Miljökonsekvensbeskrivning - Rabbalshede Kraft

under sensommaren som ansamlas runt kraftverken, Rydell m fl 2010b. En annanforskningsrapport visar även på att en trolig dödsorsak för fladdermöss är tryckförändringarrunt kraftverkets vingar, vilket skadar vävnader i andningsorganen,snarare än regelrätta kollisioner, Baerwald m fl 2008.Andra faktorer att ta hänsyn till vid etablering av vindparker är storleken påfladdermössens födoterritorier, vilket kan variera beroende på art, säsong ochbytestillgången, de Jong 1994. Till exempel kan de utnyttja sumpskogar tidigt undersäsongen när insektstillgången är god för att sedan övergå till födosök i andraområden senare. Kunskapen om fladdermössens födoterritorier är begränsad.Nordisk fladdermus tycks främst födosöka inom cirka 600 meter från kolonindå födotillgången är god, men kan vid behov flyga betydligt längre sträckor, deJong 1994, och barbastell fladdermus tycks nyttja områden på mellan 22-49 ha,Eriksson 2004.Etablering av vindparker bör sålunda ske i lågriskområden såsom öppen jordbruksslättutan linjeelement som vattendrag eller trädridåer eller i hårt exploateradeområden och miljöer som har biotoper som missgynnar fladdermöss. Högrisklägenkan hittas utefter kuster, grunda havsvikar och åsar eller bergbrantereller längs flyttstråk, Ahlén 2008. För att minska risken för kollisioner kan manstänga av verken under perioder med högre risk, Ahlén 2008.NulägesbeskrivningBedömning av etableringens inverkan på fladdermusfaunan grundar sig på enförberedande arkiv- och kartstudie av området samt fältbedömning och en fältinventeringav fladdermusfaunan, Pettersson 2011.Naturmiljön i vindområdet domineras av produktionsskog i varierande stadieroch är inte av den typ där man kan förvänta sig höga tätheter av vare sig individereller arter av fladdermöss. Odlingslandskapet strax söder om vindparken,mellan Kolbengtserödsjön och Toftan, är i detta avseende mer intressant. Områdetomfattar flera mindre nyckelbiotoper, naturvärdesklassade områden samtett lite större område med naturvårdsavtal vilka sammantaget omfattar bergsbranter,mindre ädellövområden, blandlöv, lövbryn, enstaka hålträd, byggnadersamt närhet till vatten. Alla dessa faktorer är gynnsamma för fladdermöss.Tre lokaler i området mellan Kolbengtseredsjön och Toftan har inventeratsmed handdetektor vid ett tillfälle. Ytterligare en lokal cirka 3 kilometer nordvästom vindområdet inventerades vid ett tillfälle. Sammanlagt sattes åtta boxar ut.Fyra boxar användes vid vardera två tillfällen, en respektive fyra nätter (sammanlagt20 boxnätter), illustration 18. Boxarna placerades inom, i anslutning till eller iliknande biotoper som vindområdet.Totalt påträffades åtta fladdermusarter inom inventeringsområdet, vilket gördet relativt artrikt. Aktiviteten var dock generellt låg och inga rödlistade arternoterades. Av de påträffade arterna är det endast den tidigare rödlistade artentrollfladdermus som kan betraktas som ovanlig. Den registrerades vid en boxvid ett tillfälle, illustration 19. Nordisk fladdermus dominerade och noterades vidtio av tolv lokaler, därefter kom mustasch/Brandts fladdermus och dvärgfladdermus.Nordisk fladdermus och dvärgfladdermus hör till landets vanligaste arteroch betraktas som högriskarter i förhållande till vindkraft, Rydell m fl 2010.Tre andra högriskarter noterades men endast sporadiskt och vid enstaka inspelningar.De långmigrerande arterna trollfladdermus och stor fladdermus noterades74