Rapport strÃ¥kbeskrivning - E-on

More documents

Recommendations

Info

28 Planerad 130 kV elkraftledning mellan Vimmerby och Kisa Stråkbeskrivning – november 2008 Byggskedet varar en begränsad period. Något längre för en markkabel än för en luftledning. Påverkan och störningar från byggskedet är därför övergående och skador kan oftast återställas. Generellt kan sägas att en luftledning har vissa tekniska och ekonomiska fördelar gentemot ett markkabelförband. En markkabel däremot medför generellt en mindre omgivningspåverkan under drifttiden samt kräver ett mindre markunderhåll. Påverkan under driftskedet är generellt större för en luftledning men det som talar till dess fördel under driftskedet är bl a att de är relativt lätta och snabba att laga. Vid ett kabelfel tar det dels längre tid att lokalisera felet och dessutom längre tid att gräva upp och reparera den trasiga kabeln. Ett strömavbrott tillföljd av ett kabelfel tar därför längre tid att åtgärda än ett strömavbrott till följd av fel på en luftledning. I landsbygdsområden är en luftledning också ekonomiskt fördelaktig, dels genom en billigare tillverkningskostnad och dels genom en billigare bygg- och anläggningskostnad. Vad som slutligen avgör om en luftledning eller en markkabel är lämpligast för att förstärka elnätet mellan Vimmerby och Kisa kommer att avgöras när den sammantagna påverkan på ingående aspekter utvärderats i detalj. Nedan sammanfattas för- och nackdelar med luftledning och markkabel. Luftledning: • Robust teknik • Skadas sällan • Mycket hög driftsäkerhet • Enkla att inspektera och reparera • Kapaciteten kan utökas genom byte av linor • Ledning och ledningsgata kräver underhåll • En större påverkan på landskapsbilden • Magnetfält som är mer utbrett än för en markkabel Markkabel: • Är skyddade mot vind, snö och is • Kan skadas vid till exempel markarbeten och åskväder • Komplicerat att lokalisera och reparera fel • Helt ny kabel krävs för ökad kapacitet • Magnetfält som dock avtar snabbare med avstånd från ledningen jämfört med en luftledning • Nödvändigt med åtkomst via till exempel kabelväg eller tunnel • Lägre driftsäkerhet och längre reparationstider jämfört med trädsäkra luftledningar
Planerad 130 kV elkraftledning mellan Vimmerby och Kisa Stråkbeskrivning – november 2008 29 4.4 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och användning av el. Dessa fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. Medianvärdet på magnetfältet i bostäder och daghem i större städer i Sverige är 0,1 µT och i mindre städer och på landsbygd 0,05 µT. I stadsmiljöer är magnetfälten i gatumark och på trottoarer ofta förhöjda på grund av kabelnät och vagabonderande strömmar. Som exempel kan nämnas att medelvärdet på trottoarer i Stockholms innerstad har uppmätts till 0,4 µT och i Borlänge centrum till 0,38 µT. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m), vegetation och byggnader skärmar av elektriska fält. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µT), till skillnad från elektriska fält så avskärmas inte magnetfält av normala byggnadsmaterial eller vegetation. Styrkan i de båda fälten avtar kraftigt med avståndet från källan. Vanliga byggmaterial skärmar inte av magnetfält. Magnetfälten inne i hus nära kraftledningar och transformatorstationer är därför ibland högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet. 0,1 m 0,5 m 1,0 m 1,5 – 4 µT 0,2 – 1 µT 0,1 – 0,2 µT 1 – 3 µT 0,1 – 0,6 µT 0,05 – 0,2 µT 2 – 12 µT 0,1 – 0,3 µT 0,05 – 0,1 µT 15 – 35 µT 0,4 – 1,5 µT 0,1 – 0,5 µT Figur 4-15: Magnetfältsnivåer på olika avstånd från olika hushållsapparater. Det har under en längre tid pågått en diskussion om befarade hälsorisker vid exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Flera epidemiologiska undersökningar antyder ett samband mellan lågfrekventa manetiska fält från kraftledningar och andra elektriska installationer och ökad risk för leukemi. Sammanställningar av flera olika studier antyder en viss ökning av leukemirisken hos befolkningsgrupper som exponeras för 50 Hz magnetfält över 0,4 µT som dygnsmedelvärde. Under 0,4 µT ser man ingen riskökning. Det finns idag ingen känd biologisk mekanism som kan förklara en ökad sjukdomsrisk från så svaga fält. Djurförsök har inte heller kunnat påvisa någon ökad cancerrisk. Svenska myndigheter anser att forskningsresultaten hittills inte har gett
Page 1 and 2: Planerad 130 kV elkraftledning mell
Page 4 and 5: Innehållsförteckning 1 Sammanfatt
Page 31: Planerad 130 kV elkraftledning mell
Page 83 and 84:
Planerad 130 kV elkraftledning mell
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
show all

Rapport strÃ¥kbeskrivning - E-on

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?