Digitala läromedel - Sanoma Utbildning

Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #2·2011
Aktuell ekonomi 3
Ett nytt nätverk har skapats
för entreprenörer som söker
riskkapital på nätet.
Aktuell politik 4
Om svensk integrationspolitik,
cirkulär migration och en
motion om förbud mot samtal
i mobiltelefon vid bilkörning.
ILLUSTRATION: LARS ÖHMAN
LEKTION
Digitala läromedel
i en tid av förändring
Vi lever i en spännande tid då stora förändringar sker på många plan i samhället,
inte minst i skolans värld. I höst sjösätts en ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner i
samtliga skolämnen och en omorganiserad gymnasieskola. Samtidigt pågår sedan
en längre tid tillbaka en omfattande digitalisering av skolan, och IT är numer en
självklar del av det dagliga skolarbetet i de flesta svenska skolor.
Arbete & Pengar 6
Bättre möjligheter till
skuldsanering för företagare,
en ny fastighetsmäklarlag
samt ändringar i BAS 2011.
Historia & Religion 10
Den äldre eurocentriska historieskrivningen
av den moderna
världens framväxt är starkt
ifrågasatt.
Skola & Utbildning 12
Ekonomiska bidrag ska ge
skolan fler lektorer. Och vad
har blivit resultatet av de skolreformer
som drevs igenom
under början av 1990-talet
Styrkan hos den moderna digitala tekniken
är allmänt känd när det till exempel
handlar om informationssökning och kommunikation.
Digital teknik kan också stödja
elevernas lärande genom nya former av interaktivitet,
visualisering och simuleringar.
IT skapar variation i undervisningen,
erbjuder kreativa undervisningsmetoder,
möjliggör individanpassat lärande och underlättar
samarbete. FORTS. SIDAN 8
Dessutom 13
Resultatet av Sambands
historietävling presenteras!
Daniel Hemberg: «Eleverna vill få svar, de vill få uppmärksamhet, de vill testa och utmana. De vill se om lärarna står stabilt
för ifrågasättande i en turbulent och svårgreppbar omvärld. Där står de flesta lärarna, med båda fötterna på jorden,
och ser den unga människan när kanske ingen annan ser.» SIDAN 7

Förläggaren har ordet
Positiv respons
För drygt ett år sedan skrev jag på denna
plats i AktuelltOm att ”hårt arbete alltid
lönar sig”. Jag gjorde det utifrån vetskapen
att 2010 och 2011 skulle bli två spännande
och intensiva år för oss på Bonnier Utbildning.
Vi stod då, liksom nu, inför en stor
gymnasiereform samtidigt som allt fler
skolor börjat efterfråga digitala produkter.
För att kunna informera om vår utgivning
men också för att kunna berätta om
vad som sker inom ämnesområdet och
inom skolområdet startade vi utgivningen
av AktuelltOm. Nyhetsbrevet har nu funnits
i drygt ett år och till vår glädje har vi
fått mycket positiv respons. Många är de
lärare som har delgett oss sin uppskattning
via mejl och telefonsamtal. Ett stort tack
till alla er som hört av er!
Men vi har fortfarande en bit kvar i vår
strävan att också kunna förse dig och dina
kollegor med nya eller reviderade läromedel
som fullt ut är anpassade för den nya
gymnasieskolan (Gy-2011). Det är ett hårt
arbete. Men vi hänger envist fast vid att
”hårt arbete alltid lönar sig”, inte minst
för att få fram material av hög kvalitet.
Under maj månad kommer många nya
läromedel att kunna skickas till tryck. Och
snart tar vi också på allvar steget in i den
digitala världen.
Trevlig sommar!
Wolfram Trostek,
förläggare
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Aktuell ekonomi 3
ANSVARIG FÖRLÄGGARE: Wolfram Trostek
TEL: 08-696 86 04
E-POST: wolfram.trostek@bonnierutbildning.se
GRAFISK FORMGIVNING: Lars Öhman
TRYCK: Trosa Tryckeri AB 2011
UTGES AV:
BONNIER UTBILDNING,
BOX 3159, 103 63 STOCKHOLM
TEL: 08-696 80 00
WEBB: www.bonnierutbildning.se
Aktuell politik 4
Arbete & Pengar 6
Gästskribent: Daniel Hemberg 7
Tema: Digitala läromedel 8
Historia & Religion 10
Skola & Utbildning 12
Ekonomifakta 14

Aktuell ekonomi
Nytt nätverk för investerare och entreprenörer
Det startas många nya företag i Sverige. Under 2010 registrerades 34 708 nya
aktiebolag hos bolagsverket. Många företag behöver också nytt kapital för att
komma igång med verksamheten. Utöver traditionella investerare som banker,
Almi, Vinova, Industrifonden och andra som ger lån och bidrag, kom också cirka
tre miljarder kronor in i nystartade företag från så kallade affärsänglar. Alltså
förmögna privatpersoner som satsar pengar i lovande nya företag. Nu har också
nya möjligheter till nytt kapital för entreprenörer kommit genom det sociala
nätverket Gain Online.
875 kronor per år och sedan gå igenom
presentationerna och affärsplanerna för
de företag som söker kapital. Man kan välja
att investera allt från några hundralappar
och uppåt och man väljer förstås själv
de företag som man investerar i. Ungefär
som teveprogrammet Draknästet, fast på
internet.
Många investerar lite
Fenomenet kallas Crowdfunding och har
funnits en tid i andra länder. Bland annat
har företag som Crowdtube och Kickstarter
tillhandahållit dessa tjänster i Storbritannien
och USA. Det kan ses som en
lösning på behovet av kompletterande
och alternativa finansieringsformer för
entreprenörer. Crowdfunding innebär att
en stor grupp individer investerar en liten
summa i affärsprojekt som de tror på
och vill stödja. Genom detta blir de delägare
och får ta del av framtida vinster och
kursstegringar om bolaget introduceras
på börsen.
Samarbetar med Nyföretagarcentrum
Gain Online är alltså det företag som har
gjort detta möjligt i Sverige. Företaget
samarbetar med Nyföretagarcentrum
som hjälper nystartade företag med rådgivning.
Den som vill investera kan registrera
sig på Gain Onlines hemsida, betala
FOTO: INGRAM
Forum för diskussioner
För entreprenörer som vill få kapital på
detta sätt kostar medlemskapet i Gain
Online 5 000 kronor per år. Då får man
möjlighet att lägga in information om det
egna företaget, där man presenterar sin
affärsidé och hur det investerade kapitalet
ska användas. Det finns också forum
där man kan diskutera planerna med de
investerare som anmält intresse och därmed
få tips som kan bidra till att utveckla
verksamheten. Om företaget verkar intressant
och får en grupp potentiella investerare
så är nästa steg att genomföra
en nyemission. Även detta kan göras genom
Gain Onlines försorg för att undvika
eventuella formella misstag i den delen.
Bo Egervall
Nya sedlar med svenska kändisar
Astrid Lindgren, Evert Taube, Greta Garbo,
Ingmar Bergman, Birgit Nilsson och Dag
Hammarskjöld blir motiv på Sveriges nya
sedlar. Det har riksbanksfullmäktige beslutat.
De nya mynten kommer däremot
även i fortsättningen att ha Sveriges statschef
som motiv. Riksbanksfullmäktige
har också beslutat om storlekar, material
och färger på de nya sedlarna och mynten.
Förutom de sedlar som redan finns
så kommer också en 200-kronorssedel att
introduceras. Bland mynten kommer tvåkronan
igen.
Riksbanksfullmäktige motiverar sina
motivval med att personerna på sedlarna
gjort positiva och viktiga kulturella insatser
under 1900-talet. Personerna har också
valts, enligt fullmäktige, för att de har
en folklig förankring och ett internationellt
anseende. Dessutom representerar
de olika delar av Sverige.
Tidplanen för introduktionen av de nya
sedlarna och mynten kommer att bestämmas
under 2011 i samråd med bankerna,
handeln och värdebolagen. Förberedelserna
tar 4–5 år, vilket innebär att de nya
sedlarna och mynten tidigast kommer att
ges ut 2014–2015.
Bo Egervall
SAMTLIGA FOTON: RIKSBANKEN
3

Aktuell politik
REDAKTÖR: LARS NOHAGEN
Svensk integrationspolitik bäst i världen
Den svenska integrationspolitiken bedöms ge goda förutsättningar för invandrare
att delta i samhället. Detta visar den tredje upplagan av Migrant Integration Policy
Index (Mipex) som publicerades nyligen.
Här används 148 olika parametrar, bland
annat invandrares möjligheter att snabbt
bli medborgare, få rösträtt, deltagande i
politiken och diskrimineringslagstiftning.
I undersökningen ingår alla EU-länder
samt Norge, Schweiz, Kanada och USA.
Bakom Mipex står British Council, en brittisk
oberoende statlig myndighet.
Sverige får 83 av 100 poäng och är därmed
överlägset bäst i undersökningen.
Näst bäst på integration är Portugal följt
av Kanada, Finland och Norge. I botten av
listan finns Cypern, Slovakien och Grekland.
Allra sämst integrationspolitik har
enligt indexet vårt grannland Lettland,
med beskedliga 31 poäng.
Undersökningen granskar dock endast
lagar och politiska stödsystem – den mäter
alltså inte graden av faktisk integration.
Det innebär att den inte tar med
svårmätbara faktorer som känsla av utanförskap
eller frustration över att inte
få vara en fullvärdig medlem i samhället.
Man kan därför hävda att undersökningen
säger att Sverige är bäst i teorin – inte i
praktiken. Denna avgränsning har undersökningen
fått en del kritik för.
Ett land som anses klarar sig bra både
vad gäller lagstiftning (index 72 poäng)
och faktisk integration är Kanada. En
förklaring till detta anses vara att det
mångkulturella samhället finns inskrivet
i landets konstitution. Andra menar att
Kanadas invandringspolitik plockar russinen
ur kakan, det vill säga att man enbart
tar emot invandrare med goda chanser
att klara sig på arbetsmarknaden och i
samhällslivet.
SAMSPEL SAMHÄLLSKUNSKAP 1a1
När alla kan delta.
Samspel är uppdelat i fyra block:
4

Nya kurser. Nytt läromedel!
Kanal – medier, samhälle och
kommunikation 1 och 2 är ett nytt
läromedel som vuxit fram utifrån de
nya styrdokumenten, Gy2011.
Läromedlet är uppdelat i
tre övergripande block:
Medier i samhället
Kommunikation
Medieformer
Författarnas, Daniel Hemberg och
Gustav Fridolins, stilistiska förmåga
och breda erfarenhet gör detta
läromedel till något utöver det vanliga.
Gå redan idag in på
www.bonnierutbildning.se och
beställ ditt eget friexemplar.
I Kanal finns många spännande
reportage som på ett levande sätt
lyfter in dagens mångsidiga medievärld
rakt in i klassrummet.
Lättare flytta mellan länder
Vi lever i en allt mer global värld. Många
väljer att bosätta sig utomlands när de
pensioneras. Andra flyttar till Sverige för
att några år senare återvända till sitt hemland.
Ibland händer det att någon som för
länge sedan lämnat Sverige plötsligt vill
flytta hem igen.
Detta fenomen brukar kallas för cirkulär
migration. Enligt en nyligen publicerad
utredning – Kommittén för cirkulär migration
och utveckling (SOU 2011:28) – är
detta något vi bör slå vakt om. Inom en
snar framtid kommer det bli brist på arbetskraft,
både i Sverige och i övriga Euro-
pa. Därför bör vi ge bättre och generösare
villkor för cirkulär migration. På så vis kan
vi lättare dra till oss arbetskraft från andra
länder. Här är några av förslagen från
kommittén:
• Arbetskraftsinvandrare ska kunna få
sitt uppehållstillstånd förlängt i mer
än dagens fyra år.
• Asylsökande som får nej ska kunna
”byta spår” och i stället söka som arbetskraftsinvandrare.
• Utländska studenter ska kunna stanna
i Sverige sex månader efter examen
för att kunna söka jobb i Sverige.
Sverige på väg mot mobilförbud i bilen
Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.bonnierutbildning.se
• Invandrare med permanent uppehållstillstånd
ska kunna bosätta sig
utomlands i fem år utan att bli av med
sitt uppehållstillstånd.
• Det ska bli lättare att få tillbaka sitt
svenska medborgarskap ifall man avsagt
sig detta.
Enligt kommitténs ordförande Mikaela
Valtersson (MP) innebär cirkulär migration
en trefaldig vinst. Dels för individen,
dels för mottagarlandet som får kompetens
och nya impulser och dels för ursprungslandet
som får tillbaka ny kunskap.
Sverige är tillsammans med Albanien det
enda europeiska land som fortfarande
tillåter mobilsamtal under bilkörning. Nu
har de rödgröna partierna i riksdagen enats
kring en motion som förbjuda mobilkonversationer
under bilkörning. Motionen
betonar att användandet av så kallad
handsfree inte är någon garanti för en säker
resa – det är själva pratandet som gör
föraren okoncentrerad och trafikfarlig. Då
även Sverigedemokraterna vill att något
görs finns goda möjligheter att motionen
blir får riksdagens gehör.
Flera andra partier i riksdagen med moderaterna
i spetsen har en annan uppfattning.
Man menar att Sverige är världens
mest trafiksäkra land och att det enligt lagen
är förbjudet att inte köra trafiksäkert.
Dit räknas att förlora koncentrationen när
man kör, oavsett om man pratar i mobilen
eller letar efter något på golvet.
Så sent som 2008 togs frågan om ett förbud
mot mobilkonversation under bilkörning
upp. Den gången röstades förslaget
ner med stor majoritet. Den nya motionen
kommer upp i kammaren i mitten
av april.
5

76 KAPITEL 4 KÖP OCH ANDRA AVTAL
Om du har läst faktatexten noggrant ska du kunna svara rätt eller er fel på
följande påståenden. Försök också att förklara varför det är rätt eller fel!
1 Ett muntligt avtal är mindre värt än ett skriftligt. 14 När du köper en vara i befintligt skick innebär detta att
du inte kan komma tillbaka och klaga på varan.
2 Den som parkerar sin bil på en avgiftsbelagd
parkeringsplats har ingått ett avtal.
15 Den som köper en kalender värd 295 kr av en dörr-
försäljare kan inte använda reglerna om ångerrätt vid
3 Offert och accept är samma sak.
hemförsäljning.
4 Den som hyr en bil brukar få skriva på ett
16 Konsumenttjänstlagen är tvingande.
standardavtal.
17 Den som är tveksam vid köpet kan alltid kräva att få
5 Alla anställda på byggföretag har ställningsfullmakt. varorna på öppet köp.
6 Ett avtal kan bli ogiltigt om det visar sig att den 18 En förutsättning för att en konsument ska kunna ångra
ena parten genom hot om att avslöja en skandal
ett köp är att han ännu inte har fått varorna levererade
har förmått den andra parten att ingå avtalet.
samt att han betalar säljaren för dennes kostnader.
7 När Sara köper en bostadsrättslägenhet av Per 19 En muntlig överenskommelse om ett husköp mellan
är det konsumentköplagen som gäller.
köpare och säljare gäller inte.
8 Så snart varorna är avlämnade övergår risken till 20 Köplagen är tvingande medan konsumentköplagen är
köparen.
dispositiv.
9 Den som betalat i förskott men inte hämtat varorna
från säljaren kan riskera att förlora både pengar och
varor.
10 Den som köper stöldgods köper alltid i god tro.
11 Om en jacka saknar tvättinstruktion betecknas detta
som fel i varan.
12 Du kan alltid vänta med att reklamera bara du håller
dig inom tvåårsgränsen.
13 Konsumenten kan alltid häva köpet om leveransen blir
försenad.
I
Arvsklass I II
Arvsklass II III
Arvsklass III
Farfar III Farmor
III
Morfar
III
Mormor III
Faster
Kusin
(ärver endast
om det finns
testamente)
Syskon
III
II
Far II Mor
II
Morbror III
Sambo eller
exmake (ärver
endast om det
finns testamente)
Kusin
(ärver endast
om det finns
testamente)
Make
(ärver först
– undantag:
KAPITEL 4 KÖP OCH ANDRA särkullbarn) AVTAL 77
AVLIDEN
Efter make är
övriga “efterarvingar”
När din lokala sportaffär har halva priset på skidkläder passar
du på att köpa en skidjacka som normalt är mycket dyr. upptäcker snart att de flesta av dina vänner har en likadan.
På hösten köper du en ny lite annorlunda jacka, men
Nöjd med ditt klipp köper du också en snowboard som Eftersom du gärna vill ha något lite mer unikt går du efter
visserligen inte var på rea men som du länge velat ha. Efter några dagar tillbaka till affären och berättar att du ångrat
Syskonbarn II
Särkullbarn I
Barn
I
Barn
I
ett par dagar märker du att jackan suger
(bröstarvinge)
åt sig fukt och blir dig. I affären
(bröstarvinge)
säger de att de inte har öppet köp,
(bröstarvinge)
men du
genomblöt trots att du inte ramlar särskilt ofta. Du går tillbaka
till affären för att få byta den men expediten säger att det inte pengar du vill ha utan bara möjligheten att köpa
står på dig och hänvisar till ångerveckan. Dessutom är
det stod klart och tydligt att “reavaror bytes ej”.
något annat i samma affär.
Kan du göra
(osv.)
något åt detta Motivera!
(osv.)
Kan du Barnbarn byta din jacka I Motivera!
(osv.)
(bröstarvinge)
(osv.)
Inför Fars dag köper du en Musse Pigg-slips till din pappa, Du blir uppringd av någon från polisens idrottsförbund
men eftersom du är osäker på om han gillar den Bröstarvinge så ser du har alltid som rätt vill till sälja laglott. en Testamente årsbok om kan upphäva svensk idrott all annan till arvsordning. dig. Han säger
till att du får bytesrätt. När din pappa ska prova slipsen att boken, som bara kostar 450 kr, är full av fina bilder och
visar det sig att den är missfärgad på ett väl synligt ställe. alla årets resultat och dessutom vackert inbunden. Du nappar
till slut och efter tio dagar får du boken som verkligen
Du går då tillbaka för att byta den, men affären har inte fler
Musse Pigg-slipsar utan erbjuder dig något annat i stället. håller vad säljaren har lovat. Ett par dagar senare känner
När du föredrar att få tillbaka pengarna i stället för att köpa du att du skulle ha behövt pengarna till julklappar i stället.
något annat, påminner expediten dig om att du bara har
Efter att ha funderat en stund läser du den information om
bytesrätt och inte öppet köp. köp.
ångerveckan som kom med boken, fyller i ångerblanketten
och skickar in den. Efter några dagar hör säljaren av sig och
Vad har du för rättigheter i detta fall
säger att du har skickat in blanketten för sent, men han
erbjuder dig trots det 200 kr om du själv skickar tillbaka
boken.
Tycker du att du ska anta hans erbjudande
Vad har du för rättigheter här
Inför sommaren köper du en cykel i en sportaffär. När kedjan
efter ett tag går av kontaktar du affären och kräver att
få häva köpet. De vill inte ge dig några pengar men lovar
att reparera cykeln till dagen därpå.
Kan du kräva att få tillbaka pengarna
KAPITEL 3 ARV 51
Arbete & Pengar
Fler får möjlighet till skuldsanering
Riksdagen har beslutat att möjligheten
till skuldsanering för företagare ska utvidgas.
Tidigare kunde bara företagare med
verksamhet av ringa omfattning och vars
inkomst i huvudsak kom från annat håll
få skuldsanering.
Den föreslagna utvidgningen innebär
att även företagare som bedriver verksamhet
som är av mer än ringa omfattning
ska kunna få skuldsanering. Det ska
inte heller vara avgörande att skulderna
är gamla för att en skuldsanering ska kunna
godkännas. Syftet med förändringarna
är att göra det lättare för företagare att
starta om efter ekonomiska svårigheter
och fortsätta sköta företagsverksamhet.
Skuldsanering innebär att skuldsatta
personer får en individuell plan för hur
räkningar ska betalas. Under de fem åren
fram tills skulden är betald lever personen
på existensminimum. Förutsättningarna
för att gallra uppgifter om skuldsanering
i samband med kreditupplysningar ska
också blir desamma för företagare som för
andra privatpersoner
Stopp för försäljning av statliga bolag
Riksdagen har beslutat att stoppa försäljningen
av statens aktier i Sveriges
Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB,
Posten Norden och Telia Sonera. Riksdagen
hade tidigare gett regeringen rätt att
minska statens ägande i bolagen, men
den rätten har nu återkallats av den nya
riksdagsmajoriteten. Vad gäller Telia Sonera
poängterar riksdagen att bolaget
äger viktig IT-infrastruktur i form av accessnätet.
Regeringen måste därför återkomma
med förslag på hur man kan separera
accessnätet från Telia Soneras övriga
verksamhet. Riksdagen beslutade också
att Vattenfall ska fortsätta vara ett helägt
statligt bolag.
Ny fastighetsmäklarlag ger insyn i budgivningen
Riksdagen har godkänt en ny fastighetsmäklarlag
där mäklarens roll som opartisk
mellanhand förtydligas. Lagändringarna
ska ge konsumenterna bättre insyn
i budgivningen och de övriga uppgifter
som mäklaren utför. Beslutet innebär
bland annat:
• Att mäklare blir skyldig att föra anteckningar
över uppdrag och upprätta
förteckningar över anbuden som lämnas
på fastigheter. Dokumentationen
REDAKTÖR: BO EGERVALL
ska överlämnas till säljare och köpare.
• Att objektsbeskrivningar ska innehålla
fler uppgifter, till exempel information
om gemensamhetsanläggningar
och driftskostnader.
• Att mäklare inte ska få köpa fastigheter
som mäklaren har eller har haft
i uppdrag att förmedla. Mäklare får
inte heller förmedla fastigheter till
eller från någon närstående, till exempel
sitt syskon.
• Att mäklare får ökade möjligheter att
ägna sig åt sidoverksamhet, som till
exempel förmedling av krediter eller
försäkringar
• Att köpare eller säljare som vill kräva
skadestånd måste underrätta mäklaren
inom skälig tid.
Den nya lagen ska gälla förmedling som
riktar sig till eller utförs åt både konsumenter
och näringsidkare. Lagförslaget
innebär särskilda regler för bostadsrätter,
bland annat om vilken information
objektsbeskrivningen ska innehålla. Den
nya fastighetsmäklarlagen börjar gälla
den 1 juli 2011.
OBS-konto i nya BAS-kontoplanen
Ett observationskonto (OBS-konto) kan
användas tillfälligt när bokföringsunderlag
saknas eller när det saknas rätt underlag
för att bokföra posten. För att kunna
gå vidare med bokföringen kan man då
tillfälligt använda observationskontot.
Posten kan sedan bokföras på rätt konto
när oklarheten är utredd.
De flesta företag med systematisk bokföring
använder sig av BAS-kontoplanen,
men fram till 2011 har det inte funnits något
OBS-konto. BAS-kontoplanen för 2011
har nu kompletterats och man har valt att
lägga OBS-kontot på konto 2999. Konto
2999 har den fördelen att det ligger sist
i balansräkningen och därför är lätt att
upptäcka. Problemet är att kontot 2999
redan var upptaget för Övriga upplupna
kostnader och förutbetalda intäkter.
Dessa poster ska i fortsättningen bokföras
på det nya kontot 2998.
§FOTO: PROVEKTOR
Upptäck vår nya
Privatjuridik!
Arbetsuppgifter
Repetitionsfrågor
§
BONNIERS
PRIVATJURIDIK
§
ÖVERSIKT – ARVSORDNINGEN
Hur skulle du döma
1 Värdelösa vintervaror
2 Solkig slips
Ralf Marek
Birgitta Tidqvist
3 Ångerfullt
4 Återlämna årsbok
5 Cykelreparation
Här är läromedlet som ger dig och dina
elever något nytt och fräscht till kursen
Privatjuridik, 100 poäng.
Språket är tydligt och väl genomarbetat
utan att göra avkall på begrepp och
juridisk stringens.
Uppgifterna är många, roliga och
lärorika. Här får eleverna möta den
juridik som vi alla kommer i kontakt
med under livets olika faser.
Lärarstödet är omfattande och består
bl.a. av grafiska översikter som ger
överblick och förståelse för regelsystemen
inom de olika rättsområdena.
Bonniers Privatjuridik utkommer i
månadsskiftet maj/juni.
För mer information, gå in på
www.bonnierutbildning.se
6

Gästskribenten
FOTO: FREDRIK KARLSSON
AktuelltOm
Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion
Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #3·2010
Med båda fötterna på jorden
Det är bra att skolan debatteras, men ofta hamnar diskussionen i återvändsgränder
om vems fel det är att resultaten sjunker. Ena dagen är eleverna curlade
särskrivare som bara söker det lustfyllda. I nästa stund görs tv-såpor om lärarnas
bristfälliga didaktiska kunskaper. Detta beror i följande debatt på lärarutbildningens
låga nivå eller att kommunerna inte vill tilldela resurser.
Det är absolut ett problem att vissa unga
vuxna lärt sig för lite när de tar studenten
efter 24 terminer. Kunskap som livsutveckling
för hela befolkningen bygger ett
bra samhälle, det är jag övertygad om. Det
är därför olyckligt att några hamnar utanför
denna idé.
Att leta fel och diskutera vem som bär
skulden, är naturligt i en politiskt styrd
verksamhet som berör alla i samhället,
men låt oss för en stund ta diskussionen
vidare. Vad görs och vad kan göras
Det finns en enorm potential i lärarkåren.
Tänk när lärare samlas till ett möte en
tisdagseftermiddag. Hur många högskolepoäng
finns representerade i rummet och
hur många lektionserfarenheter har de
tillsammans
I det kollegiala samarbetet finns krafter
som inte alltid tas tillvara eller lyfts fram.
Min övertygelse är att skolan bärs upp av
samtal och utbyten av erfarenheter. Till
detta behövs tid och naturliga mötesplatser.
Avgörande insatser görs i den svenska
skolan varje dag. Lärare fastnar ständigt i
spontana elevmöten till och från lektionssalar.
Eleverna behöver sina lärare. Eleverna
vill få svar, de vill få uppmärksamhet,
de vill testa och utmana. De vill se om
lärarna står stabilt för ifrågasättande i en
turbulent och svårgreppbar omvärld. Där
står de flesta lärarna, med båda fötterna
på jorden, och ser den unga människan
när kanske ingen annan ser. Elev betyder
ju, som bekant, att lyfta upp.
Lärarna behöver hantera olika fokus
samtidigt. Det gäller både att möta eleven
i den verklighet som hon eller han befinner
sig i och att dessutom fästa blicken
på kunskaper som inte är omedelbara. De
kunskaperna kräver livserfarenheter och
kan många gånger vara en motbild till
det ständiga flödet av osorterad konsumtionsinformation.
Lärare sätter spår. I nuet och för framtiden.
I veckan fick jag ett mejl från Agnes.
Hon skrev; ”Hej Daniel! Jag vet inte om du
minns mig, du var min lärare i historia på
Åsö runt 2001. Jag kom att tänka på dig
när jag var och reste i Filippinerna, för du
sa någon gång att där Coca-cola-skyltarna
slutar, där slutar civilisationen. Du hade
rätt.”
Daniel Hemberg
Gymnasielärare och läromedelsförfattare i medier,
samhälle och kommunikation.
Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #1·2011
Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #2·2011
ILLUSTRATION: LARS ÖHMAN
Källkritik och moderna
perspektiv i undervisningen
Nya ämnesplaner från och
med hösten 2011
Källkritiken är ett redskap som används för att avgöra vad som är sant eller falskt.
De källkritiska kriterierna tendens, beroende och närhet i tid har länge varit etablerade
bland historikerna. Men frågan är hur långt ett inskränkt sökande efter den
objektiva sanningen leder oss när vi vill förstå vår historia. Historia är nämligen en
tolkande vetenskap och syftar inte till att visa hur det egentligen var. Jag menar att
man även måste resonera kring olika sorters information i källorna, såsom fakta,
värderingar och tolkningar.
Franska flugor inför rätta
Digitala läromedel
Det är nu mindre än ett halvår till dess att den nya gymnasieskolan, Gy2011, blir
verklighet för 100 000-tals elever i årskurs 1 och för mängder av gymnasielärare.
Allt blir inte nytt. Inom vissa kurser eller ämnen är det svårt att hitta några nyheter
överhuvudtaget i de nya styrdokumenten. Men det finns också exempel på motsatsen.
Inte minst gäller det för alla ”nya” kurser. I detta nummer av AktuelltOm
försöker vi kort beskriva vad som händer i samhällskunskap, religion, historia och i
några av de ekonomiska ämnena.
FORTS. SIDAN 8
i en tid av förändring
Ett exempel på hur den traditionella källkritiken
inte räcker till kan vara några
rätte gångar i Frankrike under 1500-talet.
Där väcktes år 1545 åtal mot flugor för att
ha förstört skörden.
FORTS. SIDAN 8
Johan Eriksson: «Somliga menar att ingen ska behöva köpa dyra läromedel i framtiden. Redan idag finns ett överflöd av
gratis material på sajter som Lektion.se, Dela, Utbudet och Freebook. De gratisluncher som serveras där har dock en kostnad
som inte syns i skolans läromedelsbudget.»
SIDAN 7
Vi lever i en spännande tid då stora förändringar sker på många plan i samhället,
inte minst i skolans värld. I höst sjösätts en ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner i
samtliga skolämnen och en omorganiserad gymnasieskola. Samtidigt pågår sedan
en längre tid tillbaka en omfattande digitalisering av skolan, och IT är numer en
självklar del av det dagliga skolarbetet i de flesta svenska skolor.
Styrkan hos den moderna digitala tekniken
är allmänt känd när det till exempel ar. IT skapar variation i undervisningen,
teraktivitet, visualisering och simulering-
handlar om informationssökning och kommunikation.
Digital teknik kan också stödja möjliggör individanpassat lärande och un-
erbjuder kreativa undervisningsmetoder,
elevernas lärande genom nya former av inderlättar
samarbete. FORTS. SIDAN 8
AktuelltOm är en kostnadsfri tidning
som vänder sig till lärare som undervisar
i ekonomiska ämnen, samhällskunskap,
historia och religion. Tidningen
utkommer tre gånger per år
och innehåller artiklar under följande
rubriker:
• Aktuell ekonomi
• Aktuell politik
• Arbete & pengar
• Religion
• Historia
• Skola & utbildning
• Ekonomifakta
Aktuell ekonomi 3
Ett nytt nätverk har skapats
för entreprenörer som söker
riskkapital på nätet.
Aktuell ekonomi 3
Aktuell ekonomi 3
Ett förslag om förenklingar
vid bokföring och bokslut har
lagts fram för riksdagen.
Aktiebolag eller enskild firma
Frågan har aktualiserats nu
när reglerna för aktiebolag
förändrats.
Aktuell politik 4
Aktuell politik 4
Om svensk integrationspolitik,
cirkulär migration och en
motion om förbud mot samtal
i mobiltelefon vid bilkörning.
Aktuell politik 4
Med ett nytt år kommer som
vanligt även nya lagar och förordningar.
Här beskrivs kortfattat
några av de viktigaste.
Om regeringens förslag går
igenom måste alla lärare vara
legitimerade från 1 juli 2012.
Och enigheten i riksdagen
verkar vara stor.
Arbete & Pengar 6
Arbete & Pengar 6
Om en ny konsumentkreditlag,
schablonavdrag vid uthyrning
av privatbostad och mycket
annat.
Bättre möjligheter till
skuldsanering för företagare,
en ny fastighetsmäklarlag
samt ändringar i BAS 2011.
Arbete & Pengar 6
Om kontokort, ny konsumentkreditlag
och rätten att arbeta
till 69 års ålder.
Historia & Religion 10
Den äldre eurocentriska historieskrivningen
av den moderna
världens framväxt är starkt
ifrågasatt.
Historia & Religion 10
Håller religionen åter på att
bli en del av det offentliga
rummet Det finns många
tecken som tyder på det.
Skola & Utbildning 12
Ekonomiska bidrag ska ge
skolan fler lektorer. Och vad
har blivit resultatet av de skolreformer
som drevs igenom
under början av 1990-talet
Skola & Utbildning 12
Vad kommer egentligen
den nya gymnasiereformen
gy2011 att medföra
Dessutom 13
Resultatet av Sambands
historietävling presenteras!
David Isaksson: «Den stora frågan för geografiämnet är därför inte namngeografi eller inte. Utmaningen
ligger i att föra samman kartan med dagens globala verklighet.» SIDAN 7
Daniel Hemberg: «Eleverna vill få svar, de vill få uppmärksamhet, de vill testa och utmana. De vill se om lärarna står stabilt
för ifrågasättande i en turbulent och svårgreppbar omvärld. Där står de flesta lärarna, med båda fötterna på jorden,
och ser den unga människan när kanske ingen annan ser.» SIDAN 7
Dessutom i varje nummer:
• en temaartikel kring ett aktuellt
eller historiskt ämne, och
• en kåserande artikel av en gästskribent.
Vill du ha ditt eget exemplar
Anmäl dig på
www.bonnierutbildning.se/aktuelltom

TEMA Digitala läromedel
FOTO/ILLUSTRATION: LARS ÖHMAN
forts. från sidan 1
Dessutom kan elever uppleva att undervisningen
blir mer relevant då de får använda
de verktyg och tjänster som är en
naturlig del av ungdomarnas vardag.
De senaste åren har utvecklingen gått
i allt snabbare takt. Även om tillgången
till datorer varierar kraftigt mellan olika
skolor finns det förmodligen inte en enda
skola i Sverige som står helt utan datorer.
Trenden går mot att både lärare och elever
får större tillgång till datorer för sitt dagliga
arbete. Fler och fler kommuner och
skolor satsar också på att varje elev ska
ha egen dator. Vad innebär dessa förändringar
för skolan
IT-utvecklingen påverkar skolan
IT-analytikern Jan Hylén pekar i sin bok
”Digitaliseringen av skolan” ut ett antal
trender som han menar kommer att ha
stor inverkan på utbildningen i Sverige
framöver.
• Det handlar dels om att innehållet
har frigjorts från sina förpackningar.
Media av olika slag, såsom musik,
tidningar, film och tv-program, är numera
tillgängliga för konsumenterna
via internet och inte bara genom sina
traditionella förpackningar. Detta gäller
även utbildning, i och med att kurser
och undervisningsmaterial i allt
högre utsträckning görs tillgängligt
på nätet.
• Det handlar också om att de som använder
digital teknik även har blivit
producenter. Man talar om "user generated
content", "Web 2.0" och sociala
medier, begrepp som kännetecknas
av att det är användarna som producerar
alltmer av det material som
finns på nätet. Ibland används även
begreppet "prosumenter".
• Man ser också att det informella lärandet
ökar. Lärande sker allt oftare
spontant utan några formella strukturer,
och utan någon organisation eller
lärare i centrum. Dessutom sker mycket
lärande oberoende av tid och rum,
i och med att undervisningsmaterial
och resurser är tillgängligt varhelst
man har tillgång till en uppkopplad
dator.
Läromedel produceras i skolorna
Det råder ingen tvekan om att den digitala
tekniken har öppnat upp stora möjligheter
för nya och kreativa former av
läromedel. Som en direkt följd av de utvecklingstrender
som beskrevs ovan ser
vi läromedel växa fram på många olika
sätt. Allt fler lärare producerar eget undervisningsmaterial
som komplement till
inköpta läroböcker och annat tillängligt
läromedel. PowerPoint-presentationer,
bildspel, hemsidor, sökmotorer, länksamlingar,
digitala kartor, ljud- eller videoklipp,
bloggar och wikier är numera självklara
inslag i många av landets klassrum.
Att elever i många fall är aktiva producenter
har också betydelse för deras
lärande. Digital teknik ger eleverna nya
möjligheter att lära av varandra, exempelvis
genom att de snabbt och enkelt
kan dela med sig av lektionsanteckningar,
sammanfattningar och presentationer
de gjort i samband med redovisningar i
klassrummet. Webbaserade tjänster gör
det också möjligt för eleverna att samarbeta
kring ett och samma dokument,
exempelvis genom Google Docs.
Läromedelsförlagen följer utvecklingen
Förlagen strävar efter att möta den nya
tidens behov och förväntningar, och man
utvecklar alltmer digitalt material som
komplement till de tryckta läroböckerna.
Tidigare följde ofta CD-skivor med böckerna,
men nuförtiden lägger de flesta förlag
ut materialet direkt på webben. Det kan
till exempel vara fördjupningsmaterial,
visualiseringar av olika begrepp, självrättande
uppgifter, lärarhandledningar, bilder
och filmklipp. I vissa fall finns hela
8

SAMHÄLLE
NYHET GY 2011
I slutet av maj utkommer Jobba med: Samhälle
som är en helt ny bok för kursen SH1a1.
Komplett med både fakta och uppgifter.
Jobbamed-kapitel om analys, granskning av information och
presentationsteknik.
Basfakta i sju block, indelade i kapitel på vardera ett eller två
överskådliga uppslag. Tankekartor, illustrationer och marginalbilder
skapar intresse och ger struktur.
Tvåtemakapitel som ger möjlighet till fördjupning.
Uppgiftsdelmedbedömningsmatris som är indelad på
samma sätt som uppgifterna.
Förhandsbeställ ditt personliga tjänsteexemplar via bonnierutbildning.se/jobbamed
Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10
www.bonnierutbildning.se
läroboken utlagd på nätet, både som text
och som ljudfiler, vilket kan vara till stor
hjälp för elever med läs- och skrivsvårigheter.
Enstaka läromedelsproducenter har
tagit ytterligare ett steg och framställt
läromedel som enbart finns på webben,
utan något tillhörande tryckt material.
Skolor abonnerar på dessa tjänster och
får på så sätt tillgång till ett rikt material
i form av texter, bilder, kartor, filmklipp
och annat.
Möjligheten för elever att kunna ha tillgång
till alla sina läroböcker i sin laptop
eller läsplatta låter lockande för många.
En del förlag (däribland Bonnier Utbildning)
håller dessutom på att utveckla
plattformar som gör det möjligt för eleverna
att inte bara läsa läroböckerna på
en skärm utan också stryka under i texten
och göra anteckningar i marginalerna.
Man strävar också efter att integrera digitala
läromedel med de lärplattformar som
många skolor använder. Man vill göra det
enkelt för lärare och elever att använda
de digitala tjänsterna, och ett sätt är att
göra materialet tillgängligt direkt via de
lärplattformar många lärare använder
dagligen. På så sätt slipper läraren extra
inloggningar som kan vara besvärliga och
tidskrävande.
Har tryckta läroböcker en framtid
Den digitala utveckling utmanar gamla
strukturer, inte minst när det gäller användningen
av läroböcker. Har den traditionella
läroboken överhuvudtaget en
framtid i en alltmer digital skolvärld Beroende
på vem man frågar kan man få
olika svar.
En del går så långt att de menar att
den tryckta lärobokens tid redan är förbi.
Det är inte alltid enbart pedagogiska skäl
bakom en sådan uppfattning, det kan
också finnas ekonomiska motiv. På vissa
skolor har man mer eller mindre upphört
att använda traditionella läroböcker. Istället
låter man lärarna själva producera
läromedel och göra det tillgängligt till alla
skolans (eller koncernens) lärare via intranätet.
På så sätt kan många lärare inom
samma ämnesområde hjälpas åt att ta
fram ett gemensamt läromedel. Många
ser det som positivt att lärare kan ta vara
på varandras kunskaper och samarbeta.
Samtidigt innebär detta att skolledningen
(eller ägarna) sparar in ansenliga summor
då man slipper köpa tryckta läromedel.
Det framförs samtidigt farhågor att
kvalitén på innehållet riskerar att sänkas
i takt med att lärare och elever producerar
fler egna läromedel. Man glömmer lätt
vilket omfattande arbete som ligger bakom
framställandet av en tryckt lärobok,
en process som ofta pågår i flera år. Författarna
har i många fall lagt ner hundratals
timmar på att författa texter med
koppling både till relevant forskning och
till aktuella styrdokument, redaktörer har
bearbetat texterna för att öka enhetligheten
och läsbarheten, och bildredaktörer
har omsorgsfullt valt ut passande illustrationer.
Resultatet blir i bästa fall en aktuell
och intresseväckande lärobok med ett genomtänkt
upplägg, en tydlig röd tråd och
en påtaglig enhetlighet vad gäller språk,
disposition och övningsuppgifter. Det är
knappast möjligt att hålla samma standard
när enskilda lärare publicerar kortare
texter som sedan vävs ihop till ett gemensamt
läromedel inom en enskild skola eller
en grupp skolor.
Man bör också komma ihåg att det
ännu är förhållandevis få av landets elever
som har tillgång till egen dator, och
det kommer förmodligen att dröja innan
det kan bli möjligt att helt frångå tryckta
läroböcker. Men även om den tryckta
läroboken kommer att bli mer sällsynt i
framtiden så är det rimligt att anta att förlagsproducerade
läromedel – oavsett distributionsform
– kommer att ha en fortsatt
stor betydelse för utbildningen i Sverige.
Ulf Jämterud
9

Historia & Religion
FOTO: GLOW IMAGES
En ny syn på den moderna världens ursprung
Robert B. Marks bok, Den moderna världens ursprung (Arkiv förlag), kom 2002 och översattes två år senare till
svenska. Den ger nya, intressanta perspektiv på européernas världsherravälde under 1800- och 1900-talen.
Marks vill ifrågasätta den äldre eurocentriska
historieskrivningen, där Europa
upptäcker den övriga världen på grund av
någon ”egenskap” såsom kristendom, vetenskapligt
tänkande eller arbetsamhet.
Enligt den äldre historieskrivningen var
det på grund av någon av dessa egenskaper
som Europa lade resten av världen under
sig. Till skillnad från den övriga världen
var européerna annorlunda, på ett
sätt som var avgörande för den historiska
utvecklingen, enligt den gamla skolan.
Författaren menar att européerna genom
industrialiseringen lyckades utnyttja
lagrade tillgångar av solenergi i form
av kol och olja. Detta gjorde att Europa
kunde lägga resten av världen under sig.
Det var möjligt för icke-européerna att
stå emot européerna så länge all produktion
skedde på ett förindustriellt sätt, men
inte därefter. Både Kina och Indien var
fram till 1800-talet ekonomiskt starkare
än de europeiska staterna. Det var då som
dagens skillnader mellan rika och fattiga
länder grundlades.
Den enskilt viktigaste händelsen i
världshistorien är med andra ord den industriella
revolutionen. Men Marks stannar
inte där – för på denna punkt är de
flesta historiker överens. Han menar att
industrialiseringen inte berodde på att
européerna var bättre eller ens avgörande
annorlunda till sin karaktär. De sociala,
SAMBAND HISTORIA PLUS
Utmärkt för Gy2011 −
med fokus på källkritik.
Lärarhandledning
SVERIGE
Medeltiden
UTBLICK
Vikingarna
I Norden föregås medeltiden av vikingatiden. Från nuvande
D k, N och S i d ä
Vikingarnas intresseom
Dans
Norsk
Svensk
För Sveriges del brukar man anse att medeltiden börjar ungefär 1060. På 1000-
och 1100-talet kristnas landet och integreras därmed i det kristna Europa.
I Sverige ägde en delvis annorlunda utveckling rum jämfört med den på kontinenten.
Här utvecklades ingen fullständig feodalism och bönderna blev aldrig egna. Till stor del var de svenska bönderna dessutom självägande – de ägde själva
den jord som de brukade. I Sverige växte en fyrståndsriksdag fram, bestående av
adel, präster, borgare och bönder. Dock levde en del av landsbygdens befolkning
ännu i träldom, det vill säga i ett slags
liv-
slaveri.
p
j
som till Miklagård (Konstan
dbor
var dock fredliga bönd
rmalt inte särskilt långa – f
t på de ryska floderna. I stäl
gen
med sina grannar, som
närboende.
Livets hjul
Väggmålning i Härkeberga
kyrka av
Albertus Pictor
(1445–1507).
Vikingar
HISTORIEBRUK
Vikingatågen
Ser vi på bilden en äkta heroisk viking
Tor svingar sin Mjölner och besegrar sina
fiender. Låt oss titta närmare på bilden!
Tors kläder är inte vikingatida, utan romerska
(eftersom konstnären Winge inte
visste vad för slags kläder vikingar hade).
Han har en svastika på bältet – en symbol
som faktiskt har hittats från svensk
bronsålder och som senare kom att
användas av nazisterna. Tor är blond och
hans motståndare är svartmuskiga jättar.
Kan det vara godhet mot ondska som
symboliseras Vi vet att Winge inspirerats
av Michelangelos (1475–1564) målning,
Yttersta domen, där de goda ska skiljas
från de onda. Tors hammare har likheter
med ett kors. Var avsikten att skildra
honom som en tidig kristusgestalt
Från ättesamhälle till stat
Sverige kristnas
Under sina färder till den europeiska kontinenten kom vikingarna i kontakt
med kristendomen. Flera av dem tog säkert intryck och förde med
sig kristna tankar hem. På handelsplatser som Birka låg det i köpmännens
ekonomiska intresse att de gästande köpmännen från det kristna
Europa inte skulle känna sig alltför främmande. Likaså ville det krist-
Tors strid med jättarna 1872 av
M. E. Winge.
128 Block 3 MEDELTIDEN
Medeltiden i Sverige
129
10

kulturella och etniska skillnaderna mellan
folkslagen spelade ingen – eller i alla fall
en mycket liten – roll.
Utvecklingen berodde istället på flera
faktorer som tillsammans skapade en global
utveckling:
• Kina hade tidigt inrättat ett system
med papperspengar. Med mongolernas
Djingis khan (död 1227) bröt denna
pappersekonomi samman. Man
övergav med tiden sedlarna, vilket
under 1400- och 1500-talen skapade
en stor efterfrågan på valuta, särskilt
silver.
• Européerna upptäckte Amerika och
därmed även silver, inte minst silvergruvorna
i Potosí 1544, vilket gjorde
att de hade något att betala de asiatiska
varorna med. Kineserna var
ointresserade av det som européerna
producerade. Den andra varan utöver
silver som senare blev gångbar hos kineserna
var opium, vilket ledde till de
två opiumkrigen (1839–42 och 1856–
60), eftersom Kina starkt motsatte sig
denna handel.
• Kina övergav sin dominans i Indiska
oceanen på 1400-talet på grund av
mongoliska hot, så att européerna inte
mötte något motstånd när de kom dit
mot slutet av 1400-talet. Kinas flotta
var vid denna tid vida överlägsen Europas,
men på grund av mongolhoten
valde Kina att överge den och sedan
isolera sig från omvärlden.
FOTO: INGRAM
• På grund av rivaliteten mellan staterna
i Europa stimulerades krigskonsten
under den tidigmoderna epoken.
Bland annat utvecklades fartyg som
kunde bestyckas med kanoner, vilket
med tiden gav européerna ett övertag
gentemot resten av världen (som
de inte hade under 1400-talet). Det
skulle dock dröja ända till mitten av
1800-talet innan Europa lyckades besegra
Kina militärt i och med de två
opiumkrigen.
• Det berodde på ren tur att det fanns
ytliga kolfyndigheter i England, vilket
gjorde att man där utvecklade ångmaskiner.
Ingen visste förstås när
de engelska städerna anlades att det
för hundratals miljoner år sedan avlagrats
kolfyndigheter i närheten av
dem, vilket skulle bli avgörande för
den industriella utvecklingen.
Europas utveckling berodde alltså inte
på européernas undantagskaraktär utan
istället på globala processer som råkade
sammanstråla på ett sätt som gynnade
européerna, menar Marks.
Niklas Ericsson
EN MOSAIK RELIGIONSKUNSKAP I
En bild av mångfalden.
Mosaik består av tre större block:
KULTUR OCH RELIGION
Kultur
Vi människor är lika och olika. Vi föds, lever våra liv och dör.
Levnadsvanor och tankebanor skiljer sig mellan kulturer och mellan
individer. Hur olika tillåter vi oss att vara Bör man dela tankar och
vanor med majoriteten för att ett samhälle ska fungera Kan man som
grupp sticka ut eller är det bäst att smälta in
Kultur är ett ord som vi ofta möter. Man talar om matkultur och
om svensk, samisk och amerikansk kultur. Det finns kulturarbetare,
vi har en kulturminister och vi hör ofta att Sverige numera är ett
mångkulturellt land. Men vad betyder egentligen kultur och vad
innebär mångkultur
VAD ÄR KULTUR
Ordet kultur är latin och betyder ”odling”, alltså något som man sår
och som växer. Odling är även en process, exempelvis något som
formas, påverkas eller skapas. Men detta säger inte allt om vad ordet
kultur innebär. När vi ska använda begreppet är det därför viktigt
att vi förklarar vad vi menar. Det finns i dag flera olika definitioner
av kultur. Här följer två av dem:
Kultur är när vi skapar till exempel ett konstverk, litteratur, film
eller musik. Men kultur är också när vi tar del av det skapade,
till exempel läser en bok, ser på film eller går på en konsert eller
ett konstmuseum.
3
KAPITEL 1
KULTUR
11

Skola & utbildning
1990-talets skolreformer ska utvärderas
Under början av 1990-talet genomfördes en lång rad reformer som kom att
förändra den svenska skolan. Kommunaliseringen, skolpengen och friskolorna
var några exempel på detta. Frågan är hur lyckade dessa skolreformer egentligen
varit. Detta vill riksdagen nu ta reda på.
Efter en jämn omröstning i riksdagen
år 1989 blev kommunen huvudman för
skolan. Därefter följde en rad reformer av
skolan som målstyrd undervisning, kunskapsrelaterade
betyg och ökad valfrihet
i form av bl.a. skolpeng och friskolor. I dag
går 11 procent av grundskoleeleverna och
22 procent av gymnasieeleverna i en friskola.
Fler lektorer i skolan
Mot bakgrund av den debatt om den
svenska skolan som pågår för fullt har
riksdagen blivit allt mer bekymrad över
situationen i den svenska skolan. Mycket
tyder på att likvärdigheten i grundskolan
minskar samtidigt som de sociala skillnaderna
ökar. Många menar att det finns åtskilliga
problem och oklarheter med den
nuvarande styrningen. Hittills har dock
Antalet lektorer i den svenska skolan har sjunkit dramatiskt under de senaste
årtiondena. År 1989 fanns det drygt 1 700 lektorer, idag är siffran nere i knappt
200. Därför gör nu regeringen en satsning på forskarskolor där lärare och förskollärare
ska kunna utbilda sig till lektorer.
Utbildningsminister Jan Björklund menar
att detta kommer att höja kvaliteten i skolan
och samtidigt skapa fler karriärvägar
inom läraryrket. Idag är ofta den enda vägen
framåt att lämna klassrummet och bli
skolledare eller byråkrat. En duktig lärare
måste också ges möjlighet att fördjupa sig
och göra karriär inom den egna professionen.
Satsningen innebär att lärare får läsa
till en licentiatexamen i de ämnen de har
Klart för lärarlegitimation
Tidigare har vi berättat om regeringens
planer att införa en legitimation för landets
lärare. Nu har riksdagen fattat beslut
om att en lärarlegitimation ska införas
från och med 1 juli 2012. Utbildningsdepartementet
arbetar för fullt med att
sammanställa riktlinjerna vad som ska
krävas för att få lärarlegitimation. Nedanstående
punkter gäller tills vidare.
• Lärare och förskollärare kan ansöka
om legitimation hos Skolverket, tidigast
från den 1 juli 2011.
• Legitimationen gäller för den skolform,
de årskurser och de ämnen som
läraren har i sin examen.
• Sökanden måste ha ett fullständigt
utbildningsbevis över avslutad lärarutbildning
eller förskollärarutbildning.
• Rektor respektive förskolechef ska yttra
sig över den sökandes lämplighet.
utbildning att undervisa i eller i ämnesdidaktik
kring dessa ämnen. Läraren går
en forskarutbildning på 80 procent och
arbetar kvar på sin skola resterande 20
procent av tiden. Under hela utbildningsperioden
får läraren lön från sin arbetsgivare.
Staten bekostar själva utbildningen
samt ger ett statsbidrag till huvudmännen
motsvarande 75 procent av lärarens
lön under den tid läraren deltar i forskarutbildningen.
• Några lärare är undantagna tills
vidare: modersmålslärare, yrkeslärare
och lärare i vuxenundervisning.
• Lärare utan legitimation får sätta
betyg fram till juli 2015.
• Från den 1 juli 2011 ska nyexaminerade
lärare och förskollärare genomgå
en introduktionsperiod på minst ett
år med stöd av mentor.
• En legitimerad lärare eller förskollärare
ska kunna ansöka om komplettering
av behörighet och utnämning
till lektor.
• Lärarnas ansvarsnämnd föreslås bli
inrättad vid Skolverket.
Under våren väntas regeringen fatta beslut
om att lärare som genomgått en äldre
utbildning, men inte tagit ut sin examen,
får en lärarexamen. Lärare som har enstaka
kurser kvar från den äldre utbildningen
får läsa in dessa enligt den äldre examen.
SAMTLIGA NOTISER: LARS NOHAGEN
ingen ordentlig utvärdering gjorts av hur
skolreformerna påverkat den svenska skolan,
trots politiska löften från både opposition
och regering. Nu vill riksdagen ta
reda på hur det egentligen ligger till
Därför har riksdagen uppmanat regeringen
att tillsätta en utredning som ska
genomlysa skolans styrning och finansiering.
Fokus kommer att ligga på vad
1900-talets skolreformer inneburit för integration,
jämlikhet, utbildningskvalitet
och alla elevers rätt till en likvärdig undervisning.
Riksdagen vill också att regeringen
gör en nationell översyn av elevhälsan.
Vetenskapsrådet kommer inom kort utlysa
medel för anordnande av dessa så
kallade forskarskolor och ta in ansökningar
från de universitet och högskolor som
vill delta i satsningen. Utbildningen beräknas
kunna starta höstterminen 2011
eller vårterminen 2012.
I den nya skollagen som träder i kraft 1
juli 2011 finns anställning som lektor. En
lärare som har minst en licentiatexamen
och under fyra år visat god pedagogisk
skicklighet ska benämnas lektor. Den som
uppfyller kraven kan ansöka hos Skolverket
om att bli utnämnd till lektor.
Tanken är att ingen lärare ska tvingas studera
mer än vad som krävts i den tidigare
utbildningen.
Ny generaldirektör för
Skolverket
Regeringen har utsett Anna Ekström till
ny generaldirektör för Skolverket. Hon är
idag ordförande för Sveriges Akademikers
Centralorganisation, Saco, och tillträder
sin nya tjänst den 23 maj.
12

SAMBANDS HISTORIETÄVLING
Sambands historietävling avgjord
Uppgiften var att ”blogga en dag ur historien”
och ha med minst tre anakronismer.
Deltagandet var högt, ambitionerna storslagna
och konkurrensen knivskarp.
Efter mycken möda har Sambands jury
lyckats enas om de fem vinnarna:
1:a plats: Åsa Högström, Hulebäcksgymnasiet,
vinner en mini-PC och ett exemplar
av Bonniers Historiska Atlas.
Här följer det vinnande bidraget:
I morse när jag vaknade fick jag besked
att Iason hade dött, mördad i går kväll
under ett mindre helotuppror. Det är en
skam som spartansk krigare att ha blivit
dödad av en vanlig helot och han var en
riktigt god vän, om jag får tag på den
som är ansvarig för Iason död så.
Må gudarna vara barmhärtiga mot
honom, för om jag får tag på honom
finns det inget i denna värld som kan
stoppa mig från att slita sönder honom
i stycken, må hans själ ruttna i Hades.
Fast jag är säker på att heloterna inte
kommer att gå ostraffade från det här.
Senare på dagen hade jag turen att få
ett mysigt möte på tu man hand med
Kyros, den mannen kan verkligen kyssas
som en gud. Inget går upp emot att
få spendera tid med mannen som man
älskar. Jag är lite besviken på att jag inte
kan ha honom för mig själv lika mycket
som jag hade önskat. Men när vi väl
träffas gör han upp för den tid vi inte
kunde se varandra på ett väldigt smickrande
sätt så jag kan inte klaga. Gudarna
har verkligen välsignat honom med
en fantastisk kropp. Jag önskar att jag
kunde säga detsamma om min fru. Det
är inte så att hon inte är vacker och har
en bra kropp för barnafödsel, men hon
har inget som gör mig upphetsad, vilket
är ett problem eftersom det är min plikt
som Spartan att föra mina gener vidare.
När jag återvände till kasernen satt
de andra männen och spelade kort och
skrattade åt Platons filosofi. Jag måste
säga att den mannen har ett irriterande
sätt att utrycka sig på, själv föredrar jag
en man med få ord. Stämningen bland
männen var ovanligt munter idag. De
har varit lite rastlösa på senaste tiden
men efter gårdagens händelse verkar
det som vi får gå ut och jaga lite heloter.
Det var även prat om en yngre pojke
som var olycklig nog att bli ertappad
med att stjäla mat. Efter att han blivit
straffad med piskor klarade hans kropp
inte av mer och han dog av skadorna. Så
kan det gå om man inte är försiktig.
Snart är det även dags för Karneia,
till hyllning för Apollon, och det ska bli
skönt med lite uppehåll från all träning.
Julian, 5/8 442 f.Kr.
Juryns motivering
”Åsa Högström imponerar med ett bidrag
som både problematiserar moderna självklarheter
och visar en förståelse för en
svunnen tidsanda. Vinnaren övertygar med
ett autentiskt uttryck i framställningen och
en känsla för eleganta anakronismer.”
Juryn har bestått av Niklas Ericsson, fil.
dr i historia och en av författarna till Samband,
Tove Helander, redaktör för Samband,
Wolfram Trostek, förläggare, och
Lena Rydorff, marknadsförare.
Övriga pristagare
2:a plats: Stefan Elez, Berzeliusskolan,
vinner fem biobiljetter och ett exemplar
av Bonniers Historiska Atlas.
3:e plats: Jessica Pettersson, Skolstaden
Olympia, vinner två biobiljetter och ett
exemplar av Bonniers Historiska Atlas.
4:e plats: Ramona Parpala, Balderskolan,
vinner två biobiljetter och ett exemplar av
Bonniers Historiska Atlas.
5:e plats: David Mårtensson, Lagmansgymnasiet,
vinner två biobiljetter och ett
exemplar av Bonniers Historiska Atlas.
Lektion om Antiken på Bonline
Det vinnande bidraget har inspirerat oss
att göra en spännande lektion om de antika
grekernas syn på kärlek och sexualitet,
som vi kommer att på publicera på
Sambands hemsida i maj:
http://blogg.bonline.se/samband/
Ett stort grattis till alla vinnare och
ett hjärtligt tack till alla övriga deltagare
som visade att historia verkligen är ett
levande ämne!
FORUM SAMHÄLLSKUNSKAP
Utmärkt för Gy2011
Få överblick, förstå och utveckla
ett vetenskapligt förhållningssätt.
Gratis lärarhandledning och
många elevövningar på
www.bonnierutbildning.se/forum
Forum har en unik struktur, den:
Kultur, Ekonomi,
Politik Kommunikation och medier,
grund,
individ, nationellt globalt
-
13

Ekonomifakta
REDAKTÖR: LARS NOHAGEN
Den ekonomiska tillväxten 1994 – 2010
8
7
6
5
4
3
2
1
0
-1
-2
-3
-4
-5
-6
-7
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Diagrammet visar den procentuella förändringen av BNP i fasta priser jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
BNP är ett mått på produktionen av varor och tjänster i samhällsekonomin och procentuella förändringar av detta mått är den
viktigaste indikatorn på konjunkturläget. Diagrammet visar konjunktursvängningarna i den svenska ekonomin sedan 1994.
2010
Källa: SCB
Försörjningsbalansen 2010
TILLGÅNGAR
ANVÄNDNING
IMPORT:
1 455
EXPORT:
1 648
Gungbrädan visar Sveriges försörjningsbalans
för år 2010. Försörjningsbalansen
ingår i nationalräkenskaperna och är en
uppställning över hur ett land använder
sina tillgångar. På den vänstra sidan visas
värdet på alla produkter vi har tillgång till
under ett år (BNP och import) och på den
högra sidan vad dessa produkter sedan
används till (konsumtion, investeringar och
export). Eftersom det är samma saker på
gungbrädans båda sidor – våra tillgångar
och till vad vi använder dessa – kommer
gungbrädan alltid att vara i balans.
BNP:
3 301
INVESTERINGAR: 608
KONSUMTION:
2 500
Privat
1 601
Offentlig
899
4 756 mdr kr 4 756 mdr kr
Källa: SCB
Utrikeshandelns betydelse i olika länder 2009
Export i procent av BNP 2009
Diagrammet visar hur stor andel av ett lands
produktion (BNP) som går på export. Små
länder, som Sverige, Belgien och Island, är
ofta mycket beroende av sin utrikeshandel.
Större länder med stor BNP, som USA och
Japan, har ofta större hemmamarknader och
är då inte lika exportberoende. Där sker en
större andel av handeln inom landet.
Källa: OECD
Belgien
Nederländerna
Island
Österrike
Schweiz
Sydkorea
Sverige
Danmark
Tyskland
Finland
Kanada
Portugal
Storbritannien
Italien
Spanien
Frankrike
Australien
Grekland
Japan
USA
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100%
14

Sveriges varuexport 2010
Vilka varor exporterar vi
45 %
Verkstadsvaror
(maskiner, fordon,
elektronikvaror)
Energivaror
(oljeprodukter)
8 %
Vart går den svenska varuexporten
EU (Tyskland 10 %, Storbritannien 7 %, Danmark 7 %, Finland 6 %) 57 %
Övriga Europa (Norge 10 %, Ryssland 2 %, Schweiz 1 %, Turkiet 1 %) 15 %
Asien (Kina 3 %, Mellanöstern 3 %, Japan 1 %, Indien 1 %) 12 %
Amerika (USA 7 %, Latinamerika 3 %, Kanada 1 %) 11 %
Övriga områden (Afrika 3 %, Oceanien 1 %) 5 %
Källa: Kommerskollegium
Kemivaror
(läkemedel)
13 %
Övriga varor
(livsmedel, kläder, möbler)
12 % 11 %
11 %
Mineralvaror
(järn, stål och
övriga metaller)
Skogsvaror
(papper,
trävaror)
Sveriges varuimport 2010
Vilka varor importerar vi
42 %
Verkstadsvaror
(maskiner, fordon,
elektronikvaror)
Varifrån kommer den svenska varuimporten
EU (Tyskland 18 %, Danmark 8 %, Nederländerna 7 %, Storbritannien 6 %) 68 %
Övriga Europa (Norge 10 %, Ryssland 2 %, Schweiz 1 %, Turkiet 1 %) 15 %
Asien (Kina 4 %, Sydkorea 2 %, Japan 1 %, Hongkong 1 %) 10 %
Amerika (USA 4 %, Latinamerika 1 %) 5 %
Övriga områden (Afrika 1 %) 2 %
Källa: Kommerskollegium
Energivaror
(oljeprodukter)
14 %
Kemivaror
(grundämnen,
läkemedel)
13 %
19 %
3 %
9 %
Övriga varor
(livsmedel, kläder, möbler)
Skogsvaror
(trävaror)
Mineralvaror
(järnmalm, stål
och övriga
metaller)
Svensk ekonomi just nu
Ekonomiska nyckeltal
Siffrorna gäller februari 2011 – om inget annat anges
Medan många länder i Europa har svårt att få fart på tillväxten
går det bra för den svenska ekonomin. BNP-tillväxten
under det sista kvartalet 2010 landade på 7,3 procent och
var det högsta på flera decennier. Många bedömare tror att
tillväxten håller i sig och att BNP kommer att öka med över 4
procent i år.
Även prognosen för arbetsmarknaden är ljus. Sysselsättningsgraden
är på väg att nå den högsta nivån på 20 år. Konjunkturinstitutet
räknar samtidigt med att arbetslösheten sjunker
till 7,3 procent i år för att falla till 6,9 procent 2012.
Inflationen väntas öka till över 3 procent i år. Detta leder till
att Riksbanken fortsätter att höja sin styrränta. Reporäntan
kommer enligt prognoserna att ligga på omkring 2,5 % vid
årets slut.
Det är flera faktorer som samverkar till Sveriges goda ekonomiska
utveckling. Grunden är en stark finansiell ställning i
såväl privat som offentlig sektor, vilket möjliggör ökad konsumtion
och ökade investeringar. Samtidigt fortsätter svensk
export att gynnas av utvecklingen på världsmarknaden.
Produktionens storlek 2010 – BNP
3 301 mdr. kr
Tillväxten – BNP-förändring i procent (kv. 4 2010 jmf. med kv. 4 2009) 7,3 %
Medelinkomsten 2010 – BNP per invånare
350 600 kr
Utrikeshandeln 2010 – exporten
1 648 mdr. kr
2010 – importen 1 455 mdr. kr
Inflationen – Konsumentprisindex (KPI) 2,5 %
Räntenivån – Reporäntan 1,50 %
Arbetslösheten – i åldersgruppen 15–74 år (ILO-definitionen) 7,9 %
Statens inkomster 2010 – enligt statsbudgeten 2010
833 mdr. kr
Statens utgifter 2010 – enligt statsbudgeten 2010
809 mdr. kr
Statsskulden
1 061 mdr. kr
– varav statens utlandsskuld 255 mdr. kr
Prisbasbeloppet 2011
42 800 kr
Källor: SCB, Riksbanken, Finansdepartementet, Riksgälden, Konjunkturinstitutet
15

Förbättrad,
förnyad och anpassad till Gy 2011
Från
Från entreprenörskap
ll bokslut
Läs mer om våra digitala komponenter på www.bonnierutbildning.se.
Beställ dina personliga exemplar av de tryckta
faktaböckerna
och på
www.bonnierutbildning.se
Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.bonnierutbildning.se