Kommunal sårbarhetsanalys - LUP

Förord
Sveriges kommuner har getts en ny och mer utvecklad roll i arbetet med
samhällets säkerhet och beredskap. För att förbättra samhällets samlade
förmåga att förhindra eller minska effekterna av en kris är en av förutsättningarna
att kunna avgöra vilka riskerna är, liksom var i samhället
sårbarheterna finns och det avser i hög grad kommunerna.
Nya komplexa och gränsöverskridande förändringsprocesser och hotbilder
har ställt kommuner inför nya uppgifter inom risk- och sårbarhetsområdet.
För kommunernas del innebär nya hot- och riskbilder att
säkerhetsarbetet måste förändras och breddas. Även om kommunerna
kan identifiera riskkällor som kan ge upphov till allvarliga händelser är
det inte säkert att de har en möjlighet att förebygga dessa. Däremot har
kommunen ett ansvar för att se till att de som vistas i kommunen i
minsta möjliga utsträckning drabbas av konsekvenserna. Kommunerna
måste därför utveckla en bättre förmåga att hantera kriser och på så sätt
minska sårbarheten, det kan bl.a. ske genom att risk- och sårbarhetsanalyser
genomförs.
Författarna påpekar att samtidigt som behovet av risk- och sårbarhetsanalyser
betonas är det uppenbart att det saknas en mer genomgripande
diskussion av risker och sårbarheter i dessa sammanhang, såväl som konkreta
metoder för kommuner att arbeta med. Rapporten inleds med att
författarna introducerar en teoretisk diskussion kring begreppen. Därefter
presenteras en metod för kommunal sårbarhetsanalys som rapportens
författare har utvecklat i ett forskningsprojekt. Metoden heter
MVA (Municipal Vulnerability Analysis) och är under vidareutveckling.
En referensgrupp har följt projektet och bidragit med värdefulla synpunkter
som har påverkat dels utformningen av MVA-metoden, dels
diskussionen kring risk och sårbarhet utifrån ett kommunalt perspektiv.
Metoden har även testats i ett antal kommuner och då främst i
6 | förord