Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet

Stenkol, brunkol, råpetroleum, naturgas
Övrig mineralutvinning
Livsmedel
Drycker, tobak, textil, kläder, läder och päls
Trä och trävaror
Massa,papp,pappvaror
Grafiska produkter
Petroleumprodukter
Kemiska produkter och läkemedel
Gummi-o plastvaror
Glas porslin cement
Järn, stål och annan metallfrämställning
Metallvaror
Dator,elektronik,optik
Elapparatur
Övr maskiner
Motorfordon
Övrig tillverkningsindustri
Figur 7 Tillverkningsindustrins och mineralutvinningens varuexport och -import
som andelar av total varuexport och –import, år 2010.
Procent
14
12
10
8
6
4
2
0
05-06 07-09 10 11-15 16 17 18 19 20 -
21
22 23 24 25 26 27 28 29 30-33
Andel av total varuimport 2010 Andel av total varuexport 2010
Anm. Registrerad elintensiv industri saknas i branscherna 12 Tobaksvarutillverkning, 14 Tillverkning av kläder,
15 Tillverkning av läder och skinnvaror, 26 Tillverkning av datorer elektronikvaror mm, 30 Tillverkning av andra
transportmedel, 31 Tillverkning av möbler och 33 Reparation och installation av maskiner.
Källa: SCB
För att bedöma branschernas exponering för internationell konkurrens studeras handelsintensiteten.
Detta mått har används av bland annat ICF International (2013) i en
liknande utredning. Måttet fångar att företag påverkas både av konkurrens på världsmarknaden
men även på hemmamarknaden via importen.
Handelsintensiteten beräknas som:
Figur 8 visar handelsintensiteten inom mineralutvinning och tillverkningsindustrin.
Den genomsnittliga handelsintensiteten för svenskt näringsliv är 50 procent. Många av
de elintensiva branscherna har hög handelsintensitet som i några fall är dubbelt så hög
26