PowerPoint - Na-didaktik

Avhandlingens struktur
• Ramberättelse
• 4 artiklar
Teaching and learning in the science classroom – the interplay between teachers’
epistemological moves and students’ practical epistemology (Science Education).
Att undersöka NO-undervisningens normativitet: epistemologiska normer och
följemeningar i samspelet mellan lärare och elever. (Inskickad till Nordisk
Pedagogik).
Epistemological norms and companion meanings in science classroom
communication. (Accepterad i Science Education).
Teacher in action – manner of teaching and institutional tradition (Manuskript).

Syfte
• Det övergripande syftet är att bidra med
kunskaper om lärares undervisningssätt och dess
betydelse för elevers lärande och socialisation i
NO-utbildning, både vad avser process och
innehåll.

Bakgrund
• LärNot-projektet – klassrumsstudier
***************************************
• NO-forskning - vilka problem och frågor som
avhandlingen relaterar till

Ambition
Att studera det innehåll som
skapas i mötet mellan lärare och elever

Undervisning och lärande som process
Undervisning
– syftet är att lära någon
något, att vilja någon väl
Lärande
– en resa/process, förändring av
individens språkspel

Teoretisk och metodologisk grund
• Pragmatism
• Sociokulturellt perspektiv
• Wittgenstein

Epistemologi i ett handlingsperspektiv
• Att förstå epistemologi på ett nytt sätt. Inte i filosofisk
mening, som en teori om kunskapers beständighet
I en pragmatisk mening är epistemologi inte något som
ligger utanför våra handlingar som vi medvetet bär på
och applicerar, utan en del av våra handlingar
• Praktisk epistemologi – en beskrivning av hur elever tar
sig vidare i en aktivitet/ett möte genom att studera vilka
konsekvenser mötet har för vad eleverna lär sig

Teorier om undervisning och lärande

Att studera undervisning och
lärandeprocesser på nära håll

Lärarens betydelse för elevers
lärande
• Epistemologiska riktningsgivare -lärare ger
elever riktningsgivare som visar vad som räknas
som viktig kunskap och lämpliga sätt att få kunskap
i en bestämd social praktik
• Bekräftande, Om-konstruerande, Instruerande,
Genererande och Om-orienterande riktningsgivare

Empiriskt exempel
• Kemi, åk 7
• Ämnesområde: ”Ämnen omkring oss”
• Eleverna arbetar i grupp, deras uppgift
är att lösa ett ämne (salpeter) i vatten
• De ska tillverka en mättad lösning,
värma och kyla lösningen och se vad
som händer.
• Läraren samtalar tre gånger med
eleverna under laborationens gång.
• När samtalet startar har eleverna just
tillsatt 2 gram salpeter i 10 ml vatten
och rört om.

Varmt och kallt vatten som lösningsmedel
1 Gustav det händer .., det löser upp sig och
det ser inte det minsta konstigt ut
2 Linus det är alldeles vitt!
3 Gustav vad händer … ingenting!
4 Anton det är genomskinligt
5 Linus vad är det som händer
6 Gustav L nu ser det bara ut som
vanligt vatten igen
7 Läraren jaha
8 Gustav det har inte hänt nått förutom att det löste
upp sig
9 Läraren jaa men det är väl ett, det är ju någonting som
har hänt va

15 Gustav det hände ingenting när vi värmde förutom att saltpetret
löste upp sig, och sen när vi hällde i glasskålen hände
absolut ingenting
16 Läraren hä men...
17 Linus nu har det fått stå en stund
18 Läraren men om ni slutar skaka på den blir det säkert ett och
annat som händer
19 Linus de ligger massa vitt på botten, alltså salpeter
20 Läraren ja titta varför kom de upp varför dök de upp igen det är
det ni ska tänka på nu va, nu är ni kemister nu måste ni
tänka såhär, jaha först då så hällde vi i de då försvann det
saltpeter liksom det löste upp sig men sen efter ett, ha sen
efter ett tag kom det ju liksom löste det inte upp sig...
varför löste det inte upp sig

23 Linus det olöste upp sig, vi skriver såhär det olöste upp sig
24 Gustav det kom tillbaks,…a därför att
25 Linus a visst
26 Gustav aa är det där ska vi sätta en femma
27 Anton salpeter tog form igen
28 Gustav va är tog form
29 Anton det måste ju ha löst upp sig sen gick de ihop igen
30 Gustav men det tog inte form
31 Anton jo, i fall de går ihop igen tar de form

Vad lär sig eleverna
Under lektionen kommer eleverna inte fram till naturvetenskapligt
accepterade begrepp för att beskriva fenomenet, om man ser
lärande som ett lärande av nya begrepp.
Men eleverna diskuterar med vilka termer de ska beskriva vad
som har hänt. De diskuterar att ”något” har hänt, istället för
”inget” har hänt.
Dessa elever har lärt sig att uppmärksamma på ett sätt som är
fruktbart i den här situationen, och ett litet steg på vägen till att
lära sig begreppen och bli deltagare i ett språkspel/i den
naturvetenskapliga kulturen

Lärarens betydelse
Lärarens roll är att visa på den specifika
verksamhetens språkspel, regler och syften och
att bistå med planerade möten
Läraren gör skillnad, utan
läraren går eleverna ”vilse”

(Lärande och) Socialisation – att lära
sig normer/regler
• Normer – regler för hur man förväntas tala och
handla i den specifika verksamheten, dvs.
reglerna är socialt delade
• Normanalys – analys av vilka ord och uttryck som
används i samspelet mellan lärare och elever för
att klargöra regler för språkanvändandet

Normanalys av samma sekvens
• För att skapa kunskap krävs en god
observationsförmåga, då små eller tillsynes obetydliga
förändringar, eller inga förändringar alls, är viktiga att
uppmärksamma (9)
• Vikten av att tänka och dra slutsatser kring vad som
sker och inte sker (20)
• Det finns vedertagna sätt att gå tillväga för att skapa
förutsättningar för korrekta observationer (18)

Lärande och socialisation
• Eleverna lär sig att praktisera en regel som säger att
utifrån induktion - att via observation skapa
generaliseringar - kan man generera förklaringar som
inom verksamheten betraktas som rätta förklaringar
• Samtidigt som eleverna har lärt sig en ny
uppmärksamhet har de också lärt sig att praktisera en
regel för hur man bör handla i NO-klassrummet

Att belysa elevers socialisation genom att
diskutera potentiella följemeningar
• Följemening – Det ”oavsiktliga” undervisningsinnehåll
som följer med samtidigt som vi undervisar om ett
kunskapsinnehåll
• Följemeningsanalysen har som syfte att belysa
socialisationaspekter i undervisning och lärande av ett
kunskapsinnehåll
• Den identifierade normen sätts i relation/belyses i
förhållande till existerande systematiska sätt att se på
kunskap eller undervisning/utbildning

Socialisationsprocesser i ett praktiskt
didaktiskt perspektiv
• Innehållet bör göras explicit för eleverna genom att visa de val
som görs och vilka alternativ som skulle vara möjliga
• Om vi endast visar på ett perspektiv riskerar vi att:
”masking the human character of science, by ignoring the reasoned discourse
that gives science its life” (s. 103)
• Elever i ett demokratiskt samhälle bör på ett tydligt sätt ges
möjlighet att delta i undervisningen genom att bli engagerade i
bevis och bedömningar av det innehåll som undervisningen
består av
(Munby & Roberts, 1998)
(

PAUS

Teacher in action – Manner of teaching and
institutional tradition
• Observation av en lärare med samma elevgrupp under
4 lektioner
• År 7
• Ämnens egenskaper
• Öppen laboration
• Lektionsmoment: salt och socker
vatten och glykol
metaller
tenn

Salt och socker
Några elever bläddrar i böcker för att söka svar och hittar
ämnen som ser likadana ut. En elev frågar läraren om det är
bikarbonat som de undersöker
Läraren: Tror du att det är det Jag kan hämta så kan
du jämföra
Läraren kommer fram till en grupp där två elever jobbar.
Elev. Vi måste komma på allting själva
Lärare: Ja ni måste komma på nått
Elev: …att det är salt
Läraren: Vad har ni lärt er från boken

Vatten och glykol
Eleverna ber läraren ta fram olja (matolja, inte sådan man gräver
efter). Läraren går för att leta efter olja men kommer tillbaka och
säger
Läraren:
Elev:
Läraren:
Vi hade ingen olja, ni får fundera på något
annat ämne ni kan testa med.
Du, har du nagellack eller nått annat
Nagellack har jag inte, de vet jag att jag inte
har, men jag har ju alla andra ämnen om ni
vill jämföra med något, om ni vill jämföra
med aceton har jag ju det

Vatten och glykol
Läraren
Läraren
Elever
Läraren
Okej, då ska vi avslöja vilka vätskor det var, men om
ni inte är klara än skriv inte ner vilka vätskor det var
om ni inte hade rätt (.) Ni ska inte skriva vad jag
säger, ni ska skriva vad ni har kommit fram till
Hur många är det som hade en hypotes om vätska
nummer 1
(…)
Den första vätskan var glykol
Vi har aldrig pratat om det
Titta på sidan 14 i boken så ska ni se

Metaller
Elev 1:
Läraren:
Elev1:
Läraren:
Elev 1:
Läraren:
Elev 1:
Läraren
Elev 1:
Du (till läraren) vad är det här för något
Det ska du ta reda på
Men jag vet inte
Vad tror du det är
Koppar
Ja, koppar är lite mörkare
(håller upp annat föremål)
Järn, de här e järn
Kommer du ihåg vilket som är tyngst (bläddrar i
läroboken)
… då kan du kolla här på koppar
Men

Läraren:
Elev 2:
Lärare:
Elev 2:
Läraren:
Elev 2:
Läraren:
Elev 2:
Läraren:
Elev 1:
Jo men du ska använda den (tabellen)
(Läraren bläddrar i boken och eleverna väntar)
Ja har inte en aning
De börjar på M
Magnesium
Nej (skakar på huvudet)
Magnesium är ju sån här färg (visar). Men vad är de
här Järn
(nickar)
Va e de här då
Okej, ni kanske inte har hört talas om det, mässing
Hur stavas de

Undersökning av okänd metall
Elev 1:
Ska man lossas som att man inte vet
vilken metall de är
Elev 2: Nja, vi vet väl vilken de e.

Riktningsgivare på procedural nivå
• Riktningsgivare på en procedural nivå är
kännetecknande för denna lärares undervisningssätt
• Riktningsgivaren pekar inte främst på
”kunskapsinnehållet eller den kunskapande processen”
utan snarare på metodologiska aspekter – på
proceduren
• Ex. En Om-orienterande riktningsgivares funktion är i
detta fall att få eleverna att rikta sin uppmärksamhet
från en kunskapskälla till en annan.

Utbildningsfilosofi och selektiv tradition
Essentialism
Progressivism
Progressentialism
Akademisk selektiv
tradition

Begrepp
Specifik
uppmärksam
het
NO-ämnesinnehåll
Procedur
Normer och
värden

Undervisningsbegreppet
• Kan vi återupprätta undervisningsbegreppet
• Undervisning behöver inte definieras som överföring
av kunskap
• Utifrån avhandlingens angreppssätt är undervisning
istället en ömsesidig relation där läraren har ett visst
ansvar

Resultat
• Analysmetoder för att studera lärande och
socialisation
• Didaktiskt språk – som kan möjliggöra
diskussioner på generell nivå vad gäller
undervisning, lärande och undervisningsinnehåll

Sammanfattning
• Förhållningssätt till kunskap/kunskapssyn i
handling
• Lärande och socialisation samtidigt
• Didaktik – att visa på alternativ
• Undervisningstraditioner i handling
• NO-ämnets innehåll
• Lärares betydelse