Kvalitet och föredömen – vad står kvalitet för idag? - IVA

More documents

Recommendations

Info

Figur 9. Lönsamhet för företag med kvalitetsarbete jämfört med en kontrollgrupp (Eriksson & Hansson, 2003). 10 % 8 % 6 % Return on Sales 4 % 2 % Award Recipient-Competitor Award Recipient-Branch Average 0 % –2 % Year - 4 Year - 3 Year - 2 Year - 1 Year 0 Year 1 Year 2 Exempelvis redovisar Boulter et al. (2006) att aktie värdet för företag med kvalitetsarbete successivt ökar mer än för kontrollgruppen (se figur 7). På motsvarande sätt växer företagen mätt i försäljning (se figur 8a) och antal anställda (figur 8b). Eriksson & Hansson (2003) drar slutsatsen att inledningsvis i det systematiska förbättringsarbetet finns ingen mätbar skillnad mellan de undersökta svenska företagen och kontrollgrupperna. Däremot är de undersökta företagens ekonomiska nyckeltal signifikant bättre från cirka tre à fyra år efter att arbetet inletts. Som ett exempel redovisas i figur 9 vinstmargina len, där företagen med kvalitetsarbete visar bättre värden än företagen i kontrollgruppen. Andra effektmått Kopplingen mellan en otillfredsställande arbetsmiljö och hög sjukskrivning är väl dokumenterad 41 . Brist på möjlighet till delaktighet och engagemang skapar många gånger en negativ stress som i sin tur leder till ohälsa. Detta samband, som idag är högaktuellt, har beskrivits i ett antal rapporter 42 . Likaså finns sedan länge en väl dokumenterad koppling mellan medarbetar nas inflytande på sin arbetssituation, delaktighet i beslut samt motivation och arbets tillfreds ställelse 43 . Exempel på organisationer som varit framgångsrika i detta avseende återfinns bland dem som identifierats som goda förebilder i fråga om kvalitetsarbete. Ett exempel på detta visas av Harnesk et al. (2004). De beskriver en underleverantör i byggbranschen som på tre år gått från en sjuk frånvaro på 8 procent till en frisk närvaro på 97 procent. Resultat, leveranstider, soliditet och omsättning har samtidigt påtagligt förbättrats trots en besvä rande lågkonjunktur. Liknande resultat finns också hos andra organisationer, vilka uppvisar sjukskrivningstal, som är ungefär 50 procent av det svenska genomsnittsvärdet. De organisationer som fått Utmärkelsen Svensk Kvalitet uppvisar också generellt sett bättre resultat än ’’genomsnittsorganisationen’’ på många områden, inklusive sjukfrånvaron. Läkargruppen i Örebro, som fick Utmär kelsen Svensk Kvalitet 2003 har, exempelvis, sedan 1999 mer än halverat sin totala frånvaro. Trenden i hälso- och sjuk vårdssektorn var den motsatta och frånvaron var mer än dubbelt så hög som i Läkargruppen. Motsvarande aspekter finns numera också dokumenterade i en doktorsavhandling (Wrede, 2008). I studien konstateras att med en strategi som liknar den systemsyn som finns inom kvalitetsområdet är det möjligt för dagens chefer att skapa framgång genom ett arbete som fokuserar på medarbetarnas behov och välmående. Fallstudierna visar att sådana arbetssätt haft stor betydelse för organisationers goda arbetsmiljö – Bland annat mätt i antalet sjukskriv ningar – och förbättrat ekonomiskt resultat. Inom tillverkningsindustrin är det inte ovanligt att kvalitetsbristkostnaderna överstiger 20 procent av tillverkningskostnaden och därmed har en 24
etydande påverkan på det ekono miska slut resultatet 44 . Studier som genomförts på Chalmers indikerar att slöseriet inom ny- och ombyggnadsprojekt är ca en tredjedel av produktionskostnaden, varav huvuddelen är kvalitetsbristkostnader 45 . Det finns alltså en enorm förbättringspotential i att reducera kostna den för kvalitetsbrister. En förutsättning är dock att dessa kostnader synlig görs för företags ledningen, det vill säga det krävs mått och mätsystem, som har en tydlig återkopp ling för lärande och riskreduktion. Drygt 20 år efter det att Nationalkommittén för Svensk Kvalitet bildades för att övergå i SIQ kan slutsatsen ändå dras att kvalitetstänkandet har en plats i det svenska samhället. Tusen tals privata och offentliga organisationer har påbörjat kvalitetsarbete i mer eller mindre synlig form. Vidare har forskningsmiljöer etablerats även om problematiken med ett tvärveten skap ligt ämne ofta blir tydligt genom att en naturlig hemvist saknas samtidigt som frågorna berör alla organisatoriska aktiviteter. En indikation på den svenska utvecklingen är de mätningar som gjorts av Svensk Kvalitets index – SKI 46 sedan slutet av 1980-talet. De mätningar som görs om kvalitetsläget i ett antal branscher i Sverige har årligen sammanfattats i ett mått för hela den svenska ekonomin. I figur 10 visas dessa värden samt en inlagd trendlinje. 70 69 68 67 66 65 64 63 62 61 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Hela svenska ekonomin Linjär (Hela svenska ekonomin) Figur 10. SKI-index för hela svenska ekonomin 1989 – 2008 25
Page 1 and 2: Kvalitet och föredömen - vad stå
Page 3: Kvalitet och föredömen - vad stå
Page 6 and 7: USA på 20-talet via utvecklingsarb
Page 9: Bakgrund Sveriges konkurrenskraft o
Page 12 and 13: Figur 1. Kvalitetsarbetets fokus ge
Page 15 and 16: Fokus i kvalitetsarbetet Beskrivnin
Page 17 and 18: insikt har under åren förstärkts
Page 19 and 20: eteende. Det är först när denna
Page 21 and 22: Effekter av kvalitetsarbetet Mål o
Page 23: Figur 7. Förändring av aktievärd
Page 29 and 30: Referenser Intervjuade Bengt Klefsj
Page 32: 32 med stöd av

Kvalitet och föredömen – vad står kvalitet för idag? - IVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?