St Olofs kyrka - Regionmuseet Kristianstad
St Olofs kyrka - Regionmuseet Kristianstad
St Olofs kyrka - Regionmuseet Kristianstad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utförda åtgärder<br />
Fasader<br />
Fasaderna rengjordes genom högtryckstvätt. Enstaka partier med skadad puts<br />
knackades ner. Dålig puts förekom framförallt nedanför <strong>kyrka</strong>ns fönster. Dessa<br />
partier innehöll otaliga lagningar med skiftande bruk som inte sällan tycktes vara<br />
cementhaltiga. Putsen var i allmänhet av god kvalitet och täcktes delvis av imponerande<br />
skikt kalkavfärgningar. Putsanalysen visade att putsbruket framförallt<br />
bestod av hydrauliskt kalkbruk. Avfärgningen varierade mellan fasaderna. Tornet<br />
blev vid senaste ommålningen avfärgad med en organisk färg, sannolikt av fabrikatet<br />
Keim. Efter försök med kalkfärg på långhus och kor konstaterades att färgen<br />
inte fick fäste. Istället utfördes grundstrykning med hydraulit på hela <strong>kyrka</strong>n.<br />
Därefter avfärgades samtliga fasadytor med tre omgångar kalkfärg av gotlandskalk.<br />
Tak och avvattning<br />
Tegeltaken rengjordes genom hetvattentvätt. Undertaken av tjärpapp på trekantsläkt<br />
ovan stickspån och brädpanel var i allmänhet i gott skick. Inga fuktskador<br />
kunde konstateras på vinden. Efter översiktlig besiktning av undertaken<br />
uppmärksammades dock ett flertal mindre rötskador utmed takfoten. Tilläggsansökan<br />
för omläggning av samtliga takfall med ny papp godkändes. Undertaken<br />
belades med ny papp och läktning. Äldre papp och läkt avlägsnades och ny papp<br />
med överlappning utan fogning lades direkt på stickspånen.<br />
Vid återmontering av yttertaken utnyttjades korets takpannor för komplettering<br />
av övriga takfall. Befintlig panna, enkupig falsad från Simrishamn –<br />
CIMBRIS HAMNS TEGELBR AB, var svår att uppbringa. Kortaken belades<br />
istället med begagnade takpannor av samma typ, men fabrikat Börringe. En panna<br />
som är mer vanligt förekommande och som överensstämmer bra både när det<br />
gäller form och färg.<br />
<strong>St</strong>rävpelarnas undertak visade sig vid besiktning vara mycket fuktskadade.<br />
Trots ett flertal tidigare försök att täcka stickspånen med papp hade de nedre<br />
spånskiften fått påtagliga rötskador. Minsta möjliga åtgärd utfördes genom förnyande<br />
av papp. <strong>St</strong>rävpelarna kompletterades även med diskreta ståndskivor av bly<br />
som drogs ut över anslutande takpannor för att säkra den svaga punkten mellan<br />
puts och tegel. Blyplåten utfördes så liten som möjligt, både mot puts och takpannor,<br />
för att inte påverka strävpelarnas nätta takfall alltför mycket.<br />
Befintlig avvattning i koppar var till stor del utförd med bristande teknik.<br />
Hängrännorna var monterade med alltför få krokar vilket medfört att rännorna<br />
blivit deformerade. <strong>St</strong>uprörens skarvar var dåligt sammanhållna. Både hängrännor<br />
och stuprör byttes ut mot dito av koppar. Befintliga hängrännor varierade<br />
mellan 5 och 6 tum. Nya rännor utformades med samma storlek som tidigare.<br />
<strong>St</strong>uprören förstorades från 4 till 5 tum för att undvika den överbelastning som<br />
tycks ha varit ett problem tidigare. Samtliga vinkelrännor av koppar byttes mot<br />
nya av kopparplåt med samma utförande som tidigare. Samtliga takfall utom