Utredning Barn- och utbildning - Munkedals kommun

DNR: KS 2010-69UtredningBarn- och utbildningKonsekvensanalyser för utredningsspår inom områdeBarn & UtbildningBilaga 2

Innehåll1 Bakgrund .......................................................................................................................................... 42 Personalens synpunkter ............................................................................................................. 42.1 Förskola .................................................................................................................................... 52.1.1 Förskolorna är kvar som idag, dvs med några större enheter (3-4avdelningar) och några små enheter (1-2 avdelningar) ........................................... 52.1.2 Samla 1- och 2-avdelningsförskolor till större .................................................. 52.1.3 Barnomsorg på obekväm arbetstid ........................................................................ 62.1.4 Resursförskoleavdelning ............................................................................................ 62.2 Grundskola – Sörbygden och Kungsmarkskolan ...................................................... 72.2.1 Fisketorps skola, Hedekas skola och Kungsmarksskolan är kvar som nu......................................................................................................................................................... 72.2.2 År F-5 på Hedekas skola, år 6-9 på Kungsmark (Fisketorp avvecklas) .. 82.2.3 År F-9 på Hedekas skola (Fisketorp avvecklas) ................................................ 92.2.4 År F-6 på Hedekas skola, år 7-9 på Kungsmark (innebär F-6 på allaskolor i kommunen) ............................................................................................................... 102.3 Grundskola – Svarteborg ................................................................................................. 112.3.1 Centrumskolan och Hällevadsholms skola kvar som nu .............................. 112.3.2 År F-2 på en skola i Svarteborg, år 3-5 på den andra ................................. 112.3.3 År F-3 på en skola i Svarteborg, 4-6 på den andra, år 7-9 påKungsmark ................................................................................................................................ 122.3.4 En skola F-5 i Svarteborg (med ändrade upptagningsområden så attnågra åker till Munkedal, den andra skolan avvecklas) .......................................... 122.3.5 F-6 på Centrumskolan och Hällevadsholms skola .......................................... 132.4 Grundskola – Munkedal och Stale ................................................................................ 132.4.1 Bruksskolan och Munkedalskolan är kvar som nu ......................................... 132.4.2 År F-2 på en skola i Munkedal/Stale, år 3-5 på den andra ........................ 142.4.3 År F-3 på en skola i Munkedal/Stale, år 4-6 på den andra, 7-9 påKungsmark ................................................................................................................................ 142.4.4 En skola i Munkedal/Stale (den andra avvecklas) ......................................... 152.4.5 År F-6 på Bruksskolan och Munkedalsskolan ................................................... 163 Rektorsgruppens synpunkter ................................................................................................. 163.1 Pedagogisk kvalitet enligt rektorerna i Munkedal .................................................. 163.2 Pedagogisk kvalitet enligt förskolecheferna i Munkedal ...................................... 173.3 Avvägning för tillhörigheten för årskurs 6 ................................................................ 172

4 Elevers synpunkter ..................................................................................................................... 184.1 Vad är viktigt i skolan? Varför då? ............................................................................... 184.2 Vad är bra med skolan nu? ............................................................................................. 184.3 Vad kan göras bättre i skolan? ...................................................................................... 194.4 Vilka vuxna ska finnas i skolan? ................................................................................... 194.5 Hur ska en bra lärare/personal vara? ......................................................................... 194.6 Kan du påverka din skola? .............................................................................................. 204.7 Vad tycker du om skolskjutsarna? ............................................................................... 204.8 Vad kännetecknar en framgångsrik skola? ............................................................... 205 Allmänhetens synpunkter ........................................................................................................ 206 Föräldrars synpunkter ............................................................................................................... 227 Fackförbundens synpunkter ................................................................................................... 237.1 F-5 Hedekas, 6-9 Kungsmark ....................................................................................................... 237.1.1 Fördelar pedagogisk kvalitet: ................................................................................ 237.1.2 Nackdelar pedagogisk kvalitet: ............................................................................. 237.1.3 Fördelar ekonomi: ...................................................................................................... 237.2 F-6 Hedekas, 7-9 Kungsmark (F-6/7-9 i hela kommunen) ........................................................... 247.2.2 Nackdelar pedagogisk kvalitet: ............................................................................. 247.2.3 Fördelar ekonomi: ...................................................................................................... 247.3 Grundskolan Svarteborg .............................................................................................................. 247.3.1 Ekonomiska fördelar: ................................................................................................ 248 Ekonomi .......................................................................................................................................... 249 Sammanfattning .......................................................................................................................... 243

1 BakgrundI arbetet med översyn av välfärdssektorns verksamheter har styrgruppen beslutat attförvaltningen ska arbeta vidare med ett antal utredningsspår för område Barn &Utbildning.Styrgruppen har uttryckt önskemål om att så många grupper som möjligt ska fåmöjlighet att framföra sina synpunkter. Styrgrupp och förvaltning har genomfört detta påolika sätt. Man har tagit in synpunkter i olika form frånPersonal inom förskola och skolaRektorsgruppEleverFackförbunden Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet samt SKTFFöräldrarÖvrig allmänhetAllmänheten har man träffat genom möten på bygdegrupperna. Eleverna har kommit tilltals genom att bjuda in elevrådsrepresentanter från årskurs 5 till 9 från kommunens allaskolor till ett gemensamt möte med styrgruppen. Träffar med föräldrar kommer attgenomföras senare under vårterminen med föräldraråden på skolorna.Personalen inom barnomsorg och skola har arbetat med en särskildkonsekvensanalysmall där man redovisat fördelar respektive nackdelar ur fleraperspektiv:Pedagogisk kvalitetEkonomiSocial kvalitetTransporterOrganisationMiljöÄven de fackliga förbunden har inbjudits att lämna synpunkter i samma mall, utifrån sittövergripande fackliga perspektiv.Rektorsgruppen har arbetat med att ta fram en gemensam beskrivning av vad man anservara pedagogisk kvalitet och därefter beskrivit den skolorganisation man anser bästskulle uppfylla dessa kriterier.Detta dokument är en beskrivande analys av inkomna synpunkter från rektorer,personal, elever, föräldrar och bygdegrupper. Då olika metoder och modeller använts föratt samla in synpunkter redovisas de i ett kapitel för vardera grupp.2 Personalens synpunkterI detta avsnitt redovisas personalens synpunkter. För varje utredningsspår redovisasförst en redovisning av personalens synpunkter i löpande text, därefter fördelar ochnackdelar i punktform för att ge en snabb överblick.Varje rektorsområdes egna sammanställningar finns som bakgrundsmaterial, liksom ensammanställning av samtliga synpunkter i en och samma mall (i denna är dubbletterborttagna och vissa synpunkter flyttade till andra rubriker för att åstadkomma en bättreöversikt och logik).4

2.1 Förskola2.1.1 Förskolorna är kvar som idag, dvs med några större enheter (3-4avdelningar) och några små enheter (1-2 avdelningar)Personalen inom barnomsorgen kan se vissa fördelar med små enheter. Det kanupplevas lugnt och tryggt av barn och föräldrar när barnen inte behöver knyta så mångasociala kontakter. Man ser också att det kan vara lättare att styra en liten enhet och attdet underlättar snabba beslut. Vidare att personalgruppen är liten och har nära tillvarandra.Nackdelar med detta alternativ är dock fler än fördelarna. Man lyfter särskilt framsvårigheter att samverka med andra personalgrupper samt att utbytet av tankar ochidéer med andra är begränsat. En annan viktig aspekt är att med små enheter kanpersonal inte samverka med andra avdelningar kring öppning och stängning vilketinnebär att personalen sprids ut över hela dagen. Effekten blir att det är mindre personalnär det är som flest barn på en liten förskola jämfört med de förskolor som har fleravdelningar. Det begränsade antalet sociala kontakter kan också vara en nackdel, dåbarnen inte får så många möjligheter att träffa andra barn och vuxna. Personalen lyfterockså fram ensamarbete som en nackdel liksom att administration måste fördelas påalla, vilket innebär minskad tid i barngrupp.Fördelar: Små enheter kan upplevas lugnt och tryggt Lätt att styra Små arbetsgrupper kan underlätta samarbete inom enheten Färre sociala kontakter – inte så många att knyta an tillNackdelar: Trånga lokaler – dålig översikt för barnen Litet utbyte med kollegor om tankar och idéer Svårare att hitta lösningar till problem i personalgruppen Kan inte samarbeta runt öppning/stängning Alla måste dela på administrativa uppgifter – mindre tid i barngrupp Färre sociala kontakter – mindre möjlighet att träffa andra barn och vuxna Ensamarbete i större utsträckning Transporter till många ställen Sårbart vid tillfällig personalbrist2.1.2 Samla 1- och 2-avdelningsförskolor till störreDetta alternativa utredningsspår innebär att avveckla kommunens 1- och 2-avdelningsskolor och istället samla dessa i en nybyggd förskola med fler avdelningar. Detär främst i Munkedals tätort det ser ut så, med två förskolor med vardera 1 avdelningoch en förskola med 2 avdelningar. Dessa skulle kunna samlas i en ny förskola med 4avdelningar. Problematiken med små enheter finns också i Dingle och Hedekas därorternas respektive förskolor med 3 avdelningar inte kunnat täcka barnomsorgsbehovetoch friliggande avdelningar skapats, två i Dingle och en i Hedekas.Personalen trycker i detta alternativ främst på fördelarna med att vara fler i ettarbetslag. Det innebär ökade möjligheter till samarbete och utbyte med kollegor, att detär lättare att ta tillvara olika kompetenser och använda dem på bästa sätt i denpedagogiska verksamheten. Vidare att avdelningarna kan turas om att öppna och stängaför att på så sätt optimera antalet personal när barnen är som flest. Fler kan dela påarbetsuppgifterna och man kan i större utsträckning hantera korttidsfrånvaro inompersonalgruppen. Barnen får möjlighet att knyta fler sociala kontakter och man kanarbeta i tvärgrupper. Möjligheten att byta avdelning utan att helt byta förskola är en klar5

fördel. Transporterna minskar när det blir färre ställen att leverera post, varor etc till.Behovet av kökspersonal minskar något.Till nackdelarna med förslaget hör att en större förskola kan upplevas stor ochopersonlig. Det blir också fler viljor att ta hänsyn till. Det kan vara svårare att ha uppsiktöver barnen om lokaler och utegård inte anpassas efter detta. Antalet sociala kontakterför barnen ökar, vilket av vissa kan upplevas som negativt.Fördelar: Ökad tillhörighet för barn och vuxna om alla är på samma ställe Mer samarbete och utbyte mellan avdelningarna Lättare ta tillvara personalens kompetenser Möjlighet till fler sociala kontakter Tillgång till fler lokaler, mer material Möjlighet för både barn och personal att byta avdelning vid behov Turas om vid öppning/stängning (fler personal när barnen är som flest) Personal kan dela upp arbetsuppgifter mellan sig Mindre sårbart vid personalbrist Minskat behov av kökspersonal (minskad kostnad)Nackdelar: Vissa kan uppfatta en större enhet som opersonlig och otrygg Fler viljor att ta hänsyn till Svårare att ha koll på många barn på en stor gård Många sociala kontakter kan skapa otrygghet för vissa barn2.1.3 Barnomsorg på obekväm arbetstidDe fördelar personalen på förskolorna ser, är främst ur ett föräldraperspektiv därföräldrar erbjuds en utökad service och därmed ökad valmöjlighet i arbetslivet. Med engod personaltäthet ser personalen också en fördel med att barngruppen är liten.Nackdelarna för en förskoleavdelning på obekväm arbetstid är svårigheten att planeraverksamheten då tiderna är oregelbundna, att det blir mer ensamarbete och ökadekostnader för personal, måltider etc. För barnens skull framhåller personalen vikten avatt barnen får vara på samma ställe och inte behöver transporteras mellan förskolor.Fördelar: Liten barngrupp Valmöjlighet och service till föräldrar Tryggt för barnen om sammanhållen omsorg dag och kväll/nattNackdelar: Oregelbundna tider, svårt att planera verksamheten Störd nattsömn för barnen Ökade kostnader Mer ensamarbete Eventuella förflyttningar mellan dag- och kväll/nattförskola Lång resväg för vissa Risk för svårighet att rekrytera personal2.1.4 ResursförskoleavdelningFörskolecheferna har initierat en utredning för att undersöka möjligheten att skapa enresursförskoleavdelning. Tanken är att anpassa en befintlig avdelning till att kunna taemot några barn med stora särskilda behov. Ett exempel kan vara att öka bemanningen6

samt minska till 12 barn i gruppen, varav 4 platser kan erbjudas barn i behov av särskiltstöd.Personal på förskolorna ser fördelar med att personal med rätt kompetens bättre kantillgodose barnens olika behov samt att om rätt stöd ges tidigt kan det innebära lägrekostnader senare. Det skulle innebära att personal på avdelningen som bygger upp enspetskompetens kring ett specifikt barns problematik kan använda sina kunskaper tillandra barn. Miljön kan göras väl anpassad och samarbete med resursteam underlättas.Med färre barn i gruppen och mer personalresurser kan miljön bli lugn och främja enbättre lärandemiljö samt ge tid att träna barnens utveckling.Nackdelar skulle kunna vara om barn med särskilda behov flyttas till en egen avdelningutan interaktion med andra barn. Då missar barnen möjligheten till förebilder och att taefter positivt beteende från andra samt kan komma att känna sig isolerade. En risk medatt ha en särskild grupp är att utvecklingen går långsammare. Transporterna för föräldraroch barn kan öka för dem som väljer att placera sitt barn på en resursavdelning.Fördelar: Personal med rätt kompetens (god grundutbildning samt spetskompetens) kantillgodose varje barns behov Rätt stöd tidigt, ger minskade kostnader på sikt Väl anpassad miljö Lugnare miljö i en liten grupp, bättre lärandemiljö Underlättar samarbete med resursteamNackdelar: Barnen får färre förebilder att ta efter Barnen kan känna sig isolerade – interaktionen med andra barn kan minska Högre personalkostnader Lokalkostnader (initialt) Ökade transporter Svårt att hitta utbildade vikarierDet är viktigt att poängtera att det förslag som förvaltningen utreder innebär en frivilligplacering, föräldrar som önskar att deras barn ska gå på en annan förskoleavdelning skaockså få placera sina barn där. Resursavdelningen ska inte heller enbart ha platser förbarn med särskilda behov, utan vara en blandad grupp med t ex en tredjedel avplatserna avsedda för dessa barn.2.2 Grundskola – Sörbygden och Kungsmarkskolan2.2.1 Fisketorps skola, Hedekas skola och Kungsmarksskolan är kvar som nuAtt ha kvar skolorna som idag har enligt personalen fördelar som att personal harkännedom om eleverna och att de därmed blir sedda. Sörbygdens skolors läge ochomgivningar lyfts fram som positiva delar. Andra fördelar är att lärare med tex NObehörighetkan undervisa även yngre barn samt att övergången mellan år 5 och 6 fallersig naturligt i Hedekas skola. Lärarsamarbetet i år 4-9 har goda förutsättningar.Nackdelarna med att ha det kvar som idag överväger dock. Om Fisketorps skola lyftsfram att den inte är anpassad efter modern undervisning enligt Lgr 11. Miljön ärundermålig med stor lokalbrist, buller, dålig ventilation etc. Även utemiljön har brister.Det finns inga utrymmen för slöjd och idrott på skolan. Samverkan mellan lärare i F-3respektive 4-5 anser personalen vara för liten, vilket ger en stor omställning för barnen iövergången mellan år 3 och 4. Man kan inte genomföra elevens val i år 3 på ettmeningsfullt sätt. År 1 har undervisningsfritt 1 dag i veckan på grund av attschemaläggningen anpassats till skolskjutsarna.7

Om Hedekas skola säger personalen att det är svårt att få behöriga lärare i alla ämnen.Att upprätthålla undervisningen med behörig personal kan bli stor. Det är svårt attupprätthålla en likvärdig undervisning trots pedagogernas skicklighet. Vidare är vissalokaler inte fullt ut ändamålsenligt utrustade, bland annat lokaler för bild och NO.Språkvalet är kostsamt beroende på det lilla elevantalet. På sikt kan det bli svårt atterbjuda ett komplett språkval. Personalen lyfter också fram att det är begränsademöjligheter för elever att vid behov byta klass samt att kamratkretsen är relativt liten,vilket för vissa kan vara en nackdel.Fördelar: Personal har kännedom om eleverna och eleverna blir sedda Bra övergång mellan år 5 och 6 Bra förutsättningar för lärarsamarbete i år 4-9 Bra läge nära naturen och med uteklassrum Lärare kan följa elever under en längre periodNackdelar: Fisketorp inte anpassad efter undervisning enligt Lgr 11 Lokalbrist Fisketorp (slöjd- och gymnastiksalar, grupprum, personalarbetsplatser,kapputrymmen etc.) Bristfällig miljö Fisketorp (buller, dålig ventilation etc.) År 1 har 4-dagars skolvecka på grund av ekonomiska skäl för skolskjutsarna För liten samverkan mellan elever och personal i år F-5 Svårt med naturlig samverkan mellan förskola och skola Svårt att få behöriga lärare i alla ämnen på grund av för litet tjänsteunderlag) Svårt ha fullt utrustade lokaler i vissa ämnen på grund av det lilla elevunderlaget Svårt att upprätthålla likvärdig undervisning Kostsamt språkval Liten kamratkrets och begränsad möjlighet att byta klass2.2.2 År F-5 på Hedekas skola, år 6-9 på Kungsmark (Fisketorp avvecklas)I detta utredningsspår ser personalen att det blir lättare att få kompetenta lärare medbehörigheter enligt den nya skollagen. Samtliga elever i år 6-9 får sammaförutsättningar, bland annat kan alla erbjudas språkval fullt ut. Med betygssättandelärare på samma skolor blir betygssättningen mer rättssäker. Lärarna får lära kännaeleverna under maximal tid innan betygssättning. Större möjlighet för elever att bytaklass vid behov. Alla elever får nära till bibliotek. Eleverna får mer funktionella lokaler(t.ex. slöjd och idrott för F-3, NO för 6-9). Samarbete, utbyte och pedagogiskadiskussioner mellan lärare underlättas. Vidare ser man att ytorna för F-3 blir större ochatt lokaler för skolbarnsomsorg (fritids) blir mer funktionella. På den ekonomiskaplussidan finns minskade kostnader för lokaler i Fisketorp, personalkostnad för 6-9 samtadministrationskostnader.Nackdelar med alternativet är enligt personalen att nationella prov sker först i år 6, vilketskulle vara det första året eleverna går på Kungsmarksskolan. Också kommandelärarutbildning verkar bli indelat i 1-3, 4-6 och 7-9. Vissa elever kan tycka attKungsmarkskolan är stor och opersonlig. Eventuellt krävs en tillbyggnad av Kungsmarkdå träningsskolan nyss flyttat in i lokaler. Skolskjutskostnaderna blir högre och restidernalängre för vissa elever.Fördelar: Lättare erhålla behörig personal Betygsvana lärare på samma skola (ökad rättssäkerhet) Ökad möjlighet till pedagogiska diskussioner8

Samarbetet 1-5 samt förskola-förskoleklass ökarBättre lokaler för F-3 och fritidsEleverna får tillgång till mer funktionella specialsalarAlla kommundelar får möjlighet till större språkvalsmöjligheterSamtliga elever i kommunen får samma förutsättningarNärhet till bibliotek för alla eleverMindre resor för Studie- och yrkesvägledare, skolhälsovård etc.Minskade kostnader för lokal, personal i år 6-9 samt administrationNackdelar: Stämmer inte med kommande lärarutbildning (indelat i 1-3,4-6 och 7-9) Nationella prov sker först i år 6 Ökade skolskjutskostnaderLängre resor för elever som bor norr om HedekasMed fler och längre resor ökar risken för otrivsel och olycksrisk på bussarna samtatt miljöpåverkan blir större.2.2.3 År F-9 på Hedekas skola (Fisketorp avvecklas)Personalens synpunkter på detta alternativ är att det stöder arbetet med röda tråden (F-9-perspektiv). Personalen ingår i samma arbetslag. Personalen har stora möjligheter attlära känna alla elever och övergångarna mellan stadierna underlättas. Skolan har ett braläge nära natur och uteklassrum vilket kan ge god kvalitet i undervisningen i idrott,biologi och geografi. Man kan undvika en eventuell framtida brist på lokaler påKungsmarksskolan. Två högstadieskolor ger valmöjlighet. En liten kamratkrets kan varatryggt för de yngre barnen. Lokalkostnader för Fisketorp försvinner ochadministrationskostnaderna kan minskas.Som nackdelar lyfter personalen fram att alternativet minimerar framtidahandlingsmöjligheter avseende lokalplanering. Det är också svårt att uppfylla skollagenskrav på behöriga lärare. Det är svårt att hålla specialsalar uppdaterade till modernundervisning (t.ex. bild och NO), på grund av investeringskostnader och litetelevunderlag. På sikt blir det svårt att erbjuda komplett språkval. Det krävs en större nyellertillbyggnad. Kostnaden för behörig personal blir stor (lärarkostnad/elev blir hög),särskilt för språkval. Möjligheten för elever att byta klass är begränsat och den lillakamratkretsen kan vara en nackdel för de äldre eleverna.Fördelar: F-9 perspektivet stöds (alla lärare i samma arbetslag med gemensamt arbetsrum) Personalen lär känna alla elever och följer dem under lång tid Underlättar övergångar mellan stadierna Skolans storlek ger god överblick av eleverna (kan motverka skolk t.ex.) Naturnära läge Framtida eventuell lokalbrist på Kungsmarkskolan undviks Minskade lokalkostnad Fisketorp, minskad administrationskostnad Möjlighet för högstadieelever att välja mellan två skolor Liten kamratkrets tryggt för de yngreNackdelar: Svårt att uppfylla skollagens krav på behöriga lärare i undervisningen Svårt att hålla specialsalar uppdaterade med modern utrustning Svårt att upprätthålla likvärdig undervisning i vissa ämnen Svårt att på sikt erbjuda komplett språkval Hög kostnad för att upprätthålla undervisningen med ämnesbehörig personal Undervisning i moderna språk särskilt kostsam på grund av litet elevunderlag Ny- eller tillbyggnad nödvändig Begränsade möjligheter för elever att byta klass vid behov9

Liten kamratkrets nackdel för de äldre2.2.4 År F-6 på Hedekas skola, år 7-9 på Kungsmark (innebär F-6 på alla skolor ikommunen)Personalen ser med detta alternativ ungefär samma fördelar och nackdelar som iförslaget ”F-5 på Hedekas skola, 6-9 på Kungsmark”. I punktlistorna med för- ochnackdelar nedan är därför båda alternativens punkter med. Svarteborgs, Munkedals ochBruksskolans rektorsområden har beskrivit för- och nackdelar med att skolorna i dessaområden blir F-6. Se deras konsekvensbeskrivningar nedan.Utöver de fördelar som listats där ser personalen i detta alternativ att organisationenanpassas till kommande lärarutbildning och kursplaner, vilket kan underlätta framtidarekrytering av behörig personal. Eleverna har gjort nationellt prov i år 6 innan dekommer till Kungsmarkskolan. Samtliga elever i år 7-9 får samma förutsättningar. Vidareser man ett något minskat behov av avancerade specialsalar. Kungsmarkskolan lokalerkan rymma annan verksamhet. Elever från Sörbygden blir ett år äldre innan de längreresorna börjar.Utöver de nackdelar som listats i alternativet ovan ser personalen att med språkval sombörjar först i år 7 får timplanen ändras på praktiska ämnens bekostnad. En annannackdel är att betygsättning i år 6 sker på många olika skolor. Viss tillbyggnad kan blinödvändig. Det blir inte heller samma kostnadsminskning som i 6-9-alternativet.Fördelar: Lättare erhålla behörig personal Betygsvana lärare på samma skola (ökad rättssäkerhet) Ökad möjlighet till pedagogiska diskussioner Samarbetet 1-6 samt förskola-förskoleklass ökar Bättre lokaler för F-3 och fritids, vid flytt från Fisketorp. Eleverna får tillgång till mer funktionella specialsalar (något mindre behov äntidigare alternativ med 6-9 på Kungsmarkskolan) Alla kommundelar får möjlighet till större språkvalsmöjligheter Samtliga elever i kommunen får samma förutsättningar Närhet till bibliotek för alla elever Mindre resor för SYV, skolhälsovård etc. Minskade kostnader för lokal, personal i år 6-9 samt administration Skolorganisationen anpassad till kommande lärarutbildning och kursplaner Nationellt prov har skett innan eleverna kommer till Kungsmarkskolan Lokaler på Kungsmarkskolan kan användas till annan verksamhet Elever från Sörbygden är ett år äldre när de längre resorna börjarNackdelar: Stämmer inte med kommande lärarutbildning (indelat i 1-3,4-6 och 7-9) Nationella prov sker i år 6 Ökade skolskjutskostnader Längre resor för elever som bor norr om Hedekas Med fler och längre resor ökar risken för otrivsel och olycksrisk på bussarna samtatt miljöpåverkan blir större. Timplanen får ändra på grund av språkval först i år 7 Betygssättning sker på många olika skolorTillbyggnad kan krävasInte lika stor kostnadsbesparing som i tidigare alternativ med 6-9 påKungsmarkskolan)10

2.3.3 År F-3 på en skola i Svarteborg, 4-6 på den andra, år 7-9 på KungsmarkPersonalen menar att detta alternativ följer den nya läroplanen och stämmer överensmed kunskapskraven. Det är en fördel om parallellklasser kan skapas. Man ser också enfördel i att fler pedagoger med samma utbildning finns på samma skola. För fritids ärdetta alternativ en fördel. Eleverna får större möjlighet att hitta jämnåriga kamrater.Nackdelarna är risken för stora klasser och de stora svårigheterna att täcka alla ämnenmed behöriga lärare. Det är svårt att få ihop hela tjänster för F-3 och lärare i år 4-6 kaninte täcka hela timplanen på en skola. Språk och NO anges som särskilt svårt att få ihop.Personalen ser också ökade transportkostnader, främst för elever med också för personal(reseersättning för resor mellan skolorna). Risken finns att åldersgrupper isoleras ochinte har samma utbyte mellan yngre och äldre.Fördelar: Bra om det blir parallella klasser Arbetslagsmässig fördel med fler pedagoger med samma utbildning på skolan Bryten mellan stadierna följer Lgr 11 Stämmer överens med kunskapskraven i Lgr 11 Möjlighet till fler sociala kontakter med jämnårigaNackdelar: Svårt att täcka timplanen med behöriga lärare (särskilt språk och NO) Lärare måste undervisa på flera skolor Svårt få hela tjänster för lärare i år F-3 Risk för större klasser Högre transportkostnader Färre sociala kontakter mellan yngre och äldre elever Barnen får lämna hemsamhället tidigare Risk för minskad inflyttning om det blir olika skolor2.3.4 En skola F-5 i Svarteborg (med ändrade upptagningsområden så att någraåker till Munkedal, den andra skolan avvecklas)I detta förslag ser personalen fördelar med att pedagogerna kan undervisa i de ämnen deär behöriga i och att utbytet mellan pedagoger kan främjas (t.ex. mellanparallellklasser). Samspelet mellan yngre och äldre elever är en annan fördel.Materialinköp kan samordnas.Nackdelarna är risken för större klasser och ökade lokalkostnader då utbyggnad behövs.Personalen ser också en risk för att en större skola innebär oroligare arbetsmiljö. Man seren risk i att utflyttningen ökar från den ort där skolan avvecklas. Ökade transporter medökade kostnader och utsläpp till följd.Fördelar: Pedagoger med behörighet Ökat utbyte mellan pedagoger Gemensamma inköp Positivt samspel mellan yngre och äldre eleverNackdelar: Risk för stora klasser Stora investeringskostnader för att bygga nya lokaler Ökad utflyttning Fler transporter (ökad kostnad, ökade utsläpp) Risk för oroligare miljö på en större skola12

2.3.5 F-6 på Centrumskolan och Hällevadsholms skolaDetta förslag hänger ihop med förslaget ovan ”F-6 på Hedekas skola, 7-9 på Kungsmark(innebär F-6 på alla skolor i kommunen)”, just på grund av det som står inomparentesen.En fördel med detta alternativ är att det stämmer överens med kunskapskraven i dennya läroplanen. Organisationen stöder också att nationella prov genomförs i år 3 och 6.Samspel mellan yngre och äldre elever möjliggörs och transporterna begränsasmaximalt. Personalen ser vidare att detta alternativ stöder indelningen i kommandelärarutbildning (1-3, 4-6 samt 7-9). Med små lärarlag kan arbetet vara flexibelt ochbeslut fattas snabbtSom nackdelar lyfts fram att det kan bli nödvändigt att slå ihop klasser i olika årskurser.Med alltför små klasser är risken att de sociala kontakterna blir alltför litet. IHällevadsholms skola uppstår platsbrist med detta alternativ (förskolan använder delarav skolans tidigare lokaler).Fördelar: Stämmer överens med Lgr 11 Positivt samspel mellan yngre och äldre elever Begränsar transporterna maximalt Naturligt lärarbyte Små lärarlag ger flexibilitet och snabba beslutNackdelar: Begränsat antal sociala kontakter i små klasser Platsbrist i Hällevadsholms skola2.4 Grundskola – Munkedal och Stale2.4.1 Bruksskolan och Munkedalskolan är kvar som nuPersonalen i dessa områden ser många fördelar med att ha kvar organisationen som nu.Man ser att det underlättar arbetet med röda tråden och att det som skolorna byggt uppfår vara kvar. Personalens kompetens används på ett bra sätt. Åldersblandningen gervariation för elever och personal och möjliggör åldersblandade grupper för att skaparepetition för vissa elever och utmaningar för andra. Material kan användas överårskursgränserna. Olika åldersgrupper underlättar också för särskola och träningsskolaatt arbeta integrerat. Vidare ser personalen fördelar med att följa barnen under flera årsamt möjligheter till bra övergång mellan förskola och förskoleklass. Nuvarande skoloranses vara lagom stora, där alla känner alla samtidigt som det finns möjlighet till mångasociala kontakter. Med fritids på samma ställe som skolan är gör att barnen inte behöverbyta miljö. Skolornas omgivningar med närhet till skog och aktiviteter framhålls sompositiva. Personalen ser också en fördel i att rektor finns tillgänglig på skolan. Ingatillkommande kostnader för transporter.Nackdelar som personalen ser är att det går emot Lgr 11 där det talas mer om entraditionell stadieindelning med 1-3, 4-6 och 7-9. Man ser också att särskolans eleverinte känner att de hör till och inte fullt ut accepteras vilket påverkar den dagligaverksamheten. Att det är olika rektorer för verksamhet inom samma skola är också ennackdel. Personalen upplever också att det är svårt att ha full uppsikt över barnen.Fördelar: Arbetet med röda tråden stöds Personalen känner varandra väl Ålderblandningen positiv både pedagogiskt och socialt Material kan användas över årskurserna för repetition och utmaning13

Övergång förskola-förskoleklass underlättasPersonalen följer eleverna i flera årTrygghet med en liten skola, särskilt viktigt för barn i behov av särskilt stödEleverna har ”lagom” många kamratrelationerSyskon går på samma ställeMånga kan gå/cykla till skolan, färre transporterFör kommande expansion (främst Stale) är det viktigt att skolan ligger näraRektor finns tillgängligNärhet till natur, bra utemiljöNackdelar: Stöder inte Lgr 11 Särskolans elever ”hör inte till” Träningsskolans elever inte accepterade på Kungsmarkskolan Olika rektorer gör att det blir olikheter inom samma skola Svårare att arbeta inkluderat när det är olika rektorer Svårt att ha full uppsikt över barnen Många onödiga transporter/bussturer2.4.2 År F-2 på en skola i Munkedal/Stale, år 3-5 på den andraMed detta alternativ ser personalen inga pedagogiska fördelar. Man kan dock se fördelarmed att eleverna får fler kamrater i samma ålder och att transporter möjligen kansamordnas då eleverna åker åt samma håll. Bruksskolans naturnära läge framhålls somen fördel.Till nackdelarna hör att arbetet med röda tråden försvåras, liksom kommunikationenmellan stadierna och personalen. Årskurs 6 ”fattas” om man ska följa Lgr 11. Man serklara nackdelar för barn i behov av särskilt stöd som är beroende av en trygg miljö. Detblir ett extra skolbyte för eleverna. Risken finns att särskolans elever blir segregeradefrån andra elever. Fritids är på två ställen, där syskon ska lämnas/hämtas på olikaplatser. Personalen framhåller också att ute- och innemiljö behöver anpassas samt atttransporterna blir fler.Fördelar: Fler kamratrelationer med barn i samma ålder Viss samordning av transporter Bruksskolan har ett naturnära lägeNackdelar: Arbetet med röda tråden försvåras Kommunikationen mellan stadier/personal försvåras Följer inte Lgr 11 Ökade kostnader för transporter samt ökad miljöpåverkan Syskon går på olika fritids Längre skoldagar Extra stora nackdelar för barn i behov av särskilt stöd (otrygghet) Risk att särskolans elever segregeras från jämnåriga kamrater. Ytterligare byte av skola2.4.3 År F-3 på en skola i Munkedal/Stale, år 4-6 på den andra, 7-9 påKungsmarkDetta förslag följer Lgr 11, vilket ses som en fördel av personalen. Det ger också ensamlad högstadieskola med samlad kompetens och ändamålsenliga lokaler i t.ex. NO.Det blir en jämnare grupp åldersmässigt och ett lugnt klimat för de yngre barnen.Eleverna får ett extra år på sig (år 6) att mogna och bli trygga individer innan de börjar14

på Kungsmarkskolan. Fritidsverksamheten kan bättre anpassas efter barnens ålder,behov och önskemål om aktiviteter. Personal kan samordnas i större utsträckning liksomanvändning av material. Miljön är väl anpassad för F-6 och 7-9. Med tanken att de yngrebarnen går på Bruksskolan och de äldre på Munkedalskolan får de yngre en bra gård ochnära till naturen, de äldre får närmare till passande aktiviteter i Munkedal (pingis,bibliotek, ishall etc.).Nackdelar som personalen ser är att arbetet med röda tråden försvåras, liksomkommunikationen mellan stadier och personal. Det blir fler överlämningar och extraotryggt för barn i behov av särskilt stöd. De positiva effekterna av att yngre och äldrebarn träffas går förlorad. Det finns risk för längre skoldagar. Att syskon hamnar på olikafritids ses som en nackdel liksom risken att särskolans elever blir segregerade från andrabarn. Det blir också fler transporter.Fördelar: Följer Lgr 11 Samlad kompetens på en högstadieskola Ändamålsenliga lokaler för NO Jämnare grupp åldersmässigt Lugnt klimat för de yngre barnen Eleverna i år 6 får ett år till på sig att mogna och bli trygga individer Lättare att anpassa fritidsverksamheten för barnen Samordningsmöjligheter kring personal och material Miljön är anpassad efter barnens ålderNackdelar: Försvårar arbetet med röda tråden Försvårar kommunikation mellan stadier och personal Fler byte av skola och överlämningar Minskad kontinuitet är extra stor nackdel för elever i behov av särskilt stöd Kostnader för anpassning av ute- och innemiljö Mindre kontakt mellan yngre och äldre elever Ökade transporter2.4.4 En skola i Munkedal/Stale (den andra avvecklas)Personalen ser få fördelar med detta förslag. En är att all kompetens finns samlad påsamma ställe. På sikt tror man att det är lönsamt rent ekonomiskt. Två rektorer som kanfördela arbetet och ansvara för olika delar ser man som en annan fördel.En av personalgrupperna anser att förslaget skulle innebära kaos på alla områden.Nackdelarna som den andra personalgruppen framhåller är att det skulle ökalokalbehovet med nybyggnation som följd. Man anser att fritidshemmets lokaler måstefördubblas och att utemiljön också måste anpassas och utökas. Man ser vidare att detökade antalet relationer kan skapa otrygghet för vissa elever och att det blir svårare attobservera det sociala samspelet under raster. Man ser också en risk om det bara blir enrektor på enheten med ökad arbetsbörda som följd. Man tror inte att skolskjutsarna ökarså mycket då bussarna redan idag går till Kungsmarkskolan.Fördelar: All kompetens på ett ställe Lönsamt på sikt Bra om två rektorer att dela på ansvar och arbetsuppgifterNackdelar: Ökat lokalbehov Behov av anpassningar i utemiljön15

Många elever kan leda till otrygghet och svårighet för personalen att observeravad som händer på rasterFler sociala kontakter och relationerÖkad arbetsbörda om det blir en rektor för skolanTuffare arbetsklimat2.4.5 År F-6 på Bruksskolan och MunkedalsskolanDetta förslag hänger ihop med förslaget ovan ”F-6 på Hedekas skola, 7-9 på Kungsmark(innebär F-6 på alla skolor i kommunen)”, just på grund av det som står inomparentesen.Personalen ser många likheter i för- och nackdelar med förslaget om att ha det som nu.De för- och nackdelar som angivits där gäller i mångt och mycket även här. Därför är depunkterna med i listorna nedan.Övriga fördelar som personalen kan se med detta alternativ är att det följer Lgr 11 ochatt arbetet med röda tråden kan löpa på i år 1-6. Det ger en möjlighet att arbetaåldersintegrerat och samlar en bred kompetens på samma ställe. Man anser vidare attdet kan få bort en del av det ”vi och de”-tänkande som finns mellan särskola och skolaidag.Fördelar: All kompetens på ett ställe Lönsamt på sikt Bra om två rektorer att dela på ansvar och arbetsuppgifterNackdelar: Ökat lokalbehov Behov av anpassningar i utemiljön Många elever kan leda till otrygghet och svårighet för personalen att observeravad som händer på raster Fler sociala kontakter och relationer Ökad arbetsbörda om det blir en rektor för skolan Tuffare arbetsklimat3 Rektorsgruppens synpunkterSom kort beskrevs i början av dokumentet har rektorsgruppen arbetat i två steg. Manhar börjat med att arbeta fram en gemensam beskrivning av vad man anser varapedagogisk kvalitet utan att i det läget tänka skolorganisation. Hänsyn har tagits till denpågående reformen med ny skollag och ny läroplan. Nästa steg har varit att beskriva enskolorganisation som bäst uppfyller dessa kriterier, också i detta steg utan att tänka påhur den befintliga organisationen i Munkedal ser ut i nuläget.3.1 Pedagogisk kvalitet enligt rektorerna i MunkedalVad är en optimal grupp?Det beror på syfte och vilka som ingår. De som ingår påverkar genom sittförhållningssätt, sin utbildning.Men ca. 15 stycken är en bra storlek plus vissa sammanslagningar i vissa situationer. Engrupp kan vara för liten, t.ex. vid idrott och språkval.I övrigt kan följande beskrivning ge en bild av kvalitet:En gemensam plattform (värdegrund)som grundas utifrån våra styrdokument.Utbildad personal utifrån barnens ålder som är engagerad i den verksamhet man verkar.16

Pedagogiska ledare som ges förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap ochutvecklingsarbete i praktiken.Kompetensutveckling för all personal.Ändamålsenliga lokaler och läromedel t.ex. datorer.Grupp och klasstorlekar i de olika verksamheterna påverkar kvaliteten.Personaltäthet utifrån elevernas behov.Kunniga politiker som är väl insatta i styrdokumenten, som i sin tur kan fatta sådanabeslut som ger verksamheten goda förutsättningar att utveckla kvaliteten.Tid för olika personalkategorier att kunna planera sin verksamhet.Rätt kompetens måste tillföras för att möta elever i behov av särskilt stöd. Exempelviselevhälsa och samverkan med IFO.En god samsyn mellan skola och föräldrar.3.2 Pedagogisk kvalitet enligt förskolecheferna i MunkedalDet kan vara god kvalitet med en avdelning, men kan bli bättre med flera avdelningarutifrån ekonomi, personal.Personal som pratar med varandra utvecklar sin verksamhet. Är man fler finns störreförutsättningar att man höjer kvaliteten. Med fler personal (avdelningar) kan fleradministrativa aktiviteter fördelas på fler.Inget socialt umgänge på en avdelning, då man sitter ensam på rasterna.På enavdelningar är det svårt att klarar sig utan vikarier.På fleravdelningar kan man ha mer/högre personaltäthet när det är flest barn.Med flera avdelningar kan man bättre möta elever med särskilda behov.Lättare att hantera personalens planeringstid på fleravdelningar.En del kommuner bygger ”jätteförskolor” med 10-12 avdelningar. Vi tror det är bättremed 4-6 avdelningar.Gruppstorlek viktig och skall ses över.Lokalerna skall vara anpassade för verksamheten (tangering med skolan).Bra med närhet till skolan för samverkan. Gångavstånd.Rektorer och förskolechefer måste samverka. Avstånd negativt, t.ex. Fisketorp –förskola.Intresse har skapats för vad vi gör i förskolan, från skolans sida.Jobba mer ämnesöverskridande.Smidigare övergång mellan förskola och skola än dagens förskoleklassMontessori till Önnebacka3.3 Avvägning för tillhörigheten för årskurs 6Ett grundläggande avgörande för skolans fortsatta organisation och indelning, som måstegöras, är placeringen av årskurs 6. Skall vi ha kvar dagens indelning där 6:orna är kvarpå högstadiet, eller gå tillbaks till det tidigare där 6:orna tillhörde mellanstadiet. Detfinns argument för båda åsikterna. Här följer rektorernas uppställning av för- respektivenackdelar för båda lösningarna.F – 5 samt 6 – 9 (som idag).Fördelar:Förskoleklassen blir mer integrerad i skolan.Det är som tidigare vilket betyder att skolan idag är organiserad utifrån detta vad gällerlärartilldelningen.Eleverna kan få språkvalet redan i åk 6.Eleverna får tillgång till ämneslärare redan i åk 6.Samordningen vid t.ex. musik underlättas.Minst krävande om det måste till en omorganisation.Nackdelar:Ämneslärare in redan i åk 6, vilket ställer krav på legitimation och behörighet.Minst krävande (Kan behöva rivas)17

Socialt är de ofta fortfarande unga och kan behöva ”vara kvar” ett år till påmellanstadiet.Mer samarbetet mellan enheterFöljer inte den nya kursplanen 1 – 3, 4 – 6, 7 – 9.Nationella prov i åk. 6.F – 6 samt 7 – 9.Fördelar:Förskoleklass integrerad i skolan.Lättare att följa kursplan 1 – 3, 4 – 6, 7 – 9.Kommande lärarbehörighet följer kursplanNationella prov.Lättare att följa upp – kvalitetsuppföljningNackdelar:Inte ”rum” fullt utSpråkÄmneslärare behövsSamverkan behövs när ämneslärare behöver resa istället för eleverMontessori (inte företeelsen)4 Elevers synpunkterStyrgruppen har genomfört ett möte med att elevrådsrepresentanter från år 5-9 påkommunens skolor. Vid mötet fick eleverna en kortare information om vadvälfärdssektorn arbetar med och är organiserad samt hur kommunens ekonomi ser ut.Därefter samtalade styrgruppens medlemmar med eleverna i olika grupper för att fåderas synpunkter på ett antal frågor, som redovisas i varsitt avsnitt nedan. Frågornahade skickats ut till eleverna en vecka innan, så de hade tid att höra med övriga eleverpå respektive skola.4.1 Vad är viktigt i skolan? Varför då?Eleverna tycker att det är viktigt att man lär sig något och att alla mår bra, trivs och ärsnälla mot varandra. Man tycker att det är viktigt med bra och kompetenta lärare somvisar både fackkunskap och social kompetens, visar förståelse och har respekt. Elevernavill gärna göra andra saker än bara ha traditionell undervisning för att få mer variation.Man tycker det är viktigt att få stöd när man behöver det. Eleverna anser också attmaten ska vara nyttig och smaka bra.4.2 Vad är bra med skolan nu?Eleverna tycker att personalen är bra, men att de är för få. Lärarna lyssnar på elevernaoch undervisningen fungerar bra, man får vara med och planera och påverka. Elevernatycker att det är bra när de får frihet och att man kan få slappa när man arbetat hårt.Hedekas skolas elever tycker att det är bra med en liten skola där alla känner alla.Många elever tycker att deras skolgård är bra. Eleverna tycker det är positivt att man harelevråd och vängrupp. Man gillar också att skolan har miljöstation. De flesta tycker attmaten i sig är ok, men har synpunkter på bemötande och att det ibland är smutsigt.Hedekas elever är nöjda med maten. Beträffande maten ansåg eleverna generellt att denkunde bli lite bättre, t ex sågs potatisen ganska dålig och salladen kunde ibland se tristoch oaptitlig ut. Maten kan också vara kall och även ibland ta slut i förtid. Vissa eleverserverades soppa på långa skoldagar vilket kändes som för lite mat för att orka heladagen.18

4.3 Vad kan göras bättre i skolan?Hedekas skolas elever saknar att kunna välja mellan fler språk. Man vill också ha bättrelokaler (t ex NO), fler instrument, större idrottshall. Man vill också ha fler idrottstimmar.Eleverna önskar att det fanns fler datorer och bättre teknisk utrustning. På vissa skolorär det dålig ventilation och blir väldigt varmt på sommaren.Eleverna pratar också om att de vill ha mer personal och att de ska ha bra utbildning.Man påpekar också att vissa lärare har olika regler, t.ex. olika regler för sina respektiveandras elever.Att motverka mobbning är en annan viktig sak som eleverna på Kungsmark tar upp somkan förbättras – alla elever är överens om att det handlar om att förebygga tidigt.Mobbning uppstår ofta som en följd av jobbiga hemförhållanden och/eller svårigheter atthänga med. Eleverna önskar mer tid till elever som behöver stöd. Man ser gärna mer tidtill de elever som är duktiga och behöver utmaningar.Eleverna vill också att maten serveras på ett mer tilltalande sätt och att man ser till attden räcker till alla. Gärna att maten är mer anpassad efter elevernas ålder, att manundviker pulvermos och –såser samt att det finns mer kryddor. Eleverna efterlyser ocksåbättre bordsskick från elevernas sida och trevligare bemötande från vissa avmåltidspersonalen (man upplever att vissa svarar lite ”snorkigt”). Hedekaseleverna ärnöjda med måltidssituationen.Klasserna bör göras mindre. Använda nyare/uppdaterade undervisningsböcker.Toaletterna anses ganska ofräscha på högstadiet vilket gör att somliga väljer att hålla sighela dagen. Detta problem tycks inte vara lika stort på låg/mellanstadierna.4.4 Vilka vuxna ska finnas i skolan?Eleverna svarar att de tycker att det ska finnas lärare, rektor, elevassistenter, kanslist,kurator, lokalvårdare, måltidspersonal, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog,bibliotekarie (helst heltid), vaktmästare, rastvakter och fritidspersonal.Extra vuxna t ex klassmorfar eller liknande känner de inget behov avEleverna vill att skolpersonal ska vara rättvis och rätt utbildade. De ska ställa rimligakrav på eleverna och behandla tjejer och killar lika. Man tycker att killar får skäll oftareän tjejer, även när det inte är motiverat. Detta upprör alla, inte minst tjejerna!Det fanns en antydan att man inte respekterade vuxna personer som man inte haft iklassrummet och då spelade det inte så stor roll om det går vuxna i korridorerna närman inte ”vet vad de går för”.4.5 Hur ska en bra lärare/personal vara?Här har eleverna många synpunkter:Agera när något händerRolig men bestämd (lagom stäng!)Ta alla på allvar, förståendeUtbildad och kunnigLugn (det skapar harmoni i klassen)Man ska kunna lita på lärarenSkötsamInte gnällig!Använda vårdat språkLägga ner lika mycket tid på duktiga elever som på övrigaRättvis19

Trevlig och omtänksamIdérikBra på att lära utSportigGladVan vid barn4.6 Kan du påverka din skola?Eleverna tycker att de kan påverka sin skola genom att vara aktiva på klassråd, elevråd,miljöråd, kompisgrupp/vängrupp och skyddsronder. Livskunskapslektionerna är bratillfällen att påverka. Eleverna talar också om det egna ansvaret, att själv inte störaunder lektionerna, säga till om någon bråkar och anteckna i elevdagboken (en slagsloggbok där eleverna skriver till läraren och vice versa). Man säger också att en del sakerkan eleverna bestämma om, andra inte. Slutligen pratar eleverna om att man kanpåverka miljön genom att källsortera och genom skolgårdskvällar kan barn, föräldrar ochpersonal tillsammans göra skolan finare.Ibland kommer rektorerna ut i klasserna vilket tycks vara uppskattat. Exempel på vadeleverna anser sig kunna påverka är maten, utsmyckningar, caféet på högstadiet ochvilka böcker som skall skaffas till biblioteken.4.7 Vad tycker du om skolskjutsarna?Eleverna vill inte ha för långa skolskjutsar, helst vill man att ingen ska behöva åka merän 30 minuter. Det är ofta trångt på bussarna, vissa får stå, och man kan behöva väntapå en annan buss långt senare vilket gör att det tar mycket längre tid att komma hemefter skolan. Det kan också vara ont om tid att hinna med bussen (Kungsmarkskolan påeftermiddagen) och långa väntetider innan skolan börjar på morgonen. Eleverna tyckeratt chaufförerna är väldigt olika, vissa är bra medan andra upplevs som ”sura”. Manefterlyser fräschare bussar och bättre ordning. Man skulle vilja att kompisar fick åka medgratis och tycker det är dåligt att man inte får åka med om man glömmer sitt busskort.Eleverna tycker att det är bra att det finns bälten i bussarna (även om de används litedåligt?).4.8 Vad kännetecknar en framgångsrik skola?I den här övningen redovisades vad forskningen kommit fram till kännetecknar enframgångsrik skola. Eleverna fick betygssätta sin egen skola efter hur väl man tycker attskolan uppfyller kriterierna:Skolan har höga förväntningar på elevernaLärarna berättar ofta för eleverna hur det går för demRektorn anställer bra lärareSkolan arbetar på ett bra sätt mot mobbningDet finns tillräckligt med personalFöräldrarna får möjlighet att samverka med skolan på ett bra sättRektorn har koll på läget och ger bra stöd till elever och personalAlla grupper hann inte genomföra denna punkt, men de som ändå hann tycker attMunkedals skolor hamnar på en godkänd eller lite bättre nivå på de flesta punkter. Pånågon skola tycker man inte att rektor har full koll på läget eller ger bra stöd. Någon elevansåg också att det inte finns tillräckligt med personal på sin skola.5 Allmänhetens synpunkterVid träffarna med allmänheten besöktes flera bygdeföreningar; Valbo-Ryr, Hedekas,Torreby, Hällevadsholm, Dingle, Bärfendal och Munkedal. Deltagarantalet varierade frånca 10 till ca 80 personer. De flesta deltagarna var äldre personer varför fokus ofta kom20

att ligga på frågor om framtida äldreboende. Dock framkom en del synpunkter medbäring på framtida barnomsorg och skola.Rent generellt anser de boende på landsbygden i Munkedals kommun att det är ok attåka en bit för viss service eftersom man valt att bo en bit utanför samhällena. Elevernaär vana att åka skolskjuts så man ser inte att det är ett stort problem som det ser utidag. Man efterlyser bostäder för både unga och äldre så att de kan bo kvar i störreutsträckning. Fritidsaktiviteter för ungdomar efterlyses också av flera grupper. Vidaretalar många om möjligheten att samverka med andra kommuner eller till och med slåsamman kommuner.Man vill att bygden ska fortsätta leva och skulle helst se att bank, affär etc. blir kvar föratt inte utarma bygden ännu mer. Man anser dock att det viktigaste för en bygdsfortlevnad är att förskolor och skolor är kvar. Flera grupper anser att en liten enhet ärlika med god kvalitet.Det finns en ganska stor samstämmighet mellan grupperna kring åsikten att en brabarnomsorg och skola är avgörande för om en kommun är attraktiv eller inte. Flera lyfterfram att det vore positivt med kvälls- eller nattöppen förskola för att bättre mötabehovet, många arbetar på obekväm arbetstid. Även om man skulle önska en sådanförskola i alla kommundelar anser man att det är ok om den ligger i Munkedals tätort.Man tycker överlag att barnomsorgen fungerar bra, men någon grupp anser att det voreönskvärt med mindre barngrupper. Det upplevs positivt att det finns enMontessoriförskola i kommunen. Någon grupp lyfter fram att förskolepersonal borde haföreträde till barnomsorgsplats.Som framgångsfaktorer för en bra skola ser man lärarna, att de är utbildade och kunnigaoch får arbeta mer med undervisningen och mindre som konfliktlösare. Överhuvudtagetär många oroade över att det verkar så stökigt i skolan idag. Man ser gärna en ökadpersonaltäthet och att lärare och rektorer tydligare tar tag i ordningsproblemen. Mantalar om vikten av engagerade stödlärare och att barnen får individuell hjälp efter sinabehov, att lokalerna ska vara väl utrustade och att både inne- och utemiljö är både säkraoch trevliga. Man vill se mycket stöd tidigt i åldrarna och anser att läs- och skrivinlärningär en nyckel för att komma vidare i livet. Det vore önskvärt att utbildningsnivån ikommunen höjdes.En idé som lyfts fram är att flytta tillbaka 6:orna till skolorna och samtliga avkommunens elever i år 7-9 till Kungsmarkskolan. Man tror att den nya skollagen kommeratt göra det nödvändigt med förändringar i skolan. Man talar också om möjligheten attha skolor med språkinriktning eller annan profilering för att göra Munkedals skolor merattraktiva. Någon grupp menar att vår skolmiljö redan idag är mycket fin och attkommuninvånarna är lite ”hemmablinda” för detta – vi borde hitta vägar attmarknadsföra detta!Man anser att det är positivt att lagad skollunch på fredagar införs igen. Det är positivtatt elever och äldre äter på samma ställe som i Hedekas – det är viktigt att skapa mötenöver generationsgränserna.Slutligen uttrycker någon grupp att alla kommundelar kanske inte kan ha samma saker,men att det är svårt att dela kakan på ett rättvist sätt. Det är viktigt att skapa en goddialog och diskussion och att hitta varje kommundels specifika förtjänster och byggavidare på dem.21

6 Föräldrars synpunkterUnder maj månad träffade styrgruppens ledamöter föräldrar i kommunens olika skolråd.Syftet var att diskutera verksamheterna och inhämta synpunkter och idéer kring hur dekan förbättras. Diskussionen utgick från samma frågeställningar som eleverna tidigarehar diskuterat. Den här gången fick föräldrarna i storgrupp diskutera frågorna medledamöterna i styrgruppen och med de tjänstemän som var närvarande. För mer utförligredovisning av diskussionerna hänvisas till bilaga.Vad är viktigast i skolan?Det som anses viktigast i skolan är trygghet för eleverna och det ska kännas meningsfulltatt gå till skolan. De ska trivas i skolan och känna sig delaktiga i sin utbildning. De ska halärare som är engagerade och det ska inte vara för stora grupper. Undervisningen skaanpassas efter elevernas behov, både de som har stora stödbehov och de som har lättatt lära.Vad är bra med skolan nu?Närheten till skolan och dess personal för föräldrar. Personalen är engagerad och kunnigoch borde tas till vara bättre. Värdegrundsarbetet är mycket bra och kontinuiteten, därläraren kan följa klassen i flera år, fungerar bra. Skolmaten är bra, framför allt iSörbygden.Vad kan göras bättre?Underhållet av fastigheterna kan vara bättre. Låt lärarna koncentrera sig på detpedagogiska arbetet. En bra arbetssituation för lärarna skapar bättre möjligheter attlocka till sig fler bra lärare. Utnyttja engagemanget från föräldrar och bygden kringskolan. En liten organisation gör det lättare för individen att bli sedd. Hela elevensarbetsdag måste beaktas inklusive restid. Dagen får inte bli för lång, då de måste hamöjlighet kvar till en meningsfull fritid. Utnyttja andra yrkesgrupper, såsom kurator,vaktmästare, lokalvårdare etc. och se dess betydelse för eleverna som vuxna i skolan.Utveckla ett köp/säljsystem mellan kommunerna för att utnyttja platserna och lärarna påbästa sätt. Samordning över kommungränserna.Fler datorer i skolan.Hur ska personalen vara?Lyhörd, engagerad, uppskattad av arbetsgivaren. Det behöver också vara andrayrkesgrupper på skolan. Utöver skolsköterska och kurator gör t.ex. också vaktmästareockså lokalvårdare en stor insats som vuxen inför eleverna. Det kan innebära stöd ochhjälp i vissa situationer men också bara att de känner ytterligare en vuxen som finns iverksamheten.Kan du, och hur skulle du vilja påverka din skola?Skolan är bra på att uppmana till delaktighet, men många kan känna en uppgivenhetinför det faktum att vi har begränsat med resurser. Föräldragrupper kan användasbättre. Många föräldrar är engagerade i skolan, men det är jobbigt för engagemanget attha ett nedläggningshot hängande över skolan hela tiden. En liten skola bidrar tillengagemang från föräldrar. Det vore bra med mindre informationsmöten där beslutredan verkar vara tagna. Istället skulle det vara möten innan beslut är fattade.Vad tycker ni om skolskjutsarna?Även om man inte är berättigad till skjuts så borde man få åka med om bussen ändååker förbi. Inte bra med indragna busskort om vägen är trafikerad. Det finns en konstigtur där Brudåsbarnen måste åka hem via Torreby. Det blir en orimligt lång omväg. Vissachaufförer kan inte vägen, utan barnen måste vägleda dem. Vissa chaufförer borde ha enbättre attityd gentemot barnen. Kommunen borde pressa Västtrafik mer för bättreskjutsar.22

Vad kännetecknar en bra skola?Trygga och nöjda elever, motiverade lärare, bra mat. Att kunna ge resurser till eleverefter behov. En skola som lockar människor att flytta till Munkedal. Elever som vill lärasig mer.Hur många högstadier ska vi ha?Antalet elever måste styra. Det får inte innebära för långa resor för eleverna. Att ha tvåhögstadier innebär en möjlighet att kunna välja för eleverna, vilket är en kvalitetsaspekt.Men har vi råd med det i en liten kommun?Vilken struktur ska vi ha?6:orna bör vara kvar på mellanstadiet. Många är barn som mår bra av att kunna leka ettår till. Andra elever får en nystart av att komma till högstadiet, och mår bra av att göradet redan i 6:an. (Personalen på mellanstadiet ser gärna att de går kvar på mellanstadietäven i åk 6. Personalen på högstadiet tycker det går bra även när de kommer tillhögstadiet i åk 6, enligt tjänstemän på plats på skolrådet)Språkvalet i skolan?Det kan nog vänta till åk 7. NO-ämnena bör däremot kunna läggas upp på ett bra sätt,även om det kan bli svårt med NO-salar. Kommunsamverkan kan vara ett bra sätt attlåta fler utnyttja t.ex. skolan i Hedekas.7 Fackförbundens synpunkterEndast Lärarnas Riksförbund har inkommit med synpunkter, dessa redovisas i dettaavsnitt. Yttrandet innehåller de svar som majoriteten av medlemmarna står för(Kungsmarksskolan). Deras medlemmar på andra enheter ställer sig bakom de svar sompersonalen där framfört.7.1 F-5 Hedekas, 6-9 Kungsmark7.1.1 Fördelar pedagogisk kvalitet:Lärare med betygsvana på samma ställe ger rättssäkrare betygsättning. Det är lättareatt få pedagoger med rätt behörighet i en större skola. Större möjlighet till pedagogiskdiskussion då fler lärare med samma kompetens samlas på samma ställe. Möjlighet föralla kommundelar att få större språkvalsmöjligheter utan att negativt ändra timplanen.Idag behövs avancerade specialsalar på två ställen i kommunen i detta fall räcker det attha på ett ställe. SYV, skolhälsovård m.fl befattningar behöver inte resa lika mycket.Elever får möjlighet att byta till annan klass om personkemi mellanelev/personal/kamrater inte fungerar. Samtliga elever i kommunen år 6-9 får sammaförutsättningar. Lärare får lära känna eleverna under maximal tid innan betygsättning.7.1.2 Nackdelar pedagogisk kvalitet:Längre resor för Hedekaselever. Med träningsskola m.m. nyss inflyttade i våra lokalerbehövs en tillbyggnad av 2 klassrum. Vissa elever kommer att tycka att skolan är storoch opersonlig. Nationella prov sker först i år 6. Framtidens lärarutbildning verkar bli 1-3,4-6och 7-97.1.3 Fördelar ekonomi:Nuvarande organisation är inte ekonomisk försvarbar Kungsmarksskolan har enlärartäthet på 8,05 och klarar inte att ge eleverna det stöd de har rätt till (Dessutom har23

vi inom befintlig lärartäthet tvingats satsa 0,8 tjänst på sv 2 som tyvärr inte ärtillräckligt)7.2 F-6 Hedekas, 7-9 Kungsmark (F-6/7-9 i hela kommunen)7.2.1 Fördelar pedagogisk kvalitet.Organisationen anpassas till lärarutbildningen samt uppläggningen av nya kursplaner.Eleverna har gjort nationella prov år 6 innan de kommer till K-mark Idag behövsavancerade specialsalar på två ställen i kommunen i detta fall minskar behovet något.SYV, skolhälsovård m.fl. befattningar behöver inte resa lika mycket som idag. Elever fårmöjlighet att byta till annan klass om personkemi mellan elev/personal/kamrater intefungerar. Kungsmarksskolan får gott om lokaler alt möjlighet att flytta in annanverksamhet ex. delar av Kunskapens Hus. I ett sådant fall kan säkert resurser utnyttjasmer effektivt. . Samtliga elever i kommunen år 7-9 får samma förutsättningar Elever frånSörbygden blir ett år äldre innan resandet börjar.7.2.2 Nackdelar pedagogisk kvalitet:Språkvalet kan börja först i år 7 detta medför förändrad timplan där ämnen som är merabstrakta kommer att öka på praktiska/mer lättbegripliga ämnens bekostnad.Betygsättning i år 6 skall göras på flera olika delar av kommunen.7.2.3 Fördelar ekonomi:Nuvarande organisation är inte ekonomisk försvarbar Kungsmarksskolan har enlärartäthet på 8,05 och klarar inte att ge eleverna det stöd de har rätt till (Dessutom harvi inom befintlig lärartäthet tvingats satsa 0,8 tjänst på sv 2 som tyvärr inte ärtillräckligt)7.3 Grundskolan Svarteborg7.3.1 Ekonomiska fördelar:Klasserna upplevs av utifrån kommande lärare som alltför små för att uppnå såväl socialtsom pedagogiskt och arbetsmiljömässigt bra resultat8 Ekonomi9 SammanfattningInom barn- och utbildning finns det flera frågor som måste tas ställning till. Det handlarom olika lösningar för att försöka hitta det mest fördelaktiga för eleverna ur ettkvalitetsperspektiv. Hur hittar vi den bästa organisationen för att uppnå den bästakvalitén?Det handlar till att börja med om årskurs 6 skall tillhöra mellan- eller högstadiet. Detfinns argument för båda alternativen, och dessa redovisas ovan.I övrigt finns det olika alternativ på hur skolverksamheten kan organiseras. Alternativenmåste uppfylla kraven på den pedagogiska kvaliteten exempelvis när det gäller kravenpå lärarbehörigheter, de måste uppfylla kraven på bra och rimliga resor till och frånskolan för eleverna, de måste vara ekonomiskt effektiva etc. I vilken utsträckningalternativen i utredningen uppfyller dessa krav har diskuterats av olika grupper som är24

erörda; lärarpersonal, rektorer, elever samt föräldrar i skolråden. Dessutom harfrågorna diskuterats i bl.a. bygdeträffar. Resultatet av diskussionerna redovisas ocksåovan.25