Det vi vet om piger och kvinder med ADHH Herlov Hospital 7 ...
Det vi vet om piger och kvinder med ADHH Herlov Hospital 7 ...
Det vi vet om piger och kvinder med ADHH Herlov Hospital 7 ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Det</strong> <strong>vi</strong> <strong>vet</strong> <strong>om</strong> <strong>piger</strong> <strong>och</strong> k<strong>vi</strong>nder <strong>med</strong> <strong>ADHH</strong><br />
<strong>Herlov</strong> <strong>Hospital</strong> 7 februari, 2013<br />
Svenny Kopp,<br />
specialist i barn <strong>och</strong> ungd<strong>om</strong>spsykiatri, <strong>med</strong>icine doktor<br />
Göteborgs Universitet<br />
1
Varför fokusera på flickor <strong>med</strong> ADHD <strong>och</strong><br />
autismspektrumstörning ?<br />
≈ Vanliga tillstånd <strong>med</strong> tidig debut (2-3%)<br />
≈ Skolmisslyckanden är vanliga<br />
≈ ADHD är en ”riskdiagnos”<br />
≈ Få flickor <strong>med</strong> ADHD <strong>och</strong> autismspektrumstörning diagnosticeras<br />
≈ Kunna ge flickor rätt till tidig pedagogiskt stöd<br />
≈ Minska stressen i familjen<br />
≈ Ge adekvat <strong>med</strong>icinering<br />
≈ Psykisk ohälsa har ökat tre gånger mer för flickor än pojkar sedan<br />
90-talet<br />
≈ <strong>Det</strong> är en stor osäkerhet bland professionella <strong>om</strong> flickor <strong>med</strong><br />
autism <strong>och</strong> flickor <strong>med</strong> ADHD?<br />
≈ Minska risken för psykiatriska svårigheter<br />
≈ Olika livsperspektiv, olika krav<br />
≈ Forskning på flickor är fortfarande begränsad<br />
2
∆<br />
∆<br />
Vem söker barnpsykiatrisk vård?<br />
Idag söker lika många flickor s<strong>om</strong> pojkar vård (Curman & Nylander 1953-55, Carlberg 1977, Bergq<strong>vi</strong>st &<br />
Lidbrink 1989, Adler 1997)<br />
Var fjärde flicka eller pojkar har sökt barnpsykiatrisk vård någon gång under sin<br />
barnd<strong>om</strong> eller ungd<strong>om</strong> (Kopp & Gillberg 1999)<br />
∆ Pojkar söker tidigare <strong>och</strong> flickor d<strong>om</strong>inerar efter 14 års ålder (A-L von Knorring et al 1987,<br />
Falkestav et al 1997, Kopp & Gillberg 1999)<br />
∆ Flickor söker oftare akut barnpsykiatrisk vård (Gillberg & Höök 1977, Holmgren-Linnman et al 1997)<br />
∆<br />
Mellan 1980-2003 har antalet vårdtillfällen för depression <strong>och</strong> ångest på sjukhus för<br />
flickor 15-19 år ökat 8 ggr (SOU 2006:77)<br />
∆ Flickor <strong>och</strong> k<strong>vi</strong>nnor upplever mer stressrelaterad ohälsa än pojkar <strong>och</strong> män (SOU 2006:77)<br />
∆<br />
Flickor får oftare ospecifika diagnoser jämfört <strong>med</strong> pojkar (Gillberg & Höök 1977, Holmgren-<br />
Linnman et al 1997, Kopp & Gillberg 1999, Ehlers 2005)<br />
3
Studie av nybesök på den barnpsykiatriska<br />
mottagningen Masthugget 1992-1996<br />
S.Kopp & C. Gillberg 1999<br />
≈<br />
≈<br />
610 nybesök (326 pojkar <strong>och</strong> 284 flickor) under 5års tid<br />
Befolkning 10 522 barn 0-18 år<br />
Ca 20 % av alla barn i åldern 0-18 år sökte någon gång barnpsykiatrisk<br />
öppenvård<br />
1:a året fick 5% av flickorna 20% av pojkarna diagnosen ADHD<br />
5:e året uppfyllde ungefär 40% av både flickor <strong>och</strong> pojkar kriterierna<br />
diagnosen ADHD
ADHD<br />
5
Varför förstår ni inte?<br />
Varför fattar ni inte att jag inte<br />
”fixar” skolan ?<br />
Varför tror ni att jag kan bara jag<br />
anstränger mig lite mer?<br />
Varför fattar ni inte att jag har så<br />
svårt för att s<strong>om</strong>na?<br />
Varför förstår ni inte att jag är<br />
ledsen för att det blir ”strul” <strong>med</strong><br />
k<strong>om</strong>pisarna?<br />
Varför slutar ni inte tjata på mig<br />
när jag blir så ” himla” arg?<br />
6
Vad innebär det att ha ADHD ?<br />
<strong>Det</strong> innebär att ha ett lite annorlunda funktionssätt<br />
<strong>Det</strong> gäller bristande kontroll av beteende, känslor <strong>och</strong><br />
energinivå<br />
<strong>Det</strong> gäller bristande tillgång till arbetsminne <strong>och</strong> moderera<br />
sin motivation<br />
Problem <strong>med</strong> att utföra det man egentligen <strong>vet</strong> man borde<br />
göra<br />
<strong>Det</strong> innebär svårigheter in<strong>om</strong> många funktions<strong>om</strong>råden<br />
7
Hur förklarar man idag vad s<strong>om</strong> orsakar ADHD?<br />
ح<br />
Heterogent tillstånd <strong>med</strong> tidig debut ح<br />
Ärftliga orsaker i k<strong>om</strong>bination <strong>med</strong> miljömässiga faktorer<br />
ح<br />
Gener, s<strong>om</strong> påverkar utvecklandet av dopaminerga <strong>och</strong> noradrenerga nervsystem<br />
ح<br />
Dessa förbinder prefrontal kortex, striatum <strong>och</strong> lillhjärna <strong>och</strong> ansvarar för uppmärksamher,<br />
impulskontroll, motorisk akti<strong>vi</strong>tet <strong>och</strong> Kontroll <strong>och</strong><br />
alerthet<br />
ح<br />
ADHD är en utvecklingsmässigt relaterat tillstånd
DSM-5 maj 2013<br />
• Fyra presentationer av ADHD<br />
ADHD Hyperakti<strong>vi</strong>tet, impulsi<strong>vi</strong>tet <strong>och</strong><br />
uppmärksamhetsbrist i k<strong>om</strong>bination<br />
ADHD hyperakti<strong>vi</strong>tet <strong>och</strong> impulsi<strong>vi</strong>tet<br />
ADHD <strong>med</strong> uppmärksamhetsbrist ≥ 3 hyper/imp krit.<br />
ADHD <strong>med</strong> ≤2 hyper/imp krit.<br />
• Samma kriterier s<strong>om</strong> i DSM-IV
DSM-5 <strong>och</strong> ADHD<br />
Uppmärksamhetskriterier<br />
6 Sympt<strong>om</strong> krävs<br />
5 sympt<strong>om</strong> för 17 år <strong>och</strong> äldre<br />
Kriterierna samma s<strong>om</strong> i DSM-IV men fler exempel<br />
Inga subtyper utan presentationer<br />
Hyperakti<strong>vi</strong>tet-impuls.kriterier<br />
6 sympt<strong>om</strong> krävs<br />
5 sympt<strong>om</strong> för 17 år <strong>och</strong> äldre 5<br />
Åldersdebut för sympt<strong>om</strong> 12 år<br />
PDD ej uteslutande<br />
10
Neuropsykologisk teori för ADHD<br />
enligt R. Barkley 1997<br />
Tre ”br<strong>om</strong>smekanismer” s<strong>om</strong> krävs för målinriktat beteende<br />
uppskjuta belöning<br />
korrigera felhandlingar<br />
utestänga o<strong>vi</strong>dk<strong>om</strong>mande stimuli<br />
arbetsminne<br />
tidskänsla<br />
lever i nuet<br />
inre språk<br />
reflektionsförmåga<br />
läsförståelse<br />
dålig problemlösning<br />
affektkontroll<br />
ta andras perspektiv<br />
motivation<br />
energi<br />
framtidsplanering<br />
skapa nya saker<br />
<strong>om</strong>ogen<br />
11
Förek<strong>om</strong>st av ADHD<br />
Populationsstudier 1999-2005 på skolbarn<br />
ADHD hos flickor (Kopp, Pettersson, Hellgren, Rehnq<strong>vi</strong>st, 2005 SBU-rapport)<br />
Förek<strong>om</strong>sten varierar mellan 2-5% hos flickor (1.5-10.3% , 6-<br />
18 år)<br />
Totalt 5-8%<br />
Könskvot varierar mellan 1.1:1 – 3.7:1 (pojke:flicka)<br />
Jämn förek<strong>om</strong>st av ADHD i barnd<strong>om</strong> <strong>och</strong> ungd<strong>om</strong>sår för flickor<br />
<strong>med</strong>an pojkar har den högsta förek<strong>om</strong>sten mellan 7-11 års ålder<br />
12
Klinikförek<strong>om</strong>st av ADHD<br />
Könskvot pojke:flicka<br />
Klinikfall<br />
≈ 1987 7-9:1 (Gaub & Carlsson, 1997)<br />
≈ 1998 2.3:1 (Robinson 2002, USA)<br />
≈ 2005 16:1-3:1 (Nø<strong>vi</strong>k et al 2006, Europa)<br />
≈ 2011 2.4:1 (Jarbin pers. k<strong>om</strong>. 2012)<br />
13
Vad <strong>vet</strong> <strong>vi</strong> <strong>om</strong> ADHD hos flickor?<br />
∞ Ingen skillnad i sympt<strong>om</strong> mellan flickor <strong>och</strong> pojkar <strong>med</strong> ADHD<br />
∞ Lika stor funktionsnedsättning hos flickor <strong>och</strong> pojkar <strong>med</strong> ADHD<br />
∞ Flickor får oftast diagnos senare än pojkar <strong>och</strong> oftare i tonåren<br />
∞ Pojken <strong>med</strong> ADHD är den vanliga ” ADHD-pojken” <strong>med</strong>an flickan är<br />
den ovanliga ”ADHD flickan” (Gaub & Carlson 1997)<br />
∞ Forskning <strong>och</strong> kunskap <strong>om</strong> ADHD hos flickor ökar, men fortfarande är den<br />
mesta forskning baserad på pojkar<br />
∞ Omgivningen tenderar att bedöma flickor <strong>och</strong> pojkars psykiska sympt<strong>om</strong><br />
olika (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003, Jackson<br />
2004,Gardner 2002, Bussing 2003)<br />
∞ Flickor <strong>med</strong> ADHD behandlas i mindre utsträckning <strong>med</strong> farmaka än pojkar<br />
<strong>med</strong> ADHD (Angold 2000, Miller 2004)<br />
∞ Flickor har lägre självkänsla <strong>och</strong> upplever mer stress än pojkar <strong>med</strong><br />
ADHD (Rucklidge & Tannock 2001, Quinn & Wigal 2004)<br />
∞ Flickor <strong>med</strong> ADHD har mer ångest <strong>och</strong> depression i tonåren än pojkar<br />
<strong>med</strong> ADHD<br />
∞ Flickor <strong>med</strong> ADHD vårdas oftare på psykiatrisk klinik än pojkar <strong>med</strong><br />
ADHD i vuxen ålder<br />
14
Problem <strong>med</strong> DSM-IV (DSM-5)<br />
diagnosen ADHD hos flickor<br />
Debut innan 7 års ålder<br />
Kriterier satta efter pojkar<br />
6-11 år<br />
Beteendet skall finnas i<br />
två olika miljöer<br />
15
Hyperakti<strong>vi</strong>tet hos flickor <strong>med</strong> ADHD<br />
Flickprojektet 1999-2001<br />
o Rastlös <strong>och</strong> rör sig mycket, men lämnar sällan<br />
sin plats i skolan<br />
o Pillande, skrivande, kladdande, tuggande<br />
o ”Hyperpratar”<br />
o Hyperreagerar<br />
o Hypersocial (<strong>vet</strong> vad alla gör)<br />
o Lämnar akti<strong>vi</strong>teter (matbordet)<br />
o Pedantiskt städande<br />
o ”Tanketrängsel”<br />
16
ADHD-sympt<strong>om</strong> varierar <strong>med</strong> åldern<br />
17
Hur ser skolsvårigheterna ut?<br />
Kan inte lyssna/koncentrera sig<br />
Låtsas s<strong>om</strong> hon förstått<br />
Dagdrömmer<br />
Pratar för mkt<br />
Frånvaror från <strong>vi</strong>ssa lektioner<br />
Är inte <strong>med</strong> i idrott<br />
K<strong>om</strong>mer för sent<br />
Skolkar mer <strong>och</strong> mer<br />
Men är i skolan<br />
Sammanhängande skolfrånvar<br />
Icke godkända betyg
Risker för flickor <strong>med</strong> ADHD<br />
1. Skolmisslyckande<br />
(Hinshaw, Biederman)<br />
2. Mobbning (Kopp,Berg-Kelly&<br />
Gillberg, 2010)<br />
3. Rökning (Biederman, Kopp,<br />
Berg-Kelly & Gillberg, 2010)<br />
4. Annat missbruk,<br />
ADHD+uppförandestörning<br />
5. Tonårsgra<strong>vi</strong>ditet (Barkley<br />
1994)<br />
19
Risker för flickor <strong>med</strong> ADHD<br />
6. Antisocial utveckling<br />
(Biederman et al. 2006)<br />
7. Sexuella<br />
beteendeproblem <strong>med</strong><br />
uppförandestörning<br />
(Monuteaux et al. 2007)<br />
8. Ätstörning, depression<br />
<strong>och</strong> bipolär sjukd<strong>om</strong><br />
20
Tonårsflickor <strong>med</strong> ADHD <strong>och</strong> socialt samspel<br />
Svårt modifiera sitt sociala beteende till skiftande sociala<br />
behov<br />
Långsamma att uppfatta sociala koder <strong>vi</strong>lket<br />
ökar risken för missförstånd<br />
Missbedömer situationen p.g.a impulsivt, snabbt<br />
(felaktigt) beteende, s<strong>om</strong> då är grundat på för lite<br />
information<br />
Mer lättstressade <strong>vi</strong>lket leder till sämre <strong>om</strong>döme/val
”Ladylike” <strong>och</strong> ADHD är två svårförenliga begrepp<br />
Tonårsflickan <strong>med</strong> ADHD har svårare att leva upp till det<br />
förväntade k<strong>vi</strong>nnliga beteende<br />
Hennes impulsi<strong>vi</strong>tet, högljuddhet <strong>och</strong> snabba humörsvängningar<br />
gör att <strong>om</strong>givningen lättare dömer ut henne<br />
Upplever oftare skam för sitt beteende
Språkliga svårigheter<br />
Ångest<br />
autistiska drag<br />
ADHD<br />
Flicka<br />
Trotssyndr<strong>om</strong>/<br />
uppförandes<br />
törning<br />
Sömnsvårigheter<br />
Missbruk<br />
Depression
Differentialdiagnoser <strong>vi</strong>d ADHD<br />
≈ Autismspektrumstörning<br />
≈ Bipolär sjukd<strong>om</strong><br />
≈ Depression<br />
≈ Dyslexi<br />
≈ Trotssyndr<strong>om</strong><br />
≈ PTSD<br />
24
Beteende skillnader mellan flickor <strong>och</strong> pojkar<br />
av betydelse för ADHD<br />
• Flickor utvecklas tidigare än pojkar både socialt, språkligt (18 mån.)<br />
<strong>och</strong> finmotoriskt<br />
• Pubertetsutvecklingen är i gen<strong>om</strong>snitt 18 månader tidigare hos flickor<br />
än pojkar<br />
• Pojkar får högre poäng (större problem) på skattningsskalor på de<br />
flesta <strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> mäter problem (Kadesjö 2004, Korkman 2004)<br />
• Pojkar <strong>och</strong> flickor har olika lekstil (Macoby& Jacklin 1974, Macoby 1998)<br />
• Pojkar är mer d<strong>om</strong>inerande <strong>och</strong> mer aggressiva både språkligt <strong>och</strong><br />
fysiskt (Björk<strong>vi</strong>st et al 1992)<br />
25
◊<br />
◊<br />
◊<br />
◊<br />
◊<br />
◊<br />
◊<br />
◊<br />
◊<br />
Hur kan <strong>vi</strong> hjälpa flickor <strong>med</strong> ADHD?<br />
Lyssna på vad föräldrarna säger<br />
Prioritera flickor s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer på remiss, ju äldre flickan<br />
är desto längre tid har hon misslyckats, <strong>och</strong> har<br />
sämre självförtroende<br />
Hu<br />
Utred oftare <strong>och</strong> tidigare, helst före 11 års ålder<br />
Inte ha en fördömande attityd<br />
Utred flickor s<strong>om</strong> skolkar, inte lämnar<br />
in arbeten i tid, inte deltar i gymnastik,<br />
röker tidigt <strong>och</strong> har problem <strong>med</strong> kamrater<br />
Se på ADHD s<strong>om</strong> en presumtiv riskdiagnos<br />
26
Change language