St Olofs kyrka - Regionmuseet Kristianstad
St Olofs kyrka - Regionmuseet Kristianstad
St Olofs kyrka - Regionmuseet Kristianstad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
jordfärger, exempelvis S2010-Y40R. Den slevdragna kalkputsen var svagt gulaktig<br />
med återkommande innehåll av tagel/hår, halm och träflisor.<br />
Kalkmålningar<br />
På långhusets östvägg förekommer två typer av schabloner som tolkades vara<br />
samtida, ett fyrbladigt växtornament och ett ornamnet utformat som en lyra. Den<br />
röda trebladiga dekoren utmed östväggens sköldbågar och ribbornas avfärgning<br />
utgör ett enskilt målningsskede tillkommet före valvens övriga måleri, sannolikt<br />
redan i samband med valvslagningen. Östväggens valvanfang över nuvarande<br />
triumfbåge med röd- och vitrandig dekor har däremot underliggande färgspår av<br />
röd och blå dekor som tycks vara tillkommen före väggarnas måleri.<br />
På en av långhusets gördelbågar iakttogs underliggande fragment av svartgrå<br />
färg, följd av grå kalkfärg och ytterst ljus vit kalkfärg. Har alla gördelbågar<br />
eventuellt varit avfärgade i svart?<br />
Kalkputsen i valven, dvs ursprunglig valvputs, är mörkt gulbeige med stort<br />
innehåll av mineraler, kol och lera.<br />
I putsen på långhusets västvägg finns inristningar i form av två stiliserade<br />
Mariabilder. Ristningarna är tillkomna före intilliggande kalkmåleri.<br />
Korets östligaste valvkappa hade spår efter himmelsblå avfärgning. Den blå<br />
färgen härrör sannolikt från en period då valvkappan varit dekorerad med ett<br />
stjärnbestrött himlavalv.<br />
Interiör<br />
Golvschakt<br />
Vid nedläggning av nya rörledningar öppnades golvschakt i vapenhus, långhus,<br />
kor och sakristia. Kulvertdjupet förlades till mellan 20 och 30 cm. Under vapenhusets<br />
kraftiga kalkstensplattor bestod det avlägsnade materialet enbart av mellanbrun<br />
sand. Schakten löpte här från elcentralen i västväggens norra hörn utmed<br />
nordväggen och östväggen fram till vindstrappans norra dörromfattning. I I övriga<br />
delar av <strong>kyrka</strong>n berördes tegelgolv företrädesvis korta sträckor mellan bänkkvarter.<br />
I dessa schakt var lagerföljden i stort sett likartad. Tegelgolv och tillhörande<br />
sättbruk utgjorde cirka 8 cm. Efterföljande utjämning med cement pendlade<br />
mellan 10 och 15 cm. I enstaka fall gjordes smärre ingrepp i underliggande<br />
orört lager bestående av lös mellanbrun melerad fin sand. Utöver sporadiska inslag<br />
av kalkbruk och tegelkross påträffades inga fynd.<br />
Skåp<br />
Vid omflyttning av skåp i sakristian framkom en rektangulär nisch även på den<br />
norra väggen. Nischen är belägen 2,07 m från väggens västra hörn med underkanten<br />
omkring 0,98 m från golvet, öppningen har en höjd på 0,47 m och en<br />
bredd på 0,42 m. Nischen förblir även fortsättningsvis dold bakom skåpsinredning.
Change language