Fråga Engagerad Ungdom - Vellinge kommun
Fråga Engagerad Ungdom - Vellinge kommun
Fråga Engagerad Ungdom - Vellinge kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Hänt i EU Hänt i EU Hänt i EU Hänt i EU<br />
November 2011<br />
Norge räddar euron<br />
Kan Norges oljefond innebära slutet på krisen?<br />
Det har förts diskussioner i EU om vem som har mest resurser i<br />
världen. Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt har den norska<br />
oljefonden kapacitet att rädda euron. Den norska statens<br />
pensionsfond, som kallas oljefonden utland, har omkring 388<br />
miljarder euro innestående. EU:s räddningsfond, EFSF ligger<br />
omkring 440 miljarder euro, det vill säga, fonderna är nästan<br />
lika stora och därför kan denna lösning bli aktuell.<br />
Man har gjort undersökningar om oljefonden kommer överväga<br />
investeringar i eurozonen, om ett sådant förslag kommer fram.<br />
Varje satsning kommer då ha samma risk och avkastning som<br />
fondens andra investeringar.<br />
20 000 människor protesterar mot<br />
regeringen i Aten<br />
Invånarna i Grekland demonstrerar mot åtstramningspaketet.<br />
Den 20 oktober stod det klart att parlamentet i Grekland har<br />
accepterat åtstramningspaketet. Det kommer bland annat<br />
innebära sänkta löner, sänkta pensioner, skattehöjningar och<br />
personalnedskärningar inom offentlig förvaltning. Skattemyndigheterna<br />
kommer även bli tvungna att kunna hålla inne<br />
pensioner och löner, även konfiskera invånarnas egendom om<br />
de inte betalar sin fastighetsskatt.<br />
Pantelis Economou, den biträdande finansministern, har satt<br />
gränsen för en skattebetalning på 40 dagar efter att räkningen<br />
skickats ut. Elleverantörerna kommer få 60 dagar på sig att ge<br />
en förteckning på vem som inte betalat under dessa 40 dagar.<br />
De som inte betalat sin räkning kommer att få sin el avstängd<br />
tills de har betalt.<br />
Införandet av åtstramningspaketet har lett till stora demonstrationer<br />
utanför parlamentet i Aten. Det har uppgetts vara cirka<br />
20 000 människor som protesterade våldsamt mot de striktare<br />
reglerna i Grekland. Dagen därpå kastades stenar och eldbomber<br />
trots polisens motstånd.<br />
Ett steg närmre medlemskap för<br />
Montenegro<br />
Montenegro är nu redo för att hålla medlemskapsförhandlingar<br />
med EU efter tre års väntan.<br />
Enligt Stefan Füle, utvidgningskommissionär i Montenegro,<br />
har de arbetat hårt de senaste åren för att komma närmre ett<br />
medlemskap i EU. De har dock en lång väg kvar och flera steg<br />
att gå igenom innan landet kan bli medlem. Först ska man<br />
godkännas av alla EU-ländernas regeringar, och sedan stå<br />
under bevakning så att EU kan försäkra sig om att bland annat<br />
korruption inte förekommer i landet.<br />
December 2011<br />
Europa bygger egna satelliter<br />
Klartecken från kommissionen ger liv till Galileo.<br />
EU-kommissionen beslutade i november månad att Europa<br />
ska utveckla och bygga upp ett eget system för navigation.<br />
Detta efter ett års utredande av förslaget tillsammans med den<br />
europeiska rymdindustrin. Projektet döptes till Galileo och ska<br />
bestå av 30 satelliter. Dessa ska skjutas upp från Europas egen<br />
rymdbas som finns i den sydamerikanska djungeln i Franska<br />
Guyana. Två satelliter sköts upp 2011 och därefter väntas de<br />
resterande skickas upp till och med år 2020.<br />
Satelliterna kommer att cirkulera i en medelhög bana, det vill<br />
säga, 20 000 km över jordytan. Galileo ska kunna ge<br />
positionsangivelser var du än befinner dig på jorden, precis<br />
som det amerikanska GPS-systemet. Tanken med Galileo är att<br />
Europa ska göra slut på sitt beroende av GPS-systemet, som<br />
från början är utvecklat till den amerikanska militären. Navigationssystemet<br />
ska skapa ett oberoende europeiskt navigationssystem<br />
som ska utvecklas för de civila behov som finns samt<br />
vara förenligt med GPS.<br />
Galileo beräknas kosta 20-26 miljarder kronor där EU och<br />
den europeiska rymdstyrelsen ESA ska bidra med hälften av<br />
beloppet. Den andra hälften hoppas man att medlemsländer och<br />
privata finansiärer ska stå för.<br />
22