar kan finnas inom stråket. Området ingår i E 25 och K 34. Området är mycket<br />
intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 24. I området runt Slycke finns flera stensättningar med trolig<br />
datering till järnålder. Inom delar av området har en arkeologisk utredning utförts.<br />
Området ingår i E 25 och K 34. Området är mycket intressant ur<br />
kulturmiljösynpunkt.<br />
6.5.4.6 Friluftsliv<br />
I höjd med Västergården och Långebro angränsar stråket till sjön Åsundens strand.<br />
Sjön Åsunden är upptagen som riksintresse för friluftsliv.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
105<br />
6.5.4.7 Landskapsbild<br />
En ledning i stråk L4D kommer bitvis att vara synlig från den natursköna väg 134<br />
mellan Horn och Kisa och medföra en stor påverkan i landskapsbilden. Ledningen<br />
som tidigare låg i ledningsgatan var 20 kV vilket innebär att för att möjliggöra för en<br />
130 kV ledning skulle en viss bredning och uträtning vara nödvändig, vilket skulle<br />
ge en viss ökad påverkan på landskapsbilden.<br />
6.5.4.8 Stråkbedömning<br />
Då ledningen dras i huvudsak i befintlig ledningsgata blir ianspråktagandet av ny<br />
mark begränsad. Påverkan på naturresurserna bedöms som liten.<br />
Den nedlagda avfallsdep<strong>on</strong>in bedöms kunna undvikas.<br />
Den planerade förbifarten öster om Kisa sammanfaller med stråket intill den<br />
befintliga transformatorstati<strong>on</strong>en, en samordning av projekten är viktig för att<br />
minimera den totala påverkan. Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på<br />
planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur.<br />
Den nyckelbiotop som delvis berör stråket bedöms kunna undvikas. Några av<br />
naturvärdena inom stråket ligger nära befintlig ledningsgata varför det inte kan<br />
uteslutas att de kan påverkas. Togöl bedöms kunna undvikas. Stråkavsnittet bedöms<br />
sammantaget ge en liten negativ påverkan på naturmiljön.<br />
Stråkavsnittet bedöms sammantaget ge en måttlig negativ påverkan på<br />
landskapsbilden.<br />
Stråket bedöms medföra liten till lokalt måttlig negativ påverkan på kulturmiljön,<br />
särskilt i stråkets norra del.
106<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
7 Beskrivning av markkabelstråk<br />
7.1 Läsanvisning och informati<strong>on</strong>skällor<br />
Se kapitel 6.1.<br />
7.2 Markkabelstråk, Avsnitt M1 (Vimmerby – Södra Vi)<br />
7.2.1 Stråk M1A<br />
Figur 7-1: Röd markering visar stråk M1A, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket börjar i befintlig stati<strong>on</strong> i Vimmerby och följer väg 34, innan det cirka en<br />
kilometer söder om Södra Vi viker av och går öster om samhället fram till<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra Vi. På den första delen av denna sträcka planerar
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
107<br />
kommunen att bygga en ny vattenledning. Möjligheter till samordning av de två<br />
projekten kan eventuellt finnas.<br />
7.2.1.1 Topografi och geologi<br />
Marken är i södra delen flack men vid Södra Vi något mer småkuperad. Marknivån<br />
ligger i södra delen runt 125 m ö h för att öka till cirka 145 m ö h vid Södra Vi.<br />
En mäktig ansamling av glacifluvialt material sträcker sig från Vimmerby förbi<br />
Södra Vi och Gullringen ända till Björkhult vid länsgränsen mot Östergötland och<br />
Kinda kommun. Isälvsavlagringar dominerar i stråket med mindre områden med<br />
lera-silt, torv eller berg. Där Stångån korsas finns sand. När stråket böjer av mot<br />
nordost söder om Södra Vi består marken mer av morän och torv samt lera-silt.<br />
Mindre partier med berg finns inom stråket.<br />
7.2.1.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Stråket går huvudsakligen längs med befintliga vägar men norr om Norra Fågelhem<br />
och öster om Södra Vi går stråket i orörd jord- och skogsbruksmark.<br />
Markanvändningen inom stråket domineras av hag- och jordbruksmark men har<br />
inslag av skogsbruk.<br />
Området mellan Vimmerby och Södra Vi har utpekats som mycket skyddsvärd (klass<br />
2) i länsstyrelsens grusinventering.<br />
Vattenskyddsområde för Vimmerbys vattentäkt, Västra Skogen, berörs av stråket<br />
väster om Stångån.<br />
Inom stråket finns sex områden som har identifierats av Vimmerby kommun som<br />
potentiellt förorenade. Det är bl a Rockebäcken vid transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra<br />
Vi.<br />
7.2.1.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Stråket berör detaljplanelagt område, bostadshus längs Astrid Lindgrens Värld och<br />
Kohagsgatan nordöst om transformatorstati<strong>on</strong>en i Vimmerby, ett detaljplanelagt<br />
område med bostäder vid Björkavägen samt ett område med bostäder och industrier<br />
(bl.a. Ljunghälls) i Södra Vi längs Norra Storgatan.<br />
I Vimmerby kommuns översiktsplan från 2007 (nedan kallat ÖP 2007)beskrivs två<br />
utredningsområden för bostäder som ligger inom stråket. Det är BU1 Nybble och<br />
BU2 Kohagsgatan. Nybbleområdet planeras för utbyggnad av en förtätad<br />
bostadsbebyggelse fördelad över småhus och flerbostadshus. En exploatering<br />
förutsätter att Stångådalsbanan flyttas över Stångån mot Rv 34. På Kohagsgatan<br />
planeras för bostäder i anslutning till befintlig småhusbebyggelse och utbyggd<br />
infrastruktur, se figur 7-2.
108<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
En detaljplan för Vimmerby 3:2 med flera-Krönsm<strong>on</strong> håller på att upprättas för ett<br />
nytt verksamhetsområde för industrier (VU1 – Krönsm<strong>on</strong>sområdet enligt ÖP 2007).<br />
Industriområdet planeras intill riksväg 34. I anslutning till detta område planeras<br />
också en ny av- och påfart till riksväg 34 (R5 – Trekanten enligt ÖP 2007). Enligt<br />
planprogram för området blir det också en väganslutning till Alv och Krönvägen.<br />
Den föreslagna r<strong>on</strong>dellen vid riksväg 34 kan komma att bli en trafikplats (fyrklöver)<br />
vilket kommer att ta större markareal i anspråk. Det planerade industriområdet ligger<br />
väster om riksväg 34 och berör stråket endast marginellt medan den planerade<br />
trafikplatsen kommer att ligger inom stråket<br />
I ÖP 2007 finns ett järnvägsreservat (R1) beläget parallellt med riksväg 34 som<br />
sträcker sig från järnvägsövergången vid Vimmerbyallén och förbi Nybble. Reservat<br />
finns för framtida flyttning av del av Stångådalsbanan i syfte att skapa möjligheter att<br />
få ett vattennära bostadsområde i Nybble samt skapa en gång- och cykelväg från<br />
Vimmerby upp mot sjön Krön och fram till Vennebjörke/Kröngården. Ett<br />
genomförande kräver huvudmannens (Banverkets) medverkan. Järnvägsreservatet<br />
går förbi befintlig transformatorstati<strong>on</strong> och ligger sedan inom stråket norrut från<br />
stati<strong>on</strong>en.<br />
Figur 7-2: Karta med områden i Vimmerby där planering pågår.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
109<br />
Tre alternativa vägkorridorer för en ny infartsväg till Södra Vi har studerats. Det<br />
norra alternativet ligger delvis inom stråket, se figur 7-3.<br />
Figur 7-3: Kartan visar alternativa infartsvägar till Södra Vi.<br />
Vid Södra Fågelhem planerar vägverket en rastplats vid riksväg 34. Två lägen är<br />
föreslagna. Det södra av dessa lägen ligger inom stråket.<br />
En överföringsledning för vatten planeras mellan vattentäkten i Södra Vi och<br />
Vimmerby. Ledningen är till större delen tänkt att förläggas längs med riksväg 34.<br />
Inga större k<strong>on</strong>centrati<strong>on</strong>er av bebyggelse ligger inom stråket men i Nybble, Norra<br />
Fågelhem, Källenäs, Nylinge och Broholm finns samlad bebyggelse.<br />
Riksväg 34 och Stångådalsbanan (järnväg mellan Kalmar-Linköping) ligger längs<br />
med hela stråket mellan Vimmerby och Södra Vi.<br />
Några av E.ON Elnäts befintliga luftledningar finns inom stråket.<br />
7.2.1.4 Naturmiljö<br />
Inga Natura 2000-områden, riksintressen och naturreservat ligger inom stråket.<br />
Inga nyckelbiotoper eller biotopskyddsområden finns inom stråket. En sumpskog<br />
norr om Nybble ligger delvis inom stråket.<br />
Några ängs- och betesmarker ligger inom stråket.
110<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Skvalmossen, en fin torräng/betesmark med gott om backsippor (fridlyst) ligger norr<br />
om transformatorstati<strong>on</strong>en i Vimmerby mellan riksväg 34 och järnvägen. Området<br />
har i kommunens naturvårdsprogram värderats till klass 3.<br />
Stråket passerar Stångån, Högerumsån, Hjortbäcken, ett mindre vattendrag vid Södra<br />
Fågelhem samt Nylingsån och några mindre vattendrag mellan Södra Vi och sjön<br />
Krön. I Nylingsån finns mycket lämpliga lokaler för öring och vid ån nedströms<br />
riksväg 34 finns ett stort bestånd med strutbräken. I Vimmerby kommuns<br />
naturvårdsprogram har ån värderats till klass 2.<br />
7.2.1.5 Kulturmiljö<br />
Område H 83 Kroka kvarnar (Riksintresse kulturmiljö). Kvarnläge från 1400-<br />
talet vid Hägerumsån. Tre kvarnar nedanför varandra samt smedja, såg,<br />
snickeriverkstad, bostadshus och stenvalvsbro vid fallsträckning i Hägerumsån.<br />
Stråket berör H 83 endast marginellt.<br />
Område H 82 Djursdala (Riksintresse kulturmiljö). Gravfält med<br />
typsammansättning och läge i landskapet som illustrerar järnålderns<br />
bebyggelseutveckling. Välbevarade betesmarker. Odlingsrösen, röjda ytor och<br />
bebyggelselämningar med såväl ålderdomliga som sentida inslag. Rester efter två<br />
högmedeltida borganläggningar, Ivarsudde och Krönsborg. Djursdala kyrkby med<br />
klockstapel, träkyrka från 1600-talets slut med samtida rik dekor. Stråkets<br />
nordligaste del berör H 82. Denna del finns omedelbart öster om Södra Vi, med<br />
industrier och reningsverk. Här torde en markkabel inte påverka riksintresset.<br />
7.2.1.6 Friluftsliv<br />
En vandringsled, Sevedeleden korsar stråket väster om Södra Vi. I övrigt omfattar<br />
stråket inga särskilt utpekade områden av värde för friluftslivet.<br />
7.2.1.7 Landskapsbild<br />
Stråket följer till större delen mindre vägar och går genom till stor del öppet<br />
jordbrukslandskap. Bitvis kan det bli aktuellt att förlägga kabeln i åkermark eller<br />
längs med järnvägsspår. Stråket bedöms inte medföra någ<strong>on</strong> betydande påverkan på<br />
landskapsbilden tack vare att terrängen är förhållandevis gynnsam för<br />
markkabelförläggning.<br />
7.2.1.8 Stråkbedömning<br />
Där stråket läggs vid sidan av vägen eller genom obruten mark kommer en kabelgata<br />
på 4 meter att behöva hållas trädfri varför skogsbruk kan komma att påverkas.<br />
Detaljplanelagt område i Vimmerby samt utbyggnadsplanerna av bostadsområden<br />
vid Kohagen och Nybble berörs av stråket. Detta medför att stråket bedöms ge en
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
111<br />
måttlig påverkan på planförhållanden och bebyggelse. Skyddsområdet för<br />
vattentäkten Västra Skogen bedöms kunna undvikas.<br />
De ängs- och betesmarker och sumpskogen som finns inom stråket bedöms kunna<br />
kringgås.<br />
Där kabeldiket korsar vägar och järnvägar eller vattendrag krävs särskild hänsyn. För<br />
att minska påverkan vid sådana passager kan speciella tekniker, till exempel styrd<br />
borrning, komma att användas där det är möjligt.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på naturresurser, naturmiljön,<br />
kulturmiljön, friluftslivet och landskapsbilden.
112<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
7.2.2 Stråk M1B<br />
Figur 7-4: Röd markering visar stråk M1B, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket börjar i befintlig stati<strong>on</strong> i Vimmerby och går i nordostlig riktning för att<br />
passera järnvägen och Stångån. Stråket går, där så är möjligt, sedan längs med<br />
befintliga vägar öster om sjön Krön upp till Sund. Här korsas sjön Krön och stråket<br />
går därefter fram till den befintliga transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra Vi.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
113<br />
7.2.2.1 Topografi och geologi<br />
Marken är svagt kuperad med nivåer till en början runt cirka 145 m ö h för att vid<br />
sundet mellan Krönsjöarna ligga strax över 100 m ö h och vid Södra Vi cirka 120 m<br />
ö h.<br />
I stråkets södra del dominerar morän för att söder om Ängsö få inslag av berg. Öster<br />
om Segelbäck finns ett område med isälvssediment som delvis ligger inom stråket<br />
och vid Krönsbaden finns isälvssediment och lera-silt. När stråket viker av mot<br />
väster och passeras sundet mellan Krönsjöarna blir marken mer omväxlande morän<br />
och berg samt med inslag av sand, torv och lera-silt. Utmed sista sträckan fram till<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en passeras ett område med isälvsediment.<br />
7.2.2.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Stråket går huvudsakligen längs med befintliga vägar. Markanvändningen inom<br />
stråket domineras av omväxlande skogs- och jordbruksmark.<br />
Inom stråket finns tre områden som har identifierats av Vimmerby kommun som<br />
potentiellt förorenade. Det är bl a Rockebäcken vid transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra<br />
Vi.<br />
7.2.2.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Stråket berör detaljplanelagt område, bostadshus längs Astrid Lindgrens Värld och<br />
Kohagsgatan nordöst om transformatorstati<strong>on</strong>en i Vimmerby samt ett detaljplanelagt<br />
område med bostäder och industrier (bl.a. Ljunghälls) i Södra Vi längs Norra<br />
Storgatan.<br />
I Vimmerby kommuns översiktsplan från 2007 (nedan kallat ÖP 2007) beskrivs två<br />
utredningsområden för bostäder som ligger inom stråket. Det är BU1 Nybble och<br />
BU2 Kohagsgatan. Nybbleområdet planeras för utbyggnad av en förtätad<br />
bostadsbebyggelse fördelad över småhus och flerbostadshus. En exploatering<br />
förutsätter att Stångådalsbanan flyttas över Stångån mot Rv 34. På Kohagsgatan<br />
planeras för bostäder i anslutning till befintlig småhusbebyggelse och utbyggd<br />
infrastruktur. De planerade områdena redovisas i figur 7-2.<br />
Den planerade bostadsbebyggelsen på Kohagsgatan ligger när en befintlig<br />
luftledning som E.ON Elnäts nya 130 kV ledning eventuellt parallellförläggs med.<br />
Bebyggelse längs med Kohagsgatan i Vimmerby samt bebyggelse mellan Sjöhagen<br />
och Vennebjörke ligger inom stråket. I Ängsö (öster om sjön Krön och Södra Vi) och<br />
Norra Storgatan i Södra Vi ligger också bebyggelse inom stråket. I övrigt finns<br />
endast ett fåtal glest spridda fristående byggnader.<br />
Stångådalsbanan (järnväg mellan Kalmar-Linköping) ligger inom stråket norr om<br />
Vimmerby transformatorstati<strong>on</strong>en i Vimmerby.
114<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Inom stråket ligger E.ON Elnäts befintliga 40 kV ledning mellan<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en i Vimmerby till Kohagen. Till transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra<br />
Vi kommer E.ON Elnäts befintliga luftledning.<br />
Stråket följer länsväg 826 från Vennebjörke till Sund. Länsväg 819 vid Sund följs till<br />
Södra Vi där stråket följer länsväg 818.<br />
7.2.2.4 Naturmiljö<br />
Inga Natura 2000-områden, riksintressen och naturreservat ligger inom stråket.<br />
En sumpskog vid Stångån norr om Nybble samt tre sumpskogar vid sundet mellan<br />
norra och södra Krön öster om Södra Vi ligger inom stråket. Inga nyckelbiotoper<br />
eller biotopskyddsområden finns inom stråket.<br />
Naturvärdet alsumpskog vid sjön Krön söder om Vennebjörke ligger inom stråket<br />
men bedöms inte att påverkas om en kabel grävs ned i vägen väster om området.<br />
En ängs- och betesmark norr om Nybble ligger inom stråket. Ytterliggare tre ängsoch<br />
hagmarker ligger delvis inom stråket söder Vennebjörke. Vid Ängsö ligger stora<br />
delar av två ängs- och betesmarker inom stråket. Betesmarkerna ligger på båda sidor<br />
om länsväg 826. Vid Broholm finns också två inventerade ängs- och betesmarker på<br />
var sida om länsväg 819. Ytterligare tre ängs- och hagmarker ligger inom stråket vid<br />
vandringsleden Sevedeleden norr om länsväg 819.<br />
Skvalmossen, en fin torräng/betesmark med gott om backsippor (fridlyst) ligger norr<br />
om transformatorstati<strong>on</strong>en i Vimmerby mellan riksväg 34 och järnvägen. Området<br />
har i kommunens naturvårdsprogram värderats till klass 3.<br />
Skvalbäcken/Segelbäcken norr om Nybble samt tre mindre bäckar som rinner ut i<br />
sjön Krön korsas av stråket. Bäckarna rinner ut i Krön vid Krönbadet, söder om<br />
Kvarnudden respektive vid Ängsö.<br />
7.2.2.5 Kulturmiljö<br />
Område KMK 1. Vid Nybble nordväst om Vimmerby finns ett större<br />
röjningsröseområde som sannolikt fortsätter mot norr, ost och sydost. Här ses minst<br />
200 rösen, flera troligen gravar. I området finns även en hällkista. Ett annat<br />
röjningsröseområde befinner sig till hälften utanför stråkets östra gräns. KMK 1 är<br />
mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt och värdefullt även genom sitt tätortsnära<br />
läge.<br />
Område KMK 2. Vid Sjöhagen strax norr om Vimmerby finns ett röse samt<br />
stensättningar. Därtill finns en tjärdal, ett röjningsröseområde, en äldre vägbank samt<br />
en restaurerad skvaltkvarn med damm vid Segelbäcken. Områdets nordligaste del<br />
ingår i BVP 19. Läget är naturskönt på en ås, i äldre betesmark. Det bedöms som<br />
mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
115<br />
Område BVP 19 Vennebjörke, klass 3, högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Området består av välhållna byggnader på bytomt i<br />
naturskönt läge. Gravar finns från äldre järnålder i skogsmark.<br />
Område H 82 Djursdala (Riksintresse kulturmiljö). Gravfält med<br />
typsammansättning och läge i landskapet som illustrerar järnålderns<br />
bebyggelseutveckling. Välbevarade betesmarker. Odlingsrösen, röjda ytor och<br />
bebyggelselämningar med såväl ålderdomliga som sentida inslag. Rester efter två<br />
högmedeltida borganläggningar, Ivarsudde och Krönsborg. Djursdala kyrkby med<br />
klockstapel, träkyrka från 1600-talets slut med samtida rik dekor.<br />
Område BVP 16 Karsnäs, klass 3, högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Ensamgård med välhållna byggnader. Stensättningar<br />
finns sydöst om gården, dock utanför stråket. Naturskönt läge.<br />
Område BVP 13 Sund, klass 3 högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt bevarandeprogram<br />
Kalmar län). Kyrkoherdeboställe vid sjön Kröns östra strand, med stor salsbyggnad.<br />
Stora åkermarker, beteshagar med röjningsrösen, stenmurar m m runt om. Liten<br />
öppen hagmark vid Kolmorör och liten äng, Sundsängen.<br />
Område KMK 3. Vid Sunds prästgård i Södra Vi socken finns stensättningar på ett<br />
impediment i en åker, ett område med röjningsrösen och tidigare odlade ytor, vissa<br />
med osäkra stensättningar, samt fyndplatsen för två stenyxor. Här finns även en äldre<br />
väg, (Vimmerby – Sund – Ålhult), en milstolpe av järn samt två sentida resta stenar.<br />
Området ligger inom H 82 och BVP 13.<br />
Figur 7-5: En flygbild från 1950 över Sund, prästgården i Södra Vi, inom KMK 3. Den ligger cirka 2<br />
km öster om kyrkan, på andra sidan ett smalt sund i sjön Krön. Runt gården ligger åkermark och<br />
beteshagar med stenmurar och röjningsrösen. Foto AB Flygtrafik. Kalmar läns museums arkiv.
116<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Detta ligger naturskönt där sjön Krön är som smalast, vilket med tanke på de<br />
medeltida befästningarna Krönsborg och Ivarsudde, 1,5 km sydväst om KMK 3, kan<br />
ha haft en fortifikatorisk betydelse. Området bedöms som mycket intressant ur<br />
kulturmiljösynpunkt.<br />
7.2.2.6 Friluftsliv<br />
En vandringsled, Sevedeleden korsar stråket väster om Södra Vi. I övrigt omfattar<br />
stråket inga särskilt utpekade områden av värde för friluftslivet.<br />
7.2.2.7 Landskapsbild<br />
Stråket följer till större delen länsväg 826 och mindre vägar och går genom till stor<br />
del öppet jordbrukslandskap. På kortare sträckor kan ledningen komma att förläggas<br />
genom skogsmark. En cirka 10 meter bred skogsgata kommer då att skapas där<br />
markkabel ska förläggas. Efter bygget kan mindre träd och buskar tillåtas att växa<br />
tillbaka, men en cirka 4 m bred ledningsgata kommer att kvarstå i skogsmark. Stråket<br />
bedöms som helhet inte medföra någ<strong>on</strong> betydande påverkan på landskapsbilden tack<br />
vare att terrängen är förhållandevis gynnsam för markkabelförläggning.<br />
7.2.2.8 Stråkbedömning<br />
Där stråket läggs vid sidan av vägen eller genom obruten mark kommer en kabelgata<br />
på 4 m att behöva hållas trädfri varför skogsbruk kan komma att påverkas.<br />
Att detaljplanelagt område i Vimmerby samt utbyggnadsplanerna av bostadsområden<br />
vid Kohagen och Nybble berörs av stråket medför att stråket bedöms ge en måttlig<br />
påverkar på planförhållanden och bebyggelse. Skyddsområdet för vattentäkten<br />
Västra Skogen bedöms kunna undvikas.<br />
De ängs- och betesmarker och sumpskogar samt naturvärdet söder om Vennebjörke<br />
som finns inom stråket bedöms kunna kringgås om en kabel grävs ned i nära<br />
anslutning till väg eller vägområdet.<br />
Där kabeldiket korsar vägar och järnvägar eller vattendrag krävs särskild hänsyn. För<br />
att minska påverkan vid sådana passager kan speciella tekniker, till exempel styrd<br />
borrning, komma att användas där det är möjligt.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på naturresurser, naturmiljön,<br />
friluftslivet och landskapsbilden.<br />
Stråket bedöms medföra måttlig till lokalt stor negativ påverkan på kulturmiljön.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
117<br />
7.3 Markkabelstråk, Avsnitt 2 (Södra Vi – Gullringen)<br />
7.3.1 Stråk M2A<br />
Figur 7-6: Röd markering visar stråk M2A, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket börjar i den befintliga stati<strong>on</strong>en i Södra Vi och fortsätter sedan i närheten av<br />
länsväg 818 i Södra Vi och korsar väg 34. Därefter gå stråket öster om Slitshult och<br />
genom skogsområdet väster om järnvägen fram till stati<strong>on</strong>en i Gullringen.
118<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
7.3.1.1 Topografi och geologi<br />
Marken inom stråket är svagt kuperad med nivåer mellan 120-150 m ö h.<br />
I södra delen av stråket och vid Gullringen går stråket över en del av en mäktig<br />
ansamling av glacifluvialt material som sträcker sig från Vimmerby förbi Södra Vi<br />
och Gullringen ända till Björkhult vid länsgränsen mot Östergötland och Kinda<br />
kommun. I övrigt finns områden med morän eller omväxlande morän och berg.<br />
7.3.1.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Stråket går huvudsakligen längs med befintliga vägar men på några mindre avsnitt<br />
kan det bli aktuellt att gå i orörd jord- och skogsbruksmark. Marken används<br />
huvudsakligen för skogsbruk. Norr om transformatorstati<strong>on</strong>en vid Skärstad och<br />
Näshult samt runt Låxbo finns jordbruksmark.<br />
En del av stråket berörs av Naturvårdsplan för isälvsavlagringarna mellan Björkhult<br />
och Vimmerby och vissa områden har utpekats som mycket skyddsvärd (klass 2) i<br />
länsstyrelsens grusinventering.<br />
Inom stråket finns fem områden som har identifierats av Vimmerby kommun som<br />
potentiellt förorenade.<br />
7.3.1.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Området runt transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra Vi är detaljplanelagt. I Gullringen<br />
korsar stråket ett kommunalt detaljplanelagt område de sista cirka 150 m in till<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en.<br />
Inom stråket finns samlad bebyggelse vid Skärstad och Näshult samt Låxbo. I övrigt<br />
finns endast ett fåtal glest spridda fristående byggnader.<br />
Länsväg 818 ligger inom stråket mellan transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra Vi och fram<br />
till riksväg 34. Förutom några mindre vägar korsar stråket järnvägsspåret för<br />
Stångådalsbanan och riksväg 34 norr om Södra Vi samt länsväg 823 strax söder om<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen.<br />
Några av E.ON Elnäts befintliga luftledningar finns inom stråket.<br />
7.3.1.4 Naturmiljö<br />
En liten del av en nyckelbiotop vid Ebbeshult ligger inom stråket. Det är en<br />
lövängsrest med spärrgreniga grova träd och odlingsrösen. En mycket liten<br />
nyckelbiotop med spärrgreniga grova barrträd och värdefull lägre fauna finns också<br />
cirka 500 m öster om Slättefall.<br />
Ängs- och betesmarker finns inom stråket vid Skärstad, Näshult och Sjökullen samt<br />
vid Ebbeshult. Mellan Låxbo och länsväg 823 finns fyra sumpskogar helt eller delvis
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
119<br />
inom stråket. Ett litet naturvärde med ädellövträd ligger inom stråket söder om<br />
Slättefall. Det finns inga Natura 2000-områden, riksintressen, naturreservat eller<br />
biotopskyddsområden inom stråket.<br />
En svagt välvd mosse nordost om Låxbo ligger delvis inom stråket. Den är värderad<br />
till klass 3 i våtmarksinventeringen. Rockebäcken väster om transformatorstati<strong>on</strong>en i<br />
Södra Vi samt Näshultån korsar stråket. Ett vattendrag med flera förgreningar rinner<br />
inom stråket mellan Slitshult och Låxbo. Ytterliggare ett vattendrag finns norr om<br />
Skönsborg.<br />
7.3.1.5 Kulturmiljö<br />
Område H 82 Djursdala (Riksintresse kulturmiljö). Gravfält med<br />
typsammansättning och läge i landskapet som illustrerar järnålderns<br />
bebyggelseutveckling. Välbevarade betesmarker. Odlingsrösen, röjda ytor och<br />
bebyggelselämningar med såväl ålderdomliga som sentida inslag. Rester efter två<br />
högmedeltida borganläggningar, Ivarsudde och Krönsborg. Djursdala kyrkby med<br />
klockstapel, träkyrka från 1600-talets slut med samtida rik dekor.<br />
Område KMK 5. Här finns ett skyltat och lättillgängligt gravfält med 20 synliga<br />
gravar, bl a fyra högar. Inom området finns även fem stensättningar och en hög. Intill<br />
högen finns lösa stenhällar från åkern. Från senare tider finns en torplämning och en<br />
källargrop samt en husgrundsrest (enligt traditi<strong>on</strong> läge för gamla byn Skärstad).<br />
Området ingår i H 82 och ligger naturskönt med utsikt mot Krön. Området är<br />
komplext och mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.
120<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Figur 7-7: Inom KMK 5 finns ett gravfält (RAÄ 59) som ligger vackert beläget på en kulle i betad<br />
hagmark. Härifrån har man en vid utsikt mot Skärstads by med omgivande åkrar och sjön Krön. Foto<br />
från nordväst 2008, H Schulze, KLM.<br />
Område KMK 4. Vid den lilla ”sjön” Kvarndammen ingår en mängd fornlämningar<br />
i KMK4. Förutom ett gravfält finns flera utspridda stensättningar, ett röse, samt fem<br />
långa stenhällar som kan ha varit resta. Vidare finns i området ett slaggvarp och två<br />
områden med röjningsrösen samt odlingsterrasser. Från senare tider är en<br />
torplämning, en kolbotten samt en 1,7 m hög sten, ”Resesten”. Den senare har<br />
möjligen varit en markör för infarten till kvarnen, belägen vid dammen. Yttergränsen<br />
för H 82 går öster om området. Genom KMK 4 går riksväg 34 och gravfältet öster<br />
om vägen kan ses. Området är komplext och mycket intressant ur<br />
kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 7. Vid Norrhult, nordväst om Södra Vi, och norrut ligger en gles<br />
k<strong>on</strong>centrati<strong>on</strong> av lämningar. I den ingår en fångstgrop, två torplämningar, en<br />
kolbotten samt rester av 1-2 kvarnar. Fångstgropen är fast fornlämning och var<br />
föreslagen som vårdobjekt. Området är intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område VBK 20 Kåretorp (Vimmerby kommuns urval av bevarandevärda<br />
kulturmiljöer). I skog på Sundsholms ägor ligger talrika lämningar av lågteknisk<br />
järnframställning. Här finns en terrassering (husgrund), enligt sägnen platsen för<br />
socknens första kyrka. Vidare finns sju slaggvarp, slaggförekomster, röjningsrösen,<br />
kolbottnar, ugnsrester samt gropar. Området innehåller lämningar från såväl forntida<br />
( 14 C-datering till cirka 150 f Kr) som senare järnframställning. Stråket berör VBK 20<br />
endast marginellt. Området bedöms som komplext och mycket intressant ur<br />
kulturmiljösynpunkt.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
121<br />
Område KMK 10. Det ligger på Låxbos mark sydväst om sjön Södra Linkaren och<br />
utgörs av ett gravfält med 20-talet resta eller fallna stenar, troligen till en del<br />
bortplöjt. En sägen är knuten till platsen. Vidare finns en ”smörjartall”,<br />
torplämningar, kolbottnar samt slagg efter en överodlad tjärdal. Stångådalsbanan går<br />
i områdets östra sida. Intill stråkgränsen ligger ett gravfält och inom stråkgränsen en<br />
slaggförekomst. KMK10 berörs endast marginellt. KMK 10 bedöms som mycket<br />
intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 11. Området ligger i skogsmark och innehåller fyra relativt glest<br />
liggande kulturlämningar: ett röjningsröseområde samt tre torplämningar. Området är<br />
intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
7.3.1.6 Friluftsliv<br />
Stråket omfattas inte av några särskilt utpekade områden av värde för friluftslivet.<br />
7.3.1.7 Landskapsbild<br />
Stråket går både genom öppet jordbrukslandskap och genom skogsmark, dock följs<br />
småvägar större delen av sträckan. En cirka 10 meter bred skogsgata kommer under<br />
byggskedet att skapas i skogsmark där markkabel ska förläggas. Efter bygget kan<br />
mindre träd och buskar tillåtas att växa tillbaka, men en cirka 4 m bred ledningsgata<br />
kommer att kvarstå i skogsmark. På vissa sträckor i det aktuella stråket kan<br />
sprängning komma att krävas, vilket lokalt kommer att ge en tydlig visuell<br />
permanent påverkan. I de öppna landskapen i stråkets södra och centrala delar<br />
kommer kabeln att kunna grävas ner utan betydande påverkan på landskapsbilden.<br />
7.3.1.8 Stråkbedömning<br />
Stråket går till stora delar längs med befintliga vägar. Vid Skärstad och Näshult kan<br />
det bli aktuellt att gå i jordbruksmark. Längs delar av stråket kan kabeln förläggas i<br />
orörd skogsmark. Där kabeln läggs vid sidan av väg eller genom obruten skogsmark<br />
kommer en kabelgata på 4 m att behöva hållas trädfri varför skogsbruk kan komma<br />
att beröras.<br />
De nyckelbiotoper, ängs- och betesmarker och sumpskogar som finns inom stråket<br />
bedöms kunna kringgås. Påverkan bedöms därför bli liten.<br />
Där kabeldiket korsar vägar och järnvägar eller vattendrag krävs särskild hänsyn. För<br />
att minska påverkan vid sådana passager kan speciella tekniker, till exempel styrd<br />
borrning, komma att användas där det är möjligt.<br />
Stråket bedöms ge en liten negativ påverkan på naturresurser, bebyggelse och<br />
naturmiljön, friluftslivet samt landskapsbilden.<br />
Stråket bedöms medföra måttlig till lokalt stor negativ påverkan på kulturmiljön.
122<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
7.3.2 Stråk M2B<br />
Figur 7-8: Röd markering visar stråk M2B, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket börjar i den befintliga stati<strong>on</strong>en i Södra Vi och går österut till Sund för att<br />
sedan fortsätta norrut längs sjön Kröns östra sida hela vägen upp till Ålhult vid väg<br />
34. Från Ålhult och in till transformatorstati<strong>on</strong>en i Gullringen är stråket mycket brett,<br />
för att möjliggöra alternativa sträckningar längs befintliga vägar genom samhället.<br />
7.3.2.1 Topografi och geologi<br />
Stråket följer sjöarna Kröns östra strand och det finns små variati<strong>on</strong>er i topografin.<br />
Generellt är där marknivån 120 m ö h. Vid Gullringen ligger marken högre och den
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
123<br />
högsta punkten är vid Örsåsa, 187 m ö h. Längs med Krönsjöarna finns det<br />
framförallt morän. Där stråket viker av västerut hittas en större samling torv.<br />
Närmast Gullringen finns det även sandig isälvssediment.<br />
7.3.2.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Stråket går huvudsakligen längs med befintliga vägar men på några mindre avsnitt<br />
kan det bli aktuellt att gå i orörd jord- och skogsbruksmark. Markanvändningen inom<br />
stråket domineras av hag- och jordbruksmark men har inslag av skogsbruk framför<br />
allt i östra delen av stråket mellan Sund och Dabbetorp.<br />
På båda sidor om Vervelån, mellan Gullringen och sjön Ören, finns områden som har<br />
utpekats som mycket skyddsvärda (klass 2) i länsstyrelsens grusinventering.<br />
Inre skyddsområde för vattentäkt i Gullringen ligger inom stråket.<br />
Inom stråket finns nio områden som har identifierats av Vimmerby kommun som<br />
potentiellt förorenade. Det är bl a en nedlagd industridep<strong>on</strong>i och en nedlagd<br />
kommunal dep<strong>on</strong>i norr om Gullringen.<br />
7.3.2.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Stråket berör ett detaljplanelagt område med bostäder och industrier (bl.a.<br />
Ljunghälls) i Södra Vi längs Norra Storgatan. I Gullringen ligger stråket inom ett<br />
kommunalt detaljplanelagt område norr om transformatorstati<strong>on</strong>en.<br />
Inom stråket finns några byar med samlad bebyggelse (Sund, Älö, Dabbetorp, Ål,<br />
Kåreda och Ålhult). Bebyggelse i Gullringen inom detalplanelagt område, samt ett<br />
bostadsområde öster om Vervelån, berörs också. I övrigt finns endast ett fåtal spridda<br />
fristående byggnader.<br />
Stråket följer länsvägarna 818, 819, 826 och 822. Vid Gullringen korsas riksväg 34.<br />
Förutom några mindre vägar korsar stråket järnvägsspåret för Stångådalsbanan och<br />
riksväg 34 norr om Södra Vi samt länsväg 823 strax söder om transformatorstati<strong>on</strong>en<br />
i Gullringen.<br />
En av E.ON Elnäts befintliga luftledningar med förgreningar finns längs med i stort<br />
sett hela stråket.<br />
7.3.2.4 Naturmiljö<br />
Stångån och Krönsjöarna är riksintresse för naturvård (NRO08090). Området är<br />
också värderat till klass 1 i länets våtmarksinventering och klass 1 i naturvårdsplanen<br />
(Vi-15). Det är ett stort, mångformigt våtmarkskomplex med värdefulla sjömader<br />
och vegetati<strong>on</strong>srikt vatten och en viktig rastlokal för fåglar. Väster om Ål ligger en<br />
liten del av riksintresset inom stråket.
124<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
En nyckelbiotop, med sekundär lövnaturskog och rikligt med död ved tangerar<br />
stråket vid Lillnäset nordost om Södra Vi. Tre små nyckelbiotoper med spärrgreniga<br />
grova ädellövträd ligger i stråket. En ligger söder om Hagen och de två andra vid Ål.<br />
Vid Ålhult finns två nyckelbiotoper dels en lövängsrest med spärrgreniga grova träd<br />
mitt i stråket, dels örtrika bäcktråg delvis inom stråket. I bergbranten på västra sidan<br />
om Skomakarberget finns en hällmarksskog med rikligt med döda träd och höga<br />
stubbar samt värdefull lägre fauna.<br />
Stråket berör norr om Gullringen isälvsavlagringarna mellan Björkhult och<br />
Vimmerby som är utpekat som ett värdefullt objekt i naturvårdprogrammet från<br />
1997, objekt 19 klass 1-2.<br />
Ängs- och betesmarker finns inom stråket mellan Hagen och Sörgården samt vid<br />
Kåreda och Rågran. Väster och norr om Broholm vid sundet mellan Krönsjöarna<br />
finns tre sumpskogar delvis inom stråket. Vid Ål finns också en lövängsrest utpekat<br />
som naturvärde. Det finns inga Natura 2000-områden, naturreservat eller<br />
biotopskyddsområden inom stråket.<br />
Vervelåns bottenfauna bedöms ha ett högt naturvärde (klass 2 i Vimmerby kommuns<br />
naturvårdsprogram). Här häckar strömstare och forsärla och utter har observerats.<br />
Stråket korsar sundet mellan Krönsjöarna. Vid Ål finns ett mindre vattendrag inom<br />
stråket. Stångån korsas mellan Kåreda och Ålhult. Här finns också några mindre<br />
tillflöden. Vervelån korsas av stråket två gånger, nord och nordöst om Gullringen.<br />
Uvgölen nordöst om Gullringen ligger inom stråket. I våtmarksinventeringen ingår<br />
Vervelån söder om länsväg 822. Våtmarken tangerar stråket. Inga andra utpekade<br />
våtmarker än det ovan nämnda området vid Stångån och Krönsjöarna ligger inom<br />
stråket.<br />
7.3.2.5 Kulturmiljö<br />
Område H 82 Djursdala (Riksintresse kulturmiljö). Gravfält med<br />
typsammansättning och läge i landskapet som illustrerar järnålderns<br />
bebyggelseutveckling. Välbevarade betesmarker. Odlingsrösen, röjda ytor och<br />
bebyggelselämningar med såväl ålderdomliga som sentida inslag. Rester efter två<br />
högmedeltida borganläggningar, Ivarsudde och Krönsborg. Djursdala kyrkby med<br />
klockstapel, träkyrka från 1600-talets slut med samtida rik dekor.<br />
Område BVP 13 Sund, klass 3 högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt bevarandeprogram<br />
Kalmar län). Kyrkoherdeboställe vid sjön Kröns östra strand, med stor salsbyggnad.<br />
Stora åkermarker, beteshagar med röjningsrösen, stenmurar m m runt om. Liten<br />
öppen hagmark vid Kolmorör och liten äng, Sundsängen.<br />
Område KMK 3. Vid Sunds prästgård i Södra Vi socken finns stensättningar på ett<br />
impediment i en åker, ett område med röjningsrösen och tidigare odlade ytor, vissa<br />
med osäkra stensättningar, samt fyndplatsen för två stenyxor. Här finns även en äldre<br />
väg, (Vimmerby – Sund – Ålhult), en milstolpe av järn samt två sentida resta stenar.<br />
Området ligger inom H 82 och BVP 13. Detta ligger naturskönt där sjön Krön är som<br />
smalast, vilket med tanke på de medeltida befästningarna Krönsborg och Ivarsudde,
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
125<br />
1,5 km sydväst om KMK 3, kan ha haft en fortifikatorisk betydelse. Området bedöms<br />
som mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 6. I detta stora område finns en större mängd forn- och<br />
kulturlämningar; två gravfält med sammanlagt 20-tal synliga gravar samt<br />
stensättningar och ett röse. Därtill finns åtta röjningsröseområden, innehållande<br />
terrasskanter, äldre odlingsytor, stensträngar samt åkerparceller. Här kan även finnas<br />
forntida gravar. Utöver detta finns en sentida kvarn, dammanläggning, en<br />
torplämning och en vägbank. En skärvstenshög har undersökts inom området.<br />
Området ligger vackert utmed åsen öster om Krön. Det ligger centralt i H 82 och i<br />
BVP 12 i bevarandeprogrammet för odlingslandskapet. Området är komplext och<br />
mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Figur 7-9: Inom den stora k<strong>on</strong>centrati<strong>on</strong>en KMK 6, centralt i riksintresseområdet vid Älö, finns en<br />
mängd forn- och kulturlämningar. En av de yngsta är detta mäktiga odlingsröse! Det är 40 m långt<br />
och 20 m brett och lades upp på 1930-talet av sten från kringliggande åkrar. Foto från nordnordöst<br />
2008, H Schulze, KLM.<br />
Område BVP 12 Älö, klass 3 högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt bevarandeprogram<br />
Kalmar län). Stor by, löst grupperad bebyggelse vid Kröns norra sida. Flera<br />
ek<strong>on</strong>omibyggnader i liggande timmer. Stora åkerarealer och beteshagar med<br />
odlingsterrasser, röjningrösen och stenmurar. Enstaka gravar och gravfält.<br />
Område KMK 13. Området ligger i odlingsbygd vid Kåreda nordöst om Krön och<br />
innehåller två rösen, en osäker stensättning med möjligen fler gravar intill.<br />
Ytterligare finns tre röjningsröseområden samt en tjärdal. Området ligger i H 82 och<br />
inom BVP 10. Det bedöms som mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.
126<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Område BVP 10 Kåreda, klass 3 högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Löst grupperad by vid Stångåns östra sida med<br />
stenbundna betesmarker. I hagmark finns talrika låga röjningsrösen.<br />
Område BVP 11 Vagelhem, klass 2 mycket högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län) och VBK 18 Vagelhem (Vimmerby kommuns urval<br />
av bevarandevärda kulturmiljöer). Större gård, tidigare under Ålhult, med vidsträckta<br />
betesmarker. I hagmark ligger lämningarna efter den gamla byn med husgrunder,<br />
brunn, hålväg m m. Järnåldersgravfält finns vid gården.<br />
Område BVP 9 Venefall, klass 3 högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Ensamgård i öppet landskap utmed Stångån,<br />
hagmark.<br />
Område BVP 7 Ålhult, klass 1, högsta bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län) och område VBK 17 Ålhults säteri (Vimmerby<br />
kommuns urval av bevarandevärda kulturmiljöer). Storgodskaraktär genom<br />
säteribyggnad från 1815, flankerad av två pavilj<strong>on</strong>ger. Stora ek<strong>on</strong>omibyggnader, allé,<br />
väl hävdade beten vid sjön, biologiskt intressanta hagmarker med stora solitärträd.<br />
Område KMK 12. I öppet odlingslandskap vid riksväg 34 ligger KMK 12. Häri<br />
ingår en stensättning, Vagelhems gamla bytomt med 30-talet husgrunder,<br />
källargropar, hålväg, källor, torplämningar, tjärdalar samt röjningsröseområden.<br />
Området är skyltat och utgör VBK 18 och ingår i BVP 11. Området bedöms som<br />
mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 14. I området ingår säteriet Ålhult med omgivningar, vackert beläget<br />
i odlingsbygd vid sjön Ören. Godset, med medeltida ursprung, har haft stor påverkan<br />
på bygden. Den värdefulla miljön med huvudbyggnad, stora ek<strong>on</strong>omibyggnader i trä,<br />
omgivande kanaler, två stenvalvsbroar, allé m m, är av stort intresse. I skogen i söder<br />
(inte medtagna i KMK 14) finns gravrösen. Området ingår i BVP 11 samt VBK 17.<br />
Det bedöms som mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
7.3.2.6 Friluftsliv<br />
I början av stråket, nordväst om Södra Vi, innefattas en sträcka av Sevedeleden.<br />
Söder om Gullringen finns ett rekreati<strong>on</strong>sområde med ett elljusspår som precis<br />
angränsar till stråket. En vandringsled är anlagd mellan dammen i Vervelån och runt<br />
Uvgölen.<br />
7.3.2.7 Landskapsbild<br />
Stråket följer till större delen länsväg 826 och mindre vägar och går genom till stor<br />
del öppet jordbrukslandskap. På kortare sträckor kan ledningen komma att förläggas<br />
genom skogsmark. En cirka 10 meter bred skogsgata kommer då att skapas där<br />
markkabel ska förläggas. Efter bygget kan mindre träd och buskar tillåtas att växa<br />
tillbaka, men en cirka 4 m bred ledningsgata kommer att kvarstå i skogsmark. Stråket
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
127<br />
bedöms som helhet inte medföra någ<strong>on</strong> betydande påverkan på landskapsbilden tack<br />
vare att terrängen är förhållandevis gynnsam för markkabelförläggning.<br />
7.3.2.8 Stråkbedömning<br />
Stråket går till stora delar längs med befintliga vägar. Där kabeln läggs vid sidan av<br />
väg eller genom obruten skogsmark kommer en kabelgata på 4 m att behöva hållas<br />
trädfri varför skogsbruk kan komma att beröras. En kabel längs med länsväg 822<br />
kommer att beröra bostadsbebyggelse i Gullringen.<br />
Riksintresset Stångån och Krönsjöarna kommer inte att påverkas. De nyckelbiotoper,<br />
ängs- och betesmarker och sumpskogar som finns inom stråket bedöms kunna<br />
undvikas. Påverkan bedöms därför bli liten.<br />
Där kabeldiket korsar vägar och järnvägar eller vattendrag krävs särskild hänsyn. För<br />
att minska påverkan vid sådana passager kan speciella tekniker, till exempel styrd<br />
borrning, komma att användas där det är möjligt.<br />
Stråket bedöms ge en liten negativ påverkan på naturresurser, naturmiljön,<br />
friluftslivet och landskapsbilden medan påverkan på bebyggelsen bedöms som<br />
måttlig.<br />
Stråket bedöms medföra stor negativ påverkan på kulturmiljön.
128<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
7.4 Markkabelstråk, Avsnitt 3 (Gullringen – Horn)<br />
7.4.1 Stråk M3A<br />
Figur 7-10: Röd markering visar stråk M3A, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråk M3A startar i den befintliga stati<strong>on</strong>en i Gullringen och passerar på västra sidan<br />
om sjön Ören. Stråket går i huvudsak genom skogsmark fram till väg 34 som stråket<br />
följer från Kamramåla till i närheten av Bränntorp. Öster om Bränntorp följer stråket<br />
i huvudsak väg 135 fram till Äpplerum där det viker av åt norr för att ansluta till<br />
platsen för den nya planerade stati<strong>on</strong>en i Horn, norr om Mjöla. Huvudtanken med<br />
den delen av stråket är att möjliggöra en parallellförläggning med väg 135.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
129<br />
7.4.1.1 Topografi och geologi<br />
I början av stråket, norr om Gullringen, återfinns dess högsta punkt vid Örsåsa, 187<br />
m ö h. Stråkets lägsta markpartier finns vid sjöarna Ören, Glytten och Ärlången.<br />
Däremellan är topografin svagt kuperad med flera höjder på omkring 150 m ö h.<br />
Den dominerande jordarten är omväxlande morän och berg. I anslutning till<br />
vattendragen längs stråket finns även glacifuvialt material, lera och silt.<br />
7.4.1.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Stråket går huvudsakligen längs med befintliga vägar men på några mindre avsnitt<br />
kan det bli aktuellt att gå i orörd jord- och skogsbruksmark. Markanvändningen inom<br />
stråket domineras av skogsbruk men har inslag av hag- och jordbruksmark framför<br />
allt kring Bränntorp och väster om Horn.<br />
Vid Bosand finns ett område som har utpekats som mycket skyddsvärd (klass 2) i<br />
länsstyrelsens grusinventering.<br />
Inom stråket finns fyra områden som har identifierats av Vimmerby kommun som<br />
potentiellt förorenade. Det är bl a en nedlagd industridep<strong>on</strong>i norr om Gullringen.<br />
7.4.1.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
I Gullringen ligger stråket inom ett kommunalt detaljplanelagt område norr om<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en.<br />
Inre skyddsområde för vattentäkt i Gullringen ligger inom stråket.<br />
Inom stråket finns några fristående byggnader i Gullringen och nordväst om sjön<br />
Ören (i Bosand, Sandbäcken och Dalstugan) i Vimmerby kommun. I Kinda kommun<br />
finns bebyggelse i Bränntorp och Branttorp (där väg 135 ansluter till väg 34) samt<br />
vid Äpplerum och Mjöla inom stråket. I övrigt finns endast ett fåtal glest spridda<br />
fristående byggnader.<br />
Några av E.ON Elnäts befintliga luftledningar ligger inom stråket men inga<br />
luftledningar från andra kraftverksbolag berörs. Stråket korsar järnvägsspåret för<br />
Stångådalsbanan och länsväg 822 norr om Gullringen. Riksväg 34 korsas norr om<br />
länsgränsen. Stråket går längs med länsväg 135 mellan Bränntorp och Horn. Några<br />
mindre vägar finns också inom stråket.<br />
7.4.1.4 Naturmiljö<br />
Ett större område kring Örsåsa är riksintresse för naturvård. I riksintresset finns<br />
också fyra Natura 2000-områden samt två naturvärden. Stråket tangerar<br />
riksintresseområdet och berör inte alls de övriga naturvärdena inom riksintresset.<br />
Inga Natura 2000-områden, naturreservat eller riksintresse för naturvård finns inom<br />
stråket.
130<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Tre nyckelbiotoper ligger inom stråket. Mellan Örsåsa by och sjön Ören i Vimmerby<br />
kommun finns en nyckelbiotop i en blockrik bergbrant med ett ymnigt mosstäcke<br />
och rikligt med död ved. Vid Äpplerum väster om Horn finns en rasbrant med<br />
värdefull kryptogamflora samt stora ornitologiska värden och vid Blomsfors finns ett<br />
litet område grova ädellövträd och värdefull kryptogamflora.<br />
Mellan Gullringen och länsgränsen ligger fem mindre sumpskogar inom stråket.<br />
Flera ängs- och betesmarker ligger inom stråket.<br />
Stråket korsar Vervelån norr om Gullringen, några mindre vattendrag vid Bosand<br />
och Bränntorp samt Skjulån vid Skjulefall. Skjulån är ett nati<strong>on</strong>ellt värdefullt<br />
sötvatten med bitvis mycket fina strömsträckor och förekomst av bäcköring. En del<br />
av ån ligger inom stråket och den har värderats till klass 3 i Kinda kommuns<br />
Naturvårdsprogram. Väster om Horn korsar stråket Stångån vid Äpplerum och vid<br />
Blomsfors. Stångån mellan Blomsfors och Horn ingår i våtmarksinventeringen,<br />
Kinda kommuns Naturvårdsprogram (klass 3) och är också ett djurskyddsområde. De<br />
varierade och stora maderna kring Stångån representerar en ovanlig naturtyp, som är<br />
av stort värde för en rad växter och djur. Området har få motsvarigheter i kommunen<br />
och har därför ett högt naturvärde i ett kommunalt perspektiv. Stångån är också ett<br />
nati<strong>on</strong>ellt värdefullt sötvatten.<br />
7.4.1.5 Kulturmiljö<br />
Område BVP 2 Örsåsa, klass 1, mycket högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Väl samlad klungby med gårdarna grupperade vid<br />
fyrvägskorsning. Välbevarade ek<strong>on</strong>omibyggnader, delvis liggande timmer. Norr om<br />
byn finns ett stort röjningsröseområde, ytterligare ett mindre finns i söder. Stråket<br />
berör BVP 2 endast marginellt.<br />
Område BVP 7 Ålhult, klass 1 högsta bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Storgodskaraktär genom säteribyggnad från 1815,<br />
flankerad av två pavilj<strong>on</strong>ger. Stora ek<strong>on</strong>omibyggnader, allé, väl hävdade beten vid<br />
sjön, biologiskt intressanta hagmarker med stora solitärträd. Godsets närområde<br />
påverkas inte av stråket.<br />
Objekt K 11 Bränntorp (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län, enskilt<br />
objekt). Bränntorp består av en by med två gårdar uppbyggda runt en gårdsplan.<br />
Bebyggelse är från 1800- och 1900-talet.<br />
7.4.1.6 Friluftsliv<br />
En liten del av Östgötaleden ligger inom stråket vid Mjöla väster om Horn.<br />
Vandringsleden går här delvis i allmän väg. I övrigt omfattar stråket inga särskilt<br />
utpekade områden av värde för friluftslivet.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
131<br />
7.4.1.7 Landskapsbild<br />
En cirka 10 meter bred skogsgata kommer under byggskedet att skapas i skogsmark<br />
där markkabel ska förläggas. Efter bygget kan mindre träd och buskar tillåtas att<br />
växa tillbaka, men en cirka 4 m bred ledningsgata kommer att kvarstå i skogsmark.<br />
På vissa sträckor i det aktuella stråket kommer sprängning att krävas, vilket lokalt<br />
kommer att ge en tydlig visuell permanent påverkan. I de öppna landskapen i stråkets<br />
centrala och norra delar kommer kabeln att kunna grävas ner utan betydande<br />
påverkan på landskapsbilden.<br />
7.4.1.8 Stråkbedömning<br />
De nyckelbiotoper och sumpskogar som finns inom stråket bedöms kunna kringgås.<br />
Påverkan bedöms därför bli liten. Kabelförläggningen kan komma att beröra några<br />
av de ängs- och betesmarker som finns inom stråket.<br />
Där kabeldiket korsar vägar och järnvägar eller vattendrag krävs särskild hänsyn. För<br />
att minska påverkan vid sådana passager kan speciella tekniker, till exempel styrd<br />
borrning, komma att användas där det är möjligt.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på naturresurser, bebyggelsen,<br />
naturmiljön, friluftslivet och landskapsbilden.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på kulturmiljö.
132<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
7.4.2 Stråk M3B<br />
Figur 7-11: Röd markering visar stråk M3B, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket börjar i befintlig stati<strong>on</strong> i Gullringen och går därifrån österut söder om sjön<br />
Ören. Mellan Gullringen och väg 34 finns dels en möjlighet att förlägga kabeln<br />
genom skogsmarken norr om samhället, alternativt att följa vägen ut till väg 34. Vid<br />
väg 34 viker stråket av norrut. Inom stråket finns möjlighet att följa väg 34 norrut för<br />
att sen vika av österut för att passera genom sjön Juttern och därefter norrut mot<br />
skogsmark och en del mindre områden med odlingslandskap finns innan stråket<br />
ansluter till den planerade stati<strong>on</strong>en i Horn.<br />
Inom stråket finns möjlighet att vid väg 34 fortsätta norrut längs med väg 34 till stråk<br />
M3A via länk M3.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
133<br />
7.4.2.1 Topografi och geologi<br />
Stråket börjar vid Örsåsa, 187 m ö h, norr om Gullringen. Nedre delen av stråket,<br />
som går runt sjön Ören och därifrån längs Stångån upp mot Forshult, är i övrigt<br />
flackt och marknivån är cirka 110 m ö h. Väster om Horn är marken mer kuperad<br />
med höjder på omkring 150 m ö h.<br />
Söder om Ören finns en samling sandiga isälvssediment samt omväxlande morän och<br />
berg. Uppemot Juttern dominerar sedan torv, lera och silt och innan stråket passerar<br />
sjön finns det ett större område med morän. I den norra halvan av stråket, från Juttern<br />
upp till Horn, förekommer det flera olika jordarter såsom berg, morän, lera och silt.<br />
7.4.2.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Stråket går huvudsakligen längs med befintliga vägar men på några avsnitt kan det<br />
bli aktuellt att gå i orörd jordbruks- och skogsmark. Ett större sammanhängande<br />
område med jordbruksmark finns runt Ålhult norr om Gullringen. I Kinda kommun<br />
finns jordbruksmark runt Brunebo och Väsby (söder om Horn) samt söder om Mjöla<br />
väster om Horn.<br />
Delar av isälvsavlagringarna mellan Björkhult och Vimmerby som ingår i<br />
länsstyrelsens grusinventering, ligger inom stråket. Områdena runt Vervelån, mellan<br />
Gullringen och sjön Ören, har utpekats som mycket skyddsvärd (klass 2) i<br />
länsstyrelsens grusinventering.<br />
Inom stråket finns sju områden som har identifierats av Vimmerby kommun som<br />
potentiellt förorenade. Det är bl a en nedlagd industridep<strong>on</strong>i och en nedlagd<br />
kommunal dep<strong>on</strong>i norr om Gullringen. Flera förorenade områden som har<br />
identifierats ligger också inom stråket söder om Horn.<br />
7.4.2.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
I Gullringen ligger stråket inom ett kommunalt detaljplanelagt område norr om<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en.<br />
Inre skyddsområde för vattentäkt i Gullringen ligger inom stråket.<br />
Bebyggelse i Gullringen, inom detaljplanelagt område samt ett bostadsområde öster<br />
om Vervelån, berörs. Inom stråket finns fristående byggnader i Gullringen, Ålhult<br />
och Stång i Vimmerby kommun. I Kinda kommun finns bebyggelse i Forshult,<br />
Brunebo, Väsby och Björkhaga samt Mjöla och Blomsfors inom stråket. I övrigt<br />
finns endast ett fåtal glest spridda fristående byggnader.<br />
Några av E.ON Elnäts befintliga luftledningar ligger inom stråket men inga<br />
luftledningar från andra kraftverksbolag berörs. Stråket korsar järnvägsspåret för<br />
Stångådalsbanan och länsväg 822 norr om Gullringen samt riksväg 34 nordost om<br />
Ålhult. Mellan Gullringen och riksväg 34 innefattas stråket av länsväg 822. Söder<br />
om Horn korsar stråket länsväg 135 och 661. Länsväg 657 och 658 ligger delvis
134<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
inom stråket söder om Horn men bedöms inte behöva korsas. Några mindre vägar<br />
finns också inom stråket<br />
7.4.2.4 Naturmiljö<br />
Inga Natura 2000-områden, riksintressen för naturvård eller naturreservat ligger<br />
inom stråket.<br />
I bergbranten på västra sidan om Skomakarberget finns en nyckelbiotop i<br />
hällmarksskog med rikligt med döda träd och höga stubbar samt värdefull lägre<br />
fauna. Vid Ålhult finns två nyckelbiotoper dels en lövängsrest med spärrgreniga<br />
grova träd mitt i stråket, dels örtrika bäckdråg delvis inom stråket. I Kinda kommun<br />
finns en nyckelbiotop söder om Forshult. Det är en lövskogslund med spärrgreniga<br />
grova träd, rikligt med död ved och värdefull kryptogamflora samt stora<br />
ornitologiska värden. I Norge söder om Horn, väster om Björkhaga finns en liten<br />
nyckelbiotop. Det är en blockrik lövskogslund med ymnigt mosstäcke och värdefull<br />
kryptogamflora.<br />
Figur 7-12: Naturvärden vid Forshult.<br />
Vid Vervelån norr om Gullringen ligger två sumpskogar på var sida om<br />
järnvägsspåret inom stråket. Ytterligare två sumpskogar finns runt Uvgöl och vid<br />
Stampen norr om Gullringen.<br />
Flera ängs- och betesmarker ligger inom stråket. Naturvärdena vid Horn bedöms<br />
kunna undvikas.<br />
Delar av isälvsavlagringarna mellan Björkhult och Vimmerby som ingår i<br />
Naturvårdsplanen för Kalmar län (nr 705, klass 2) samt naturvårdprogrammet (och
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
135<br />
länsstyrelsens grusinventering), ligger inom stråket. I naturvårdsplanen ingår också<br />
ett stort område norr om Ålhult (nr 709, klass 1) och Flaka-Vennafall (nr 712, klass<br />
3) samt sjön Juttern (nr 707, klass 2). I Juttern har glacialrelikta kräftdjur påträffats<br />
och gösfisket är bland Sveriges bästa med riktigt stora gösar. Utter förekommer<br />
regelbundet i sjön.<br />
Vervelåns bottenfauna bedöms ha ett högt naturvärde (klass 2 i Vimmerby kommuns<br />
naturvårdsprogram). Här häckar strömstare och forsärla och utter har observerats .<br />
Två fjärilslokaler vid Forshult ligger inom stråket samt en lokal med ekoxe tangerar<br />
stråket också vid Forshult.<br />
Stråket korsar Vervelån och två mindre vattendrag norr om Gullringen samt Stångån<br />
söder om Norra Flaka. Brännviken och Torsviken i sjön Juttern korsas av stråket vid<br />
länsgränsen. Vid Brunebo korsas några mindre vattendrag. Söder om Horn korsas<br />
Lillån och väster om Horn korsar stråket Stångån vid Blomsfors. Stångån mellan<br />
Blomsfors och Horn ingår i våtmarksinventeringen, Kinda kommuns<br />
Naturvårdsprogram (klass 3) och är också ett djurskyddsområde. De varierade och<br />
stora maderna kring Stångån representerar en ovanlig naturtyp, som är av stort värde<br />
för en rad växter och djur. Området har få motsvarigheter i kommunen och har därför<br />
ett högt naturvärde i ett kommunalt perspektiv. Stångån är också ett nati<strong>on</strong>ellt<br />
värdefullt sötvatten. I våtmarksinventeringen ingår också Vervelån söder om länsväg<br />
822 och ett område mellan Väsby och Horn vid Lillån. Stråket tangerar dessa<br />
våtmarken.<br />
7.4.2.5 Kulturmiljö<br />
Område KMK 12. I öppet odlingslandskap vid riksväg 34 ligger KMK 12. Häri<br />
ingår en stensättning, Vagelhems gamla bytomt med 30-talet husgrunder,<br />
källargropar, hålväg, källor, torplämningar, tjärdalar samt röjningsröseområden.<br />
Området är skyltat och utgör VBK 18 och ingår i BVP 11. Området bedöms som<br />
mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område BVP 11 Vagelhem, klass 2 mycket högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län) och VBK 18 Vagelhem (Vimmerby kommuns urval<br />
av bevarandevärda kulturmiljöer). Större gård, tidigare under Ålhult, med vidsträckta<br />
betesmarker. I hagmark ligger lämningarna efter den gamla byn med husgrunder,<br />
brunn, hålväg m m. Järnåldersgravfält finns vid gården.<br />
Område BVP 7 Ålhult, klass 1, högsta bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län) och område VBK 17 Ålhults säteri (Vimmerby<br />
kommuns urval av bevarandevärda kulturmiljöer). Storgodskaraktär genom<br />
säteribyggnad från 1815, flankerad av två pavilj<strong>on</strong>ger. Stora ek<strong>on</strong>omibyggnader, allé,<br />
väl hävdade beten vid sjön, biologiskt intressanta hagmarker med stora solitärträd.<br />
Område KMK 14. I området ingår säteriet Ålhult med omgivningar, vackert beläget<br />
i odlingsbygd vid sjön Ören. Godset, med medeltida ursprung, har haft stor påverkan<br />
på bygden. Den värdefulla miljön med huvudbyggnad, stora ek<strong>on</strong>omibyggnader i trä,<br />
omgivande kanaler, två stenvalvsbroar, allé m m, är av stort intresse. I skogen i söder
136<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
(inte medtagna i KMK 14) finns gravrösen. Området ingår i BVP 11 samt VBK 17.<br />
Det bedöms som mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område H 82 Djursdala (Riksintresse kulturmiljö). Gravfält med<br />
typsammansättning och läge i landskapet som illustrerar järnålderns<br />
bebyggelseutveckling. Välbevarade betesmarker. Odlingsrösen, röjda ytor och<br />
bebyggelselämningar med såväl ålderdomliga som sentida inslag. Rester efter två<br />
högmedeltida borganläggningar, Ivarsudde och Krönsborg. Djursdala kyrkby med<br />
klockstapel, träkyrka från 1600-talets slut med samtida rik dekor.<br />
Område BVP 9 Venefall, klass 3 högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Ensamgård i öppet landskap utmed Stångån,<br />
hagmark.<br />
BVP 8 Flaka, klass 3 högt bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt bevarandeprogram Kalmar<br />
län). Tvådelad by belägen på öppen åssträckning. I norr ett stort område med<br />
röjningsrösen.<br />
Område K 12 Brunebo (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län). Byn<br />
ligger på en grusås och har radbyprägel. Karaktäristiskt för byn är den strikta<br />
uppdelningen mellan mangårdarna på östra sidan av vägen och fägårdarna på motsatt<br />
sida. Kulturlandskapet runt byn består av omväxlande åker och öppen hagmark.<br />
Område KMK 16. Väster om Väsby ligger Väsby gamla bebyggelseplats. Tomten<br />
var övergiven och gården flyttades redan före 1700. Gårdsnamnet Väsby har<br />
förhistoriska rötter och gården kan ha etablerats redan under yngre järnålder. I<br />
området kan det därför finnas gravar från denna period.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
137<br />
Figur 7-13: 1705 års geometriska karta med dagens digitala fastighetskarta som bakgrund. Väsby<br />
bytomt är känd sedan tidigare och registrerad som RAÄ 75 i Horns socken. Under förstudiearbetet<br />
upptäcktes att positi<strong>on</strong>en för RAÄ 75 inte överensstämde med platsen för gamla Väsby i det äldre<br />
kartmaterialet. Felet i det digitala fornminnesregistret kommer att åtgärdas. Det verkliga området för<br />
gamla Väsby har samma som utbredningen som KMK 16 och ses på bilden.
138<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Objekt K 15 Väsby (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län, enskilt<br />
objekt). Väsby är en större gård med herrgårdsprägel. Gården består av<br />
huvudbyggnad och två flygelbyggnader.<br />
7.4.2.6 Friluftsliv<br />
Söder om Gullringen finns ett rekreati<strong>on</strong>sområde med ett elljusspår som precis<br />
angränsar till stråket. Precis norr om Forshult sammanfaller stråket med en cirka 100<br />
meter lång sträcka av Östgötaleden. Två andra kortare sträckor av leden berörs även<br />
av stråket, en norr om väg 135 och en väster om Horn. En vandringsled mellan<br />
dammen i Vervelån och runt Uvgölen berörs av stråket. Juttern är en viktig<br />
sportfiskesjö med fiskevattnet upplåtet för kortfiske.<br />
7.4.2.7 Landskapsbild<br />
Stråket passerar genom såväl skogsmark som odlingslandskap. Bitvis följer stråket<br />
småvägar. En cirka 10 meter bred skogsgata kommer under byggskedet att skapas i<br />
de avsnitt där markkabel kommer att förläggas i skogsmark. Efter bygget kan mindre<br />
träd och buskar tillåtas att växa tillbaka, men en cirka 4 m bred ledningsgata kommer<br />
att kvarstå i skogsmark. På vissa sträckor i det aktuella stråket kommer sprängning<br />
att krävas, vilket lokalt kommer att ge en tydlig visuell permanent påverkan. I de<br />
öppna landskapen som förekommer utmed stora delar av stråket kommer kabeln att<br />
kunna grävas ner utan betydande påverkan på landskapsbilden.<br />
7.4.2.8 Stråkbedömning<br />
Stråket går till stora delar längs med befintliga vägar. Där kabeln läggs vid sidan av<br />
väg eller genom obruten skogsmark kommer en kabelgata på 4 m att behöva hållas<br />
trädfri varför skogsbruk kan komma att beröras.<br />
De förorenade områdena i Horn bedöms kunna undvikas om kabel förläggs utanför<br />
samhället.<br />
En kabel längs med länsväg 822 kommer att beröra bostadsbebyggelse i Gullringen.<br />
Bebyggelsen i Horn bedöms kunna undvikas om kabel förläggs utanför samhället.<br />
Nyckelbiotoperna norr om Gullringen bedöms kunna kringgås. Om kabeln förläggs<br />
vid vägen nära den skyddade lövängsresten vid Ålhult bör förläggningen ske norr om<br />
vägen för att inte påverka nyckelbiotopens värden. Med de breda stråken förbi<br />
nyckelbiotopen söder om Forshult och den i Norge bedöms möjligheterna som goda<br />
att kunna undvika att påverka naturvärdena. De flesta ängs- och betesmarker inom<br />
stråket kan kringgås.<br />
Där kabeldiket korsar vägar och järnvägar eller vattendrag krävs särskild hänsyn. För<br />
att minska påverkan vid sådana passager kan speciella tekniker, till exempel styrd<br />
borrning, komma att användas där det är möjligt.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
139<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på naturresurser, naturmiljön,<br />
friluftslivet och landskapsbilden medan påverkan på bebyggelsen bedöms som<br />
måttlig.<br />
Stråket bedöms medföra liten till lokalt måttlig negativ påverkan på kulturmiljön,<br />
särskilt i stråkets södra del.
140<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
7.4.3 Stråklänk till avsnitt M3<br />
Figur 7-14: Röd markering visar Länk M3, vilken beskrivs nedan.<br />
Stråket utgör en länk mellan M3B och M3A, är cirka 3 km lång och följer väg 34.<br />
7.4.3.1 Topografi och geologi<br />
Fram till Järpekullen är landskapet flackt med nivåer runt 110 m ö h. Därefter stiger<br />
terrängen upp mot Knallhatten. Marken i de centrala delarna består av lerigt till<br />
siltigt material, med inslag av torv och berg. I övrigt är den dominerande jordmånen<br />
omväxlande morän och berg.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
141<br />
7.4.3.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Stråket sträcker sig längs riksväg 34 men det kan bli aktuellt att gå i orörd jordbruksoch<br />
skogsmark i anslutning till vägen. Den södra delen av stråkavsnittet är<br />
huvudsakligen jordbruksmark medan den norra delen är skogsmark.<br />
7.4.3.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Inga detaljplanelagda områden.<br />
Stråket berör endast bebyggelse i Järpekullen.<br />
Inga befintliga luftledningar eller vägar korsas.<br />
7.4.3.4 Naturmiljö<br />
Inga Natura 2000-områden, riksintressen eller naturreservat ligger inom stråket.<br />
Inte heller några nyckelbiotoper, biotopskyddsområden, sumpskogar eller<br />
naturvärdesobjekt finns inom stråket.<br />
Ängs- och betesmarker ost och sydost om Järpekullen ligger inom stråket.<br />
Stråket korsar några mindre vattendrag<br />
7.4.3.5 Kulturmiljö<br />
Område BVP 7 Ålhult, klass 1, högsta bevarandevärde (Regi<strong>on</strong>alt<br />
bevarandeprogram Kalmar län). Storgodskaraktär genom säteribyggnad från 1815,<br />
flankerad av två pavilj<strong>on</strong>ger. Stora ek<strong>on</strong>omibyggnader, allé, väl hävdade beten vid<br />
sjön, biologiskt intressanta hagmarker med stora solitärträd. Godsets närområde<br />
påverkas inte av stråket.<br />
7.4.3.6 Friluftsliv<br />
Stråket omfattar inga särskilt utpekade områden av värde för friluftslivet.<br />
7.4.3.7 Landskapsbild<br />
Stråket innebär i huvudsak förläggning utmed vägar. En del av stråket går i<br />
skogsmark och en del i öppet jordbrukslandskap. Utmed småvägar som går genom<br />
skog kommer antagligen skog behöva tas ner för att möjliggöra kabelförläggningen.<br />
Efter bygget kan mindre träd och buskar tillåtas att växa tillbaka, men en cirka 4 m<br />
bred ledningsgata kommer att kvarstå i skogsmark. På vissa sträckor i det aktuella<br />
stråket kan sprängning komma att krävas, vilket lokalt kommer att ge en tydlig
142<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
visuell permanent påverkan. I de öppna landskapen i stråket kommer kabeln att<br />
kunna grävas ner utan betydande påverkan på landskapsbilden.<br />
7.4.3.8 Stråkbedömning<br />
Stråket går längs med befintlig väg.<br />
Ängs- och betesmarkerna bedöms kunna kringgås.<br />
Stråklänken bedöms ge en liten negativ påverkan på naturresurser, bebyggelsen,<br />
naturmiljön, friluftslivet och landskapsbilden.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på kulturmiljö.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
143<br />
7.5 Markkabelstråk, Avsnitt 4 (Horn – Kisa)<br />
7.5.1 Stråk M4A<br />
Figur 7-15: Röd markering visar stråk M4A, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket utgår från planerad ny stati<strong>on</strong> i Horn, och följer därifrån befintligt vägnät<br />
förbi Mjöla, Åbyboda och Orremåla. Därifrån går stråket en sträcka på någ<strong>on</strong> km<br />
genom obruten skogsmark innan det åter i huvudsak följer befintligt vägnät från och<br />
med Larssvederna fram till stati<strong>on</strong>en i Kisa.
144<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
7.5.1.1 Topografi och geologi<br />
Från Horn upp till Åbyboda är terrängen flack och marknivåerna är runt 110 m ö h.<br />
Därefter blir landskapet mer kuperat med den hösta nivåerna på drygt 200 m ö h. I<br />
anslutning till vattendragen inom stråket finns det morän och vid Stångån även lera<br />
och siltigt älvsediment. Längs väg 134 i stråkets norra del finns lera. I övrigt är den<br />
vanligast förekommande jordarten omväxlande morän och berg.<br />
7.5.1.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Stråket går huvudsakligen längs med befintliga vägar. Den södra delen av stråket<br />
består omväxlande av jord- och skogsbruksmark. Norra delen av stråket består<br />
huvudsakligen av skogsbruk men med några undantag. Runt Axhult och Millingetorp<br />
dominerar jordbruksmark.<br />
I Blomsfors finns ett förorenat område som används för betning av säd.<br />
Verksamheten lades ned 1932 varför informati<strong>on</strong>en anses osäker. Öster om<br />
transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa finns en nedlagd kommunal avfallsdep<strong>on</strong>i som också<br />
identifierats som ett förorenat område.<br />
7.5.1.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Inga detaljplanelagda områden berörs av stråket.<br />
Stråket går genom Mjöla och Blomstorp samt nära Orremåla och Larssvederna.<br />
Några fristående byggnader ligger också inom stråket.<br />
Flera av E.ON Elnäts befintliga luftledningar korsas. Vägverket har planer på att<br />
bygga en ny förbifart öster om Kisa. Det två förslag till alternativa sträckningar<br />
ligger inom stråket, väster respektive öster om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa. Endast<br />
några mindre vägar korsas.<br />
7.5.1.4 Naturmiljö<br />
Inga Natura 2000-områden, riksintressen och naturreservat ligger inom stråket.<br />
En nyckelbiotop med grova ädellövträd och värdefull kryptogamflora ligger inom<br />
stråket söder om Åbyboda. Nyckelbiotopen sträcker sig över vägen där kabeln är<br />
planerad att förläggas. Ytterligare en nyckelbiotop norr om Rummemåla ligger inom<br />
stråket. Det är en torpruin med odlingsröse som har ett kulturhistoriskt värde. Det är<br />
en lövängsrest med rikligt av bärande buskar, död ved och ormbunkar. Inga<br />
sumpskogar eller biotopskyddsområden finns inom stråket.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
145<br />
Figur7-16: Nyckelbiotop vid Åbyboda.<br />
Flera ängs- och betesmarker och naturvärdesobjekt ligger inom stråket. Vid Orremåla<br />
finns hagmarker och lövträd med högt bevarandevärde (klass 3 i Kinda kommuns<br />
Naturvårdsprogram), som tangeras av stråket.<br />
Väster om Horn korsar stråket Stångån vid Blomsfors. Stångån mellan Blomsfors<br />
och Horn ingår i våtmarksinventeringen, Kinda kommuns Naturvårdsprogram (klass<br />
3) och är också ett djurskyddsområde. De varierade och stora maderna kring Stångån<br />
representerar en ovanlig naturtyp, som är av stort värde för en rad växter och djur.<br />
Området har få motsvarigheter i kommunen och har därför ett högt naturvärde i ett<br />
kommunalt perspektiv. Stångån är också ett nati<strong>on</strong>ellt värdefullt sötvatten. I övrigt<br />
korsas endast mindre vattendrag av stråket.<br />
7.5.1.5 Kulturmiljö<br />
Område K 17 Orremåla (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län). Runt<br />
gården Orremåla finns ett kulturlandskap bestående av främst hagmark.<br />
Gårdsbebyggelsen är från första hälften av 1800-talet. I miljön ingår även två torp.
146<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Område KMK 19. Sydväst om Rummemåla utmed ett vattendrag som löper mellan<br />
sjöarna Täftlången och Täftern ligger två kvarnlämningar och lämningar från en<br />
benstamp samt en oljekvarn. Utöver dessa lämningar finns även tre torplämningar i<br />
området. Området är intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 20. Inom området finns gården Axhult med byggnader från 1700-<br />
och 1800-talen och fossil åkermark bestående av ett större röjningsröseområde. Flera<br />
kr<strong>on</strong>ologiska faser går att urskilja bland röjningarna i området. Området är intressant<br />
ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 21. Inom området finns gården Prästtorp med en ålderdomlig<br />
bebyggelse samt fossil åker och en tjärdal. Området är intressant ur<br />
kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 23. Vid Granstorp finns stensättningar, en torplämning och ett<br />
område med härdar. Härdarna har i bygden en traditi<strong>on</strong> av att vara från Dackefejden.<br />
Härdområdet är idag till stora delar bortschaktat. Gravarna är troligen från järnålder<br />
medan en av härdarna är daterad till 1500-tal. Inom området finns även en hålväg<br />
och en kolningsanläggning. Inom delar av området har en arkeologisk utredning<br />
utförts. Området är mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område E 25 V Eneby (Riksintresse kulturmiljö) och område K 34 V Eneby<br />
kyrkomiljö—Adelskog med flera (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län).<br />
Området ligger i en uppodlad bruten lerslätt med lång bebyggelsek<strong>on</strong>tinuitet. Här<br />
finns bland annat gravfält och ett flertal ensamliggande stensättningar från järnåldern<br />
och en av länets största fornborgar. Här finns också bybebyggelse, kyrka, prästgård<br />
samt skolhus. Gravfälten, fornborgen och kyrkomiljön ligger dock utanför stråket.<br />
Området för E 25 är troligen större än det som redovisats i kartmaterialet.<br />
Område KMK 24. I området runt Slycke finns flera stensättningar med trolig<br />
datering till järnålder. Inom delar av området har en arkeologisk utredning utförts.<br />
Området ingår i E 25 och K 34. Området är mycket intressant ur<br />
kulturmiljösynpunkt.<br />
7.5.1.6 Friluftsliv<br />
Norr om Stångån, mellan Horn och Mjöla, omfattas en cirka 0,5 km lång sträcka av<br />
Östgötaleden.<br />
7.5.1.7 Landskapsbild<br />
Stråket innebär i huvudsak förläggning utmed småvägar. En del av stråket går i<br />
skogsmark och en mindre del i öppet jordbrukslandskap. Utmed småvägar som går<br />
genom skog kommer antagligen skog behöva tas ner för att möjliggöra<br />
kabelförläggningen. Bitvis går stråket genom obruten skogsmark. En cirka 10 meter<br />
bred skogsgata kommer under byggskedet att skapas i skogsmark där markkabel ska<br />
förläggas. Efter bygget kan mindre träd och buskar tillåtas att växa tillbaka, men en<br />
cirka 4 m bred ledningsgata kommer att kvarstå i skogsmark. I stora delar av det
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
147<br />
aktuella stråket kan sprängning komma att krävas, vilket lokalt kommer att ge en<br />
tydlig visuell permanent påverkan. I de öppna landskapen i stråket kommer kabeln<br />
att kunna grävas ner utan betydande påverkan på landskapsbilden.<br />
Figur 7-17: Landskapsbild söder om Orremåla.<br />
7.5.1.8 Stråkbedömning<br />
Stråket går företrädelsevis längs med befintliga vägar men bitvis också i orörd jordoch<br />
skogsbruksmark. Där kabeln läggs vid sidan av väg eller genom obruten<br />
skogsmark kommer en kabelgata på 4 m att behöva hållas trädfri varför skogsbruk<br />
kan komma att beröras.<br />
I Blomsfors bedöms det förorenade området kunna undviks om kabeln förläggs i<br />
vägområde. Den nedlagda avfallsdep<strong>on</strong>in kan kringgås.<br />
Påverkan på nyckelbiotopen i Åbyboda bedöms bli ringa om kabeln förläggs nära<br />
vägområdet under förutsättning att rötter från lövträden kan undvikas.<br />
Nyckelbiotopen norr om Rummemåla bedöms kunna kringgås.<br />
De flesta ängs- och betesmarker bedöms kunna undvikas när kabeln förläggs vid<br />
sidan av befintliga vägar. Söder om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa finns en ängs- och<br />
betesmark som kan komma att påverkas av en kabelförläggning.<br />
Naturvärdesobjekten bedöms kunna undvikas när kabeln förläggs vid sidan av<br />
befintliga vägar.<br />
Där kabeldiket korsar vägar och järnvägar eller vattendrag krävs särskild hänsyn. För<br />
att minska påverkan vid sådana passager kan speciella tekniker, till exempel styrd<br />
borrning, komma att användas där det är möjligt.<br />
Stråklänken bedöms ge en liten negativ påverkan på naturresurser, bebyggelsen,<br />
naturmiljön, friluftslivet och landskapsbilden.<br />
Stråket bedöms medföra liten till lokalt måttlig negativ påverkan på kulturmiljön,<br />
särskilt i stråkets norra del.
148<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
7.5.2 Stråk M4B<br />
Figur 7-18: Röd markering visar stråk M4B, vilket beskrivs nedan.<br />
Stråket går ut från den planerade nya stati<strong>on</strong>en i Horn och norrut. Inom den första<br />
delen av stråket finns möjlighet till parallellförläggning med en mindre skogsväg.<br />
Vid Humlegården ansluter stråket till väg 134, som det följer till Årtesmåla. Där<br />
viker stråket av åt nordväst från väg 134 och följer befintliga småvägar förbi J<strong>on</strong>sbo,<br />
Bännemåla och Axhult. Från Axhult går stråket norrut längs befintligt vägnät för att<br />
vid Slycke åter ansluta till väg 134 och följa den västerut mot befintlig stati<strong>on</strong> i Kisa.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
149<br />
7.5.2.1 Topografi och geologi<br />
Topografin varierar tämligen jämt över stråket, med marknivåer mellan 120-200 m ö<br />
h. Längst i söder är de mest framträdande jordarterna berg, lerigt till siltigt material<br />
samt morän. Längre norrut längs stråket finns det framförallt morän med inslag av<br />
berg. Längs väg 134 i stråkets norra ände finns en lersamling.<br />
7.5.2.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Stråket går huvudsakligen längs med befintliga vägar. Stråket består omväxlande av<br />
jord- och skogsbruksmark.<br />
Öster om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa finns en nedlagd kommunal avfallsdep<strong>on</strong>i<br />
identifierad som ett förorenat område.<br />
7.5.2.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Inga detaljplanelagda områden berörs av stråket.<br />
Stråket går nära bebyggelse i Greby, Årtesmåla, J<strong>on</strong>sbo, Fyllingsbo, Axhult, Stora<br />
Gräverum samt Slycke. Några fristående byggnader ligger också inom stråket.<br />
Flera av E.ON Elnäts befintliga luftledningar korsas. Endast några mindre vägar<br />
korsas.<br />
7.5.2.4 Naturmiljö<br />
J<strong>on</strong>sbo, ett Natura 2000-område (SE0230304) tangerar stråket nordväst om sjön<br />
Täftern. Inga Natura 2000-områden, riksintressen och naturreservat ligger inom<br />
stråket.<br />
Mellan J<strong>on</strong>sbo och Fyllingsbo finns två nyckelbiotoper inom stråket. Den ena är en<br />
naturlig bäck med meandrande sträckning med rikligt med ormbunkar, död ved och<br />
höga stubbar och värdefull kärlväxtflora samt stora ornitologiska värden. Den andra<br />
är en bäckdal med rikligt med död ved och värdefull kryptogamflora. Inga<br />
sumpskogar eller biotopskyddsområden finns inom stråket.
150<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Figur 7-19: Naturområden vid J<strong>on</strong>sbo.<br />
Flera ängs- och betesmarker och naturvärdesobjekt ligger inom stråket.<br />
Endast mindre vattendrag korsar stråket.<br />
7.5.2.5 Kulturmiljö<br />
Område KMK 18. Norr om Åby ligger en fornborg belägen på södra delen av<br />
högsta partiet av en hög bergsrygg. Området är mycket intressant ur<br />
kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 20. Inom området finns gården Axhult med byggnader från 1700-<br />
och 1800-talen och fossil åkermark bestående av ett större röjningsröseområde. Flera<br />
kr<strong>on</strong>ologiska faser går att urskilja bland röjningarna i området. Området berörs bara<br />
delvis av stråket. Området är intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
Område E 25 V Eneby (Riksintresse kulturmiljö) och område K 34 V Eneby<br />
kyrkomiljö—Adelskog med flera (Regi<strong>on</strong>alt kulturmiljöprogram Östergötlands län).<br />
Området ligger i en uppodlad bruten lerslätt med lång bebyggelsek<strong>on</strong>tinuitet. Här
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
151<br />
finns bland annat gravfält och ett flertal ensamliggande stensättningar från järnåldern<br />
och en av länets största fornborgar. Här finns också bybebyggelse, kyrka, prästgård<br />
samt skolhus. Gravfälten, fornborgen och kyrkomiljön ligger dock utanför stråket.<br />
Området för E 25 är troligen större än det som redovisats i kartmaterialet.<br />
Område KMK 24. I området runt Slycke finns flera stensättningar med trolig<br />
datering till järnåldern. Inom delar av området har en arkeologisk utredning utförts.<br />
Området ingår i E 25 och K 34. Området är mycket intressant ur<br />
kulturmiljösynpunkt.<br />
Område KMK 23. Vid Granstorp finns stensättningar, en torplämning och ett<br />
område med härdar. Härdarna har i bygden en traditi<strong>on</strong> av att vara från Dackefejden.<br />
Härdområdet är idag till stora delar bortschaktat. Gravarna är troligen från järnålder<br />
medan en av härdarna är daterad till 1500-tal. Inom området finns även en hålväg<br />
och en kolningsanläggning. Inom delar av området har en arkeologisk utredning<br />
utförts. Området är mycket intressant ur kulturmiljösynpunkt.<br />
7.5.2.6 Friluftsliv<br />
Stråket omfattas inte av några särskilt utpekade områden av värde för friluftslivet.<br />
7.5.2.7 Landskapsbild<br />
Stråket innebär i huvudsak förläggning utmed småvägar. En del av stråket går i<br />
skogsmark och en mindre del i öppet jordbrukslandskap. Utmed småvägar som går<br />
genom skog kommer antagligen skog behöva tas ner för att möjliggöra<br />
kabelförläggningen. Bitvis går stråket genom obruten skogsmark. En cirka 10 meter<br />
bred skogsgata kommer under byggskedet att skapas i skogsmark där markkabel ska<br />
förläggas. Efter bygget kan mindre träd och buskar tillåtas att växa tillbaka, men en<br />
cirka 4 m bred ledningsgata kommer att kvarstå i skogsmark. I stora delar av det<br />
aktuella stråket kan sprängning komma att krävas, vilket lokalt kommer att ge en<br />
tydlig visuell permanent påverkan. I de öppna landskapen i stråket kommer kabeln<br />
att kunna grävas ner utan betydande påverkan på landskapsbilden.<br />
7.5.2.8 Stråkbedömning<br />
Stråket går huvudsakligen längs med befintliga vägar. Eventuellt kan det bli aktuellt<br />
att gå i orörd skogsmark en kort sträcka (cirka 700 m) mellan J<strong>on</strong>sbo och Fyllingbo.<br />
Söder om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa går kabeln i orörd jordbruksmark. Där kabeln<br />
läggs vid sidan av väg eller genom obruten skogsmark kommer en kabelgata på 4 m<br />
att behöva hållas trädfri varför skogsbruk kan komma att beröras.<br />
Den nedlagda avfallsdep<strong>on</strong>in bedöms kunna kringgås.<br />
För att inte påverka Natura 2000-området vid J<strong>on</strong>sbo föreslås kabeln förläggas i<br />
skogsmark istället för att följa vägen. Nyckelbiotoperna norr om J<strong>on</strong>sbo bedöms inte
152<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
bli berörda direkt men bäcken kommer att korsas. Påverkan bedöms bli liten om till<br />
exempel styrd borrning kan användas.<br />
De flesta ängs- och betesmarker bedöms kunna undvikas när kabeln förläggs vid<br />
sidan av befintliga vägar. Söder om transformatorstati<strong>on</strong>en i Kisa finns en ängs- och<br />
betesmark som kan komma att påverkas av en kabelförläggning.<br />
Naturvärdesobjekten bedöms kunna undvikas när kabeln förläggs vid sidan av<br />
befintliga vägar.<br />
Stråklänken bedöms ge en liten negativ påverkan på naturresurser, bebyggelsen,<br />
naturmiljön, friluftslivet och landskapsbilden.<br />
Stråket bedöms medföra liten negativ påverkan på kulturmiljön, förutom i stråkets<br />
norra del där påverkan bedöms som måttlig.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
153<br />
7.5.3 Stråklänk i Avsnitt M4<br />
Figur 7-20: Röd markering visar Länk M4, vilken beskrivs nedan.<br />
Stråklänken M4 knyter samman stråk M3A med M4A och ger möjlighet till en<br />
alternativ sträckning mellan Horn och Kisa. Länken följer befintliga småvägar från<br />
Östergården vid väg 135 och vidare till Åbyboda.<br />
7.5.3.1 Topografi och geologi<br />
Längs med Skjulån, i länkens södra del, är landskapet flackt och marken består av<br />
galcifuvialt material. I övrigt är marken något kuperad och den dominerande<br />
jordarten är omväxlande morän och berg . De högsta kullarna i norr utgörs av berg.
154<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
7.5.3.2 Markanvändning och naturresurser<br />
Den södra delen av stråkavsnittet är huvudsakligen jordbruksmark medan den norra<br />
delen företrädelsevis är skogsmark.<br />
7.5.3.3 Planförhållanden, bebyggelse och infrastruktur<br />
Inga detaljplanelagda områden berörs av stråket.<br />
Stråket går nära bebyggelse i Östergården, Skattesbo, Klinttorp och Nyhagen.<br />
Inga befintliga luftledningar eller vägar korsas.<br />
7.5.3.4 Naturmiljö<br />
Inga Natura 2000-områden, riksintressen eller naturreservat ligger inom stråklänken.<br />
Inte heller några nyckelbiotoper, biotopskyddsområden, sumpskogar eller<br />
naturvärdesobjekt finns inom stråklänken.<br />
Ängs- och betesmarker sydväst om Östergården ligger inom stråklänken.<br />
Stråklänken korsar Skjuleån och ett mindre vattendrag. Skjulån är ett nati<strong>on</strong>ellt<br />
värdefullt sötvatten med bitvis mycket fina strömsträckor och förekomst av<br />
bäcköring. Ån har värderats till klass 3 i Kinda kommuns Naturvårdsprogram.<br />
7.5.3.5 Kulturmiljö<br />
Inga kulturmiljök<strong>on</strong>centrati<strong>on</strong>er finns inom länken.<br />
7.5.3.6 Friluftsliv<br />
Stråket omfattas inte av några särskilt utpekade områden av värde för friluftslivet.<br />
7.5.3.7 Landskapsbild<br />
Inom stråkavsnittet förekommer såväl skogsmark som öppet odlingslandskap.<br />
Ledningen avses att i huvudsak förläggas i anslutning till väg 34. En cirka 10 meter<br />
bred skogsgata kommer under byggskedet att skapas i skogsmark där markkabel ska<br />
förläggas. Efter bygget kan mindre träd och buskar tillåtas att växa tillbaka, men en<br />
cirka 4 m bred ledningsgata kommer att kvarstå i skogsmark. På vissa sträckor i det<br />
aktuella stråket kan sprängning komma att krävas, vilket lokalt kan komma att ge en<br />
tydlig och permanent visuell påverkan. I de öppna landskapen i stråkets södra del<br />
kommer kabeln att kunna grävas ner utan betydande påverkan på landskapsbilden.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
155<br />
7.5.3.8 Stråkbedömning<br />
Stråket går till större delen längs med befintliga vägar. Mellan Östergården och<br />
Skattesbo går kabeln delvis i orörd jordbruksmark.<br />
Ängs- och betesmarkerna söder om Östergården bedöms kunna kringgås.<br />
Skjuleån bedöms inte påverkas om till exempel styrd borrning kan användas.<br />
Stråklänken bedöms ge en liten negativ påverkan på naturresurser, bebyggelsen,<br />
naturmiljön, friluftslivet och landskapsbilden.<br />
Stråkavsnittet bedöms ge en liten negativ påverkan på kulturmiljö.
156<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
8 Transformatorstati<strong>on</strong>er<br />
8.1 Om transformatorstati<strong>on</strong>er<br />
8.1.1 Funkti<strong>on</strong> i transmissi<strong>on</strong>ssystemet<br />
De fem stati<strong>on</strong>erna i Vimmerby, Södra Vi, Gullringen, Horn och Kisa är till för att<br />
transformera ner spänningen för att kunna fördelas ut till abb<strong>on</strong>enterna på lokalnätet.<br />
Se figur 2-2.<br />
Figur 8-1: Bild över den befintliga transformatorstati<strong>on</strong>en i Södra Vi.<br />
8.1.2 Generell påverkan<br />
Ytan för en ny stati<strong>on</strong> kommer att jämnas av och hårdgöras eller banas av med grus.<br />
En stati<strong>on</strong> har relativt liten utsträckning, varför påverkan på naturmiljön blir<br />
ytmässigt begränsad.<br />
En transformator av denna kapacitet innehåller cirka 10-20 t<strong>on</strong> transformatorolja.<br />
Utöver olja innehåller stati<strong>on</strong>en inte några miljöfarliga ämnen som vid eventuella<br />
läckage kan antas vara skadliga för närmiljö eller grundvatten. För att säkerställa att<br />
de oljor som finns i transformatorn inte ska riskera att infiltreras i marken vid ett<br />
eventuellt läckage byggs en oljeisolerad transformator på fundament med<br />
oljeuppsamlingsgrop. Fundamenten med oljeuppsamlingsgrop utförs i bet<strong>on</strong>g, som är<br />
både vatten- och oljetäta. Fundamenten har inga ventiler eller kranar som kan orsaka<br />
läckage. Oljeuppsamlingsgroparnas volym dimensi<strong>on</strong>eras för att rymma minst den<br />
totala mängd olja som finns i transformatorerna plus 30 mm regnvatten. Tömning på<br />
regnvatten sker genom pumpning av vattnet genom mobil utrustning som detekterar<br />
förekomst av olja.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
157<br />
En stati<strong>on</strong> generar, precis som elledningar, ett<br />
magnetfält och en viss ljudnivå. Placeringen av Magnetfältet från en stati<strong>on</strong><br />
stati<strong>on</strong>en bör därför planeras så att påverkan av<br />
kan generellt sägas avta med<br />
ljud och magnetfält inte stör omgivande<br />
kubiken av avståndet. På 10<br />
meters avstånd minskar alltså<br />
bebyggelse. Magnetfältet från en stati<strong>on</strong> är<br />
magnetfältet 1000 gånger.<br />
svårberäknat, dels för att ingående och utgående Från en ledning gäller att<br />
ledningar bidrar till magnetfältet och dels för att magnetfältet minskar med<br />
det i stati<strong>on</strong>en genereras magnetfält från olika kvadraten av avståndet. På 10<br />
punktkällor. Magnetfältet från en stati<strong>on</strong> avtar meters avstånd minskar alltså<br />
dock mycket snabbt, snabbare än från omgivande magnetfältet 100 gånger.<br />
ledningar. Ljudet från en stati<strong>on</strong> kan, förutom ett<br />
surrande/knastrande ljud, innehålla mindre smällar. Smällarna uppkommer då<br />
frånskiljare i stati<strong>on</strong>en kopplar till och från olika ledningar.<br />
Beroende på hur stati<strong>on</strong>en placeras kan landskapsbilden påverkas. I skogsmark blir<br />
påverkan normalt relativt liten och stati<strong>on</strong>en kan lätt döljas med en trädridå. En<br />
trädridå kan även till viss del dämpa det surrande ljudet som en stati<strong>on</strong> alstrar. På<br />
öppen mark blir en stati<strong>on</strong> synligare och påverkan på landskapsbilden upplevs<br />
normalt som större.<br />
8.2 Stati<strong>on</strong>er inom projekt Vimmerby – Kisa<br />
8.2.1 Vimmerby<br />
8.2.1.1 Alternativa lägen<br />
Inga alternativa lägen har studerats.<br />
8.2.1.2 Stati<strong>on</strong>sbeskrivning<br />
Det alternativet som har studerats för stati<strong>on</strong>en i Vimmerby är en utbyggnad av den<br />
befintliga stati<strong>on</strong>en som ligger i anslutning till väg 34. Utbyggnaden är planerad att<br />
göras norrut med en flyttning av det norra staketet med cirka 10 meter för att få plats<br />
med den nya 130 kV facket.
158<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Befintlig stati<strong>on</strong><br />
Figur 8-2: Lokalisering av befintlig stati<strong>on</strong> i Vimmerby.<br />
8.2.1.3 Områdesbeskrivning<br />
Området runt transformatorstati<strong>on</strong>en ingår i ett bälte av isälvsavlagringar som<br />
sträcker sig mellan Björkhult och Vimmerby. Området har utpekats som ett<br />
värdefullt objekt i Vimmerbys naturvårdsprogram. Området består av åsbildningar<br />
(geologiskt intressanta strukturer). Samma område har också utpekats som värdefullt<br />
objekt i länsstyrelsens grusinventering, klass 2, mycket skyddsvärd, som omnämnts<br />
ovan.<br />
Inga andra naturmiljöintressen berörs av transformatorstati<strong>on</strong>ens nuvarande placering<br />
eller den planerade utbyggnaden.<br />
Inte heller några kända fornminnen berörs.<br />
Några potentiella områden med förorenad mark (MIFO-objekt) finns inte i närheten<br />
av befintligt stati<strong>on</strong>.<br />
Enligt översiktsplan 2007 för Vimmerby finns ett järnvägsreservat (R1) för framtida<br />
flyttning av del av Stångådalsbanan i syfte att skapa möjligheter att få ett vattennära<br />
bostadsområde i Nybble samt skapa en gång- och cykelväg från Vimmerby upp mot<br />
sjön Krön och fram till Vennebjörke/Kröngården. Genomförandet kräver<br />
huvudmannens (Banverkets) medverkan såväl praktiskt som ek<strong>on</strong>omiskt.<br />
Elektrifiering av järnvägen kan också bli aktuellt.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
159<br />
8.2.1.4 Bedömning av stati<strong>on</strong>en<br />
Området för järnvägsreservat (R1) går rakt över E.ON Elnäts fastighet och kan<br />
komma att påverka stati<strong>on</strong>en framtida placering om det blir aktuellt att flytta<br />
järnvägen.<br />
8.2.2 Södra Vi<br />
8.2.2.1 Alternativa lägen<br />
Inga alternativa lägen har studerats.<br />
8.2.2.2 Stati<strong>on</strong>sbeskrivning<br />
Alternativet som har studerats i Södra Vi är en utbyggnad av den befintliga stati<strong>on</strong>en<br />
som ligger i anslutning till väg 818 norr om Metallfabriken Ljunghäll AB.<br />
Utbyggnaden är planerad så det södra staketet flyttas cirka 10 meter söderut för att<br />
kunna ersätta 40/20 kV transformatorn med två nya 130/20 kV transformatorer.<br />
Befintlig stati<strong>on</strong><br />
Figur 8-3: Lokalisering av befintlig stati<strong>on</strong> i Södra Vi.
160<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
8.2.2.3 Områdesbeskrivning<br />
Inga naturmiljöintressen berörs av transformatorstati<strong>on</strong>ens nuvarande placering eller<br />
planerad utbyggnad.<br />
Befintlig stati<strong>on</strong> i Södra Vi ligger inom ett stort riksintresse för kulturmiljövård (nr<br />
82 Djursdala). Det gäller gravfält och områden med odlingsrösen, röjda ytor och<br />
bebyggelselämningar av ålderdomlig och sentida slag. Inga kända fornminnen finns<br />
vid stati<strong>on</strong>en.<br />
För att höja trafiksäkerheten för såväl de oskyddade trafikanterna som de boende i<br />
Södra Vi planeras en ny infart till samhället. I en förstudie har kommunen bl.a.<br />
redovisat tre alternativa lägen, se figur 6-3 och figur 7-3.<br />
Stora grusförekomster finns inom Vimmerby kommun bl.a. i Stångåns dalgång.<br />
Stati<strong>on</strong>en i Södra Vi ligger på en grusås med begränsat geologiskt värde (klass 3 i<br />
grusinventeringen).<br />
Vid stati<strong>on</strong>en i Södra Vi är recipienten (Rockebäcken) förorenad genom att den<br />
avvattnar en pågående impregneringsanläggning. Industrin har behandlat med både<br />
CCA (koppar-, krom- och arsenikbehandlig vid tryckimpregnering av trä) och<br />
kreosot. Undersökningar pågår på impregneringsområdet och i recipienten.<br />
Impregneringsverket har riskklassats som 1, Rockebäcken riskklass 2.<br />
8.2.2.4 Bedömning av stati<strong>on</strong>en<br />
Inga naturmiljöintressen berörs av transformatorstati<strong>on</strong>ens nuvarande placering eller<br />
planerad utbyggnad. En utbyggnad av stati<strong>on</strong>en bedöms inte påverka<br />
kulturintressena.<br />
En av de tre alternativa vägkorridorerna för en ny infart (korridor Norr) kan beröras<br />
av att befintlig stati<strong>on</strong> byggs ut.<br />
Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för naturoch<br />
kulturlandskapet ska bevaras enligt det nati<strong>on</strong>ella miljökvalitetsmålet ”God<br />
byggd miljö”. Intrång i grusåsen vid en utbyggnad av stati<strong>on</strong>en bedöms inte påverka<br />
kommunens möjligheter att uppfylla målet. Befintligt vattenskyddsområde för Södra<br />
Vis vattentäkt berörs inte.<br />
En utbyggnad av stati<strong>on</strong>en bedöms inte påverka några identifierade områden med<br />
föroreningar i den närliggande bäcken.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
161<br />
8.2.3 Gullringen<br />
8.2.3.1 Alternativa lägen<br />
Två alternativa lägen har studerats<br />
Det ena alternativet är en utökning av den befintliga stati<strong>on</strong>en väster om Gullringen.<br />
Det andra alternativet är ett helt nytt stati<strong>on</strong>släge öster om Gullringen vid Flaka.<br />
Alternativen har utvärderats och en utbyggnad av den befintliga stati<strong>on</strong>en har ansetts<br />
vara det tekniskt och ek<strong>on</strong>omiskt mest fördelaktiga.<br />
Befintlig stati<strong>on</strong><br />
Alternativt läge<br />
Figur 8-4: Lokalisering av befintlig stati<strong>on</strong> i Gullringen samt markering av ett utrett alternativt läge.<br />
8.2.3.2 Stati<strong>on</strong>sbeskrivning<br />
Utbyggnaden av den befintliga stati<strong>on</strong>en är planerad att göras norrut med en flyttning<br />
av det norra staketet med cirka 5-10 meter, för att få plats med att ersätta den<br />
befintliga 40/20 kV transformatorn med två nya 130/20 kV transformatorer.<br />
8.2.3.3 Områdesbeskrivning<br />
Området runt transformatorstati<strong>on</strong>en ingår i ett bälte av isälvsavlagringar som<br />
sträcker sig mellan Björkhult och Vimmerby. Området har utpekats som ett<br />
värdefullt objekt i vimmerbys naturvårdsprogram. Området består av åsbildningar<br />
(geologiskt intressanta strukturer). Samma område har också utpekats som värdefullt<br />
objekt i länsstyrelsens grusinventering, klass 2, mycket skyddsvärd, som omnämnts<br />
ovan.
162<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Inga andra naturmiljöintressen berörs av transformatorstati<strong>on</strong>ens nuvarande placering<br />
eller den planerade utbyggnaden. Inte heller några kända fornminnen berörs.<br />
Befintlig stati<strong>on</strong> i Gullringen ligger intill en industridep<strong>on</strong>i, tillhörande före detta<br />
Gullringshus (Ålhult 2). Det identifierades 1984 av kommunen vid inventering av<br />
gamla avfallsupplag. På länsstyrelsen finns egentligen ingen kännedom om<br />
eventuella risker med objektet.<br />
8.2.3.4 Bedömning av stati<strong>on</strong>en<br />
Inga naturmiljö- eller kulturintressen berörs av transformatorstati<strong>on</strong>ens nuvarande<br />
placering eller planerad utbyggnad.<br />
Den förorenade marken på industridep<strong>on</strong>in kommer inte att beröras av en utbyggnad<br />
av stati<strong>on</strong>sområdet.<br />
8.2.4 Horn<br />
8.2.4.1 Alternativa lägen<br />
Fyra alternativa lägen har studerats<br />
Alternativ 1 är beläget väster om Horn i anslutning till väg 135.<br />
Alternativ 2 är beläget norr om Horn.<br />
Alternativ 3 är beläget väster om Horn på näset vid Stångaån.<br />
Alternativ 4 är beläget Väster om Horn vid Mjöla<br />
Alternativen har utvärderats och alternativ 4 har ansetts vara det tekniskt,<br />
miljömässigt och ek<strong>on</strong>omiskt mest fördelaktiga.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
163<br />
Figur 8-5: Lokalisering av alternativa stati<strong>on</strong>slägen vid Horn.<br />
8.2.4.2 Stati<strong>on</strong>sbeskrivning<br />
Transformatorstati<strong>on</strong>en är planerad att uppta ett område på cirka 50 x 50 meter<br />
(yttermått för inhägnaden). Träd som är farliga (så kallade kantträd) för stati<strong>on</strong>en och<br />
dess tillbehör behöver avverkas utanför det inhägnade området. Den totala ytan<br />
bedöms bli cirka 5 000 m².<br />
Inom stati<strong>on</strong>sområdet kommer en byggnad om cirka 10 x 10 meter att uppföras.<br />
Vidare anläggs två transformatorer utomhus med en yta om cirka 10 x 10 meter<br />
vardera samt fyra 130 kV fack med brytare vilket har ett mått om cirka 5 x 8 meter.<br />
8.2.4.3 Områdesbeskrivning av förordad stati<strong>on</strong>splacering (alternativ 4)<br />
Naturmiljö<br />
En naturvärdesinventering av det aktuella området har genomförts av Calluna (2008-<br />
09-25). Inventeringen visar att området inte hyser några påtagliga naturvärden. Det<br />
finns dock ett visst naturvärde knutet till den döda veden i området då flera<br />
insektsarter och svampar utnyttjar död ved i olika nedbrytningsstadier. Exploatering<br />
av området anses inte medför några allvarliga k<strong>on</strong>sekvenser för naturmiljön. Calluna<br />
har också varit i k<strong>on</strong>takt med Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och<br />
Länsstyrelsen i Östergötlands län för att få informati<strong>on</strong> om det finns ett örnbo i<br />
närheten av den aktuella platsen men några sådan uppgift har inte framkommit.
164<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Kulturmiljö<br />
Östergötlands länsmuseum har efter en besiktning av området (2008-10-03) bedömt<br />
att området inte är av arkeologiskt intresse och att inga vidare arkeologiska insatser<br />
är nödvändiga i det aktuella området. Den planerade exploateringen berör inga kända<br />
forn- eller kulturlämningar.<br />
Störning för närboende<br />
Närmaste bostadsbebyggelse ligger drygt 300 meter från föreslaget stati<strong>on</strong>släge.<br />
Transformatorstati<strong>on</strong>en har lokaliserats så att buller dämpas av omkringliggande berg<br />
och skog. Skogsbilvägen 100 meter väster om stati<strong>on</strong>en används av<br />
lokalbefolkningen bl.a. som promenadväg. Insyn från skogsbilvägen mot stati<strong>on</strong>en<br />
kommer några år efter färdigställandet av stati<strong>on</strong>en att helt begränsas av den unga<br />
granplantering som då har blivit tillräckligt hög.<br />
8.2.4.4 Bedömning av förordad stati<strong>on</strong>splacering<br />
Inga naturmiljö- eller kulturintressen berörs av den nya transformatorstati<strong>on</strong>ens läge.<br />
Byggnati<strong>on</strong> av stati<strong>on</strong> och tillfartsväg kommer att innebära körning med maskiner<br />
samt schaktningsverksamhet inom stati<strong>on</strong>sområdet och i vägområdet. Befintlig<br />
skogsbilväg kommer att brukas för transporter till området.<br />
För att säkerställa att de oljor som finns i transformatorstati<strong>on</strong>en inte ska riskera att<br />
infiltreras i marken vid ett eventuellt läckage byggs de två oljeisolerade<br />
krafttransformatorerna på fundament med oljeuppsamlingsgrop. Fundamenten med<br />
oljeuppsamlingsgrop utförs i bet<strong>on</strong>g, som är både vatten- och oljetätt. Fundamenten<br />
är helt täta utan ventiler eller kranar som kan orsaka läckage.<br />
Oljeuppsamlingsgroparnas volym dimensi<strong>on</strong>eras för att rymma minst den totala<br />
mängd olja som finns i transformatorerna plus 30 mm regnvatten. Tömning på<br />
regnvatten sker genom pumpning av vattnet genom mobil utrustning som detekterar<br />
förekomst av olja.<br />
Transformatorerna är även försedda med varningssystem som tidigt larmar om<br />
oljenivån i transformatorerna sjunker. Utöver detta besöks transformatorstati<strong>on</strong>en<br />
regelbundet av E.ON Elnäts pers<strong>on</strong>al. De säkerhetssystem som kommer att<br />
implementeras i transformatorstati<strong>on</strong>en medför att risken för läckage som kan orsaka<br />
skador på grundvatten bedöms som mycket liten.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
165<br />
8.2.5 Kisa<br />
8.2.5.1 Alternativa lägen<br />
Inga alternativa lägen har studerats.<br />
8.2.5.2 Stati<strong>on</strong>sbeskrivning<br />
Det alternativet som har studerats för stati<strong>on</strong>en i Kisa är en utbyggnad av den<br />
befintliga stati<strong>on</strong>en som ligger vid Millingetorp öster om Kisasjön. Den planerade<br />
nya 130/20 kV transformatorn är planerad att rymmas inom det befintliga<br />
stati<strong>on</strong>sområdet. Ingen utbyggnad av staketet är därför planerad.<br />
Figur 8-6: Lokalisering av befintlig stati<strong>on</strong> i Kisa.<br />
8.2.5.3 Områdesbeskrivning<br />
I anslutning till befintlig stati<strong>on</strong> finns en skyddsvärd ängsmark och norr om stati<strong>on</strong>en<br />
finns ett gravfält och en alsumpskog.<br />
Några kända förorenade områden finns inte nära befintligt stati<strong>on</strong>sområde.<br />
En ny förbifart planeras öster om Kisa. Föreslagen sträckning går nära befintlig<br />
stati<strong>on</strong>.
166<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
8.2.5.4 Bedömning av stati<strong>on</strong>en<br />
Varken alsumpskogen eller några kända fornminnen berörs av placeringen av<br />
stati<strong>on</strong>en. Ängs- och hagmarken (klass 3) söder om befintlig stati<strong>on</strong> bedöms inte<br />
heller beröras eftersom ombyggnaden kommer att rymmas innanför befintligt staket.<br />
Området är även med i ängs- och betesinventeringen 2002-2004.<br />
Den planerade förbifarten förbi Kisa bedöms inte påverka stati<strong>on</strong>en. Däremot<br />
kommer en anpassning till den planerade vägen att krävas vid planering av<br />
anslutande ledning.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
167<br />
9 Referenser<br />
Kartor<br />
Ek<strong>on</strong>omiska kartan, 1947. 7F 4j, Täften, Rak-id J133-7F4j48<br />
Ek<strong>on</strong>omiska kartan, 1946. 7G 3a, Horn, Rak-id J133-7G3a47<br />
Häradsek<strong>on</strong>omiska kartan, 1868-77, Horn, Rak-id J112-36-9<br />
Häradsek<strong>on</strong>omiska kartan, 1868-77, Västra Eneby, Rak-id J112-36-4<br />
Storskifte, 1799, Akt 05-HOR-43<br />
Geometrisk avmätning, 1703 (el 1705), Akt D35-48:1<br />
Karta över Ålhults säteri, 1660, Kalmar läns museums fotosamling, Foto 374 (438)<br />
Tryckta källor<br />
Axelss<strong>on</strong>, R & Rahmqvist, S. Det medeltida Sverige. Bd 4 Småland. Aspeland,<br />
Sevede och Tuna län. Riksantikvarieämbetet, Stockholm 1999<br />
Ett läns utveckling. Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1. Översikt.<br />
Länsstyrelsen Kalmar län. Kalmar 1985<br />
Klang, L & Norman, P. Fasta fornlämningar i Kalmar län. En sammanställning som<br />
underlag… Riksantikvarieämbetet, Arbetshandlingar och PM 1991:5<br />
Kulturmiljöer i Vimmerby. Utgiven av Utbildnings- och kulturnämnden i Vimmerby<br />
kommun. Vimmerby 1994<br />
Natur och kultur. 1986. Miljöer i Östergötland. Naturvårdsplan och<br />
kulturminnesvårdsprogram. Länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. Linköping<br />
Naturgas till Södermanlands och Västmanlands län, Naturgas Mellansverige –<br />
avsnitt mot Västerås. Stråkbeskrivning, underlag för samråd. Februari 2006. E.ON<br />
Gas Sverige AB<br />
Odlingslandskapet i Kalmar län. Bevarandeprogram. Vimmerby kommun.<br />
Länsstyrelsen i Kalmar län, Meddelande 1995:13. Kalmar 1995<br />
Olin, Per. The gamble säga om Söder Wÿ Sochn. Länsstyrelsen, Kalmar 1996<br />
Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Riksantikvarieämbetet. Uppsala 1990<br />
Åhman, E. Vimmerby. Medeltidsstaden 55. Riksantikvarieämbetet, 1984
168<br />
Planerad 130 kV elkraftledning mellan<br />
Vimmerby och Kisa<br />
Stråkbeskrivning – november 2008<br />
Översiktsplan för Vimmerby kommun 2007<br />
Detaljplaneprogram för Vimmerby 3:2 med flera – Krönsm<strong>on</strong><br />
Naturvårdprogram för Vimmerby 2007<br />
Översiktlig grusinventering för Vimmerby kommun; Länsstyrelsen i Kalmar län<br />
1985:5<br />
Översiktsplan för Kinda kommun 2004<br />
Naturvårdprogram för Kinda kommun<br />
Vägutredning Ny infart Södra Vi; Vägverket K<strong>on</strong>sult<br />
Övriga källor<br />
Informati<strong>on</strong>ssystemet om fornminnen (FMIS)<br />
Länsstyrelsernas GIS-databas, www.gis.lst.se/lstgis<br />
Policy för kulturarvet i Kisa kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2003-12-15<br />
www.kulturarv.vimmerby.se<br />
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv. Kisa och Horns socknar<br />
Vimmerby kommuns hemsida, www.vimmerby.se<br />
Kinda kommuns hemsida, www.kinda.se<br />
Länsstyrelsens GIS-databas; www.gis.lst.se<br />
Länsstyrelsen i Östergötland län; www.e.lst.se<br />
Länsstyrelsen i Kalmar län; www.h.lst.se<br />
Skogsstyrelsens digitala kartmaterial<br />
Naturvårdsverkets hemsida; www.naturvardsverket.se<br />
Miljöbalken (1998:808)<br />
Ellagen (1997:857)<br />
Elförordningen (1994:1250)<br />
Förordningen om elektriskastarkströmsanläggningar (1957:601)