Rapport strÃ¥kbeskrivning - E-on

More documents

Recommendations

Info

20 Planerad 130 kV elkraftledning mellan Vimmerby och Kisa Stråkbeskrivning – november 2008 Efter genomförda arbeten kommer mark som har påverkats av bygget av ledningen att återställas i möjligaste mån. Om skador på befintliga vägar, staket och dylikt har uppkommit återställs dessa till samma skick som innan arbetena påbörjades. Är återställning inte möjlig värderas och ersätts uppkomna skador. 4.1.4 Generell påverkan under driftskedet Den bestående påverkan av en luftledning beror mycket på landskapets karaktär, aktuell markanvändning, natur- och kulturförhållanden och landskapets sårbarhet för nya element. Man försöker alltid att anlägga en kraftledning så att den sammantagna påverkan blir så liten som möjligt, exempelvis genom att anlägga luftledningen och dess stolpplatser vid ägogränser där så är möjligt. I skogsmark tillåts inga träd eller höga buskar att växa upp under och i närheten av kraftledningen. En ny skogsgata i skogsmark kan därför innebära fragmentering av en biotop, vilket då kan inverka negativt på vissa av biotopens arter. Figur 4-6: Nya biotoper uppkommer ofta i ledningsgator. Samtidigt innebär en ledningsgata att nya biotoper bildas vilket kan bereda utrymme för ytterligare arter i området. Artdiversiteten kan ofta vara högre i ledningsgator än i omgivande mark, bland annat beroende på bildandet av bryn i skogsmark. I dessa bryn mellan skogsmark och öppen mark skapas förutsättning för stor artrikedom. Flera växt- och djurarter som ursprungligen hör till det öppna odlingslandskapet trivs även i kraftledningsgator. Hur artrik en ledningsgata blir beror på en mängd faktorer som geologi, markens näringsinnehåll, omgivande markanvändning och ledningsgatans ålder, där en äldre ledningsgata ofta är artrikare än en yngre. Landskapsbild, kulturmiljö samt rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en ledning. Känslan av orördhet eller intrycket av omgivningen kan påverkas beroende på omgivningens karaktär och hur synligt kraftledningen placeras. Fornlämningar kan normalt undvikas genom att justera stolpplaceringen. Möjlighet att bruka skogs- och åkermark påverkas av en luftledning. I skogsmark kan inte vanligt skogsbruk bedrivas under och bredvid ledningen. I åkermark kan marken under en ledning brukas som vanligt, men stolpplatserna kan innebära att bruket av marken försvåras.
Planerad 130 kV elkraftledning mellan Vimmerby och Kisa Stråkbeskrivning – november 2008 21 4.1.4.1 Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktigt väder till exempel i dimma och regn som koronaaktiviteten är hög. Liknande förhållanden kan också uppkomma vid snöfall. På en ren och torr elektrisk ledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. Vanligen mäts ljud med en s.k. A-vägd ljudtrycksnivå i enheten dB(A) (decibel). Decibel är ett logaritmiskt mått som används för att ange och mäta ljudnivå. Vid varje dubblering av avståndet från en kraftledning minskar ljudnivån med 3-4 dB(A). Ljudet från kraftledningarna är ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Vid stora koronaförluster, till exempel vid kraftigt regn eller då ledaren är belagd med rimfrost, kan även rena toner förekomma. Förekomsten av såväl rena toner som det bredbandiga bruset minskar dock med tilltagande ålder på fasledarna. Figur 4-7: Ljudnivåer vid olika situationer (bild från Arbetsmiljöverket). Vanligen mäts ljud i enheten dB(A) (decibel). Det representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. För ledningar med spänningsnivåer som för den planerade ledningen kommer ljudeffekterna inte vara så höga att de kan uppfattas som störande. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 dB(A) är svåra att upptäcka och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Av Statens Naturvårdsverks rapport 3147 ”Alstring av ljud och luftföroreningar” följer dock att ljud från kraftledningar överstigande dessa nivåer bör undvikas. Endast ledningar med spänningar från 400 kV och uppåt brukar kunna nå upp till dessa ljudnivåer. 4.1.4.2 Underhåll En luftledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas med bestämda intervall. Under en besiktning kontrolleras linor, stolpar, stag och jordtag. Ibland görs besiktning från helikopter och vid andra tillfällen från marken. När det behövs kan delar av ledningen upprustas för att bibehålla en tillfredsställande säkerhet.
Page 1 and 2: Planerad 130 kV elkraftledning mell
Page 4 and 5: Innehållsförteckning 1 Sammanfatt
Page 23: Planerad 130 kV elkraftledning mell
Page 75 and 76:
Planerad 130 kV elkraftledning mell
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
show all

Rapport strÃ¥kbeskrivning - E-on

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?