Ladda hem - Länsstyrelserna

GHB I MÖLNDAL
– vad kan vi göra tillsammans
Dokumentation från dialogkonferens
21 september 2010
Dokumentation från regional konferens i Göteborg
27 april 2010

GHB i
Mölndal
– vad kan vi göra
tillsammans
GHB är en livsfarlig drog som ger svåra fysiska
och psykiska följdverkningar. Sedan flera år tillbaka
är den en etablerad drog i Västsverige. Det
är en relativt billig och tillgänglig drog som vem
som helst kan tillverka med hjälp av recept på
Internet.
GHB-problemet uppmärksammades tidigt i
Mölndal. I en studie vid FoU i Väst/GR har en hel
del av de erfarenheterna tagits till vara. Under en
halvdag fick alla som möter GHB-problematiken i
Mölndalsområdet ta del av studien och uppdatera
sig på hur läget är i dag.
Dessutom fanns tillfälle att lyfta olika frågor
och knyta kontakter för det fortsatta arbetet
mot GHB inom socialtjänst, hälso- och sjukvård,
psykiatri och polis. För det krävs samverkan och
gemensamma insatser för att förebygga och möta
de problem som GHB ger upphov till.
2

En drog
med svåra
konsekvenser
GHB är drogen ”som alltid passar in”, som inte syns
– men som är lätt att överdosera och som ger svåra
abstinenssymtom.
Numera finns den också i andra former än som
vätska. Torkas den till pulver är den lättare att ta
med sig på krogen.
Under 1990-talet fick GHB fäste i Västsverige, framför allt
i Lindome i Mölndal. Den spreds över hela Göteborgsregionen,
och Hisingen i Göteborg har också blivit ett område
med förhållandevis många GHB-missbrukare. Allt eftersom
har GHB även spridits till andra delar av landet, till exempel
Lund och Stockholm.
Mattias Gullberg, socionom vid Mini-Maria Hisingen i
Göteborg, har tillsammans med Jari Kuosmanen, forskare
vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet,
gjort en kartläggning av användning, spridning och
samhällsinsatser när det gäller GHB i Göteborgsregionen. I
studien har intervjuer gjorts med både professionella inom
missbruksvård, socialtjänst, sjukvård, polis och tull, och
med personer som tagit GHB, men som varit drogfria en tid.
De konstaterar att GHB är en mycket farlig drog – men att
den trots det hittar många användare.
– Anledningarna till att man ändå använder den, trots
Mattias Gullberg
3

Alla får också minnessvårigheter, även lång
tid efteråt. Det blir långsamt bättre, men jag
tror inte att det beror på att man inte vågar
minnas det som har hänt. Man kan helt inte.”
riskerna, är att den är lätt att koka själv. Den är billig och man kan passera som normal,
om man doserar rätt. Ruset är ungefär som alkohol men ger inget bakrus, säger
Mattias Gullberg.
När GHB introducerades var det ett kosttillskott bland andra i kroppsbyggarkretsar.
På fester stod den på bordet i en PET-flaska, tillsammans med spriten. Den som skulle
köra kunde ju inte dricka alkohol, så då fick det bli GHB i stället. Det är svårt att
upptäcka GHB-intag med hjälp av urinprov eller blodprov.
– En anledning till att GHB fick fäste just i Lindome kan vara att här fanns en tradition
av att bränna hemma. GHB kunde man också tillverka hemma i köket, säger Jari
Kuosmanen.
GHB ingår ofta i ett blandat missbruk.
– När jag möter ungdomar i dag ser jag att de blandar på ett helt annat sätt. De
testar sig fram med allt möjligt. Det måste inte vara droger utan kan lika gärna vara
hjärtmedicin, säger Mattias Gullberg.
Vissa droger fungerar bättre med GHB än andra. Tillsammans med centralstimulantia
förlänger och förstärker GHB effekten av den dyrare drogen och minskar risken
för paranoia och hallucinationer. Däremot finns det risker med att blanda GHB med
bensodiazepiner, alkohol och heroin eftersom den kombinationen påverkar andningen.
Den största nackdelen, enligt användarna, är att man däckar – tuppar av, helt enkelt.
– Alla gör det och man reflekterar inte ens över det. Många klarar sig på dagarna
genom att dosera rätt, men hemma eller tillsammans med kompisar så slocknar man,
säger Mattias Gullberg.
Detta gör att GHB:arna inte är välkomna på ravefester. Däckar någon där måste
man kalla på ambulans och då kommer också polisen. Och så är festen slut.
De fysiska hälsoriskerna är också uppenbara. Vätskan fräter på slemhinnorna och
ibland kan halten av kaustiksoda vara för hög. Man får magbesvär även lång tid
efteråt. När man däckar är risken stor att man kräks och får ner spya i lungorna vilket
leder till lunginflammation.
– Alla får också minnessvårigheter, även lång tid efteråt. Det blir långsamt bättre,
men jag tror inte att det beror på att man inte vågar minnas det som har hänt. Man
kan helt inte, menar Mattias Gullberg.
Det är oerhört svårt att avgifta sig själv. Abstinensbesvären är starka och leder ofta
till fortsatt missbruk. Olyckor är inte heller ovanligt, särskilt bilolyckor.
De positiva effekter som användarna berättar om är ofta kopplade till självförtroende
och sexualitet.
– Man känner sig som en kung, blir klok och smart, hittar orden fast man annars
är blyg. För den osäkre killen blir det en maskulin kompensation kopplad till sex och
prestation, säger Jari Kuosmanen.
Man ska dock inte dra slutsatsen att det bara är blyga killar som tar GHB. Tjejer
och andra killar vill också stärka sin självsäkerhet. Och de blyga blev ännu populärare
om de producerade själva och sålde, ibland med sex som betalning. Kvinnorna i de
här gängen befinner sig ofta i underläge både symboliskt och fysiskt. Risken är att de
utnyttjas när de håller på att däcka.
– De normativa gränserna är mycket suddiga och det förekommer grova nedsättande
skämt både mot kvinnor och män, konstaterar Jari Kuosmanen.
Efter en tids användning av GHB abdikerar kungen. Från att ha känt sig attraktiv
och potent blir han impotent, deprimerad och undviker sociala sammanhang. Kvinnorna
stämplas som horor. Och trots att drogen blivit en återvändsgränd, man har
4

Jari Kuosmanen
Det finns så starka krafter i
GHB att motkrafterna måste
vara ännu starkare.”
sett både överdoser och dödsfall, så blir man inte avskräckt från att fortsätta missbruket.
– Detta är så intressant, för det vi tror betyder något, har ingen betydelse för dem,
menar Mattias Gullberg.
Att sluta med GHB är en komplex process som påminner om hur det är att sluta med
andra droger. Det som är viktigt är att ha ett långsiktigt mål i livet. Man ser att kompisarna
har gått vidare i livet och själv har man gjort bort sig tillräckligt.
Det är också viktigt med ett långvarigt engagemang från professionella och att det finns
ett samarbete mellan de olika professionerna. Tvång har också stor betydelse och i den
akuta avgiftningen behövs sjukhusvård i flera veckor.
– Det finns så starka krafter i GHB att motkrafterna måste vara ännu starkare, betonar
Jari Kuosmanen.
För att behålla drogfriheten efter avgiftning har tillgängligheten, att de fått hjälp när
de velat ha den, varit viktig. Betydelsen av alliansen med socialsekreteraren och andra
professionella har Mattias och Jari också fått många berättelser om. Att bli tagen på allvar
fast man känner sig konstig, ha långa behandlingstider, få utbildning eller arbete och byta
miljö nämns också som viktiga faktorer för att kunna hålla sig undan drogen.
Under de omkring 20 år som GHB funnit som drog har den spridit sig från gymkollektiv
och ravefester, via relativt etablerade unga arbetare, till utsatta ungdomar och andra
marginaliserade grupper. Från början försåg ”lokala kranar” användarna med GHB och
drogen spreds spontant. Nu har den även en mer organiserad distribution och planerad
spridning.
– GHB är en etablerad drog vilket också gör den mer intressant för organiserad verksamhet.
Och den kommer att sprida sig över landet, konstaterar Jari Kuosmanen.
n
5

FAKTA
Det har blivit lite
lugnare i Mölndal
GHB, gammahydroxibutyrat, är oftast en färglös,
luktlös vätska, men kan numera också finnas som
tabletter eller pulver. GHB av dålig kvalitet kan
vara grumlig och ha en syntetisk lukt. Den kan tillverkas
hemma i köket med hjälp av kaustiksoda,
destillerat vatten och GBL. Är narkotikaklassad
sedan 2000.
GBL, gammabutyrolakton, används bland annat
i kemiindustrin och i vissa rengöringsmedel och
klottersaneringsmedel. Är svår att dricka då den
smakar illa och fräter på slemhinnorna. I kroppen
omvandlas GBL till GHB. Är inte narkotikaklassad
utan betraktas sedan 2005 som hälsofarlig
vara.
Butandiol, heter egentligen 1,4-butandiol, och
används också inom kemiindustrin. Kan drickas
och är en klarröd eller blåaktig vätska utan tydlig
lukt eller smak. Kallas av en del ungdomar för
hallonsoda, hallongobbe eller hallonsaft. Är inte
narkotikaklassad utan betraktas sedan 2005 som
hälsofarlig vara.
Källa: GHB Användning, spridning och samhällsinsatser. Jari
Kuosmanen och Mattias Gullberg. FoU i Väst. Rapport 3:2010.
Tullen, polisen, sjukvården, socialtjänsten – alla möter på något sätt
GHB och det elände som drogen för med sig. I Mölndal finns en samverkan
mellan de olika aktörerna, men den kan bli mycket bättre!
Hans Terner, Tullverket, beskrev hur myndigheten
har arbetat för att komma åt olaglig införsel
av GBL, det medel som används för att tillverka
GHB.
– GBL kommer inte att narkotikaklassas än på
länge, men det krävs tillstånd för att föra in det
i landet eftersom det är en hälsofarlig vara. Har
man inte det begås ett tullbrott.
GBL importeras i stora mängder av kemiindustrin
och Göteborgs Spårvägar är en storkonsument
av GBL då det används till bland annat
klottersanering.
Eftersom medlet importeras vände sig Tullverket
till speditionsföretagen för att få information
om misstänkta transporter. Mellan januari 2007
Hans Terner, Tullverket
och augusti 2008 beslagtogs 91 sändningar med
sammanlagt 726 liter GBL. När det kokas till GHB fördubblas mängden.
I samband med beslagen identifierades 38 mottagare och 45 misstänkta personer.
Av dessa var 33 från Västsverige, de flesta från Mölndal och Göteborg.
Lagstiftningen runt GBL handlar om brott mot lagen om förbud mot hälsofarliga
varor, som har en låg påföljd, eller lag om straff för smuggling som kan ge
upp till två års fängelse.
– De låga straffvärdena gör att vi inte kan använda avlyssning och liknande
metoder. Brotten är svårspanade och drar mycket resurser, konstaterade Hans Terner,
som dock uppmanade alla som råkar få kännedom om att GBL är på väg över
Sveriges gräns – kontakta Tullverkets brottsbekämpning på 112 och lämna tips.
6

Marie Langegård,
ungdomspolisen
Birgitta Säfdal,
akuten, Mölndals sjukhus
Helena Holmertz
och Lisa Robsahm,
VIM-mottagningen
Marie Langegård, ungdomspolisen, har jobbat i
Mölndal i 17 år. Så hon var med när de allra första killarna
började använda GHB.
– Missbruket verkar ha minskat blad de yngre och i
våras såg vi också en minskning när flera personer omhändertogs
och senare blev dömda, sa Marie Langegård.
En dömdes till fem års fängelse för förberedelse till
grovt narkotikabrott. Ett skäl till att han kunde dömas
var att man fann kaustiksoda hemma hos mannen.
– Det tycks också som om man har slutat beställa
över nätet. Nu görs egna inköpsresor till Tyskland och
Holland. Det förekommer också att man inte kokar
GHB längre, utan ”kallskakar” GBL och kaustiksoda,
vilket ger en frätande doft. Det är sällan den blandningen
är luktlös.
Polisen meddelar socialtjänsten om de träffar på ungdomar
som använder GHB. Ungdomspolisen arbetar
med dem som är under 18 år, men de som använder
GHB nu är lite äldre.
Birgitta Säfdal, akutmottagningen vid Mölndals
sjukhus beskrev vad som sker när en medvetslös GHBmissbrukare
kommer till akuten.
– De som kommer in till oss med GHB-förgiftning
är minsann inga kungar längre. De är svårvårdade, kräver
mycket personal och ofta är polisen med, berättade
Birgitta Säfdal.
Huvudsakligen är patienterna män mellan 20 och 25
år. GHB är svårt att dosera och koncentrationen på vätskan
kan vara olika. Symtom vid ”måttlig” överdosering
är att personen blir dåsig och sömning, har perioder av
frånvaro och långsam puls. En stor överdos kan ge medvetslöshet,
blodtrycksfall, långsam hjärtrytm med mera.
– När de kommer in till akuten kan de vara svåra att
väcka, men när de vaknar blir de mycket aggressiva. Tre
poliser ligger på patienten för att hålla honom nere och
vi kan vara fem-sex personal.
Det finns inget motgift till GHB så för sjukvården
handlar det om att i det akuta skedet se att det inte finns
någon annan orsak till medvetslösheten, hålla luftvägarna
öppna och behandla blodtrycksfall.
– Vi måste också bemästra den oro och ångest som
kommer under uppvaknandet. Ibland kan patienten
behöva sövas och läggas i respirator för att få ett lugnare
uppvaknande.
Medicinläkaren skriver alltid en remiss till psykiatrin.
Men när patienten kvicknat till är det inte ovanligt
att han hinner skriva ut sig själv innan han träffat
psykiatern.
Birgitta Säfdal hade ingen uppgift på hur många
GHB-förgiftningar som kommit in till akuten under
året, men ansåg att det varit lite lugnare i år än tidigare.
– Då har vi kunnat ha flera patienter varje helg.
Helena Holmertz arbetar på VIM-mottagningen,
Vårdkedja i Mölndal, som är en öppenvårdsenhet för
ungdomar mellan 13 och 25 år. Här arbetar man både
med stöd och förebyggande verksamhet när det gäller
kriminalitet, alkohol och andra droger.
– När vi startade 2006 hade vi ganska många GHBfall,
men nu är de något färre, berättade Helena Holmertz
som har två personer som går i samtalsbehandling
hos henne.
De ungdomar som kommer till VIM säger att det är
lite lugnare och att det är svårare att få tag i GHB nu.
Men det finns på Hisingen.
För att kunna behandla GHB-missbruk är det mycket
viktigt att skapa motivation och att behandlare finns
med hela tiden. Det är en lång process att sluta med
GHB.
Helena Holmertz kollega Lisa Robsahm arbetade
under ett år i ett särskilt projekt där hon följde med
ungdomspolisen.
– Det var väldigt bra att jag från socialtjänsten kunde
vara med när det hände. Jag vill verkligen lyfta fram
samarbetet med polisen, sa Lisa Robsahm.
Ibland hävdas att sekretessen är ett hinder för samarbete
mellan polis och socialtjänst, men Lisa Robsahm
menar att det inte är något problem.
– I de här fallen kan det handla om liv och död och
då måste vi agera.
7

Veronica Johansson, Brofästet
Veronica Johansson, samverkansteamet Brofästet,
har tillsammans med en kollega gjort en kartläggning
av GHB-missbrukande personers hälsa.
Det var inte lätt att få tag i informanter – många
av dem som är kända är på behandlingshem eller
sitter i fängelse.
Men 14 personer som fanns inom socialtjänsten
och beroendevården kunde intervjuas.
Genom att använda olika skattningsinstrument
skapades en bild av en grupp personer som mår
väldigt dåligt. 11 av de 14 informanterna upplevde
depressiva symtom, åtta uppgav att de hade ångest.
Medelvärdet för psykisk och fysisk hälsa var långt
under normalpopulationens.
– Vi trodde att fler skulle ha svåra depressioner,
men blev lite förvånade över att deras fysiska hälsa
var så dålig. Vi kanske glömmer den somatiska
delen när vi arbetar med de här patienterna n
8

Och hur gör vi nu, då
Göran Horkeby och Agneta Arrhén
Sjukvården ska anmäla till socialtjänsten när de får in patienter som är GHB-förgiftade. Det framgår
i ett så kallat verkställighetsbeslut som Sahlgrenska Universitetssjukhuset fattat beslut om.
– Det är en fråga som ni måste arbeta vidare med, konstaterade Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen,
vid den avslutande diskussionen.
Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen, och Elisabeth Beijer, FoU i Väst, höll
ihop dagen.
Tidigare under dagen kom det fram att socialtjänsten
inte alltid får rapport om att personer tagits in på akuten
med GHB-förgiftning.
– Vi har upptäckt att personer kan ha varit intagna
på sjukhus många gånger innan vi får veta det, sa
Göran Horkeby, vårdenhetschef vid Mölndals sjukhus
och samordnare för Brofästet.
Enligt verkställighetsbeslutet ska sjukvården alltid
informera socialtjänsten om de haft en patient med
GHB-förgiftning.
– Det är alltså inte bara om man uppfattar att personen
behöver hjälp som anmälan ska göras, utan alltid.
Det är inget sekretessbrott eftersom det handlar om fara
för eget liv, påpekade Göran Horkeby.
Ett steg på vägen att få detta att fungera är att både slutenvårdens
och akutmottagningens och socialtjänstens
personal träffas och lär sig mer om varandras arbetssätt.
Man kan helt enkelt göra studiebesök hos varandra.
Göran Horkby och Agneta Arrhén, avdelningschef
vid arbets- och familjestödsförvaltningen i Mölndal, tog
på sig att uppdraget att få rutinerna att fungera bättre.
Göran Horkeby ifrågasatte att remiss skickas från
akuten till psykiatrin.
– Borde den inte gå till beroendekliniken i stället
Patienterna uppfattar inte att de har några psykiska problem
och vill inte ha kontakt med psykiatrin.
Han lyfte också fram behovet av att titta närmare på
behandlingsmetoder för GHB-missbrukare.
–Vi skulle behöva hitta en paketlösning med avgiftning
i sjukvården, kontakter i öppenvård, behandlingshem,
arbete och bostad.
På FoU i Väst pågår en kartläggning av internationell
forskning om GHB och vad som är verksamhet i behandling,
som blir klar under hösten. Den kan tillsammans
med annan forskning bli en bra grund för fortsatta studier
om behandlingsmetoder, menade Göran Horkeby.
Dagen avslutades av Dagmar Callgard, ordförande i
Arbets- och familjestödsnämnden i Mölndal. Hon konstaterade
att det finns så
mycket kunskap samlad i
rummet, men att det tycks
behövas en formaliserad
samverkan, ungefär som
i samordningsförbunden.
– Kunskapen finns ju
och att ha en paketlösning
låter bra, att ställa
personen i centrum och
samlar resurserna runt
den. n
Dagmar Callgard
9

10
Konferensen ägde rum i
Fässbergs församlingshem
i Mölndal.

”Vi får inte slå oss till ro med att
GHB-missbruket tycks ha minskat”
Missbruk av GHB uppdagades tidigt i Mölndal. Därför har socialtjänsten tvingats att söka
kunskap och hitta vägar att nå ungdomar i tid.
– VIM-mottagningen startades bland annat för att vi såg hur viktigt det är att fånga upp
ungdomarna tidigt, redan vid de första signalerna om att något är fel, säger Anna-Lena
Sellergren, förvaltningschef.
Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef
Det är allvarligt om
socialtjänsten inte
får anmälningar från
sjukvården.”
För socialtjänsten i Mölndal har GHB-problematiken varit
högst verklig i mer än tio år. Under de åren har medarbetare
beskrivit sina erfarenheter i två FoU-rapporter som fått stor
uppmärksamhet. I forskningsrapporten som presenterades
på dialogkonferensen, GHB – Användning, spridning och
samhällsinsatser, finns också Mölndalsperspektivet med. I
den studien konstateras att ”det vid GHB-behandling krävs
en obruten vårdkedja från upptäckt till eftervård och en tät
samverkan mellan olika vårdgivare och myndigheter”. Det
är en beskrivning som Anna-Lena Sellergren skriver under
på.
– Men vi är beroende av att få tydliga signaler från polis
och sjukvård om det är risk för personers liv och hälsa, både
när det gäller ungdomar och vuxna.
Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns ett så kalllat
verkställighetsbeslut, en rutin, om att socialtjänsten ska
informeras när personer tagits in för GHB-förgiftning.
– Det är allvarligt om socialtjänsten inte får anmälningar
från sjukvården när de får in patienter som är GHB-påverkade.
Vi måste få sådana rutiner att fungera, säger Anna-Lena
Sellergren.
Samverkan med polisen är också viktig. Under en tid hade
socialtjänsten och ungdomspolisen ett gemensamt projekt
där en socialsekreterare följde med polisen.
– Det kortade tiden från upptäckt till insats väsentligt.
Samarbetet fortsätter, men inte på samma sätt. Vi skulle också
önska en stabilare organisation inom ungdomspolisen i
Mölndal, att de tillåts arbeta här kontinuerligt.
I den egna verksamheten är det främst VIM-mottagningen,
som är en öppenvårdsenhet, som idag arbetar med ungdomar
med GHB-missbruk. I några fall har ungdomar placerats
i heldygnsvård. Även samverkansteamet Brofästet, som
vänder sig till vuxna, tar emot personer med GHB-missbruk
och samtidig psykisk sjukdom och/eller en svår social situation.
– Det svåra är att hitta rätt behandlingsinsatser. Det är
också ett skäl till att vi måste arbeta mer tillsammans med
andra. Måste alla ha slutenvård först och behandling sedan,
eller finns det andra sätt
Anna-Lena Sellergren betonar att man inte får slå sig till
ro med att GHB-användningen tycks ha minskat senaste
tiden – plötsligt slår det till igen. Hon välkomnar fortsatt
forskning om GHB och vad som är verksam behandling.
– Det är ett missbruk som är dramatiskt och vi kommer
att behöva jobba på nationell nivå. För GHB håller på att
sprida sig, avslutar Anna-Lena Sellergren.
n
11

För dig som vill veta mer
Rapporten GHB Användning, spridning och samhällsinsatser av Jari Kuosmanen och Mattias Gullberg, rapport 3:2010, finnas att beställa
och att ladda ner från FoU i Västs webbplats, www.grkom.se/fouivast. Där finns också skriften GHB – två FoU-arbeten genomförda av medarbetare
som deltagit i cirklar vid FoU i Väst, ursprungligen publicerade 2003 och 2005.
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
Rapport nummer 2010:57
ISSN 1403-168X
Länsstyrelsen Västra Götalands län, www.lansstyrelsen.se/vastragotaland, har länkar till flera publikationer som pdf-filer:
• Riskbruk, missbruk, beroende. Forskning & vård. En rapport från Göteborgs universitet och Beroendekliniken, Sahlgrenska
universitets sjukhuset, 2006–2007.
• Hur kan vi hjälpas åt Dokumentation från regionala konferenser under 2007 om komplexa vårdbehov hos personer med psykisk sjukdom
och missbruk. KPM-projektet. Där finns även projektets slutrapport med samma namn.
• En heldag om nationella riktlinjerna. Dokumentation från konferens om Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård,
27 september 2007, Göteborg. Rapport 2007:64.
• Rum 3 – idéer • utveckling • möjligheter. Inom missbruks- och beroendevården i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.
Rapport 2008:39.
• När, var, hur Dokumentation från konferens om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, 10 april 2008.
Rapport 2008:50.
• Vägar ut ur missbruk och beroende. Dokumentation från konferens 23 maj 2008, Göteborg. Rapport 2008:59.
• Cannabismissbruk. Dokumentation från konferens 6 november 2008, Göteborg. Rapport 2008:84.
• ”De förstår alla situationer”. Brukarperspektiv på integrerade vårdformer vid missbruk eller beroende samt psykiska problem.
Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR, januari 2009
• Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet. Dokumentation från konferens med Kim T. Mueser, 2 april 2009, Göteborg. Rapport 2009:29
• Dags för de glömda barnen. Dokumentation från länskonferens, 27 maj 2009, Göteborg. Rapport 2009:44
• Brukarråd – Ja, tack! Dokumentation från ett möte om inflytande för brukarorganisationerna i beroendevården i Västra Götaland,
24 september 2009. Rapport 2009:66
• Så går vi vidare. Dokumentation från chefsdagen för RIS-projektets delregionala arbetsgrupper i Västra Götaland, 4 februari 2010.
Rapport 2010:12
• Riskbruk av alkohol. Hur gör vi för att utveckla vårt arbete i Västra Götaland. Dokumentation från dialogkonferensen i Göteborg, 4 mars
2010. Rapport 2010:27
• Riskbruk, missbruk, beroende. Insatser, forskning & fortbildning. En rapport från Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor –
nätverk i Västra Götaland. 2010.
• På nära håll och på lång sikt. Forskning och utveckling inom området riskbruk, missbruk och beroende i Västra Götaland. Dokumentation
från regional konferens i Göteborg 27 april 2010. Rapport 2010:38.
Kontaktpersoner: Länssamordnare Lennart Rådenmark, tel 031–60 52 89, lennart.radenmark@lansstyrelsen.se
Länssamordnare Ulrika Ankargren, tel 031–60 57 69, ulrika.ankargren@lansstyrelsen.se
Text och layout: E Gustafsson Information AB Foto: Mats Udde Jonsson Tryck: DanagårdLITHO AB, oktober 2010