St Olofs kyrka - Regionmuseet Kristianstad
St Olofs kyrka - Regionmuseet Kristianstad
St Olofs kyrka - Regionmuseet Kristianstad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Utförda åtgärder invändigt<br />
Puts och avfärgning<br />
Odekorerade väggytor i långhus och kor rengjordes och målades av konservatorer.<br />
Inledningsvis utfördes torrengöring med gumma pane. Resultatet blev markant<br />
bättre men den stora andelen lagningar medförde att vissa ytor främst nedtill<br />
på väggarna var något fläckiga. Yttersta färgskiktet var inte ren kalkfärg utan innehöll<br />
sannolikt något slags bindemedel. Skiktet var av sådan karaktär att det inte<br />
bedömdes tåla alltför många påstrykningar med kalkfärg. För att minimera risken<br />
för sprickbildning och bortfall användes istället en svagt pigmenterad och förtunnad<br />
kulturkalk. Kulturkalken täckte efter en strykning och pigmenteringen gav<br />
den tidigare gråvita, något kalla ytan en varmare ton som stod bättre i harmoni<br />
med de rengjorda valven. Fönsternischer behandlades med samma förtunnade<br />
färg, men krävde två strykningar.<br />
Vapenhusets vita valv och väggytor rengjordes från moderna färgskikt genom<br />
skrapning. Den underliggande kalkavfärgade ytan överlagrades av åtminstone<br />
tre färgskikt: ytterst en gråvit hård färg, därefter en svagt sandfärgad blank yta<br />
och närmast kalken en gulvit blank färg. Spår efter röd avfärgning påträffades på<br />
flera ytor i öster. Färgspåren förekom även på relativt hög höjd, omkring 1,7 meter<br />
över golvet, och har därmed inte enbart fungerat som bröstning.<br />
Sidoaltare utförda i kalkavfärgat tegel rengjordes och restuscherades med<br />
målsättningen att bibehålla tidens patina. Åtgärden utfördes av konservator.<br />
Snickerier<br />
Bänkarnas fasader är av varierande ålder med årtal som anger att vissa delar kan<br />
härstamma från 1600-talet. Den senaste förändringen av mer genomgripande<br />
karaktär tycks vara utförd 1912 och en mer omfattande ommålning utfördes i<br />
samband med den invändiga renoveringen 1950. Befintlig blå fasadfärg varierade<br />
mycket både inom och mellan bänkkvarteren som en följd av upprepade bättringsmålningar<br />
av olika kvalitet. Föra att skapa en helhet i den brokiga färgskalan<br />
laserades samtliga blå ytor i en blågrön kulör med förankring i fasadernas tidigare<br />
färgsättning. Laseringen påfördes tunt med syfte att skapa helhet utan att utplåna<br />
fasadernas patina. Bänkdörrarnas lister och fyllningar rengjordes, bättringsmålades<br />
och retuscherades av konservator. Marmorerade ytor återfick sin lyster genom<br />
behandling med vax. Bänkkvarterens insidor spacklades och målades i sin<br />
helhet med ljusgrå linoljefärg. Den nya grå tonen är klarare och ljusare än föregångaren<br />
som var något gulaktig och solkig. Trägolven var lackade sedan tidigare<br />
och behandlades på samma sätt igen.<br />
Vid byte av bänkarnas konvektorer kompletterades bänkarnas undersidor<br />
med isolering av trä. Nya konvektorer anpassades färgmässigt till bänkarna och<br />
målades i en mellangrå diskret kulör. Vid återmontering av sittbänkarnas stödben<br />
utökades inhaket för att skapa rum åt konvektorn.<br />
Pardörren mellan långhus och vapenhus målades med ljusgrå linoljefärg.<br />
Portens övre fält med snidad dekor rengjordes enbart.