Digitala läromedel - Sanoma Utbildning

sanomautbildning.se

Digitala läromedel - Sanoma Utbildning

Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #2·2011

Aktuell ekonomi 3

Ett nytt nätverk har skapats

för entreprenörer som söker

riskkapital på nätet.

Aktuell politik 4

Om svensk integrationspolitik,

cirkulär migration och en

motion om förbud mot samtal

i mobiltelefon vid bilkörning.

ILLUSTRATION: LARS ÖHMAN

LEKTION

Digitala läromedel

i en tid av förändring

Vi lever i en spännande tid då stora förändringar sker på många plan i samhället,

inte minst i skolans värld. I höst sjösätts en ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner i

samtliga skolämnen och en omorganiserad gymnasieskola. Samtidigt pågår sedan

en längre tid tillbaka en omfattande digitalisering av skolan, och IT är numer en

självklar del av det dagliga skolarbetet i de flesta svenska skolor.

Arbete & Pengar 6

Bättre möjligheter till

skuldsanering för företagare,

en ny fastighetsmäklarlag

samt ändringar i BAS 2011.

Historia & Religion 10

Den äldre eurocentriska historieskrivningen

av den moderna

världens framväxt är starkt

ifrågasatt.

Skola & Utbildning 12

Ekonomiska bidrag ska ge

skolan fler lektorer. Och vad

har blivit resultatet av de skolreformer

som drevs igenom

under början av 1990-talet

Styrkan hos den moderna digitala tekniken

är allmänt känd när det till exempel

handlar om informationssökning och kommunikation.

Digital teknik kan också stödja

elevernas lärande genom nya former av interaktivitet,

visualisering och simuleringar.

IT skapar variation i undervisningen,

erbjuder kreativa undervisningsmetoder,

möjliggör individanpassat lärande och underlättar

samarbete. FORTS. SIDAN 8

Dessutom 13

Resultatet av Sambands

historietävling presenteras!

Daniel Hemberg: «Eleverna vill få svar, de vill få uppmärksamhet, de vill testa och utmana. De vill se om lärarna står stabilt

för ifrågasättande i en turbulent och svårgreppbar omvärld. Där står de flesta lärarna, med båda fötterna på jorden,

och ser den unga människan när kanske ingen annan ser.» SIDAN 7


Förläggaren har ordet

Positiv respons

För drygt ett år sedan skrev jag på denna

plats i AktuelltOm att ”hårt arbete alltid

lönar sig”. Jag gjorde det utifrån vetskapen

att 2010 och 2011 skulle bli två spännande

och intensiva år för oss på Bonnier Utbildning.

Vi stod då, liksom nu, inför en stor

gymnasiereform samtidigt som allt fler

skolor börjat efterfråga digitala produkter.

För att kunna informera om vår utgivning

men också för att kunna berätta om

vad som sker inom ämnesområdet och

inom skolområdet startade vi utgivningen

av AktuelltOm. Nyhetsbrevet har nu funnits

i drygt ett år och till vår glädje har vi

fått mycket positiv respons. Många är de

lärare som har delgett oss sin uppskattning

via mejl och telefonsamtal. Ett stort tack

till alla er som hört av er!

Men vi har fortfarande en bit kvar i vår

strävan att också kunna förse dig och dina

kollegor med nya eller reviderade läromedel

som fullt ut är anpassade för den nya

gymnasieskolan (Gy-2011). Det är ett hårt

arbete. Men vi hänger envist fast vid att

”hårt arbete alltid lönar sig”, inte minst

för att få fram material av hög kvalitet.

Under maj månad kommer många nya

läromedel att kunna skickas till tryck. Och

snart tar vi också på allvar steget in i den

digitala världen.

Trevlig sommar!

Wolfram Trostek,

förläggare

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Aktuell ekonomi 3

ANSVARIG FÖRLÄGGARE: Wolfram Trostek

TEL: 08-696 86 04

E-POST: wolfram.trostek@bonnierutbildning.se

GRAFISK FORMGIVNING: Lars Öhman

TRYCK: Trosa Tryckeri AB 2011

UTGES AV:

BONNIER UTBILDNING,

BOX 3159, 103 63 STOCKHOLM

TEL: 08-696 80 00

WEBB: www.bonnierutbildning.se

Aktuell politik 4

Arbete & Pengar 6

Gästskribent: Daniel Hemberg 7

Tema: Digitala läromedel 8

Historia & Religion 10

Skola & Utbildning 12

Ekonomifakta 14


Aktuell ekonomi

Nytt nätverk för investerare och entreprenörer

Det startas många nya företag i Sverige. Under 2010 registrerades 34 708 nya

aktiebolag hos bolagsverket. Många företag behöver också nytt kapital för att

komma igång med verksamheten. Utöver traditionella investerare som banker,

Almi, Vinova, Industrifonden och andra som ger lån och bidrag, kom också cirka

tre miljarder kronor in i nystartade företag från så kallade affärsänglar. Alltså

förmögna privatpersoner som satsar pengar i lovande nya företag. Nu har också

nya möjligheter till nytt kapital för entreprenörer kommit genom det sociala

nätverket Gain Online.

875 kronor per år och sedan gå igenom

presentationerna och affärsplanerna för

de företag som söker kapital. Man kan välja

att investera allt från några hundralappar

och uppåt och man väljer förstås själv

de företag som man investerar i. Ungefär

som teveprogrammet Draknästet, fast på

internet.

Många investerar lite

Fenomenet kallas Crowdfunding och har

funnits en tid i andra länder. Bland annat

har företag som Crowdtube och Kickstarter

tillhandahållit dessa tjänster i Storbritannien

och USA. Det kan ses som en

lösning på behovet av kompletterande

och alternativa finansieringsformer för

entreprenörer. Crowdfunding innebär att

en stor grupp individer investerar en liten

summa i affärsprojekt som de tror på

och vill stödja. Genom detta blir de delägare

och får ta del av framtida vinster och

kursstegringar om bolaget introduceras

på börsen.

Samarbetar med Nyföretagarcentrum

Gain Online är alltså det företag som har

gjort detta möjligt i Sverige. Företaget

samarbetar med Nyföretagarcentrum

som hjälper nystartade företag med rådgivning.

Den som vill investera kan registrera

sig på Gain Onlines hemsida, betala

FOTO: INGRAM

Forum för diskussioner

För entreprenörer som vill få kapital på

detta sätt kostar medlemskapet i Gain

Online 5 000 kronor per år. Då får man

möjlighet att lägga in information om det

egna företaget, där man presenterar sin

affärsidé och hur det investerade kapitalet

ska användas. Det finns också forum

där man kan diskutera planerna med de

investerare som anmält intresse och därmed

få tips som kan bidra till att utveckla

verksamheten. Om företaget verkar intressant

och får en grupp potentiella investerare

så är nästa steg att genomföra

en nyemission. Även detta kan göras genom

Gain Onlines försorg för att undvika

eventuella formella misstag i den delen.

Bo Egervall

Nya sedlar med svenska kändisar

Astrid Lindgren, Evert Taube, Greta Garbo,

Ingmar Bergman, Birgit Nilsson och Dag

Hammarskjöld blir motiv på Sveriges nya

sedlar. Det har riksbanksfullmäktige beslutat.

De nya mynten kommer däremot

även i fortsättningen att ha Sveriges statschef

som motiv. Riksbanksfullmäktige

har också beslutat om storlekar, material

och färger på de nya sedlarna och mynten.

Förutom de sedlar som redan finns

så kommer också en 200-kronorssedel att

introduceras. Bland mynten kommer tvåkronan

igen.

Riksbanksfullmäktige motiverar sina

motivval med att personerna på sedlarna

gjort positiva och viktiga kulturella insatser

under 1900-talet. Personerna har också

valts, enligt fullmäktige, för att de har

en folklig förankring och ett internationellt

anseende. Dessutom representerar

de olika delar av Sverige.

Tidplanen för introduktionen av de nya

sedlarna och mynten kommer att bestämmas

under 2011 i samråd med bankerna,

handeln och värdebolagen. Förberedelserna

tar 4–5 år, vilket innebär att de nya

sedlarna och mynten tidigast kommer att

ges ut 2014–2015.

Bo Egervall

SAMTLIGA FOTON: RIKSBANKEN

3


Aktuell politik

REDAKTÖR: LARS NOHAGEN

Svensk integrationspolitik bäst i världen

Den svenska integrationspolitiken bedöms ge goda förutsättningar för invandrare

att delta i samhället. Detta visar den tredje upplagan av Migrant Integration Policy

Index (Mipex) som publicerades nyligen.

Här används 148 olika parametrar, bland

annat invandrares möjligheter att snabbt

bli medborgare, få rösträtt, deltagande i

politiken och diskrimineringslagstiftning.

I undersökningen ingår alla EU-länder

samt Norge, Schweiz, Kanada och USA.

Bakom Mipex står British Council, en brittisk

oberoende statlig myndighet.

Sverige får 83 av 100 poäng och är därmed

överlägset bäst i undersökningen.

Näst bäst på integration är Portugal följt

av Kanada, Finland och Norge. I botten av

listan finns Cypern, Slovakien och Grekland.

Allra sämst integrationspolitik har

enligt indexet vårt grannland Lettland,

med beskedliga 31 poäng.

Undersökningen granskar dock endast

lagar och politiska stödsystem – den mäter

alltså inte graden av faktisk integration.

Det innebär att den inte tar med

svårmätbara faktorer som känsla av utanförskap

eller frustration över att inte

få vara en fullvärdig medlem i samhället.

Man kan därför hävda att undersökningen

säger att Sverige är bäst i teorin – inte i

praktiken. Denna avgränsning har undersökningen

fått en del kritik för.

Ett land som anses klarar sig bra både

vad gäller lagstiftning (index 72 poäng)

och faktisk integration är Kanada. En

förklaring till detta anses vara att det

mångkulturella samhället finns inskrivet

i landets konstitution. Andra menar att

Kanadas invandringspolitik plockar russinen

ur kakan, det vill säga att man enbart

tar emot invandrare med goda chanser

att klara sig på arbetsmarknaden och i

samhällslivet.

SAMSPEL SAMHÄLLSKUNSKAP 1a1

När alla kan delta.






Samspel är uppdelat i fyra block:

















4


Nya kurser. Nytt läromedel!

Kanal – medier, samhälle och

kommunikation 1 och 2 är ett nytt

läromedel som vuxit fram utifrån de

nya styrdokumenten, Gy2011.

Läromedlet är uppdelat i

tre övergripande block:

Medier i samhället

Kommunikation

Medieformer

Författarnas, Daniel Hemberg och

Gustav Fridolins, stilistiska förmåga

och breda erfarenhet gör detta

läromedel till något utöver det vanliga.

Gå redan idag in på

www.bonnierutbildning.se och

beställ ditt eget friexemplar.

I Kanal finns många spännande

reportage som på ett levande sätt

lyfter in dagens mångsidiga medievärld

rakt in i klassrummet.

Lättare flytta mellan länder

Vi lever i en allt mer global värld. Många

väljer att bosätta sig utomlands när de

pensioneras. Andra flyttar till Sverige för

att några år senare återvända till sitt hemland.

Ibland händer det att någon som för

länge sedan lämnat Sverige plötsligt vill

flytta hem igen.

Detta fenomen brukar kallas för cirkulär

migration. Enligt en nyligen publicerad

utredning – Kommittén för cirkulär migration

och utveckling (SOU 2011:28) – är

detta något vi bör slå vakt om. Inom en

snar framtid kommer det bli brist på arbetskraft,

både i Sverige och i övriga Euro-

pa. Därför bör vi ge bättre och generösare

villkor för cirkulär migration. På så vis kan

vi lättare dra till oss arbetskraft från andra

länder. Här är några av förslagen från

kommittén:

• Arbetskraftsinvandrare ska kunna få

sitt uppehållstillstånd förlängt i mer

än dagens fyra år.

• Asylsökande som får nej ska kunna

”byta spår” och i stället söka som arbetskraftsinvandrare.

• Utländska studenter ska kunna stanna

i Sverige sex månader efter examen

för att kunna söka jobb i Sverige.

Sverige på väg mot mobilförbud i bilen

Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.bonnierutbildning.se

• Invandrare med permanent uppehållstillstånd

ska kunna bosätta sig

utomlands i fem år utan att bli av med

sitt uppehållstillstånd.

• Det ska bli lättare att få tillbaka sitt

svenska medborgarskap ifall man avsagt

sig detta.

Enligt kommitténs ordförande Mikaela

Valtersson (MP) innebär cirkulär migration

en trefaldig vinst. Dels för individen,

dels för mottagarlandet som får kompetens

och nya impulser och dels för ursprungslandet

som får tillbaka ny kunskap.

Sverige är tillsammans med Albanien det

enda europeiska land som fortfarande

tillåter mobilsamtal under bilkörning. Nu

har de rödgröna partierna i riksdagen enats

kring en motion som förbjuda mobilkonversationer

under bilkörning. Motionen

betonar att användandet av så kallad

handsfree inte är någon garanti för en säker

resa – det är själva pratandet som gör

föraren okoncentrerad och trafikfarlig. Då

även Sverigedemokraterna vill att något

görs finns goda möjligheter att motionen

blir får riksdagens gehör.

Flera andra partier i riksdagen med moderaterna

i spetsen har en annan uppfattning.

Man menar att Sverige är världens

mest trafiksäkra land och att det enligt lagen

är förbjudet att inte köra trafiksäkert.

Dit räknas att förlora koncentrationen när

man kör, oavsett om man pratar i mobilen

eller letar efter något på golvet.

Så sent som 2008 togs frågan om ett förbud

mot mobilkonversation under bilkörning

upp. Den gången röstades förslaget

ner med stor majoritet. Den nya motionen

kommer upp i kammaren i mitten

av april.

5


76 KAPITEL 4 KÖP OCH ANDRA AVTAL

Om du har läst faktatexten noggrant ska du kunna svara rätt eller er fel på

följande påståenden. Försök också att förklara varför det är rätt eller fel!

1 Ett muntligt avtal är mindre värt än ett skriftligt. 14 När du köper en vara i befintligt skick innebär detta att

du inte kan komma tillbaka och klaga på varan.

2 Den som parkerar sin bil på en avgiftsbelagd

parkeringsplats har ingått ett avtal.

15 Den som köper en kalender värd 295 kr av en dörr-

försäljare kan inte använda reglerna om ångerrätt vid

3 Offert och accept är samma sak.

hemförsäljning.

4 Den som hyr en bil brukar få skriva på ett

16 Konsumenttjänstlagen är tvingande.

standardavtal.

17 Den som är tveksam vid köpet kan alltid kräva att få

5 Alla anställda på byggföretag har ställningsfullmakt. varorna på öppet köp.

6 Ett avtal kan bli ogiltigt om det visar sig att den 18 En förutsättning för att en konsument ska kunna ångra

ena parten genom hot om att avslöja en skandal

ett köp är att han ännu inte har fått varorna levererade

har förmått den andra parten att ingå avtalet.

samt att han betalar säljaren för dennes kostnader.

7 När Sara köper en bostadsrättslägenhet av Per 19 En muntlig överenskommelse om ett husköp mellan

är det konsumentköplagen som gäller.

köpare och säljare gäller inte.

8 Så snart varorna är avlämnade övergår risken till 20 Köplagen är tvingande medan konsumentköplagen är

köparen.

dispositiv.

9 Den som betalat i förskott men inte hämtat varorna

från säljaren kan riskera att förlora både pengar och

varor.

10 Den som köper stöldgods köper alltid i god tro.

11 Om en jacka saknar tvättinstruktion betecknas detta

som fel i varan.

12 Du kan alltid vänta med att reklamera bara du håller

dig inom tvåårsgränsen.

13 Konsumenten kan alltid häva köpet om leveransen blir

försenad.

I

Arvsklass I II

Arvsklass II III

Arvsklass III

Farfar III Farmor

III

Morfar

III

Mormor III

Faster

Kusin

(ärver endast

om det finns

testamente)

Syskon

III

II

Far II Mor

II

Morbror III

Sambo eller

exmake (ärver

endast om det

finns testamente)

Kusin

(ärver endast

om det finns

testamente)

Make

(ärver först

– undantag:

KAPITEL 4 KÖP OCH ANDRA särkullbarn) AVTAL 77

AVLIDEN

Efter make är

övriga “efterarvingar”

När din lokala sportaffär har halva priset på skidkläder passar

du på att köpa en skidjacka som normalt är mycket dyr. upptäcker snart att de flesta av dina vänner har en likadan.

På hösten köper du en ny lite annorlunda jacka, men

Nöjd med ditt klipp köper du också en snowboard som Eftersom du gärna vill ha något lite mer unikt går du efter

visserligen inte var på rea men som du länge velat ha. Efter några dagar tillbaka till affären och berättar att du ångrat

Syskonbarn II

Särkullbarn I

Barn

I

Barn

I

ett par dagar märker du att jackan suger

(bröstarvinge)

åt sig fukt och blir dig. I affären

(bröstarvinge)

säger de att de inte har öppet köp,

(bröstarvinge)

men du

genomblöt trots att du inte ramlar särskilt ofta. Du går tillbaka

till affären för att få byta den men expediten säger att det inte pengar du vill ha utan bara möjligheten att köpa

står på dig och hänvisar till ångerveckan. Dessutom är

det stod klart och tydligt att “reavaror bytes ej”.

något annat i samma affär.

Kan du göra

(osv.)

något åt detta Motivera!

(osv.)

Kan du Barnbarn byta din jacka I Motivera!

(osv.)

(bröstarvinge)

(osv.)

Inför Fars dag köper du en Musse Pigg-slips till din pappa, Du blir uppringd av någon från polisens idrottsförbund

men eftersom du är osäker på om han gillar den Bröstarvinge så ser du har alltid som rätt vill till sälja laglott. en Testamente årsbok om kan upphäva svensk idrott all annan till arvsordning. dig. Han säger

till att du får bytesrätt. När din pappa ska prova slipsen att boken, som bara kostar 450 kr, är full av fina bilder och

visar det sig att den är missfärgad på ett väl synligt ställe. alla årets resultat och dessutom vackert inbunden. Du nappar

till slut och efter tio dagar får du boken som verkligen

Du går då tillbaka för att byta den, men affären har inte fler

Musse Pigg-slipsar utan erbjuder dig något annat i stället. håller vad säljaren har lovat. Ett par dagar senare känner

När du föredrar att få tillbaka pengarna i stället för att köpa du att du skulle ha behövt pengarna till julklappar i stället.

något annat, påminner expediten dig om att du bara har

Efter att ha funderat en stund läser du den information om

bytesrätt och inte öppet köp. köp.

ångerveckan som kom med boken, fyller i ångerblanketten

och skickar in den. Efter några dagar hör säljaren av sig och

Vad har du för rättigheter i detta fall

säger att du har skickat in blanketten för sent, men han

erbjuder dig trots det 200 kr om du själv skickar tillbaka

boken.

Tycker du att du ska anta hans erbjudande

Vad har du för rättigheter här

Inför sommaren köper du en cykel i en sportaffär. När kedjan

efter ett tag går av kontaktar du affären och kräver att

få häva köpet. De vill inte ge dig några pengar men lovar

att reparera cykeln till dagen därpå.

Kan du kräva att få tillbaka pengarna

KAPITEL 3 ARV 51

Arbete & Pengar

Fler får möjlighet till skuldsanering

Riksdagen har beslutat att möjligheten

till skuldsanering för företagare ska utvidgas.

Tidigare kunde bara företagare med

verksamhet av ringa omfattning och vars

inkomst i huvudsak kom från annat håll

få skuldsanering.

Den föreslagna utvidgningen innebär

att även företagare som bedriver verksamhet

som är av mer än ringa omfattning

ska kunna få skuldsanering. Det ska

inte heller vara avgörande att skulderna

är gamla för att en skuldsanering ska kunna

godkännas. Syftet med förändringarna

är att göra det lättare för företagare att

starta om efter ekonomiska svårigheter

och fortsätta sköta företagsverksamhet.

Skuldsanering innebär att skuldsatta

personer får en individuell plan för hur

räkningar ska betalas. Under de fem åren

fram tills skulden är betald lever personen

på existensminimum. Förutsättningarna

för att gallra uppgifter om skuldsanering

i samband med kreditupplysningar ska

också blir desamma för företagare som för

andra privatpersoner

Stopp för försäljning av statliga bolag

Riksdagen har beslutat att stoppa försäljningen

av statens aktier i Sveriges

Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB,

Posten Norden och Telia Sonera. Riksdagen

hade tidigare gett regeringen rätt att

minska statens ägande i bolagen, men

den rätten har nu återkallats av den nya

riksdagsmajoriteten. Vad gäller Telia Sonera

poängterar riksdagen att bolaget

äger viktig IT-infrastruktur i form av accessnätet.

Regeringen måste därför återkomma

med förslag på hur man kan separera

accessnätet från Telia Soneras övriga

verksamhet. Riksdagen beslutade också

att Vattenfall ska fortsätta vara ett helägt

statligt bolag.

Ny fastighetsmäklarlag ger insyn i budgivningen

Riksdagen har godkänt en ny fastighetsmäklarlag

där mäklarens roll som opartisk

mellanhand förtydligas. Lagändringarna

ska ge konsumenterna bättre insyn

i budgivningen och de övriga uppgifter

som mäklaren utför. Beslutet innebär

bland annat:

• Att mäklare blir skyldig att föra anteckningar

över uppdrag och upprätta

förteckningar över anbuden som lämnas

på fastigheter. Dokumentationen

REDAKTÖR: BO EGERVALL

ska överlämnas till säljare och köpare.

• Att objektsbeskrivningar ska innehålla

fler uppgifter, till exempel information

om gemensamhetsanläggningar

och driftskostnader.

• Att mäklare inte ska få köpa fastigheter

som mäklaren har eller har haft

i uppdrag att förmedla. Mäklare får

inte heller förmedla fastigheter till

eller från någon närstående, till exempel

sitt syskon.

• Att mäklare får ökade möjligheter att

ägna sig åt sidoverksamhet, som till

exempel förmedling av krediter eller

försäkringar

• Att köpare eller säljare som vill kräva

skadestånd måste underrätta mäklaren

inom skälig tid.

Den nya lagen ska gälla förmedling som

riktar sig till eller utförs åt både konsumenter

och näringsidkare. Lagförslaget

innebär särskilda regler för bostadsrätter,

bland annat om vilken information

objektsbeskrivningen ska innehålla. Den

nya fastighetsmäklarlagen börjar gälla

den 1 juli 2011.

OBS-konto i nya BAS-kontoplanen

Ett observationskonto (OBS-konto) kan

användas tillfälligt när bokföringsunderlag

saknas eller när det saknas rätt underlag

för att bokföra posten. För att kunna

gå vidare med bokföringen kan man då

tillfälligt använda observationskontot.

Posten kan sedan bokföras på rätt konto

när oklarheten är utredd.

De flesta företag med systematisk bokföring

använder sig av BAS-kontoplanen,

men fram till 2011 har det inte funnits något

OBS-konto. BAS-kontoplanen för 2011

har nu kompletterats och man har valt att

lägga OBS-kontot på konto 2999. Konto

2999 har den fördelen att det ligger sist

i balansräkningen och därför är lätt att

upptäcka. Problemet är att kontot 2999

redan var upptaget för Övriga upplupna

kostnader och förutbetalda intäkter.

Dessa poster ska i fortsättningen bokföras

på det nya kontot 2998.

§FOTO: PROVEKTOR

Upptäck vår nya

Privatjuridik!

Arbetsuppgifter

Repetitionsfrågor

§

BONNIERS

PRIVATJURIDIK

§

ÖVERSIKT – ARVSORDNINGEN

Hur skulle du döma

1 Värdelösa vintervaror

2 Solkig slips

Ralf Marek

Birgitta Tidqvist


3 Ångerfullt

4 Återlämna årsbok

5 Cykelreparation

Här är läromedlet som ger dig och dina

elever något nytt och fräscht till kursen

Privatjuridik, 100 poäng.

Språket är tydligt och väl genomarbetat

utan att göra avkall på begrepp och

juridisk stringens.

Uppgifterna är många, roliga och

lärorika. Här får eleverna möta den

juridik som vi alla kommer i kontakt

med under livets olika faser.

Lärarstödet är omfattande och består

bl.a. av grafiska översikter som ger

överblick och förståelse för regelsystemen

inom de olika rättsområdena.

Bonniers Privatjuridik utkommer i

månadsskiftet maj/juni.

För mer information, gå in på

www.bonnierutbildning.se

6


Gästskribenten

FOTO: FREDRIK KARLSSON

AktuelltOm

Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion

Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #3·2010

Med båda fötterna på jorden

Det är bra att skolan debatteras, men ofta hamnar diskussionen i återvändsgränder

om vems fel det är att resultaten sjunker. Ena dagen är eleverna curlade

särskrivare som bara söker det lustfyllda. I nästa stund görs tv-såpor om lärarnas

bristfälliga didaktiska kunskaper. Detta beror i följande debatt på lärarutbildningens

låga nivå eller att kommunerna inte vill tilldela resurser.

Det är absolut ett problem att vissa unga

vuxna lärt sig för lite när de tar studenten

efter 24 terminer. Kunskap som livsutveckling

för hela befolkningen bygger ett

bra samhälle, det är jag övertygad om. Det

är därför olyckligt att några hamnar utanför

denna idé.

Att leta fel och diskutera vem som bär

skulden, är naturligt i en politiskt styrd

verksamhet som berör alla i samhället,

men låt oss för en stund ta diskussionen

vidare. Vad görs och vad kan göras

Det finns en enorm potential i lärarkåren.

Tänk när lärare samlas till ett möte en

tisdagseftermiddag. Hur många högskolepoäng

finns representerade i rummet och

hur många lektionserfarenheter har de

tillsammans

I det kollegiala samarbetet finns krafter

som inte alltid tas tillvara eller lyfts fram.

Min övertygelse är att skolan bärs upp av

samtal och utbyten av erfarenheter. Till

detta behövs tid och naturliga mötesplatser.

Avgörande insatser görs i den svenska

skolan varje dag. Lärare fastnar ständigt i

spontana elevmöten till och från lektionssalar.

Eleverna behöver sina lärare. Eleverna

vill få svar, de vill få uppmärksamhet,

de vill testa och utmana. De vill se om

lärarna står stabilt för ifrågasättande i en

turbulent och svårgreppbar omvärld. Där

står de flesta lärarna, med båda fötterna

på jorden, och ser den unga människan

när kanske ingen annan ser. Elev betyder

ju, som bekant, att lyfta upp.

Lärarna behöver hantera olika fokus

samtidigt. Det gäller både att möta eleven

i den verklighet som hon eller han befinner

sig i och att dessutom fästa blicken

på kunskaper som inte är omedelbara. De

kunskaperna kräver livserfarenheter och

kan många gånger vara en motbild till

det ständiga flödet av osorterad konsumtionsinformation.

Lärare sätter spår. I nuet och för framtiden.

I veckan fick jag ett mejl från Agnes.

Hon skrev; ”Hej Daniel! Jag vet inte om du

minns mig, du var min lärare i historia på

Åsö runt 2001. Jag kom att tänka på dig

när jag var och reste i Filippinerna, för du

sa någon gång att där Coca-cola-skyltarna

slutar, där slutar civilisationen. Du hade

rätt.”

Daniel Hemberg

Gymnasielärare och läromedelsförfattare i medier,

samhälle och kommunikation.

Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #1·2011

Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #2·2011

ILLUSTRATION: LARS ÖHMAN

Källkritik och moderna

perspektiv i undervisningen


Nya ämnesplaner från och

med hösten 2011

Källkritiken är ett redskap som används för att avgöra vad som är sant eller falskt.

De källkritiska kriterierna tendens, beroende och närhet i tid har länge varit etablerade

bland historikerna. Men frågan är hur långt ett inskränkt sökande efter den

objektiva sanningen leder oss när vi vill förstå vår historia. Historia är nämligen en

tolkande vetenskap och syftar inte till att visa hur det egentligen var. Jag menar att

man även måste resonera kring olika sorters information i källorna, såsom fakta,

värderingar och tolkningar.

Franska flugor inför rätta

Digitala läromedel

Det är nu mindre än ett halvår till dess att den nya gymnasieskolan, Gy2011, blir

verklighet för 100 000-tals elever i årskurs 1 och för mängder av gymnasielärare.

Allt blir inte nytt. Inom vissa kurser eller ämnen är det svårt att hitta några nyheter

överhuvudtaget i de nya styrdokumenten. Men det finns också exempel på motsatsen.

Inte minst gäller det för alla ”nya” kurser. I detta nummer av AktuelltOm

försöker vi kort beskriva vad som händer i samhällskunskap, religion, historia och i

några av de ekonomiska ämnena.

FORTS. SIDAN 8

i en tid av förändring

Ett exempel på hur den traditionella källkritiken

inte räcker till kan vara några

rätte gångar i Frankrike under 1500-talet.

Där väcktes år 1545 åtal mot flugor för att

ha förstört skörden.

FORTS. SIDAN 8

Johan Eriksson: «Somliga menar att ingen ska behöva köpa dyra läromedel i framtiden. Redan idag finns ett överflöd av

gratis material på sajter som Lektion.se, Dela, Utbudet och Freebook. De gratisluncher som serveras där har dock en kostnad

som inte syns i skolans läromedelsbudget.»

SIDAN 7

Vi lever i en spännande tid då stora förändringar sker på många plan i samhället,

inte minst i skolans värld. I höst sjösätts en ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner i

samtliga skolämnen och en omorganiserad gymnasieskola. Samtidigt pågår sedan

en längre tid tillbaka en omfattande digitalisering av skolan, och IT är numer en

självklar del av det dagliga skolarbetet i de flesta svenska skolor.

Styrkan hos den moderna digitala tekniken

är allmänt känd när det till exempel ar. IT skapar variation i undervisningen,

teraktivitet, visualisering och simulering-

handlar om informationssökning och kommunikation.

Digital teknik kan också stödja möjliggör individanpassat lärande och un-

erbjuder kreativa undervisningsmetoder,

elevernas lärande genom nya former av inderlättar

samarbete. FORTS. SIDAN 8

AktuelltOm är en kostnadsfri tidning

som vänder sig till lärare som undervisar

i ekonomiska ämnen, samhällskunskap,

historia och religion. Tidningen

utkommer tre gånger per år

och innehåller artiklar under följande

rubriker:

• Aktuell ekonomi

• Aktuell politik

• Arbete & pengar

• Religion

• Historia

• Skola & utbildning

• Ekonomifakta

Aktuell ekonomi 3

Ett nytt nätverk har skapats

för entreprenörer som söker

riskkapital på nätet.

Aktuell ekonomi 3

Aktuell ekonomi 3

Ett förslag om förenklingar

vid bokföring och bokslut har

lagts fram för riksdagen.

Aktiebolag eller enskild firma

Frågan har aktualiserats nu

när reglerna för aktiebolag

förändrats.

Aktuell politik 4

Aktuell politik 4

Om svensk integrationspolitik,

cirkulär migration och en

motion om förbud mot samtal

i mobiltelefon vid bilkörning.

Aktuell politik 4

Med ett nytt år kommer som

vanligt även nya lagar och förordningar.

Här beskrivs kortfattat

några av de viktigaste.

Om regeringens förslag går

igenom måste alla lärare vara

legitimerade från 1 juli 2012.

Och enigheten i riksdagen

verkar vara stor.

Arbete & Pengar 6

Arbete & Pengar 6

Om en ny konsumentkreditlag,

schablonavdrag vid uthyrning

av privatbostad och mycket

annat.

Bättre möjligheter till

skuldsanering för företagare,

en ny fastighetsmäklarlag

samt ändringar i BAS 2011.

Arbete & Pengar 6

Om kontokort, ny konsumentkreditlag

och rätten att arbeta

till 69 års ålder.

Historia & Religion 10

Den äldre eurocentriska historieskrivningen

av den moderna

världens framväxt är starkt

ifrågasatt.

Historia & Religion 10

Håller religionen åter på att

bli en del av det offentliga

rummet Det finns många

tecken som tyder på det.

Skola & Utbildning 12

Ekonomiska bidrag ska ge

skolan fler lektorer. Och vad

har blivit resultatet av de skolreformer

som drevs igenom

under början av 1990-talet

Skola & Utbildning 12

Vad kommer egentligen

den nya gymnasiereformen

gy2011 att medföra

Dessutom 13

Resultatet av Sambands

historietävling presenteras!

David Isaksson: «Den stora frågan för geografiämnet är därför inte namngeografi eller inte. Utmaningen

ligger i att föra samman kartan med dagens globala verklighet.» SIDAN 7

Daniel Hemberg: «Eleverna vill få svar, de vill få uppmärksamhet, de vill testa och utmana. De vill se om lärarna står stabilt

för ifrågasättande i en turbulent och svårgreppbar omvärld. Där står de flesta lärarna, med båda fötterna på jorden,

och ser den unga människan när kanske ingen annan ser.» SIDAN 7

Dessutom i varje nummer:

• en temaartikel kring ett aktuellt

eller historiskt ämne, och

• en kåserande artikel av en gästskribent.

Vill du ha ditt eget exemplar

Anmäl dig på

www.bonnierutbildning.se/aktuelltom


TEMA Digitala läromedel

FOTO/ILLUSTRATION: LARS ÖHMAN

forts. från sidan 1

Dessutom kan elever uppleva att undervisningen

blir mer relevant då de får använda

de verktyg och tjänster som är en

naturlig del av ungdomarnas vardag.

De senaste åren har utvecklingen gått

i allt snabbare takt. Även om tillgången

till datorer varierar kraftigt mellan olika

skolor finns det förmodligen inte en enda

skola i Sverige som står helt utan datorer.

Trenden går mot att både lärare och elever

får större tillgång till datorer för sitt dagliga

arbete. Fler och fler kommuner och

skolor satsar också på att varje elev ska

ha egen dator. Vad innebär dessa förändringar

för skolan

IT-utvecklingen påverkar skolan

IT-analytikern Jan Hylén pekar i sin bok

”Digitaliseringen av skolan” ut ett antal

trender som han menar kommer att ha

stor inverkan på utbildningen i Sverige

framöver.

• Det handlar dels om att innehållet

har frigjorts från sina förpackningar.

Media av olika slag, såsom musik,

tidningar, film och tv-program, är numera

tillgängliga för konsumenterna

via internet och inte bara genom sina

traditionella förpackningar. Detta gäller

även utbildning, i och med att kurser

och undervisningsmaterial i allt

högre utsträckning görs tillgängligt

på nätet.

• Det handlar också om att de som använder

digital teknik även har blivit

producenter. Man talar om "user generated

content", "Web 2.0" och sociala

medier, begrepp som kännetecknas

av att det är användarna som producerar

alltmer av det material som

finns på nätet. Ibland används även

begreppet "prosumenter".

• Man ser också att det informella lärandet

ökar. Lärande sker allt oftare

spontant utan några formella strukturer,

och utan någon organisation eller

lärare i centrum. Dessutom sker mycket

lärande oberoende av tid och rum,

i och med att undervisningsmaterial

och resurser är tillgängligt varhelst

man har tillgång till en uppkopplad

dator.

Läromedel produceras i skolorna

Det råder ingen tvekan om att den digitala

tekniken har öppnat upp stora möjligheter

för nya och kreativa former av

läromedel. Som en direkt följd av de utvecklingstrender

som beskrevs ovan ser

vi läromedel växa fram på många olika

sätt. Allt fler lärare producerar eget undervisningsmaterial

som komplement till

inköpta läroböcker och annat tillängligt

läromedel. PowerPoint-presentationer,

bildspel, hemsidor, sökmotorer, länksamlingar,

digitala kartor, ljud- eller videoklipp,

bloggar och wikier är numera självklara

inslag i många av landets klassrum.

Att elever i många fall är aktiva producenter

har också betydelse för deras

lärande. Digital teknik ger eleverna nya

möjligheter att lära av varandra, exempelvis

genom att de snabbt och enkelt

kan dela med sig av lektionsanteckningar,

sammanfattningar och presentationer

de gjort i samband med redovisningar i

klassrummet. Webbaserade tjänster gör

det också möjligt för eleverna att samarbeta

kring ett och samma dokument,

exempelvis genom Google Docs.

Läromedelsförlagen följer utvecklingen

Förlagen strävar efter att möta den nya

tidens behov och förväntningar, och man

utvecklar alltmer digitalt material som

komplement till de tryckta läroböckerna.

Tidigare följde ofta CD-skivor med böckerna,

men nuförtiden lägger de flesta förlag

ut materialet direkt på webben. Det kan

till exempel vara fördjupningsmaterial,

visualiseringar av olika begrepp, självrättande

uppgifter, lärarhandledningar, bilder

och filmklipp. I vissa fall finns hela

8


SAMHÄLLE

NYHET GY 2011

I slutet av maj utkommer Jobba med: Samhälle

som är en helt ny bok för kursen SH1a1.






Komplett med både fakta och uppgifter.

Jobbamed-kapitel om analys, granskning av information och

presentationsteknik.

Basfakta i sju block, indelade i kapitel på vardera ett eller två

överskådliga uppslag. Tankekartor, illustrationer och marginalbilder

skapar intresse och ger struktur.

Tvåtemakapitel som ger möjlighet till fördjupning.

Uppgiftsdelmedbedömningsmatris som är indelad på

samma sätt som uppgifterna.

Förhandsbeställ ditt personliga tjänsteexemplar via bonnierutbildning.se/jobbamed

Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10

www.bonnierutbildning.se

läroboken utlagd på nätet, både som text

och som ljudfiler, vilket kan vara till stor

hjälp för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Enstaka läromedelsproducenter har

tagit ytterligare ett steg och framställt

läromedel som enbart finns på webben,

utan något tillhörande tryckt material.

Skolor abonnerar på dessa tjänster och

får på så sätt tillgång till ett rikt material

i form av texter, bilder, kartor, filmklipp

och annat.

Möjligheten för elever att kunna ha tillgång

till alla sina läroböcker i sin laptop

eller läsplatta låter lockande för många.

En del förlag (däribland Bonnier Utbildning)

håller dessutom på att utveckla

plattformar som gör det möjligt för eleverna

att inte bara läsa läroböckerna på

en skärm utan också stryka under i texten

och göra anteckningar i marginalerna.

Man strävar också efter att integrera digitala

läromedel med de lärplattformar som

många skolor använder. Man vill göra det

enkelt för lärare och elever att använda

de digitala tjänsterna, och ett sätt är att

göra materialet tillgängligt direkt via de

lärplattformar många lärare använder

dagligen. På så sätt slipper läraren extra

inloggningar som kan vara besvärliga och

tidskrävande.

Har tryckta läroböcker en framtid

Den digitala utveckling utmanar gamla

strukturer, inte minst när det gäller användningen

av läroböcker. Har den traditionella

läroboken överhuvudtaget en

framtid i en alltmer digital skolvärld Beroende

på vem man frågar kan man få

olika svar.

En del går så långt att de menar att

den tryckta lärobokens tid redan är förbi.

Det är inte alltid enbart pedagogiska skäl

bakom en sådan uppfattning, det kan

också finnas ekonomiska motiv. På vissa

skolor har man mer eller mindre upphört

att använda traditionella läroböcker. Istället

låter man lärarna själva producera

läromedel och göra det tillgängligt till alla

skolans (eller koncernens) lärare via intranätet.

På så sätt kan många lärare inom

samma ämnesområde hjälpas åt att ta

fram ett gemensamt läromedel. Många

ser det som positivt att lärare kan ta vara

på varandras kunskaper och samarbeta.

Samtidigt innebär detta att skolledningen

(eller ägarna) sparar in ansenliga summor

då man slipper köpa tryckta läromedel.

Det framförs samtidigt farhågor att

kvalitén på innehållet riskerar att sänkas

i takt med att lärare och elever producerar

fler egna läromedel. Man glömmer lätt

vilket omfattande arbete som ligger bakom

framställandet av en tryckt lärobok,

en process som ofta pågår i flera år. Författarna

har i många fall lagt ner hundratals

timmar på att författa texter med

koppling både till relevant forskning och

till aktuella styrdokument, redaktörer har

bearbetat texterna för att öka enhetligheten

och läsbarheten, och bildredaktörer

har omsorgsfullt valt ut passande illustrationer.

Resultatet blir i bästa fall en aktuell

och intresseväckande lärobok med ett genomtänkt

upplägg, en tydlig röd tråd och

en påtaglig enhetlighet vad gäller språk,

disposition och övningsuppgifter. Det är

knappast möjligt att hålla samma standard

när enskilda lärare publicerar kortare

texter som sedan vävs ihop till ett gemensamt

läromedel inom en enskild skola eller

en grupp skolor.

Man bör också komma ihåg att det

ännu är förhållandevis få av landets elever

som har tillgång till egen dator, och

det kommer förmodligen att dröja innan

det kan bli möjligt att helt frångå tryckta

läroböcker. Men även om den tryckta

läroboken kommer att bli mer sällsynt i

framtiden så är det rimligt att anta att förlagsproducerade

läromedel – oavsett distributionsform

– kommer att ha en fortsatt

stor betydelse för utbildningen i Sverige.

Ulf Jämterud

9


Historia & Religion

FOTO: GLOW IMAGES

En ny syn på den moderna världens ursprung

Robert B. Marks bok, Den moderna världens ursprung (Arkiv förlag), kom 2002 och översattes två år senare till

svenska. Den ger nya, intressanta perspektiv på européernas världsherravälde under 1800- och 1900-talen.

Marks vill ifrågasätta den äldre eurocentriska

historieskrivningen, där Europa

upptäcker den övriga världen på grund av

någon ”egenskap” såsom kristendom, vetenskapligt

tänkande eller arbetsamhet.

Enligt den äldre historieskrivningen var

det på grund av någon av dessa egenskaper

som Europa lade resten av världen under

sig. Till skillnad från den övriga världen

var européerna annorlunda, på ett

sätt som var avgörande för den historiska

utvecklingen, enligt den gamla skolan.

Författaren menar att européerna genom

industrialiseringen lyckades utnyttja

lagrade tillgångar av solenergi i form

av kol och olja. Detta gjorde att Europa

kunde lägga resten av världen under sig.

Det var möjligt för icke-européerna att

stå emot européerna så länge all produktion

skedde på ett förindustriellt sätt, men

inte därefter. Både Kina och Indien var

fram till 1800-talet ekonomiskt starkare

än de europeiska staterna. Det var då som

dagens skillnader mellan rika och fattiga

länder grundlades.

Den enskilt viktigaste händelsen i

världshistorien är med andra ord den industriella

revolutionen. Men Marks stannar

inte där – för på denna punkt är de

flesta historiker överens. Han menar att

industrialiseringen inte berodde på att

européerna var bättre eller ens avgörande

annorlunda till sin karaktär. De sociala,

SAMBAND HISTORIA PLUS

Utmärkt för Gy2011 −

med fokus på källkritik.






Lärarhandledning



SVERIGE

Medeltiden

UTBLICK

Vikingarna

I Norden föregås medeltiden av vikingatiden. Från nuvande

D k, N och S i d ä

Vikingarnas intresseom

Dans

Norsk

Svensk

För Sveriges del brukar man anse att medeltiden börjar ungefär 1060. På 1000-

och 1100-talet kristnas landet och integreras därmed i det kristna Europa.

I Sverige ägde en delvis annorlunda utveckling rum jämfört med den på kontinenten.

Här utvecklades ingen fullständig feodalism och bönderna blev aldrig egna. Till stor del var de svenska bönderna dessutom självägande – de ägde själva

den jord som de brukade. I Sverige växte en fyrståndsriksdag fram, bestående av

adel, präster, borgare och bönder. Dock levde en del av landsbygdens befolkning

ännu i träldom, det vill säga i ett slags

liv-

slaveri.

p

j

som till Miklagård (Konstan

dbor

var dock fredliga bönd

rmalt inte särskilt långa – f

t på de ryska floderna. I stäl

gen

med sina grannar, som

närboende.

Livets hjul

Väggmålning i Härkeberga

kyrka av

Albertus Pictor

(1445–1507).

Vikingar

HISTORIEBRUK

Vikingatågen

Ser vi på bilden en äkta heroisk viking

Tor svingar sin Mjölner och besegrar sina

fiender. Låt oss titta närmare på bilden!

Tors kläder är inte vikingatida, utan romerska

(eftersom konstnären Winge inte

visste vad för slags kläder vikingar hade).

Han har en svastika på bältet – en symbol

som faktiskt har hittats från svensk

bronsålder och som senare kom att

användas av nazisterna. Tor är blond och

hans motståndare är svartmuskiga jättar.

Kan det vara godhet mot ondska som

symboliseras Vi vet att Winge inspirerats

av Michelangelos (1475–1564) målning,

Yttersta domen, där de goda ska skiljas

från de onda. Tors hammare har likheter

med ett kors. Var avsikten att skildra

honom som en tidig kristusgestalt

Från ättesamhälle till stat

Sverige kristnas

Under sina färder till den europeiska kontinenten kom vikingarna i kontakt

med kristendomen. Flera av dem tog säkert intryck och förde med

sig kristna tankar hem. På handelsplatser som Birka låg det i köpmännens

ekonomiska intresse att de gästande köpmännen från det kristna

Europa inte skulle känna sig alltför främmande. Likaså ville det krist-

Tors strid med jättarna 1872 av

M. E. Winge.

128 Block 3 MEDELTIDEN

Medeltiden i Sverige

129

10


kulturella och etniska skillnaderna mellan

folkslagen spelade ingen – eller i alla fall

en mycket liten – roll.

Utvecklingen berodde istället på flera

faktorer som tillsammans skapade en global

utveckling:

• Kina hade tidigt inrättat ett system

med papperspengar. Med mongolernas

Djingis khan (död 1227) bröt denna

pappersekonomi samman. Man

övergav med tiden sedlarna, vilket

under 1400- och 1500-talen skapade

en stor efterfrågan på valuta, särskilt

silver.

• Européerna upptäckte Amerika och

därmed även silver, inte minst silvergruvorna

i Potosí 1544, vilket gjorde

att de hade något att betala de asiatiska

varorna med. Kineserna var

ointresserade av det som européerna

producerade. Den andra varan utöver

silver som senare blev gångbar hos kineserna

var opium, vilket ledde till de

två opiumkrigen (1839–42 och 1856–

60), eftersom Kina starkt motsatte sig

denna handel.

• Kina övergav sin dominans i Indiska

oceanen på 1400-talet på grund av

mongoliska hot, så att européerna inte

mötte något motstånd när de kom dit

mot slutet av 1400-talet. Kinas flotta

var vid denna tid vida överlägsen Europas,

men på grund av mongolhoten

valde Kina att överge den och sedan

isolera sig från omvärlden.

FOTO: INGRAM

• På grund av rivaliteten mellan staterna

i Europa stimulerades krigskonsten

under den tidigmoderna epoken.

Bland annat utvecklades fartyg som

kunde bestyckas med kanoner, vilket

med tiden gav européerna ett övertag

gentemot resten av världen (som

de inte hade under 1400-talet). Det

skulle dock dröja ända till mitten av

1800-talet innan Europa lyckades besegra

Kina militärt i och med de två

opiumkrigen.

• Det berodde på ren tur att det fanns

ytliga kolfyndigheter i England, vilket

gjorde att man där utvecklade ångmaskiner.

Ingen visste förstås när

de engelska städerna anlades att det

för hundratals miljoner år sedan avlagrats

kolfyndigheter i närheten av

dem, vilket skulle bli avgörande för

den industriella utvecklingen.

Europas utveckling berodde alltså inte

på européernas undantagskaraktär utan

istället på globala processer som råkade

sammanstråla på ett sätt som gynnade

européerna, menar Marks.

Niklas Ericsson

EN MOSAIK RELIGIONSKUNSKAP I

En bild av mångfalden.






Mosaik består av tre större block:
















KULTUR OCH RELIGION

Kultur

Vi människor är lika och olika. Vi föds, lever våra liv och dör.

Levnadsvanor och tankebanor skiljer sig mellan kulturer och mellan

individer. Hur olika tillåter vi oss att vara Bör man dela tankar och

vanor med majoriteten för att ett samhälle ska fungera Kan man som

grupp sticka ut eller är det bäst att smälta in

Kultur är ett ord som vi ofta möter. Man talar om matkultur och

om svensk, samisk och amerikansk kultur. Det finns kulturarbetare,

vi har en kulturminister och vi hör ofta att Sverige numera är ett

mångkulturellt land. Men vad betyder egentligen kultur och vad

innebär mångkultur

VAD ÄR KULTUR

Ordet kultur är latin och betyder ”odling”, alltså något som man sår

och som växer. Odling är även en process, exempelvis något som

formas, påverkas eller skapas. Men detta säger inte allt om vad ordet

kultur innebär. När vi ska använda begreppet är det därför viktigt

att vi förklarar vad vi menar. Det finns i dag flera olika definitioner

av kultur. Här följer två av dem:

Kultur är när vi skapar till exempel ett konstverk, litteratur, film

eller musik. Men kultur är också när vi tar del av det skapade,

till exempel läser en bok, ser på film eller går på en konsert eller

ett konstmuseum.

3

KAPITEL 1

KULTUR

11


Skola & utbildning

1990-talets skolreformer ska utvärderas

Under början av 1990-talet genomfördes en lång rad reformer som kom att

förändra den svenska skolan. Kommunaliseringen, skolpengen och friskolorna

var några exempel på detta. Frågan är hur lyckade dessa skolreformer egentligen

varit. Detta vill riksdagen nu ta reda på.

Efter en jämn omröstning i riksdagen

år 1989 blev kommunen huvudman för

skolan. Därefter följde en rad reformer av

skolan som målstyrd undervisning, kunskapsrelaterade

betyg och ökad valfrihet

i form av bl.a. skolpeng och friskolor. I dag

går 11 procent av grundskoleeleverna och

22 procent av gymnasieeleverna i en friskola.

Fler lektorer i skolan

Mot bakgrund av den debatt om den

svenska skolan som pågår för fullt har

riksdagen blivit allt mer bekymrad över

situationen i den svenska skolan. Mycket

tyder på att likvärdigheten i grundskolan

minskar samtidigt som de sociala skillnaderna

ökar. Många menar att det finns åtskilliga

problem och oklarheter med den

nuvarande styrningen. Hittills har dock

Antalet lektorer i den svenska skolan har sjunkit dramatiskt under de senaste

årtiondena. År 1989 fanns det drygt 1 700 lektorer, idag är siffran nere i knappt

200. Därför gör nu regeringen en satsning på forskarskolor där lärare och förskollärare

ska kunna utbilda sig till lektorer.

Utbildningsminister Jan Björklund menar

att detta kommer att höja kvaliteten i skolan

och samtidigt skapa fler karriärvägar

inom läraryrket. Idag är ofta den enda vägen

framåt att lämna klassrummet och bli

skolledare eller byråkrat. En duktig lärare

måste också ges möjlighet att fördjupa sig

och göra karriär inom den egna professionen.

Satsningen innebär att lärare får läsa

till en licentiatexamen i de ämnen de har

Klart för lärarlegitimation

Tidigare har vi berättat om regeringens

planer att införa en legitimation för landets

lärare. Nu har riksdagen fattat beslut

om att en lärarlegitimation ska införas

från och med 1 juli 2012. Utbildningsdepartementet

arbetar för fullt med att

sammanställa riktlinjerna vad som ska

krävas för att få lärarlegitimation. Nedanstående

punkter gäller tills vidare.

• Lärare och förskollärare kan ansöka

om legitimation hos Skolverket, tidigast

från den 1 juli 2011.

• Legitimationen gäller för den skolform,

de årskurser och de ämnen som

läraren har i sin examen.

• Sökanden måste ha ett fullständigt

utbildningsbevis över avslutad lärarutbildning

eller förskollärarutbildning.

• Rektor respektive förskolechef ska yttra

sig över den sökandes lämplighet.

utbildning att undervisa i eller i ämnesdidaktik

kring dessa ämnen. Läraren går

en forskarutbildning på 80 procent och

arbetar kvar på sin skola resterande 20

procent av tiden. Under hela utbildningsperioden

får läraren lön från sin arbetsgivare.

Staten bekostar själva utbildningen

samt ger ett statsbidrag till huvudmännen

motsvarande 75 procent av lärarens

lön under den tid läraren deltar i forskarutbildningen.

• Några lärare är undantagna tills

vidare: modersmålslärare, yrkeslärare

och lärare i vuxenundervisning.

• Lärare utan legitimation får sätta

betyg fram till juli 2015.

• Från den 1 juli 2011 ska nyexaminerade

lärare och förskollärare genomgå

en introduktionsperiod på minst ett

år med stöd av mentor.

• En legitimerad lärare eller förskollärare

ska kunna ansöka om komplettering

av behörighet och utnämning

till lektor.

• Lärarnas ansvarsnämnd föreslås bli

inrättad vid Skolverket.

Under våren väntas regeringen fatta beslut

om att lärare som genomgått en äldre

utbildning, men inte tagit ut sin examen,

får en lärarexamen. Lärare som har enstaka

kurser kvar från den äldre utbildningen

får läsa in dessa enligt den äldre examen.

SAMTLIGA NOTISER: LARS NOHAGEN

ingen ordentlig utvärdering gjorts av hur

skolreformerna påverkat den svenska skolan,

trots politiska löften från både opposition

och regering. Nu vill riksdagen ta

reda på hur det egentligen ligger till

Därför har riksdagen uppmanat regeringen

att tillsätta en utredning som ska

genomlysa skolans styrning och finansiering.

Fokus kommer att ligga på vad

1900-talets skolreformer inneburit för integration,

jämlikhet, utbildningskvalitet

och alla elevers rätt till en likvärdig undervisning.

Riksdagen vill också att regeringen

gör en nationell översyn av elevhälsan.

Vetenskapsrådet kommer inom kort utlysa

medel för anordnande av dessa så

kallade forskarskolor och ta in ansökningar

från de universitet och högskolor som

vill delta i satsningen. Utbildningen beräknas

kunna starta höstterminen 2011

eller vårterminen 2012.

I den nya skollagen som träder i kraft 1

juli 2011 finns anställning som lektor. En

lärare som har minst en licentiatexamen

och under fyra år visat god pedagogisk

skicklighet ska benämnas lektor. Den som

uppfyller kraven kan ansöka hos Skolverket

om att bli utnämnd till lektor.

Tanken är att ingen lärare ska tvingas studera

mer än vad som krävts i den tidigare

utbildningen.

Ny generaldirektör för

Skolverket

Regeringen har utsett Anna Ekström till

ny generaldirektör för Skolverket. Hon är

idag ordförande för Sveriges Akademikers

Centralorganisation, Saco, och tillträder

sin nya tjänst den 23 maj.

12


SAMBANDS HISTORIETÄVLING

Sambands historietävling avgjord

Uppgiften var att ”blogga en dag ur historien”

och ha med minst tre anakronismer.

Deltagandet var högt, ambitionerna storslagna

och konkurrensen knivskarp.

Efter mycken möda har Sambands jury

lyckats enas om de fem vinnarna:

1:a plats: Åsa Högström, Hulebäcksgymnasiet,

vinner en mini-PC och ett exemplar

av Bonniers Historiska Atlas.

Här följer det vinnande bidraget:

I morse när jag vaknade fick jag besked

att Iason hade dött, mördad i går kväll

under ett mindre helotuppror. Det är en

skam som spartansk krigare att ha blivit

dödad av en vanlig helot och han var en

riktigt god vän, om jag får tag på den

som är ansvarig för Iason död så.

Må gudarna vara barmhärtiga mot

honom, för om jag får tag på honom

finns det inget i denna värld som kan

stoppa mig från att slita sönder honom

i stycken, må hans själ ruttna i Hades.

Fast jag är säker på att heloterna inte

kommer att gå ostraffade från det här.

Senare på dagen hade jag turen att få

ett mysigt möte på tu man hand med

Kyros, den mannen kan verkligen kyssas

som en gud. Inget går upp emot att

få spendera tid med mannen som man

älskar. Jag är lite besviken på att jag inte

kan ha honom för mig själv lika mycket

som jag hade önskat. Men när vi väl

träffas gör han upp för den tid vi inte

kunde se varandra på ett väldigt smickrande

sätt så jag kan inte klaga. Gudarna

har verkligen välsignat honom med

en fantastisk kropp. Jag önskar att jag

kunde säga detsamma om min fru. Det

är inte så att hon inte är vacker och har

en bra kropp för barnafödsel, men hon

har inget som gör mig upphetsad, vilket

är ett problem eftersom det är min plikt

som Spartan att föra mina gener vidare.

När jag återvände till kasernen satt

de andra männen och spelade kort och

skrattade åt Platons filosofi. Jag måste

säga att den mannen har ett irriterande

sätt att utrycka sig på, själv föredrar jag

en man med få ord. Stämningen bland

männen var ovanligt munter idag. De

har varit lite rastlösa på senaste tiden

men efter gårdagens händelse verkar

det som vi får gå ut och jaga lite heloter.

Det var även prat om en yngre pojke

som var olycklig nog att bli ertappad

med att stjäla mat. Efter att han blivit

straffad med piskor klarade hans kropp

inte av mer och han dog av skadorna. Så

kan det gå om man inte är försiktig.

Snart är det även dags för Karneia,

till hyllning för Apollon, och det ska bli

skönt med lite uppehåll från all träning.

Julian, 5/8 442 f.Kr.

Juryns motivering

”Åsa Högström imponerar med ett bidrag

som både problematiserar moderna självklarheter

och visar en förståelse för en

svunnen tidsanda. Vinnaren övertygar med

ett autentiskt uttryck i framställningen och

en känsla för eleganta anakronismer.”

Juryn har bestått av Niklas Ericsson, fil.

dr i historia och en av författarna till Samband,

Tove Helander, redaktör för Samband,

Wolfram Trostek, förläggare, och

Lena Rydorff, marknadsförare.

Övriga pristagare

2:a plats: Stefan Elez, Berzeliusskolan,

vinner fem biobiljetter och ett exemplar

av Bonniers Historiska Atlas.

3:e plats: Jessica Pettersson, Skolstaden

Olympia, vinner två biobiljetter och ett

exemplar av Bonniers Historiska Atlas.

4:e plats: Ramona Parpala, Balderskolan,

vinner två biobiljetter och ett exemplar av

Bonniers Historiska Atlas.

5:e plats: David Mårtensson, Lagmansgymnasiet,

vinner två biobiljetter och ett

exemplar av Bonniers Historiska Atlas.

Lektion om Antiken på Bonline

Det vinnande bidraget har inspirerat oss

att göra en spännande lektion om de antika

grekernas syn på kärlek och sexualitet,

som vi kommer att på publicera på

Sambands hemsida i maj:

http://blogg.bonline.se/samband/

Ett stort grattis till alla vinnare och

ett hjärtligt tack till alla övriga deltagare

som visade att historia verkligen är ett

levande ämne!

FORUM SAMHÄLLSKUNSKAP

Utmärkt för Gy2011

Få överblick, förstå och utveckla

ett vetenskapligt förhållningssätt.

Gratis lärarhandledning och

många elevövningar på

www.bonnierutbildning.se/forum

Forum har en unik struktur, den:

Kultur, Ekonomi,

Politik Kommunikation och medier,

grund,

individ, nationellt globalt



-


13


Ekonomifakta

REDAKTÖR: LARS NOHAGEN

Den ekonomiska tillväxten 1994 – 2010

8

7

6

5

4

3

2

1

0

-1

-2

-3

-4

-5

-6

-7

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Diagrammet visar den procentuella förändringen av BNP i fasta priser jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

BNP är ett mått på produktionen av varor och tjänster i samhällsekonomin och procentuella förändringar av detta mått är den

viktigaste indikatorn på konjunkturläget. Diagrammet visar konjunktursvängningarna i den svenska ekonomin sedan 1994.

2010

Källa: SCB

Försörjningsbalansen 2010

TILLGÅNGAR

ANVÄNDNING

IMPORT:

1 455

EXPORT:

1 648

Gungbrädan visar Sveriges försörjningsbalans

för år 2010. Försörjningsbalansen

ingår i nationalräkenskaperna och är en

uppställning över hur ett land använder

sina tillgångar. På den vänstra sidan visas

värdet på alla produkter vi har tillgång till

under ett år (BNP och import) och på den

högra sidan vad dessa produkter sedan

används till (konsumtion, investeringar och

export). Eftersom det är samma saker på

gungbrädans båda sidor – våra tillgångar

och till vad vi använder dessa – kommer

gungbrädan alltid att vara i balans.

BNP:

3 301

INVESTERINGAR: 608

KONSUMTION:

2 500

Privat

1 601

Offentlig

899

4 756 mdr kr 4 756 mdr kr

Källa: SCB

Utrikeshandelns betydelse i olika länder 2009

Export i procent av BNP 2009

Diagrammet visar hur stor andel av ett lands

produktion (BNP) som går på export. Små

länder, som Sverige, Belgien och Island, är

ofta mycket beroende av sin utrikeshandel.

Större länder med stor BNP, som USA och

Japan, har ofta större hemmamarknader och

är då inte lika exportberoende. Där sker en

större andel av handeln inom landet.

Källa: OECD

Belgien

Nederländerna

Island

Österrike

Schweiz

Sydkorea

Sverige

Danmark

Tyskland

Finland

Kanada

Portugal

Storbritannien

Italien

Spanien

Frankrike

Australien

Grekland

Japan

USA

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100%

14


Sveriges varuexport 2010

Vilka varor exporterar vi

45 %

Verkstadsvaror

(maskiner, fordon,

elektronikvaror)

Energivaror

(oljeprodukter)

8 %

Vart går den svenska varuexporten

EU (Tyskland 10 %, Storbritannien 7 %, Danmark 7 %, Finland 6 %) 57 %

Övriga Europa (Norge 10 %, Ryssland 2 %, Schweiz 1 %, Turkiet 1 %) 15 %

Asien (Kina 3 %, Mellanöstern 3 %, Japan 1 %, Indien 1 %) 12 %

Amerika (USA 7 %, Latinamerika 3 %, Kanada 1 %) 11 %

Övriga områden (Afrika 3 %, Oceanien 1 %) 5 %

Källa: Kommerskollegium

Kemivaror

(läkemedel)

13 %

Övriga varor

(livsmedel, kläder, möbler)

12 % 11 %

11 %

Mineralvaror

(järn, stål och

övriga metaller)

Skogsvaror

(papper,

trävaror)

Sveriges varuimport 2010

Vilka varor importerar vi

42 %

Verkstadsvaror

(maskiner, fordon,

elektronikvaror)

Varifrån kommer den svenska varuimporten

EU (Tyskland 18 %, Danmark 8 %, Nederländerna 7 %, Storbritannien 6 %) 68 %

Övriga Europa (Norge 10 %, Ryssland 2 %, Schweiz 1 %, Turkiet 1 %) 15 %

Asien (Kina 4 %, Sydkorea 2 %, Japan 1 %, Hongkong 1 %) 10 %

Amerika (USA 4 %, Latinamerika 1 %) 5 %

Övriga områden (Afrika 1 %) 2 %

Källa: Kommerskollegium

Energivaror

(oljeprodukter)

14 %

Kemivaror

(grundämnen,

läkemedel)

13 %

19 %

3 %

9 %

Övriga varor

(livsmedel, kläder, möbler)

Skogsvaror

(trävaror)

Mineralvaror

(järnmalm, stål

och övriga

metaller)

Svensk ekonomi just nu

Ekonomiska nyckeltal

Siffrorna gäller februari 2011 – om inget annat anges

Medan många länder i Europa har svårt att få fart på tillväxten

går det bra för den svenska ekonomin. BNP-tillväxten

under det sista kvartalet 2010 landade på 7,3 procent och

var det högsta på flera decennier. Många bedömare tror att

tillväxten håller i sig och att BNP kommer att öka med över 4

procent i år.

Även prognosen för arbetsmarknaden är ljus. Sysselsättningsgraden

är på väg att nå den högsta nivån på 20 år. Konjunkturinstitutet

räknar samtidigt med att arbetslösheten sjunker

till 7,3 procent i år för att falla till 6,9 procent 2012.

Inflationen väntas öka till över 3 procent i år. Detta leder till

att Riksbanken fortsätter att höja sin styrränta. Reporäntan

kommer enligt prognoserna att ligga på omkring 2,5 % vid

årets slut.

Det är flera faktorer som samverkar till Sveriges goda ekonomiska

utveckling. Grunden är en stark finansiell ställning i

såväl privat som offentlig sektor, vilket möjliggör ökad konsumtion

och ökade investeringar. Samtidigt fortsätter svensk

export att gynnas av utvecklingen på världsmarknaden.

Produktionens storlek 2010 – BNP

3 301 mdr. kr

Tillväxten – BNP-förändring i procent (kv. 4 2010 jmf. med kv. 4 2009) 7,3 %

Medelinkomsten 2010 – BNP per invånare

350 600 kr

Utrikeshandeln 2010 – exporten

1 648 mdr. kr

2010 – importen 1 455 mdr. kr

Inflationen – Konsumentprisindex (KPI) 2,5 %

Räntenivån – Reporäntan 1,50 %

Arbetslösheten – i åldersgruppen 15–74 år (ILO-definitionen) 7,9 %

Statens inkomster 2010 – enligt statsbudgeten 2010

833 mdr. kr

Statens utgifter 2010 – enligt statsbudgeten 2010

809 mdr. kr

Statsskulden

1 061 mdr. kr

– varav statens utlandsskuld 255 mdr. kr

Prisbasbeloppet 2011

42 800 kr

Källor: SCB, Riksbanken, Finansdepartementet, Riksgälden, Konjunkturinstitutet

15


Förbättrad,


förnyad och anpassad till Gy 2011

Från


Från entreprenörskap

ll bokslut





Läs mer om våra digitala komponenter på www.bonnierutbildning.se.


Beställ dina personliga exemplar av de tryckta

faktaböckerna

och på

www.bonnierutbildning.se


Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.bonnierutbildning.se

More magazines by this user
Similar magazines