Miljökonsekvensbeskrivning - Rabbalshede Kraft

FundamentFörankringen av vindkraftverken i berget kan ske via tre olika metoder. De trealternativen är bergförankrat betongfundament, bergadapter och gravitationsfundament.De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroendepå storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. För beskrivning avolika förankringsmetoder och fundament se bilaga 1. Bergförankrat betongfundamentär den typ som planeras att användas men definitivt val kan vi inte göraförrän leverantör valts och geoteknisk undersökning genomförts.Bergförankrat betongfundament är en relativt ny grundläggningsmetod. Dethar en diameter på cirka 9 meter och kan anläggas direkt på lämpligt berg. Fundamentetförankras i berget med 8 förankringsstag innehållande vardera 21 vajrartill ett djup av 12 meter. Denna metod är inte så känslig för sprickbildning. Beroendepå bergets beskaffenhet kan sprängning behövas utföras på ett sprängdjuppå upp till 2,5 meter. Till detta går åt cirka 180 m³ betong. Påverkad yta förfundamentet är cirka 100 m². Det är en bra lösning för att slippa gravitationsfundamentom berget inte håller för bergadapter. Bergförankrat betongfundamentär den variant exploatören helst vill använda, men bergadapter utesluts inte.Bergadapter gjuts med en liten betongplatta cirka 7 meter i diameter ovanpåberget, sprängning krävs endast i undantagsfall. Metoden bygger på en principmed en armerad betongkonstruktion fäst med långa förankringsstag ner i berget.Bergadapter ställer stora krav på bergets hållfasthet. Därför måste en geotekniskundersökning av bergförhållanden genomföras på aktuella platser föratt klargöra om berget klarar de krav som ställs. Vid avveckling tas bergadapternbort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Det går åt cirka50 m³ betong, och påverkad yta för fundamentet är cirka 50 m². Bergadapterinnebär ett mindre ingrepp i naturmiljön än bergförankrat betongfundament ellergravitationsfundament.Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrundsaknas. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och däreftersker gjutningen av fundamenten med cirka 350 m³ betong, vilken transporterastill platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. För attminska lokal miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivåoch därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessafundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergetskvalitet, samt att sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna.Nackdelen är att det innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än bergadaptereller bergförankrat betongfundament. För ett vindkraftverk på 2,5 MW är fundamentetcirka 20x20 meter stort och har 3 meters höjd i centrum, i ytterkant ärdet cirka 0,5 meter högt. Detta val av fundament kräver – om det grundläggs påberg – sprängning av gropar på drygt 22x22 meter och 3 meter djupa, och påverkaren sammanlagd markyta på cirka 500 m². De bergmassor som uppkommer isamband med sprängningen kan användas som fyllnadsmaterial vid byggnationav vägarna inom parken.Uppställnings- och kranytorI anslutning till varje verksplats kommer en uppställningsyta att anläggas. Dennaär cirka 40x25 meter stor (1 000 m² ). Planen anläggs genom att träd avverkas,vegetation och jordmassor schaktas bort och berget friläggs. Eventuella17