Läs hela nr. 3-4 här - Institutionen för kultur och medievetenskaper

More documents

Recommendations

Info

6 Roger Jacobsson och Orvar Löfgren ut på rejäla fältarbeten eller begrava sig i arkivet. ”Nu när jag surfar på nätet, samlar, klipper, klistrar allt mellan himmel jord, är det verkligen riktig forskning” När vi idag talar om hur nätet och mobiltelefonen gjort etnografer mobila kan det dock lätt bli missvisande. Billy utvecklade till exempel tidigt sin egen lättviktsteknologi. Manuskript och intervjuer hamrades till en början fram på en gammal reseskrivmaskin, som kunde släpas med överallt och bara placeras på en uppochnervänd sockerlåda, men författandet och idésamlandet skedde framför allt i oräkneliga anteckningsböcker med svarta vaxdukspärmar. De fylldes med kulspetstext under dagliga cafébesök, bussresor eller i pauser från fältarbetet. Vaxduksböckerna markerade en speciell hållning, etno grafiskt material kunde dyka upp närsomhelst och hursomhelst. Då gällde det att ha häfte och penna i högsta hugg. Han skapade en speciell etnografisk skrivstil i sina böcker, där de teoretiska perspektiven smälte in i texten på ett så elegant sätt som fick somliga läsare att tro att detta bara var en suverän, närmast litterär beskrivning av vardagen. Sin etnografiska stil tränade han genom ett flitigt brevskrivande, små aptitliga etnografiska mini-rapporter där mottagarna inte alltid anade att hans långa brev också var fingertoppsövningar. I en artikel med den passande titeln Doing -it-yourself (2011) diskuterar han de sätt på vilka vi kan använda oss själva som både forskningsredskap och forskningsmaterial. På vissa sätt anknyter det till den intensiva debatt om skrivande och reflexivitet som han och Barbro Klein drog igång under 1980-talet. Det autoetnografiska inslaget har alltid varit starkt i Billys texter, än mer markerat under senare år. Det har också hämtat näring ur hans experimenterande med andra genrer än det akademiska skrivandet. Från diktstrofer till novellutkast som stannat i skrivbordslådan över till självbiografiska böcker som Frånvaron (1996) och Stenmuren (2003). Förflyttningarna mellan olika genrer har även skapat ett intresse för vad som är möjligt att uttrycka i ord med inspiration från skönlitterära etnografer. Men han har även andra verktyg. I takt med att de långa fältarbetena försvann lade han sig i hårdträning när det gällde situationsanalyser och detta ofta i ett starkt engagemang för undervisning på grundutbildningen. Generationer av studenter har han sänt ut i Umeå för att träna vardagsobservationens möjligheter och pröva nya ingångar. Ur sådana experiment föddes en slags blixtetnografi, ett antal tekniker för att snabbt komma igång med en ny frågeställning eller ett fält. En av dem är att be studenter (i hundratal) leverera korta etnografiska inspel: en situation, en dröm, en känsla. En konsumkasse fylld av sådana lappar skapar en speciell startplattform. Att se Billy i aktion 1968 eller 2011 innebär att följa hur han utvecklar speciella handlag och personliga forskningsrutiner i takt med att hans undersökningsmetoder förändras, men hela tiden finns det minst en konstant – anteckningsboken måste vara med. Not quite På gaveln till massakokeriet i Fengersfors står det med stora bokstäver NOT QUITE. Ingen dum sentens för en etnograf som Billy – alltid på otålig jakt efter något som saknas. Vart ska blicken vändas nu Rätt vad det är dyker det upp ett nytt KULTURELLA PERSPEKTIV 2011:3–4
Jourhavande etnograf 7 forskningsobjekt: en hög skrot på Alvaret, en improviserad minnesplats från en vägolycka vid dikesrenen, en vecka som patient med brutet ben, en konstinstallation eller en näve kvitton. Men i denna rastlöshet finns hela tiden den intensiva närvaron: den etnografiska blicken scannar terrängen, noterar skiftningar i ansiktsutryck, små mikrodramor framför bankautomaten eller i snabbköpskassan. Den etnografiska hörseln är på helspänn, lyssnar efter vibrationer eller övertoner som kan markera att här står något på spel. Och det är denna etnografiska nyfikenhet som så omvandlas till kulturanalytisk energi, ofta på oförutsägbara sätt. Referenser Ehn, Billy, 1970. Nedläggningen av pappersbruket i Fengersfors: etnologisk undersökning av arbetarnas handlande vid en industrinedläggelse och de sociala och kulturella förändringar som denna medförde. Stockholm: Institutet för folklivsforskning. Ehn, Billy, 2011. “Doing-It-Yourself: Autoethnography of manual work”, in Ethnologia Europaea 41:1, p. 53–64. Ehn, Billy, 2012. ”Mellan konst och kulturanalys.” (Under utgivning i Rig.) Wilk, Richard, 2011. “Reflections on orderly and disorderly ethnography”, in Ethnologia Europaea 41:1, p. 15–26. Willim, Robert, 2008. Industrial cool: Om postindustriella fabriker. Lund: Media-tryck. För Billy Ehns produktion under de senaste åren, se: http://www.kultmed.umu.se/om-institutionen/personal/billy-ehn. Summary Ethnographer on Duty This special issue on ”experiments in ethnography” is published in honour of ethnologist Billy Ehn. The introduction uses his research during four decades to capture major changes in ways of doing and writing ethnography. What happens when the classic long fieldworks are replaced by a bricolage approach, where very different kinds of materials are combined How do ethnographers handle the ways in which interviews and observations are mixed with netography – blogs, images and You- Tube sequences Foto: Rick Wilk. KULTURELLA PERSPEKTIV 2011:3–4
Page 1 and 2: Tema: Experimentell etnografi Red.
Page 3 and 4: Utges av Föreningen Kulturella Per
Page 5 and 6: Roger Jacobsson och Orvar Löfgren
Page 7: Jourhavande etnograf 5 och producer
Page 11 and 12: Vem vill äta surmört 9 söndagarn
Page 13 and 14: Gösta Arvastson Korsande väg GÖS
Page 15 and 16: Korsande väg en vetenskapsdoftande
Page 17 and 18: Gud går här på jorden i elva min
Page 19 and 20: Magnus Berg Arytmi, AV-Block III Ma
Page 21 and 22: Arytmi, AV-Block III 19 känt mig t
Page 23 and 24: Konsumtion i rörelse 21 Mamma-barn
Page 25 and 26: Åke Daun Eine Zeit, von der man we
Page 27 and 28: Eine Zeit, von der man weiss, dass
Page 29 and 30: Att pröva sig mot tingen 27 liksom
Page 31 and 32: Kurt Genrup På internationellt etn
Page 33 and 34: På internationellt etnologiskt fä
Page 35 and 36: Mitt liv som (med) hund 33 sig ner
Page 37 and 38: Ella Johansson Cykelställsfrågan
Page 39 and 40: Cykelställsfrågan 37 dagen står
Page 41 and 42: I vinden, med maskinen 39 jämnt. S
Page 43 and 44: Barbro Klein Om att inspireras och
Page 45 and 46: Om att inspireras och om att åstad
Page 47 and 48: Cigarettpaket och handslag 45 är b
Page 49 and 50: Marianne Liliequist Alice i Vänste
Page 51 and 52: Alice i Vänsterlandet 49 bjudet -
Page 53 and 54: Den etnologiska kicken 51 trala fö
Page 55 and 56: Britta Lundgren Att återvända til
Page 57 and 58: Att återvända till orden 55 Bild
Page 59 and 60:
Översättningar i rörelse 57 nust
Page 61 and 62:
Birgitta Meurling Kär och galen Ur
Page 63 and 64:
Kär och galen äntligen med Manne
Page 65 and 66:
Mobile Homes & Subway Origami 63 th
Page 67 and 68:
Claes G. Olsson Vart tog den etnolo
Page 69 and 70:
Vart tog den etnologiska blicken v
Page 71 and 72:
Bland experimentalister! 69 reachve
Page 73 and 74:
Owe Ronström Det fina i kråksång
Page 75 and 76:
Det fina i kråksången 73 då, per
Page 77 and 78:
En kubansk cigarrlåda 75 innehåll
Page 79 and 80:
AnnCristin Winroth Bejaka ditt husd
Page 81 and 82:
Bejaka ditt husdjur och bejaka djur
Page 83 and 84:
Ett samtal om samförståndsblinkni
Page 85 and 86:
Lynn Åkesson Xinyi Jiang - en expe
Page 87 and 88:
Xinyi Jiang - en experimentell etno
Page 89 and 90:
er, människor, platser, miljöer,
Page 91 and 92:
I nästa nummer För dig som är in
show all

Läs hela nr. 3-4 här - Institutionen för kultur och medievetenskaper

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?