VerksamhetsberÃƒÂ¤ttelse 2012 - Sveriges lÃƒÂ¤karfÃƒÂ¶rbund

Verksamhetsberättelse 

med årsredovisning 

Sveriges läkarförbund 

2012

12 

Innehåll 

2 inledning 

3 förhandling 

8 rådgivning och juridiskt biträde 

10 Professionsfrågor och förbundspolitik 

14 kommunikation 

15 förtroendemannaverksamhet 

16 förbundskansliet 

17 Läkartidningen Förlag AB 

19 Läkarförbundets fastigheter 

20 Centralstyrelsen 

21 Ledningsgruppen 

22 Bilaga: Förtroendevalda och tjänstemän 

25 Bilaga: Läkarförbundet med lokalföreningar 

och yrkesföreningar 

26 Bilaga: Avgivna remissyttranden 

Årsredovisning 2012 

27 förvaltningsberättelse 

29 resultaträkningar 

30 Balansräkningar 

31 kassaflödesanalyser 

35 revisionsberättelse 

Kontakt 

Läkarförbundets kansli 

Villagatan 5 

Box 5610, 114 86 Stockholm 

08-790 33 00 

info@slf.se 

www.lakarforbundet.se 

Läkartidningen 

Östermalmsgatan 40 

Box 5603, 114 86 Stockholm 

08-790 33 00 

info@lakartidningen.se 

www.lakartidningen.se 

1

Verksamhetsberättelse 2012 

12 

Inledning 

Förhandling 

Sveriges läkarförbund är och vill 

vara läkarnas självklara hemvist under hela 

karriären. Vår målsättning är att vara med 

och skapa den bästa sjukvården, genom 

konstruktivitet och trovärdighet. 

Läkarförbundet har en unik kompetens 

i frågor som rör läkarnas yrkesroll, arbetsliv 

och karriärgång. Såsom läkarnas fackliga och professionella 

organisation är ansvar, kvalitet, tillgänglighet och snabb 

och säker service några av våra viktiga ledord i verksamheten. 

Arbetet bedrivs främst nationellt men internationell 

samverkan har fått ökad betydelse. 

Läkarnas möjligheter till inflytande och påverkan 

är nödvändig för att säkerställa en effektiv och säker 

vård för patienterna. Arbetsmiljö, tid för patienten och 

antalet vårdplatser är viktiga faktorer som påverkar patientsäkerheten. 

Andra områden, som för sin utveckling 

kräver läkarkårens engagemang, är vårdval, IT i vården, 

folkhälsofrågor, ledarskap, strategier runt läkemedel och 

medicinteknik, kvalitetsfrågor samt säkerställandet av 

medicinsk kompetens över huvudmannaskapsgränserna. 

Alla frågor har strategisk betydelse för hälso- och sjukvårdens 

organisering och effektivitet och är frågor som 

Läkarförbundet arbetar aktivt med. 

Vidare har Läkarförbundet fört upp frågorna om 

medicinsk vårdgaranti samt allmänläkarbemanningen på 

den politiska dagordningen. 

För att behålla standarden på den svenska sjukvården 

i högsta internationella klass krävs dels adekvata 

Antal medlemmar, 2012-12-31 

antal 

medlemmar 

Yrkesverksamma 32 349 

Pensionärer 5 872 

Studenter 6 714 

Totalt 44 935 

resurser och målmedveten satsning på forskning, utveckling 

och fortbildning, dels kvalitet och ändamålsenlig 

dimensionering och struktur för grundutbildningen, AT 

och ST. Dessa frågor har krävt särskilt fokus från Läkarförbundet 

i olika sammanhang under året. 

Införande av vårdvalsmodeller och utvecklingen 

mot en ökad mångfald av vårdproducenter gör 

att fler medlemmar verkar i driftformer utanför traditionell 

landstingsanställning. Vi arbetar därför kontinuerligt 

med att utveckla servicen genom att skapa effektiva 

möjligheter att stödja medlemmar inom alla sektorer på 

arbetsmarknaden, såväl de anställda inom offentlig och 

privat sektor, inklusive industrin, som chefer, egenföretagare, 

forskare och studenter. Läkarförbundets och Läkartidningens 

gemensamma satsning på karriärkvällar runt 

om i landet har fortsatt skapat intresse och engagemang 

om en bransch i förändring. Den pågående Patientmaktsutredningen 

ger ytterligare energi i den diskussionen. 

Läkarförbundet har därför initierat ett projekt om den 

framtida läkarrollen; ”Uppdrag läkare”. 

Antalet medlemmar ökade under året med drygt 

1 000 stycken. En samlad läkarkår är en viktig kraftkälla 

för hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. 

Varje medlem ska känna att Läkarförbundet är en modern 

och dynamisk plattform för service och påverkansarbete i 

dag och i framtiden. Detta kräver kontinuerlig utveckling 

av förbundsstrukturen samt strategisk kommunikation. 

Läkarförbundet och Läkartidningen arbetar vidare för att 

synliggöra värdet för medlemmarna. 

Läkarförbundet agerar för att 

förbättra arbetsvillkoren för läkare på alla 

sektorer. Vi arbetar för att träffa kollektivavtal 

med alla arbetsgivare som anställer 

läkare, såväl privata som offentliga. Med 

kollektivavtal kan vi representera medlemmarna 

direkt gentemot arbetsgivarna 

och vi får inflytande över anställningsvillkoren. Förbundet 

arbetar för att förutsättningarna för de egenföretagande 

och privatpraktiserande läkarna ska vara så goda som 

möjligt. Vi samarbetar med andra organisationer vilket 

ger oss större möjligheter att påverka. 

Kommunal sektor 

Under våren 2012 avslutades det partsgemensamma 

arbetet om AT-läkarnas löneprocess. Parterna kunde konstatera 

att för att stödja en individuell och differentierad 

lönesättning av AT-läkare krävs lönekriterier anpassade 

efter AT-läkares arbetssituation och verksamhetens mål. 

Dessa kriterier utgör sedan underlag för lönesamtalet 

som ska hållas var tolfte månad mellan AT-chefen och 

AT-läkaren. 

Förhandlingar mellan Läkarförbundet och SKL/Pacta 

i 2012 års avtalsrörelse avslutades med att förbundet 

och SKL träffade ett ettårigt avtal den 30 april 2012. 

Avtalet gäller mellan 1 april 2012 och 30 mars 2013. Det 

innehåller en centralt reglerad lägstnivå för löneökningen 

lokalt som är i nivå med övriga träffade avtal för tjänstemän 

inom privat och kommunal sektor; lägst 2,6 procent 

per 1 april 2012. Avtalet innebär också följande: 

• parterna ska gemensamt se över förutsättningarna att 

nå avtal med längre avtalsperiod, 

• parterna ska inventera de lokala modeller för löneöversyn 

för läkare som finns, 

• parterna ska göra en kartläggning och analys av tidsbegränsade 

anställningar för legitimerade underläkare 

och specialistkompetenta läkare, samt 

• göra en gemensam översyn av kollektivavtalet 

Specialbestämmelser för läkare för att öka 

användarvänligheten. 

En begränsning infördes i de Allmänna Bestämmelserna 

(AB) när det gäller att kombinera allmän visstidsanställning 

och vikariat till maximalt tre år istället för lagens fyra 

år. Föräldrapenningtillägget blev uppdelningsbart men 

förälder som vill vara föräldraledig måste anmäla detta tre 

månader i förväg istället för lagens två månader, tidsbegränsade 

anställningar som är avsedda att pågå längre tid 

är tre månader kan sägas upp med en ömsesidig uppsägningstid 

av en månad. För att arbetsgivaren ska kunna 

säga upp en tidsbegränsad anställning krävs dock saklig 

grund (arbetsbrist eller personliga skäl). 

En ny regel om provanställning i AB innebär att 

arbetsgivaren ska ge besked till den fackliga organisationen 

när någon provanställts. Provanställning kan komma 

ifråga bara om det föreligger ett prövobehov. Anställningen 

gäller i högst sex månader och kan avbrytas av 

både arbetsgivare och arbetstagare med en månads uppsägningstid. 

Om provanställningen inte avbryts övergår 

den automatiskt till en tillsvidareanställning. Eftersom 

provanställningen numera övergår i en tillsvidareanställning 

om inget besked lämnas före prövotidens utgång är 

vår förhoppning att bruket av provanställning istället för 

visstidsanställning (vikariat och allmän visstidsanställning) 

ska medföra att antalet tillsvidareanställningar på 

sikt ökar. 

I avtalsuppgörelsen 2012 ingick också en förbindelse 

från SKL att inleda en dialog med Läkarförbundet 

om läkares möjligheter till fortbildning. En dialog har 

inletts under 2012 som fortsätter under 2013. 

Inför den kommunala avtalsrörelsen 2013 har ett 

yrkandearbete bedrivits inom förbundet med erfarenheter 

från tidigare avtalsrörelser som grund. Efter beredning i 

Förhandlingsdelegationen (FD) fastställde centralstyrelsen 

yrkandet som överlämnades till SKL/Pacta strax före jul. 

I månadsskiftet september/oktober 2012 sade 

SKL/Pacta upp kollektivavtalet om pension, KAP-KL för 

anställda i kommun, landsting och region. SKL/Pacta 

lämnade samtidigt över ett förslag om ett helt avgiftsbestämt 

pensionsavtal som skulle börja gälla från och med 

2013. Brukligt är att gällande kollektivavtal förlängs så 

länge parterna förhandlar om ett nytt avtal. SKL ville 

sätta press på parterna att komma till förhandlingar 

genom att inte förlänga KAP-KL efter uppsägningstidens 

utgång. 

Under hösten försökte parterna att komma överens 

om vad som skulle gälla efter 2012. SKL kunde tänka sig 

en förlängning av avtalet om parterna gick med på en helt 

avgiftsbestämt pensionsavtal med nivåerna 4,5 procent 

och 30 procent i avsättning under respektive över det så 

kallade taket i den allmänna försäkringen. Efter att Kommunal 

hade skrivit på en sådan principöverenskommelse 

kunde Läkarförbundet och övriga förbundsområden 

inom OFR ingå en överenskommelse den 28 december 

2 3


12 

2012 om att nu gällande tjänstepensionsavtal KAP-KL 

fortsätter att gälla 1 januari 2013 och framåt. Parterna ska 

under 2013 förhandla om ett nytt tjänstepensionsavtal. 

Det nya avtalet är tänkt att gälla för arbetstagare födda 

1986 och senare. 

Inom Förhandlingsdelegationen (FD) har kunskap 

byggts upp om fördelar och nackdelar med avgifts- och 

förmånsbestämda pensionsavtal. Frågan om pensionsavgifternas 

storlek vid arbete hos olika arbetsgivare är också 

en fråga som FD arbetar med. 

Samtliga huvudavtalsparter på kommunala 

sektorn samarbetar inom arbetslivsområdet genom 

Arbetsmiljörådet (AMR). Under 2012 startade föreningen 

Sunt arbetsliv av huvudavtalsparterna, bland annat 

Läkarförbundet. Parternas preventionsarbete inom arbetsmiljöområdet 

ska i fortsättningen bedrivas genom Sunt 

arbetsliv istället för som hittills genom AFA Försäkring. 

Forskningsarbetet fortsätter som förut i samarbete med 

AFA Försäkring. 

Läkarförbundet har fortsatt att bevaka frågan om 

anställningstryggheten för läkare som är anställda vid 

upplåtna enheter genom att följa upp skrivelserna till 

Socialdepartementet om att ta bort undantagen i lag och 

förordning från huvudregeln om tillsvidareanställning. 

Fullmäktige beslutade 2012 att delmålen i 

”Handlingsplan för jämställt specialitetsval” ska följas 

upp. Som en del i en sådan uppföljning har samma 

enkätundersökning som 2006 skickades ut till 10 000 yrkesverksamma 

medlemmar skickats ut på nytt. Vidare har 

en enkätundersökning om det lokala jämställdhetsarbetet 

skickats till läkarföreningarnas ordförande. Resultatet av 

undersökningarna kommer att sammanställas och redovisas 

under våren 2013. Läkarförbundet har som policy att 

ha ett integrerat jämställdhetsperspektiv vilket ska påverka 

alla verksamhetsområden. Lokalt arbetar föreningarna för 

att rätta till osakliga löner och centralt följer vi upp de 

lokala löneöversynsförhandlingarna genom att fråga om 

löneanalys och lönekartläggning genomförts. Lönestatistiken 

som är tillgänglig för medlemmarna är könsuppdelad. 

Statlig sektor 

Läkarförbundet är medlem i förhandlingsorganisationen 

Saco-S. Sedan årsmötet 2011 har inte längre Läkarförbundet 

en egen plats i styrelsen. Läkarförbundet har dock 

av de mindre förbunden valts att vara deras representant 

i styrelsen. 

Saco-S har förhandlat i 2012 års avtalsrörelse och 

blev klara med förhandlingarna 26 oktober 2012. Sedan 

1 oktober 2010 löper avtalet tillsvidare. Ett resultat av 

förhandlingarna blev att från och med 2016 kommer 

det lönesättande samtalet bli huvudmodell för den årliga 

löneöversynen även för universitets- och högskolesektorn. 

Det går dock att även efter 31 december 2015 tillämpa 

lokal förhandling som löneöversynsmodell om de lokala 

parterna är överens om det. Arbetsgivarverkets yrkanden 

om försämrade föräldrapenningsförmåner och minskning 

av den semesterlönegrundande frånvaron vid föräldraledighet 

avvisades. 

Läkarförbundet har varit Saco-S representant i kontakterna 

med den statliga utredningen om översynen av 

de statliga vårdmyndigheterna. Uppdraget föranledde 

att fackliga ombud för föreningarna i Saco-S vid berörda 

myndigheter samlades till åtminstone två träffar med 

utredningens huvudsekreterare och sekreterare. Slutbetänkande 

lades i mitten av maj 2012. Förslaget innebär stora 

förändringar i myndighetsstrukturen. 

Saco-S lyckades inte ingå ett kollektivavtal om 

tidsbegränsad meriteringsanställning inom högskolan 

med anledning av förändringar i Högskoleförordningen. 

Inom Saco-S har Läkarförbundet tillsammans med SULF, 

Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna utgjort förhandlingsgrupp. 

Då parterna inte lyckades träffa något avtal 

om meriteringsanställning återinförde regeringen en 

meriteringsanställning i Högskoleförordningen att gälla 

från 15 augusti 2012. 

Under 2012 har Läkarförbundet representerat Saco-S 

i en arbetsgrupp för framtagande av en information rörande 

konsekvenser av flera deltidsanställningar. Läkarförbundet 

har fortsatt bevakat frågan gentemot Försäkringskassan 

avseende lönekompensation för försäkringsläkare 

som har delade anställningar. 

I 2010 års statliga avtal blev det lönesättande 

samtalet huvudmodell för löneöversynen vid myndigheterna 

utom högskolan. För våra medlemmar som 

arbetar inom försvarsmakten har detta inneburit påtagliga 

förändringar då Läkarförbundet tidigare har förhandlat 

löneöversynen centralt. Insatser har gjorts för att stärka 

deras roll i det lönesättande samtalet samt att delge erfarenheterna 

till kontaktförbund och Saco-S förhandlingsledning. 

Förbundet har också aktivt bevakat löneutvecklingen 

för medlemmar vid Socialstyrelsen. 

Förbundet är kontaktförbund för föreningarna i Saco- 

S vid Statens beredning för medicinsk utvärdering och 

Rättsmedicinalverket. Då Saco-S-föreningen vid Rättsmedicinalverket 

saknar ordförande har Läkarförbundet 

fått gå in som samtalsstöd för föreningen/lokal part för 

medlemmarna i Saco-S i många frågor bland annat när 

det gäller lönerevision och samverkan. Arbetet med att 

rekrytera rättsmedicinare till styrelsen pågår. 

Privat sektor 

Förhandlingar med Vårdföretagarna om kollektivavtalen 

rörande företagshälsovård (D) samt vård och behandling 

(E och F) pågår sedan hösten 2012 och väntas bli klara 

januari 2013. Avtalet är ett tillsvidareavtal utan något 

centralt fastställt löneökningsutrymme. Förhandlingarna 

innebär nya skrivningar om kompetensutveckling och om 

löneprocessen. 

Läkarförbundet arbetar för en bättre kvalitet på 

lönestatistiken med arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna. 

För första gången kunde vi under våren 2012 

presentera en lönestatistik avseende medlemmar som 

arbetar hos arbetsgivare inom vård och behandling som 

tillhör Vårdföretagarna. 

Avtal med Arbetsgivaralliansen för perioden 1 

april 2012--31 mars 2014 har träffats innebärande ett 

löneökningsutrymme om lägst 2,8 procent per år av 

Läkarförbundets medlemmars lönesumma för individuell 

fördelning. 

Saco-P (en sammanslutning av förbund inom Saco 

med medlemmar på privat sektor) har fortsatt sitt samarbete 

med gemensamma akademikerföreningar inom 

industrin. Läkarförbundet har tillsammans med andra 

berörda förbund inom Saco-P finansierat en lokalföreningsrekryterare 

som arbetat med att stärka den fackliga 

aktiviteten inom branschen industri och kemi, bland 

annat läkemedelsindustrin. 

Under året har Läkarförbundet fortsatt arbetet med 

att höja den fackliga aktiviteten bland medlemmarna på 

privat sektor. Förhandlingar om samverkansavtal pågår 

i samarbete med berörda lokalföreningar. För att stödja 

fackliga insatser har Läkarförbundet medverkat vid olika 

träffar mellan fackligt förtroendevalda och ledning för 

sjukvårdsföretag. 

Regional skyddsombudsverksamhet med bidrag från 

staten har organiserats under 2012. 

4 5


12 

Läkarförbundet har tillsammans med 

andra fackliga organisationer arbetat i en arbetsgrupp 

med KFO (Kooperationens förhandlingsorganisation), 

Arbetsgivaralliansen, Vårdföretagarna, KFS och IDEA 

om meddelarskydd för anställda hos arbetsgivare som är 

medlemmar i de nämnda arbetsgivarorganisationerna. 

Övergång mellan olika avtalssektorer till exempel från 

landstingskommunal anställning till privat anställning 

innebär nya frågeställningar för medlemmarna. Därför 

pågår till exempel diskussioner med Vårdföretagarna 

om vilka villkor som ska gälla om anställd är sjuk vid 

övergång till ny arbetsgivare. 

Förhandlingsöverenskommelsen med SKL om den 

nationella taxan för privatpraktiserande läkare gäller till 

och med 2013. I slutet av 2012 har planering lagts för 

nya förhandlingar under 2013. 

Allmänt 

Under våren 2012 har Läkarförbundet fortsatt att medverka 

i det arbete som SCB håller i gällande standard 

för svensk yrkesklassificering (SSYK). SSYK används 

för internationella och nationella jämförelser. SCB har 

gått på vår linje att det i framtiden föreslås finnas fyra 

yrkesklassificeringar för läkare att jämföra med dagens 

enda. SCB föreslår indelning i specialistläkare där även 

allmänläkare ingår, ST-läkare, AT-läkare och övriga 

läkare. Indelningen i chefskategorier inom hälso- och 

sjukvård har blivit som vi förespråkat i enlighet med den 

kommunala AID-klassifikationen. 

Under året har Läkarförbundet deltagit i regeringens 

trepartssamtal (fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer 

och regeringen) för att underlätta för unga 

och utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden. För 

Läkarförbundets del har det inneburit samtal med SKL 

om att underlätta och korta väntetiden att etablera sig 

på svensk läkararbetsmarknad för ”tredjelandsläkarna”. 

Arbetet har delvis integrerats med påverkan på den statliga 

utredarens översyn av ”Vägen till svensk hälso- och 

sjukvård för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 

utbildad i tredjeland”. 

Läkarförbundets inkomstförsäkring 

vid arbetslöshet som började gälla under 2012 medför 

att medlemmar i Läkarförbundet kan få kompletterande 

ersättning vid tillfällig arbetslöshet. Försäkringen omfattar 

förbundets yrkesverksamma medlemmar som blir 

ofrivilligt arbetslösa och ger ersättning med 80 procent 

på löner upp till 100 000 kronor per månad under högst 

sex månader. Inkomstförsäkringen kräver medlemskap i 

Akademikernas erkända arbetslöshetskassa och samordnas 

i förekommande fall med de omställningsavtal som 

finns på respektive sektor. 

Översikt lönestatistik 2012 

Läkarförbundet har som mål ”att löneutvecklingen för 

läkare ska årligen vara bättre än den genomsnittliga löneökningen 

på den svenska arbetsmarknaden”. 

Löneutvecklingen mellan november 2011 och november 

2012 för hela arbetsmarknaden ligger på 2,4 procent. 

Denna löneutveckling avser medellönen respektive år för 

en population som inte består av samma individer mellan 

mättillfällena, så kallad kollektiv löneutveckling. Jämförbar 

löneutveckling för läkare som arbetar inom landsting/region/ 

kommun är för motsvarande period 2,3 procent. Löneutvecklingen 

för identiska individer på samma befattning vid 

de olika mättillfällena är 3,7 procent. Det garanterade 

utfallet för löneöversynen 1 april 2012 uppgick till 2,6 

Kommunal sektor enligt befattningsklassificering AID 

procent. Om hänsyn tas till befordringsgången blir löneutvecklingen 

för identiska individer motsvarande period 5,3 

procent för medlemmar inom landsting/regioner/kommuner. 

Inom staten är den kollektiva löneutvecklingen högre än 

inom landstinget för grupperna lektor/överläkare, lektor samt 

professor. För lektor/överläkare och professor/överläkare 

redovisas totallön det vill säga statlig och kommunal lön. 

När det gäller anställda läkare på privat sektor exklusive 

företagsläkare är löneutvecklingen osäker å grund av 

bristande kvalitet på det partsgemensamma underlaget. 

Löneutvecklingen för företagsläkare enligt Läkarförbundets 

löneenkät är 3,5 procent november 2011 till november 

2012. 

Löneutveckling % 

Befattning Samtliga Kvinnor Män Kvinnors Samtliga Kvinnor Män 

medellön medellön medellön lön i % av 2011-12 2011-12 2011-12 

mäns lön/diff kr 

Läkare/chef direkt underställd nämnd/styrelse (A) 101 415 103974 100 368 104/3606 4,0 5,3 3,4 

Läkare/chef på mellannivå (B) 83 347 82158 84 043 98 / -1885 2,9 2,9 2,9 

Läkare/chef 1:a linjen (C) 72 986 72110 73 578 98 / -1468 2,3 3,8 1,5 

Överläkare med specifik ansvarskod (L+F) 67 327 66289 67 874 98 / -1585 3,1 3,1 3,2 

Överläkare 66 575 65684 67 364 98 / -1680 3,2 3,3 3,2 

Distriktsläkare med specifik ansvarskod (L+F) 70 972 69401 72 363 96 / -2962 4,4 4,7 4,2 

Distriktsläkare 67 798 66818 68 863 97 / -2045 3,4 3,5 3,4 

Specialistläkare med specifik ansvarskod (L+F) 57 825 57300 58 314 98 / -1014 3,2 3,8 2,7 

Specialistläkare 55 348 54934 55 884 98 / -950 2,9 2,9 3,0 

ST-läkare 41 445 41328 41 639 99 / -311 2,5 2,6 2,4 

Leg läkare, vikarie m.m. 39 076 38507 39 922 96 / -1415 2,9 2,4 3,7 

AT-läkare 29 618 29576 29 683 100 / -107 1,7 1,9 1,3 

Ej leg läkare, vikarie m.m. 28 643 28587 28 706 100 / -119 1,7 1,5 2,0 

Samtliga 56 225 53406 59 179 90 / -5773 2,3 2,8 2,0 

Statlig sektor 





Lektor 56 279 51 370 59 006 87 / -7636 7,8 -1,6 13,1 

Lektor/överläkare 77 521 77 344 77 610 100 /-266 2,8 3,3 2,5 

Professor 68 015 65 845 68 445 96 /-2600 5,0 2,5 5,6 

Professor/överläkare 91 852 89 684 92 436 97 / -2752 2,0 1,5 2,1 

Specialistläkare på myndighet 75 169 72 137 77 233 93/ -5096 1,6 1,8 1,8 

Privat sektor 





Privat anställda läkare (Vårdföretagarna) 65484 62418 68725 91 / -6307 0,8 0,3 1,4 

Privat anställda företagsläkare (löneenkät) 74 019 72 923 75 102 97 / -2179 3,5 4,7 2,6 

6 7


12 

Rådgivning och juridiskt biträde 

Den service som förbundet erbjuder, 

både medlemsrådgivningen och det 

juridiska biträdet, utgör centrala delar av 

Läkarförbundets verksamhet. Servicen 

bedrivs både lokalt och centralt. 

Förbundets verksamhet spänner över 

ett brett fält vilket gör att även vår rådgivning omfattar 

många olika områden. Bland dessa kan nämnas exempelvis 

anställningsvillkor, lön, arbetstid, pension och arbetsmiljö. 

Inom området hälso- och sjukvårdsjuridik ges 

råd avseende exempelvis sekretess, journalförings- och 

intygsfrågor samt ges även biträde i ärenden där läkaren 

har anmälts till Socialstyrelsen eller Hälso- och sjukvårdens 

ansvarsnämnd (HSAN). Medlemmar kan dessutom 

få råd kring regler avseende utbildning och legitimation 

samt stöd i samband med AT och ST. 

Affärsjuridiska frågor ligger inte inom Läkarförbundets 

egentliga verksamhetsområde. För att möta 

en efterfrågan och för att ytterligare stärka och bredda 

området för Läkarförbundets service till medlemmarna 

har under året ett samarbete inletts med en affärsjuridisk 

advokatbyrå. Samarbetet har mottagits positivt och 

efter en utvärdering har beslutats att denna service ska 

fortsätta. 

Rådgivningsverksamheten kompletteras med en omfattande 

individinriktad förhandlingsverksamhet där vi 

företräder våra medlemmar gentemot deras arbetsgivare, 

såväl genom våra lokala företrädare som via det centrala 

förbundskansliets förhandlare. Vi företräder även i vissa 

fall medlemmarna i domstol. 

Förbundets målsättning är att servicen ska svara mot 

alla medlemmars behov av vägledning och stöd i frågor 

som rör deras anställning och övriga yrkesverksamhet. 

Såväl läkare med anställning som egenföretagare ges stöd 

och rådgivning utifrån sina respektive situationer. Servicen 

för studentmedlemmar i MSF är utformad utifrån det 

stödbehov som föreligger under grundutbildningen. 

Allt fler medlemmar uttrycker önskemål om att 

arbeta längre och det finns all anledning att tro att individuella 

önskemål om att arbeta under mer flexibla former 

kommer att öka i omfattning. Alla medlemmar över 65 

som önskar fortsätta sin yrkesverksamhet kan kvarstå som 

yrkesverksamma medlemmar och får då tillgång till individuell 

service och rådgivning avseende yrkeslivet även 

fortsättningsvis. Pensionärsmedlemmar erhåller anpassad 

service framförallt avseende pensionsfrågor. 

Det är mycket viktigt att den service som erbjuds är 

lättillgänglig. Vid kontakter med förbundets lokalfören- 

ingar är det lokalföreningen som tar hand om medlemmens 

frågeställning med förbundet som central resurs 

när behov finns. Medlemmen kan även kontakta den 

centrala rådgivningen direkt. Rådgivningen, som alltid är 

bemannad av två handläggare, nås via e-post, formulär på 

hemsidan eller telefon (måndag kl 9-12 samt tisdag till 

fredag kl 9-12 och 13-15). Medlemmar, förtroendevalda 

samt lokalföreningskanslier kan vända sig till den centrala 

rådgivningen för att få råd och vägledning. 

Det kontinuerliga arbetet med att förbättra 

rådgivningsverksamheten har under året gått vidare genom 

bland annat vidareutveckling av våra interna administrativa 

rutiner. Därtill har ett arbete påbörjats med att 

uppgradera och effektivisera utnyttjandet av de befintliga 

IT-systemen för ärendehantering vilket sker i samarbete 

mellan det centrala förbundskansliets avdelningar. 

Insatser har skett avseende förbättringar av lönestatistiken 

till både form, omfattning och innehåll. Möjligheten 

att genomföra regressionsanalyser på diskrimineringsgrunden 

kön utreds för närvarande. 

Arbete har lagts ned på att lyfta fram karriärfrågor 

bland annat i samband med genomförande av karriärkvällar 

i samarbete med Läkartidningen. På förbundets 

webbplats har karriärsidorna utvecklats till både innehåll 

och form. 

Medlemsnöjdheten vid kontakter med det centrala 

förbundskansliet har likt tidigare år granskats genom en 

enkätundersökning. 

Kollegialt nätverk 

Antal kontakttillfällen 2012: 278 

Verksamhetstal och resultatanalys 

Medlemsrådgivningen 2012 2011 

Antal kontakter, cirka 7 446 6 750 

Antal individärenden 491 495 

Antal ansvarsärenden 84 82 

Medlemskategorier som kontaktat 

medlemsrådgivningen 2012 % 

Yrkesverksamma medlemmar 92 

Pensionerade medlemmar 5 

Studenter 2 

Kompletteringsläkare 1 

Nöjdhet med medlemsrådgivningen, enligt webbenkät. 

1 instämmer inte alls – 6 instämmer helt. 

2012 2011 

Lätt att få kontakt 4,91 4,97 

Tillräckliga öppettider 4,68 4,57 

Snabb återkoppling 4,75 4,74 

Professionell och 

förtroendeingivande 4,88 4,94 

Frågan är omhändertagen 4,62 4,64 

Anlita igen 5,05 5,11 

Rekommedera kollega 4,96 5,06 

Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, 

samtliga (7 466 kommentarer) 

Utbildningsfrågor 3 % 

Egenföretagarfrågor 

6 % 

Arbetsliv, 

arbetsmiljö 2 % 

Övrigt 8 % 

Avtal, lön, 

arbetsrätt 55 % 

Sjukdom 9 % 

Privata 

problem 16 % 

Integration 9 % 

Ansvarsärenden 

15 % 

Diverse 

arbetsrelaterade 

problem 61 % 

Pensioner och 

försäkringar 16 % 

HS-juridik, etik, 

ansvar 10 % 

Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, 

över 65 år (1 124 kontakter, 15 %) 

Övrigt 7 % 

Mobbning 18 % 

Missbruk 0 % 

Egenföretagarfrågor 

15 % 

Avtal, lön, 

arbetsrätt 29 % 

Arbetsliv, 

arbetsmiljö 1 % 

Pensioner och 

försäkringar 37 % 

HS-juridik, etik, 

ansvar 11 % 

8 9


12 

Professionsfrågor och förbundspolitik 

Läkarförbundets arbete med 

professions- och förbundspolitik syftar till 

att främja medlemmarnas yrkesmässiga 

och ekonomiska intressen och samtidigt 

främja sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. 

I det senare ligger arbetet för en 

patientsäker, högkvalitativ vård och förbättrad folkhälsa. 

Vård av hög kvalitet kräver välutbildade och kompetenta 

läkare. God utbildning, kontinuerlig fortbildning 

och forskningsaktiva läkare har därför – liksom tidigare år 

– varit en högt prioriterad fråga. Förtroendet för läkarkåren 

bygger på att läkarna har den kompetens de behöver. 

Med tanke på den växande andelen läkare med utbildning 

utanför Sverige har även arbetet med att underlätta 

inträdet på den svenska arbetsmarknaden varit en viktig 

fråga, såväl centralt som lokalt. 

Under 2012 har etablerings- och ersättningsregler varit 

centrala frågeställningar. Förbundet har i detta sammanhang 

verkat för läkares möjligheter att dela sin tid mellan 

landstingsanställning och arbete som specialist i den 

privata vården. En förstärkning av vårdvalet utanför sjukhusen 

är ett angeläget mål för att förbättra effektiviteten i 

det svenska sjukvårdssystemet. 

Etik 

Läkarnas arbete utgår ifrån ett etiskt förhållningssätt. 

Läkarförbundet har därför fortsatt att arbeta för att öka 

läkarkårens kunskaper och medvetenhet i medicinsketiska 

frågor och synliggöra etiska frågeställningar i den 

kliniska vardagen. Etik- och ansvarsrådet (EAR) har 

tillsammans med Svenska Läkaresällskapet anordnat en 

etikdag där läkarrollen i dagens samhälle och hälso- och 

sjukvård diskuterades. 

Sociala medier fyller en viktig funktion för många 

läkare och är en betydelsefull arena för utbyte av åsikter. 

Det är angeläget att läkare är delaktiga och syns i 

offentliga diskussioner. Samtidigt behöver den som väljer 

att medverka i sociala medier vara medveten om de risker 

som finns. I syfte att visa på etiska svårigheter och bidra 

till ett väl övervägt användande av sociala medier har Läkarförbundet 

tillsammans med Svenska Läkaresällskapet 

tagit fram råd till läkare vid användning av sociala medier. 

Läkarförbundet har även fortsatt att verka för papperslösa 

personers rätt till vård. Förbundet har i sitt remissvar 

över regeringens förslag till ny reglering på området framfört 

att förslaget visserligen vidgar rätten till vård jämfört 

med dagsläget, men att den föreslagna regleringen ändå är 

alltför restriktiv för att leva upp till mänskliga rättighetsoch 

medicinsk-etiska krav. 

De internationella influenserna på hälso- och sjukvården 

och dess personal blir allt mer påtagliga och kräver 

aktivt arbete av Läkarförbundet även internationellt. 

Påverkan sker främst genom medverkan i de övergripande 

europeiska läkarorganisationerna och i världsläkarorganisationen 

WMA. 

Sjukvårdspolitik 

Läkarförbundet har fortsatt sitt arbete för ökade resurser 

till vården. En framgång är att Läkarförbundets mål om 

att hälso- och sjukvårdens andel av BNP ska uppgå till tio 

procent har uppnåtts enligt senaste NR-statistik. 

Riksdagsutskott och departement har uppvaktats med 

krav och synpunkter på den hälso- och sjukvårdspolitik 

som Alliansen har gått till val på. Konstaterades att 

utvecklingen mot ett minskat antal vårdplatser nått vägs 

ände och att bristerna i vården av de mest sjuka äldre 

måste åtgärdas. I detta sammanhang inbjöds Socialministern 

till överläggningar med Läkarförbundet där vi bland 

annat tog upp frågan om regeringens satsning på 4,3 Mdr 

för de mest sjuka äldre. 

När det gäller vårdplatsbristen har vi 

kunnat konstatera att Socialstyrelsen och SKL har tagit 

starkt intryck av den debatt som bland annat Läkarförbundet 

drivit under senare år. I ett nationellt projekt har 

dessa organisationer lett arbetet med att utveckla relevanta 

mått för att på kunna följa överbeläggningarna vid olika 

sjukhus. Socialstyrelsen har sedan på basis av denna uppföljning 

genomfört tillsyn av flera utsatta sjukhus. Tack 

vare möjligheterna till jämförelser har också media har 

kunnat belysa frågan mer intresseväckande och faktabaserat 

än tidigare. 

Då det gäller de framtida etablerings- och ersättningsreglerna 

för den öppna specialistvården har förbundet 

varit fortsatt aktivt. Punkter med övergripande krav på de 

kommande regelverken har tagits fram som komplement 

till förbundets övergripande sjukvårdspolitiska program. 

Förbundsledningen har även uppvaktat regeringen och 

överlämnat ett förslag på lagstiftning om utvidgat vårdval 

ifall statsmakterna väljer att efter en övergångsperiod avveckla 

nationella taxan. Olika vårdvalsmodeller är under 

utveckling i främst Stockholm och Halland. Syftet med 

förbundsarbetet har varit att främja konkurrensneutralitet 

och att nyetableringen av vårdföretag inte försämrar 

förutsättningarna för den småskaliga öppenvården. 

Under året har en intervjustudie om läkarmedverkan 

i hemsjukvården genomförts. Syftet var att fånga 

ett ”inifrån verksamheten-perspektiv” det vill säga att låta 

läkare ge sin syn på hur hemsjukvårdspatienter får sina 

behov av läkarinsatser tillgodosedda. Frågor ställdes i syfte 

att fånga förutsättningar, hinder och möjligheter samt vad 

det är som styr läkarmedverkan i hemsjukvården i praktiken. 

Därefter har ett utredningsarbete i nära samverkan 

med centralstyrelsen påbörjats i syfte att få fram förslag 

till hur läkarmedverkan ska kunna förbättras. 

Läkarförbundet har under lång tid kritiserat kömiljarden 

i kombination med regelverket för den nationella 

vårdgarantin, som anses ge undanträngningseffekter för 

bland annat äldre och andra svaga patientgrupper. Systemet 

anses också leda till suboptimeringar och ett dåligt 

resursutnyttjande. Ett utredningsarbete har bedrivits för 

att bredda underlaget för Läkarförbundets förslag om en 

förbättrad, så kallad medicinsk vårdgaranti. I samband 

med Almedalen 2012 presenterades utredningsresultaten 

med förslag till en reformerad vårdgaranti i Läkarförbundets 

rapport Medicin med det samma? – Förslag till en 

rättvisare vårdgaranti. Preliminära slutsatser och förslag 

redovisades för riksdagens socialutskott under våren 2012. 

Arbetsmarknad 

Under 2012 har vi fortsatt att bevaka primärvårdens 

bemanning och dess vårdvalssystem. En ljusning är att 

antalet vårdcentraler ökat med mer än 20 procent som 

en direkt följd av vårdvalet. En angränsande och viktigare 

fråga är hur antalet specialister i allmänmedicin 

påverkats av vårdvalet. Vid uppvaktningar och annat 

påverkansarbete har vi lyft betydelsen av att nå målet om 

1 500 invånare per heltidsarbetande allmänläkare. Av 

Socialstyrelsens senaste statistik synes läkartillgången ha 

ljusnat något, delvis som en följd av att många allmänläkare 

nu tycks arbeta högre upp i åldrarna. För att få en 

mer detaljerad bild av situationen har förbundet gjort en 

undersökning av bemanningen vid samtliga vårdcentraler 

i landet. Förbundet har även arbetat för att skapa goda 

förutsättningar för etablering av småskaliga, läkarledda 

verksamheter utanför sjukhusen. 

Läkarförbundet har även startat ett projekt inom 

ramen för den arbetsmarknadspolitiska insatsen ”Etableringslots”. 

Som första Sacoförbund har Läkarförbundet 

startat en verksamhet där vi lotsar nyanlända in på arbetsmarknaden. 

Vår nisch är självklart läkare och vi har blivit 

10 11


12 

ett populärt val hos denna grupp. Verksamheten riktar 

sig till personer som fått uppehållstillstånd av flyktingskäl 

och finansieras med bidrag från Arbetsförmedlingen. 

Syftet är att förutom hjälpa de enskilda individerna även 

tillskansa förbundet en kompetens kring dessa läkares 

situation och även få en ökad möjlighet att påverka 

utformningen av själva reformens regelverk. 

Ledarskap 

Kansliet har under år 2012 arbetat med ett antal frågor 

rörande medlemmar som är chefer. Arbetet har varit inriktat 

på att kommunicera direkt till dessa rörande deras 

yrkesroll och villkor. Ett arbete för att göra förbundets 

hemsida mer intressant för chefer har påbörjats, liksom 

ett arbete för att ta fram en handbok för chefer. Det har 

utarbetats ytterligare förslag på villkorsavtal för chefer. 

Under året har ett samarbete med Saco inletts angående 

chefsfrågor. Detta har bland annat resulterat i att ett antal 

seminarier under året om chef- och ledarskap, dit Läkarförbundet 

medlemmar bjudits in och deltagit. 

IT och läkemedel 

I arbetet för en patientsäker och effektivare användning 

av läkemedel, medicinteknik och IT har besvarandet av 

remisser och förfrågningar varit omfattande. Under året 

har förbundet deltagit i tre samråd med den statliga Läkemedels- 

och apoteksutredningen. Generaldirektörerna 

för Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Tandvårds- och 

läkemedelsförmånsverket inbjöds till den årliga diskussionen 

med förbundet. Förbundet har också medverkat i 

flera samrådsgrupper, bland annat på Läkemedelsverket 

och Socialdepartementet. Förbundet ingår med representant 

i den så kallade Högnivågruppen inom den 

Nationella läkemedelsstrategin samt Socialdepartementets 

styrgrupp för IT och läkemedel. 

Sjukskrivningsprocess 

Förbundet har ingått i en referensgrupp för ett nytt verktyg 

för bedömning av arbetsförmåga. Förbundet har även 

medverkat i arbetet för En enklare sjukförsäkringsprocess 

och i en arbetsgrupp på Inera om framtidens intygsarbete. 

Även deltagandet i Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum 

har fortsatt 2012. Överläggningar har också ägt rum 

med riksdagens socialförsäkringsutskott och Försäkringskassans 

generaldirektör. 

Arbetsmiljö 

För att utveckla läkares arbetsmiljö har olika insatser 

genomförts under året. Arbetet fortsätter med rapporter 

ur den arbetsmiljöenkät som genomfördes i samarbete 

med Stockholms Universitet. Arbetslivsgruppen har även 

berett frågor och underlag till följd av ett antal motioner 

till Läkarförbundets fullmäktigemöte. 

Inom ramen för parternas arbetsmiljösamarbete vid 

AFA försäkring har två nya forskningsprogram lanserats 

med inriktning på arbetslivsrehabilitering samt företagshälsovård. 

Flertal inkommande forskningsansökningar 

har direkt bäring på läkares arbete och där resultat kan 

komma till praktisk nytta. 

Projekt om hot och våld, belastningsergonomi samt 

rehabilitering har slutförts och överförts till de centrala 

parternas nybildade förening för förebyggande arbetsmiljöarbete; 

Sunt arbetsliv. 

I samarbete med arbetsmarknadens parter genomfördes 

också arbetslivskonferensen ”Gilla Jobbet!” med 5 000 

besökare. 

Utbildning och forskning 

Under året har förbundet tagit ställning till hur grundutbildningen 

och AT kan utvecklas i dokumentet ”En modern 

läkarutbildning”. Förbundets delegation för utbildning 

och forskning har noga följt den statliga utredning 

om grundutbildningens framtid som regeringen tillsatte 

under 2011, och Läkarförbundet har representerats av två 

experter i utredningen. 

Medlemsrådgivningen har besvarat frågor och gett 

individuell hjälp när det gäller Socialstyrelsens föreskrifter 

och allmänna råd och godkännandeprocessen för AT och 

ST. En tilltagande invandring av läkare utbildade utomlands 

har ökat komplexiteten i dessa frågor. Flera frågor 

har hanterats avdelningsövergripande, då frågeställningarna 

inte sällan tenderar att innehålla en kombination av 

utbildningsfrågor och arbetsrättsliga frågor. Fortlöpande 

kontakter med Socialstyrelsen har också ägt rum för att 

bringa klarhet i en rad frågeställningar. 

studierektorsnätverkets två konferenstillfällen 

under året har varit mycket välbesökta och främst rört 

läkarutbildningsutredningens arbete samt Socialstyrelsens 

arbete med en ny specialitetsindelning och förändringar i 

specialiteternas målbeskrivningar. 

Läkarförbundet har genom sin representation i det 

nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) 

på nära håll kunnat följa arbetet, samt haft möjligheter 

att påverka det. Läkarförbundet samt specialitetsföreningarna 

fick under våren möjlighet att lämna synpunkter på 

översynen av specialitetsindelningen. 

En fortbildningskonferens arrangerades 

under temat ”Dags att reglera läkarnas fortbildning”. 

Parterna var eniga om att det behövs en tydligare styrning 

och bättre uppföljning av läkarnas fortbildning och SKL 

bjöd in Läkarförbundet till gemensamma överläggningar. 

I denna fråga har också Läkarförbundet träffat Socialdepartementet 

och Läkemedelsverket och diskuterat hur det 

nya förslaget om fortbildning i Yrkeserkännandedirektivet 

kan hanteras. Enligt förslaget ska varje medlemsland 

regelbundet rapportera hur fortbildningskravet på läkare 

hanteras. 

Under 2012 har Läkarförbundet utvecklat en modell 

för fortbildningsinspektioner, med inspiration från 

dagens SPUR-inspektioner. Den nya modellen har diskuterats 

i Läkarförbundets fortbildningsnätverk och vid 

konferenser med specialitetsföreningarna. 

IPULS ABs verksamhet lades ned vid årsskiftet 

2012/13. För att inte kurscertifieringen, kurskatalogen 

och SPUR-inspektionerna skulle upphöra beslutade 

förbundet under hösten att överta rättigheterna till dessa 

verksamheter och återstarta verksamheten i ett eget bolag 

under 2013. 


Inom forskningsområdet har förbundet uppmärksammat 

den kliniska forskningens förutsättningar 

och forskningens plats i sjukvården, bland annat vid ett 

välbesökt eget seminarium i februari. Förbundet har vid 

flera tillfällen lämnat förslag och synpunkter till departementet 

inför arbetet med forskningspropositionen och 

har särskilt lyft behovet av satsning på svensk behandlingsforskning. 

En särskild behandlingsforskningsfond 

är nu skapad med nya medel från stat och landsting. 

Förbundet har också bevakat förhandlingarna om ett nytt 

ALF-avtal och framfört sina synpunkter till parterna när 

tillfälle givits. 

I arbetet med att öka harmoniseringen av den 

europeiska läkararbetsmarknaden och samtidigt säkra 

en välutbildad läkarkår har vi fortsatt arbetet med att 

följa och bedöma konsekvenser av den regeländring som 

innebar att titeln Europaläkare togs bort i svensk lagstiftning. 

Detta betyder att allmänpraktiserande läkare från 

Europa nu kan få svenskt specialistbevis i allmänmedicin 

utan kompletterande utbildning. Överläggningar har 

förts med såväl Socialstyrelsen som Socialdepartementet 

i denna fråga. Vi har också bedrivit aktivt i påverkansarbete 

när det gäller revideringen av yrkeskvalifikationsdirektivet, 

till exempel genom direktkontakt med svenska 

europaparlamentariker, genom Saco och genom att ingå 

i en arbetsgrupp inom den europeiska läkarförbundsorganisationen 

CPME. Påverkansarbetet har bland annat 

gällt behovet av att på europanivå öka minimitiden för 

utbildning gällande allmänpraktiserande läkare. 

Under året har en utredare på uppdrag av Socialdepartementet 

sett över processen till legitimation för läkare 

utbildade utanför EU. Till detta arbete har vi fört fram 

synpunkter och erfarenheter, bland annat vunna från 

Läkarförbundets lotsprojekt. 

2012 2011 2010 

Hälso- o sjukvårdens andel av BNP – 9,5 % 9,5 % 

Antal vårdplatser, landstingsfinansierade (1) 25 600 25 600 25 700 

Antal vårdplatser, särskilda boenden (1) 92 200 93 980 95 400 

Småskaliga/läkarägda aktiva vårdföretag (1) 292 258 250 

Extern fortbildning, betalda dagar/år (1) 7,4 8,1 8,3 

Intern fortbildning, tim/vecka (1) 2,9 3,0 2,8 

Andel disputerade läkare (1) (2) 18,6 19,0 19,1 

Läkare med chefsbefattning (3) – – ca 6000 

Deltagande i statliga utredningar (4) 4 3 1 

Antal remissvar 67 57 48 

(1) Senast tillgängliga uppgifter. Ett års eftersläpning. 

(2) Gäller leg läkare under 74 år. Läkare med grundutbildning i annat land ingår ej 

(3) Ny uppföljning av antalet läkare med chefsuppdrag planeras under 2013 

(4) År 2012; Patientmaktsutredningen (S 2011:03), Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07), 

Utredningen om rätt information i vård och omsorg(S 2011:13), Läkarutbildningsutredningen 

(S 2011:96) 

12 13


12 

Kommunikation 

Förtroendemannaverksamhet 

För att kunna driva de frågor som är 

viktiga för Sveriges läkare krävs en hög anslutningsgrad. 

Rekrytering och arbete för att behålla 

medlemmar är prioriterade verksamheter och 

årets rekryteringsinsatser har gett goda resultat 

med en medlemsökning på 1 063 personer. Anslutningsgraden 

på 82 procent av de yrkesverksamma medlemmarna 

når dock inte upp till målet, vilket har resulterat 

i en diskussion om ett än mer intensifierat rekryteringsarbete 

och hur vi på bästa sätt ytterligare kan stärka 

medlemsnyttan. 

Yngre personer väljer idag i lägre utsträckning 

ett fackligt medlemskap. Vi har gjort riktade kampanjer 

och ökat synligheten hos denna grupp medlemmar 

bland annat genom att satsa på kongressen Framtidens 

specialistläkare och AT- och ST-dagar runt om i landet. 

Tillsammans med MSF ordnade vi AT-mässor på alla studieorter 

i Sverige och vi deltog i MSF Utlands kongress. 

Förbundet sponsrar även lokala rekryteringsaktiviteter för 

studenter. 

Värdet av medlemskapet kommuniceras kontinuerligt 

via våra viktigaste kommunikationskanaler; nyhetsmejl, 

hemsida, medlemssida och på ledarsidan i Läkartidningen. 


Antal medlemmar 2007–2012 

Anslutningsgrad 2012 

Läkarförbundet bevakar sociala medier och finns med på 

Facebook och Twitter. Under året har arbetet för att anpassa 

förbundets hemsida till plattformar som läsplattor och 

smartphones inletts. Vi genomförde en lyckad kampanj för 

att få medlemmarna att uppdatera sina e-postadresser. 

På hemsidan och på olika mässor har förbundets karriärsatsning 

lyfts. Läkarförbundet har, tillsammans med 

Läkartidningen, fortsatt de populära karriärkvällarna runt 

om i landet. En folder om karriärval för läkare har tagits 

fram. 

Genom aktivt pressarbete har många angelägna 

nyhetsartiklar, inslag och debattartiklar publicerats 

om Läkarförbundet. Till exempel fick Läkarförbundets 

kritik av vårdgarantins konstruktion stort genomslag. 

Två heldagsutbildningar i medieträning och temadagen 

Risk, kris och media har genomförts för förtroendevalda. 

Politikerveckan i Almedalen är sedan flera år en viktig 

del i Läkarförbundets påverkansarbete. 2012 arrangerade 

vi fyra seminarier och medverkade i över 20 andra. Flera 

år i rad har Läkarförbundet varit den av vårdorganisationerna 

med högst aktivitet. 

Medlemskommunikation 

På 2012 års fullmäktigemöte fattades 

ett antal beslut som ett resultat 

av den organisationsutredning som 

pågått inom Läkarförbundet de 

senaste åren. De beslut som fattades 

var följande: 

• Där det finns fler lokalavdelningar 

inom ett huvudmannaområde ska dessa 

bilda beslutsmässiga regionföreningar som övertar 

förhandlingsmandatet gentemot arbetsgivaren. 

• Övriga lokalföreningar kan bilda samrådsdelegationer 

i syfte att samverka kring gemensamma frågor och 

möta huvudmännens framtida regionaliseringsplaner. 

• Ombudsmannastödet till medlemmarna ska öka. 

• Chefernas medlemskap i lokalföreningarna kvarstår. 

• En yrkesförening för industrianställda läkare ska 

bildas. 

Mycket av arbetet har sedan bedrivits vidare lokalt av 

förbundets lokalföreningar. 

Frågan om att fackligt arbete ska vara meriterande har 

fortsatt hanterats inom ramen för förhandlingsdelegationen. 

Konkreta förslag har presenterats i en rapport och 

förbundskansliet har reviderat Vägledning för fackligt 

förtroendevalda, tagit fram argument för rekrytering av 

fackligt förtroendevalda samt en checklista vid missgynnande 

av fackligt förtroendevalda. 

Läkarförbundet bedriver en omfattande facklig 

kursverksamhet både på central och på lokal nivå. De 

centralt arrangerade fackliga bas- och fortsättningskurserna 

erbjuds dels separat under en kursvecka i Stockholm 

och dels samlat under en kursvecka utomlands. Kurserna 

ska ge insikter i vad rollen och uppdraget som fackligt 

förtroendevald i Läkarförbundet innebär samt förmedla 

kunskap i fackliga sakfrågor såsom kännedom om relevant 

arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal. I kursutbudet 

finns också temadagar i aktuella fackliga ämnen och kurser 

för förbundets skyddsombud. Facklig utbildning med 

sektorsanpassat innehåll arrangeras för förtroendevalda 

inom den privata och den statliga sektorn. 

På lokal nivå genomförs baskurser i lokalföreningarnas 

regi med eller utan medverkan av föreläsare från förbundskansliet. 

Ambitionen är att alla fackligt förtroendevalda 

ska uppfatta att det finns en facklig utbildning som 

möter just deras behov. 

Läkarföreningarnas styrelser har möjlighet att förlägga 

styrelseinternat på förbundskansliet och erbjuds därmed 

egen anpassad utbildning och information. 

Ordförandekonferens arrangeras under två dagar med 

aktuella frågeställningar liksom centrala nätverksdagar för 

kanslianställda på de lokala läkarföreningarna. 

Handläggare från förbundskansliet medverkar vid 

medlemsmöten på temat löneförhandling, pension, 

patientsäkerhetslagen, sekretess- samt arbetstidslagstiftningen. 

Under året har ombudsmän och förbundsjurister 

medverkat vid 20 tillfällen. 

50000 

40000 

30000 

20000 

10000 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Pensionärer 

Yrkesverksamma 

Studenter 

Yrkesverksamma läkare 

Läkarstudenter 

82 procent 

70 procent 

Könsfördelning yrkesverksamma 

medlemmar 2012 

Kvinnor 

Män 

Läkarförbundet i media 

47 procent 

53 procent 

Under året har mediala uppmärksamheten 

i hälso- och sjukvårdspolitik varit 

hög. 1 800 artiklar där Läkarförbundet 

förekommit och 800 artiklar där delföreningar 

förekommit. 

(källa Retrievers nyhetsbevakning, ej heltäckande 

speciellt inom etermedia) 

Webbplats 9 000 besök/vecka 

Facebook 

1 025 följare 

Twitter 

297 följare 

Medlemsmejl: 23 

avser centrala utskick till hela medlemskåren. 

Antal medlemsevent: 32 

Avser centrala medlemsevent (arrangerat och 

medverkat i). 

Medlemmars kännedom om 

Läkarförbundet 

Hur väl känner du till Läkarförbundet 

och den verksamhet vi bedriver? 

5. (känner mycket väl till) 7 % 

4. 31 % 

3. 41 % 

2. 19 % 

1. (känner inte alls till) 2 % 

Källa: Medlemsundersökning december 2012 


Under 2012 har följande fackliga kurser genomförts: 

Kurser 2012 Antal Antal 

deltagare dagar 

Tre centrala baskurser 79 6 

Tre centrala fortsättningskurser 63 9 

10 lokala baskurser 256 13 

Kurs förtroendevalda statlig sektor 12 1 

Temadagar: 

Rollen i kris och media 17 1 

Kollektivavtalen 14 1 

Lönebildning och förhandling 11 1 

Övrigt: 

Tre internat för lokalförenings styrelser 45 6 

Ordförandeinternat 52 2 

Nätverksdagar för lokalt kanslianställda 32 2 

14 15


12 

Förbundskansliet 

Läkartidningen Förlag AB 

Kansliet har en central roll i Läkarförbundets 

arbete. Arbetsuppgifterna spänner över hela 

verksamheten. 

Det rör sig från den direkta servicen till medlemmar 

och förtroendevalda, deltagande i det förbundspolitiska 

arbetet och förhandlingar, till det mer administrativa 

interna arbetet som krävs för att förbundet ska vara en 

väl fungerande och effektiv organisation. Kansliet består 

av sex avdelningar: Vd-stab, Arbetsliv och juridik, Politik 

och profession, Kommunikation, Ekonomi samt Administration. 

Den 31 december 2012 hade kansliet 61medarbetare 

anställda (varav en vikarie vid föräldraledighet). 

För att medarbetarna ska kunna åstadkomma goda 

resultat och ha en god arbetsmiljö krävs att det i organisationen 

ges förutsättningar att möta verksamhetens 

mål och krav. Detta ställer i sin tur krav på tydlighet, 

kompetensutveckling, delaktighet och kommunikation 

inom organisationen. 

Framtagandet av ett nytt verksamhetssystem avbröts 

under april månad och avtalet med leverantören sades 

upp. Detta på grund av brister i konsultföretagets leveranser, 

kraftiga förseningar och hotande kostnadsökningar. 

För att säkerställa nuvarande registers funktionalitet har 

dess systemleverantör under året arbetat med uppdateringar 

och förbättringar samt påbörjat en utredning 

rörande utveckling och implementering av ny teknik i 

befintligt system. 

Under 2012 har kompetensutvecklingsinventering 

gjorts och presenterats i ett personalbokslut. Kontinuerliga 

och riktade insatser med kunskapsöverföring och 

kompetensutveckling för medarbetarna, i relation till 

verksamhetens mål, inriktning och omvärldsförändringar 

har pågått under året. 


Läkartidningen är en publicistiskt självständig medicinsk 

vetenskaplig och läkarfacklig tidskrift som också är organ 

för Sveriges läkarförbund. 

Tonvikten i tidningen ligger på medicinskt innehåll av 

internationell vetenskaplig standard. Den ska också skapa 

opinion och förmedla nyheter i hälso- och sjukvårdspolitiska 

frågor och vara ett forum för debatt och meningsutbyte 

inom den medicinska professionen. Tidningen tar 

även upp frågor som rör läkarrollen ur ett medicinskt, 

etiskt, fackligt och samhälleligt perspektiv. 

Läkartidningen ska drivas affärsmässigt och ge avkastning 

till ägaren. 

Tidningen finns också i webbversion. De viktigaste 

nyheterna distribueras även via ett nyhetsbrev. 

Läkartidningen publicerade under året sex teman: 

• Prostatacancer 

• Tobak 

• Ungdomshälsa 

• Livsstil och hälsa/hjärt-kärlprevention 

• Transplantation 

• Förhöjda levervärden. 

Läkartidningens webbplats lakartidningen.se har under 

verksamhetsåret fått allt fler besökare. I genomsnitt hade 

sajten drygt 45 200 unika besökare per vecka, en ökning 

med mer än 6 000 jämfört med år 2011. 

Läkartidningens upplaga ökade till 42 300 exemplar. 

Enligt läsarundersökningen Orvesto läses varje utgåva av 

69 000 personer. Den negativa trenden för läkemedelsannonser 

fortsatte under 2012 och minskade med 20 

procent. Platsannonseringen minskade med sju procent 

medan webbannonseringen ökade med åtta procent. 

Övrig verksamhet 

Läkartidningen genomförde även välbesökta symposier 

kring fyra av dessa teman med över 400 besökare. Ytterligare 

två fristående symposier genomfördes på teman 

KOL och Smärta som samlade 230 besökare. Samarbetet 

mellan Läkartidningen och Läkarförbundet med eventet 

”Karriärkväll för läkare” rönte stort intresse under året 

och de sex arrangemangen omsatte lika mycket som de 

vetenskapliga symposierna. 

År 2012 fortsatte bokutgivningen inom förlaget. Det 

är böcker som tar avstamp i några av Läkartidningens 

temanummer och som primärt är tänkta för läkarstu- 


Personalstruktur 2012 2011 

Förbundskansliet män kvinnor män kvinnor 

Totalt antal anställda 2012-12-31 22 39 21 39 

Avd chefer inkl vd 3 3 3 3 

Genomsnittsålder 2012-12-31 47 49 49 50 

Antal (tillsv. anst) som slutat 1 4 1 5 

Nyrekryteringar tillsv. 2 4 3 7 

Tillfälligt anställda 1 2 1 2 

Föräldra-/tjänstledighet 2 1 1 2 

Sjukfrånvaro i % 2012 2011 

Total sjukfrånvaro (av total arbetstid) 3,85 3,69 

Långtidssjukfrånvaro (mer än 14 dagar) 2,16 2,51 

Korttidssjukfrånvaro 1,69 1,18 

16 17


12 

Läkarförbundets fastigheter 

denter och för vidareutbildning av läkarkåren, men även 

för andra intresserade. De tre publicerade under året var 

Ångestsjukdomar, Tobak och Transplantation. 

Utöver det publicerade förlaget också en fristående bok 

om fallet på Astrid Lindgrens barnsjukhus, ”3 ml – Om 

ett blodprov och ett åtal”, skriven av Läkartidningens 

reporter Sara Gunnarsdotter. 

Totalt sjönk annonsomsättningen med nio procent för 

tidning och webbplats. I förhållande till våra konkurrenter 

har vi dock hållit våra marknadsandelar och när det gäller 

inflödet av platsannonser har vi ökat. 

Priser 

Läkartidningens reporter Sara Gunnarsdotter erhöll 

Fackförbundspressens Journalistpris i klassen ”Bästa 

berättande text” för artikeln ”Friad – efter två år, åtta 

månader och nio dagar” i LT nr 51-52/2011. Artikeln 

handlade om fallet med den friade narkosläkaren på 

Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Samtliga organisationstidningar 

inom LO-, TCO- och Saco-förbunden 

kan nominera till priset. 

Läkarförbundet äger och förvaltar fem hyresfastigheter 

i Stockholm och Göteborg med en total 

yta på cirka 8 600 kvm. Lokalerna är till för den 

egna verksamheten och vissa delföreningar. Fastigheterna 

ska även ge avkastning på kapitalet genom uthyrning till 

externa hyresgäster. Vid årsskiftet 2012/2013 var samtliga 

lokalytor uthyrda. 

Förbundet äger även 34 fritidslägenheter. Syftet är att 

ge medlemmarna mervärde genom prisvärt semesterboende. 

Under året slutfördes försäljningen av villorna i Mas 

du Haut Cagne. Fritidshusen är fortsatt föremål för en 

upprustning som påverkar resultatet för 2012. I samband 

med att renoveringen av husen avslutas startar även en 

ökad satsning på marknadsföring. 

I Stockholm drivs en omfattande uthyrning av gästrum 

tillsammans med en konferensavdelning. Uthyrningens 

omfattning framgår nedan. I slutet av året upphörde 

den externa konferensverksamheten på Kommendörsgatan 

på grund av låg beläggning. 

Fastigheterna bidrar också till en riskspridning av 

förbundets kapitaltillgångar. Det totala fastighetsvärdet 

beräknas till 337 Mkr. Den löpande fastighetsförvaltningen 

omsatte koncernmässigt totalt 20 Mkr. Resultatet 

före avskrivningar uppgick till 1,8 Mkr och resultat 

efter avskrivningar blev 0,5 Mkr. Under ett flertal år har 

avkastningen på fastigheterna varit lägre än uppsatta mål 

och detta har främst gällt fritidshusen. Samtliga fastigheter 

i Frankrike är nu avyttrade. 



Tidningens upplaga 42 300 41 300 

Marknadsandel läkemedelsannonser 37,2 % 36,5 % 

Besöksfrekvens på lakartidningen.se 45 200/v 39 000/v 

Antal temanummer 6 6 

Antal symposier 6 6 

Antal böcker 3 2 

Antal karriärkvällar 6 5 

Personalstruktur 2012 2011 

Läkartidningen män kvinnor män kvinnor 

Totalt antal anställda 2011-12-31 13 20 13 21 

Avd chef samt vd 2 0 2 0 

Genomsnittsålder 2011-12-31 57 55 58 56 

Antal (tillsv.anst)som slutat 2 1 1 0 

Nyrekryteringar, tillsv.anst 1 1 0 0 

Tillfälligt anställda 1 1 1 1 

Föräldra-/tjänstledighet 0 0 0 0 

Sjukfrånvaro i % 2012 2011 

Total sjukfrånvaro (av total arbetstid) 2,36 1,06 

Långtidssjukfrånvaro (mer än 14 dagar) 0,57 0,20 

Korttidssjukfrånvaro 1,79 0,85 


Fritidshus 2012 2011 

Antal veckor Beläggning % Antal veckor Beläggning % 

Duved (22 hus) 289 25 311 27 

Skanör (7 lgh) 173 48 142 39 

Rocas Rojas (5 lgh) 160 62 180 69 


Antal Beläggning % Antal Beläggning % 

Gästrumsnätter 3 771 31 % 4 706 39 % 

Konferenser 89 24 % 135 37 % 


Vakansgrad i förbundets kommersiella fastigheter 

(Kommendörsgatan 9 och Artillerigatan 24) 0% 5,4% 

Driftsnetto, hyresfastigheter 5,8 Mkr 2,3 Mkr 

Driftsnetto, fritidshus och gästrum -1,8 Mkr -2,6 Mkr 

18 19


12 

Centralstyrelsen 

fornamn.efternamn@slf.se 

Ledningsgruppen 

fornamn.efternamn@slf.se 

Marie Wedin, ordförande 

Ortoped, Helsingborg 

Heidi Stensmyren, 1:a vice ordförande 

Anestesi och intensivvård, Stockholm 

Ove Andersson, 2:a vice ordförande 

Specialist i allmänmedicin, Uppsala 

Håkan Wittgren, verkställande direktör 

Cecilia Herm, vice vd 

Anders Bengtsson, utvecklingsdirektör 

Thomas Brännström 

Klinisk patolog, Umeå 

Karin Båtelson 

Klinisk neurofysiolog, Göteborg 

Eva Engström 

Barnläkare, Göteborg 

Ulrika Edwinson, avdelningschef 

Arbetsliv och Juridik 

Kristina Eriksson, avdelningschef 

Kommunikation 

Kåre Jansson, avdelningschef Politik 

och profession 

Thomas Flodin 

Kardiolog, Stockholm 

Staffan Henriksson 

Öron-, näs- och halsläkare, Eskilstuna 

Rune Kaalhus 

Specialist i allmänmedicin, Västerås 

Inger Löfvander, personalchef och 

avdelningschef Administration 

Sture Persson, avdelningschef 

Ekonomi 

Johan Ljungberg 

Kardiolog, Umeå 

Anna Rask-Andersen 

Arbets- och miljömedicin, Uppsala 

Mikael Rolfs 

Anestesi och intensivvård, Stockholm 

Organisation 

Emma Spak 

ST-läkare i allmänmedicin, Hönö 

Adina Welander 

Leg. läkare, Stockholm 

Isabella Kongstad, adjungerad MSF 

Läkarstudent, Örebro 

Läkarförbundets högsta beslutande 

organ är fullmäktige. Läkarförbundet 

har 28 lokalföreningar, 8 yrkesföreningar, 

50 specialitetsföreningar och ett 

antal intresseföreningar. Centralstyrelsen 

(CS) med sina 14 ledamöter är 

förbundets verkställande organ. Representant 

för Medicine Studerandes 

Förbund (MSF) ingår som adjungerad 

ledamot till CS. Det verkställande 

arbetet sköts av ett förbundskansli 

under ledning av vd. 

20 21

Bilaga: Förtroendevalda och tjänstemän 

Centralstyrelsen fr.o.m. 1 juni 2012 


Heidi Stensmyren, förste vice ordförande 

Ove Andersson, andre vice ordförande 

Thomas Brännström, ledamot 

Karin Båtelson, ledamot 

Eva Engström, ledamot 

Thomas Flodin, ledamot 

Staffan Henriksson, ledamot 

Rune Kaalhus, ledamot 

Johan Ljungberg, ledamot 

Anna Rask-Andersen, ledamot 

Mikael Rolfs, ledamot 

Emma Spak, ledamot 

Adina Welander, ledamot 

Adjungerad: Isabella Kongstad, med stud 

Sekreterare: Cecilia Herm 

Centralstyrelsen t.o.m. 1 juni 2012 


Heidi Stensmyren, förste vice ordförande 

Ove Andersson, andre vice ordförande 

Thomas Brännström, ledamot 

Karin Båtelson, ledamot 

Lena Ekelius, ledamot 

Eva Engström, ledamot 

Thomas Flodin, ledamot 

Staffan Henriksson, ledamot 

Rune Kaalhus, ledamot 

Johan Ljungberg, ledamot 

Anna Rask-Andersen, ledamot 

Mikael Rolfs, ledamot 

Adina Welander, ledamot 

Adjungerad: Anders Lundberg, med stud 

Sekreterare: Rolf Kristensson/Anders 

Bengtsson 

Presidiet 

Marie Wedin, ordf. 

Heidi Stensmyren, förste vice ordf. 

Ove Andersson, andre vice ordf. 

Revisorer 

Mats Fridblom, aukt. revisor 

Ulla Feuk 

Bernhard Grewin 

Valberedningen fr.o.m. 1 juni 2012 

Ulrika Mattsson Kölfeldt, ordf. 

Lena Ekelius 

Elin Ericsson 

Björn Widlund 

Bengt von Zur-Mühlen 

Sekreterare: Cecilia Herm, fr.o.m. 4 juni 2012 

Valberedningen t.o.m. 1 juni 2012 

Stig Reinholdsson, ordf. 

Niclas Abrahamsson 

Caroline Asplund 

Margareta Martinsson 


Sekreterare: Rolf Kristensson, t.o.m. 3 juni 

2012 

Ersättningskommittén 

Elisabet Rimeika, ordf. 

Jonas Andersson 

Svante Hugosson, t.o.m. 1 juni 12 

Per –Erik Melberg, fr.o.m. 2 juni 2012 

Rolf Kristensson t.o.m. 3 juni 2012 

Cecilia Herm fr.o.m. 4 juni 2012 

Sture Persson 

Arbetslivsgruppen 

Anna Rask-Andersen, ordf. 


Christer Olofsson 

Christina Sjöberg 

Marta Christensson 

Joakim Samuelsson fr.o.m. 1 juli 2012 

Johan Ljungberg fr.o.m. 1 juli 2012 

Åsa Bratt, t.o.m. 30 juni 2012 

Sekreterare: Alicia Lycke 

Etik- och ansvarsrådet 

Thomas Flodin, ordf. 

Nino Bracin 

Johanna Sandlund 

Lotti Helström 

Erik Jörtsö 

Johan Zelano 

Åsa Pravitz 

Sekreterare: Tomas Hedmark 

Förhandlingsdelegationen 


Ove Andersson 

Lena Ekelius, t.o.m. 1 febr 2012 

Harald Strömberg, fr.o.m. 2 feb 2012 – 30 

juni 2012 

Jens Ellingsen fr.o.m. 1 juli 2012 

Inge Eriksson 

Christer Jensen 

Lars Nevander 

Johan Styrud 

Adjungerad MSF: Robert Holmqvist 

Per Erik Melberg, adjungerad under förhandlingar 

om läkarvårdstaxan 

Sekreterare: Lena Arwidson 

Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik 

Mikael Rolfs, ordf. 


Daniel Carlzon, fr.o.m. 4 okt 2012 

Ewa Hellberg 

Synnöve Lindemalm 

Rikard Lövström 

Jan Rosén, t.o.m. 3 okt 2012 

Ingmarie Skoglund 

Niclas Skytteberg, fr.o.m. 4 okt 2012 

Sekreterare: Olle Högrell 

Utbildnings- och forskningsdelegationen 

Eva Engström, ordf. 

Magnus Andersson 

Britt Bergström 

Isabella Kongstad, fr.o.m. 3 sept 2012 

Anders Lundberg, t.o.m. 2 sept 2012 

Emma Spak 


Mikael Köhler 

Thorne Wallman 

Evita Zoucas fr.o.m. 3 sept 2012 

Thomas Zilling, t.o.m. 2 sept 2012 

Adjungerad: Heidi Stensmyren, Thomas 

Brännström fr.o.m. 2 sept 2012 

Sekreterare: Maria Lindholm t.o.m. 2 sept 

2012, Turid Stenhaugen t.o.m. 5 nov 2012, 

Anna-Clara Olsson fr.o.m. 6 nov 2012 

Sjukvårdspolitiska arbetsgruppen 


Ove Andersson 


Emma Spak, fr.o.m. 29 aug 2012 

Lena Ekelius , t.o.m. 30 aug 2012 

Thomas Flodin 

Rune Kaalhus 

Heidi Stensmyren 

Sekreterare: Olle Högrell 

VIS-gruppen (Vårdval i öppen specialistvård) 

Karin Båtelson, ordf. 

Ove Andersson 

Anders Dahlqvist 

Staffan Henriksson, 

Anders Åkvist 

Sekreterare: Svante Pettersson 

Organisationsutredningen , t.o.m. fullmäktige 

1 juni 2012 

Johan Ljungberg, ordf. 

Linus Axelsson 

Gunnar Berglund 

Rune Kaalhus 

Maria Ehlin Kolk 

Ulrika Mattson Kölfelt 

Lars Nevander 

Johan Zelano 

Sekreterare: Anders Bengtsson, Ulrika 

Edwinson 

SPUR-stiftelsen (verksamheten överlåten 

till Ipuls) 

Heidi Stensmyren, ordf. 

Magnus Andersson 

Styrelsen för Läkarförbundets pensionsstiftelse 

Håkan Wittgren 

Cecilia Herm fr.o.m. okt 2012 

Rolf Kristensson t.o.m. maj 2012 

Mats Kardell 

Peter Wursé 

REPRESENTANTER I EGNA DOTTERBOLAG 

Läkartidningen Förlag ABs styrelse 


Håkan Wittgren, vd 

Sture Persson 

Jonas Hultkvist 

REPRESENTANTER I ORGANISATIONER 

OCH UTREDNINGAR M.M. 

Sacos styrelse 

Marie Wedin 

Saco-S representantskap 

Marie Wedin 

Ersättare: Karin Rhenman t.o.m. 12 sept 

2012, Torbjörn Bidebo fr.o.m. 13 sept 2012, 

Anders Fridberger 

Saco-S styrelse 

Representant för övriga förbund: Karin 

Rhenman 

Sacos chefsnätverk 

Lena Arwidson, Alicia Lycke, Johan Magnusson 

Sacos lönebildningsgrupp 

Karin Rhenman 

Saco-S lönestatistikgrupp 

Åsa Jaktlund 

Saco-P 

Karin Rhenman 

Sacos pensionsarbetsgrupp 

Cecilia Curtelius Larsson 

Sacos referensgrupp för socialförsäkringsfrågor 

Susann Asplund Johansson 

Saco Vård 


Kåre H Jansson 


IPULS styrelse 

Gunnar Welander, vice ordf. 

Heidi Stensmyren, ledamot 

Håkan Wittgren, suppleant 

Arbetsgruppen för nationella patientsäkerhetskonferensen 

Anders Bengtsson 

Cancerfondens huvudmannamöte 

Anders Ekbom 

Cancerfondens styrelse 

Göran Edbom 

Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring 


Adina Welander (för Sylf) fr.o.m. 25 maj 2012 

Lena Ekelius (för Sylf) t.o.m. 25 maj 2012 

Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum 

Ove Andersson 




Försäkringskassans referensgrupp – 

instrument för bedömning av arbetsförmågan 

Ove Andersson 


OFRs överstyrelse 

Karin Rhenman 

OFRs styrelse 

Marie Wedin 

Ersättare: Ulrika Edwinson 

OFRs Förhandlingschefsnätverk 

Karin Rhenman 

OFRs beredningsgrupp för pensions- och 

försäkringsfrågor 

Cecilia Curtelius Larsson 

OFRs statistikgrupp 

Åsa Jaktlund 

Arbetsmiljörådet (AMR) inom kommuner 

och landsting 

Ulrika Edwinson 

Parternas beredningsgrupp inom AFA 

Försäkring avseende forskning o utveckling 

inom arbetsmiljöområdet 

Alicia Lycke 

PTKs överstyrelse 

Ulrika Edwinson 

Ersättare: Karin Rhenman, Peter Wursé 

AEAs styrelse 

Cecilia Herm 

Ombud vid AEAs föreningsstämma 

Karin Sjöqvist 

Ersättare: Johan Magnusson 

PSA-nämnden 

Ersättare: Cecilia Herm 

Provinsialläkarstiftelsen (Socialdepartementet) 

Britt Bergström 

Ersättare: Sandra af Winklerfelt 

SBU, statens beredning för medicinsk 

utvärdering, Nämnden 

Marie Wedin 

Samnordisk arbetsgrupp för prognos- och 

specialistutbildningsfrågor 


Malin Wreder 

Socialstyrelsens insynsråd 

Marie Wedin 

Socialstyrelsens referensgrupp rörande 

Nationellt planeringsstöd (NPS) 


Åsa Jaktlund 

Styrelsen för BraVå – Bra vård för äldre 

Ove Andersson 

Patientmaktsutredningen (S 2011:3) 


Förändrad läkarutbildning (dir 2011:96) 

Eva Engström 

Emma Spak 

Samverkan för säker vård 


Commité Permanent des Médecins Européens 

(CPME) 

Marie Wedin, delegationschef 

Mikael Rolfs, delegat 

Heidi Stensmyren, delegat 

Joel Hellstrand, internationell samordnare 

Susann Asplund Johansson, utredare 

Nordiska läkarrådets styrelse (NLS) 

Marie Wedin 



Union Européenne des Médecins Specialistes 

(UEMS) 

Eva Engström, delegationschef 

Magnus Andersson, delegat 

Thomas Parker, utredare 

World Medical Association (WMA) 

Marie Wedin, delegationschef 

Thomas Flodin, delegat 

Tomas Hedmark, förbundsjurist 

UPPDRAG FÖR SACO 

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd 

Bo Wängberg 

Ersättare: Anna Källkvist, Mats Palmér 

22 23

PERSONAL LÄKARFÖRBUNDETS KANSLI och Läkartidningen 2012-12-31 

VD-stab 

Håkan Wittgren, vd 

Anders Bengtsson, utvecklingsdirektör 


Cecilia Herm, vice vd 

Cickie Holmsten, vd-sekreterare 

Åsa Jaktlund, statistiker 

Karin Johnsdotter, assistent 

Kommunikationsavdelningen 

Kristina Eriksson, avdelningschef 

Fredrik Eklöf, medlemsrekrytering 

Michael Feldt, pressansvarig 

Sofia Segergren, kommunikatör 

Ewa Widman, kommunikatör 

Ekonomiavdelningen 

Sture Persson, ekonomichef 

Inga-Maj Juselius, ekonomiassistent, 

redovisning 

Sofia Åkerman, controller, redovisning 

Administrativa avdelningen 

Inger Löfvander, avdelningschef och 

personalchef 

Marie Andersson, växel, reception, bokning 

Peter Bjurström, systemutveckling och 

support 

Gabriella Blomberg, fastighetsansvarig och 

Travel Manager 

Elisabeth Edin, växel, reception, bokning 

Ewa Giannini, medlemsadministration 

Jonas Grönlund, It-samordnare och support 

Christer Hörnqvist, kontorsservice 

Gunnar Idesten, It-administration och support 

(föräldraledig) 

Boel Johansson, medlemsadministration 

Kristina Larsson, arkivarie/registrator 

Siv Larsson, växel, reception, bokning 

Carl-Gustaf Lewenhaupt, kontorsservice 

Jenny Lundqvist, medlemsadministration 

Karin Sjöqvist, medlemsadministration 

Anneli Åkerström-Bohm, personalhandläggare 

Avdelningen för Arbetsliv och Juridik 

Ulrika Edwinson, avdelningschef 

Lena Arwidson, ombudsman 

Torbjörn Bidebo, ombudsman 

Maria Calme, ombudsman 

Cecilia Curtelius Larsson, förbundsjurist 

Pia Diring, administratör 

Fredrik Engdahl, ombudsman 

Martha Gurmu, ombudsman 

Tomas Hedmark, förbundsjurist 

Diana Håkansson, ombudsman 

Susanne Jacobsson, administratör 

Alicia Lycke, ombudsman 

Johan Magnusson, förbundsjurist 

Karin Rhenman, chefsförhandlare 

Jasmina Ring, ombudsman 

Annika Rådberg, administratör 

Nils Erik Solberg, chefsjurist 

Peter Wursé, ombudsman 

Avdelningen för Politik och Profession 

Kåre H Jansson, avdelningschef 

Josef Axelsson, utredare (vik) 

Rebecka Berntsson, studenthandläggare 

Olle Högrell, utredare 

Eva Jerbrant, sekreterare 

Susann Asplund Johansson, utredare 

Linn Lindquist, utredare (föräldraledig) 

Anna-Clara Olsson, utredare 

Thomas Parker, utredare 

Svante Pettersson, utredare 

Turid Stenhaugen, utredare 

Ylva Öijvall, assistent 


Jonas Hultkvist, chefredaktör och 

ansvarig utgivare 

Miki Agerberg, reporter (vik) 

Britt-Marie Aronsson, annonskoordinator 

Marita Arvidsson, grafiker 

Iréne Balsam, annonsservice 

Karin Bergqvist, redaktionschef och 

stf ansvarig utgivare 

Yvonne Bäärnhielm, administration 

Hélène Engström, prenumeration 

Björn Enström, webbredaktör 

Doris Francki, medicinsk redigerare 

Sara Gunnarsdotter, reporter 

Britt Haspe, ekonomiassistent, redovisning 

(Ekonomiavd) 

Håkan Holmén, säljare 

Sara Holfve, journalist och AD 

Gabor Hont, kulturredaktör 

Carin Jacobsson, redaktör för meddelandesidan 

Ulf Jansson, marknads- och annonsdirektör 

Mats Kardell, Mac-samordnare (Administrativa 

avd) 

Ewa Knutsson, medicinsk redigerare och 

debattredaktör 

Inga-Maj Lagerholm, sekreterare 

Eva Larsson, säljare 

Jan Lind, debattredaktör 

Michael Lövtrup, reporter 

Marie Närlid, reporter 

Elisabet Ohlin, webbchef 

Madeleine Ramberg Sundström, redigerare 

Göran Sterner, säljare 

Britt-Marie Ström, sekreterare 

Bo Svensson, systemadministratör, 

IT-tekniker (Administrativa avd) 

Birgit Wilhelmson, medicinsk redigerare 

Bilaga: Läkarförbundet med 

lokalföreningar och yrkesföreningar 

Ekonomiska nyckeltal 2012 och 2013 

Läkar- Lokal- Yrkesförbundet 

föreningar föreningar Summa 

Antal föreningar 1 28 7 36 

2012 

Medlemsintäkter (tkr) 96 641 21 087 20 528 138 256 

Övriga intäkter (tkr) 14 767 7 937 2 212 24 916 

Summa intäkter (tkr) 111 408 29 024 22 740 163 172 

Personalkostnader (tkr) -64 469 -16 671 -11 796 -92 936 

Övriga kostnader (tkr) -44 280 -8 871 -10 631 -63 782 

Resultat från kärnverksamheten (tkr) 2 659 3 482 313 6 454 

Finansnetto 14 822 515 1 181 16 518 

Resultat från annan verksamhet (tkr) 8 478 240 814 9 532 

Bokslutsdispositioner (tkr) -76 -15 233 142 

Skatt (tkr) -3 035 -197 -216 -3 449 

Redovisat resultat (tkr) 22 848 4 024 2 325 29 197 

Eget kapital (tkr) 599 040 47 997 34 647 681 684 

Personal (medelant anst.) 

Kansliet 55 25 6 86 

Läkartidningen 32 32 

2013 

Budgeterat resultat (tkr) 18 600 1 923 115 20 638 

Årsavgift 2013 för fullbetalande 

medlem (vägt medelt kr/år) 2 988 671 627 4 286 

12 

24 

25

Bilaga: Avgivna remissyttranden 

Regeringen 

Socialdepartementet 

• Betänkandet Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården 

och socialtjänsten – Förslag till ny lag (SOU 2010:45) 

• Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) 

• Departementspromemorian Hälso- och sjukvård till personer som 

vistas i Sverige utan tillstånd (Ds 2012:36) 

• En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 

2011:38) 

• Framtidens högkostnadsskydd i vården 

• Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kliniska 

prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 

2001/20/EG 

• Gör det enklare! (SOU 2012:33) och Ny myndighet för infrastrukturfrågor 

för vård och apotek (Ds 2012:12) 

• Inspektionen för vård och omsorg – en ny effektiv tillsynsmyndighet 

för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2012:20) 

• Patientrörlighet i EU förslag till ny lag 

• Promemorian Överklagande av Socialstyrelsens beslut om kritik 

enligt patientsäkerhetslagen (Ds 2011:36) 

• Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd 

(SOU 2012:17) 

• Specialist i allmänmedicin en yrkeskvalifikation för läkare i allmänpraktik 

Utbildningsdepartementet 

• Innovationsstödjande verksamhet vid universitet och högskolor 

(SOU 2012:41) 

• Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor 

• Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar 

vid universitet och högskolor 

Myndigheter m fl 

Jordbruksverket 

• Campylobacterinfektion – en nationell handlingsplan 

Läkemedelsverket 

• Förslag till föreskrifter (LVFS 2012:xx) om säkerhetsövervakning av 

humanläkemedel 

• Förslag till ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2006:11) 

om godkännande av läkemedel för försäljning m.m. 

• Läkemedelsverkets utredning kring möjliggörande av generisk 

förskrivning 

• Utvärdering av dostjänsten 

• Utredning kring åtgärder för att minska kassation av läkemedel och 

begränsa läkemedels miljöpåverkan 

• Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter om narkotika samt s.k. 

receptföreskrifter 

Socialstyrelsen 

• Begreppen inskrivning, utskrivning, sluten vård, öppen vård och 

hemsjukvård 

• Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer 

med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar 

• Förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 

2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården 

• Förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 

(2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring 

• Läkemedelsgenomgångar för äldre multisjuka personer – en vägledning 

för sjukvården och andra aktörer 

• Nya föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister 

• Rapporten Estetiska behandlingar – förslag till rättslig reglering 

m.m. 

• Socialstyrelsens föreskrifter om hantering av mänskliga organ 

avsedda för transplantation 

• Socialstyrelsens rekommendation om införande av vaccination mot 

hepatit B i det nationella vaccinationsprogrammet 

• Översyn av läkarnas specialitetsindelning 

26 

Tandvårds- och läkemedelsverket 

• Förslag till ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets 

föreskrifter (TLVFS 2009:2) om avgift till Apotekens Service Aktiebolag 

Transportstyrelsen 

• Förslag till ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna 

råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås 

(TSV 2012-185) 

• Förslag till ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna 

råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort 

m.m. 

Saco 

• EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och 

innovation 

• Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala 

villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för 

• Förstärkt skydd för arbetstagare med allmän visstidsanställning och 

vikariat (Ds 2012:25) 

• Genomförande av blåkortsdirektivet (Ds 2012:28) 

• Hjälpmedel – ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) 

• Karenstid för egen företagare m.m. 

• Kommissionens förslag till dataskyddsförordning (KOM (2012) 11 

slutlig) 

• Kontrollköp, ålderskontroll vid försäljning av folköl, tobak och 

receptfria läkemedel (Ds 2012:11) 

• Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter 

• På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 

• Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om Lex 

Maria 

• Överflytt av vissa utlänningsärenden till den ordinarie migrationsprocessen 

(Ds 2012:17) 

Internationella organ 

CPME 

• Questionnaire on the organisation of basic medical training (enkät) 

• Questionnaire on family medicine/general practice (enkät) 

• Comments to “CPME Statement on the Proposal for a Directive 

of the European Parliament and of the Council amending Directive 

2005/36/EC on the recognition of professional qualifications and 

Regulation (…) on administrative cooperation through the IMI”. 

Synpunkter på kommissionens förslag till nytt direktiv tillsändes 

även de Svenska EU-parlamentarikerna och förhandlare för regeringen. 

• Questionnaire on self-care for minor ailments 

• Comments to draft proposal for a CPME policy paper the Transparency 

directive 

• Comments to a proposal for a CPME position paper on Non-prescription 

drugs 

• CPME - request on notification of zoonotic infectious diseases for 

CALLISTO project (enkät) 

• Doctors’ membership in Chambers (enkät) 

WMA 

• Proposed WMA statement on electronic cigarettes and other electronic 

nicotine delivery systems 

• Proposed WMA statement on violence in the health sector by 

patients and those close to them 

• Proposed revision of WMA regulations in times of armed conflicts 

and other situations of violence 

• Proposed WMA statement on the ethical implications of physician 

strikes 

• Proposed WMA statement on organ and tissue donation 

• Proposed WMA statement on forced and coerced sterilization 

• Proposed revision of the WMA declaration on ethical considerations 

regarding health databases 

• Proposed WMA statement on person centered medicine 

• Proposed WMA statement on the prioritization of vaccination 

• Proposed statement on the use of the death penalty 

Årsredovisning 2012 

Styrelsen och verkställande direktören för Sveriges läkarförbund får härmed 

avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01 -- 2012-12-31. 

Förvaltningsberättelse 

Allmänt om verksamheten 

Sveriges läkarförbund är läkarnas fackliga och professionella organisation 

med syfte att stärka och värna om medlemmarnas fackliga och yrkesmässiga 

intressen, samt att påverka hälso- och sjukvårdens utveckling. Förbundet är 

moderförening i en koncern. 

Koncernens verksamhet består av fyra verksamhetsgrenar, facklig och professionell 

verksamhet, Läkartidningen, fastighetsrörelse samt finansrörelse. Läkartidningen 

och fastigheten Kommendörsgatan 9 drivs i helägda dotterbolag. 

Kommentarer till årets resultat i koncernen 

Nettoomsättningen för verksamhetsåret uppgick till 154,7 mkr, vilket är att 

jämföra med 155,0 mkr föregående år. Medlemsintäkterna ökade med 6,1 mkr 

till 96,6 mkr genom en ökning av antalet medlemmar och höjd medlemsavgift. 

Läkartidningen minskade koncernmässigt ca 0,3 mkr i omsättning år 2012. 

Resultatet från finansiella investeringar uppgick till 15,4 mkr (-1,8 mkr). 

Årets resultat efter skatt blev 22,8 mkr (0,9 mkr). 

Antalet anställda, omräknat till heltidstjänster, var i koncernen 87 för 2012. 

Kommentarer till årets resultat per verksamhetsgren 

Den fackliga och professionella verksamheten visar ett resultat på -3,4 mkr, vilket 

är att jämföra med -0,3 mkr föregående år. Självfinansieringsgraden uppgick 

till 96,5% (100%). 

Läkartidningen visar ett resultat på 6,3 mkr, jämfört med 6,8 mkr föregående år. 

Den löpande fastighetsrörelsen visar ett resultat på -0,5 mkr, vilket ligger 2,7 mkr 

under föregående år. Marknadsvärdet för fastigheterna är estimerat till 337 mkr. 

Fritidsfastigheterna i Frankrike har sålts under året. Bokföringsmässigt påverkar 

försäljningen resultatet med 7,1 mkr. Om tidigare avskrivningar läggs tillbaka ger 

försäljningen ett underskott på 1,1 mkr. Under de senaste åren har de franska 

fastigheterna gått med underskott. 

Finansrörelsen visar ett resultat på 15,4 mkr. Läkarförbundets långfristiga 

finansiella tillgångar ligger i enlighet med antagen placeringspolicy huvudsakligen 

placerade i räntebärande papper, i aktierelaterade instrument med global 

exponering samt i investeringar med låg korrelation med aktiemarknaden för att 

minska risken i portföljen. Placeringshorisonten är långsiktig. 

Väsentliga händelser under räkenskapsåret 

12 

Under 2012 har en återföring av tidigare nedskrivning med netto 20,2 mkr 

på förbundets finansiella investeringar gjorts. Förbundets löpande verksamhet 

påverkas inte av förändringar i förmögenhetsvärdena, då verksamhetens 

kostnader i sin helhet finansieras av rörelseintäkter. Genom gottgörelse från 

pensionsstiftelse har förbundet byggt ett negativt skatteunderlag genom åren. 

Skatteverket har under 2012 ifrågasatt ingående negativt löneskatteunderlag. 

Finansiell riskhantering 

Riskexponeringen i form av finansiella instrument regleras i en av Centralstyrelsen 

beslutad placeringspolicy. Huvuddelen av tillgångarna finns i börsnoterade 

aktier eller andra värdepapper och instrument emitterade av finansiella 

institutioner med AAA-rating. Riskexponeringen mot aktiemarknaden har en 

övervikt mot svenska marknaden men speglar i övrigt till stor del världsindex. 

För att minska förvaltarrisken i placeringsportföljen har under året förvaltaren av 

värdepapper bytts ut mot flera förvaltare. Finansförvaltningens administration 

hanteras av extern part. 

Koncernens kreditrisker är i stort begränsade till löpande kundfordringar och 

historiskt har kundförlusterna varit försumbara. 

Ränte- och valutarisker finns endast i finansförvaltningen och huvuddelen av 

innehaven är i svenska kronor. 

27

Flerårsöversikt 

Koncernens nyckeltal 2012 2011 2010 2009 

Nettoomsättning (mkr) 154,7 155 150,5 146,8 

Rörelseresultat (mkr) 10,6 11,6 -3,4 -1,6 

Årets resultat (mkr) 22,8 0,9 20,3 35,6 

Soliditet 96% 94% 95% 95% 

Antal anställda 

(omräknat till heltidstjänster) 87 87 85 83 

Balansomslutning (mkr) 626,3 609,9 602,5 581,4 

Justerat eget kapital (mkr) 1/ 854 818 765 785 

1/ Med justerat eget kapital avses bokfört värde på eget kapital justerat för överoch 

undervärden på koncernens samtliga värdepappersinnehav, fastigheter och 

bostadsrätter. 

Nettoomsättning per 

verksamhetsgren (mkr) 2012 2011 2010 2009 

Facklig och professionell 

verksamhet 96,6 90,5 83,4 79,7 

Läkartidningen 55,6 58,3 59,9 60,9 

Delsumma 152,2 148,8 143,3 140,6 

Fastighetsrörelse 24,1 25,3 28,5 21,6 

Eliminering av 

internfakturering -21,6 -19,1 -21,3 -15,4 

Summa nettoomsättning 154,7 155,0 150,5 146,8 

Moderföreningens 

nyckeltal 2012 2011 2010 2009 

Nettoomsättning (mkr) 111,4 108,8 102,4 97,4 

Rörelseresultat (mkr) 2,7 3,6 -9,5 -9,6 

Resultat efter finansiella 

poster (mkr) 18,2 28,2 28,1 82,9 

Antal anställda 

(omräknat till heltidstjänster) 55 55 53 53 

Balansomslutning (mkr) 609,4 592,5 577,5 555,8 

Justerat eget kapital (mkr) 837,6 772 724 785 

Medlemsutveckling 

Medlemskategori 2012 2011 

Antal Andel Antal Andel 

Läkare, yrkesverksamma 32 259 71,8% 31 797 72,5% 

Läkare, 

pensionärsmedlemmar 5 872 13,1% 5 735 13,1% 

Studerande 6 714 14,9% 6 250 14,2% 

Läkare under 

kompletteringsutbildning 90 0,2% 90 0,2% 

44 935 100,0% 43 872 100,0% 

Framtida utveckling 

Läkarförbundets framtida planer beskrivs i av fullmäktige 2011 beslutad Verksamhetsplan 

2012-2013 och av fullmäktige 2012 beslutad Budget 2013. 

Resultaträkningar 

Koncernen 

Moderföreningen 

2012-01-01 2011-01-01 2012-01-01 2011-01-01 

Not --2012-12-31 --2011-12-31 --2012-12-31 --2011-12-31 

Nettoomsättning 1 154 691 453 155 044 983 111 408 024 108 841 681 

154 691 453 155 044 983 111 408 024 108 841 681 

Övriga rörelseintäkter 10 613 962 6 675 574 11 232 775 7 289 714 

165 305 415 161 720 557 122 640 799 116 131 395 

Rörelsens kostnader 

Produktions- och distributionskostnader -10 711 117 -12 892 853 -13 136 453 -12 753 695 

Övriga externa kostnader 2 -48 805 059 -44 630 042 -40 626 608 -37 008 841 

Personalkostnader 3 -91 397 043 -88 029 467 -64 468 882 -60 556 204 

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -3 782 603 -4 569 783 -1 749 570 -2 207 497 

-154 695 822 -150 122 145 -119 981 513 -112 526 236 

Rörelseresultat 10 609 593 11 598 412 2 659 286 3 605 159 

Resultat från finansiella investeringar 

Resultat från andelar i koncernföretag 4 226 823 230 506 

Resultat från finansiella placeringar som är anläggningstillgångar 5 14 822 234 -2 319 464 14 822 394 -2 319 464 

Övriga ränteintäkter 574 548 537 619 519 724 469 424 

15 396 782 -1 781 845 15 568 941 -1 619 534 

Resultat per 

verksamhetsgren 2/ 2012 2011 2010 2009 

Facklig och professionell 

verksamhet -3,4 -0,3 -12,3 -9,2 

Läkartidningen 6,3 6,8 4,1 6,3 

Delsumma 2,9 6,5 -8,2 -2,9 

Fastighetsrörelse 7,6 3,2 4,9 2,8 

Verksamhetsresultat före 10,5 9,7 -3,3 -0,1 

finansrörelse 

Finansrörelse 15,4 -1,8 26,9 40,5 

Verksamhetsresultat 25,9 7,9 23,6 40,4 

Koncernmässiga just. etc 0,0 1,9 0,0 -1,0 

Resultat efter 25,9 9,8 23,6 39,4 

finansiella poster 

Skatter -3,0 -8,8 -3,2 -3,7 

Minoritetens andel -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 

Årets resultat 22,8 0,9 20,3 35,6 

2/ I uppställningen ovan har hänförbara interna kostnader för administration 

redovisats under finansrörelsen. Avskrivningar på koncernmässiga övervärden i 

fastigheter i handelsbolag redovisas ej i fastighetsrörelsen utan under koncernmässiga 

justeringar. Fastighetsförsäljningen i Frankrike är redovisad under fastighetsrörelse. 

Räntekostnader -47 357 -16 905 -16 643 -9 535 

-47 357 -16 905 -16 643 -9 535 

Resultat efter finansiella poster 25 959 018 9 799 662 18 211 584 1 976 090 

Årets skattekostnad 6 -3 035 280 -8 776 617 -702 476 -6 693 892 

Minoritetens andel i årets resultat -75 607 -76 835 

Årets resultat 22 848 131 946 210 17 509 108 -4 717 803 

28 29

Balansräkningar 

Tillgångar 

Koncernen 


Not 2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 

Balanserade utgifter (avseende programvara) 7 9 781 115 4 045 314 3 544 725 3 863 438 

9 781 115 4 045 314 3 544 725 3 863 438 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 8 84 438 331 99 993 603 23 265 035 37 366 735 

Inventarier 9 4 097 610 5 014 510 3 045 988 3 318 326 

88 535 941 105 008 113 26 311 024 40 685 061 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i koncernföretag 10, 11 61 395 596 61 487 523 

Andelar i bostadsrättsförening 12 3 227 500 3 227 500 3 227 500 3 227 500 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 418 916 342 392 283 733 418 916 342 392 283 733 

Andra långfristiga fordringar 14 759 243 582 186 759 243 582 186 

422 903 085 396 093 419 484 298 681 457 580 942 

Summa anläggningstillgångar 521 220 141 505 146 846 514 154 430 502 129 441 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 4 811 875 6 580 223 1 295 420 1 742 131 

Övriga fordringar 15 5 244 171 2 909 188 4 816 659 2 224 250 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 2 998 418 4 876 507 2 741 277 4 627 287 

13 054 464 14 365 918 8 853 356 8 593 668 

Kassa och bank 92 067 109 90 392 208 86 418 354 81 779 348 

Summa omsättningstillgångar 105 121 573 104 758 127 95 271 710 90 373 016 

Summa tillgångar 626 341 714 609 904 972 609 426 140 592 502 456 

Kassaflödesanalyser 

Den löpande verksamheten 

Not Koncernen Moderföreningen 


--2012-12-31 --2011-12-31 --2012-12-31 --2011-12-31 

Rörelseresultat 10 609 593 11 598 412 2 659 286 3 605 158 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet -3 011 013 4 503 492 -5 421 033 2 127 303 

7 598 580 16 101 904 -2 761 747 5 732 461 

Erhållen avkastning från finansiella placeringar -3 084 343 -52 318 621 -3 084 343 -52 318 621 

Erhållen ränta 574 548 537 619 519 724 469 424 

Erlagd ränta -47 357 -16 905 -16 643 -9 535 

Betald inkomstskatt -5 240 352 -4 388 438 -2 001 298 -2 727 237 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

före förändring av rörelsekapital -198 924 -40 084 441 -7 344 307 -48 853 508 

Förändring av rörelsekapital 

Ökning/minskning av fordringar -1 227 324 3 435 581 -2 592 066 4 658 411 

Ökning/minskning av leverantörsskulder 147 107 490 764 -237 097 538 883 

Ökning/minskning av övriga korta skulder -3 979 316 3 831 728 1 193 809 16 810 032 

Ökning/minskning av avsättningar -243 315 -764 204 -243 315 -764 204 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -5 501 772 -33 090 572 -9 222 976 -27 610 386 

Investeringsverksamhet 

Ökning/minskning av långa fordringar -177 057 116 157 -177 057 116 157 

Insättningar/uttag i handelsbolag 318 750 318 750 

Förvärv av materiella/ immatriella anläggningstillgångar -9 027 642 -5 293 564 -2 661 083 -4 812 803 

Försäljning av inventarier 22 774 866 643 251 22 774 866 639 751 

Ökning/minskning av andra långfristiga värdepappersinnehav -6 393 494 87 894 545 -6 393 494 87 894 545 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 7 176 673 83 360 389 13 861 982 84 156 400 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 

Fritt eget kapital 

Fria reserver/Balanserad vinst 17 576 192 306 575 246 096 529 562 495 534 280 298 

Årets resultat 22 848 131 946 210 17 509 108 -4 717 803 

Summa eget kapital 599 040 437 576 192 306 547 071 603 529 562 495 

Minoritetsintresse 704 236 628 629 

Finansieringsverksamhet 

Utdelning på aktier i dotterbolag 0 0 0 0 

Kapitaltillskott från/till koncernbolag 0 0 0 0 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 0 

Ökning/minskning av likvida medel 1 674 901 50 269 817 4 639 006 56 546 014 

Likvida medel vid årets början 90 392 208 40 122 391 81 779 348 25 233 334 

Likvida medel vid årets slut 92 067 109 90 392 208 86 418 354 81 779 348 

Avsättningar 

Övriga avsättningar 0 243 315 0 243 315 

Summa avsättningar 0 243 315 0 243 315 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 7 206 413 7 059 306 4 998 413 5 235 510 

Skulder till koncernföretag 45 802 780 40 608 483 

Skatteskulder 1 878 800 4 290 272 1 869 561 3 168 383 

Övriga skulder 2 300 661 6 184 717 1 490 462 5 125 588 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 15 211 167 15 306 427 8 193 321 8 558 683 

Summa kortfristiga skulder 26 597 041 32 840 722 62 354 537 62 696 646 

Summa eget kapital och skulder 626 341 714 609 904 972 609 426 140 592 502 456 

Poster inom linjen 

Ställda säkerheter 0 0 0 0 

Ansvarsförbindelser 19 6 536 344 6 341 533 6 536 344 6 341 533 

30 31

Redovisningsprinciper och noter 

Årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens 

allmänna råd avseende större företag. 

Finansiella placeringar samt avkastning på finansiella placeringar redovisas 

under finansiella anläggningstillgångar i balansräkningen respektive i resultaträkningen. 

Inga redovisningsprinciper har förändrats i förhållande till föregående 

år förutom redovisningen av medlemsintäkter. Gottgörelse från pensionssiftelsen 

redovisas som en avgående post under personalkostnader i enlighet med 

specifikation i personalnot. 

Koncernens bokslut har upprättats enligt Redovisningsrådets rekommendation 

RR 1:00 och med tillämpning av förvärvsmetoden. I koncernredovisningen 

ingår samtliga dotterföretag. 

Av årets nettoomsättning i moderföreningen avser 1,8% (1,8%) lokalhyror betalda 

av Läkartidningen Förlag AB. Av årets kostnader i moderföreningen avser 

10,9% (11,3%) koncerninterna mellanhavanden. 

Värderingsprinciper 

Medlemsavgifter intäktsförs när betalning sker, i övrigt tas intäkter upp i takt 

med att de upparbetats eller att ifrågavarande tjänster levererats. 

Kostnader redovisas i takt med att de uppstår. 

Fordringar har upptagits till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed 

de beräknas inflyta. 

Finansiella placeringar i värdepapper är kollektivt värderade (portföljvärdering) 

till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. 

Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus ackumulerade 

avskrivningar. Avskrivningsprocent framgår av nedanstående tabell. 

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde. Egenupparbetade 

kostnader avseende immateriella anläggningstillgångar kostnadsförs när 

de uppstår. Immateriell tillgång skrivs av på 5 år från och med ianspråktagande. 

Föreningen ska betala skatt för inkomster som t ex räntor, utdelningar, vinst vid 

avyttring av värdepapper och fastighet, rörelse- och fastighetsinkomster. För 

den ideella verksamheten utgår ingen skatt t ex medlemsintäkter. 

Koncernen 


2012 2011 2012 2011 

Byggnader 2-3% 2-3% 2-3% 2-3% 

Inventarier 

(från anskaffningsmånad) 20% 20% 20% 20% 

Datorer 

(från anskaffningsmånad) 20-33% 20-33% 20-33% 20-33% 

Förvärvade övervärden avseende fastigheter i aktiebolag skrivs av i koncernen 

på fastighetens återstående livslängd. 

Avskrivningar och nedskrivningar framgår av not för respektive balanspost. 

Not 1 Nettoomsättning 

Koncernen 



Facklig och 96 641 219 90 502 779 96 641 219 90 502 779 

professionell 

verksamhet 

Fastighetsrörelse 12 973 565 19 175 043 14 766 805 18 338 902 

Delsumma 109 614 784 109 677 822 111 408 024 108 841 681 

Läkartidningen 45 076 669 45 367 161 0 0 

154 691 453 155 044 983 111 408 024 108 841 681 

Not 2 Övriga externa kostnader 

Leasingkostnader 

I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter med 882 tkr 

(1 151 tkr) i koncernen och med 639 tkr (907 tkr) i moderbolag. 

Not 3 Personal 

Kostnader för ersättning för förlorad arbetsförtjänst till förtroendevalda redovisas 

nedan under löner och ersättningar respektive sociala kostnader. Antal 

anställda är omräknat till heltidstjänster. 

Koncernen 



Medelantalet anställda 

Kvinnor 55 54 36 35 

Män 32 33 19 20 

Totalt 87 87 55 55 

Koncernen 



Styrelsen 

Kvinnor 8 9 7 7 

Män 10 12 7 7 

Företagsledning och VD 

Kvinnor 1 0 1 0 

Män 3 2 1 2 

Löner och ersättningar 

Personal 

VD och vVD 3 417 869 3 032 491 2 944 282 2 570 807 

Övriga anställda 43 174 614 42 082 013 27 185 960 26 286 303 

Summa 46 592 483 45 114 504 30 130 242 28 857 110 

Övriga arvoderade 

Övriga arvoderade 685 534 771 590 0 0 

Summa 685 534 771 590 0 0 

Förtroendevalda 

Styrelse 2 501 028 2 318 151 2 501 028 2 318 151 

Övriga förtroendevalda 1 766 151 1 425 390 1 766 151 1 425 390 

Summa 4 267 179 3 743 541 4 267 179 3 743 541 

Totalt 51 545 196 49 629 635 34 397 421 32 600 651 

Sociala kostnader 

Personal 

Pensionskostnader 

för VD och vVD 710 138 1 336 255 710 138 1 336 255 

Pensionskostnader 

övriga anställda 13 687 589 10 524 526 10 562 479 6 926 095 

Utbetalade pensioner 

till tidigare anställda 1/ 188 710 169 908 188 710 169 908 

Övriga sociala 

kostnader 15 641 221 15 406 346 9 591 880 9 257 118 

Summa sociala 30 227 658 27 437 035 21 053 207 17 689 376 

kostnader 

Gottgörelse från 

pensionsstiftelse1/ -3 487 777 -1 797 183 -3 487 777 -1 797 183 

Summa sociala 26 739 881 25 639 852 17 565 430 15 892 193 

kostnader inklusive 

gottgörelse personal 

Förtroendevalda 

Övriga social 

kostnader 

förtroendevalda 1 324 275 1 151 904 1 324 275 1 151 904 

Summa sociala 1 324 275 1 151 904 1 324 275 1 151 904 

kostnader 

Övriga kostnader 


personal 6 143 941 5 431 936 5 538 006 4 735 316 


personal och 

förtroendevalda 5 643 750 6 176 140 5 643 750 6 176 140 

Summa övriga 11 787 691 11 608 076 11 181 756 10 911 456 

kostnader 

Totalt personal- 91 397 043 88 029 467 64 468 882 60 556 204 

kostnader 

1/ Moderföreningen har ur pensionsstiftelsen lyft en gottgörelse på 1,0 (1,6) mkr 

för täckande av löpande pensionspremier och en gottgörelse på 0,2 (0,2) mkr för 

pensionsutbetalningar till tidigare anställda. Stiftelsens förmögenhet överstiger 

kapitalvärdet av pensionsutfästelser lämnade av Sveriges läkarförbund med 35,5 

(31,6) mkr. 

Not 4 Resultat från andelar i koncernföretag 



Vinstandel från handelsbolag 226 823 230 506 

226 823 230 506 

Not 5 Resultat från finansiella placeringar som är anläggningstillgångar 

Koncernen 



Finansiella placeringar - värdepappersportfölj 

Utdelningar 5 531 046 11 323 485 5 531 046 11 323 485 

Ränteintäkter 3 252 510 9 037 075 3 252 510 9 037 075 

Realisationsresultat -12 717 492 -73 344 398 -12 717 492 -73 344 398 

Återläggning nedskr 

aktier och andelar 23 419 267 74 546 015 23 419 267 74 546 015 

Nedskr aktier och 

andelar -3 180 152 -23 419 267 -3 180 152 -23 419 267 

Förvaltningskostnader -963 972 -475 451 -963 972 -475 451 

Summa finansiella 15 341 207 -2 332 541 15 341 207 -2 332 541 

placeringar 

Övriga finansiella resultat 

Ränteintäkter 14 893 18 164 14 893 18 164 

Valutakursdifferenser -533 706 -5 087 -533 706 -5 087 

Summa övrigt -518 813 13 077 -518 813 13 077 

finansiellt resultat 

Summa finansiella 14 822 394 -2 319 464 14 822 394 -2 319 464 

placeringar 

Not 6 Årets skattekostnad 

Koncernen 



Aktuell skatt -2 530 396 -8 746 944 -197 592 -6 666 000 

Skatt p g a ändrad 

taxering -504 884 -29 673 -504 884 -27 892 

-3 035 280 -8 776 617 -702 476 -6 693 892 

Not 7 Balanserade utgifter (avseende programvara) 

Koncernen 



Inköp 1/ 9 781 115 4 045 314 3 544 725 3 863 438 

Bokfört värde 9 781 115 4 045 314 3 544 725 3 863 438 

1/ Balanserade utgifter för programvara kommer att börja skrivas av från nyttjandetidpunkt. 

Not 8 Byggnader och mark 

Koncernen 



Ingående 

anskaffningsvärde 153 791 583 153 791 583 60 724 485 60 724 485 

Inköp 2 060 118 0 2 060 118 0 

Försäljningar -23 732 063 0 -23 732 063 0 

Utgående 132 119 638 153 791 583 39 052 540 60 724 485 

ackumulerade 

anskaffningsvärde 

Ingående 

avskrivningar -53 797 980 -51 119 068 -23 357 750 -22 132 410 

Försäljningar 8 330 250 0 8 330 250 0 

Årets avskrivningar -2 213 577 -2 678 912 -760 005 -1 225 340 

Utgående -47 681 307 -53 797 980 -15 787 505 -23 357 750 

ackumulerade 

avskrivningar 

Utgående planenligt 84 438 331 99 993 603 23 265 035 37 366 735 

restvärde 

Taxeringsvärden 

Byggnader 100 485 000 100 485 000 70 471 000 70 471 000 

Mark 107 094 000 107 094 000 68 459 000 68 459 000 

207 579 000 207 579 000 138 930 000 138 930 000 

Not 9 Inventarier 

Koncernen 



Ingående 


Inköp 1 231 723 2 509 431 919 678 2 210 546 

Försäljningar/ 

utrangeringar -1 336 688 -1 527 284 -368 096 -1 439 051 

Utgående 22 373 693 22 478 658 17 770 693 17 219 111 

ackumulerade 

anskaffningsvärden 

Ingående 

avskrivningar -17 464 147 -16 523 693 -13 900 785 -13 798 213 

Försäljningar/ 

utrangeringar 573 966 950 416 165 643 879 585 

Årets avskrivningar -1 385 902 -1 890 870 -989 563 -982 157 

Utgående -18 276 083 -17 464 147 -14 724 705 -13 900 785 

ackumulerade 

avskrivningar 

Utgående planenligt 4 097 610 5 014 511 3 045 988 3 318 326 

restvärde 

Not 10 Andelar i koncernföretag 


2012-12-31 2011-12-31 

Ingående anskaffningsvärde 88 027 529 88 027 529 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 88 027 529 88 027 529 

Ingående nedskrivningar -26 091 067 -26 091 067 

Utgående ackumulerade nedskrivningar -26 091 067 -26 091 067 

Ingående nettoinsättning/uttag i handelsbolag -448 939 -360 695 

Årets resultat i handelsbolag 226 823 230 506 

Årets insättningar 0 0 

Årets uttag -318 750 -318 750 

-540 866 -448 939 

Utgående bokfört värde 61 395 596 61 487 523 

32 

33

Not 11 Aktier och andelar i dotterföretag 

Organisa- Före- Antal Kapital Bokfört 

tions- tagets andelar andel värde 

nummer säte 

Direkt ägda: 

Praktikkonsult AB 

(u n ä, vilande) 556042-7493 Sthlm 1 000 100% 100 000 


Förlag AB 556578-2629 Sthlm 1 175 744 100% 56 060 187 

Hälsa och vetenskap 

tidningsförlag i 

Stockholm AB 556291-3987 Sthlm 100% 

Appendix 

fastighets AB 556734-5631 Sthlm 1 000 100% 751 274 

HB Facttrio 916835-8621 Gbg 75% 4 484 135 

61 395 596 

Not 14 Andra långfristiga fordringar 

Koncernen 



Ingående fordran 582 186 698 434 582 186 698 434 

Utlåning under året 458 775 220 000 458 775 220 000 

Amortering under året -281 718 -336 248 -281 718 -336 248 

Utgående fordran 759 243 582 186 759 243 582 186 

Utgående bokfört värde 759 243 582 186 759 243 582 186 

Not 15 Övriga fordringar 

Koncernen 



Skattefordran ingår med 0 631 563 0 0 

Not 12 Andelar i bostadsrättsförening 

Koncernen 



Ingående 


Utgående 

ackumulerade 

anskaffningsvärden 3 227 500 3 227 500 3 227 500 3 227 500 

Not 13 Andra långfristiga värdepappersinnehav 

I enlighet med antagen policy är förbundets finansiella tillgångar placerade i 

aktier eller aktierelaterade instrument, räntebärande papper samt alternativa 

investeringar. 

Koncernen 



Ingående 


Försäljning och 

förvärv netto 6 393 494 -87 894 545 6 393 494 -87 894 545 

Utgående 422 096 494 415 703 000 422 096 494 415 703 000 

anskaffningsvärden 

Ingående 

nedskrivningar -23 419 267 -74 546 015 -23 419 267 -74 546 015 

Återläggning av 

nedskrivning 23 419 267 74 546 015 23 419 267 74 546 015 

Årets upp/ 

nedskrivning -3 180 152 -23 419 267 -3 180 152 -23 419 267 

Utgående -3 180 152 -23 419 267 -3 180 152 -23 419 267 

nedskrivningar 

Utgående bokfört 418 916 342 392 283 733 418 916 342 392 283 733 

värde 

Uppgifter gemensamma för koncern och moderförening 

Bokfört värde 

Marknadsvärde 

år 2012 år 2011 år 2012 år 2011 

Finansiella placeringar 

Räntebärande 42 163 440 214 374 740 42 163 440 214 374 740 

Aktieindexobligationer 

och aktiefonder 323 960 917 128 271 439 323 960 917 128 271 439 

Alternativa 

investeringar 51 594 942 48 444 919 51 594 942 48 444 919 

Riskkapitalfonder 1 054 810 1 050 412 1 054 810 1 050 412 

SalusAnsvar 

Försäkrings AB 1/ 142 233 142 223 142 233 142 223 

Summa finansiella 418 916 342 392 283 733 418 916 342 392 283 733 

placeringar 

Not 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

Koncernen 



Förutbetalda 

pensionskostnader 0 334 998 0 334 998 

Upplupen ränta 632 000 2 964 378 632 000 2 964 378 

Övriga förutbetalda 

kostnader och upplupna 

intäkter 2 366 418 1 577 131 2 109 277 1 327 911 

2 998 418 4 876 507 2 741 277 4 627 287 

Not 17 Eget kapital 

Koncernen 

Fria reserver 

Belopp vid årets ingång 576 192 306 

Årets resultat 22 848 131 

Belopp vid årets utgång 599 040 437 


Fritt eget kapital 

Belopp vid årets ingång 529 562 495 

Årets resultat 2 659 286 

Belopp vid årets utgång 532 221 781 

Not 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

Koncernen 



Upplupen semesterlön 

samt övertid 4 636 175 4 275 593 3 056 859 2 879 149 

Förutbetalda 

prenumerationsavgifter 1 292 500 1 182 900 0 0 

Upplupna sociala 

avgifter 2 384 674 2 323 015 1 874 062 1 871 298 

Förutbetalda stughyror 1 736 191 1 795 081 1 736 191 1 795 081 

Övrigt 5 161 627 5 729 838 1 526 209 2 013 155 

15 211 167 15 306 427 8 193 321 8 558 683 

Not 19 Ansvarsförbindelser 

Koncernen 



Garantiförbindelse 

SACO 6 536 344 6 341 533 6 536 344 6 341 533 

1/ Ej marknadsnoterade innehav vilka värderats till internt beräknade marknadsvärden. 

34

SVERIGES LÄKARFÖRBUND 

Org nr802002-1906 

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R 

O C H N O T E R 

Stockholm 2013-04-24 

Marie Wedin 

Ordförande 


VD 

Heidi Stensmyren Ove Andersson Thomas Brännström 

Karin Båtelson Eva Engström Thomas Flodin 

Staffan Henriksson Rune Kaalhus Johan Ljungberg 

Anna Rask-Andersen Mikael Rolfs Emma Spak 


Vår revisionsberättelse har avgivits 2013-04-24 

Mats Fridblom Ulla Feuk Bernhard Grewin 

Auktoriserad revisor Förtroendevald revisor Förtroendevald revisor 

Grant Thornton Sweden AB

VerksamhetsberÃƒÂ¤ttelse 2012 - Sveriges lÃƒÂ¤karfÃƒÂ¶rbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?