Rapport om den ekonomiska brottsligheten - Ekobrottsmyndigheten

Rapport om denekonomiska brottsligheten

• 2

FörordFörordEkobrottsmyndigheten ska vart tredje år utarbeta en rapporttill regeringen om den ekonomiska brottsligheten.Rapporten ska innehålla en redogörelse för hur den ekonomiskabrottsligheten har förändrats under de senastetre åren och vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagitunder den tiden för att samordna sitt arbete motbrottsligheten. I rapporten ska också lämnas förslag påhur ekobrottsbekämpningen och myndighetssamverkanmot den ekonomiska brottsligheten bör inriktas de trekommande åren.Årets rapport innehåller tre avsnitt där vi börjar medatt blicka framåt och lämnar förslag på hur myndighetssamverkanmot den ekonomiska brottsligheten underde tre kommande åren bör inriktas. I det avsnittet harvi valt att lyfta fram och belysa specifika trender ellerhändelser som har särskild betydelse för hur ekobrottsbekämpningenoch myndighetssamverkan mot den ekonomiskabrottsligheten bör inriktas framöver. Därefterkommer en redogörelse för de tre senaste årens myndighetssamverkanmot den ekonomiska brottsligheten ochtill sist en statistisk genomgång av hur den ekonomiskabrottsligheten under samma tid har förändrats.Rapporten har utarbetats inom Ekobrottsmyndigheteni samverkan med en arbetsgrupp bestående av företrädareför Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Finansinspektionen,Kronofogdemyndigheten, Lotteriinspektionen,Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Tullverket ochÅklagarmyndigheten.Gudrun AntemarGeneraldirektör1

Myndigheter som ingår i ekorådetMyndigheter som ingår i EkorådetBolagsverketBolagsverket granskar, registrerar och informerar omföretag och föreningar i Sverige. Myndigheten ligger iSundsvall och har drygt 500 medarbetare. Bolagsverketkontrollerar att de företag och föreningar som registrerasföljer reglerna i den associationsrättsliga lagstiftningen.De registrerade uppgifterna och de handlingar som lämnasin i samband med registreringen är underlag för de myndighetersom utreder ekonomisk brottslighet. Bolagsverketbistår aktivt de utredande myndigheterna i derasarbete och har representanter i olika samverkansgrupperi kampen mot ekonomisk brottslighet. Myndighetensamarbetar även med andra länders registreringsmyndigheteri frågor kring utländska filialer, gränsöverskridandefusioner och flytt av svenska företags säten utomlands.Brottsförebyggande rådetBrottsförebyggande rådet är ett centrum för forskningsochutvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Brottsförebygganderådet verkar för att brottsligheten ska minskaoch tryggheten öka i samhället genom att ta fram faktaoch sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggandearbete. Brottsförebyggande rådet producerar ävenden officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer,bedriver forskning för att ta fram ny kunskap och stödjerlokalt brottsförebyggande arbete. Myndigheten arbetarpå uppdrag av regeringen och ofta i samverkan medandra myndigheter och organisationer. Brottsförebygganderådets målgrupper är beslutsfattare och anställdainom rättsväsendet, brottsförebyggande aktörer samtmedier och allmänhet. På myndigheten arbetar cirka 85personer med olika kompetens: kriminologer, jurister,socionomer, sociologer, psykologer, statistiker, systemutvecklare,informatörer, ekonomer och administratörer.EkobrottsmyndighetenEkobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet förbekämpning av ekonomisk brottslighet med särskildkompetens för analys och utredning. Myndighetensuppdrag är både nationellt och regionalt. Nationelltsvarar myndigheten för samordning och andra åtgärdermot den ekonomiska brottsligheten samt utredning ochlagföring av vissa specifika brottstyper. Myndigheten bidrarockså nationellt med sin specialistkompetens i dentotala brottsbekämpningen i hela kedjan från underrättelseuppslagtill process i domstol. Regionalt ansvararEkobrottsmyndigheten för ekobrottsbekämpning i detre storstadslänen, Hallands, Blekinge och Gotlands län.Ekobrottsmyndigheten ansvarar därutöver för att tillsammansmed andra förebygga ekonomisk brottslighet.Vid myndigheten finns drygt 400 medarbetare: åklagare,poliser, ekorevisorer och andra specialister.FinansinspektionenFinansinspektionen är den myndighet i Sverige somövervakar företagen på finansmarknaden. Myndighetenarbetar för att det finansiella systemet ska fungeraväl med stabila företag och ett gott konsumentskydd.Finansinspektionen bedriver tre huvudaktiviteter gentemotföretagen: hantering av tillståndsansökningar, formuleringav regler samt bevakning av efterlevnaden avreglerna. På Finansinspektionen arbetar drygt 250 medarbetare,främst ekonomer och jurister. En av myndighetensuppgifter är att ta emot anmälningar om misstänktinsiderbrott, otillbörlig marknadspåverkan och obehörigtröjande av insiderinformation från värdepappersinstitut,kreditinstitut och börser. Finansinspektionen skickar anmälningarna,och även egna utredningar där det finnsanledning att anta brott, till Ekobrottsmyndigheten.KronofogdemyndighetenKronofogdemyndigheten ansvarar för frågor om verkställighetav betalningsanspråk och andra förpliktelser,betalningsföreläggande och handräckning inom densummariska processen, skuldsanering, tillsyn i konkursersamt efterlevnadskontroll avseende meddeladenäringsförbud. På myndigheten finns cirka 2 200 anställdasom arbetar på 39 kontor i landet. I första handär det specialverkställighetsteamen (S-teamen) i Stockholm,Göteborg, Malmö, Eskilstuna och Sundsvallsom svarar för Kronofogdemyndighetens insatser motekonomisk brottslighet. S-teamens uppgift är att verkställabetalningssäkring, kvarstad och utmätning hos depersoner som misstänks för eller är dömda för omfattandeekonomisk och/eller organiserad brottslighet samtatt kontrollera att de personer som har näringsförbudinte driver näringsverksamhet. S-teamen svarar också förhandräckning åt bland annat Skatteverket vid verkställighetenligt tvångsåtgärdslagen. Vidare har Kronofogdemyndighetensteam för tillsyn i konkurser till uppgift attkontrollera att konkursförvaltarna fullgör sin skyldighetatt anmäla brottsmisstankar.4

Myndigheter som ingår i ekorådetLotteriinspektionenLotteriinspektionen är den myndighet som ska säkerställaatt lotterier, kasinospel och annan spelverksamheti Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. Myndighetenbevakar konsumenternas intressen och ska ävenmedverka till att minska riskerna för de sociala skadeverkningarsom spelande kan medföra. Lotteriinspektionenhar således inte några befogenheter att själv ingripamot ekonomisk brottslighet. När det gäller brott motlotterilagen, till exempel olovligt anordnade av lotteri,kan det dock antas att dessa ofta också innefattar ekonomiskbrottslighet i form av bland annat skattebrott.Lotteriinspektionen har cirka 40 anställda och omkring80 arvoderade kontrollanter knutna till myndigheten.RikspolisstyrelsenTill polisens kärnverksamhet hör att förebygga brott,upptäcka brott genom spaning och underrättelsearbeteoch att utreda brott. En viktig del i polisens arbete äratt samverka med andra myndigheter för att effektiviserasamhällets samlade insatser för att öka trygghetenoch minska brottsligheten. På ekobrottsområdet harde olika polismyndigheterna ute i landet ett operativtsamarbete med bland annat Skatteverkets skattebrottsenheteroch med länsstyrelser. Regionalt finns ett antalunderrättelse center (RUC) och aktionsgrupper därpolismyndigheterna fokuserar på att, i samarbete medandra myndigheter, bekämpa sådan grov organiseradbrottslighet som ofta har inslag av ekobrott. Inom dennationella operativa polisen utgör Finanspolisen ett stödför den utredande verksamheten på Rikskriminalpolisenoch på de 21 polismyndigheterna vad gäller penningtvätt,brottsutbytesfrågor, tillgångsutredningar och närliggandeområden. Finanspolisen samarbetar nära medandra myndigheter, bla. Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen,Tullverket och Skatteverket. Polisen hardrygt 26 000 anställda och tar årligen emot ungefär 1,4miljoner brottsanmälningar.under skatteutredningens gång görs en brottsanmälan.Den brottsbekämpande verksamheten bedrivs inomskattebrottsenheterna och består av brottsutredning,underrättelseverksamhet och brottsförebyggande arbete.Skatteverket finns på ett 100-tal orter i landet och antaletanställda vid myndigheten är cirka 10 500.TullverketTullverkets uppdrag är att kontrollera varuflödet, säkerställakonkurrensneutral handel och bidra till ett säkertsamhälle. Det gör myndigheten genom att kontrolleraatt tullar, skatter och avgifter tas in samt att in- och utförselrestriktionerefterlevs. Tullverket arbetar för att förhindraillegal införsel av narkotika, alkohol och tobak.Tullkriminalenheterna utreder misstänkta smugglingsochtullbrott, däribland tullrelaterade ekonomiska brott.Tullverket har cirka 2 200 anställda.ÅklagarmyndighetenÅklagarmyndigheten har cirka 1 200 anställda, varav850 är åklagare. Ekobrottsbekämpningen inom Åklagarmyndighetenär koncentrerad till sex åklagarkamrari landet: Umeå, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Linköpingsamt Växjö. På de aktuella kamrarna finns sammanlagt27 specialiståklagartjänster för att hantera den aktuellabrottsligheten. Åklagarmyndigheten kommer under2010 att utveckla verksamheten ytterligare genom attanställa revisorer för bekämpning av såväl den ekonomiskasom den grova brottsligheten både på de internationellaoch allmänna kamrarna och därigenom blandannat öka förutsättningarna för återföring av utbyte avbrottslig verksamhet. På de aktuella orterna finns ocksåde regionala underrättelsecenter (RUC) och polisens aktionsgruppersom utanför storstäderna påbörjat sin verksamheti huvudsak under senare delen av 2009. Ekoåklagarnadeltar i allt större utsträckning i denna verksamhetsom avser bekämpningen av den grova organiseradebrottsligheten generellt.SkatteverketSkatteverkets insatser gentemot ekonomisk brottslighetsker inom två verksamheter, beskattningsverksamhetoch brottsbekämpning. De två verksamheterna har olikasyften och är därmed skilda rent organisatoriskt. Syftetmed beskattningsverksamheten är att fatta beskattningsbeslutoch när misstanke om skattebrott uppkommer5

Inriktningen 2010–20121. Inriktningen 2010–20121.1. InledningEtt förslag på den framtida strategiska inriktningen avekobrottsbekämpning och myndighetssamverkan motekonomisk brottslighet bör ta avstamp i trender på ekobrottsområdet.Kapitlet inleds därför med en kortfattadredogörelse för trender och tendenser inom området förekonomisk brottslighet. Därefter följer en redogörelseför några övergripande samhällsfenomen och deras påverkanpå framtidens ekobrottsbekämpning. Mot bakgrundav dessa avsnitt beskrivs sedan hur den nationellasamordningen mot ekonomisk brottslighet bör inriktasunder åren 2010-2012. Detta kapitel baseras framföralltpå myndigheterna i Ekorådets respektive omvärlds- ochhotbildsanalyser. Trenderna presenteras utan inbördesordning.1.2. TrenderMiljönDe globala miljö- och klimathoten blir allt mer uppenbara.För att komma till rätta med problemen behövsstora insatser från samhällets sida, bland annat effektivareoch mer krävande internationell lagstiftning. Exempelpå insatser som redan har gjorts är den handel medutsläppsrätter som etablerats i EU och de restriktionersom finns mot att föra ut avfall från EU till tredjeland.Handel med utsläppsrätter och ökande kostnader för attomhänderta avfall på ett lagligt och miljömässigt godtagbartsätt har skapat marknader för miljöbrottslighetmed ekonomiska motiv. Miljöbrottslighet nämns allt oftaresom ett område dit kriminella söker sig. Vinsternaär höga i relation till insatserna. Brotten är svåra att kontrolleraoch straffen är låga. Brottens effekter kan i en delfall komma att påverka inte bara vår generation, utanäven kommande generationers miljö och hälsa.Systemen för att reglera utsläppen i världen blir alltmerkomplexa. Kring dessa system växer det upp svårkontrollerademarknader där det finns pengar att tjänaoch därmed incitament för brottslighet som bedrägerier,korruption och förfalskning av dokument. Vidarehar oseriösa företag funnit en lönsam marknad inomhandeln med avfall, rester från industriprocesser, kemikalier,elektroniskt skrot och liknande. Enligt direktivfrån EU är alla elektronikproducenter ansvariga för attpå ett miljömässigt godtagbart sätt omhänderta uttjäntaprodukter av det egna märket. Trots detta exporterarEuropa stora mängder elektroniskt avfall till utveck-6

Inriktningen 2010–2012lingsländer i Afrika och Asien. Sedan tidigare är blandannat ozonnedbrytande ämnen i begagnade vitvaror,sophantering, skrotbilar och utrotningshotade arter föremålför brottslig verksamhet. Tullverket har noteraten betydande ökning av antalet stoppade sändningar avgränsöverskridande avfallstransporter från Sverige. Destoppade sändningarna består bland annat av kylskåp,elektronik och metallavfall. Mörkertalet antas vara stortdå endast ett fåtal transporter kontrolleras av myndigheterna.Brottslingarna utnyttjar de svagheter som finnsi lagstiftningen genom att bland annat deklarera avfallsom begagnade produkter för att undgå kontroll.Det globala samhälletDen gränsöverskridande brottsligheten, i form av internationellakonstellationer av yrkeskriminella som rör sigöver nationsgränser och inom länder, kommer att öka iomfattning. Grupperna har ofta en landsman bosatt iSverige som agerar huvudman eller kontakt. De ägnarsig åt olika typer av brottslighet, bland annat ekonomiskbrottslighet. Grupperingarna är välorganiserade och anpassarbrottsligheten till de förutsättningar som råder.En annan konsekvens av samhällets internationaliseringär att det blir allt vanligare att svenska aktörerutnyttjar personer med anknytning till grannländersom avtalspartners, bolagsmän eller målvakter i diversebrottsliga verksamheter. Aktörerna använder sig av landsgränserför att utnyttja regler och luckor i regelverken ibrottsliga syften. Konsekvensen är att även relativt enklaärenden blir besvärliga och mer tidskrävande att utreda.En oväntad effekt av globaliseringen är att Sverige ivissa aspekter blivit något av ett skatteparadis. Landethar av tradition inte förknippats med låg beskattning.Men faktum är att det svenska regelverket på senare århar visat sig ge en mycket förmånlig skattemiljö för utländskaövertaganden av företag i landet. Kombinationenav våra interna regler, EU-anpassningen och vissaföråldrade skatteavtal ger underlag för att trenden medden förmånliga skattemiljön fortsätter. Antalet utlandsägdaföretag i Sverige ökar och man kan tänka sig att flersvenska ägare väljer att äga företaget via utlandet. Dettai sig behöver inte innebära att skattebrotten ökar, mendet finns en risk att regelverket utnyttjas på ett sätt somliknar transaktioner med lågskatteländer och att Sverigeanvänds som transitland för utländska ägares skattereducerandesyften. Härtill kommer att indrivningsbestämmelsersaknas i vissa skatteavtal.En annan typ brottslighet som blir allt vanligare itakt med den ökade globaliseringen är investeringsbedrägerier.Det vanligaste tillvägagångssättet är att professionellabedragare lämnar erbjudande om olika typerav investeringar i finansiella instrument med löften omhög avkastning eller garanti om stora förskott till litenrisk. Påkostade men falska prospekt, webbplatser, avräkningsnotoroch aktiebrev ger sken av att investeringen ärkorrekt. Om den fiktiva investeringshorisonten är lång ärdet först efter flera år, dvs. när investeringen ska återbetalas,som investeraren fattar misstanke och bedrägerietuppdagas. Detta är en brottstyp som polisen har känttill i många år men under senare år har gärningsmännenförfinat sina metoder och brotten inbringar idag storasummor. Utmärkande för brottsligheten är att den kräverkomplicerade utredningsåtgärder, ofta i samarbetemed rättsliga myndigheter i andra länder.Till saken hör att offren motvilligt anmäler dessa brotteftersom de många gånger skäms över att ha blivit lurade.Mörkertalet kan därför antas vara stort och de nordiskaländerna verkar vara värst drabbade. Det är omöjligtatt ange en exakt siffra, men att döma av de personersom har anmält att de har blivit utsatta för denna typav brottslighet handlar det sannolikt om miljardbelopp.Att gärningsmännen riktar in sig på de nordiska ländernaberor sannolikt på att det här finns ett stort antalpersoner med betydande tillgångar. Dessutom använderen stor andel av befolkningen internet, vilket ofta är ettnödvändigt verktyg för att lyckas övertyga potentiella offerom att verksamheten är seriös.InternetInternet är idag en arena för ekonomisk brottslighet,kanske i första hand i egenskap av ett gränslöst informationssystemdär information flödar snabbt. På internetfinns förutsättningar att snabbt knyta kontakter ochskapa nätverk, använda varandras kunskaper och möjlighetatt med relativt enkla medel skapa en infrastrukturför ekonomisk brottslighet. Det finns en väl fungerandemarknad på internet där man kan köpa och sälja information,exempelvis stulna kreditkorts- och bankkontouppgifter,koder och möjliga attackvägar. Utbudet avolika typer av servicetjänster för ekonomisk brottslighethar också ökat och logistiken för ekobrottslingar har blivitmer lättillgänglig. Ett problem är att duktiga hackers utvecklarprogram som vanliga användare kan utnyttja föratt begå brott på internet. Dessa program läggs ofta uthelt gratis för vem som helst att använda.Under det senaste året har rapporteringen om bedrägerierpå internet ökat. Hittills har främst privatpersonersom drabbats men nu ökar även bedrägerierna motföretag. Internetbedrägerier är resurskrävande brott attförebygga och utreda. Bland annat ställer anonymitetenpå internet till stora bekymmer för brottsbekämpandemyndigheter, då leverantörer inte får spara trafikuppgifternalängre än vad som behövs för förhållandet mellankund och leverantör. Anmälningsbenägenheten är7

Inriktningen 2010–2012också begränsad eftersom nivån på beloppet eller värdetpå varan ofta är så låg att den bedragne inte tycker detär värt att anmäla brottet. Dessutom rör bedrägeriernaofta köp av pornografi, droger, piratkopior och liknandesom ytterligare minskar risken att polisanmälan sker.Vidare är internetbrottsligheten gränsöverskridande ochbrotten utförs ofta via servrar i länder med annan lagstiftning.Brottslingarnas förmåga att utnyttja teknikenoch nationsgränserna till sin fördel bidrar ytterligare tillsvårigheten att utreda brotten, eftersom svenska brottsutredandemyndigheter då är beroende av andra ländersmöjligheter och vilja att ta sig an ärendena.KontanterGenom att direkt eller indirekt kontrollera företag somingår i det finansiella systemet kan kriminella grupperingarunderlätta sin penningtvätt. Kontanthanteringinnebär särskild risk för penningtvätt. Det finns indikatorerpå att kriminella i Sverige har inflytande över vissaföretag som sysslar med kontanthantering, som valutaväxlingoch betalningsförmedling. Företagens tjänsterriskerar att utnyttjas för att föra in svarta pengar i detlegala systemet och sedan flytta runt pengarna och/ellerblanda dem med vita för att dölja ursprunget. För attsvarta pengar ska kunna användas som vita krävs att deblir så integrerade i den vita ekonomin att det inte gåratt hävda att de är annat än vita. Ett exempel på välintegreradesvarta pengar är när aktier, som är köptamed pengar som ursprungligen kommer från brott, geravkastning. För att regelverket ska förhindra penningtvättär det viktigt att samtliga företag på den finansiellamarknaden följer reglerna så att problemen inte flyttarmellan företagen.I ärenden som har kopplingar till organiserad brottslighetåterfinns ofta företag med kontanthantering, somrestauranger, företag inom hår- och hudvårdsbranschenoch valutaväxlingsföretag. Det är möjligt att dessa företaganvänds för att införliva kontantvinster. I vissa fallstår de kriminella inte som ägare själva utan har lånat utpengar till den som förvärvat företaget och får på så visindirekt kontroll över företaget.Penningtvätt kommer med största sannolikhet underde närmaste tre åren att ha mer internationella inslag,där mindre nogräknade banker i andra länder är en underlättandefaktor. Möjligheten att transferera pengarmellan länder, via till exempel internet, medför att detblir lättare att tvätta pengar eftersom pengarnas egentligaursprung lätt kan döljas i transaktionskedjan.Punktskattepliktiga varorBrott mot punktskatter är ett fortsatt stort problem. Detär mycket vinstgivande att undanhålla punktskatter vidinförsel och försäljning av cigaretter, alkohol och mineraloljeprodukter.Inom uppläggen för punktskattebrott harkriminella knutna till den organiserade brottsligheten visatsig vara inblandade. Den här typen av kriminell verksamhetinnebär en risk för att seriös affärsverksamhet slåsut och att vinsten återinvesteras i annan kriminell verksamhet.Upplägget kräver i regel stor planering med flerapersoner inblandade, internationella kontakter och expertiskunskap.Svårigheten att ingripa mot denna typ avbrottslighet beror på att luckor i lagstiftningen utnyttjas,men också på att denna typ av handel regleras av olikaregelverk och att den på så sätt berör och överlappar fleramyndigheters verksamhetsområden och tillsynsansvar.8

Inriktningen 2010–2012PenningtransaktionerFinansmarknaden har blivit allt mer internationell ochdet mesta tyder på att internationaliseringen kommer attöka ytterligare framöver. Det har blivit enklare att handlamed värdepapper över nationsgränserna och detta ledertill att fler marknadsplatser bedriver handel med svenskaaktier och andra instrument. Detta kommer på sikt ökakonkurrensen på värdepappersmarknaden och stärkaskyddet för den som investerar i värdepapper. Dock lederen ökning av antalet marknadsplatser till minskadöverblick av marknaden och risk för att marknadsplatsernahanterar reglerna om anmälningsskyldighet olika.Andra länder måste kontaktas för att inhämta uppgiftom hur handeln gått till vilket medför en viss tröghet ikontrollsystemen och fördröjda brottsutredningar. Detfinns viss risk att detta utnyttjas av den ekonomiskabrottsligheten.Internet har starkt bidragit till globaliseringen av finansiellamarknader och flöden där gränsöverskridandetransaktioner sker på mikrosekunder. Men oavsett omdet gäller virtuella valutor eller konton handlar det islutänden om fysisk överflyttning av pengar mellan olikabankkonton. Den nya generationens teknologi innebärdels att nya elektroniska betalningslösningar växer frampå kontanternas bekostnad, dels att nya aktörer kommeratt konkurrera på betalmarknaden. I takt med attacceptansen för de elektroniska betalningssystemen ökarså kommer sannolikt banker, både i Sverige och utomlands,efterhand att minska den både kostsamma ochriskfyllda kontanthanteringen. Frågan är vad som händernär oseriösa aktörer inte längre kan använda kontanter isina transaktioner. Risken finns att det kommer att skapasnya elektroniska betalningslösningar som erbjuderanonymitet och som kan ersätta kontanter, oavsett attdet inte är tillåtet enligt svensk lag. Den tekniska utvecklingengör det svårare att överblicka transaktionsflödenoch inhämta kontrolluppgifter. Samtidigt öppnas nyamöjligheter för oseriösa aktörer att dela upp och döljatransaktioner bakom olika typer av betalningslösningar.Faktorer som kan komma att motverka denna utvecklingär de nya reglerna för åtgärder mot penningtvätt och finansieringav terrorism som genomförts för att uppfyllakraven i det tredje penningtvättsdirektivet. 11.3. Förändringar i omvärldenGrov organiserad brottslighetDen ekonomiska brottsligheten tenderar att bli allt grövreoch kan vara ett led i organiserad multikriminell verksamhet.Drivkrafterna är pengar, makt och inflytandeoch det förekommer att den organiserade brottslighetenfinansierar sin övriga verksamhet genom olika typer avekonomisk brottslighet. Föreställningen hos många sombegår grova brott är att det finns mindre risker, kortarestraff och mer pengar i ekonomisk brottslighet än inomandra brottsområden.Vad gäller ekonomisk brottslighet och grov organiseradbrottslighet har ett antal övergripande trender ochtendenser identifierats. Olika brottsliga verksamheter bliralltmer sammanlänkande och de som begår grova ekonomiskabrott samverkar i allt större utsträckning med personersom begår annan grov brottslighet. Det har ävennoterats att kriminella konstellationer har en flexiblaresammansättning och en högre kapacitet än tidigare samtatt traditionellt hårdföra kriminella personer har etableratsig i näringsverksamhet. Vidare har det iakttagits attden grova organiserade brottsligheten har fortsatt att användatraditionella ekobrottslingar som konsulter.Organiserad brottslighet förekommer i stor utsträckninginom branscher som bygg- och entreprenadverksamhet,restaurang och andra kontantbranscher men ävenvid gränsöverskridande handel med varor och tjänster.Den allra vanligaste formen av ekonomisk brottslighetär hanteringen av svart arbetskraft och det är byggbranschensom är hårdast drabbad. Denna brottslighet syftartill att maximera den egna vinningen och generelltfinns inga branschmässiga eller andra begränsningar. Enannan brottstyp som är vanlig bland den organiseradebrottsligheten är brott mot punktskatter. Ofta användsen legal fasad för att kunna bedriva brottsliga aktiviteter.En restaurangrörelse kan till exempel användas för attdölja brott och generera vinster genom illegal försäljningav smuggelsprit, cigaretter eller narkotika.FinanskrisenKrisen i den globala ekonomin kommer att påverka incitamentenför ekonomisk brottslighet de kommandeåren, men på vilket sätt och i vilken utsträckning ärsvårt att bedöma. Mycket av den brottslighet som nu tarform kommer att upptäckas först om några år. Nedanresoneras därför kring hur en ekonomisk kris av dennahistoriska omfattning rimligtvis bör kunna påverka denekonomiska brottsligheten.På grund av finanskrisen har banker och etableradekreditinstitut stramat upp kreditgivningen. En lag omanstånd med inbetalning av skatt i vissa fall har emellertidinförts på grund av att kreditmarknaden inte fungeradenormalt. Syftet med dessa ”extraordinära” åtgärder, sombeslutades i början av år 2009, var att i möjligaste månhjälpa företag som på grund av bristfälligt fungerandelångivning har svårt att hantera uppkomna likviditetsproblemenoch att förhindra att problemen sprider sig1Se kapitel 1.3 Regelskärpningar.9

Inriktningen 2010–2012genom att betalningarna till underleverantörer senareläggs.De tillfälliga skatteanstånden har därefter förlängtstill januari 2011. Anståndet vid utgången av november2009 uppgick till sammanlagt 5,1 miljarder kronor fördelatpå 4 340 företag. Läget på kreditmarknaden ärfortfarande svårbedömt och om konjunkturen inte förbättrasunder 2010 kan en kraftig ökning av antalet konkurserbefaras under 2011. Antalet konkurser påverkasemellertid också av i vilken utsträckning de företag somhar fått skatteanstånd i grunden är sunda företag somsenare, när konjunkturläget har förbättrats, kan betalaskatteskulden eller beviljas företagsrekonstruktion. Riskenfinns dock att det kan ha begåtts eller kommer attbegås brott i vissa av de företag som beviljats anstånd ochsedan går i konkurs och att dessa brott upptäcks först närkonkursen inträffar.Ett annat scenario bygger på att kriminella element utnyttjarden utsatta situation som vissa företagare hamnati på grund av lågkonjunkturen. Företagare kan kommaatt blir mer mottagliga för att samarbeta med kriminellaför att överleva krisen genom att till exempel ta lån avkriminella till ockerräntor. Detta kan i sin tur vara ett sättför kriminella aktörer att ta över legala företag. Vidarekan det, vilket var vanligt under början av 1990-talet,förekomma att företag köps upp för en symbolisk summavarefter bolagen plundras på sina tillgångar innan de gåri konkurs. Kreditrestriktionerna gör även att det blir färresom får lån och kan investera i företag. Det betyder attrisken ökar för att företag, som sedan kan användas förpenningtvätt eller som målvaktsbolag, säljs mer lättvindigttill de som kan ordna finansieringen på illegal väg.Ett annat scenario är att rådande lågkonjunktur, medett ökat tryck på företag att behålla marknadsandelar ochminska kostnaderna, kan leda till att företag i ökad utsträckningkan tänka sig att använda svart arbetskraft.Den ekonomiska krisen har redan medfört att antaletkonkurser har ökat kraftigt och tidigare erfarenhetervisar att var tredje konkurs brukar medföra en brottsanmälan.I sämre tider ökar också pressen på företagen,både inifrån och utifrån. Detta brukar innebära att flerbedrägerier och större ekonomiska brottshärvor upptäcksoch anmäls.Vad gäller de finansiella marknaderna har finanskrisenmedfört att marknaderna blivit känslig för ryktesspridningoch reagerar kraftigare på ny information.Idag har en större andel stora rörelser på börsen ennaturlig förklaring i en turbulent marknad, vilket gördet svårt för kontrollsystemen att identifiera misstänkthandel. En annan effekt av finanskrisen är att det finnsfler varianter på insiderinformation än normalt i sambandmed rapportperioder eftersom det är större fokuspå finansiella rapporter och sådant som gäller prognoser,vinstvarningar och varsel. Ökad förekomst av insiderinformationkan ge incitament till brott. Finanskrisenhar också medfört att misstänkt insiderhandel oftare gällerhandel i närtid före negativa nyheter snarare än införföretagsförvärv.Mot denna bakgrund finns det anledning för Ekorådetsmyndigheter att bevaka utvecklingen noga. Det finns starkaskäl att förutse att finanskrisen sammantaget riskeraratt medföra en ökning av den ekonomiska brottsligheten.RegelförenklingarFlera lagändringar har gjorts under de senaste åren i syfteatt förenkla för de som startar och driver företag. En ny lagsom underlättar tilldelning av F-skattsedel och gör det lättareatt starta näringsverksamhet gäller från den 1 januari2009. Vidare har kravet på att inge styrelseprotokoll vidregistrering av firmateckningsrätt eller val av verkställandedirektör tagits bort. Istället krävs idag att en styrelseledamotförsäkrar på heder och samvete att besluten är behörigenfattade och att de utsedda tagit på sig uppdraget.Förslag på förenklingar av de associationsrättsligareglerna som är under beredning är ett avskaffande avrevisionsplikten för 70 procent av alla aktiebolag. 2 Omdetta förslag genomförs kan det påverka den ekonomiskabrottsligheten genom att en majoritet av företagenkommer att sakna en revisor som granskar företagetoch anmäler misstänkta brott. Eventuellt missbrukoch brottslighet är då lättare att dölja. Från den 1 april2010 har även kravet på aktiekapital i privata aktiebolagsänkts från 100 000 kronor till 50 000 kronor. 3 Denförändringen gör det billigare och därmed enklare förbrottslingar att registrera ett aktiebolag som kan användassom brottsverktyg. Vidare diskuteras förenklingar iaktiebolagslagen 4 som ett avskaffande av kravet på attminst halva antalet företrädare måste vara bosatta inomEES-området samt kravet på att bolagsstämmoprotokollska ges in till Bolagsverket för att styrka val av ny styrelseoch revisor. Andra förenklingsförslag som är på gång gällerredovisning 5 och innebär bland annat att reglerna omvanliga årsbokslut slopas och att alla företag som intebehöver upprätta en årsredovisning får upprätta vad somidag benämns ett förenklat årsbokslut samt att mindreföretag inte behöver upprätta förvaltningsberättelse.Dessa förslag ger sämre möjlighet till insyn kring ägandetav aktiebolaget.Regelförenklingar är i huvudsak en positiv utveckling,då det medför att företagens administrativa börda minskaroch det blir lättare att driva företag. Dock går detinte att komma ifrån att vissa av dessa regeländringarsom syftar till att underlätta företagandet har en baksidagenom att lättnaderna kan utnyttjas för att genomföraoch dölja ekonomisk brottslighet.102SOU 2008:32 Avskaffande av revisionsplikt för små företag.3Prop. 2009/10:61 En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag.4SOU 2009:34 Förenklingar i aktiebolagslagen m.m.5SOU 2008:67 Enklare redovisning.

Inriktningen 2010–2012RegelskärpningarParallellt med förenklingsarbete har den associationsrättsligalagstiftningen skärpts på flera områden. Med avsiktenatt minska fusket och svartarbetet i restaurang- ochfrisörbranscherna har krav på särskilda personal liggareinförts och det finns förslag på att ställa samma krav påföretag inom bygg- och tvätteribranscherna. 6 I personalliggarenska de personer som utför arbete i verksamhetslokalenvara antecknade med namn, personnummer ocharbetstider. För företag som säljer varor eller tjänster motkontant betalning har det från och med den 1 januari2010 införts krav på certifierade kassaregister. En särskildlag om underrättelseskyldighet för vissa myndigheterträdde i kraft under 2008. Underrättelseskyldigheten gällernär det för en myndighet finns anledning att anta atten annan myndighet felaktigt har beslutat eller betalat uten ekonomisk förmån till en enskild.Det tredje penningtvättsdirektivet genomfördes under2009 i Sverige genom lag och genom föreskrifter frånbland annat Finansinspektionen. Det nya regelverketställer bland annat krav på att finansiella företag skaanta ett riskbaserat förhållningssätt och hantera situationerolika beroende på de specifika risker som företagethar identifierat i respektive situation. Detta innebär attsituationer som innebär hög risk ska mötas med meromfattande åtgärder än situationer med låg risk. För attkunna förhindra penningtvätt och finansiering av terrorismmed utgångspunkt från risken måste företagen haett medvetet tillvägagångssätt för att beakta nya trender,mönster och metoder på området. Företag som omfattasav penningtvättslagen ska anmäla transaktioner somkan utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorismtill Finanspolisen. En motsvarande bestämmelse fanns iden tidigare penningtvättslagen, liksom möjligheten förFinanspolisen att begära in ytterligare uppgifter från företagetom en sådan transaktion. En viktig förändring iden nya penningtvättslagen är att Finanspolisen har gettsmöjlighet att under en utredning ställa förfrågningar tillföretag, utan att utredningen har föregåtts av en anmälan.Finanspolisen kan exempelvis fråga om företaget hareller under de senaste fem åren har haft en affärsförbindelsemed en viss person, och om så är fallet, om affärsförbindelsenart.Under 2010 kommer betaltjänstdirektivet att genomförasi Sverige genom lag samt genom föreskrifter frånFinansinspektionen. Det nya regelverket kommer attreglera företag som erbjuder betaltjänster, däribland penningöverförareoch valutaväxlare som erbjuder kontobaseradvalutaväxling. Idag står dessa företag underbegränsad tillsyn av Finansinspektionen. Företag varsbetalningstransaktioner i genomsnitt under en tolvmånadersperiodöverstiger ett belopp motsvarande 3 miljonereuro per månad måste ansöka om tillstånd hos ochprövas av Finansinspektionen för att bli betalningsinstitut.Dessa företag kommer att stå under full tillsynav Finansinspektionen. Företag vars betalningstransaktionerunderstiger ovan nämnda belopp kan ansöka omundantag från tillståndsplikt. Även dessa företag kommeratt prövas av Finansinspektionen. Om företagetlever upp till kraven för att få undantag kan de drivabetaltjänstverksamhet som registrerad betaltjänstleverantör.Finansinspektionens möjlighet att utöva tillsynöver dessa företag kommer att utökas, i jämförelse mednuvarande lagstiftning.1.4. Samordning av ekobrottsbekämpningen2010-2012Inriktningen för myndighetssamverkan mot ekonomiskbrottslighet under de kommande tre åren bör eftersträvanationell samverkan på alla områden där detta kan ledatill en effektivare brottsbekämpning. Genom att utnyttjavarje myndighets specifika kunskaper och kompetens idet gemensamma arbetet skapas förutsättningar för attnå målet om en minskad brottslighet, ökad trygghet ochkonkurrensneutralitet i näringslivet.6SOU 2009:58 Skatteförfarandet del 1-3 och Ds 2009:43 Närvaroliggare och kontrollbesök.11

Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet 2007-20092. Myndighetssamverkanmot ekonomisk brottslighet2007-20092.1. Den ekonomiska brottsligheten2007-2009Brottsstatistiken i Sverige visar att den anmälda ekonomiskabrottsligheten ökar markant jämfört med andrabrottstyper. Det kan också noteras att antalet anmäldabrott på de finansiella marknaderna ökar stadigt. Inomden brottstypen ökar otillbörlig marknadspåverkanmest. Anmälningsstatistiken tyder även på att den ekonomiskabrottsligheten tenderar att bli allt grövre och ärofta ett led i organiserad multikriminell verksamhet dvs.näringsverksamheter av olika slag används för att döljaoch tvätta pengar från annan brottslig verksamhet samtfinansiera dylika verksamheter.Vidare har det gränsöverskridande kriminella samarbetetökat. Den finansiella turbulensen har möjliggjort meravancerad ekonomisk brottslighet. Finanskrisen och lågkonjunkturenhar också öppnat nya vägar och stimulerarpå så sätt den organiserade brottsligheten. Slutsatsen äratt den ekonomiska brottsligheten har blivit grövre ochmer internationell till sin karaktär.2.2. Åtgärder mot ekonomiskbrottslighetSamverkansrådet mot grov organiserad brottslighetDen huvudsakliga uppgiften för Samverkansrådet motgrov organiserad brottslighet är att fatta beslut om denstrategiska inriktningen för satsningen mot grov organiseradbrottslighet utifrån en myndighetsgemensamlägesbild. I rådet ingår Rikspolischefen och myndighetschefernaför Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten,Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården,Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket.I den myndighetsgemensamma inriktningen för2010 har rådet beslutat att man i första hand ska fokuserapå konstellationer med kapacitet att agera inom de trebrottsområden som bedöms som särskilt samhällsfarligai kombination med varandra: användandet av företag ibrottslig verksamhet, användandet av otillåten påverkanoch användandet av våld. En uttalad strategi är att ”följapengarna”, dvs. särskilt beakta möjligheten att förverkaoch återta brottsutbyte.14

Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet 2007-2009Operativa rådetOperativa rådet är ett samverkansorgan som prioriteraroch inriktar de myndighetsgemensamma operativa insatsernamot den grova organiserade brottsligheten. Rådetbestår av representanter från Polisen, Åklagarmyndigheten,Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården,Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen ochTullverket. Ett antal av de ärenden som har beslutats iOperativa rådet har gällt ekonomisk brottslighet som endel i grov organiserad brottslighet.Kansliet för Samverkansrådet och OperativarådetEtt kansli har inrättats med uppgift att förse Samverkansrådetoch Operativa rådet med beslutsunderlag. Kanslietsammanställer även det årliga resultatet av satsningenmot grov organiserad brottslighet. Kansliet lyder direktunder ordföranden för Operativa rådet i verksamhetsfrågoroch direkt under stabschefen vid Rikskriminalpoliseni förvaltnings- och arbetsgivarfrågor.Nationellt underrättelsecenter (NUC)För att bearbeta och analysera underrättelser från alla desamverkande myndigheterna och på det sättet ta framunderlag till Samverkansrådet, har ett nationellt underrättelsecenteretablerats hos Rikskriminalpolisen. Detnationella underrättelsecentret har till uppgift att årligenarbeta fram en myndighetsgemensam lägesbild över utvecklingenav den grova och organiserade brottslighetentill Samverkansrådet. Lägesbilden ligger sedan till grundför de strategiska inriktningsbeslut som Samverkansrådetfattar. En annan uppgift för underrättelsecentretär att bearbeta och analysera operativa underrättelseroch producera underlag till Operativa rådet. Vid det nationellaunderrättelsecentret ingår Rikskriminal polisen,Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket,Skatteverket, Kustbevakningen, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten,Försäkringskassan samt Migrationsverket.Regionala underrättelsecenter (RUC)De regionala underrättelsecentren har till uppgift attstödja satsningen mot den grova organiserade brottslighetenoch att arbeta med ärenden som är myndighetsöverskridandeinom ramen för den nationella inriktningenför bekämpning av den grova organiseradebrottsligheten. De leds av styrgrupper bestående av representanterfrån samtliga samverkande myndigheter.Styrgrupperna beslutar om vilken myndighet som ärlämpligast att arbeta vidare med de gemensamt framtagnaunderlagen. Fem nya regionala underrättelsecenterhar inrättats vid polismyndigheterna i Uppsala, Örebro,Västerbottens, Västernorrlands (där även Bolagsverketingår) och Östergötlands län. De tre sedan tidigare inrättaderegionala underrättelsecentren vid polismyndigheternai Stockholms, Västra Götalands och Skåne länhar permanentats.ÅRE-rapportenRegeringen ålade i regleringsbreven för år 2008 Åklagarmyndigheten,Rikspolisstyrelsen och Ekobrottsmyndighetenatt tillsammans vidta åtgärder för att åstadkommaen mer effektiv bekämpning av ekonomisk brottsligheti hela landet. Med anledning av uppdraget tillsattemyndigheterna en arbetsgrupp, ÅRE-gruppen, där ävenSkatteverket var representerat. Arbetsgruppen har tagitfram en rapport med ett antal förslag för att kortahandläggningstiderna hos polis- och åklagarväsendet.Förslagen innebär bland annat att myndigheterna skamäta genomströmningstiderna för ekobrott på sammasätt och även göra en gemensam uppföljning av genomströmningstidernaför ekobrott i hela landet. Dessutomska ekoåklagare och ekopoliser utanför Ekobrottsmyndighetensamt skattebrottsutredare beredas möjlighetatt tjänstgöra på Ekobrottsmyndighetens mängdbrottsenheteri syfte att på sikt skapa gemensamma metoderför mängdbrottshantering. Arbetet med att genomföraförslagen pågår.Samverkan på skattebrottsområdetSkatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndighetensamarbetar för att lösa olika gemensamma samordningsfrågorpå såväl central som lokal nivå. Ett viktigtområde för nationell samordning har under senareår varit Skatteverkets insatser med förstärkta resurser förutökad kontrollverksamhet. Det har hittills lett till enförbättrad samordning av myndigheternas resurser förbrottsbekämpning.En viktig bieffekt av den utvecklade samverkan mellanmyndigheterna är skapandet av att nya forum för diskussionerom bland annat olika rättstillämpningsfrågor. Denya samverkansformerna ska ses som ett komplementtill den samverkan som sedan lång tid sker i den Centralasamrådsgruppen för skattebrottsområdet 8 , där Skatteverket,Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen ochEkobrottsmyndigheten är representerade. Samverkanmed Skatteverket har utvidgats till att också avse Skatteverketsbeskattningsverksamhet. Förutom löpande samverkansfrågorhar man ägnat sig åt rutinerna för Skatteverketsbrottsanmälningar och kvalitetsuppföljning avskattebrottsutredarnas förundersökningar.Samrådsgruppen är vidare ett forum för diskussionoch spridning av rättslig information. På senare tid harfrågan om Europakonventionens förbud mot dubbel-8Tidigare Centrala samrådsgruppen för skattebrottsenheterna.15

Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet 2007-2009bestraffning och det svenska systemet med skattebrottoch skattetillägg varit särskilt aktuell.BolagsverksgruppenI Bolagsverksgruppen diskuteras olika brottstrenderinom ekobrottsområdet samt nyheter inom lagstiftningsområdetsom påverkar utvecklingen av ekobrottsligheten.Gruppen möts två gånger per år. Vid behovhar även gemensamma arbetsgrupper bildats för särskiltutvalda ämnen. Resultatet av diskussionerna sprids sedaninom respektive myndighet. Förutom Bolagsverketingår Krono fogdemyndigheten, Skatteverket, Finanspolisenoch Ekobrottsmyndigheten i gruppen.BrottsutbytesfrågornaEkobrottsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten ochRikspolisstyrelsen har i samverkan under 2009 genomförtutbildningsinsatser om tillgångsinriktade brottsutredningar.Utbildningsinsatsen har sammanlagt omfattatdrygt 600 deltagare från Tullverket, Skatteverket,Kronofogdemyndigheten, Polisen, Åklagarmyndighetenoch Ekobrottsmyndigheten.Det strategiska och operativa samarbetet mellanKrono fogdemyndigheten och Ekobrottsmyndighetenhar fördjupats under 2007-2009 genom att Kronofogdemyndighetenhar placerat en tjänsteman vid Brottsutbytesenhetenpå Ekobrottsmyndigheten. Samverkanmellan Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten harytterligare utvecklats inom ramen för det gemensammanationella ansvaret för arbetet med informationsutbytemed motsvarande ARO-kontor i de övriga EU-ländernaför att internationellt kunna spåra, frysa, och förverkavinning av brott.Inkommande och utgående förfrågningar om brottsutbytesfrågorfrån utländska och svenska myndighetersamordnas mellan Brottsutbytesenheten och Finanspolisengenom att frågeställningar av rättslig eller underrättelsekaraktärfördelas och handläggs av Brottsutbytesenhetenrespektive Finanspolisen efter gemensamtsamråd i varje enskilt ärende.Under 2010 ska Ekobrottsmyndigheten i samverkanmed Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket,Skatteverket och Kronofogdemyndigheten bilda enmyndighetsgemensam nationell specialistfunktion förbrottsutbytesfrågor. Ekobrottsmyndigheten ska samordnaarbetet och i samverkan med de andra myndigheternautveckla metoder för att spåra och återföra vinsterav brott.Samordningen mot penningtvättSedan den 1 juni 2009 finns det en särskild enhet inomFinansinspektionen med samordningsansvar för tillsynnär det gäller lagen (2009:62) om penningtvätt och finansieringav terrorism, Samordningen mot penningtvätt.Enheten administrerar och leder arbetet i gruppen,som består av representanter för följande tillsynsmyndigheter:Fastighetsmäklarnämnden, Finansinspektionen,Lotteriinspektionen, Revisorsnämnden samt Länsstyrelsernai Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.Därutöver deltar Sveriges advokatsamfund på frivilligbasis. Bolagsverket deltar som adjungerad representant.Aktörer som inte tidigare stod under tillsyn är numeraskyldiga att anmäla sig till ett särskilt register i kampenmot penningtvätt och finansiering av terrorism. Detgäller redovisningsbyråer, skatterådgivare, bolagsbildarem.fl. Registret förs av Bolagsverket och innehåller cirka4 400 företag. Tillsynen görs av länsstyrelserna i de trestörsta länen.Det operativa tillsynsansvaret för de aktörer som omfattasav regleringen ligger hos respektive tillsynsmyndighet.I enhetens arbetsuppgifter ingår att ha ett övergripandesamordningsansvar för tillsynsmyndigheternasverksamhet när det gäller metoder och regelgivning samtutvärdering och uppföljning av den utförda tillsynen.Enheten ska även ge stöd till tillsynsmyndigheterna ifrågor om utbildning, verka för en effektiv samverkanmellan tillsynsmyndigheter och Finanspolisen när detgäller verksamhetsutövarnas uppgiftsskyldighet och tillsynsmyndigheternasunderrättelseskyldighet. En annanarbetsuppgift består i att initiera förslag till förändringari lagstiftning, arbetssätt och prioriteringar i syfte att skapaen effektivare tillsyn på området.Samverkan mot investeringsbedrägerierEfter beslut i Operativa rådet har en projektgrupp församordning av utredningar av investeringsbedrägerierskapats och inordnats i Polismyndigheten i Stockholmslän (Den särskilda utredningsgruppen mot investeringsbedrägerier,SIB).SIB har genomdrivit införandet av en nationell underrättelsedatabasgällande investeringsbedrägerier,tagit fram en ny brottskod som särskiljer investeringsbedrägerierfrån bedrägerier i övrigt och genomfört utbildningsinsatserpå polismyndigheterna. Gruppen harvidare etablerat ett samarbete med Skatteverket, Finansinspektionen,Kronofogdemyndigheten, banker ochEuroclear AB (tidigare Värdepapperscentralen) i frågorsom rör investeringsbedrägerier. Detta har resulterat i ennationell samordning mellan polismyndigheterna ochmöjliggjort internationell samordning via Europol ochInterpol. Internationella åklagarkammaren har genomsamordningen fått ett underlag för att begära internationellrättshjälp och biträde av Eurojust. Samordningenhar medfört möjligheter för rättsliga bedömningar, prio-16

Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet 2007-2009riteringar och beslut om brottsforum för ärenden ominvesteringsbedrägerier. Slutligen har SIB verkat brottsförebyggandegenom sina kontakter med andra myndigheteroch med olika aktörer på finansmarknaden.2.3. Operativ samverkanDen samverkan som på senare år förstärkts och utvecklats,inte minst genom satsningen på den grova organiseradebrottsligheten, har inneburit att ett flertal ärendenmed koppling till ekobrottsområdet har kunnat utredasoch lett till lagföring och även återförande av brottsvinster.Några särskilt framgångsrika samverkansprojekt redovisasnedan.Erfarenheterna av det operativa samarbetet visar attdet i sig ökar förutsättningarna för samverkan i en närmastexponentiell omfattning allteftersom de utseddatjänstemännen får större kunskap om varandras arbetssättinte minst genom bildandet av informella nätverkav personer på de olika myndigheterna. Denna positivautveckling kan förstärkas ytterligare genom att myndigheternahar gemensamma utbildningar och olika formerav workshops.RifumUnder våren 2008 genomfördes en stor och samordnadbrottsutredning i Falun och Stockholm som gällde grovekonomisk brottslighet bland grupperingar i den kriminellaMC-miljön. Förundersökning inleddes efter en underrättelsebaseradutredning. Under brottsutredningenframkom att uthyrning av svart arbetskraft faktureratsgenom åtminstone tre olika bolag. Faktureringen under2006–2008 uppgick sammanlagt till cirka 27 miljonerkronor inklusive moms. Fakturorna hade köpts av tvåolika factoringföretag och utbetalningarna från företagengick till flera kriminella.I brottsutredningen samverkade Ekobrottsmyndigheten,Åklagarmyndighetens internationella åklagarkammare,Kronofogdemyndigheten, Skatteverket inklusiveSkattebrottsenheterna, Tullverket och Polisen. Sammanlagtdeltog cirka 100 personer i arbetet med att utredade kriminella grupperingarnas brottslighet. I Falun grepsoch anhölls sju personer och i Stockholm tre personer.På samtliga adresser genomfördes husrannsakningar. Utredningenbedrevs lokalt av Polismyndigheten i Dalarnaunder ledning av åklagare vid Ekobrottsmyndighetenoch Åklagarmyndigheten. Den del av utredningen somskedde i Stockholm utfördes av Skattebrottsenheten iStockholm.Åtal väcktes i början av sommaren 2008 mot 17 personer.Det resulterade i domar om sammanlagt nästan 19års fängelse samt 750 timmars samhällstjänst. Företagsbotyrkades och utdömdes. Fem miljoner kronor kundesäkras för förverkande eller återförande.PonzaI början av 2008 genomförde Ekobrottsmyndighetenett tillslag mot en svartarbetskraftshärva efter en underrättelsebaseradutredning som utförts i nära samverkanmed Länskriminalen på Polismyndigheten i Skåne.Huvud män var två tidigare ekobrottsdömda personer somhyrde ut arbetskraft via två aktiebolag. Fyra personer medstark anknytning till den kriminella MC-miljön deltog ivarierande grad i upplägget och hade bland annat handom kontanthanteringen. Åtalet omfattade grovt bokföringsbrott,grovt skattebrott avseende moms och arbetsgivaravgiftermed ett skatteundandragande på drygtåtta miljoner kronor samt överträdelse av näringsförbud.Tingsrätten dömde sex personer för inblandning i svartarbetskraftshärvantill sammanlagt 14 års fängelse.Las VegasEnligt en analys som gjordes av RUC i Västra Götalandvar en viss person ledare för ett organiserat internationelltkriminellt nätverk med åtminstone tolv olika företagi sju länder; Sverige, Danmark, England, Tyskland,Serbien, Spanien och USA. Organisationens huvudsakligainkomst kom från fyra källor: patent, internetcasino,handel med spelautomater och intäkter från spelautomater.I Sverige var personen faktisk företrädare för tre bolagvars huvudsakliga inkomstkälla var illegala spelautomater.Operativa rådet beslutade om en operationsplanför utredningen. Målsättningen var att skapa underlagför operativa åtgärder med syfte att slå ut eller allvarligtstöra den illegala verksamhet som skapade ekonomisktutbyte för det kriminella nätverket.Efter ett omfattande underrättelsearbete i nära samverkanmellan Lotteriinspektionen, Ekobrottsmyndigheten,polismyndigheter, Åklagarmyndigheten, Skatteverket,Kronofogdemyndigheten samt även internationellsamverkan genomfördes ett tillslag i november 2007mot bland annat bolagen i Sverige, bolagens företrädareoch mot lokaler i Tyskland. Det är den största nationella,myndighetsgemensamma satsningen mot den illegalaspelverksamheten som hittills har genomförts i Sverige. Ilokalerna i Tyskland förvarades servrar och datorer sombland annat innehöll e-posttrafik och de aktuella bolagensekonomiska redovisning, ett bevisbeslag som var avgörandeför utredningen. Delar av beslagtaget material gaväven viktig information beträffande vissa grova våldsbrott.Samtidigt genomfördes ett rikstäckande och mycket framgångsrikttillslag mot spelmaskinsinnehavarna.17

Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet 2007-2009Tillslaget krävde omfattande insatser från de olika polismyndigheternai Sverige. Insatserna hanterades somen nationell händelse och leddes av Polismyndigheteni Västra Götaland. Arbetet kom även att kräva insatserfrån Åklagarmyndigheten och ett större antal åklagare påde olika orterna rörande beslagsförhandlingar, åtal ochbrottmålsförhandlingar avseende dobbleri alternativtbrott mot lotterilagen och automatspelslagen. Lotteriinspektionenbidrog med kompetens och resurser blandannat genom att inspektionens kontrollanter genomfördekontroller av ett stort antal utvalda spelplatser i helalandet. Syftet med kontrollerna var att identifiera spelplatserdär en viss typ av spelautomater fanns placerade.En avgörande framgångsfaktor i dobbleridelen var denforensiska undersökningen av spelautomaterna som genomfördesav Ekobrottsmyndigheten i Göteborg. Syftetvar att säkerställa kunskapen om spelautomater och enhetlighetenav de forensiska undersökningarna.Ledaren för det kriminella nätverket dömdes i augusti2009 för anstiftan av försök till mord, grovt skattebrott,grovt bokföringsbrott och grovt dobbleri till tolv årsfängelse. Ledaren fick även tio års näringsförbud. Ytterligarenio nyckelpersoner inom nätverket dömdes förmedhjälp till ledarens grova brott alternativt egna grovaskatte- och bokföringsbrott. Sammantaget handlar detom skatteundandragande om cirka 25 miljoner kronor,ej bokförda intäkter om cirka 45 miljoner kronor ochspelomsättning om cirka 460 miljoner kronor under perioden2005-2007. Kronofogdemyndigheten har lyckatsdriva in cirka 6,3 miljoner kronor.RenovEfter en skatterevision av ett bolag i byggbranschen uppstodmisstanke om att bolaget saknade bokföring samtatt bolagets postgirokonto hade använts för att förmedlastora summor pengar, vilka hade tagits ut i tjugofemtusenkronorsposterav bolagets företrädare. Sammanlagthade drygt 11 miljoner kronor gått in och ut från kontotunder nio månaders tid. Efter det att anmälan inkomvidtog ekoroteln på länskriminalen vid Polismyndigheteni Södermanlands län omfattande inre och yttrespaningsåtgärder mot de misstänkta företrädarna förbolaget, bland annat hemlig teleavlyssning. Åklagare påÅklagarmyndigheten var förundersökningsledare. Ekorotelngenomförde därefter ett koordinerat tillslag mottre av de misstänktas bostäder. Under de påföljande veckornaoch månaderna gjordes tillslag mot ytterligare ettantal personer gentemot vilka misstankar hade uppkommitunder utredningens gång. Totalt gjordes tillslag mottio misstänkta. Över 100 förhör hölls med misstänktaoch vittnen. Teleavlyssningen omfattade flera tusen samtaloch SMS. Vidare har fingeravtrycksundersökningargjorts på fakturor och andra handlingar och kontroll avtelefontrafik och internettrafik har gjorts mot några avde misstänkta. Ärendet bedrevs redan från början somett samverkansärende mellan Polisen och Skatteverket.Skattebrottsenheten genomförde förhör och bistod vidunderrättelseinhämtning. Även beskattningsverksamhetenpå Skatteverket och deras skatterevisor bistod meduträkning av skatt. Åtalet omfattade tolv tilltalade. Inovember 2009 dömdes de två huvudmännen för grovtskattebrott, medhjälp till grovt skattebrott, grovt bokföringsbrottsamt medhjälp till grovt bokföringsbrott varoch en till fyra års fängelse samt meddelades tio års näringsförbud.SexklubbarnaÅklagarmyndigheten och Polismyndigheten i Stockholmslän bedrev förundersökning rörande misstankarom bland annat grovt koppleri. Misstankarna grundadesig på en rad omständigheter som pekade på att en multikriminellgrupp av personer tjänade stora inkomsterpå att kvinnor sålde sexuella tjänster inne på klubbarsom drevs av gärningsmännen. Framförallt tre personervar huvudmän. Ledaren var en grovt kriminell återfallsförbrytaresom hade ett bestämmande inflytande öververksamheten. Den så kallade kamreren var en tidigarestraffad ekobrottsling som redan 1998 begått brott tillsammansmed ledaren. Den tredje personen var en polismansom i ett inledningsskede av brottsperioden fortfarandearbetade vid länskriminalen vid Polismyndigheteni Stockholms län. Han var nu formell vd i det aktiebolagsom drev sexklubbsverksamheten.Utöver sedvanliga utredningsmetoder pågick det hemligteleavlyssning av några av de misstänktas telefoner.Avlyssning tillsammans med en kartläggning av sexklubbarnasbanktransaktioner bekräftade att de misstänktahanterade betydande penningsummor som skickats korsoch tvärs mellan olika juridiska och fysiska personersbankkonton. Dels inom Sverige, men även till och frånNederländerna och Estland. Det gick inte att få framtillräcklig bevisning för att styrka grovt koppleri. Detkunde däremot konstateras att verksamheten hade genereratintäkter om närmare 80 miljoner kronor undercirka 1,5 år. Personalen på klubbarna hade avlönats svartoch endast en mindre del av intäkterna hade redovisatstill Skatteverket.Vid ett omfattande tillslag i oktober 2007 deltog personalfrån Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten,Stockholmspolisen, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.Ett stort antal personer frihetsberövades, varavde tre huvudmännen fick vara kvar i häkte på sannolikaskäl misstänkta för bland annat grovt skattebrott fram tilldess att rättegången mot dem var avslutad, åtta månader18

Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet 2007-2009senare. Skatteverket utverkade betalningssäkringsbeslutav länsrätten under åberopande av bevis som säkrats genomteleavlyssning och beslag i samband med tillslaget.Ekobrottsmyndighetens brottsutbytesenhet och Kronofogdemyndighetenkunde med gemensamma åtgärdersäkra tillgångar i form av kontanter, bilar och båtar.Indrivningsresultatet hos Kronofogdemyndigheten uppgicktill drygt 2.5 miljoner kronor. Ett tiotal personerdömdes i maj 2009 till varierande fängelsestraff mellanett och tre år för bland annat grovt skattebrott och vapenbrott.LågenergilampornaÅr 2001 infördes antidumpningstull på lågenergilampormed ursprung i Kina. Flera kinesiska tillverkare ochexportörer ibland tillsammans med importörerna i EU,genomförde olika åtgärder för att försöka undvika avgiften.I Sverige upptäckte Tullverket att importen frånKina minskade samtidigt som den ökade från Vietnam.En kontroll inleddes mot en av dessa importörer, undertiden kontrollen pågick skickade EU:s bedrägeribekämpningsbyrå(OLAF) ut meddelande om misstankar omkringgående rörelser för att undvika antidumpningstullen.Kontrollen visade bland annat genom vietnamesiskatullhandlingar att lågenergilamporna hade kinesiskt ursprung.För att kringgå antidumpningstullen transporteradeslamporna från Kina till Vietnam och lastades ominnan de exporterades till EU.Förfarandet medförde att importören undvek en antidumpningstullpå 66,1 procent. Totalt undandrogsdrygt 16,6 miljoner kronor i tull, antidumpningstull ochmervärdesskatt. Utredningen ledde till det första åtalet iEuropa för tullbrott avseende antidumpningstull. Vd:noch agenten dömdes i mars 2009 till två års fängelsevardera och tullansvarig och inköpsansvarig vardera ettårs fängelse. I ärendet har Tullverket, Ekobrottsmyndigheten,OLAF, Skatteverket, Polisen och Kronofogdemyndighetendeltagit. Tullverket fattade beslut om betalningssäkringtill ett belopp om 16,6 miljoner kronor.Kronofogdemyndigheten säkrade tillgångar till ett sammanlagtbelopp om drygt 8,5 miljoner kronor.Manipulerade kassaregisterFör företag som säljer varor eller tjänster mot kontantbetalning har det från och med den 1 januari 2010 införtskrav på certifierade kassaregister. Under 2009 komden första fällande domen mot en återförsäljare av kassaregistersom inte bara sålt manipulerade kassaregisterutan också hjälpt företagarna att radera deras hårddiskar.Återförsäljaren dömdes för medhjälp till grovt bokföringsbrott.Domen är ett resultat av ett samarbete mellanSkattebrottsenheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverketskassametodgrupp och IT-forensiker. Företagensdatorer har speglats av Skatteverket. IT-forensikerna har,tillsammans med kassametodgruppen, lyckats återskapaoriginalkvitton som visar försäljningen innan manipulationengjorts.CosmosProjektet inleddes av RUC i Skåne. Den ursprungliga inriktningenvar att försöka lagföra en grupp personer somsmugglade narkotika till Sverige. Gruppen hade nära anknytningtill den kriminella MC-miljön och organiseradbrottslighet. Via underrättelser kunde det konstateras atttiotals miljoner kronor strömmade igenom vissa konton.Av vidare analys framgick att olika företagare betalade in50–70 miljoner kronor per år mellan två och tre kontohavaresom agerade bulvaner åt en huvudperson. Företagarnabetalade in pengar i tron att de skulle investeras iolika projekt. Istället gick pengarna direkt från bulvanernaskonton till yrkeskriminella personer. Vid det fortsattaarbetet framkom att huvudpersonen samarbetade medtre kända brittiska bedragare och två i Schweiz. Ett samarbeteinleddes med Europol, Serious Organised CrimeAgency, Metropolitan Police, City Police och schweizisk19

Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet 2007-2009polis. Ärendet ledde till att förundersökningar inleddesi Sverige, Storbritannien och Schweiz. Förundersökningeni Sverige leddes av Ekobrottsmyndigheten. I Sverigedömdes huvudpersonen i september 2009 till sjuårs fängelse för bedrägeri på över 100 miljoner kronor. IStorbritannien dömdes en person till åtta års fängelse förflera bedrägerierPipelineProjektet inleddes av RUC i Skåne med anledning av ettunderrättelseuppslag från Kustbevakningen som innebaratt en person från den kriminella MC-miljön kundemisstänkas för organiserad smuggling av dieselolja frånNorge. RUC Skåne påbörjade en kartläggning av MCgängets”affärsområden” vilka konstaterades främst varanarkotika, prostitution, bilimport och oljesmuggling.Utredningarna samlades hos Ekobrottsmyndigheten förgemensam handläggning. I en del av utredningen påbörjadesett omfattande spanings och kartläggningsarbete.Ett samarbete inleddes med norsk tull och svenskamarinen. I en del avseende bilimport ledde utredningentill åtal och fällande domar där två personer dömdes tillfem års fängelse var samt att Kronofogdemyndighetensäkrade tillgångar om cirka 350 000 kronor. I en annandel ledde utredningen till fällande domar där en persondömdes till tre års fängelse samtidigt som Kronofogdemyndighetensäkrade cirka 4 miljoner kronor.Kill Bill och KattenProjektet inleddes av RUC i Stockholm där det beslutadesatt ärendet skulle överlämnas till Ekobrottsmyndigheten,Skatteverket och Tullverket för åtgärder. Utredningenhar hittills resulterat i två tillslagsärendendär Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Skatteverket(både beskattningsverksamheten och skattebrottsenheten)deltog.Kill BillEtt aktiebolag i Stockholm som sedan 50-talet bedrivithandel med skeppsproviantering och försäljning avpunktskattepliktiga varor till ambassader och utlandssvenskarsåldes sommaren 2008 till en person i Stockholm.Bolaget hade två upplag, ett för alkohol och ettför cigaretter. Via underrättelse- och spaningsarbeteuppmärksammade myndigheterna att bolaget förvärvadestora partier cigaretter. Förvärven återspegladesinte i bolagets deklarationer. Bolaget fick levererat till sig78 miljoner cigaretter och vid tillslaget fanns 10 miljonercigaretter kvar i lagret i Frihamnen som beslagtogs.Sammanlagda skatteeffekten (punktskatter och moms)uppgick till drygt 120 miljoner kronor. En person blevdömd till fyra års fängelse.20

Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet 2007-2009KattenEtt handelsbolag i Stockholm bildades 2007 och registreradessom varumottagare av cigarretter i december2008. Bolaget tog in två laster cigaretter i februari respektiveapril 2009. Den första lasten innehöll 10 miljonercigaretter och den undandragna skatten (punktskattoch moms) uppgick till drygt 15 miljoner kronor. Denandra lasten var på 4,5 miljoner cigaretter och den undandragnaskatten uppgick till drygt 7 miljoner kronor.Två personer dömdes till fängelse och 220 000 cigarettertogs i beslag.2.4. Samordnade brottsförebyggandeprojektEtt viktigt angreppssätt mot den ekonomiska brottslighetenär det brottsförebyggande arbetet. Under perioden2007–2009 har ett stort antal samordnade brottsförebyggandeprojekt genomförts, utöver olika myndighetsspecifikainsatser. I det följande beskrivs kortfattat ettantal större projekt av detta slag.ByggbranschenEfter ett initiativ från byggbranschen deltar Skatteverketoch Ekobrottsmyndigheten tillsammans med ett tiotalbransch- och intresseorganisationer i ett mer struktureratsamarbete mot svart arbete inom byggsektorn. Syftetär att gemensamt analysera förutsättningar för och samordnakonkreta åtgärder mot den svarta sektorn inombranschen. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ingårsedan 2006 i en gemensam policygrupp mot svart arbeteinom byggbranschen. Som exempel på åtgärder kannämnas samarbete kring utveckling och implementeringav ID 06 – Allmänna bestämmelser om legitimationspliktoch närvaroliggare.RestaurangbranschenSkatteverket och Ekobrottsmyndigheten utvecklade nyarutiner och modeller för kommunernas prövning av serveringstillståndunder 2007 i samarbete med företrädareför de tre storstadskommunerna och Folkhälsoinstitutet.De nya rutinerna bygger bland annat på att kommunernakan använda Skatteverkets kunskap och information isin prövning med hjälp av en standardiserad normalförfrågantill Skatteverket kompletterad med en behovsprövadfördjupad förfrågan.Ungdomar och svartjobbSkatteverket och Ekobrottsmyndigheten har under senareår samarbetat i sina aktiva insatser för att öka ungdomarskunskaper om svartjobb och annan ekonomiskbrottslighet och om arbetslivets och näringslivets spelregler.Insatser har även genomförs i samverkan mednäringslivets och arbetslivets organisationer. Samarbetethar främst riktats mot gymnasiernas yrkesinriktadeprogram.Offentlig upphandlingUnder hösten 2008 och våren 2009 har Skatteverkettillsammans med Ekobrottsmyndigheten och ett flertalbransch- och intresseorganisationer genomfört ettprojekt som syftat till att utbilda och uppmärksammaoffentliga upphandlare om problemen med svart arbetskrafti samband med offentlig upphandling. Projektetomfattade bland annat framtagandet av ett gemensamtutbildnings- och informationsmaterial, genomförandeav ett tiotal regionala informationsseminarier, årligt återkommandeoch gemensamt arrangerade ”upprop” motsvartjobb.2.5. De regionala samverkansorganenI varje län finns ett regionalt samverkansorgan mot ekonomiskbrottslighet (Sameb) under ledning av landshövdingen.De regionala samverkansorganen ska inom sittrespektive län särskilt utföra de uppgifter som Ekorådethar på central nivå . Om två eller flera regionala samverkansorganfinner det lämpligt kan dessa i stället bildaett gemensamt samverkansorgan. Sådana gemensammasamverkansorgan har bildats enligt följande. Östergötlands och Jönköpings län Kronobergs, Kalmar och Blekinge län Dalarnas och Gävleborgs län Västernorrlands och Jämtlands län Västerbottens och Norrbottens länI Sameb ingår landshövdingen, den åklagare somÅklagarmyndigheten utser, chefen för polismyndighetenoch chefen för den region inom Skatteverket i vilketlänet ingår, företrädare för länsstyrelsen, Kronofogdemyndighetenoch Tullverket samt företrädare för Ekobrottsmyndighetennär det gäller Stockholms län, VästraGötalands län, Skåne län, Hallands län, Blekinge län ochGotlands län. I den utsträckning landshövdingen medgerkan också företrädare för andra statliga myndigheter,21

Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet 2007-2009typer av felaktigt bidragsutnyttjande har också upptäckti samverkansarbetet. Sammankallande i samverkansgruppenär chefen för polisens underrättelseenhet.Underhandskontakter förekommer i stor utsträckninginom gruppen.Alkohol på krogenStatens folkhälsoinstitut har tillsammans med Malmöstad, Länsstyrelsen i Skåne län, Polismyndigheten i Skåne,Tullverket och Skatteverket genomfört kriminalunderrättelsebaseradekontroller mot krogar i Malmö där detfinns anledning att misstänka att det förekommer olovlighantering av alkohol, bland annat smuggelsprit.Vita kustenLotteriinspektionen, Länsstyrelsen i Västra Götalandslän, Skatteverket, Polisen, Tullverket har under de senasteåren deltagit i en myndighetsgemensam satsning, benämndVita kusten. Under tre dagar varje år genomförskontroller av restauranger och tillfällig handel i VästraGötalands län.KopparormPå grund av kraftigt ökande antal stölder av metall inleddesett samverkansprojekt mellan Polisen, Skatteverket,Åklagarmyndigheten, Kronofogdemyndigheten,Tullverket, Ekobrottsmyndigheten, Länsstyrelsen, Göteborgskommun och Räddningsverket under 2006, somsedan fortsatte 2007. Inriktningen på arbetet har varitatt på bred front ”förgöra eller förstöra” den illegala handelnav skrot och metaller. Aktiviteten har letts av polismyndigheten.Skatteverkets beskattningsverksamhethar därefter, under 2008, genomfört en aktivitet inriktadpå skrotbranschen. Aktiviteten har till största delenbestått i att kartlägga tre större härvor. Detta har gjorts isamarbete med Ekobrottsmyndigheten och skattebrottsenheterna.Inriktningen på genomförda revisioner hartill största delen varit oredovisade intäkter. Under 2008gjordes 23 brottsanmälningar.23

Förändring 2007-20093. Förändring 2007-20093.1. InledningUppgifter om anmälda brott registreras hos polis- ochåklagarmyndigheterna. Brottsförebyggande rådet somsvarar för den officiella kriminalstatistiken hämtar informationfrån polisens och åklagarmyndigheternas systemsamt från domstolarnas system för att sedan behandladenna information vidare i sina egna system.I denna rapport har det visat sig vara mest ändamålsenligtatt redovisa inkomna brottsmisstankar m.m. genomatt använda den gemensamma statistik för Åklagarmyndighetenoch Ekobrottsmyndigheten som finnsi åklagarväsendets ärendehanteringssystem Cåbra. Däremotanvänds Brottsförebyggande rådets statistik för attredovisa lagföringen av ekonomisk brottslighet.3.2. Antalet brottsmisstankarökarEn brottsmisstanke utgörs av ett anmält brott och enperson som är misstänkt för att ha utfört brottet. Desenaste tre åren har antalet inkomna misstankar om ekonomiskbrottslighet ökat kraftigt. För att åskådliggöraökningen redovisas det totala antalet brottsmisstankarfrån år 2004-2009, se diagram 1. Under denna periodökade det totala antalet brottsmisstankar från drygt15 000 till över 40 000.Ökningen kan delvis förklaras av en ökad volym inkomnaanmälningar till myndigheterna. En stor del avökningen kan sannolikt förklaras av ändrade normer förregistrering av brottsmisstankar, enligt Brottsförebygganderådets anvisningar.3.3. Huvudtyper av brottI diagram 2 redovisas fördelningen av brottsmisstankarper huvudbrott under perioden 2007-2009. Brottsmisstankarnahar delats in i kategorierna skattebrott 9 , bokföringsbrott10 och övriga ekonomiska brott 11 . Skattebrottenstår för den övervägande delen av den ekonomiska brottsligheten.År 2009 stod skattebrotten för 66 procent avdet totala antalet registrerade brottsmisstankar avseendeekonomisk brottslighet.249Med skattebrott avses brott mot skattebrottslagen (1971:69).10Bokföringsbrott omfattar både bokföringsbrott av normalgraden och grovt brott.11Med övriga brott avses borgenärsbrott (ej bokföringsbrott), brott mot aktiebolagslagen, brott mot marknadsmissbrukslagen samt överträdelse av näringsförbud.

500002007 2008 2009Skattebrott Bokföringsbrott ÖvrigtFörändring 2007-2009Diagram 1. Inkomna brottsmisstankar2004-2009Diagram 2. Fördelning av brottsmisstankarper brottstyp 2007-2009450003000040000350003000025000200002500020000150001500010000100005000500002004 2005 2006 2007 2008 2009Brottsmisstankar02007 2008 2009Skattebrott Bokföringsbrott ÖvrigtKälla: Åklagarmyndigheten och EkobrottsmyndighetenKälla: Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten4500040000350003000025000200001500010000500002004 2005 2006 2007 2008 2009Brottsmisstankar25

Förändring 2007-2009I tabell 1 framgår en närmare beskrivning av vad somingår i de olika huvudtyperna av brott. Som nämndesinledningsvis har det skett en stor ökning av brottsmisstankarde senaste åren med anledning av ändrade beräkningssätt.Den ökningen avser främst skattebrott, vilkahar mer än fördubblats under treårsperioden.Tabell 1. Antal inkomna brottsmisstankar per brott 2007-20092007 2008 2009Borgenärsbrott 12Oredlighet mot borgenär 353 344 315Vårdslöshet mot borgenär 25 28 26Otillbörligt gynnande av borgenär 31 45 46Försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning 7 8 22Övriga borgenärsbrott totalt 416 425 409BokföringsbrottBokföringsbrott 8 702 10 933 12 929Brott mot skattebrottslagenSkattebrott avseende mervärdeskatt 3 512 2 918 2 485Skattebrott övrig skattelagstiftning 3 078 5 365 7 976Vårdslös skatteuppgift 49 98 49Skatteredovisningsbrott 452 416 527Försvårande av skattekontroll 3 324 6 508 7 949Skatteavdragsbrott 37 88 49Grovt skattebrott 1 587 7 045 8 606Brott mot skattebrottslagen totalt 12 039 22 438 27 641Brott mot aktiebolagslagenBrott mot aktiebolagslagen 322 277 281Överträdelse av näringsförbudÖverträdelse av näringsförbud 51 73 51FinansmarknadsbrottInsiderbrott 205 137 209Otillbörlig marknadspåverkan 75 293 259Åsidosättande av rapporteringsskyldighet 6 0 4Finansmarknadsbrott totalt 286 430 472Total 21 816 34 576 41 783Källa: Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten2612Borgenärsbrott exklusive bokföringsbrott.

Förändring 2007-20093.4. Kontrollverksamhet hosSkatteverketMed ekonomisk brottslighet inom Skatteverkets områdeavses de insatser inom beskattningsverksamhetendär inriktningen är att det finns misstanke om skattebrottslighet.En betydande andel av utredningarna ledertill brottsanmälan. Brottsanmälningarna överlämnas tillåklagare och är startpunkten för de brottsutredningarsom i ett senare skede görs av Skatteverkets brottsutredandeenheter, SBE.Under den senaste treårsperioden har den totala resursenför kontroll (revisioner, skrivbordsutredningar)minskat. Detta beroende på allmänna anslagsminskningarmen är även ett resultat av en medveten satsningpå förebyggande verksamhet i form av service och information.Men samtidigt har det under perioden skett enbetydande omfördelning av resurser till området för ekonomiskbrottslighet. I tabell 2 framgår hur resurser tilldelatsområdet för ekonomisk brottslighet sedan 2007.Tabell 2. Årsarbetskrafter ekobrottsområdet2007 2008 2009Antal årsarbetskrafter områdetför ekonomisk brottslighet 530 700 770Källa: SkatteverketTabell 4. Antal brottsanmälningar2007 2008 2009Antal brottsanmälningar 3 895 3 974 4 026Källa: SkatteverketVid revision eller annan kontroll av skatt eller avgiftkan det hända att skattebetalaren inte vill samverka. Föratt göra det möjligt att genomföra kontrollerna finnsdet därför särskilda regler om tvångsåtgärder i den s.k.tvångsåtgärdslagen 13 . Syftet med reglerna är att göra detmöjligt att säkra bevisning utan att det finns någon direktmisstanke om skattebrott. Beslut om tvångsåtgärdernafattas av förvaltningsrätterna 14 eller i vissa fall avsärskilt utbildad granskningsledare. Kronofogdemyndighetenhjälper i regel Skatteverket att genomföra beslutet.Under perioden har antalet ansökningar hos förvaltningsrätternaökat.Tabell 5. Antal ansökningar hos förvaltningsrätternaom tillämpning av tvångsåtgärdslagen2007 2008 2009Antal ansökningar om tillämpningarav tvångsåtgärdslagen 136 149 173Källa: SkatteverketBetydande resurser har lagts på mindre omfattandes.k. kontrollbesök i samband med kontroller av personalliggare.Antalet egentliga fullskaliga revisioner inomområdet för ekonomisk brottslighet har samtidigt ökatenligt följande.Tabell 3. Revisioner2007 2008 2009Antal revisioner 1 751 2 701 2 982Antalet betalningssäkringar har varit relativt oförändratunder perioden.Tabell 6. Betalningssäkringar2007 2008 2009Betalningssäkringar 352 360 339Källa: SkatteverketKälla: SkatteverketDe utökade insatserna och den valda inriktningen förinsatserna vad gäller bransch, företeelser och aktörer etc.har haft följande effekt på antalet brottsanmälningar.Anmälningarna kommer också från den ordinära verksamheten,till exempel från det internationella området.Merparten av anmälningarna avser skattebrott.Skatteverkets erfarenhet är att det inte räcker medkontroll för att nå långsiktiga effekter på skattefel ochbrott. Även inom ekobrottsområdet ökas därför fokus pådet förebyggande arbetet. Särskilt under 2009 har resursernaökat med branschsamverkan och stöd till seriösaaktörer som kommer i kontakt med den svarta ekonomin,exempelvis upphandlare.13Lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet.14Från och med 15 februari 2010 har Sveriges 23 länsrätter blivit 12 förvaltningsrätter. De nya domstolarna hanterar samma mål som länsrätterna och pågående mål har förts över till förvaltningsrätterna.27

Förändring 2007-20093.5. Lagföring och påföljderI tabell 7 redovisas lagföringsbeslut, dvs. domar ochandra påföljder vid ekonomisk brottslighet mellan 2004och 2008. Det kan konstateras att det skett en ökningför samtliga kategorier när det gäller antalet lagföringsbeslutom man jämför det senaste utfallet 15 2008 medutfallet 2004.Antalet lagföringsbeslut kopplat till bokföringsbrotthar ökat med 62 procent sedan 2004. Motsvarande ökningför skattebrott uppgår till 50 procent under sammaperiod. Från och med 2006 redovisas även grovt bokföringsbrottsom infördes som en särskild brottsrubriceringår 2005. Antalet lagföringsbeslut har ökat kraftigtsedan indelningen infördes, från 20 till 120. När det gällergrovt skattebrott har också skett en markant ökning,40 procent fler lagföringsbeslut under 2008 än under2004.Tabell 7. Antal lagföringar efter huvudbrott 2004-20082004 2005 2006 2007 2008BokföringsbrottSamtliga lagföringsbeslut* 969 1 267 1 354 1 395 1 568Antal domar 450 577 642 695 805Fängelse 57 63 55 64 62Villkorlig dom 362 476 528 581 675Böter 17 17 39 29 34Andel fängelse av domar 13% 11% 9% 9% 8%Genomsnittlig tid 5 6 4 6 7SkattebrottSamtliga lagföringsbeslut* 169 248 231 254 254Antal domar 131 203 189 223 209Fängelse 14 31 26 23 32Villkorlig dom 110 163 160 196 173Böter 1 - - 1 -Andel fängelse av domar 11% 15% 14% 10% 15%Genomsnittlig tid 7 4 5 4 5Grovt bokföringsbrott**Samtliga lagföringsbeslut* . . 20 53 120Antal domar . . 20 52 120Fängelse . . 17 48 99Villkorlig dom . . 3 2 14Böter . . - - -Andel fängelse av domar . . 85% 92% 83%Genomsnittlig tid . . 17 21 19Grovt skattebrottSamtliga lagföringsbeslut* 141 242 220 238 197Antal domar 139 242 220 237 192Fängelse 117 224 182 202 156Villkorlig dom 21 14 30 25 26Böter - - - - 1Andel fängelse av domar 84% 93% 83% 85% 81%Genomsnittlig tid 17 20 19 19 19Försvårande av skattekontrollSamtliga lagföringsbeslut* 70 77 77 103 119Antal domar 32 31 31 38 42Fängelse 11 8 4 4 3Villkorlig dom 11 15 18 22 22Böter 10 8 9 11 16Andel fängelse av domar 34% 26% 13% 11% 7%Genomsnittlig tid 9 13 5 2 7*Summa domar, godkända strafföreläggande och åtalsunderlåtelser. ** brottsrubriceringen ”Grovt bokföringsbrott” infördes år 2005.Källa: Brottsförebyggande rådet2815Lagföringsstatistiken för 2009 finns inte tillgänglig förrän den 31 maj 2010.

Förändring 2007-20093.6. Konkurser och näringsförbudAntalet företagskonkurser har ökat de senaste åren, setabell 8. I början av 2009 infördes en lag om anståndmed inbetalning av skatt i vissa fall till följd av att kreditmarknadeninte fungerade normalt. Syftet med dennaextraordinära åtgärd var att i möjligaste mån hjälpa företagsom på grund av bristfälligt fungerande långivninghar svårt att hantera uppkomna likviditetsproblem ochatt förhindra att dessa sprider sig genom att betalningarnatill underleverantörer senareläggs. 16När det gäller privatpersoner minskar konkurserna relativtstadigt.Tabell 8. Antal konkurser2007 2008 2009Företag 5 791 6 298 7 638Privatpersoner 361 304 254Totalt 6 152 6 602 7 892Källa:TillväxtverketBeträffande näringsförbud har det skett en ökningunder den senaste treårsperioden. Siffran avser pågåendenäringsförbud vid utgången av respektive år.Tabell 9. Antal näringsförbud2007 2008 2009Näringsförbud 877 949 998Källa: Kronofogdemyndigheten16Prop. 2008/09:113 s. 8.29

Förändring 2007-20093.7. Finansinspektionens arbetemot marknadsmissbrukMarknadsmissbrukslagen trädde ikraft hösten 2005.Lagen anger bland annat att handelsplatser och finansiellainstitut ska anmäla misstanke om marknadsmissbruksbrott,såsom misstänkt insiderbrott eller otillbörligmarknadspåverkan, till Finansinspektionen.Antalet anmälningar om misstänkt insiderbrott harökat sedan lagen trädde ikraft 2005, med en topp under2007. En förklaring till utvecklingen kan vara att deanmälningspliktiga instituten fram till 2007 byggde upprutiner och system för att rapportera misstänkt handel,för att under de nästföljande åren mer kritiskt granskavad som anmäls.Anmälningarna om misstänkt otillbörlig marknadspåverkanhar haft en annan utveckling. Antalet anmälningarökade fram till och med 2008 för att sedan minskaunder 2009. Anledningen är troligtvis den kraftiganedgång som drabbade aktiemarknaden under periodenfrån september till och med december 2008. Under dennaturbulenta period steg antalet anmälningar kraftigt.Bortsett från denna period har antalet anmälningar ökattämligen linjärt. Detta kan bero på införandet av nyarutiner och system hos de anmälningspliktiga institutenvilket har ökat möjligheterna att upptäcka otillbörligmarknadspåverkan. En annan förklaring är att NasdaqOMX Stockholm under 2008 ändrade sina börspostertill att endast omfatta en aktie. Detta ledde under enperiod till en ökad mängd anmälningar, men denna typav anmälningar har nu avtagit.Tabell 10. Anmälningar och utredningar som Finansinspektionen har skickat till Ekobrottsmyndigheten172005 2006 2007 2008 2009Misstänkt insiderbrott 30 60 129 110 97Misstänkt otillbörlig marknadspåverkan 9 33 60 190 160Misstänkt obehörigt röjande av insiderinformation 2 2 2 4 1Misstänkt utebliven rapportering - 4 0 0 2Källa: Finansinspektionen3017Finansinspektionen tar emot anmälningar om misstänkt insiderbrott, otillbörlig marknadspåverkan och obehörigt röjande av insiderinformation från värdepappersinstitut, kreditinstitut och börser somdärefter skickas vidare till åklagare på Ekobrottsmyndigheten. Finansinspektionen startar även egna utredningar som kan initieras av tips från allmänheten. Om Finansinspektionen i utredningen kommerfram till att det finns anledning att anta brott skickar Finansinspektionen utredningen vidare till Ekobrottsmyndigheten.

31 •

• 32

33 •EkobrottsmyndighetenBox 820 • 101 36 StockholmTel vx 08-762 00 00GRAFISK FORMGIVNINGNimbus Communication ABPAPPER240 g Munken Lynx (omslag)150 g Munken Lynx (inlaga)TRYCKAB Danagårds Grafiska, maj 2010

Myndigheterna som ingår i EkoRådet