PowerPoint - Na-didaktik

En viktig fråga
Är ungdomar intresserade av
naturvetenskap och teknik
Britt Lindahl
Högskolan Kristianstad
• Rekrytering
”Vi vet att svensk industri har behov av
välutbildade tekniker.”
• Allmänbildning
Som medborgare i ett demokratiskt
samhälle behövs en bas av
naturvetenskapliga och tekniska
kunskaper.
Misson impossible
The widely held perception of science being difficult and
not relevant to the lives of most people, of science
causing social and environmental problems; that science
is more attractive to males than females; that interest in
science decreases over the years of secondary
schooling; that these more negative views are
associated with the physical sciences rather than the
biological sciences.
Ramsden, Judith M. (1998). Mission impossible: Can anything be
done about attitudes to science International Journal of Science
Education, 20(2), 125-137.
Men …
The concept of an attitude towards
science is somewhat nebulous, often
poorly articulated and not well
understood.
Osborne, Jonathan; Simon, Shirley & Collins, Sue (2003). Attitudes towards science:
a review of the literature and its implications. International Journal of Science
Education, 25(9), 1049-1079.
Intresse
• betyder förmåga att väcka uppmärksamhet eller
deltagande, riktning av eller föremål för håg eller lust.
(SAOL)
• kan vara en personlig egenskap som innebär att
personen är nyfiken i största allmänhet.
• kan vara personligt eller ett inre intresse som finns hos
en individ ganska stabilt under en längre tid och som
riktar sig mot speciella aktiviteter eller ämnen som t.ex.
ridning, historia, datorer eller böcker.
• skapas av situationen som då kallas yttre. Här studerar
man yttre faktorer som skolmiljö, lärare, läromedel,
undervisning osv.
• betyder inställning (SAOL)
Attityd
Inom socialpsykologin definieras attityd som en
inställning eller ett förhållningssätt som består av
– en kognitiv komponent - vad man tror eller vet om
objektet
– en affektiv komponent - känslor
– en intentionell komponent - benägenheten att handla i
överensstämmelse med de andra två komponenterna.
1

Attityd – Intresse
• Begreppen är inte klart definierade
• Begreppen har ofta har flera dimensioner
• Frågorna kan också mäta något annat än
vad som avses
• Tidsbeständiga
• Flera faktorer samverkar
• Olika betydelse i olika språk
Attityd/Intresse
• Stor överlappning
• Har en komponent som handlar om
känslor
• Skapas i interaktion med omgivningen
Attityd/Intresse påverkas av
• Individuella faktorer
– Kognitiva
–Kön
– Personlighet
•Skolfaktorer
- Skoltrivsel
- Inflytande
- Interaktionen
- Läraren
- Ålder
- Olika ämnen
- Arbetssätt
- Innehållet
forts
• Faktorer utanför skolan
- Hemmet
- Samhället
forts
• Gardner, Paul L. (1975). Attitudes to Science: A Review. Studies in Science
Education, 2, 1-41.
• Schibeci, Renato A. (1984). Attitudes to Science: an update. Studies in
Science Education, 11, 26-59.
• Simpson, Ronald D.; Koballa Jr., Thomas R.; Oliver, J. Steve, & Crawley III,
Frank E. (1994). Research on the Affective Dimension of Science Learning.
I D. L. Gabel (red.), Handbook of Research on Science Teaching and
Learning (vol. 1, s. 211-234). New York: Macmillan Publishing Company.
Sammanfattning
Attityd/Intresse
• Kan betyda vitt skilda saker
• Det finns ett visst samband mellan kognitiva
faktorer men inte så starkt som man väntar sig.
• Kön och personlighet kan ha betydelse men
också social bakgrunden och yttre påverkan.
• Att det mesta i skolan påverkar attityd/intresse
men den inbördes styrka är svår att avgöra
2

Ajzen & Fishbein
Theory of planned behavior
En persons intention att agera i en viss
riktning ökar om
• individen har en positiv attityd till detta
beteende
• individen tror att de som står en nära
föredrar detta beteende
• individen tror sig ha förmåga och möjlighet
för beteendet.
Key to success…
Students’ behaviour is influenced by the values
they hold, the motivation they possess, the
beliefs they bring from home to the classroom,
and the myriad attitudes they have formulated
about school, science, and life in general.
The key to success in education often depends
on how a student feels toward home, self and
school.
Simpson, Ronald D.; Koballa Jr., Thomas R.; Oliver, J. Steve, & Crawley III, Frank E.
(1994). Research on the Affective Dimension of Science Learning. I D. L. Gabel
(red.), Handbook of Research on Science Teaching and Learning (vol. 1, s. 211-234).
New York: Macmillan Publishing Company.
Samband attityd - beteende
• attityd föregår beteende
• attityd är beteende
• attityd inte är direkt relaterad till beteende
• att attityd kommer efter beteendet
• att attityd och beteende är ömsesidiga.
Elevers syn på undervisning och framtida yrkesval
En longitudinell studie om vägen till gymnasiet
och en uppföljning i gymnasiets sista årskurs
Shrigley, Robert L. (1990). Attitude and behavior are correlates.
Journal of Research in Science Education, 27(2), 97-113.
Britt Lindahl, Högskolan Kristianstad, Sverige
http://www.mna.hkr.se/lisma
Mina forskningsfrågor
‣ Hur förändras attityder till och intresse för
naturvetenskap och teknik under grundskolans
senare del
- Vad i skolan påverkar dem
‣ Vad avgör valet av program till gymnasieskolan
- Vilken betydelse har attityd/intresse
- Vilken betydelse har förmåga
- Vilken betydelse har förståelse
- Vilken betydelse har kön, social och kulturell
bakgrund
Metod
En longitudinell studie från skolår 5 till skolår 9 med ca 70 elever
Kvantitativ (enkäter)
• Science and Scientists
- om erfarenheter, intresse, syn på naturvetare och vetenskap och yrkesval
• Utvärdering genom uppföljning
- om fritid och attityder i skolan
- test av verbal, spatial och logisk förmåga samt ett mattetest
Kvalitativ (intervjuer)
- om attityder, skola, fritid, framtid
- om förståelse
Observationer
Betyg
Uppföljning 3 år senare
Enkät med delvis samma frågor som tidigare
Intervju med liknande frågor
3

Naturvetenskaplig undervisning i svensk
skola – huvudresultat från SISS
(Riis m fl, 1988)
Hur förändras attityder/intresse
Påstående
NO-ämnena är
roliga ämnen
NO-ämnena är
intressanta ämnen
Kön
F
P
F
P
Åk 3
57
55
66
61
Åk 4
42
44
57
65
Åk 7
-33
28
8
58
Åk 8
-36
17
-13
52
Åk 9
-19
3
37
40
Stämmer = 100, Vet ej = 0 och Stämmer inte = -100
Flickor i skolår 9
Pojkar i skolår 9
0,7
0,6
Int r esserad
Re
En
Hk
0,7
0,6
Int r esser ad
En
Hi
Id
0,5
0,4
0,3
Ma
Mu
Hi
Sh
Id
Bi
Bd
Sv
0,5
0,4
0,3
Ma
Bd
Tk
Mu
Sv
Sh
Sl
Bi
Re
Ge
Hk
0,2
Sl
Ge
0,2
Fy
0,1
Ke
Ty/ Fr
Dukt ig
0
-0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6
-0,1
Fy
Tk
-0,2
0,1
Ke
Dukt ig
0
-0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6
-0,1
Ty/ Fr
-0,2
Förändring från skolår 5 till 9
NO/SO flickor
Förändring från skolår 5 till 9
NO/SO pojkar
0,7
Medelvärde
intresserad
0,6
Re
0,5
Hi
Sh
B
i
0,4
0,3
0,2
NO år6 SO år6
Ge
Oä år5
0,1
Ke
Medelvärde
duktig
0
-0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5
Fy
-0,1
T
k
-0,2
0,7
Hi
Medelvärde
intresserad
0,6
Sh
Re
0,5
G
Tk
0,4
e
NO år6
Bi
OÄ år5
0,3
SO år6
Fy
0,2
0,1
Medelvärde
duktig
0
-0,2 -0,1 0 0,1 Ke 0,2 0,3 0,4 0,5
-0,1
4

Gymnasisters uppfattning
NV/TE-elevers uppfattning
Elevuppskattningar gymnasiet
1
NV/TE - elever
1
0,8
Engelska
0,8
0,6
Engelska
Intresserad
Religion
Samhällskunskap
0,4
Naturkunskap
Estetiska ämnen
0,2
Idrott
Svenska
0
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9
-0,2
Intressera
Estetiska ämnen
0,6
Religion
0,4
Naturkunskap
Svenska
Samhällskunskap
0,2
Kemi
Matematik
Idrott
0
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9
-0,4
Matematik
-0,2
Fysik
Duktig
-0,4
Nationella utvärderingen
Nationella utvärderingen
Nationella utvärderingen
Nationella utvärderingen
5

Nationella utvärderingen
Nationella utvärderingen
Nationella utvärderingen
Nationella utvärderingen
Nv-elevers framtidsplaner enligt SCB
Vad påverkar attityder och intresse
Procent
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Teknik och naturvetenskap
Övriga ämnen
Inga bestämda planer på högskolestudier
1997/98 1998/99 1999/00 2000/01
Allt – eleverna är individer
men
alla önskar mer variation och inflytande
6

Möjligheter till inflytande Allt blir så svårt ....
De flesta elever upplever att biologi är lättare än fysik
och kemin. Som förklaring säger de, att de haft biologi
sen de var små, sen dagis. ”Då vet man ju ganska
mycket om djur redan och då blir det lättare att gå
vidare.” Många elever är inne på samma tankegångar
och jämför med glosinlärning i engelska. ”I trean var det
mest lek för att sen bli mer och svårare.” NO kom så
”direkt” i skolår 6 med alla ”konstiga ord” och upplevs
därför som svårt. De tycker att det hade varit mycket
bättre om de fått lära sig grunden i NO tidigt, att ha lärt
sig tänka i ”dom banorna” redan på lågstadiet.
Auktoritära ämnen...
Fysikboken säger att ”så här är det, lär dig
det, det finns inget annat och det är ju inte
så kul. Eftersom man inte fattar vad det
står i boken måste man läsa det flera
gånger och lära sig allt utantill.”
Dolda budskap ...
• ”Det är ju hans specialintresse … så han älskar
ju det ämnet och när han lär ut det så ser man
verkligen hur han brinner för att lära ut det. Det
ser man inte riktigt hos mina naturlärare.”
• ”Du som precis vatt i vårt klassrum, har du inte
sett hur trist det är, svarta bänkar, svart tavla,
skitigt, gardiner på trekvart, inget roligt på
väggarna och som det luktar sen då.”
• SO-läroboken är rolig. Den kan man sitta o läsa i
på kvällen bara för o, få läsa nåt intressant, men
fysikböckerna och kemiböckerna är rena rama
… tråkighetsläsningen.
Hemmets verktyg
Det allvarligaste budskapet
Om inte ens ”de bästa” upplever att
de är duktiga eller att de förstår måste
vi inse att eleverna behöver mycket
mer uppmuntran och en helt annan
undervisning.
7

Vad påverkar attityder och intresse
• Allt – eleverna är individer
• De har mycket liten erfarenhet av fysik och kemi
från lägre stadier. Allt blir så svårt, så mycket
och så allvarligt på en gång.
• De blir besvikna eftersom deras blid av NO är
experimentdagar
• Ämnena uppfattas auktoritära
• Eleverna har mindre inflytande än i andra
ämnen
• Undervisningens dolda budskap
Skolår 5:
Skolår 6:
Skolår 7:
Skolår 8:
Skolår 9:
Emils drömmar ...
Emil: Bilförsäljare.
Emil: Ja, bli nåt med bilar eller fotograf eller så.
Emil: Bilförsäljare. Jag tycker det är roligt med bilar.
Emil: … det blir väl kanske nån handel …eller kanske
fotograf …
I: vilken linje har du valt
Emil: Samhälle – ekonomi.
I: Vad fick dig o välja den linjen
Emil: Nej, jag är lite intresserad av ekonomi …bli nån
sorts försäljare ….fast jag är inte säker men ... det var
en bra linje, tycker jag.
I: Vad är det som gör dig intresserad av o bli
försäljare
Emil: Ah, jag vet inte. Jag har alltid vatt lite intresserad
av det …pengar o sånt.
Framtidsdrömmar - Val
Vad avgör valet till gymnasieskolan
Elevens val
Teoretiska
program (NT)
Teoretiska
program (SP)
Kreativa program
Produktion
Service
Omsorg
Övrigt
Summa
Framtidsdröm
sen år 5/6 som
stämmer med
valet
6
12
3
1
3
7
32
Framtidsdröm
sen år 7/8 som
stämmer med
valet
1
2
3
2
4
1
13
Beslut i år 9
eller vet ej
eller olika
varje år
2
6
2
1
2
1
1
15
Stabil dröm
som inte
stämmer
med valet
6
6
Ej med i
intervjuer
2
4
1
4
3
2
3
19
- Vilken betydelse har attityd/intresse
- Vilken betydelse har förmåga
- Vilken betydelse har förståelse
- Vilken betydelse har kön, social och
kulturell bakgrund
Vad avgör valet
Vilken betydelse har attityd/intresse
Detta är den allra viktigaste faktorn enligt
eleverna. De flesta som väljer motiverar
med att de måste, för att bli det de vill.
Vad avgör valet
Vilken betydelse har förmåga
Många elever säger att de gärna ser på olika TVprogram
om natur och teknik och att de läser tidningar
som Illustrerad vetenskap. Några av dessa elever tillhör
gruppen med både god förmåga och förståelse som
ändå inte väljer ett naturvetenskapligt eller tekniskt
program på gymnasiet eftersom de som Anders säger
”det är inte den sortens naturvetenskap som intresserar
mig” och då syftar han på skolans.
8

Meritvärde Ma+NO
100
80
60
40
20
Gymnasieval
Väl godkänd
Godkänd
Vad avgör valet
Vilken betydelse har förmåga
• De åtta elever som både har bra resultat på det logiska
testet och höga betyg i matematik och NO väljer lika ofta
det samhällvetenskapliga programmet.
• Bland övriga elever med god förmåga är intresset inte
heller särskilt stort för naturvetenskap eller teknik. Här
finns elever som siktar mot frisör, kock eller arbete inom
omsorg förutom dem som väljer samhällsvetenskapligt
eller något kreativt program.
• Av de 20 elever som enligt Svenssons studie är
presumtiva NT-elever är det bara 5 som väljer en sådan
utbildning.
0
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Poäng logiskt test
NV+TE SP ES+MP EC+IP+LP HR+HP+HV BF+OP+NP IV
Vad avgör valet
Vilken betydelse har förmåga
Kan vara nödvändig men är inte tillräcklig för
att välja. Det räcker inte med att eleverna är
duktiga, de behöver också känna sig duktiga
och intresserade.
Elevens egen bedömning av sin förmåga,
självförmågan tycks vara viktigare än den
faktiska förmågan, åtminstone hos flickorna.
Förmåga – Förståelse
Vilken betydelse har förståelse
100
Meritvärde
Ma+No
80
Väl godkänd
60
Godkänd
40
20
Poäng logiskt test
0
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Mycket god God Varierande Mindre god Bristfällig
Förmåga – Förståelse
Vilken betydelse har förståelse
• Det finns elever med god förståelse för de fenomen vi
talat om utan att varken ha höga poäng på det logiska
testet eller bra betyg.
• Av de 10 elever som visar mycket god förståelse har 5
valt SH, 2 Te och 2 Es och 1 Nv.
• Av de 9 eleverna som visar god förståelse har 5 valt Sh,
1 Nv och de övriga omvårdnad, hotell och restaurang
respektive estetiskt program.
• Intressant att notera är att de två begåvade elever som
enligt dem själva har hamnat i konflikt med någon av
sina lärare och därför inte lyckats komma upp i godkänt,
ändå visar mycket god förståelse.
Vad avgör valet
Vilken betydelse har förståelse
Liten, i perspektivet begreppsförståelse,
eftersom de sällan upplever att de inte
förstått, men större i perspektivet
meningen med det de ska lära sig.
9

Vad avgör valet
Vilken betydelse har kön och bakgrund
• Pojkarna börja inta samma kritiska hållning till
NO som flickorna länge har haft. Flickor
motiverar bortvalet med brister hos dem själva
medan pojkarna med brister i omgivningen.
• Elever från akademikerhem väljer oftare Nv/Te
men även denna grupp sviker. De krav som
finns hemifrån är ett teoretiskt program. Elever
från andra grupper är ännu svårare att övertyga.
• Elever från patriarkiska kulturer ifrågasätter inte
den auktoritära NO-undervisningen lika mycket
och väljer i högre grad.
Meritvärde Ma+No
Vem väljer NT
100
Fanny
Jonny
Felicia
Magnus
80
Jenny
Hans
Filip Kent
Adam
60
Olivia
40
20
0
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Poäng på logiskt test
NT-flickor
NT-pojkar
Flickor
Pojkar
Vem väljer NT
Fanny
• Det är tre mycket duktiga och ambitiösa flickor som valt
det naturvetenskapliga programmet. Gemensamt för
dem är att de alla tre kommer från akademikerhem och
redan nu vet att de vill bli läkare eller kanske ingenjör i
ett fall.
• De andra två flickorna som valt det naturvetenskapliga
programmet har invandrarbakgrund och båda två talar
mycket god svenska.
• Två av pojkarna som valt naturvetenskap har också
invandrarbakgrund och även de talar god svenska.
• De tre pojkar som valt teknikprogrammet motiverar sitt
val med att där slipper de läsa språk. Alla tre uttrycker ett
intresse för teknik både i och utanför skolan.
I: Vad tänker du på allra först på, när jag säger NO
Fanny: … Det beror på vilket av ämnena.
I: Om jag säger kemi.
Fanny: Tråkigt för det mesta.
I: Varför
Fanny: För jag tycker inte det är intressant.
I: Hur skulle man kunna göra det intressant då
Fanny: Jag vet inte. Laborera mera, så vi själva får laborera. För det mesta så kanske
man sitter o skriver. Varannan lektion i veckan så får vi själva laborera. Det är
roligare än om man får sitta o kolla när läraren laborerar … Eller om man får läsa o
lösa uppgifter..
I: Vad tänker du på när jag säger fysik då
Fanny: Det är också tråkigt, när man bara ska sitta o läsa och göra uppgifter, men det är
roligt när man får laborera och sånt.
I: Biologi då
Fanny: Äh, det är ungefär samma sak. Där är det oftast ganska tradigt, för där sitter vi
alltid o bara o läser i boken och får såna uppgifter på varje kapitel. Det hade ju säkert
gått o göra det väldigt intressant om man gjort det på annat sätt. … Nån gång kunde
man gjort det omvända. Alltså arbeta så att man har sånt projekt
Fanny forts
100
Vem väljer SP
Birgitta
Anja
I: Du tycker arbetssättet är tråkigt.
Fanny: Mm … eller så kunde man få arbeta i grupp o göra nånting i nåt … så varje grupp
tar hand om att undersöka om några, alltså ….om nånting vad som helst så, så man
skulle ta reda på mer om nånting …och skriva om det.
I: Vad gör ni nu, tycker du
Fanny: Vi bara läser och skriver.
I: Skriver av boken
Fanny: Ja, i stort sett. Vi ska ju läsa ett antal sidor, så får vi såna frågor i just det och så
ska man då skriva där … och det gör ju att man skriver i stort sett av boken, bara att
man ändrar lite ordning på meningarna, orden, så det är ju … inte nån större mening.
I: Jag förstår. Teknik då
Fanny: Det är ganska kul nu, för nu har vi sånt eget arbete, så vi får, ska skriva om en
sån uppfinning. Så det är ganska kul.
I: Är det nånting som har varit speciellt intressant i NO-ämnena …i nåt av dom …hittills
Fanny: . Det är väl mest om man laborerar och får göra saker själv och sånt.
I: Mm. Var det som du hade väntat dig
Fanny: … Ja … det får jag nog säga.
Meritvärde Ma+NO
80
60
40
20
Ronja
Mats
Kerstin
Elinor
Gunilla
Gunnar
Olga
Annika
Erika
Dick
Erik
Karolina
Emil
Bengt
Carl Diana
Jane
Hedda
Julia
Niklas
Ingrid Anders Elin
Christian
SP flickor
SP pojkar
Flickor
Pojkar
0
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Poäng logiskt test
10

Vem väljer SP
Utifrån deras framtidsplaner
• En första indelning av gruppen kan vara utifrån deras
framtidsplaner.
• Mer än hälften av eleverna vet vad de vill bli och många
av dem har haft samma önskan sedan skolår 5 eller 6.
• Här finns också fem flickor, som hela tiden talat om att ta
hand om djur eller människor, att bli veterinär eller
läkare. Men dåligt självförtroende
• I gruppen som inte vet vad de vill bli i framtiden, kan man
urskilja en grupp som hela tiden sagt att de inte vill välja
något inom naturvetenskap och teknik.
• Den andra gruppen som inte heller vet består av en
flicka och fem pojkar, Alla dessa är eller har varit inne på
att välja NV/TE någon gång men har ändrat sig inför
valet eftersom de tycker att SO-ämnena är intressantare.
Anja
I skolår 8 frågar jag henne vad föräldrarna säger om att hon inte kan tänka sig
NV-programmet.
Anja: De säger, att är jag inte intresserad av det så ska jag absolut inte välja
det, därför då blir det svårt. ... O är jag då inte intresserad av det, så blir det
rena rama tortyren o sitta med böckerna varje dag o bara … Pappa sa,
antingen får du tre år som du tycker är roliga o sen får du bli nåt, som du
kan bli, eller får du tre tortyrår o kan bli vad du vill. O jag tror nog jag väljer
... samhälle.
I skolår 9 ställer jag samma fråga och får svaret:
Anja: Äh, dom stödjer mig både om jag väljer Samhälle o Natur … pappa tyckte
att det var bra att jag valde Samhälle först för att han trodde nog, att jag
tyckte att det var roligare. Sen har jag berättat vad jag har tyckt om
naturämnena o sånt så … ja, dom stödjer mig …
I: Du har aldrig funderat på nåt mer praktiskt utan det är dom här två som du
har valt
Anja: Nej, o det skulle nog pappa o mamma inte stödja mig i.
Vem väljer kreativt
Vem väljer kreativt
Meritvärde Ma+NO
100
80
60
40
20
Johan
Fabian
Harriet
Irene
Elsa
Camilla
Ida
Linnea
ES-MP f lickor
ES-MP pojkar
Flickor
Pojkar
• Detta är en grupp elever med många
individualister. En del kan beskrivas som
lite oppositionella. De protesterar mot
skola och föräldrar, läser inte alltid läxan
men klarar sig ganska bra ändå.
• Nästan alla har tidigt bestämt sig för sin
framtida bana.
0
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Poäng logiskt test
Vad kan vi lärare göra
Låt elevernas intresse styra
undervisningen
Jenny: … det finns ju mycket, mycket spännande saker
som man kunde … som man kunde undervisat i, i fysik o
teknik o sånt där. Fastän så … gör dom bara såna
tråkiga saker i stället, oviktiga saker.
I: Det låter ju inte bra. Vad skulle du vilja lära dig för
nånting
Jenny: Jaa, om …. jaa ... som varför vi finns här på jorden
o … hur det ser ut i rymden o …. en massa såna grejor.
I: Vad lär du dig då
Jenny: … ja, hur en hammare fungerar.
Vad kan vi lärare göra
Börja tidigt med NO
• Lek
• Fascination
• Iakttaga – beskriva
Att förstå
• Vad naturvetare/tekniker gör
• Varför man ska lära en viss sak
• Begreppen
11

Vad kan vi lärare göra
http://www.mna.hkr.se/lisma
britt.lindahl@mna.hkr.se
Positiva budskap
• Bilden av oss
• Klassrummen
• Beröm
• Vänd den negativa spiralen
När inte ens ”de bästa” upplever att de är
duktiga eller att de förstår måste vi inse att
eleverna behöver mycket mer uppmuntran.
12