Nummer 2-2011 - Posten à land

NR 2 2011SVENSKA7•2012 inledsen ny framaserie.Det treårigatemat visar gamlaträvettar somhar använts vidsjöfågeljakt.14 •S/sBirgerJarl och m/s SallyAlbatross står påtur i serien medpassagerarfärjor.BAKVERK,BUSSAROCH ANIMATIONER16 • Nästa år ärdet 100 år sedanTitanic krockademed ett isberg ochsjönk. Ombordfanns tre ålänningaroch därföruppmärksammashändelsen medett frimärke.posten.ax

Samarbete över gränsernaSom ett litet postverk med kunder i över hundra länder är detviktigt att veta vad som är aktuellt inom samlarbranschen. Ålandhar därför valt att aktivt delta i olika samarbetsforum för postverk.Utöver det nordiska samarbetet fungerar Åland som ordförandeför Sepac, ett samarbetsforum för små europeiska postverk. Vi ärockså med i styrgruppen inom PostEurops ”Stamps and Philately”-grupp, där främsta fokus sätts på Europafrimärkenas teman ochframtid samt samlandet generellt inom Europa. På världsnivå harvi samarbetet inom UPU:s frimärkssektion WADP (World associationfor Development of Philately) där Åland är en aktiv medlem.Anita HäggblomAFFÄRSOMRÅDESCHEFPOSTEN ÅLAND FRIMÄRKENMEDARBETAREPosten Åland påFacebookÄr du medlem i Facebook? Dåkan du besöka vår sida ochta del av nyheter, frimärksutgivningar,evenemang,specialerbjudanden och mycketmera. Är du inte medlem iFacebook ännu? Det är enkeltoch gratis att bli det. Detlönar sig att gilla Posten ÅlandFrimärken på Facebook!PIA ISAKSSONProduktionen”Jag jobbar inom flera olikaområden på produktionsavdelningen.Bland annat harjag hand om de beställningarsom betalas med kreditkort.Dessutom hoppar jag in somvikarie för ansvarspersonen förkundsystemet och huvud lagret.Det gör att mitt jobb inte blir såenformigt.”www.facebook.comJag hoppar insom vikarie

TURUN KEVÄTÅBO2011STOCKHOLMFRIMÄRKETS DAG2011POSTEN ÅLAND ABFRIMÄRKENPB 1100AX-22111 MARIEHAMNÅLAND, FinlandTELEFONFrån Finland: 018 636 639Beställningar från Finland:020 340 020Från utlandet: +358 18 636 639Telefontid: mån–fre 9.00–16.00I juli mån–fre 9.00–15.00FAXFrån Finland: 018 636 608Från utlandet: +358 18 636 608INTERNETwww.posten.axNordenfrimärken:www.topoftheworld.nuE-POSTfrimarken@posten.axBESÖKSADRESSFlygfältsvägen10Sviby, JomalaREDAKTIONAnita HäggblomKatja RikbergHeidemarie ErikssonBjörn WennströmCecilia MattssonTEXTKatja RikbergLAYOUTCecilia MattssonPRODUKTIONPosten Åland AbWaasa GraphicsOMSLAGSBILDJohn HäggblomVi reserverar oss för ändringar iinformationen.2•2011InnehållLedare 2Medarbetare 2Posten Åland på Facebook 2Postrodden på nära håll 4Julstämpel på dina försändelser 4Tävling med superhjältetema 5Krönika: Mårten Sundberg 5Från animerade spel till frimärken 6Gamla trävettar i ny serie 14S/s Birger Jarl, m/s Sally Albatross 16Livet på havet som yrkesfiskare 19”Jag målar med kameran” 22Titanic 100 år 28Cissi gjorde frimärken redan 1981 30Förstadagskuvert 2011 32Utställningskort 2011 33Specialstämplar 2011 34Kalender 357•2012 inledsen ny framaserie.Det treårigatemat visar gamlaträvettar somhar använts vidsjöfågeljakt.14 •S/sBirgerJarl och m/s SallyAlbatross står påtur i serien medpassagerarfärjor.16 • Nästa år ärdet 100 år sedanTitanic krockademed ett isberg ochsjönk. Ombordfanns tre ålänningaroch därföruppmärksammashändelsen medett frimärke.

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 5KRÖNIKADet ena gerdet andraMÅRTEN SUNDBERGJournalist, filatelist och redaktörför Ålands frimärkssamlarförenings tidning Luppen.Tävling medsuperhjältetemaI samband med utgivningen av ettf rimärkshäfte med superhjältar ordnadePosten Åland en teckningstävling.Anna Bäck i Strandnäs skola 5 A utsågs tillvinnare bland de 40 finalisterna!Inbjudan om att delta i teckningstävlingenhade gått ut till alla femteklassister på Ålandoch totalt 126 hade skickat in bidrag tilltävlingen. Kriterierna var enkla: Rita ensuperhjälte som ännu inte existerar. Bland dessabidrag hade en tävlingskommitté hos Postenvalt ut 40 bidrag som visade upp alla möjligasorters superhjältar.Under vecka 19 visades de 40 finalistbildernaupp på Mariehamns stadsbibliotek och allmänhetenkunde rösta på sin favorithjälte. Vinnareblev Anna Bäck och hon har nu fått sin bildpå alldeles egna frimärken, inom ramen förtjänsten Mina frimärken. Dessutom har honfått 200 € som går till klasskassan.DET VAR I MAJ 2003. Jag var i Helsingforsför att följa auktionen på Ingvar Petterssonsfantastiska Finlandssamling med flera av destörsta rariteterna. De främsta finländskafilatelisterna var där, några för att bjuda. Jagför att titta på. Många objekt i samlingen hadesuttit i storsamlaren Agathon Fabergés samling.Något lite visste jag om honom, mindre omsläkten Fabergé som juvelerare. Jag gick tillAkademiska bokhandeln för att finna bildningpå området. Jag fann praktverket ”Fabergé inThe Royal Collection”. Jag var såld. Nu samlarjag böcker om Fabergés som juvelerare ochinformation om Agathon som filatelist.VIA EN SAMLARVÄN I ENGLAND fick jag tipsom att Dr. Jeffrey Stone i The London Philatelist2006 skrivit en stor artikel om Fabergé. Jag fickkontakt med Dr. Stone och senare träffades vipå en utställning i Helsingfors. På Ebay köptejag katalogerna från nämnda auktioner i hårdkonkurrens med en annan budgivare. Någotsenare blev jag överbjuden av samme budgivarepå en annan auktion. Via Ebay skickadejag ett meddelande till honom, och det visadesig vara Tsunayuki Watanabe i Japan. En gångbehövde Dr. Stone en uppgift ur en auktionskatalogfrån 1920-talet och undrade om jaghade katalogen. Icke, men Tsunayuki hadeden. Han skickade kopior till mig och jagvidare befordrade dem till Jeff i Skottland.DET VAR BARA ETT EXEMPEL, men jag kundefortsätta länge med att berätta om nya vännersom, i grunden, intresset för frimärkssamlandelett till. I skrivande stund är det en månadkvar tills jag åker till London och BuckinghamPalace för att se utställningen ”Fabergé in TheRoyal Collection”. Just det, den som bokenhandlade om. Kanske jag blir kompis meddrottningen också.

6 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENFRÅN ANIMAlexander Lindén tillbringar delar av sina somrar påVårdö i Ålands skärgård, där han är uppvuxen.

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 7UTSTÄLLNINGSKORTERADE SPELJOHN HÄGGBLOMTILL FRIMÄRKENFör ett år sedan hade PostenÅland aldrig samarbetat medAlexander Lindén. Nu är hanhögaktuell med många projektför Posten, av helt olika slag,allt från utställningskort tilljuldekorationer, frimärken ochanimerade filmer.Det första projektet som Alexanderkontaktades för var som konstnärför årets utställningskort med tematbakverk. Alexander fick i uppdrag attutforma 12 kort med bakverk somhar koppling till de orter där Postendeltar i mässor 2011.– Det var mycket jobb med attkomma på vilka bakverk som skullerepresentera de olika orterna, beskriverAlexander sitt första uppdrag.Vissa bakverk hade Postensfrimärksgrupp bestämt i förväg,medan andra togs fram på förslag avAlexander.

8 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN”Spettekakan var svårast,den tog fem försök”– Jag bildgooglade, läste påWikipedia och läste konditorisidor påinternet. För Helsingborgs utställningskortkontaktade jag till och medett lokalt bageri där, som hade enspeciell bakelse.Det här var första gången somAlexander gjorde motiv för postkort,tidigare har han främst jobbat medgrafik till dataspel.FUNDERADE OCH FINPUTSADE– Det här var annorlunda, nu fick jag chansen att fokusera en längretid på en bild. Jag hann fundera och finputsa, vilket var skönt, sägerAlexander som varvade jobbet med utställningskorten med andra jobb.– Bakverksbilderna blev som en efterrätt, som jag kunde jobbamed i lugn och ro.I samband med att han har jobbat med grafik till dataspel harhan gjort ikoner i form av frukter, men det var också det närmastemat och bakverk som han hade kommit innan uppdraget medutställningskorten.SPETTEKAKAN VAR SVÅRAST– Jag insåg att det lätt kunde se osmakligt ut. Speciellt vispadgrädde var väldigt svårt att få till. Jag tyckte först att det bara sågut som någonting som var gjutet i gips. Och när jag försökte göra

JOHN HÄGGBLOMÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 9Sedan 2008 jobbarAlexander som frilansare.det mera gräddigt blev det suddigt istället, berättar Alexander somjobbade med bilderna i programmet Photoshop.Men svårast var ändå spettekakan, som finns på utställningskortetför Svedala.– Det tog nog fem försök innan jag var nöjd med den. Förstskuggade jag varje del av degtrådarna, men det blev inte bra ochjag fick tänka om. Så istället målade jag en cylinderskulptur somjag gjorde små hål i.Alexander har tidigare blandannat gjort internetspel för ettåländskt spelföretag. Inför julen2011 har han designat Postensjuldekorationer.HUVUDBRY MED MUNKARNAEtt annat motiv som ställde till med huvudbry var grismunkarnapå kortet för Nordia 2011.– Jag var ganska nöjd med munkarna tills min farbror tittade pådem och tyckte att sockret såg konstigt ut. Den extra tid som jag laner på dem ledde till att jag kom på ett nytt sätt att måla socker på

10 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENAlexander har gjort bilderna på utställningskorten 2011, medtemat bakverk.”Jag kom på ett nytt sättatt måla socker på”som hjälpte mig också med de övrigabilderna.KNEPIGT ATT HITTA BALANSEtt annat aktuellt projekt är åretsjuldekorationer.– Jag hade fullt upp med annatjust då så jag satt med det jobbet påhelgerna, och det visade sig vara svårtatt få till alla snirkligheter som jagville ha på juldekorationerna. Det varknepigt att hitta balans i alla tom-rum, berättar Alexander som hade gjort skisser i blyerts innan hanbörjade.– Men när jag förenklade juldekorationerna blev det bättre. Jaginsåg att de tunna linjerna ändå inte skulle synas när dekorationernatrycktes i mässing.VERKLIGHETSTROGNA BUSSAR2012 utkommer två frimärken med temat bussar och även dem stårAlexander bakom.– Mina första skisser gjorde jag samtidigt som jag hade blivitpappa och allt var lite stressigt. Min grundidé var att göra bussarnai isometriskt perspektiv med lite tv-spelskänsla. Men Postensfrimärksgrupp ville att jag skulle tänka om.Istället målade Alexander bussarna mera verklighetstrogna.VAN VID LITET FORMATMånga frimärkskonstnärer är ovana vid att göra målningar somska förekomma i ett litet format, men inte Alexander.

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 11STOCKHOLMFRIMÄRKETS DAG2011TURUN KEVÄTÅBO2011JYVÄSKYLÄNORDIA2011Även utställningsfrimärkena ärAlexanders verk.JOHN HÄGGBLOMALEXANDER LINDÉNSpettekakan på utställningskortetför Svedala ställde tilllite problem för Alexander.Även grismunkarna på kortetför Nordia 2011 var det liteextra jobb med.Alexander (f. 1980) är uppvuxenpå Vårdö men bor nu i Sollefteå iSverige. Han har studerat Kreativprogrammering vid Högskolan iGävle, studerat vid konstskolanBasis och läst Bildberättarprogrammet,även det vid Högskolan iGävle. Han har jobbat hos datorspelsutvecklarenGrin i Stockholmoch hos Paf på Åland, där hangjorde grafik till spel. Sedan2008 jobbar han som frilansaremed olika uppdragsgivare. FörPosten Åland Frimärken harhan gjort juldekorationerna ochutställningskorten 2011. 2012utkommer två frimärken medtemat bussar samt helsakskortmed temat julen.

12 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENJOHN HÄGGBLOM

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 13– Jag är van vid det efter att ha jobbat med att ta fram internetspel.De ska kunna funka både på stora och små skärmar, berättarAlexander, som bland annat har jobbat för det åländska spelföretagetPaf.STÖRSTA PROJEKTETEtt projekt som ligger lite närmare Alexanders tidigare erfarenheterär jobbet att ta fram en animerad film för Posten Ålands e-handelssegment.Filmen visar hur man som e-handlare kan samarbetamed Posten Åland och skicka alla sina försändelser från Åland.– Det var ett roligt projekt och det största jobbet som jag hargjort som frilansare. I samarbete med Posten tog vi fram ett manusoch sedan gjorde jag storyboard, tog fram karaktärerna, animeradehela filmen och gjorde också musiken, berättar Alexander.ANIMERAD FILM BLIR BOK?Efter att ha varvat olika jobb med studier under många år borAlexander nu i Sollefteå i norra Sverige och jobbar som frilansare.– Nu i höst har jag skaffat mig en egen ateljé och har uppdragpå gång från olika företag.Ett tidigare projekt som han gärna tar upp igen är idén om enanimerad barnfilm som utspelar sig på Åland.– Jag fick kulturbidrag för en del av filmen och har kommiten bit på vägen. Nu är jag sugen på att fortsätta projektet. Menkanske jag istället gör om det till en barnbok, funderar Alexander,som har många järn i elden.Alexander har gjort en animeradfilm som visar hur man some-handlare kan samarbeta medPosten Åland. Den kan man se påYoutube (sök på ”Posten Åland”).GÖR ELEKTRONISK MUSIKÄven musiken ligger honom varmt om hjärtat och i somras höllhan till och med en workshop i afrikanska trummor på åländskaön Vårdö, där han är uppvuxen och också tillbringar en del avsomrarna.– Jag skulle vilja hålla på med sånt mera. Det är nyttigt ochinspirerande att göra musik. Jag gör elektronisk musik och tidigarevar jag mera inriktad på techno, men nu blir det lugnare, mera tillbakalutadmusik. Jag börjar väl bli gammal, skrattar Alexander. ✹”Jag vill hålla påmera med musik”Alexander har många idéer på lager och jobbar med allt från musik till animeradfilm och snart kanske också böcker. Han har nämligen planer på att göra enbarnbok som utspelar sig på Åland.

14 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENGamla trävettar i ny serie2012 inleds ett nytt tema för de åländska frankeringsetiketterna.Den välkända frimärkskonstnären Juha Pykäläinen har fått iuppgift att avbilda gamla trävettar och först ut är ejdern.Vettar är naturtrogna attrapper som används vidjakt för att locka till sig fåglar. De äldsta vettarnavar gjorda av växtdelar, såsom kaveldun. Därefterbörjade man tillverka vettar av trä och i börjanvar de omålade. I den nya frankeringsetikettserienavbildas målade trävettar. Idag används främst vettari plastmaterial.i skilda grupper, helst i par med en udda honfågelför att locka friande hanar.ANVÄNDS VID KUSTENVanligtvis används vettar för jakt av ejder, knipa ochalfågel och ibland på svärta, sjöorre, vigg och bergand.Det är främst vid kusterna som vettar används.EN KRÖKT MUR AV STENJakt med vettar går till så att jägaren sitter i ettgömsle, en så kallad vettaskåra, vid stranden ellerpå en kobbe med vettarna utlagda och förankrade ivattnet cirka 15–20 meter från gömslet. Det lockarfåglarna att närma sig inom skotthåll. Själva vettaskåranbyggs ofta av stenar som en krökt mur för attlikna omgivningen så mycket som möjligt.HONVETTAR LOCKAR HANARMan väljer skjutplats vid en strand i lä, eftersommånga av de fåglar som man jagar med vettar helstfäller och lyfter mot vinden. Vettarna läggs ut artvisGUDING OCH ÅDAEjdern är en av de största dykänderna och mäter 60till 70 cm. Den är kraftigt byggd med en kort hals,stort huvud utan knöl och en lång kilformad näbb.Den är fjäderbeklädd på sidorna, från näbbasenfram till näsborrarna. Ejderns huvudprofil är karaktäristiskdå näbben bildar en rak linje mot pannan.Vingarna är breda, korta och små i förhållande tillkroppen. Vingspannet ligger på 95 till 105 cm.Ejderhanen kallas för guding och ejderhonan kallasför åda. ✹Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ejder, http://sv.wikipedia.org/wiki/Vette och ”Vettar och sjöfågeljakt” av Lars Englund.

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 15På förstadagsstämpelnser vi en ejdervetteovanifrån.GAMLA TRÄVETTAR, EJDERUTGIVNINGSDATUM1.2.2012KONSTNÄRJuha PykäläinenSERIENS VALÖRER0,65, 0,85, 0,90 och 0,95 €(Portona kan komma att ändras.Det meddelas i så fall i kommandenummer av magasinet.)PRIS FDC3,95 €STORLEK40,00 x 30,34 mmPAPPERFluorescens, 100 g/m²TRYCKMETOD5-färgsoffsetTRYCKERIThe Lowe Martin GroupJUHA PYKÄLÄINENKonstnären Juha Pykäläinen ärfödd 1953 i Tammerfors i Finlandmen bor nu i Sund på Åland.Han är en mångsidig konstnärsom jobbar i många olikatekniker såsom akvarell, gouacheoch olja. Han har även gjortskulpturer, etsningar och grafik.För Posten Åland har han hittillsgjort 15 frimärken samt mångaandra filatelistiska produkter,bland annat utställningskort1994 och 2007 och julmärken2006.På förstadagskuvertet har Juha Pykäläinen målat en vettaskåra byggd avsten. I den ser vi en jägare som sitter och väntar på att hans vettar ska lockatill sig sjöfåglar.

16 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN291 OCH 292 •PASSAGERARFÄRJOR,S/S BIRGER JARL OCHM/S SALLY ALBATROSSUTGIVNINGSDATUM1.2.2012KONSTNÄRHåkan SjöströmUPPLAGA2 x 200 000VALÖRER0,55 € och Lokalpost (0,65 €)PRIS FDC1,80 €FRIMÄRKENAS STORLEK35,4 x 26 mmARKENS STORLEK2 x 20 frimärkenPAPPER110 g/m²PERFORERING13 per 2 cmTRYCKMETOD4-färgsoffsetTRYCKERICartor Security PrintingFörstadagsstämpelnföreställer s/s Birger Jarl.På FDC ser vi m/s Kapella, som byggdes 1967 i Kraljevica i dåvarande dJugoslavien. Mellan 1967 och 1979 gick fartyget i trafik för Viking Line påflera olika linjer mellan Sverige, Åland och Finland.HÅKAN SJÖSTRÖMHåkan Sjöström (f. 1933) ansesvara en av de främsta marinmålarnai Skandinavien idag.Under hela uppväxten varmåleriet viktigt för Håkan. Efteren ekonom examen fick hanjobb på ett varv i Åbo, där hanstannade till pensioneringen.Parallellt med arbetet måladehan av varvets nybyggen. Håkanhar också målat fartygs bilder tillflera rederier, bland annat VikingLine. Han har därtill gjort illustrationertill tidskrifter och böcker.Vissa marin måleriuppdrag harhan kvar ännu. Det här är Håkanssjunde och åttonde frimärke förPosten Åland.På arkens gutterparstrippar t avbildas samma fartyg som på frimärkena.

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 17s/s Birger Jarl och m/s Sally AlbatrossNästa två passagerarfärjor i tur att avbildas på åländska frimärkenär s/s Birger Jarl och m/s Sally Albatross. Det är fartyg nummersju och åtta av de totalt tolv som kommer att ingå i serien.S/s Birger Jarl levererades av Finnboda varf iStockholm 1953 till Stockholms Rederi AB Sveamed namnet s/s Birger Jarl. Jungfruresan 6 juni1953 gick till Helsingfors med inbjudna gäster.Därefter sattes fartyget i De Samseglandes (Bore,FÅA och Svea) trafik mellan Stockholm ochHelsingfors samt Stockholm och Åbo med anlöpningav Mariehamn på vägen.AKTERDÄCKET BYGGDES OM1973 såldes fartyget till det finska rederiet JakobLines och gick en tid mellan Skellefteå i Sverigeoch Jakobstad i Finland. Under den tiden byggdesakterdäcket om så att man kunde lasta bilar via enramp upp på däck. Tre år senare köptes fartyget avÅngfartygs AB Bore i Åbo men såldes samma år tillGodby Shipping. I det skedet fick fartyget namnetMinisea, men namnet målades aldrig på fartyget.VAR HOTELLBÅT I NORGE1976 till 1977 låg fartyget i Stavanger som supplyochlogementsfartyg, för att hösten 1978 byta namntill s/s Baltic Star hos den nya ägaren CaribbeanShipping Co i Panama. I samma skede byggdesfartyget om i Åbo och fick en skybar och nya hytteri aktern. 1979 kom fartyget till Stockholm och gicken tid på sjudagarskryssningar i Östersjön.BLEV ÅTER BIRGER JARL1982 ersattes ångmaskinen med en dieselmotor ochytterligare fem år senare byggdes en ny avdelning påfördäck. Med Ånedin-linjen som ägare återfick hon

18 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENM/s Sally Albatross kom att blinågot av ett otursfartyg.bestämde sig för att skära bort allt ovanför maskinrummetoch bygga en helt ny överbyggnad.2002 svensk flagg och sitt gamla namn Birger Jarl påkryssningslinjen mellan Mariehamn och Stockholm.Sedan 2010 är fartyget kulturmärkt i Sverige.MYCKET TRÄ I INREDNINGENUnder våren 2011 togs Birger Jarl ur trafik föratt uppgradera brand säkerheten enligt nya internationellaregler, som inte längre godkänner trä iinredningen på samma sätt som det gjordes 1953.I september blev fartyget helt godkänt och kryssarnu mellan Stockholm och Mariehamn sju dagar iveckan.VIKING SAGA BLEV SALLY ALBATROSSM/s Sally Albatross byggdes som m/s Viking Sagavid Wärtsiläs varv i Åbo 1980 och kom att bli någotav ett otursfartyg. Fartyget levererades till Rederi AbSally i Mariehamn för Viking Lines trafik mellanHelsingfors och Stockholm. 1986 byggdes fartygetom för kryssningar, bytte namn till Sally Albatrossoch sattes in i kryssningstrafik från Helsingfors tillbland annat Visby, Tallinn och Leningrad.TOTALFÖRSTÖRDES I BRAND1990 låg fartyget på varv i Stockholm och drabbadesdär av en brand som totalförstörde fartyget.Branden pågick i tre dagar och när den var överfanns bara maskineriet kvar intakt, så ägarnaGICK PÅ GRUNDI mars 1992 var ombyggnaden klar och fartygetinledde – fortfarande med Mariehamn som hemort– kryssningar från Helsingfors till olika hamnar iÖstersjön. Under OS i Barcelona låg hon där somhotell- och kongressfartyg. Två år senare var olyckanframme igen. På väg från Tallinn till Helsingfors varfartyget försenat och sneddade i 19 knop över grynnornautanför Porkala. Fartyget tog in vatten ochmåste sättas på grund för att inte sjunka. Som turvar kunde passagerarna tryggt evakueras.BYTTE NAMN MÅNGA GÅNGER TILLEfter grundstötningsolyckan chartrades fartygetut till Karibien och Asien men gjorde åter entré iÖstersjön 2002, då under svensk flagg och omdöpttill m/s Silja Opera. Olyckorna fortsatte medbland annat en brand i fartygets elcentral. Hösten2006 gjordes en sista kryssning från Helsingforsvia Köpenhamn och Cherbourg till London ochdärefter lades fartyget upp i Stockholm. Nu registreradeshon som m/s Opera under Bahamas flaggaoch såldes sedan till Cypern för att 2007 byta namntill Cristal. I mars 2011 fick fartyget ytterligare ettnytt namn, m/s Louis Cristal och trafikerar nu i degrekiska farvattnen.Källor: www.anedinlinjen.se, http://sv.wikipedia.org/wiki/M/S_Cristal, www.faktaomfartyg.nu, ”Sjövägen till Sverige” av MattsDumell och Thure Malmbergs sjöfartsarkiv.

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 19Livet på havet som yrkesfiskareDel två i Nordenserien Norden vid havet avbildar just själva livet på havet.Ålands bidrag till serien föreställer yrkesfiskare som ombord på en fiskebåt drar upptrålar. Fisket har sedan urminnes tider varit en viktig näring för ålänningarna.Ursprungligen var det först och främst fråga omhusbehovsfiske, men fiske för försäljning eller bytemot främst spannmål växte snart fram. Strömmingenvar länge den art som dominerade fisket.I äldre tider var notdragning av stor betydelse,men under 1800-talet expanderade fisket med nät,så kallade strömmingsskötar, och från och med1900-talets början var skötfiske allra vanligast.UPPDELAT I FISKELAGSkärgårdsvattnen delades snabbt upp i fiskelagmellan olika byar och gårdar. På allmänt vatten,som inte hörde till olika fiskelag, skedde en förskjutningfrån skötfiske mot drivfiske, vilket bidrog tillett uppsving för ett egentligt yrkesfiskande. Framtill och med 1940-talet var saltströmming Ålandsfrämsta utförselvara. Därefter har den dock i stortsett förlorat sin marknad.LEVERERADE FISK TILL STOCKHOLMVid sidan av strömmingen var i äldre tider gäddaoch abborre viktigast. De fiskades främst med notoch ryssjor. Ända sedan medeltiden har de såltstill i första hand Stockholm och levererats dit medsumpbåtar, fram till att Sverige på 1950-talet förbjödimport av levande fisk. Också andra sötvattenarterfiskades, liksom torsk, som periodvis haft storbetydelse framför allt i det södra havsbandet.LAX MED DRIVGARNUnder 1950-talet inträffade några viktiga förändringari det åländska fisket. I skärgården drabbades

20 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN293 • NORDEN– LIVET PÅ HAVETFörstadagsstämpelnföreställer en fisketrålare.UTGIVNINGSDATUM21.3.2012KONSTNÄRJuha PykäläinenUPPLAGA100 000VALÖRVärlden (0,95 €)PRIS FDC1,55 €FRIMÄRKETS STORLEK72 x 29 mmMINIATYRARKETS STORLEK105 x 70 mmPAPPER110 g/m²PERFORERING13 per 2 cmTRYCKMETOD4-färgsoffsetTRYCKERICartor Security PrintingPå miniatyrarket ser vi yrkesfiskare ombord på en trålare. Varje nordiskt postverkväljer själv hur man vill illustrera det gemensamma temat Livet på havet.På förstadagskuvertethar Juha Pykäläinenavbildat sjöfåglar påett hav.JUHA PYKÄLÄINENKonstnären Juha Pykäläinen ärfödd 1953 i Tammerfors i Finlandmen bor nu i Sund på Åland.Han är en mångsidig konstnärsom jobbar i många olikatekniker såsom akvarell, gouacheoch olja. Han har även gjortskulpturer, etsningar och grafik.För Posten Åland har han hittillsgjort 16 frimärken samt mångaandra filatelistiska produkter,bland annat den treåriga serienmed vettar på frankeringsetiketter,som inleds 2012.

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 21Förpackningen med samtliga åtta nordiskaländers miniatyrark på samma temautkommer 21 mars och kostar 18 €.gädd- och abborrfisket av en tillbakagång som delvisberodde på en minskning av antalet sumpbåtar.Samtidigt växte siken i betydelse, inte minst tackvare införandet av nylonnät. I detta skede börjadeålänningarna även fiska lax med drivgarn och linor.medan minst 15 % gäller som gräns för binäringsfiskarna.Personer med fiskeinkomst som underskrider15 % klassas som övriga fiskare. Mellan 5 och10 var renodlade havsfiskare och de övriga alltsåenbart kustfiskare.FÖRÄNDRING AV FISKETFisket på Åland bedrivs dels nära den sydvästrakusten, dels till havs. Det åländska yrkes- ochbinäringsfisket har förändrats starkt under de senareåren. Under 1900-talets senare del stod havsfisketefter strömming, lax, torsk och vassbuk för de klartstörsta fångsterna och intäkterna. Under de senasteåren har dock dessa fiskearter starkt gått tillbaka.42 YRKESFISKARE PÅ ÅLANDI juli 2011 fanns det 42 registrerade yrkesfiskare,28 binäringsfiskare och 215 övriga fiskare på Åland,sammanlagt 285 stycken. Yrkesfiskare är personersom får minst 30 % av sin inkomst från fisket,NORDENFÖRPACKNING PÅ SAMMA TEMASom vanligt utkommer en alltid lika uppskattadförpackning med alla nordiska länders miniatyrarkpå samma tema. Nordenförpackningen utkommersamma dag som frimärkena, 21 mars, och innehåller,förutom åtta miniatyrark, teknisk information ochkuponger från varje nordiskt postverk. Kupongernakan du skicka in till postverken för att i utbyte få enfilatelistisk gåva. Förpackningen kostar 18 € ochupplagan är begränsad. ✹Källor: ”Fiske och fiskeriförvaltning i Ålands skärgård” av ErikNeuman (2006) och Ålands landskapsregerings fiskeribyrå.

22 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENFör bakgrunden av julmärkesarket har Tiina fotograferat en gammal dörr, som är sliten och patinerad. Ursprungsidénvar att använda gamla tidningar, men den bakgrunden blev för orolig. – Nu har jag tapetserat en hallvägg hemma hosmig med de tidningarna istället, berättar Tiina.JOHN HÄGGBLOM

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 23”JAGmålarMED KAMERAN”Som både fl orist och fotograf är det svårt att tänka sig någon bättrelämpad person än Tiina Tahvanainen för att utforma årets julmärkenmed temat julkransar. Hon har valt att kombinera det traditionellamed lite mera udda, exotiska inslag.– Eftersom jag jobbar som florist har jag material runt mig helatiden. När jag fick julmärkesuppdraget ville jag göra något sominte var så traditionellt, det är helt enkelt inte jag, berättar Tiina.Hon valde istället att använda oväntade och nya material såsomgamla notpapper och gamla spetsdukar.– Jag älskar att rota runt på loppisar och hitta saker med patina.KRANSFEBERHon valde också en icke traditionell färgskala med mycket vitt ochgrönt.– Jag hade ”kransfeber” flera månader när jag jobbade meddem. Jag såg nya, möjliga material överallt under den tiden, minnsTiina.Liksom alltid när ett nytt frimärke eller en ny samlarprodukt skatas fram presenterar konstnären i första skedet skisser för Postensfrimärksgrupp, som därefter ger feedback, baserat på vad samlarnaoch kunderna brukar tycka om, och sedan får konstnären gå vidarei sitt arbete.MISTEL OCH TULPAN– Jag var beredd på att få jobba vidaremed kransarna och så blev det. I nästaomgång presenterade jag lite meratraditionella kransar.Som florist ville Tiina ha medlevande blommor. På julmärkenaser vi nu bland annat tulpaner,ranunklar, mistel och äpplen.RÅDJURENS ÄPPEL PÅ KRANSENAtt få tag på små, röda, åländskaäpplen i februari–mars visade sig intevara det lättaste.– I affären fanns bara importeradestora äpplen som inte passar på kransar.Men via min chefs svärmor fick jagtag på en man i norra Geta som

24 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENTiina valde en icke traditionellfärgskala på de första julkransarnasom hon visade för Postens frimärksgrupp.JOHN HÄGGBLOMhade sparat äpplen som han mataderådjuren med. Efter många turer ochmed hjälp av flera personer fick jagäpplena och kunde använda dem tillkransen.TRADITIONELLT OCH EXOTISKTAndra mera traditionella materialsom Tiina har använt på kransarna påjulmärkena är mossa och kottar. Mendet finns även mera exotiska inslagsåsom trollhassel.Och det är just kransen medtrollhassel och ranunkel som är Tiinasfavorit (den är krans nummer två frånvänster på arket).– Det är den mest floristiska kransenav de fyra.Fast det är inte en krans som honsjälv skulle hänga upp på sin dörr.DIREKT RESPONS– Jag är mycket mera för det enkla.En röd krans skulle inte komma upppå min dörr, säger hon bestämt.Istället skulle hon välja en krans medvackra kvistar som är hopbundna.Som florist på en blomaffär i centrum av Mariehamn är hon vanatt tillverka kransar i juletid. Och även där kan hon vara experimentelli skapandet.– A och O är ju att kransarna ska sälja. Men kunderna blir meroch mer vågade och vill ha lite mer speciella kransar.Det är just den omedelbara responsen som hon tycker om medfloristyrket.– Man kan göra en bukett, ställa ut den i butiken och få gensvardirekt.FRÅN BLOMMOR TILL FOTOEfter nio år som florist har Tiina nu en paus från det yrket ochhar inriktat sig på sitt stora intresse fotografering och jobbar i ettfotolabb.– Där lär jag mig allt kring digitalt foto från grunden. Det äroerhört lärorikt och inspirerande.ATT SE PÅ SAKERTiina har varit konstnärligt intresserad sedan högstadietiden iDragsfjärd. Men efter att som 17-åring ha sökt till Bildkonstakademini Helsingfors och fallit på målsnöret tog hon en pausfrån konsten och målandet under många år. Fotograferandetbörjade Tiina med i samband med att hon studerade fotografi iHelsingfors 1999–2001.– Idag målar jag med kameran. Allt handlar om att stanna uppoch se på saker, vare sig det handlar om målande, skrivande ellerfotograferande.

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 25JULMÄRKEN 2011UTGIVNINGSDATUM7.10.2011FOTOGRAFTiina TahvanainenUPPLAGA14 000 ark med 20 självhäftandemärkenPRIS3,70 €MÄRKENAS STORLEK23 x 26 mmARKETS STORLEK146 x 210 mmPAPPER110 g/m²TRYCKMETOD4-färgsoffsetTRYCKERIWaasa GraphicsJOHN HÄGGBLOMTIINA TAHVANAINENFotografen och floristenTiina Tahvanainen föddes 1973 iDragsfjärd i södra Finland. Honhar studerat konst i Karis ochfoto grafi i Helsingfors samt jobbatinom bland annat resebyråbranschen.Sedan nio år tillbaka boroch jobbar hon på Åland. Honhar haft flera utställningar påÅland, både ensam och tillsammansmed andra konstnärer.Senast ställde hon ut fotografierav åländska original på Ålandskonstmuseum 2008 och deltogi utställningen Önskekonst påsamma museum 2011.Kransarna på julmärkesarket är olika och vi ser bland annat tulpaner, trollhassel,äpplen och ranunklar på dem. Tiinas egen favoritkrans av de fyra är kransnummer två från vänster.

26 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN”Jag vill fortsättakombinera resor medfotograferandet.”UTSTÄLLNINGAR PÅ ÅLANDHennes första utställning var en del av ett slutarbete och den hadehon på Kakelhallen i Mariehamn. Efter det har det blivit utställningarna”Sorgcentrum” på Salt 2003, ”Snövit” på Kakelhallen2005 och ”Åländska original” på Ålands konstmuseum 2008.– Inför 2012 jobbar jag med en ny utställning i Kakelhallen ochnästa sommar ska jag ha en utställning tillsammans med två andrakonstnärer, berättar Tiina, som dessutom ska bygga sin egenhemsida.2008 höll Tiina utställningen”Åländska original” på Ålandskonstmuseum. På bilderna härnedanför ser vi Clownen Jolle(Olle Strömberg) samt skådespelarenMatts Stenlund.BEHÖVER TVÅ LIVInför framtiden har Tiina många drömmar.– Just nu känns det som att jag skulle behöva två liv, säger honoch skrattar.– Men först och främst vill jag fortsätta jobba med det jag ärintresserad av och förverkliga de projekt som jag har på gång. Jagvill fortsätta granska min omgivning och visa det som utställningareller i andra forum. Dessutom vill jag fortsätta kombinera resormed fotograferandet.BERÄTTAR OM LANDETDe senaste åren har Tiina hållit på med ett projekt som går ut påatt fotografera kyrkogårdar i olika länder. Hon har bland annatvarit på Tobago, i Frankrike och i Italien.Medel från försäljningen av Postens julmärken går varje år till välgörandeändamål. Årets bidragsmottagare är Nackskadade på Åland,Ålands Fountainhouseförening och Germundö Alpin.NACKSKADADE PÅ ÅLAND är en nybildad undergrupp till Ålandsinvalider r.f. Gruppens mål är att bevaka de nackskadades intressenoch rättigheter i samhället och pengarna kommer att användas för attsprida information om gruppen.ÅLANDS FOUNTAINHOUSEFÖRENING driver klubbhuset Pelarensom är en modell för psykosocial, arbetsinriktad rehabilitering förpersoner som är, eller har varit, i kontakt med psykiatrin. Pengarna kommeratt användas till ett hobbyväxthus som passar bra in i klubbhusetsarbetsinriktade verksamhet.GERMUNDÖ ALPIN driver ideellt en slalomanläggning med två nedfarteri Saltvik. Föreningen kommer att använda pengarna för att införskaffaen räddningspulka som kan användas vid eventuella olyckor i backen.

JOHN HÄGGBLOMÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 27– Jag ser kyrkogårdar som parkeroch frizoner. De är värdefulla kulturhistorisktsett och berättar mycketom landet.TRÄD ÄR LIVSVIKTIGAFörutom kyrkogårdsprojektet så fotograferarTiina mycket natur just nu.– Träd fascinerar mig väldigtmycket, speciellt gamla träd. Tänkatt de är så viktiga för oss, men att vitar dem som självklara. Träden harfunnits i mina tankar flera år menjust i sommar har jag fotat dem meraaktivt.FOTOT HAR FÖRÄNDRATSNu tar hon också med sig kameranvart hon än går.– Det har förändrat sättet jag fotarpå.För inte så länge sedan köpte honen ny, digital kamera. Men hon harännu kvar sina analoga kameror.– Bland annat en ”Hasselbladare”från 1973, samma år som jag föddes.Men jag har inte använt de analogakamerorna det senaste året.Trots det har hon inte lagt detanaloga fotograferandet åt sidan föralltid.DET ENDA RÄTTA– Upplevelsen med det analoga fotograferandetär något helt annat ändet digitala. Man måste planera ochfundera på ett helt annat sätt när manfotar analogt. Men just nu känns detdigitala som det enda rätta. ✹Sedan Tiina skaffade hund kommer hon ut på många promenader inaturen. Hon ser till att ta med sig kameran vart hon än går, vilket harförändrat sättet hon fotograferar på.

28 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENTitanic 100 år15 april 1912 är ett datum som är starkt förknippat med oceanångarenTitanic, då fartyget på sin jungfrufärd från Southampton på väg motNew York krockade med ett isberg och sjönk i Atlanten.Titanics undergång är känd över hela världen ochdet har gjorts ett flertal filmer och skrivits mångaböcker om den tragiska händelsen då 1 517 personermiste sina liv. I april 2012 har det gått 100 år sedanhändelsen och det uppmärksammar Posten Ålandmed att ge ut ett frimärke med temat Titanic 100 år.SKICKADE KORT INNAN AVRESANOmbord på Titanic fanns totalt 2 207 personeroch 231 av dessa kom från Norden. Många var påväg att emigrera till Amerika och pröva lyckan i ettnytt land. Bland dessa kom tre stycken från Åland.Samtliga ålänningar omkom i samband med attfartyget krockade med ett isberg och sjönk. En avdem var Ivar Berglund från Sund. Han var född 24juni 1890 och blev 21 år. Innan han steg ombord påfartyget i Southampton skickade han ett kort hemtill sin familj. Texten var skriven med en slags kodadsvenska, orden var skrivna baklänges.INNAN NÄSTA MÅNDAG ÄR JAG I NEW YORKTexten lyder: ”Sen jag har tid nu så ska jag säga förer att jag är här i Southampton nu på annandagpåsk. Å i morron så blir det syndoktor å om onsdagså stiger jag på den här båten som är på andra sidan.Så att innan nästa måndag är jag i New York. Resanhar gått så bra hela vägen. Fast jag har vari ensam.Nu så e jag op te hotell å här spelar dom så som iStockholms Grönalund. Hälsa alla från bror”.✹Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Titanic och Ålandsemigrantinstitut.

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 29På förstadagsstämpelnser vi fartyget Titanic.294 • TITANIC 100 ÅRUTGIVNINGSDATUM16.4.2012FOTOGRAFUppgifter saknasUTFORMNINGCecilia MattssonUPPLAGA180 000VALÖR1,80 €PRIS FDC2,40 €FRIMÄRKETS STORLEK25 x 36 mmARKETS STORLEK2 x 15 frimärkenPERFORERING13 per 2 cmPAPPER102 g/m 2TRYCKMETOD4-färgsoffsetTRYCKERIJoh. Enschedé StampsFAKTA OM TITANICPå förstadagskuvertet avbildas fram- och baksidan på det kort som ålänningenIvar Berglund skickade till familjen innan han steg ombord på Titanic. Påbaksidan av kuvertet ser vi biljetter från Titanic.På gutterparstrippen ser vi samma kort och förstaklassbiljett som på förstadagskuvertet.Inför Titanics jungfruresa tillverkades många kort och affischer.En av affischerna avbildas på det åländska frimärket.RMS Titanic (RMS betyderRoyal Mail Steamer, det vill sägaKungliga postångaren) var enoceanångare som byggdespå varvet Harland and Wolff iBelfast i Nordirland. Syftet var attanvända fartyget för linjetrafikmellan Europa och Amerika föratt transportera passagerare,dagligvaror och brev. Fartygetbeställdes 31 juli 1908 ochsjösattes 31 maj 1911. Längdenvar 296,1 meter, bredden 28meter och marschfarten 21 knop.Totalt fanns det plats för 3 547passagerare fördelat på tre olikaklasser. Antalet besättningsmänvar 860. Titanics ägare var WhiteStar Line.

30 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENCissi gjorde frimärkenredan 1981Cissi gjorde till och medstämplar på sina frimärken.Även idag utformar honförstadags- och specialstämplarpå sitt jobb somart director på Posten Åland.I dag jobbar Cecilia ”Cissi” Mattsson som art directorpå Posten Åland och ansvarar för utformningen av deåländska frimärkena. Men redan 1981 ritade honåländska frimärken, tre år innan de första officiellaåländska frimärkena kom ut.– Jag hade helt glömt bort att jag hade gjort frimärken när jag var11 år. Det var mamma som hittade dem i våras när hon städadehemma och tyckte nog att det var ett roligt sammanträffande attjust jag hade gjort frimärken, berättar Cissi.Cissi har bland annat utformatde här tre frimärkena. Frånvänster: Mariehamn 150 år(2011), Astronomi (2009) ochNy gräns, ny tid (2009).

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 31ALBUM MED FICKOR AV TEJPREMSORCissis egenhändigt tillverkade frimärksmaterial kan dateras eftersomhon hade gjort en stämpel med årtalet 1981. Förutom massorav frimärken, med motiv av bland annat smurfarna, Snobben,harar och Mumin, hade Cissi tillverkat ett eget frimärksalbummed fickor av tejpremsor.Cissi samlade även på ”riktiga” frimärken.– Jag minns att jag hade hela badrummet fullt med frimärkensom jag hade blött loss och som jag torkade och pressade för attsen placera in i album.PERFORERING MED SYMASKINFavoritmotiven var stora och färggranna.– 1978 var jag till Leningrad och där var frimärkena så stora ochguldiga så jag skickade hem kort med dem på till mig själv.Bland de egentillverkade frimärkena finns också hela ark.– Jag sydde perforeringen kring frimärkena på maskin, minnsCissi.TREKANTIGA FRIMÄRKEN REDAN 1981På sitt jobb på Posten har Cissi varit med och gjort Ålands förstatrekantiga frimärken och också frimärken i guld och silver. Menäven sådana frimärken finns med i den egentillverkade frimärkssamlingenfrån 1981. Så det råder inget tvivel om att Cissi är rättkvinna på rätt plats! ✹Cecilia Mattsson (f. 1970) jobbarsom art director på Posten Ålandsmarknadsavdelning, där honbland annat ansvarar för frimärksproduktionen.Cecilia har alltid varitintresserad av text och form ochhon är utbildad inom grafisk formgivningoch reklam vid RMI Berghsoch Ekenäs Handelsinstitut samt tilldekoratör vid Vasa Handelsläroverk.Hon har även gått konstlinjen vidKaris folkhögskola. Cecilia har tidigarejobbat på reklambyrå, tryckerioch i fotoaffär.

32 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENFörstadagskuvert 2011Helsakskort, Åländsk sommar,9.5.2011Åländska kosmopoliter,1.4.2011Chips, 7.6.2011Julen 2011, 7.10.2011Mariehamn 150 år(miniatyrark), 21.2.2011Åländska äpplen,7.6.2011Naturmiljöer, Kökar,28.9.2011Passagerarfärjor,1.2.2011Superhjältar (häfte)9.5.2011Naturmiljöer, Jomala,28.9.2011Remmare, bojar (frankeringsetikett)1.2.2011Mina frimärken – Beachvolley(miniark), 16.8.2011Europa, Skogar,9.5.2011Champagnefyndet,3.6.2011Nu kan du köpa årets förpackning med åländskaförstadagskuvert. Förutom samtliga årets frimärkeningår årets serie med frankeringsetikettermed remmare samt årets helsaker av AmandaChanfreau. Årets FDC-förpackning finns tillgängligfrån och med den 7 oktober och kostar 33,50 €.

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 33Utställningskort 2011Stamps in Svedala, Svedala,10–11.9.2011JF50V., Järvenpää, 7–9.10.2011MonacoPhil2011, Monaco,2–4.12.2011Nordia 2011, Jyväskylä, 1–3.4.2011Frimärkets dag, Stockholm, 1.10.2011Frimärks- och vykortsmässa,Norrtälje, 2.10.2011Postimerkkimessut, Helsingfors,29–30.10.2011Turun kevät 2011, Åbo, 5–6.3.2011Int. Briefmarkenmesse, Essen,5–7.5.2011HOFI 2011, Horsens, 10–11.9.2011Int. Briefmarken-Börse, Sindelfingen,27–29.10.2011Frimynt, 2011 Helsingborg,16.4.2011Förpackningen med utställningskort från 2011finns till salu från och med 2 december. Temat förårets utställningskort är bakverk och konstnär ärAlexander Lindén.Utställningskorten är försedda med specielltframtagna utställningsfrimärken och stämplademed en utställningsstämpel. Årets förpackningkostar 22,80 €. Du kan även köpa alla åretsutställnings frimärken i en förpackning. Deninnehåller 12 miniark och kostar 81,60 €.

34 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENSpecialstämplar 201117.3 Ålandscancerförening 25 år9.5 Skogar (maximikort) 9.5 Superhjältar9.6 Nya Åland 30 år(maximikort)17.6 Gustaf EriksonSegelkungen11.8 Mariehamn 150 år12.8 Mariehamn 150 år 13.8 Mariehamn 150 år16.8 Beachvolley (maximikort) 7.10 Frimärkets dag22.10 KarateklubbenOgawa 40 år15.7 Albanus 25 år 18.6 PostroddenVarje år uppmärksammas vissa evenemang påÅland med en specialstämpel. I slutet av åretutkommer en förpackning med alla specialstämplar.Förpackningen består av kuvert frankerade medåländska frimärken och stämplade med specialstämpeln.Förpackningen kostar i år 22,80 € ochfinns till försäljning från och med 22 oktober.

ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 35Utgivningar 2012KALENDER1 februari Gamla trävettar, Ejder Frankeringsetikett1 februari Passagerarfärjor 2 frimärken21 mars Norden – Livet på havet 1 miniatyrark16 april Titanic 100 år 1 frimärke26 april Mannen vid ratten 1 frimärke9 maj Europa – Visit Åland 1 frimärke4 juni Mina frimärken, Mitt Åland Miniark med 8 frimärken, 1 motiv4 juni Trollsländor 2 frimärken, 2 maximikort23 augusti Arkitektonisk nostalgi Häfte med 9 frimärken, 3 olika motiv3 maximikort19 september Bussar 2 frimärken9 oktober Julen 1 frimärke9 oktober Helsakskort, Julen 3 helsakskort9 oktober Julmärken Ark med 20 självhäftande märkenLeveranser och stopptider (OBS! PRELIMINÄRA LEVERANSTIDER)LEVERANS-NUMMERSTOPP FÖRABOÄNDRING LEVERANS INNEHÅLL1-2012 29 februari april Frankeringsetikett, Passagerarfärjor, Norden– Livet på havet (miniatyrark), Titanic 100 år2-2012 2 maj juni Mannen vid ratten, Europa – Visit Åland,Mitt Åland – Mina frimärken, Trollsländor,2 maximikort3-2012 5 september oktober Arkitektonisk nostalgi (häfte), Bussar, Julen,3 maximikort, 3 helsaker4-2012 24 oktober november Årssats, julmärken, förpackningar,juldekorationer, årsblad m.mÖvriga abonnemangsleveranser (OBS! PRELIMINÄRA LEVERANSTIDER)PRODUKT LEVERANS PRODUKT LEVERANSLandskapsmynt 2011 januari Myntförpackning 2012 majPassagerarfärjor, samlarblad februari Frimärksklocka nr 10 juniNordenförpackning mars Samlarbil nr 26 septemberSamlarbil nr 25april

36 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENKALENDERSTOCKHOLMFRIMÄRKETS DAG2011Mässor 2012Posten Åland deltar i följande mässor under året. Uppgifterna är preliminära och tillägg kommer attgöras. Detta meddelas på posten.ax.TURUN KEVÄT INT. BRIEFMARKENMESSE FRIMÄRKETS DAG INT. BRIEFMARKENBÖRSEÅbo, FinlandEssen, TysklandStockholm, Sverige Sindelfingen, Tyskland,10–11 mars12–14 aprildatum oklart 28–30 oktoberLEMPÄÄLÄNPOSTIMERKKIKERHO 35 V. TAVASTEX 2012 STAMPS IN SVEDALA NORDIA 2012Lembois, Finland31 mars – 1 aprilTavastehus, Finland27–29 aprilSvedala, Sverige8–9 septemberRoskilde, Danmark2–4 novemberPå samtliga mässor finns ett utställningskort, ett utställningsfrimärke samt en utställningsstämpel.Temat för 2012 är stadsvapen och konstnär är Jonas Wilén.Specialstämplar 2012Följande evenemang har hittills beviljats specialstämplar under 2012:4.6 TROLLSLÄNDOR (MAXIMIKORT) DATUM OKLART FRIMÄRKETS DAGJUNI POSTRODDEN 12.10 ÅLANDS MARTHAFÖRENING 100 ÅR23.8 ARKITEKTONISK NOSTALGI(MAXIMIKORT)NOVEMBERDEMENSFÖRENINGENPÅ ÅLAND R.F. 20 ÅRTillägg kan komma att göras under året. Dessa meddelas i kommande nummer av magasinet samtpå www.posten.ax. På hemsidan kan du också se bilder av specialstämplarna.HelgstängtPosten Åland Frimärken håller stängt följande helgdagar:SJÄLVSTÄNDIGHETSDAGEN JULANNANDAGEN TRETTONDAGEN6 december 2011 26 december 2011 6 januari 2012Nästa magasinNästa nummer av Ålandsposten Frimärken utkommer i april–maj 2012.