Läs hela nr. 3-4 här - Institutionen för kultur och medievetenskaper

More documents

Recommendations

Info

28 Jonas Frykman igen grepp om en verklighet som var konkret. Vissheten om vem han var blev kroppslig. Här handlade det inte om att veta utan förtröstan i att kunna. Det var alltså inte frågan om att ”lyssna till kroppen” – utan mer till tingen. Här mötte handen stenen och ur de många greppen växte en kroppslig medvetenhet som endast långt efteråt lät sig verbaliseras och så småningom beskrivas. Erfarenheten kom före begreppen. Att bedriva etnografi är ofta att experimentera med sig själv i olika miljöer. Att utsätta sig för de villkor och begränsningar som andra människor lever under. Såtillvida har etnologin genom sin praktik en viktig tradition av att hålla kontakt med det område som Terry Eagleton såg som på väg att spolas bort i postmodernismens ordsvall. Dessutom undrar jag om han har rätt. Allt fler forskare anknyter idag till fenomenologen Maurice Merleau-Ponty (1962) och hans metod av ”lateral displacement” – förmågan att fysiskt ta sin utgångs punkt i någon annans position och erfarenhet; här forskas intensivt om kropp och kultur också inom många postriktningar. Jag fördrar också de termer som antropologen Michael Jackson (1996) använt för strategin att använda sig själv som redskap. Den vittnar nämligen om kontinuiteten i det etnografiska arbetet. Att följa med in i en annans värld kallar han ”thinking with one’s feet.” Och det ligger väl närmare vad Billy Ehn gjort i sina många besök i andras vardagar. Men bragden att fullfölja femtiosex maratonlopp vittnar också om något mer, om längtan efter att pröva autenticiteten i orden, att nöta tankarna mot asfalten på en krävande löptur. I det avseendet lämnar han inte bara mig utan de flesta av oss långt bakom sig när det gäller att experimentera med etnografin. Referenser Eagleton, Terry, 2003. After Theory. New York: Basic Books. Ehn, Billy, 2003. Stenmuren: Redskap i krisarbete. Stockholm: Carlssons. Jackson, Michael, 1996. “Introduction: phenomenology, radical empiricism, and anthropological critique”, in Jackson, Michael (ed.), Things as they are: New Directions in Phenomenological Anthro pology. Bloomington and Indianapolis: Indiana University Press. Merleau-Ponty, Maurice, 1962. Phenomenology of Perception: An Introduction. Cambridge: Routledge. Nerman, Bengt, 1997. Den offentliga lögnen. Stockholm: Atlas. Summary Learning from Objects The classical attitude in fieldwork of” being there” is to expose oneself to the conditions that the group under study are experiencing. The word "intersubjectivity" often is used to cover this way of doing research. But "subjectivity" in itself is running the risk of focusing on mental more than bodily processes, on words more than emotions and on interpretations more than insights. Even the phrase from Hannah Arendt of “visiting imagination” or the “lateral displacement” of Merleau-Ponty could point in such a direction. I have been using texts from two scholars: one by Billy Ehn when he is engaged in building a wall of stone by his house, and one by Bengt Nerman who similarly has described the physical encounter with stone and wood to discuss a more elaborate approach. Both texts in a marvelously detailed way inform the reader about what is to be learned from struggling with stone; how bodily insights beyond words are gained and how material culture reveals it nature of being so much more than scene, milieu, projections or representations. Fortitude from the stones are evoking a resonance and thus revealing the relational character between body and material culture. The work of the researcher of course is to transform such information into written ethnography. KULTURELLA PERSPEKTIV 2011:3–4
Kurt Genrup På internationellt etnologiskt fältarbete 1970 Kurt Genrup är professor emeritus i etnologi vid Umeå universitet. Han arbetar för närvarande med ett projekt om konditorikultur i Umeå under 1900- talet. Han arbetar också med restaurangprojekt i Berlin och Vasa. Bilden nedan är tagen under fältarbetet bland gåsflockar i Slovakien våren 1970. våren 1970 åkte jag efter frustande ånglok genom DDR på väg till Bratislava för att där sammanträffa med för mig inledningsvis okända studenter och ledande östeuropeiska etnologer. Jag var på väg till nyskapande etnologiskt fältarbete som motvikt till alla snabbt åldrande perspektiv som jag själv förde med i bagaget. Följande rader baseras på det självupplevdas konkretion som uttryck för något helt annat än inarbetade skrivbordsprodukter. Min egen etnologiska bakgrund var följande i kortversionen: På 1960-talet inleddes mitt studium i Nordisk och jämförande folklivsforskning vilket bland annat resulterade i doktorsavhandlingen Gåsskötsel: En etnologisk studie . . . (Lund 1975). När jag började läsa 1–3-betyg som det då hette i utbildningssystemet var ämnet så gott som helt en historisk vetenskap och man arbetade historiskt–geografiskt utifrån dimensionerna tid, rum och social miljö. Långt senare tillkom genus och etnicitet. Naturligtvis var denna bild förenklad då antropologiska diskussioner om hermeneutik, strukturalism, interaktionism och materialism började tränga på liksom bindestrecksantropologi som vi ofta diskuterade i köket på Folklivsarkivet i Lund. En av de viktigaste läromedlen med en helhetssyn på ämnet i Sverige var festskriften till Sigfrid Svensson, Schwedische Volkskunde från 1961. Vid denna tid förutsattes att man hjälpligt behärskade det tyska språket – vilket dock blev en omöjlighet för nya studentgrupper några år senare. Nya vindar blåste också snart när jag påbörjat min forskarutbildning i Lund kring 1970. Med inspiration från och på uppdrag av professor Nils-Arvid Bringéus i Lund kunde jag våren 1970 ge mig ut på ett oförglömligt fältäventyr. Programmet i KULTURELLA PERSPEKTIV 2011:3–4, årg. 20, s. 29–31. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908
Page 1 and 2: Tema: Experimentell etnografi Red.
Page 3 and 4: Utges av Föreningen Kulturella Per
Page 5 and 6: Roger Jacobsson och Orvar Löfgren
Page 7 and 8: Jourhavande etnograf 5 och producer
Page 9 and 10: Jourhavande etnograf 7 forskningsob
Page 11 and 12: Vem vill äta surmört 9 söndagarn
Page 13 and 14: Gösta Arvastson Korsande väg GÖS
Page 15 and 16: Korsande väg en vetenskapsdoftande
Page 17 and 18: Gud går här på jorden i elva min
Page 19 and 20: Magnus Berg Arytmi, AV-Block III Ma
Page 21 and 22: Arytmi, AV-Block III 19 känt mig t
Page 23 and 24: Konsumtion i rörelse 21 Mamma-barn
Page 25 and 26: Åke Daun Eine Zeit, von der man we
Page 27 and 28: Eine Zeit, von der man weiss, dass
Page 29: Att pröva sig mot tingen 27 liksom
Page 33 and 34: På internationellt etnologiskt fä
Page 35 and 36: Mitt liv som (med) hund 33 sig ner
Page 37 and 38: Ella Johansson Cykelställsfrågan
Page 39 and 40: Cykelställsfrågan 37 dagen står
Page 41 and 42: I vinden, med maskinen 39 jämnt. S
Page 43 and 44: Barbro Klein Om att inspireras och
Page 45 and 46: Om att inspireras och om att åstad
Page 47 and 48: Cigarettpaket och handslag 45 är b
Page 49 and 50: Marianne Liliequist Alice i Vänste
Page 51 and 52: Alice i Vänsterlandet 49 bjudet -
Page 53 and 54: Den etnologiska kicken 51 trala fö
Page 55 and 56: Britta Lundgren Att återvända til
Page 57 and 58: Att återvända till orden 55 Bild
Page 59 and 60: Översättningar i rörelse 57 nust
Page 61 and 62: Birgitta Meurling Kär och galen Ur
Page 63 and 64: Kär och galen äntligen med Manne
Page 65 and 66: Mobile Homes & Subway Origami 63 th
Page 67 and 68: Claes G. Olsson Vart tog den etnolo
Page 69 and 70: Vart tog den etnologiska blicken v
Page 71 and 72: Bland experimentalister! 69 reachve
Page 73 and 74: Owe Ronström Det fina i kråksång
Page 75 and 76: Det fina i kråksången 73 då, per
Page 77 and 78: En kubansk cigarrlåda 75 innehåll
Page 79 and 80: AnnCristin Winroth Bejaka ditt husd
Page 81 and 82:
Bejaka ditt husdjur och bejaka djur
Page 83 and 84:
Ett samtal om samförståndsblinkni
Page 85 and 86:
Lynn Åkesson Xinyi Jiang - en expe
Page 87 and 88:
Xinyi Jiang - en experimentell etno
Page 89 and 90:
er, människor, platser, miljöer,
Page 91 and 92:
I nästa nummer För dig som är in
show all

Läs hela nr. 3-4 här - Institutionen för kultur och medievetenskaper

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?