rapport om den ekonomiska brottsligheten - Ekobrottsmyndigheten

Ekobrottslighetens omfattning och mörkertalSvart ekonomi (svart arbete och oredovisade inkomster)Övrigt Svart ekonomi skatte- och (svart avgiftsfusk arbete och oredovisade inkomster)Brott Övrigt mot skatte- borgenärer och avgiftsfuskÖvriga Brott mot ekobrott borgenärerUppskattat Övriga ekobrott mörkertal och okänd gränszonUppskattat mörkertal och okänd gränszonDen ekonomiska brottslighetens omfattning uppskattas till mellan100–150 miljarder kronor/år.Skatte och avgiftsfusket står för 75–85 % av detta belopp (dvs.75–130 miljarder kronor/år).

Rapport om denekonomiska brottsligheten

EkobrottsmyndighetenDiarienummer: 900 2003/0426ISSN: 1404-3521Grafisk produktion: Ord&Form AB, UppsalaTryck: Elanders Gotab, 2004

Utvecklingsprocessen har inletts genom att chefer och experter inomEkobrottsmyndigheten har sammanfattat de uppnådda resultaten efterde första sex åren samtidigt som grunden för det kommande utvecklingsarbetethar lagts. Det fortsatta utvecklingsarbetet tar sikte påsåväl det inre som det yttre perspektivet på ekobrottsbekämpningen.Ekobrottsmyndigheten kommer att hämta in synpunkter från myndigheternai Ekorådet, domstolarna, konkursförvaltarna m.fl på hurmyndigheten under de första åren har tillgodosett kraven på en effektivekobrottsbekämpning. En viktig del i utvecklingsprocessen blir självfalletatt fördjupa analyserna av vilken effekt Ekobrottsmyndighetensverksamhet har i förhållande till de övergripande målen för ekobrottsbekämpningen.Enligt de planer som gäller för genomlysningen av Ekobrottsmyndighetensverksamhet kommer jag att under hösten kunna överlämna enrapport till regeringen om hur ekobrottsbekämpningen bör stärkas ochom hur Ekobrottsmyndigheten bör utvecklas som central myndighetför ekobrottsbekämpningen. Jag kan redan idag förutse att inriktningenmåste vara att utveckla verksamheten i fråga om bekämpningen av denmest allvarliga brottsligheten, ofta med hjälp av en helt ny underrättelseverksamhet.Inriktningen måste också vara att i grunden utveckla enbrottsförebyggande verksamhet som tar sikte på att långsiktigt minskabrottsligheten. Det bör ske genom att verksamheten efter en strategiskgenomgång och en fördjupad analys görs effektivare med målsättningenatt väsentligt öka det brottsreducerande arbetet både kvantitativt ochkvalitativt, med början redan i år.Jag förutser att flertalet av de åtgärder som kan komma att föreslås kangenomföras utan särskilda åtgärder från statsmakternas sida och alltsåinom ramen för Ekobrottsmyndighetens uppgift och mandat. Andraåtgärder kan kräva beslut av statsmakterna, såsom förändrad lagstiftningpå vissa områden.Gudrun AntemarKopia tillRiksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Brottsförebyggande rådetFinansinspektionen, Skatteverket, Patent- och registeringsverket

Rapport om denekonomiska brottslighetenoch dess bekämpning

Ekobrottsligheten– nuläge och förändringarDe anmälda misstänkta skattebrotten utgör tillsammans med borgenärsbrottenmerparten av de ekonomiska brott som anmäls och lagförs. Skattebrottenhar ökat från 4 459 år 2001 till 5 817 år 2003 (+ 30 %). Närdet gäller brotten mot borgenärer (BrB:11 kap.) har de anmälda bokföringsbrottenökat från 4 846 år 2001 till 5 850 år 2003 (+ 17 %). Antaletanmälda övriga brott mot borgenärer uppvisar en mindre ökning, från729 år 2001 till 824 år 2003 (+ 13 %).De lagförda skattebrotten uppgick till 403 år 2003 och har legat på enganska jämn nivå sedan år 1998. De lagförda brotten mot borgenärer(inklusive bokföringsbrotten) uppgick totalt till 990 år 2003 och har ävendessa brott legat på en ganska jämn nivå sedan 1998.Antalet anmälningar rörande brott mot insiderstrafflagen har ökat från treanmälningar år 2001 till femton anmälningar år 2003. Antalet anmäldabrott om otillbörlig kurspåverkan har ökat från två år 2001 till sex år2003. Antalet anmälningar avseende EU-bedrägerier har ökat från åtta år2002 till 26 år 2003.Den anmälda ekobrottsligheten har alltså ökat under de senaste tre åren.Det s.k. mörkertalet är dock mycket stort, varför det är svårt att dra någrasäkra slutsatser av de siffror som här har redovisats. Sannolikt har det inteskett några påtagliga minskningar eller ökningar av brottsligheten, i vartfall har inga sådana tendenser uppmärksammats inom skatteförvaltningeneller hos de andra samverkande myndigheterna inom ekobrottsområdet,d.v.s. i första hand Ekobrottsmyndigheten, Polisen, Riksåklagaren ochTullverket. Det går dock att urskilja vissa trender. Om trenderna påverkarlagföringsandelen är det för tidigt att ha någon uppfattning om.En första trend är att utredningar av ekonomisk brottslighet blir svårareatt utreda. Brotten planeras omsorgsfullare och fler aktörer används. Denökade internationaliseringen och den allt snabbare tekniska utvecklingenökar ytterligare komplexiteten.En andra trend är att ekobrott också utförs av personer som även harannan kriminell belastning. Kopplingar till annan grov brottslighet blirvanligare. Alltfler ekobrott blir därför att hänföra till vad som benämnsorganiserad brottslighet. Utmärkande drag för sådan brottslighet är att2

4underlag för att bedöma hur stora ekonomiska skador den övriga ekonomiskabrottsligheten orsakar. Ekonomiska brott i samband med konkurser,främst brott mot borgenärer skadar inte endast staten i form avundandragna skatter och avgifter utan även banker och andra kreditgivareliksom leverantörer och hyresvärdar, som gör stora förluster. Likaså saknaskunskap om vilka ekonomiska konsekvenser som de finansiella brottenförorsakar.

Resurser för ekobrottsbekämpningenDe resurser som stått till förfogande för ekobrottsbekämpningen framgårav diagrammet nedan. Skattebrottsenheterna har byggts upp och successivtförstärkts genom att Skatteverket fört över resurser från övrig skatteverksamhet.Samtidigt har polisens ekorotlar fått minskade resurser i taktmed utbyggnaden av skattebrottsenheterna.I tabellen nedan anges kostnaderna för ekobrottsbekämpningen. Densamlade effekten har blivit en successivt ökande resurs för ekobrottsbekämpning.Resursökningen är dock mindre än vad som framgår avdiagrammet om hänsyn även tas till pris- och löneomräkningen underperioden. I sammanhanget bör nämnas att det utöver vad som redovisas i diagrammetfinns ytterligare resurser av olika slag inom myndigheterna sombidrar till bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Som exempelkan nämnas Skatteverkets specialavdelningar.5

Vidtagna åtgärder inom ramenför myndighetssamverkanI den löpande operativa ekobrottsbekämpningen är myndigheterna i storutsträckning beroende av samverkan med varandra. Denna samverkansker ofta informellt och utvecklas ständigt. Dessutom sker en struktureradövergripande och funktionsinriktad samverkan genom Ekorådet ochden till rådet kopplade arbetsgruppen samt inom de regionala samverkansorganen(SAMEB).Exempel på mer formaliserad operativ samverkan• Ett myndighetsgemensamt riksomfattande kontrollprojekt motmomsbedrägerier i samband med karusellhandel genomfördes år2000 med det goda resultatet att denna typ av brottslighet minskadeavsevärt i Sverige i motsats till flera andra europeiska länder, tex.England och Frankrike, där den fortfarande är omfattande.• Ett myndighetsgemensamt kontrollprojekt mot momsbedrägerier isamband med gränsöverskridande handel med livsmedel påbörjades2003 och beräknas pågå t.o.m. 2005. Projektet omfattar hela riket.• Lagerbolagsrapporten avlämnades under 2003 och projektgruppenfortsätter på uppdrag av Ekorådet att samordna genomförandet av deåtgärder som föreslås i rapporten för att minska missbruket av aktiebolagsformen.• SAMEB-grupperna har genomfört ett flertal regionala och lokalakontrollprojekt inom framför allt bygg-, restaurang-, taxi- och åkeribranscherna.Brottsförebyggande samarbeteDet brottsförebyggande arbete som genomförts är dels direkta åtgärdersåsom kontakter av olika slag med företag, myndigheter och organisationersamt allmänheten, dels indirekta åtgärder i form av utredningar ochkunskapsinsamling som kan ligga till grund för framtida direkta brottsförebyggandeinsatser.• Brottsförebyggande projekt pågår eller har avslutats i ett flertal branscheri samarbete mellan de ekobrottsbekämpande myndigheterna,LO, Svenskt näringsliv och ett flertal andra organisationer samt kom-6

muner och landsting. Syftet med insatserna är att öka medvetenhetenhos de nämnda aktörerna om vikten av brottsförebyggande arbete• Vissa SAMEB-grupper har bedrivit brottsförebyggande samarbetemed framför allt fackföreningsrörelsen. SAMEB-grupperna har ävengenomfört informationsinsatser som riktats till exempelvis nystartadeföretag. Andra aktiviteter gäller samordnade kurs- och seminarieverksamheterför att höja kompetensen inom myndigheterna. Även härsyftar insatserna till en ökad medvetenhet när det gäller brottsförebyggandeåtgärder av olika slag.• Näringsförbuden och tillsynen över dessa har genomlysts av enarbetsgrupp och en rapport från projektet lämnas under våren 2004.Syftet med projektet är bl.a. att öka näringsförbudens brottsförebyggandeeffekt• System för att lagra och tillhandahålla kunskaper och erfarenheter(EkoBank) byggs upp hos EBM i syfte att på sikt stödja alla brottsbekämpandemyndigheter inom ekobrottsområdet. Genom EkoBankenskapas förutsättningar för en bättre kompetens- och metodutvecklingockså när det gäller det brottsförebyggande arbetetBrottsförebyggande arbete har normalt ett långsiktigt verkande mål. Uppföljningoch utvärdering av de nu vidtagna åtgärdernas resultat har ännuinte gjorts och kräver dessutom i flertalet fall särskilda insatser.Andra samverkansprojekt• Ekorådet har initierat ett särskilt projekt som arbetar med modelleroch arbetsmetoder för att tillvarata befintliga möjligheter för att spåraoch återföra utbyte av brott.• Det arbete som påbörjades redan 1994 under benämningen Rubicon(Rutiner, brottsutredningar i konkurs) återupptogs under 2000 ochhar bl.a. resulterat i en riksomfattande seminarieserie under 2002HotbildsanalysenEkorådet har i seminarieform initierat ett myndighetsgemensamt arbeteför att ta fram en hotbildsanalys på ekobrottsområdet. Arbetet skeddeinledningsvis på bred front men rådet har därefter beslutat att analysen iett första skede skall koncentreras till följande områden:7

Svart arbete• Näringsidkares svartarbete inom kontantbranscherna• Svart arbete och bemanningsföretagMervärdesskattebedrägerier• Särskild inriktning mot gränsöverskridande handelEkobrottslighetens servicefunktioner• Oseriösa rådgivare och skatteparadis• Oseriösa lagerbolagsbildare och missbruk av associationsformer8

Förslag till inriktning och åtgärder underde tre kommande årenI det följande lämnas inledningsvis en mer övergripande beskrivning avhur ekobrottsbekämpningen bör inriktas under den kommande treårsperioden.Därefter följer en detaljerad beskrivning av hur arbetet inom deovan nämnda hotbildsområdena bör bedrivas.För det första är det nödvändigt att fortsätta och fördjupa samarbetet pådet operativa området. Till detta hör även att gemensamt utveckla nyametoder för att angripa ekobrottsligheten på ett effektivare sätt.En andra huvuduppgift är att utveckla det brottsförebyggande arbetet.Detta förutsätter ett nära samarbete mellan berörda myndigheter påolika nivåer samt näringslivet och andra intressenter. En viktig målgruppär ungdomar, vars attityder till svart arbete och ekonomisk brottslighetmåste bearbetas. Mer ändamålsenliga metoder för sådan påverkan behöverockså utvecklas.En tredje uppgift blir att fortsätta arbetet med hotbildsanalyser. På detnärmaste programmet står en analys av EU-utvidgningen som en myndighetsgemensamaktion under år 2005. Ett annat viktigt område är attutveckla underrättelseverksamheten beträffande ekonomisk brottslighet.Bl.a. bör särskild uppmärksamhet riktas mot den ekonomiska brottslighetsom har samröre med den organiserade brottsligheten.Nyckeln till ett framgångsrikt arbete är samverkan. I det sammanhangetgör sig sekretessfrågorna ofta påminda. I SAMEB-gruppernas rapporterframhålls ofta att sekretesslagstiftningen lägger hinder i vägen för eneffektiv ekobrottsbekämpning på flera olika områden. Det är framför allti skedena före att förundersökning eller revision inletts som man uppleverde stora problem. Vidare är det mer generellt ett problem att myndigheteri flera fall inte kan lämna information till andra myndigheter ellerkonkursförvaltare utan att uppgifterna först begärts. Den som behöveruppgifterna vet ofta inte om att de finns. En översyn av lagstiftningen pådetta område framstår som angelägen.9

SÄRSKILT OM SVART ARBETE, MOMSBEDRÄGERIER OCHEKOBROTTSLIGHETENS SERVICEFUNKTIONER(OSERIÖSA RÅDGIVARE OCH SKATTEPARADIS)Svart arbeteHotbildsanalysen koncentrerades till de s.k. kontantbranscherna, men detförekommer även svart arbete inom faktureringsbranscherna, där byggbranscheni vidsträckt bemärkelse är det främsta exemplet. Hotbildsanalysenfokuserade i denna etapp främst av resursskäl på kontantbranscherna.Det är naturligt att i nästa steg ägna analysen åt övriga branscher.Brottsligheten består i att man undanhåller och inte deklarerar kontantmottagna intäkter vilket får konsekvenser för framför allt inkomstbeskattningenmen även för mervärdesskatten och de sociala avgifterna. En allvarligeffekt av svart arbete är att företagen anlitar svart arbetskraft för attsänka sina kostnader och därigenom förbättra sitt konkurrensläge gentemotde seriösa företagen. Själva tillvägagångssätten för att dölja intäkternaär utpräglat branschspecifika.Skatteverket bedriver i det s.k. Riksprojektet kontroll av om svart arbetskraftförekommer i stora byggprojekt runt om i landet. De iakttagelsersom redovisas i en rapport från projektet visar att skatteundandragandetsatts i system i vissa delar av byggbranschen och att man i dessa delar kanbeskriva skattefusket som organiserad handel med svart arbetskraft. Olikakonstruktioner med fristående uppdragstagare – underentreprenörer,bemanningsföretag och andra mellanhänder i flera led – används i syfteatt försvåra för Skatteverket att upptäcka och utreda skatteundandragandet.Detta är i och för sig inte något nytt fenomen. Även tidigare kartläggningarav entreprenadbranscherna visar att ett stort skatteundandragandeförekommer i dessa branscher och att lagändringar krävs för att kommatillrätta med skattefusket. Den nu gällande lagstiftningen när det gälleruthyrning av arbetskraft har gjort det ännu svårare för Skatteverket attkomma till rätta med denna typ av skatteundandragande.Iakttagelserna i projektet visar att omfattningen av svarta löner i byggbranschenär mycket stor. Utifrån genomförda utredningar har det beräknatsatt de svarta lönerna inom projektets ramar uppgår till mellan 2,5 och3 mdkr årligen. I rapporten har man avstått från att uppskatta ”svartarbetet”i branschen som helhet, men betonat att omfattningen är klartoroande. Staten förlorar i uteblivna arbetsgivaravgifter, anställdas skatteroch mervärdesskatt intäkter som motsvarar 85 % av de svarta lönernadvs. årligen mellan 2 och 2,5 mdkr. Omfattningen har även medfört attkonkurrensen i vissa fall snedvridits.10

Regeringen tillsatte i februari 2002 den s.k. Byggkommissionen. Kommissionensförslag är under beredning i Regeringskansliet. Det är viktigtatt ett kommande lagförslag verkligen får effekt mot det svarta arbetet.Risken är annars uppenbar att de oseriösa delarna av byggbranschen växersig allt starkare och att även inslaget av yrkeskriminella ökar.Bemanningsföretag finns inom många branscher sedan det blivit tillåtetatt bedriva personaluthyrning. Det förekommer oseriösa bemanningsföretagsom har som affärsidé att tillhandahålla svart arbetskraft. Genom attdessa bemanningsföretag har F-skattsedel kan den som anlitar ett sådantföretag svära sig fri från att själv ha anlitat svart arbetskraft.Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektivDe attitydundersökningar, som närmare redovisats under rubriken nulägeoch förändringar tyder när det gäller svart arbete på att yngre generationerinte har samma grundvärderingar och skattemoral som äldre generationerhar. Yngre generationers avvikande grundvärderingar kan utgöra ett hotmot det svenska skattesystemet. Om inte trenden vänds är risken är storatt staten i framtiden förlorar ännu större belopp i skatter och avgifter.Förslag• Det är väsentligt att det lagstiftningsarbete som pågår beträffandeentreprenadavdrag inom byggbranschen snarast fullföljs samt attförberedelser vidtas så att likartade system även införs inom andraområden där kedjor av underentreprenörer är vanligt förekommande.• Beträffande kontantbranscherna är det angeläget att införa en lagstiftningmed krav på typgodkända kassaapparater.• Informationsinsatser bör genomföras i syfte att förändra ungdomarspositiva attityder till vissa former av svart arbete utifrån Skatteverketserfarenheter från den särskilda ungdomskampanjen.• De samverkande myndigheterna har bedrivit och bedriver brottsförebyggandeprojekt tillsammans med näringslivets organisationer, bådelöntagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer samt branschorganisationer.Dessutom förekommer samarbete med kommuner ochlandsting. Det är viktigt att dessa aktiviteter fortsätter och fördjupasoch även utvidgas till andra berörda branscher. Särskilda insatseravses dessutom genomföras för att utveckla de regionala samverkansorganensdelaktighet och att involvera de lokala brottsförebygganderåden i förebyggande åtgärder mot svart arbete.11

MomsbedrägerierVid redovisning av moms finns det alltid en risk att utgående momsinte redovisas där sådan borde ha redovisats eller att avdrag för ingåendemoms sker när sådant avdrag inte skall medges.Detta innebär att det finns i princip fyra grundläggande drag i momsbedrägerierna.• Man deklarerar inte en transaktion och betalar inte in någon moms.Med detta följer att inkomstskatt inte blir betald på den vinst somkan uppstå genom transaktionen. Eventuella punktskatter blir inteheller betalda.• Man deklarerar momsen men betalar inte in någon moms. Detta ärofta fallet i planerade konkurser.• Man deklarerar på falska grunder överskjutande ingående moms såatt man får ut rena pengar från skattemyndigheten.• Man smugglar in varor till Sverige från länder utanför EU med avsiktatt sälja varorna utan att inkomstbeskatta vinsten. Detta har till följdatt momsen inte heller betalas in.Kännedomen om de bedrägliga förfaranden som tillämpas i fråga ommervärdesskatt är god såväl i myndigheternas dagliga arbete som i denkriminologiska forskningen. Samtidigt kan man konstatera att myndigheternaskontroll leder till att det utvecklas nya bedrägliga förfaranden.Någon säker uppskattning av mervärdesskattebedrägeriernas omfattningfinns inte. Det bör vidare påpekas att allmänheten i form av konsumenterofta inte reflekterar över momsbedrägerierna när de köper en vara elleren tjänst ”momsfritt” till lägre pris än vad som är rimligt. Konkurrensensnedvrids också när vissa företag kan hålla lägre priser än konkurrenternagenom att inte betala in moms. Den snedvridna konkurrensen får spridningseffekterså till vida att vissa företag för att överleva går in på denbrottsliga banan.Inom EU har särskilt fusk där s.k. missing traders är inblandade medförtmycket stora bekymmer. Denna verksamhet, inom vilket momsbedrägeriermed s.k. karusellhandel också ingår, har i t.ex. England och Tysklandnått en helt oacceptabel nivå. Detta har medfört att EU-kommissionengenomfört särskilda åtgärder för att bekämpa denna typ av momsfusk.Det förtjänar här att nämnas att enligt grundfördragen för EU har samtligaländer ett gemensamt kontrollansvar för de harmoniserade indirekta skatterna.Upplysningsvis kan nämnas att analysen som gjorts i vissa medlemsländertyder på att skattefelet kan uppgå till över 15 % av skattebasen.12

Det kan tilläggas att i slutrapporten för momskontrollprojekt avseendekarusellhandel har bedömningen gjorts att riskområdet fortsätter att varaaktuellt under överskådlig tid framåt. Även om det finns vissa tendenseratt Sverige numera inte alltid är det land som gör själva skatteförlusten, såanvänds ändå Sverige som ett av de genomgångsländer som ”karuseller”passerar. Detta innebär att andra medlemsländer begär hjälp från Sverigemed utredningar av olika slag. Dessa utredningar tar ofta sikte på att klarläggadistributionsvägar, betalningsvägar etc.Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektivMervärdesskatten kommer även i fortsättningen att vara ett tydligt riskområde.Detta gäller särskilt för den gränsöverskridande handeln.Den 1 maj 2004 utvidgades EU med 10 nya medlemsstater. Detta förväntaspåverka momsbedrägerierna i samband med EU-relaterad handel.I sammanhanget bör dock påpekas att de nya länderna arbetar med att tafram nya strategier för att komma till rätta med problemen.Förslag• Särskild uppmärksamhet ägnas indirekta skatter vid gränsöverskridandehandel.• Ett utökat internationellt myndighetssamarbete behövs för en effektivarekontroll.Oseriösa rådgivare och skatteparadisAffärer via skatteparadis sker i många olika skattemässiga syften och sammanhang.Ett antal tillvägagångssätt är kartlagda och beskrivna i olikakontrollprojekt som genomförts av Skatteverket.Skatteparadis har använts sedan länge. Före avregleringarna på 90-taletvar det mycket dyrt och komplicerat att använda sig av skatteparadis.Sedan dess har det blivit mycket enklare och billigare och ett stort antalaktörer är verksamma med att ge råd och erbjudanden om paradislösningar.Erfarenheter från de ovan nämnda projekten visar på att användandetav skatteparadis ökar, särskilt för mindre och lönsamma företag.På senare år har merparten av affärerna skett via s.k. fasadbolag i ländersom England och Holland.I Sverige har man uppskattat det s.k. skattefelet med internationellanknytning till någonstans mellan 20–35 mdkr. Av det internationellafelet beräknas 2–5 mdkr avse bolagskonstruktioner via skatteparadis och8 mdkr främst fysiska personers kapitalplaceringar i lågskatteländer medbristande insyn.13

Internationellt skattefusk skiljer sig från annat fusk genom att skattebasenofta förloras för alltid. Beloppen återförs inte till den svenska ekonominför att skapa nya inkomster.Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektivOECD och EU har sedan ett antal år lagt ner stor möda på att kartläggaoch bedöma förekomsten av skadeverkningar på grund av skillnader ibeskattning. EU har benämnt detta illojal skattekonkurrens och främstkoncentrerat sig på medlemsländernas försök att med förmånliga reglerlocka till sig företag, kapital och personer på andra medlemsländersbekostnad. OECD har benämnt det skadliga skatteåtgärder (harmfultax practices) och har koncentrerat sitt arbete på skatteparadis. Efter ettomfattande utrednings- och förhandlingsarbete har flertalet av de utpekade,drygt 40-talet, skatteparadisen förbundit sig att ändra sina regelverk.Detta gäller exempelvis att öka möjligheterna till informationsutbyte ochinsyn i vilka som är de egentliga ägarna bakom bolag.Förslag• De viktigaste åtgärderna torde vara att fortsätta på den inslagnavägen med att utveckla kontrollmetoder, följa och analysera utvecklingenpå marknaden för rådgivning samt framför allt intensifiera detinternationella samarbetet både på ett övergripande plan med EU: soch OECD:s olika organ men även på det rent operativa området.Det torde vara speciellt angeläget att vidta åtgärder mot oseriösa rådgivareeftersom i stor omfattning dessa utgör navet i hjulet för denekonomiska brottsligheten.Oseriösa lagerbolagsbildareEtt antal personer och företag bildar sammantaget i Sverige under ett årett stort antal lagerbolag som man säljer för 4 000 – 5 000 kronor utanatt se till att aktiekapitalet, lägst 100 000 kr, betalas in. Aktiekapitaletkommer inte heller att någonsin betalas in. Köparna avser i flertalet fallatt använda bolagen bland annat för att olagligt få ut överskjutande ingåendemoms och för att genomföra olika typer av bedrägerier.Myndigheterna känner till de oseriösa lagerbolagsbildare som bedriver enstörre verksamhet. Det rör sig om 15 – 20 personer som driver företagsom bildar och säljer lagerbolag på ett oseriöst sätt. Efter kort tid försättsflertalet av de sålda bolagen i konkurs och köparna uppvisar mycket högaskulder både till det allmänna och till enskilda. Under de senaste tre årenhar det bildats cirka 17 000 aktiebolag varje år. Av dessa har cirka 3 000bildats av oseriösa lagerbolagsbildare.14

Avslutande synpunkterOvan har beskrivits en rad olika åtgärder och aktiviteter som syftar till attminska den ekonomiska brottsligheten och dess skadeverkningar på samhällsekonominoch ytterst för den enskilde. Det arbetet måste fortsättaoch utvecklas ytterligare. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att finnakomplement till den traditionella kontrollverksamheten. Brottsförebyggandeåtgärder av olika slag bör då stå i förgrunden.I sammanhanget måste det dock påpekas att myndigheternas resurseralltid kommer att utgöra en begränsning i fråga om vad som är möjligtatt uppnå. De myndigheter som ingår i Ekorådet kommer var för sig attinom ramen för den statliga budgetprocessen återkomma till regeringeni dessa frågor.16

UnderlagsrapportLennart Berg, Anna K Hansson, Dan Magnussonsamt ledamöterna i ekorådets arbetsgrupp17

Innehåll1. Inledning 62. Läget i frågan om den ekonomiska brottsligheten 72.1 Begreppet ekonomisk brottslighet 72.2 Olika typer av ekobrott 72.3 Kunskapskällorna 82.4 Brottslighet i samband med gränsöverskridande handel 102.4.1 Momsbedrägerier 102.4.2 Smuggling i den kommersiella importen 112.5 Finansiella brott och hot mot svenska skattebasen 122.5.1 Insiderbrott och otillbörlig kurspåverkan 122.5.2 Svart arbete och annan branschrelaterad brottslighet 132.5.3 Traditionellt skatteundandragande 162.5.4 Fusk med punktskatter 202.5.5 Skatteparadis och skattefusk relaterat till utländskafinansmarknader 232.5.6 Penningtvätt 242.6 Missbruk av associationsformer 262.6.1 Oseriösa skalbolagsaffärer 262.6.2 Oseriösa lagerbolagsbildare 272.7 Obeståndsrelaterad brottslighet 282.8 Organiserad brottslighet 293. Samvekan 333.1 Ekorådet 333.2 EU-bedrägerirådet 343.3 Hotbildsanalys 343.4 Samverkan mellan de centrala samverkande parterna 353.5 De regionala samverkansorganen 371

4. Underrättelse- och kontrollverksamhet 384.1 Underrättelseverksamhet 384.2 Skattekontroll 424.3 Finansinspektionens kontroll 464.4 Tullverkets kontroll 484.5 Myndighetsgemensamma riksprojekt 494.5.1 Karusell 2000 494.5.2 Livsmedelsprojektet 504.6 Regionala kontrollaktioner 515 Anmälda misstänkta brott 556 Brottsutredande verksamhet 616.1 Allmänt 616.2 Åklagarväsendets ärendehantering 616.3 Genomströmningstid och lagföring 646.4 Utredningar vid polismyndigheter i övriga landet 676.5 Verksamheten vid skattebrottsenheterna 687 Lagförda och påföljder 698 Resurser 719 Betalningssäkring, indrivning mm 729.1 Konkurstillsyn 749.2 Spåra och återföra vinning av ekonomisk brottslighet 759.3 Rutiner, brottsutredningar i konkurs (Rubicon) 7610. Brottsförebyggande verksamhet 7710.1 Allmänt 7710.2 EBMs strategi 7710.3 SKV:s brottsförebyggande verksamhet 7910.4 Kontakter och information 8010.5 Centrala brottsförebyggande projekt 8210.6 Regionala brottsförebyggande aktiviteter 822

11. Undersökning av näringsförbudens efterlevnad 8512. Internationella kontakter och samarbete 8613. Kompetens och metodutveckling 8813.1 Ekobank 8813.2 Utbildning 8813.3 Metodutveckling 8914. Ekobrottsforskning 9115. Problemområden och framtida hot 9615.1 Teoretisk bakgrund till analysen 9615.2 Framtagandet av hotbilden 9815.3 Svart arbete inom kontantbranscherna 10015.4 Momsbedrägerier 10215.5 Ekobrottslihghetens servicefunktioner 10415.5.1 Oseriösa lagerbolagsbildare 10415.5.2 Oseriösa rådgivare och skatteparadis 106Bilaga 1 109I det regionala rapporterna föreslagna förändringar 109Tabell 1Andel företag per bransch som anser att de blirutsatta för osund konkurrens 13Tabell 2 Schematiska kalkyler av skattefelets storlek, mdkr 19Tabell 3 Uppskattning av skattefel med internationella kopplingar, mdkr 19Tabell 4 Debiterade punktskatter 2003, mdkr 20Tabell 5 Likvidationsbeslut (antal) 29Tabell 6 Översikt av den organiserade brottslighetens förändringar 31Diagram 7 Penningtvättsanmälningar 1998–2003 39Tabell 8Penningtvättsanmälningar år 2000–2003 fördelat pårespektive anmälare 40Diagram 9 Antal inledda förundersökningar 1998–2003 40Tabell 10 Brottstyper i de inledda förundersökningarna 2001–2003 413

Diagram 11 Antal nyregistreringar hos SKV 1999–2003 43Diagram 12 Årsarbetskrafter för SKV:s kontroll 1998–2003 43Diagram 13 Revisionsverksamhet 1999–2003 44Diagram 14 Beskattningsbeslut pga skrivbordsgranskningar och revisioner 44Diagram 15Diagram 16Belopp av beskattningsbeslut pga skrivbordsgranskningaroch revisioner 1999–2003 45Skattetillägg för arbetsgivaravgifter, inkomstskatt och moms,2000–2003 45Tabell 17 Antal insiderutredningar 47Tabell 18 Antal utredningar om otillbörlig kurspåverkan 47Tabell 19 a Alkohol, beslagtagna kvantiteter 1999–2003 48Tabell 19 b Tobak, beslagtagna kvantiteter 1999–2003 49Tabell 20 Resultat av sk härvutredningar 1998–2003 54Diagram 21 Myndigheternas brottsanmälningar 1998–2003 55Tabell 22 Anmälda brott 1998–2003 57Tabell 23Alla anmälda ekonomiska brott per kategori ochtotalt 2001–2003 59Tabell 24 Anmälda brott 2001–2003 58Diagram 25 a Utvecklingen av anmälda misstänkta brott – totalt 2001–2003 59Diagram 25 b Utvecklingen av anmälda misstänkta brott – totalt 2001–2003 60Diagram 26 Anmälda ärenden, 1998–2003 62Diagram 27 Avslutade ärenden 1998–2003 62Tabell 28 Skillnad anmälda – avslutade ärenden 2000–2003 63Diagram 29Fördelning av ärenden i balans efter svårighetsgrad2003-12-31 63Tabell 30 Antal beslut i åtalsfrågor EBM, 1999–2003 64Tabell 31 Antal beslut i åtalsfrågor övriga ÅM, 1999–2003 64Diagram 32 Rättsprocessen 65Diagram 33Genomströmning EBM antal dagar från anmält brotttill beslut, medelvärde 65Diagram 34 Genomströmning polisen, övriga ÅM och totalt 2001–2003 66Diagram 35 Avslutade ärenden 2003 per anmälningsår 66Diagram 36 Skattebrottsenheternas utredningsverksamhet 68Diagram 37 Lagförda personer efter huvudbrott 1998–2002 724

Diagram 38 Näringsförbudens utveckling år 1998–2003 70Diagram 39 Överträdelse av näringsförbud 2001–2003 70Diagram 40 Kostnader för ekobrottsbekämpning 1999–2003 71Diagram 41 Ansökningar till länsrätten om betalningssäkring, antal 72Diagram 42 Restförda skatter och avgifter KFM (miljoner kr) 1999–2003 73Diagram 43 Restförda skatter, avgifter mm (miljoner kr) – specialenheterna 74Diagram 44 Konkurstillsyn 1998–2003 76Diagram 45 Analysmodell för den ekonomiska brottsligheten 96Diagram 46Deklarerad inkomst i tkr för vissa grupper enskildanäringsidkare. 1015

1. InledningEnligt förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomiskbrottslighet finns det på central nivå ett samverkansorgan motekonomisk brottslighet, Ekorådet med riksåklagaren som ordförande ochi varje län ett regionalt samverkansorgan som leds av landshövdingen.De regionala samverkansorganen (SAMEB-grupperna) ska vart tredje årutarbeta en rapport om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten skasenast den 15 februari, med början år 2004, lämnas in till Ekobrottsmyndigheten(EBM).EBM har den 11 november 2003, efter beredning i Ekorådet utfärdatallmänna råd med närmare uppgifter om rapportens innehåll ochutformning. Ekorådets arbetsgrupp har dessutom i en konferens på EBMtillsammans med företrädare för de regionala samverkansorganen gemensamtdiskuterat och analyserat den nya rapporteringsordning som gällerfr.o.m. 2003 men även mer allmänna samverkansfrågor på central ochregional nivå.EBM ska vart tredje år utarbeta en rapport till regeringen om den ekonomiskabrottsligheten. Rapporten ska beredas i Ekorådet och senast den 15maj, med början år 2004, lämnas in till regeringen.Rapporten till regeringen ska innehålla en redogörelse för hur den ekonomiskabrottsligheten har förändrats och vilka åtgärder som har vidtagitspå området inom ramen för den myndighetssamverkan som regleras iförordningen. I rapporten ska också lämnas förslag på hur ekobrottsbekämpningenbör inriktas de tre därefter kommande åren.6

2. Läget i fråga om den ekonomiskabrottsligheten2.1 BEGREPPET EKONOMISK BROTTSLIGHETBegreppet ekonomisk brottslighet täcker en sådan mångfald av företeelseratt skulle man försöka göra en operationell stipulativ definition skulle,hur man än valde definitionen, en mångfald fenomen falla utanför, vilketmånga intressenter i begreppsbildningen skulle anse olämpligt.En lösning på problemet är därför att betrakta begreppet som konventionelltbestämt och teoretiskt innehåller då begreppet de fenomen somintressenterna i begreppsbildningen vid en viss tid förstår med begreppet.Naturligtvis uppstår det då problem när man ska göra klassifikationer avolika typer av ekonomiska brott.Samma brist på klart stipulerade gränser som gäller det generella begreppetekonomisk brottslighet gäller för underindelningen.Därför är det inte lämpligt att tala om klassifikationer utan i ställetanvända begreppet typologi för de indelningar som görs. En typologiinnehåller ett antal fenomenbeskrivningar där dessa inte är strikt logisktrelaterade till varandra. Detta innebär att de också kan innehålla sammaelement i viss omfattning eller i ett antal fall. En överlappning av datakan således förekomma. Vid kvantifieringar av olika typer av ekonomiskbrottslighet måste man därför hålla räkning på dessa överlappningar.Den typologisering som redovisades i EBM rapporten 1999:2 utgick frånett kontrollstrategiskt synsätt. Detta innebär att det är myndigheternasuppfattning om den ekonomiska brottslighetens former och omfattningsom har styrt struktureringen av typologin. Samma synsätt har legat somgrund för den nu föreliggande rapporten.2.2 OLIKA TYPER AV EKOBROTT1. Gränsöverskridande handelMomsbedrägerier t.ex. karusellhandel med guld, mobiltelefoner ochdatakomponenterSmuggling i kommersiell import7

2. Finansiella brott och hot mot svenska skattebasenSvart arbete och annan branschrelaterad brottslighetInsiderbrottTraditionellt skatteundandragandeFusk med punktskatterSkatteparadis och skattefusk relaterat till utländska finansmarknaderPenningtvätt3. Missbruk av associationsformerOseriösa skalbolagsaffärerOseriösa lagerbolagsbildare4. Obeståndsrelaterade brott5. Organiserad brottslighet2.3 KUNSKAPSKÄLLORNAI den lägesrapport som EBM lämnade i september 1999 (Rapport 1999:2) som underlag för myndighetsgemensamma riktlinjer år 2000 gjordesett försök att ge en översiktlig bild av ekobrottslighetens olika former iSverige. I rapporten som avlämnades i augusti 2001 (Rapport 2001:1)framhölls att tillvägagångssätten inte syntes ha förändrats nämnvärt, menäven om detta var ett påstående som de flesta myndighetspersoner inomekobrottsbekämpningen troligtvis var villiga att skriva under på måste detlikväl tas med största reservation.I sammanhanget måste nämligen beaktas hur kännedom om ekobrottslighetensformer och omfattning sprids. För det första kan det konstateras attden ekonomiska brottslighet som riktas mot det allmänna är av helt annankaraktär än den traditionella brottsligheten och den ekonomiska brottslighetsom riktas mot företag, organisationer och enskilda personer. När detgäller ekonomisk brottslighet riktad mot det allmänna är det ingen fysiskperson som direkt drabbas och känner av en skada eller förlust. Det är förstefter en kontrollåtgärd av en tjänsteman som brottet upptäcks eller efter enanmälan från enskilda personer, företag eller organisationer. Den ekonomiskabrottslighet som är riktad mot det allmänna måste antas vara behäftadmed ett mycket större mörkertal än den övriga ekonomiska brottsligheten.När det gäller den ekonomiska brottslighet som riktas mot andra än detallmänna har det emellertid i olika undersökningar visat sig, att man ävenhär måste räkna med ett ganska stort mörkertal, fast av andra skäl.8

Företag anmäler exempelvis inte eftersom de är rädda att förlora goodwillgentemot kunder och finansiärer om det skulle bli känt att man hardåliga ekonomiska kontrollrutiner inom företaget.Skall man försöka bedöma hur den ekonomiska brottsligheten totalt settutvecklas över tiden måste man utöver mörkertalen beakta hur den upptäcktaekonomiska brottsligheten dokumenteras och hur informationensedan bearbetas och sammanställs.Det finns vissa karakteristika hos de ekonomiska brotten som är av störstaintresse om man utifrån bekämpningssynpunkt ska få ett relevant greppom ekobrottslighetens utveckling och det är framför allt följande:• Vilka straffbelagda handlingar rör det sig om?• Hur många sådana brott begås?• Hur många personer begår ekonomiska brott?• Hur går man tillväga, d.v.s. modus operandi?• Hur stor omfattning, i pengar räknat, gäller brotten?• Vad blir påföljderna?Det kan då konstateras att ingen svensk myndighet, som ägnar sig åt ekobrottsbekämpning,systematiskt dokumenterar alla dessa egenskaper hosekobrotten. I den mån vissa av uppgifterna dokumenteras så bearbetasoch sammanställs de inte. Detta gör det naturligtvis svårt att få en merprecis bild ens av den upptäckta ekonomiska brottsligheten.Den bild man idag kan få av ekobrottslighetens former och omfattningfår man på samma sätt som under tidigare år. Kunskapen baseras på dekontrollaktioner som myndigheterna genomför och som avrapporterasi SAMEB-gruppernas årliga rapporter i februari månad och i de centralamyndigheternas årsberättelser. Dessutom bedriver myndigheternaantingen ensamma eller i samverkan mer djupgående projekt som för enbegränsad tid granskar en viss typ av ekobrott och som avrapporteras isärskild ordning.Intervjuer med enskilda tjänstemän inom de ekobrottsbekämpande myndigheternager även kunskap om pågående ärenden, om än osystematisktoch ad hoc betonat. Forskningen rörande ekobrottsligheten kan även denliksom myndigheternas projektverksamhet belysa vissa typer av ekobrott,i vissa avseenden och under viss begränsad tid. Utöver dessa källor kanmassmedias skildringar av ekobrottsligheten sägas ge en viss bild av hurekobrottslingarna går tillväga.Vill man således ge en tillförlitlig bild av ekobrottslighetens former ochomfattning samt dess utveckling är förutsättningarna tyvärr för närva-9

ande ogynnsamma. Effekten blir ett kunskapsunderskott som är tillnackdel för ekobrottsbekämpningen på alla nivåer; från statsmakternasbehov av underlag för styrning, prioritering och lagstiftning till myndigheternasbrottsbekämpande åtgärder och näringslivets självsanering.2.4 BROTTSLIGHET I SAMBAND MED GRÄNSÖVERSKRIDANDEHANDEL2.4.1 MomsbedrägerierMomsfusk inom EU har underlättats genom utformningen av de gemensammaregler som vid gemenskapsinterna transaktioner medger att varorundantas från moms i säljarens hemland och istället ska tas upp till beskattningi köparens hemland, den så kallade destinationsprincipen. Skattefriheteni ursprungslandet skapar enkla vägar för manipulation av systemet i syfteatt undkomma beskattning och/eller att erhålla momsåterbetalningar.Reglerna utnyttjas bland annat genom att ett bolags VAT-nummer användsen kort tid för att sedan överges. Under denna tid har varor köpts in i ettannat medlemsland och vidare försålts till en fristående inhemsk köpare.Sedan ”försvinner” bolaget (missing trader) på ett eller annat sätt (goesmissing) och ingen skatt betalas in. Den fristående inhemske köparenkräver tillbaks ingående skatt och hävdar att han varit i god tro. Att uppläggetär uträknat på förhand är svårt att bevisa. I mer komplexa fall involverasfler bolag för att försvåra upptäckt och motbevisning. I några fall handlarhela transaktionskedjan om att samma varuparti ”säljs” om och om igen,därav benämningen karusellhandel för vissa typer av bedrägerier.Det finns risk att avdrag medges för ingående moms utan att motsvarandeutgående moms betalas.Karusellhandel har bevakats som en högrisk de senaste åren och myndigheternasuppfattning är att förekomsten minskat. Med hänsyn till destora belopp som kan vara ifråga finns det dock fortfarande stor risk förskatteundandragande.Särskilt om moms- och punktskattebedrägerier inomlivsmedelshandelnEkorådet startade ett myndighetsgemensamt riksomfattande kontrollprojektinom livsmedelsbranschen i januari 2003. Ett flertal bedrägligatillvägagångssätt har hittills dokumenterats.10

Livsmedelsprojektet kommer att pågå under hela år 2004. Moms- ochpunktskattebedrägerierna är utbredda och gäller stora belopp. Önskemålom en förlängning har framförts.2.4.2 Smuggling i den kommersiella importenEn undersökning har gjorts i syfte att uppskatta storleken på felen iTullverkets uppbörd under år 1999 genom ett antal kontrollaktionersom är representativa för såväl den kommersiella importen som övrigatrafikströmmar från tredje land under perioderna 1999-04-15–1999-06-15 och 1999-08-15–1999-11-15. En skattning av samtliga fel i tullensuppbörd har gjorts för hela år 1999.Ett så kallat mörkertal i tullens uppbörd har sedan räknats fram genomatt minska den totala felaktiga uppbörden med de fel som tullen upptäcktoch rättat till under år 1999. Totalt har ett slumpmässigt urval av 1 730kommersiella importsändningar kontrollerats. I de övriga trafikströmmarnafrån tredje land har 10 312 slumpmässiga kontroller gjorts. Detkommersiella urvalet har gjorts i proportion till omfattningen av varuimporten(d.v.s. antal sändningar) i de olika tullregionerna och vid deenskilda tullkontoren baserat på 1998 års siffror.Samtliga övriga flöden har inte undersökts, men ambitionen har varit atttäcka in övriga flöden med ett representativt urval av flöden som sedanlegat till grund för en uppräkning till hela landet. Så har t.ex. flygpassagerarnaundersökts på Arlanda, Sturup och Landvetter men inte på mindreflygplatser som exempelvis Örebro.Det kommersiella urvalet har räknats upp på tre olika sätt. För det förstahar en rak uppräkning gjorts i absoluta tal utifrån medelvärdena per regionmed ett totalt uppbördsfel för år 1999 på 1386 miljoner kronor. En andrauppräkning där Tullverket Mälardalsregionens siffror använts för uppräkningav Tullverket Västsvenska regionens och Tullverket Skåneregionensvaruströmmar ger ett totalt uppbördsfel på 2 389 miljoner kronor och entredje uppräkning utifrån viktade medelvärden i respektive region med etttotalt uppbördsfel på 1 378 miljoner kronor. Uppbördsfelet i övriga flödenuppgick till 2 194 miljoner kronor.Resultatet av tullens kontrollverksamhet under år 1999 blev 449 miljonerkronor. Den totala debiterade uppbörden uppgick till 40 539 miljonerkronor. Mörkertalet uppgår till 7,7 % enligt beräkningar som bygger påabsoluta tal, till 10,2 % med en uppräkning utifrån Tullverket Mälardalsregionenssiffror och till 7,7 % vid en beräkning utifrån viktade medelvärden.11

2.5 FINANSIELLA BROTT OCH HOT MOT SVENSKA SKATTEBASEN2.5.1 Insiderbrott och otillbörlig kurspåverkanNågra exempel på rättsfall får här illustrera insiderbrott och otillbörligkurspåverkan.Svea hovrätt dömde 2002 G till fängelse 8 månader för grovt insiderbrottoch otillbörlig kurspåverkan och annan person PL till fängelse 4 månaderför medhjälp till grovt insiderbrott. PL:s bror ML dömdes för insiderbrotttill villkorlig dom och dagsböter.Brotten, som var begångna 1991, bestod i att PL på sin arbetsplats (etttryckeri) genom en beställning på en informationsbroschyr hade fåttinsiderinformation om att det svenska företaget skulle köpa aktierna i ettamerikanska bolaget. Han tipsade sin bror, ML om detta. ML lämnadeinformationen till en mäklare, G, och köpte via mäklaren aktier i det amerikanskaföretaget. G hade dessutom vid 21 tillfällen gjort skenköp av aktieri det svenska företaget för att otillbörligen höja priset på den aktien.Uppsala tingsrätt dömde 2001 L för otillbörlig kurspåverkan till 80dagsböter. L hade lämnat orimligt höga köp-bud på två aktier. Han hadegenomfört köpen för att förbättra sin ställning i en aktietävling. Tingsrättenfann att L:s agerande hade lett till att orimliga betalkurser hade registrerats.Marknaden hade därmed vilseletts. Affärerna saknade kommersiellmening. Syftet – att förbättra positionen i en tävling – var otillbörligt.Stockholms tingsrätt dömde en person som företrädde ett bolag förinsiderbrott till villkorlig dom och dagsböter. Företrädaren för bolagetdeltog under år 2000 i diskussioner med huvudägare i ett börsnoteratfastighetsbolag angående ett offentligt erbjudande på samtliga aktier ifastighetsbolaget.Företrädaren för bolaget hade accepterat att (via ett annat bolag inomsamma koncern) ingå i ett budkonsortium som investerare. Enligttingsrättens bedömning hade, innan offentliggörandet av det offentligaerbjudandet skedde, företrädaren för bolaget vid flera tillfällen köpt aktieri fastighetsbolaget utifrån ännu inte offentliggjord information som varägnad att väsentligen påverka kursen på ifrågavarande aktie och att dettahade skett uppsåtligen. När det offentliga erbjudandet kom innebar dettaen högre kurs på aktien.12

2.5.2 Svart arbete och annan branschrelaterad brottslighetHuvuddelen av skattefelet bedöms avse olika former av fusk avseende svartarbeteoch oredovisade inkomster för små eller medelstora företag. 1 Somett exempel citeras nedan delar av den rapport som sammanställts av riksprojektetavseende kontroll av svart arbetskraft inom byggbranschen (RSV2001:9). Citaten belyser de särskilda risker som uppstår när ett visst olagligtbeteende mer eller mindre systematiskt byggts in i den bedrivna verksamheten.Samma problem finns också i andra s.k. entreprenadbranscher.Ett stort skatteundandragande finns också i s.k. kontantbranscher d.v.s.vid affärer mellan företag och fysisk person. Underlag för att kontrollerade faktiska inkomsterna saknas ofta. Särskilt när det är fråga om företagav mindre storlek som t.ex. inte har egen ekonomisk administration ellerintern kontroll. Påverkande situationer kan också vara att företagen ärutsatta för stark konkurrens eller att det är högkonjunktur med påföljandebrist på arbetskraft.Av en undersökning som genomförts av SKV (Rapport 1998:1) framgårt.ex. följande när det gäller andelen företag inom olika branscher somanser att de blir utsatta för konkurrens från företag i branschen som skattefuskar:Tabell 1Andel företag per bransch som anser att de blir utsatta för osund konkurrensBranschAndel företagBygg 37 %Restaurang 38 %Taxi 31 %Åkeri 43 %Städ 54 %Frisör 64 %De iakttagelser som redovisas i riksprojektets rapport avseende svartarbetskraft visar att skatteundandragandet satts i system i vissa delar avbyggbranschen och att man i dessa delar kan beskriva skattefusket somorganiserad handel med svart arbetskraft. Olika konstruktioner medfristående uppdragstagare – underentreprenörer, bemanningsföretag ochmellanmän i flera led – används i syfte att försvåra för SKV att upptäcka1.Se exempelvis Skattefel och skattefusk (RSV Rapport 1998:3) och Branschsanering(SOU 1997:111).13

och utreda skatteundandragandet. Detta är i och för sig inte något nyttfenomen. Även tidigare kartläggningar av entreprenadbranscherna visaratt ett stort skatteundandragande förekommer i dessa branscher och attlagändringar krävs för att komma tillrätta med skattefusket. Den nu gällandelagstiftningen när det gäller privat arbetsförmedling och uthyrningav arbetskraft samt införandet av F-skattsedeln och dess praktiska tilllämpninghar gjort det ännu svårare för SKV att komma till rätta meddenna typ av skatteundandragande.Iakttagelserna i projektet visar att omfattningen av svarta löner i byggbranschenär mycket stor. Utifrån utredningar och identifierade härvorhar det beräknats att de svarta lönerna inom projektets ramar uppgår tillmellan 2,5 och 3 mdkr årligen. I rapporten har man avstått från att uppskattasvartarbetet i branschen som helhet, men betonat att omfattningenär klart oroande. Staten förlorar ett belopp som motsvarar 85 % av desvarta lönerna i uteblivna arbetsgivaravgifter, anställdas skatter och mervärdesskatt,dvs. årligen mellan 2 och 2,5 mdkr. Omfattningen har ävenmedfört att konkurrensen i vissa fall snedvridits.Enligt rapporten visar utredningarna i Riksprojektet att den organiseradehandeln med svart arbetskraft inom byggbranschen har fått en sådanomfattning att det krävs radikala lagstiftningsändringar för att komma tillrätta med problemet. Hösten 2001 gav finansdepartementet dåvarandeRSV i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett system medskyldighet att göra skatteavdrag för underentreprenörer. Dåvarande RSVbeskriver hur ett system med ett s.k. entreprenadavdrag kan byggas uppoch vilka alternativa lösningar som kan väljas t.ex. ett frivilligt kontra ettobligatoriskt system. Regeringen tillsatte i februari 2002 den s.k. Byggkommissionenoch i betänkandet har lagstiftningsförslaget utvecklats ochett ställningstagande har gjorts i de fall rapport 2002:6 pekat på alternativalösningar.Byggkommissionen föreslår att ett system med ett obligatoriskt entreprenadavdraginförs vid bygg- och anläggningsarbete eller för den somtillhandahåller personal för att utföra sådant arbete. Systemet ska omfattasåväl svenska som utländska uppdragsgivare och uppdragstagare. Entreprenadavdragetska vara 40 % på ett underlag som utgörs av ersättningenför arbetskostnaden. Avdraget ska betalas till ett s.k. entreprenadkontohos SKV samtidigt som resterande fakturabelopp betalas till uppdragstagaren.När det gäller mervärdesskatten föreslås en obligatorisk s.k. omvändskattskyldighet som omfattar såväl svenska som utländska förvärvare.14

Sverige måste ansöka om ett särskilt undantag enligt artikel 27 i EG: ssjätte mervärdesskattedirektiv, men med hänsyn till olika undantag somtidigare medgetts gör Byggkommissionen bedömningen att det är möjligtatt få ett sådant bemyndigande.När det gäller mervärdesskatten är ett införande beroende av när ett undantagandebeviljas av EU och naturligtvis måste riksdagen fatta beslut.Kommissionen förslog också att ett s.k. rotavdrag skulle införas för attöka hushållens benägenhet att anlita seriösa företag. Ett sådant avdrag harockså införts i april 2004.Det har visat sig mycket svårt att färdigställa ett lagförslag med förutsättningaratt fungera för alla inblandade parter. Enligt uppgift är det senastestadiet att det bildats en särskild samverkansgrupp för att utforma systemetmed representanter från olika departement, byggindustrin och SKV.SchablonbeskattningEtt sätt att motverka omfattande fusk inom vissa branscher kan vara attinföra någon form av schablonbeskattning för de minsta företagen. SKVhar tagit fram underlag för ett beslut om en mer omfattande utredningkring ett starkt schabloniserat beskattningsförfarande. Trots att det funnitsmånga grundläggande invändningar mot ett sådant system har SKVpå regeringens uppdrag genomfört ytterligare en analys av frågorna samtlämnat förslag till en principskiss för vilka kriterier som bör kunna varautslagsgivande för en schablon. Rapporten har nu remissbehandlats. Enligtuppgift är remissopinionen splittrad. Åtskilliga lär vara positiva men fleraremissinstanser är tveksamma och betvivlar att ett system med schablonbeskattningär utvecklingsbart men motsätter sig inte att utredningsarbetetfortgår. Det är särskilt branschorganisationer som uttryckt sitt starka stödför schablonbeskattning.Enligt uppgift kommer regeringen under 2004 att ta ställning till om ochpå vilket sätt ett arbete med schablonbeskattningen ska fortgå. Oavsettvilket beslut som fattas kommer ett ev. nytt beskattningssystem knappastha någon inverkan på 2005 års verksamhet. Om schablonbeskattninginförs kommer detta naturligtvis ha stor inverkan på riskbedömningenunder det aktuella införandeåret.KassaregisterI februari 2004 tillsatte regeringen en utredningsman för ”Utredningenom system för kontroll av omsättningen i kontantbranscherna och skattebrottsenheternasverksamhet”. Utredningsmannens uppdrag är uppdelat i15

två delar. Det första deluppdraget avser frågan om att införa ett krav på attnäringsidkare som säljer varor och tjänster till allmänheten mot kontantbetalning ska ha kassaregister. Det andra deluppdraget omfattar frågan omeffektivisering av skattebrottsenheternas verksamhet.På många sätt har en större uppmärksamhet riktats mot de s.k. kontantföretagensintäktsredovisning. Avsaknaden av ett regelverk i Sverige somgör det obligatoriskt att inom detaljhandeln använda kassaregister (kassaapparat)har ”kommit upp på bordet”. Redan år 1997 föreslog dåvarandeBranschsaneringsutredningen att kassaregister skulle införas inom vissabranscher. SKV har 2002 föreslagit att intäktskontrollen förstärks genominförande av plomberade och typgodkända kassaregister och kvittokrav.I Danmark har för något år sedan införts regler om kassaregister i detaljhandeln.I Norge finns regler om kassaregister inom vissa delar av detaljhandeln,framförallt när det gäller tjänster, t.ex. frisörtjänster. I rapporten”Erfarenheter från Frisörprojektet i Malmö” föreslås att det införs en lagom kassaapparater inom detaljhandeln. Under 2002 har Statens folkhälsoinstitutpå finansdepartementets uppdrag upprättat föreskrifter omkassaregister för restaurangbranschen. Föreskrifterna har sin bakgrund ialkohollagstiftningen. SKV har inte fått något gehör för anpassning så attföreskrifterna även underlättar skattekontroll.Under 2002–2003 har både branschförbund och fackliga organisationerinom de s.k. kontantbranscherna aktivt sökt påverka statsmakterna attpåskynda arbetet med obligatoriska kassaregister inom sina branscher.Som ett led i detta arbete har kontakter också tagits med SKV. Möten/diskussioner om problem med intäktsredovisningen har ägt rum bådemed företrädare för företag och fack inom bl.a. följande branscher: frisörer,transportbranschen, och där särskilt taxibranschen och möbeltransportörer,samt restaurangföretag. Dessa kontakter planeras att fortsätta under2004.2.5.3 Traditionellt skatteundandragandeSkattefuskets utbredningViktiga aspekter på skattefusket är inte bara värdet i pengar utan ocksåhur många som fuskar och fuskets orsaker och effekter. Utbudet av svartarbetehar undersökts i ett flertal studier, inom Sverige och internationellt.I RRV:s undersökning från 1998 konstateras bl.a. att männen utför svartarbete i dubbelt så hög utsträckning som kvinnor samt att företagare ochstudenter är vanligast förekommande på den svarta arbetsmarknaden. Vad16

eträffar efterfrågan på svart arbete framgår av dåvarande RSV:s enkätundersökningaratt det är vanligast bland höginkomsttagare att anlita svartarbetskraft. Det är, både i RRV:s och dåvarande RSV:s undersökning, ekonomiskadrivkrafter som är de främsta orsakerna till svartarbete.SKV gjorde år 1998 en uppskattning av skattefelets storlek i anslutning tillett regeringsuppdrag att utvärdera kontrollverksamheten. Verket framhöll attunderlaget för en sådan bedömning är osäkert och inte dagsaktuellt. Det bördock inte hindra att en bedömning görs. En bedömning kan föra med sigen fruktbar dialog och stimulera till en fortsatt metoddiskussion och fortsattanalys av skattefelets storlek, utbredning och orsaker. En sådan analyskan i sin tur lägga en grund för en strategi för att minska skattefelet.SKV uppskattade att det totala skattefelet år 1997 låg i storleksordningen80–90 miljarder kronor vilket motsvarade nästan fem procent av BNPeller nio procent av den samlade skatteuppbörden.Det betyder inte att dessa inkomster kan framtvingas genom en utökadgranskning. Blev undanhållna inkomster beskattade skulle tjänsterna istor utsträckning inte produceras. Det är också dåvarande RSV:s uppfattningatt om skattemyndigheterna fick resurser att hitta alla fel i form avfelaktiga kostnader och redovisning skulle alla medvetna skatteundandraganden(fusk) bli försumbara men detta skulle inte vara en kostnadseffektivanvändning av samhällets resurser. Slutsatsen av detta är i sin tur attett visst mått av skattefel inkl. skattefusk måste accepteras i en demokratimed ett skattesystem som bygger på uppgifter som medborgarna självalämnar. Hur stort skattefel och hur mycket skattefusk som kan tolererasär till slut en rent politisk fråga med många fler aspekter än de rent ekonomiska.Dåvarande RSV kombinerade i sin beräkning av skattefelets storlek denationalekonomiska beräkningarna med egna kontrollresultat från främstslumpmässiga kontroller.De felaktigheter som kan upptäckas vid revision eller annan djuparekontroll beräknades till ca 40 mdkr. Uppskattningen bygger i den deleni allt väsentligt på tidigare genomförda noggranna kontroller av ett heltslumpmässigt urval där resultaten uppräknats till nationell nivå. När detgäller de allra största koncernerna har dessa totalgranskats inom ramenför samordnad planmässig revision och är alltså ett genomsnittsvärde påen granskningsperiod om tio år.Den del av skattefelet som kan kontrolleras fram och den del som läckerut i form av oredovisade inkomster eller andra oredovisade förmåner till17

fysiska personer kommer därmed att ingå i underlaget för de nationalekonomiskaberäkningarna av den svarta sektorn. Korrigeringsposten avserdetta förhållande samt periodiseringsfel.Det bör avslutningsvis noteras att kalkylen inte täcker in alla skatter, allaskattskyldiga eller rena bedrägerier mot skatteförvaltningen t.ex. avseendemoms. Kalkylen inkluderar heller inte sådana fall där den skattskyldigedeklarerar men smiter från skattebetalningen genom att göra sina tillgångaroåtkomliga för skatteindrivning.Samhällsekonomin växer och nya data kommer fram som kan kompletterabilden. År 2000 uppdaterades beräkningen. I den uppdateradeberäkningen utgick dåvarande RSV från det värde den svarta sektornredovisats till i nationalräkenskaperna, drygt 4 procent av BNP. Vad somdärutöver ändrades var att BNP har ökat och därtill finns ett något bättreunderlag för att uppskatta skattefelet på kapital placerat utomlands somundergår beskattning. Innebörden av kalkylen är att skatteförvaltningenmed nuvarande granskningsmetoder potentiellt kan upptäcka mindre än50 procent av det totala skattefelet.Skattefelet har i den kalkylen för år 2000 bestämts till knappt 90 mdkr.Skattefelet uppgår enligt den nu justerade kalkylen till drygt 4 procent avBNP och cirka 8 procent av skatteinkomsterna. Detta är något lägre äni beräkningen 1997 trots att denna inte explicit beaktade kapitalplaceringarnautomlands. En stor del av skattefelet härrör nämligen från uppskattningarav den svarta sektorn som dåvarande RSV, grundat på tidigareuppskattningar, bedömde ligga på 5 procent.En försiktig beräkning av den svarta sektorn på 4,5 procent av BNP för år2002 skulle ge en svart sektor på drygt 100 mdkr.Nationalräkenskaperna revideras då och då bakåt i tiden. Skattefelet sombelöper på svartarbete uppskattas för år 2000 till 56 mdkr. Enligt nuaktuella uppgifter uppgår den svarta sektorn i nationalräkenskaperna föråren 1988–2000 till ca 5 procent av BNP. En försiktig beräkning av densvarta sektorn på 4,5 procent av BNP ger en svart sektor på 105 mdkr år2002 och med tidigare redovisade antaganden – ett skattefel som belöperpå svartarbete till ca 70 mdkr. Se tabell 2.Dåvarande RSV har för Skattebasutredningens räkning gjort en bedömningav skattefel med internationella kopplingar. Man bedömer att skattefeletmed internationell anknytning ligger i storleksordningen 20–35mdkr och med den sammansättning som framgår av tabell 3.18

Tabell 2Schematiska kalkyler av skattefelets storlek, mdkrSkattefel mdkr RSV Ändr. beräkn. Andel av1997 för år 2000 år 1999Skatt som belöper på svart arbete ochoredovisade företagarinkomster– inkomstskatt, moms ocharbetsgivaravgifter 60,4 56 64 %Skatt på utländska kapitalinvesteringar ? 7,5 9 %Revisionsresultat – företrädesvis felaktigakostnader och felaktig redovisningSlumpmässiga kontroller av löntagare ochföretag utanför de största företagskoncernerna 20,8 25,3 ?Samordnad kontroll avalla de största koncernerna 20 16 ?Punktskatter på sprit, tobak, olja etc, 3,0 3,4 4 %Mervärdesskatt förlorad genomelektronisk handel via Internet ,, 0,5 0,60 %Rena bedrägerier mot skatteförvaltningent,ex, avseendeåterbetalning Inga uppg. Inga uppg. Inga uppg.Det totala skattefelet i mdkr 83,8 88 100 %Skattefelets andel av BNP(1997:1 800 Mdkr och 2000:2083 Mdkr) 4,7 % 4,2 %Skattefelets andel av den offentligasektorns skatteinkomster(1997: 950 Mdkr och 2000:1 083 Mdkr) 8,8 % 8,0 %Tabell 3Uppskattning av skattefel med internationella kopplingar, mdkrSkattefel internationelltPunktskatter2–4 mdkrMervärdesskatt5–10 mdkrSkatt på kapital (inkl. arvs- och gåvoskatt)minst 8 mdkrParadistransaktioner med någon typ av företagskoppling2–5 mdkr?Övrigt (internprissättning, elektronisk handel, socialavgifter m.m.) ?Totalt20–35 mdkrI rapporten bedömer dåvarande RSV att den låga skattningen av detinternationellt anknutna felet uppgående till 20 mdkr är förenlig med dettidigare angivna totala skattefelet upp till cirka 90 mdkr. Med den högreskattningen, 35 mdkr, skulle även det totala skattefelet behöva räknas upp.19

Sammantaget torde skattefelet i Sverige år 2000 ligga i storleksordningen100 mdkr.Skattefuskets effekterSkattefuskets effekter är många och inte bara negativa. De allvarligasteskadeverkningarna bedöms inte vara förlorade skatteinkomster förstaten, utan de negativa effekterna på samhällsmoralen och demokratinsfunktionssätt genom den inte avsedda omfördelningen av skattebördan.Dessutom finns risken att ekonomiskt effektiva företag konkurreras ut avmindre effektiva skattefuskande företag.2.5.4 Fusk med punktskatterPunktskatterna utgör särskilda omsättningsskatter på specifika varoroch tjänster. Den totala uppbörden för 2003 uppgick till ca 88,3 mdkr.Punktskatterna är under ständig förändring eftersom de, förutom eninkomstkälla för staten, också är ett styrmedel för att påverka konsumtions-och produktionsmönstren.För varor som ingår i det harmoniserade punktskatteområdet, d.v.s.mineraloljor, alkohol och tobak gäller gemensamma förfarandereglerinom EU, den s.k. suspensionsordningen. Suspensionsordningen innebäratt varorna, under vissa omständigheter, kan framställas, lagras, bearbetasoch flyttas inom EU utan att skattskyldighet inträder. Beskattningenskjuts upp till dess varan är tillgänglig för konsumtion, i normalfallet idetaljistledet. För att få hantera varor under suspension krävs att man ärTabell 4Debiterade punktskatter 2003, mdkr 2Typ av skattEnergiskatter 60.4Miljöskatter 3.4Alkohol- och tobaksskatter 19.2Skatt på annonser och reklam 0.8Lotteri- och spelskatt 1.2Övriga punktskatter 1.5Övriga skatter 1.9Summa 88.32.Årsredovisning för Skatteförvaltningen och Exekutionsväsendet budgetåret 2003.20

en registrerad aktör (godkänd som upplagshavare eller registrerad varumottagare).I tabell 3 redovisas skatter som administreras av Särskilda skattekontoreti Ludvika. År 2003 var uppbörden 88,3 mdkr.RiskområdenFör punktskattebelagda varor är skatten ofta mångdubbelt större än varuvärdet.Detta gäller inte minst Sverige som jämfört med många andraEU-länder är ett högskatteland. Risken för olika former av för skatteundandragandeär därmed betydande.Nedan ges en redogörelse för risker relaterade till varuslagen alkohol,tobak och mineralolja. Skatter med stor uppbörd och som står i fokus isamband med EU-utvidgningen.Alkohol och tobakVad gäller tobak har samtliga nuvarande medlemsländer, till följd av attgemenskapen fastställt en minimiskattesats, en relativt hög beskattningoch hittills har endast ett förhållandevis begränsat skatteundandragandeupptäckts i handeln med dessa produkter mellan medlemsländerna. Merpartenav skatteundandragandet avseende tobaksskatt härrör från smugglingtill och från tredje land bl. a. från eller via de baltiska länderna. Dessaärenden handhas för närvarande av Tullverket.För alkohol finns minimiskattesatser, men dessa är med svenska måttmätt väldigt låga. Betydande skillnader i beskattningen av dessa produkterföreligger mellan medlemsländerna, vilket naturligtvis innebär storaskillnader i konsumentpris. De oegentligheter som framkommit i handelnmed alkoholvaror förekommer naturligtvis också i annan verksamhet.Den höga beskattningen och möjligheten till ”snabba pengar” gör attbranschen lockar till sig en hel del oseriösa aktörer.Förutom smuggling från tredje land förekommer olika former av obeskattadinförsel till Sverige från medlemsländerna.Det skatteundandragande som registrerade aktörer medverkar i sker i storutsträckning i samband med gränsöverskridande EU-handel. Produktionskostnadenvad gäller dessa varor torde vara jämförbar mellan Sverigeoch övriga EU-länder, och produktionskostnaden är i regel tämligen marginelljämfört med punktskattebelastningen. Anledningen till att inköpensker utomlands med bl.a. ökade transportkostnader, torde i många fallvara att denna handel är mer svårkontrollerad.21

Det kan noteras att det även förekommer diverse upplägg med försäljningarfrån Sverige, dvs. oegentligheterna handlar inte enbart om attvaror förs in i landet.MineraloljaPunktskatten på eldningsolja har stigit kraftigt under senare år. Dettapåverkar bl.a. den legala och illegala gränshandeln med eldningsoljamellan framförallt Finland och Sverige. Även avseende hanteringen inomlandet finns riskområden i och med möjligheten för den som är godkändsom skattebefriad förbrukare att förvärva olja utan eller till reduceradskatt för vissa skattebefriade ändamål. Olja som sedan kan säljas elleranvändas för ej skattebefriat ändamål. Motsvarande gäller för olja somförvärvats för förbrukning i yrkesmässig sjöfart.Ett speciellt riskområde inom energibeskattningen är regelverket somomgärdar kraftvärmeproduktionen (samtidig produktion av elkraftoch fjärrvärme). Regelverket är komplext och svårtolkat och förändraslöpande. Det berör visserligen endast ett fåtal aktörer men de beloppsmässigakonsekvenserna är betydande och utformningen av regelverketpåverkar i stor utsträckning förutsättningarna för kraftvärmeproduktionen.UtvecklingstendenserAntalet registrerade för alkoholskatt har ökat kraftigt de senaste åren.Detta i kombination med branschens lönsamhetsproblem torde innebäraatt ett avsevärt antal aktörer kommer att få ekonomiska och skattemässigaproblem framöver.Skatten på eldningsolja, liksom annat fossilt bränsle, kan förväntas fortsättaöka inom ramen för den s.k. gröna skatteväxlingen.Under 2003 presenterade Skattenedsättningskommittén (SNED) ettantal förslag till förändringar av energiskattesystemet. Med dagens regelverkhar tillverkningsindustrin reducerade energiskatter. Ett av SNED:sförslag är att likställa all näringsverksamhet med tillverkningsindustrin.Detta skulle bl.a. innebära att antalet företag med reducerade energiskatterskulle öka dramatiskt. Det är i dagsläget obekant vilka av SNED:sförslag som kommer att realiseras.Den pågående utredningen som behandlar ett system för handel medutsläppsrätter, Flex Mex2, har kommit med två delbetänkanden. Handelmed utsläppsrätter är tänkt att starta den 1 januari 2005. Vilken effektdenna handel får på skatterna är för närvarande okänt.22

Det pågår för närvarande en utredning som utvärderar skatten på avfall sominfördes den 1 januari 2000 samt införandet av en eventuell förbränningsskattpå avfall. Utredningsarbetet ska vara avslutat senast den 31 december2004. Ett delbetänkande avseende förbränningsskatt ska lämnas senast den30 juni 2004.Under 2002 påbörjades arbetet med ett EU-gemensamt kontrollsystemEMCS (Excise Movement and Control System). EMCS är ett system somföreslås ersätta det nuvarande pappersbaserade ledsagardokumentet medett elektroniskt utbyte av information mellan berörda företag via skatteochtulladministrationen i EU:s medlemsländer. EMCS-systemet ska varai full drift 2008. Sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av EMCS.2.5.5 Skatteparadis och skattefusk relaterat till utländskafinansmarknaderDet finns ett flertal termer för fenomenet skatteparadis. Man talar om OffshoreCentres, Safe Havens, Tax Havens eller Non-Cooperative Countries.Ett skatteparadis är en jurisdiktion som har låg skatt eller ingen skatt alls.Övriga kännetecken för skatteparadisen är exempelvis• Ingen bokföringsplikt eller årsredovisning för juridiska personer• Sträng banksekretess• Ovilja från länderna att lämna rättsligt biståndÖversiktligt kan skattefelen med internationell anknytning vad avserinkomst- och förmögenhetsbeskattningen hänföras till följande kategorier:• Privatpersoner t.ex.:– Skatt på ej redovisade tillgångar i utlandet (inkl. skapadeförluster).– Skatt på konsultarvoden, styrelsearvoden, royalties, och andraförmåner (t.ex. kontokort) från utlandet.• Företag, t.ex.:– Skatteplanering via Controlled Foreign Companies (CFC-bolag);bolag där svenska ägare har kontrollen över bolag etablerat i t.ex.ett skatteparadis).– Konsultuppdrag via bolag i utlandet.– Utländsk kapitalförsäkring hos arbetsgivare eller från fåmansbolag.Ovannämnda förfaranden kan befaras öka i omfattning bl.a. på grund avstora kontrollsvårigheter. Den moderna IT-tekniken förenklar möjligheternaatt utnyttja skatteparadisen.23

Som ett exempel på problematiken med skatteparadis kan nämnas att detkan uppskattas att ungefär 400 engelska bolag har koppling till Sverige.Sedan slutet av 50-talet har företag/aktörer som säljer skatteflyktslösningarerbjudit olika konstruktioner med bolag i s.k. skatteparadis. Sedan skattemyndigheternablivit mer observanta på transaktioner med sådana bolag hardet blivit allt vanligare att aktörerna bildar bolag i ett land som inte betraktassom skatteparadis som fasad för att dölja skatteflyktslösningen. Som exempelkan nämnas att på vissa adresser i centrala London finns i dag flera tusenbolag registrerade. Någon verksamhet bedrivs inte på fasadadresserna utantvärtom avråds bolagen från att bedriva verksamhet i England.2.5.6 PenningtvättPenningtvättsproblemet har under senare tid rönt stor uppmärksamhetbåde nationellt och internationellt. Det finns ett samband mellan penningtvättoch finansiering av terrorism så till vida att de myndigheter ochorganisationer som traditionellt bekämpar penningtvätt även kan kommaatt vidta åtgärder mot terrorism.Internationaliseringen, tillgången på off-shore tjänster, komplexiteten ioch automatiseringen av det finansiella systemet samt dess produkter ochtjänster och inträdet av vissa nya aktörer har försvårat bekämpningen avpenningtvätt.Med anledning av ändringar i Penningtvättsdirektivet pågår en översyn avpenningtvättslagstiftningen.Sedan penninghäleri blev ett självständigt brott har endast ett fåtal personerdömts för detta brott. De flesta domar avser förbrotten. Under senastetiden har det emellertid kommit några domar på typiska penninghäleribrott.Ett exempel på en sådan är följande:Den 30 augusti blev ett bankkontor i Stockholm utsatt för ett grovtbedrägeri genom att en okänd person med falskt ID-kort kunde överförai olika poster sammanlagt 10 miljoner kr från en förmögen persons kontotill en advokats företagskonto i en annan bank.Nästa dag överfördes beloppet om 10 miljoner kr från advokatens kontotill en svensk persons bankkonto i Schweiz. Svensken försökte sedan taut hela beloppet i kontanter men den schweiziska banken tillät endast ettuttag på 100 000 US dollar.Den 4 september lät svensken återföra det som återstod, drygt 8,9 miljonerkr, till advokatens företagskonto i Sverige. Tre dagar senare överförde24

advokaten de 8,9 miljoner kr till en annan advokat och dennes klientmedelskonto.Den 10 september köpte den andra advokaten två postväxlar om 4 miljonerkr vardera. Postväxlarna ställdes på två olika växlingsföretag. Sammadag användes postväxlarna för köp av utländsk valuta på växlingskontori Stockholm och Malmö. Större delen av pengarna från det plundradebankkontot hade därmed omsatts och bortförts.Det belopp som återstod försökte advokat nr 2 senare ta ut genom attköpa en tredje postväxel på 845 000 kr. Banken vägrade dock att ställa uten sådan postväxel. Advokat nr 2 valde då att ställa ut en check på beloppet.Checken utställdes, på begäran av svensken med konto i Schweiz, påett utländskt bolag.Tingsrätten konstaterade att ett bedrägeribrott av detta slag kräver enbrottsplan med flera medverkande där var och en gör vad som på denankommer. Bedragaren eller bedragarna kan inte ha räknat med att detproblemfritt skulle ha gått att föra bort pengarna om inte aktörerna i transaktionskedjankänt till något om att pengarna härrörde från ett brott.Svensken med konto i Schweiz dömdes till 2,5 års fängelse för penninghälerioch advokat nr 1 dömdes till villkorlig dom för penninghäleriförseelse.En person som medverkade vid växlingarna dömdes till 2 års fängelse förmedhjälp till penninghäleri. Advokat nr 2 dömdes inte för ett häleribrottutan för vårdslös rådgivning med villkorlig dom som påföljd. Därutöverbeslutade tingsrätt att de dömda personerna solidariskt skulle utge skadeståndom ca 8,9 miljoner kr till banken som blev utsatt för bedrägeriet.Domen överklagades till hovrätten som i likhet med tingsrätten konstateradeatt ett bedrägeri av nu ifrågavarande slag och storlek torde – föratt lyckas – kräva att det finns en väl genomtänkt plan med flera medverkandepersoner.Enligt hovrätten förefaller brottsplanen ha gått ut på att pengarna så snartde oriktigt tagits ut skulle föras vidare till den förste advokatens konto föratt därefter omgående föras vidare till Schweiz för att sedan slutligen fördelaspå de inblandade personerna. Skälet till att merparten av pengarnagick tillbaka till advokaten i Sverige måste ha berott på att den schweiziskabanken misstänkte penningtvätt och inte ville medverka.Även om hovrättens utgångspunkt var att det fanns en brottsplan prövadesde fyra personernas inblandning var för sig. Vid denna prövning fannhovrätten att bevisningen inte var tillräcklig för att döma mannen sommedverkade vid växlingarna.25

Beträffande advokaterna skedde däremot en straffskärpning. Advokatnr 1 dömdes till grovt penninghäleri och till fängelse i ett år, främst pågrund av att han förmått advokat nr 2 att emot pengarna vid en tidpunktdå han insåg att det var något ”sjukt” med dessa. Advokat nr 2 dömdestill penninghäleriförseelse och villkorlig dom på grund av att han haftskälig anledning att anta att brott förelåg då banken vägrade att ställa utden tredje postväxeln på 845 000 kr. Det kan i sammanhanget noterasatt det var denna bank som först anmälde transaktionerna som misstänktpenningtvätt.Slutligen ansåg hovrätten att mannen med konto i Schweiz hade gjort sigskyldig till grovt penninghäleri istället för bara penninghäleri, påföljden2,5 års fängelse blev dock den samma som i tingsrätten.2.6 MISSBRUK AV ASSOCIATIONSFORMER2.6.1 Oseriösa skalbolagsaffärerI samband med skattereformen 1992 avskaffades de dåvarande stoppreglernamot vinstbolagstransaktioner och interna aktieöverlåtelser. Dettamotiverades med att de föreslagna reglerna för beskattning av delägare ifåmansföretag skulle innebära att det inte längre var möjligt att få obehörigaskatteförmåner av det slag som de ifrågavarande stoppreglerna avsåg attförhindra.Erfarenheter efter skattereformen 1992 visade emellertid att de allmännareglerna inte var tillräckliga för att hindra den tömning av företag somsker i samband med skalbolagstransaktioner och som lett till ett stortantal konkurser. Dåvarande RSV föreslog därför en ändring av gällanderegelverk.Den 4 april 2002 infördes stoppregler i syfte att förhindra oseriös handelmed skalbolag. Med de nya reglerna infördes ett större ansvar på säljarnaav skalbolag i samband med överlåtelserna, bl.a. infördes en skyldighetatt under vissa förutsättningar lämna skalbolagsdeklaration om säljarenvar fysisk person.Inom flera av SKV:s regioner har under 2002 och 2003 genomförts kontrollerav skalbolagstransaktioner både före och efter den 4 april 2002.Erfarenheterna från kontrollerna visar att den oseriösa handeln med skalbolaghar minskat men att vissa brister i lagstiftningen finns kvar.26

2.6.2 Oseriösa lagerbolagsbildareGenom att kunna köpa färdiga aktiebolag för några få tusenlappar frånvissa lagerbolagsbildare får brottslingar tillgång till brottsverktyget. Underde senaste tre åren har uppskattningsvis säkert 3 000 aktiebolag bildatsoch använts för brottslig verksamhet. Aktiebolagen används under enkortare tid för främst moms- och kreditbedrägerier. Bolagen lämnas sedanvind för våg. De oseriösa lagerbolagsbildarna blir en slags motor för ekonomiskbrottslighet. Vidare konkurrerar de oseriösa lagerbolagsbildarnapå olika villkor med seriösa aktörer på marknaden, såsom bolagsombud,advokatkontor, banker och revisionsbyråer. Både staten och det privatanäringslivet drabbas av bedrägerier till ansenliga belopp. I förlängningenriskerar förtroendet för associationsformen aktiebolag att urholkas.Ekorådet beslöt år 2000 om en kartläggning av problemen kring oseriösalagerbolagsbildare. 3 Målsättningen med projektet var att säkerställa attvarje bildat aktiebolag tillförs ett korrekt aktiekapital samt att aktiekapitaletär intakt när lagerbolaget överlåts och börjar bedriva verksamhet.En arbetsgrupp bestående av representanter för EBM, SKV, PRV ochKFM genomförde utredningen. I rapporten föreslås ett flertal åtgärderför att bekämpa missbruket.Arbetsgruppen har identifierat en rad osunda förfaranden som möjliggöratt ett stort antal aktiebolag säljs och utnyttjas för ekonomisk brottslighet.Priset för ett lagerbolag är några få tusenlappar eftersom reglerna tillskydd för aktiekapitalet kringgås. Detta sker genom brott mot reglernakring olovlig vinstutdelning, brott mot låneförbudet, brott mot bokföringslagenoch genom att bryta mot aktiebolagslagens regler om likvidationvid kapitalbrist. Att missbruket består beror i stor utsträckning påatt samverkande myndigheter inte arbetat tillräckligt aktivt för att ta tagi problemen t.ex. genom att vidta åtgärder med stöd av redan befintligabestämmelser. Arbetsgruppen har ställt sig frågan om vem som kan aktualiseraatt gällande civilrättsliga, straffrättsliga och skatterättsliga regler tilllämpasför att motverka de oseriösa lagerbolagsbildarnas verksamhet? Detsaknas en myndighet som har det övergripande tillsynsansvaret civilrättsligt,straffrättsligt och beskattningsrättsligt.PRV finns tidigt i kedjan av samverkande myndigheter i kampen motekonomisk brottslighet. PRV ansvarar för registrering av lagerbolag ochkontrollerar via revisors- och bankintyg att aktiekapitalet tillförts detnybildade lagerbolaget. I dagens läge har PRV inte befogenheter att företa3.Lagerbolag och ekonomisk brottslighet, EBM Rapport 2003:3.27

en genomsyn av att det finns ett reellt aktiekapital som uppgår till minst100 tkr i varje lagerbolag i lager.SKV kommer i kontakt med de oseriösa lagerbolagsbildarna vid revisionerav deras verksamhet men även indirekt i samband med att de försåldalagerbolagen och dess företrädare inte fullgör sina skyldigheter när detgäller skatter och avgifter. SKV kommer även i kontakt med lagerbolageni samband med att dessa inregistrerar sig för mervärdesskatt, F-skatt ochsom arbetsgivare.KFM kommer i kontakt med lagerbolagen när dessa blir föremål förindrivning, och kan ansöka om att bolagen försätts i konkurs. KFM ärockså tillsynsmyndighet i konkurser (TSM).Konkursförvaltarna som kommer i kontakt med lagerbolagen kan uppmärksammaolovlig vinstutdelning, förbjudna lån m.m. som kan föranledaprocesser.Polis- och åklagarmyndighet liksom EBM kommer i kontakt med lagerbolagenoch de oseriösa lagerbolagsbildarna när främst skattemyndigheternaoch konkursförvaltarna anmäler dessa för brott.Arbetsgruppen föreslår ett flertal åtgärder för att bekämpa missbruketoch Ekorådet har givit arbetsgruppen förlängt mandat att arbetamed och kraftsamla kring genomförandet av de föreslagna åtgärderna.Åtgärderna följer två huvudlinjer. Den första gäller information om rapportensinnehåll till bl.a. de samverkande myndigheternas medarbetare,till lagerbolagsbildare, till revisorernas organisationer och till revisorernai lagerbolagskedjor. Förhoppningsvis får detta en preventiv effekt och ettändrat beteende hos aktörerna. Den andra huvudlinjen i förslagen tillåtgärder är att använda befintlig lagstiftning för lagföring av de personersom medverkar i oseriös lagerbolagshantering.2.7 OBESTÅNDSRELATERAD BROTTSLIGHETBeslut om tvångslikvidationPRV kan enligt reglerna i aktiebolagslagen besluta om tvångslikvidationav aktiebolag i vissa fall. De vanligaste grunderna för dessa likvidationsbeslutär att aktiebolaget elva månader efter räkenskapsårets utgång intetill PRV kommit in med årsredovisningen och revisionsberättelsen, attbolaget saknar kvalificerad revisor eller att bolaget saknar behörig styrelse.Ett beslut om likvidation är ofta en varningssignal om att ekonomiskbrottslighet har förekommit i bolaget.28

En del av de aktiebolag som sätts i likvidation har inte tillgångar att betalalikvidationsförfarandet varför bolagen snabbt sätts i konkurs. PRV haringen säker statistik på hur stor procent av de aktiebolag som försätts ikonkurs som innan konkursbeslutet var i likvidation. Vissa enkla analyserkring detta visar på ca 20 procent av bolagen.Tabell 5Likvidationsbeslut (antal)År Saknade räkenskapshandlingar Saknad revisor Obehörig styrelse1998 558 417 1661999 759 383 1122000 293 436 892001 729 629 1512002 723 465 2572003 726 448 1932.8 ORGANISERAD BROTTSLIGHETEn definition av organiserad brottslighet som använts ofta gjordes av enarbetsgrupp (AMOB) som Rikspolisstyrelsen tillsatte 1976 med uppgiftatt utarbeta förslag till hur utredningar beträffande den organiseradebrottsligheten bör bedrivas. Gruppen definierar organiserad brottslighetpå följande sätt:Organiserad brottslighet är kriminalitet som (i regel) uppfyller följandevillkor:1. Den organiserade brottsligheten ska ha formen av en verksamhet2. Denna verksamhet ska vara kriminaliserad i sig3. Den ska ha en fortlöpande (kontinuerlig) karaktär4. Den ska ha en bestämd inriktning (vilket inte hindrar att den kan varuppdelad på olika verksamhetsgrenar)5. Den ska gå att planera och styra framåt i tiden med en relativt höggrad av säkerhet6. Den ska ha anknytning till fasta lokaler, platser eller områden7. Den ska omfatta flera personer8. Dessa personer ska vara organiserade i en besluts- och funktionshierarki(personerna har olika makt och fullgör olika uppgifter) därde enskilda individerna i sig är utbytbara9. Beslut, informationer och kommunikation liksom flödet av pengar,varor och tjänster ska följa vissa på förhand givna mönster29

AMOB: s definition av organiserad brottslighet kan jämföras med dendefinition av begreppet ekonomisk brottslighet som den tyske kriminologenKlaus Tiedemann har formulerat och som kanske är den vanligastförekommande definitionen i forskningssammanhang:”Ekonomisk brottslighet är sådant brottsligt beteende vars effekter störeller hotar det ekonomiska livet eller det ekonomiska systemet på ettsådant sätt att det inte endast är enstaka individers intressen som berörs.”De kriterier som framför allt skiljer den organiserade brottsligheten frånden ekonomiska brottsligheten är kraven på att verksamheten ska varakriminaliserad i sig och att den ska omfatta flera personer.Lars Korsell 4 har gjort en jämförelse mellan AMOB-rapportens kartläggningav den organiserade brottsligheten 1977 och resultaten av en rapportsom BRÅ och Lunds universitet sammanställt över den organiseradebrottsligheten 2002.Korsell framhåller att översikten visar att den organiserade brottslighetengenomgått stora förändringar på 25 år. Brottsligheten opererar på marknadenoch idag behövs inga illegala spritklubbar. Däremot tillhandahållsfler varor och tjänster på samma sätt som i det reguljära näringslivet. Detär rimligt att anta att den organiserade brottsligheten kommer att växasom ett led i att den allmänna handeln ökar över gränserna och att ITskapat bättre förutsättningar för att hålla ihop nätverk. Det är också inätverk som brottsligheten sker och inte i hierarkiska organisationer medGudfäder och andra rekvisita från filmens värld. Trycket på den rika delenav världen bör leda till en ökad handel med människor, ett okänt begreppför 25 år sedan. Det finns signaler om att korruptionen – som ligger påen internationell bottennivå – kan växa; ett hot som myndigheterna börta på allvar.SAMEB i Västra Götalands län har i sin rapport lämnat följande synpunkterpå den organiserade brottsligheten som i stort överensstämmermed Korsells uppfattning:”Sverige har i dagsläget inte någon omfattande organiserad brottslighet.Däremot har brottsligheten delvis ändrat karaktär och blivit mer gränsöverskridandeoch kriminella personer organiserar sig i större utsträckningän tidigare för att sålunda öka omfattningen av brottsligheten ochden ekonomiska vinningen från brotten. Den organiserar sig för olikabrottsliga projekt och det förekommer att brottsupplägg säljs vidare. Flera4.EBM Hotbildsanalys 2002.30

Tabell 6Översikt av den organiserade brottslighetens förändringarAMOB 1977 BRÅ/LUNDS universitet 2002Prostitution (500 bordeller)Illegala spritklubbar (200 klubbar)Illegala spelklubbar (ca 100)HäleriStulna bilarSvart kreditmarknadBeskyddarverksamhetMiljöbrottHandel med ädla metaller,konst, antikNarkotikaProstitution (minskning)Illegala spelhallarStölderHandel med stulna bilarBeskyddarverksamhetUtpressningGrova rånVåld och mordHot och våld mot tjänstemän och vittneKorruptionMiljöbrottSmuggling narkotikaSmuggling alkoholSmuggling tobakSmuggling dopingMineraloljaVapenhandelMänniskohandelIllegal invandringBedrägerier och andra ekobrottPenningtvättgrupperingar bedriver kriminell verksamhet som definieras som organiseradbrottslighet enligt EU:s kriterier.Den organiserade brottsligheten i Sverige präglas framförallt av liknandebrottslighet från Central- och Östeuropa men grupperna kan inte karaktäriserassom jämbördiga med exempelvis maffiastrukturen i Frankrikeoch Italien.De kriminella grupperingarna ägnar sig inte enbart åt traditionell brottslighetsom narkotika och våldsbrott som innebär förmögenhetsöverföring31

(rån, olaglig indrivning genom utpressning o.s.v.) utan även åt ekonomiskbrottslighet. Arbetet med att kartlägga, utreda och lagföra dessa grupperär under uppbyggnad.Arbetet ställer särskilda krav på myndighetssamverkan då kriminaliteteninte tar hänsyn till myndighetsgränser.” 55.SAMEB Rapport 2004 Västra Götalands län32

3. Samverkan3.1 EKORÅDETEnligt förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomiskbrottslighet finns på central nivå ett samverkansorgan mot ekonomiskbrottslighet, Ekorådet där RÅ, RPS, SKV, Tullverket, BRÅ, FI, PRVoch EBM ingår. EBM svarar för rådets kanslifunktion.I anslutning till Ekorådet finns en arbetsgrupp med företrädare för samtligade myndigheter som ingår i rådet. Gruppen fungerar som beredandeorgan i förhållande till Ekorådet. Ekorådet sammanträder normalt tvågånger per år medan arbetsgruppen sammanträder mellan fem och tiogånger per år.Arbetsgruppen har en viktig roll som kontaktskapande organ och som forumför informationsutbyte mellan myndigheterna med tonvikt vid utbyte avinformation om nya företeelser inom den ekonomiska brottsligheten.En närmare diskussion fördes under 2001 om Ekorådets roll och uppgifter.I skrivelse till regeringen den 10 maj 2002 överlämnades förslagtill ändringar i förordningen om myndighetssamverkan mot ekonomiskbrottslighet. Regeringen beslutade under 2002 i enlighet med Ekorådetsförslag om förändringar (2002:873) som innebär att Ekorådet främst skabehandla frågor av strategisk betydelse. Områden som kräver konkretasamverkansformer mellan myndigheterna ska identifieras och fördjupningav samverkan ska ske på dessa områden.Två frågeställningar som Ekorådet och dess arbetsgrupp ägnat särskilduppmärksamhet under år 2003 är den myndighetsgemensamma aktionsom påbörjades i slutet av 2002 och den hotbildsanalys som närmarebeskrivs under kapitel 15.Ekorådet beslutade i november 2002 att genomföra en myndighetsgemensamaktion avseende undersökningar av viss handel inom livsmedelsområdet.Aktionen som avses fortsätta under hela 2005 har fortlöpandeavrapporterats och koordinerats i Ekorådet och dess arbetsgrupp.Beträffande den hotbildsanalys som EBM genomför, i samverkan medövriga brottsbekämpande myndigheter, tog Ekorådet redan i november2001 initiativ till en mer samlad och grundläggande karläggning och33

analys. Såväl Ekorådet som dess arbetsgrupp har även därefter aktivt deltagiti utvecklingen av arbetet bl.a. avseende inriktning och fördjupningav studierna.Ett av de hotbildsområden som varit föremål för fördjupade studier ärekobrottslighetens servicefunktioner med oseriösa rådgivare, bulvan- ochmålvaktsproblematiken, skatteparadis m.m. En del i denna fördjupningär de studier som gjorts avseende oseriösa lagerbolagsbildare och somredovisats i rapport 2003:2.Under året har vissa förberedande diskussioner och analyser genomförtsavseende nya gemensamma aktioner efter undersökningarna inom livsmedelsområdet.3.2 EU-BEDRÄGERIRÅDETEBM tog vid halvårsskiftet 2000 över EU-bedrägeridelegationens uppgifteratt svara för att skyddet av EU-medel i Sverige håller en hög nivå. Tillmyndigheten knöts också ett EU-bedrägeriråd med uppgift att främja etteffektivt och riktigt utnyttjande av EU-medel i Sverige. EU-bedrägerirådetbestår av representanter från RÅ, EBM, RPS, Tullverket, SKV, SJV,Fiskeriverket, AMS, samt länsstyrelserna i Skåne län och Jämtlands län.EBM lämnar en årlig rapport till regeringen avseende skyddet av Europeiskagemenskapernas finansiella intressen i Sverige.3.3 HOTBILDSANALYSUnder hösten 2002 bildades en expertgrupp med företrädare för de samverkandemyndigheterna för att ta fram en hotbild. Arbetet inkluderadestudier av ekobrottslighetens orsaker, karaktär och omfattning samt ennärmare analys av dess skadeverkningar. På uppdrag av Ekorådet har därefteren fördjupad kartläggning skett inom vissa prioriterade områden.För att mer kontinuerligt sammanställa och analysera hotbildsmaterialsamt genomföra erforderliga fördjupningsstudier har en särskild gruppbildats med representanter från de samverkande myndigheternas analysfunktionereller dess motsvarigheter.Ett första möte ägde rum vid årskiftet 2003/2004. Vid detta möte diskuteradesgruppens arbetsformer inbegripande en första gemensam analysav befintligt material inom ekobrottsområdet samt berörda myndighetersmotsvarande hotbildsarbete inom sina respektive verksamhetsområden.34

3.4 SAMVERKAN MELLAN DE CENTRALA SAMVERKANDE PARTERNAI de län där EBM inte har ansvaret för åklagarverksamheten har myndighetentillsammans med RÅ ett samordningsansvar för verksamheten som rörekonomisk brottslighet. Detta framgår av myndigheternas instruktioner.Inom EBM pågår fortlöpande ett arbete för att tillsammans med åklagar-och polismyndigheterna i samverkanslänen förbättra rutinerna församordningen. Förutom samverkan på det rent operativa planet somexempelvis personalstöd vid tillslag, kan kontaktåklagare, besök, gemensammatemadagar och informationstillfällen nämnas.Samverkan mellan EBM och polismyndigheterna fortsätter att utvecklaspositivt. Samverkan har till stor del bestått i att myndigheterna biträttvarandra i operativa ärenden. Poliser vid EBM har bl.a. bidragit med sinkompetens inom IT-området vad gäller säkring och analys av IT-beslag iärenden hos polismyndigheterna.Samverkan mellan EBM och polismyndigheterna har också skett vid s.k.blandbrottslighet, exempelvis utredningar som omfattar både ekonomiskbrottslighet och annan brottslighet såsom narkotikabrott eller våldsbrott.För spaningsändamål har EBM i flera fall biträtts av polismyndigheternasspaningsenheter.De samverkande myndigheterna har deltagit i olika samverkansgrupperoch projekt. Särskilt kan nämnas deltagande i samverkansorganet Organiseradbrottslighet i Sverige (OBiS). Denna samverkan har medfört en djuparekontakt i underrättelsearbetet och kommer under 2004 att innebäraett effektivare myndighetsgemensamt underrättelsearbete. Tillgången tillkriminalunderrättelseregistret för poliserna vid EBM under 2003 ochinläggningsmöjligheter i registret under 2004 är ytterligare steg på vägenför att EBM ska kunna medverka i samarbetet mellan myndigheterna.RPS/polisenheten har i samverkan med EBM bjudit in länspolismyndigheternasekorotelchefer till ett samverkansmöte under november 2003.En samverkansgrupp mot penningtvätt har bildats, där Finanspolisen(FiPo) är ordförande och FI, EBM, Internationella åklagarkammaren iMalmö, SKV och Tullverket deltar. Förutom att förbättra samarbetet ochkunskapen om penningtvätt mellan myndigheterna i allmänhet är syftetatt samordna penningtvättsfrågor på ett effektivt sätt.Det centrala och rikstäckande projekt som Ekorådet beslutat om, avseende visshandel inom livsmedelsområdet, har ytterligare aktiverat samarbetet medekoåklagare och ekorotlar utanför EBM:s geografiska verksamhetsområde.35

Särskilda samrådsgrupper för skattebrottsenheterna (SBE) finns sombehandlar frågor som syftar till att utveckla och förbättra samverkanmellan åklagare, polis och skattebrottsutredare. Samverkan sker dels i encentral samrådsgrupp när det gäller övergripande frågor, dels regionaltoch lokalt beträffande operativa frågor. I den centrala gruppen ingår företrädareför EBM, RÅ, RPS och SKV.De samverkande myndigheterna fick i uppdrag att under 2003 undersökahur samarbetet med SBE fungerar, beskriva och analysera vilka hinder somfinns samt redogöra för vilka förbättringsåtgärder som planeras. I redovisningenframhöll de fyra myndighetscheferna som sin uppfattning attsamarbetet successivt förbättrats och att det finns goda förutsättningarför att ytterligare utveckla samarbetet. När det gäller de hinder som ienkätsvaren lyftes fram och som rör skattebrottsenheternas befogenheteroch lokalisering, redovisade myndighetscheferna inte någon gemensamsyn på vilka åtgärder som bör vidtas.Ur operativ synpunkt är samverkan mellan EBM och SKV, KFM, särskiltTSM och S-indrivningen och konkursförvaltarna av stor betydelse då dessasvarar för huvuddelen av brottsanmälningarna inom ekobrottsområdet.Bland annat har samarbetet inom ramen för ”rutiner, brottsutredningar ikonkurs” (RUBICON-projektet) vidareutvecklats. Den landsomfattandeseminarieserie som inleddes 2001 avslutades under 2002.Berörda myndigheter har ett nätverk med företrädare för marknadsplatseroch fondhandelns branschorganisation. Syftet med nätverket är bl.a. attskapa snabba kontaktvägar och att utbyta erfarenheter om händelser påvärdepappersmarknaden. I nätverket ingår EBM, FI, Stockholmsbörsen,Svenska Fondhandlareföreningen, FiPo och Nordic Growth Market.Berörda myndigheter samverkar med revisorernas branschorganisationer(FAR) och Svenska Revisorsamfundet (SRS) angående revisorernas skyldigheterenligt reglerna i aktiebolagslagen vid misstankar om brott. Det finns ensamrådsgrupp, som fortlöpande överväger hur samverkan mellan revisorersamt åklagare och polis kan utvecklas. Samrådsgruppen har uppdragit åten arbetsgrupp att ta fram en vägledning för hur anmälningsskyldigheteni praktiken bör tillämpas. Arbetsgruppen lade fram sina övervägande i enpromemoria i juni 2003. Promemorian, som utgör ett viktigt inslag i detpågående arbetet med att utveckla kontakterna med revisorerna, finns nuspridd till åklagare, poliser och revisorer i hela landet.Näringslivets intresseorganisationer och de fackliga organisationerna är viktigasamverkanspartners när det gäller brottsförebyggande arbete.36

3.5 DE REGIONALA SAMVERKANSORGANENI de regionala samverkansorganen ingår landshövdingen som ordförandesamt överåklagaren i åklagarregionen, länspolismästaren, chefen för SKV,chefen för KFM och företrädare för respektive länsstyrelsen och Tullverket.EBM svarar för de regionala samverkansorganens kanslifunktioner iStockholms län, Västra Götalands län och Skåne län. I övriga län skötskanslifunktionerna av polismyndigheterna, i den mån berörda myndigheterinte kommer överens om annat.I arbetet inom det regionala samverkansorganet kan i den utsträckninglandshövdingen medger också medverka företrädare för andra statligamyndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer. I vissa län ingåren representant för Försäkringskassan respektive länsarbetsnämnden iSAMEB-gruppen.Om två eller flera regionala samverkansorgan finner det ändamålsenligtkan dessa i stället bilda ett gemensamt samverkansorgan. Den landshövdingsom representerar det största länet ska leda det gemensammasamverkansorganet, om berörda myndigheter inte kommer överens omannat. Sådana gemensamma samverkansorgan har redan bildats för Östergötlands-och Jönköpings län, för Västernorrlands- och Jämtlands länsamt för Västerbottens- och Norrbottens län.Olika former av samverkan förekommer på operativ nivå eller medinriktning mot vissa branscher eller företeelser. Nedan ges några exempelpånämns ett antal sådana samverkansformer.• Samverkan på den operativa nivån mellan med representanter förSKV, KFM, Tullverket och EBM. Även andra myndigheter finns ivarierande utsträckning, fast eller i enskilda frågor, representerade.Avsikten med grupperna är att upprätthålla närkontakten, men framförallt att diskutera och planera genomförande av åtgärder mot denekonomiska brotts ligheten och problematiken runt denna.• Ett ”branschråd” för byggbranschen med företrädare för SverigesByggindustrier, byggfacken, SKV, KFM, SBE och polisen. I rådet hardessutom framförts från arbetsgivarna att gruppen borde utökas meden representant från Försäkringskassan.• Yrkestrafikgrupper finns i ett flertal län.• Som exempel på grupper för enskilda frågeställningar eller företeelserkan nämnas en samverkansgrupp för försäkringsfrågor med företrädareför försäkringskassan, försäkringsbolag samt polis- och kronofogdemyndigheter.37

4. Underrättelse- och kontrollverksamhet4.1 UNDERRÄTTELSEVERKSAMHETEtt övergripande mål för ekobrottsbekämpningen är att påtagligt minskaden ekonomiska brottsligheten.Förmågan att genom underrättelse-, spanings- och kontrollverksamhettidigt upptäcka och avbryta pågående brottslighet är av avgörande betydelse.Rikskriminalpolisen (RKP)RKP har inom området ekonomisk brottslighet tagit fram och förmedlatinformation som bl.a. syftat till att förebygga och avvärja ekonomiskabrott.Den nationella och internationella samverkan har utvecklats, bl.a. genomsamarbete med betalningsöverföringsföretagen. Eftersom pengarna i alltstörre utsträckning kan flyttas anonymt har ett syfte med samarbetet varitatt motverka penningtvätt.FiPoFiPo är en del av kriminalunderrättelsetjänsten vid RKP. FiPo:s uppgiftär att insamla, bearbeta och analysera information för att tidigt uppmärksammaindikationer på penningtvätt och nya former av ekonomiskbrottslighet även innefattande kortbedrägerier, samt att utgöra ett stödför den utredande verksamheten. Målet för verksamheten är att avvärjaoch avslöja bakomliggande brottslighet inom ovan nämnda områden ochom det föreligger skälig misstanke om brott överlämna ärendet till polisochåklagarmyndighet för inledande av förundersökning.FiPo är exklusiv mottagare av information från rapporteringsskyldigaföretag,; banker, kreditmarknads- och värdepappersbolag, växlingskontor,försäkringsmäklare, livförsäkringsbolag samt betalningsöverföringsföretag,livförsäkringsbolag samt kasinon. Dessa institut ska även granska ochrapportera alla transaktioner avseende tillgångar som antas komma frånfinansiering av särskilt allvarlig brottslighet, detta i enlighet med FörentaNationernas internationella konvention om bekämpning av finansieringav terrorism. Arbetet regleras av penningtvättslagen och styrs främst avden information som de rapporteringsskyldiga företagen anmäler när38

de misstänker penningtvätt. När det gäller kasinon finns det ett särskiltregeringsbeslut om uppgiftsskyldighet.Vidare kan FiPo begära information av den som bedriver yrkesmässighandel med antikviteter, konst, ädelstenar, metaller, skrot eller transportmedelsamt lotteri- och spelverksamhet.PenningtvättsanmälningarFiPo har under år 2003 mottagit 9 832 penningtvättsanmälningar. Det ären ökning med 1 752 anmälningar i jämförelse med år 2002. En markantandel av de ökade anmälningarna kommer från Stockholmsområdet, ca45 %. Knappt hälften av alla anmälningar står Stockholmsområdet för.Detta är naturligt eftersom Stockholm utgör landets finansiella centrum.Av de anmälningar som inkommit under år 2003 har FiPo vidarebearbetat2 257 ärenden. Den största andelen penningtvättsanmälningar kommer från växlingskontoren.Detta torde kunna bero på att vissa växlingskontor anmäler sågott som regelmässigt alla transaktioner över 110 000 kronor.Växlingskontoren har en svårare roll när det gäller att bedöma misstankevid en transaktion eftersom växlingskontoren endast har tillfälliga kontaktermed kunderna. FiPo och FI har vid flera tillfällen diskuterat dettaförhållande med företrädare för vissa växlingskontor.39

Det totalt växlade beloppet för anmälningarna från växlingskontorenuppgick till 1 674 miljoner SEK år 2003.Tabell 8Penningtvättsanmälningar år 2000–2003 fördelat på respektive anmälareAnmälare 2000 2001 2002 2003Växlingskontor 1 785 3 227 7 338 8 820Betalningsöverföringsföretag 0 51 92 221Banker 577 777 611 765Utländsk förfrågan 68 45 6 1Svensk polis 107 32 10 4Övriga (inklusive kasinon.) 23 23 23 21En ökning av penningtvättsanmälningar från banker har skett under åretfrån 611 till 765 anmälningar.Betalningsöverföringsföretagen har även ökat sin andel av anmälningarna,från 92 till 221 penningtvättsanmälningar.Antalet inledda förundersökningar sjönk från 67 år 2002 till 47 år 2003. 40

Tabell 10Brottstyper i de inledda förundersökningarna 2001–2003Brottstyp 2001 2002 2003Skattebrott 32 44 22Penninghäleri 2 7Bedrägeri 4 11 6Bokföringsbrott 4 2 4Oredlighetsbrott 2 1 4Finansiering av allvarlig brottslighet 3 2Narkotikabrott 3 3 1Stöld 1Utpressning 1Överträdelse av näringsförbud 1 1Övrigt 1Totalt 47 68 47Kriminalunderrättelseverksamhet vid EBMUnder 2003 har viss kriminalunderrättelseverksamhet bedrivits vid EBM:sspecialenheter. Arbetsmetoden har främst använts i projekt där EBM samverkarmed andra brottsbekämpande myndigheter i arbetet mot denorganiserade brottsligheten. Från 2004 har EBM:s möjligheter att bedrivakriminalunderrättelsetjänst ökat genom att myndigheten givits rätt attbehandla personuppgifter enligt polisdatalagen. Under 2004 kommer EBMdärför att bygga upp och utöka sin verksamhet inom underrättelseområdet.I kampen mot den organiserade brottsligheten har samverkan med RPSoch polismyndigheterna under året utvecklats ytterligare. Arbetet medatt utöka och fördjupa kontakterna med polismyndigheterna har fortsatt.Olika samverkansinsatser, både operativa och strategiska, har genomförtsmed RKP och polismyndigheterna.Specialenheterna vid respektive avdelning har en nära samverkan medpolismyndigheternas kriminalunderrättelserotlar. Polisledningen vidEBM:s avdelningar har återkommande möten med respektive polismyndighetoch andra samverkande myndigheter.I den operativa samverkan kan nämnas en aktion i Stockholm, där förundersökningenresulterade i domar med flera års fängelse som påföljd.Från Södra avdelningen har poliser deltagit i en gemensam insats, ProjektBornholm, tillsammans med flera andra myndigheter.41

SBE:s underrättelseverksamhetVid SBE bedrivs idag även underrättelseverksamhet. Verksamheten består iatt samla, bearbeta och analysera information för att klarlägga om brottsligverksamhet har utövats eller kan komma att utövas. Syftet är att ta framunderlag för beslut om förundersökning eller andra åtgärder för att förebygga,förhindra eller upptäcka brott. Verksamheten inriktas mot organiserad,grov eller på annat sätt svår brottslighet inom skatteområdet.Eftersom SBE idag inte har direkt åtkomst till skattedatabasen saknas enviktig hörnsten för att kunna bedriva en effektiv underrättelseverksamhet.Uppgifter utbyts idag mellan underrättelseverksamhet och fiskal verksamhetmed stöd av reglerna i sekretesslagen.I dagsläget avsätts knappt 10 % av personalresurserna till underrättelseverksamhet.Detta innebär ca 15 årsarbetskrafter. Vissa delar av verksamhetenbedrivs i riksgemensamma arbetsgrupper med särskild inriktning.Det finns idag arbetsgrupper för underrättelseregister, särskild undersökningoch IT-stöd. Tanken är att dessa grupper ska leda utvecklingen inomrespektive område, något som sedan ska komma samtliga SBE till del.I vissa delar bedrivs underrättelseverksamhet i nära samarbete med övrigabrottsbekämpande myndigheter. Detta gäller framförallt särskild undersökningmed inriktning på organiserad brottslighet och med inriktning påvissa persongrupperingar där myndigheterna har ett gemensamt intresse.Erfarenheterna av sådana särskilda undersökningar är visserligen begränsadmen hitintills mycket goda.4.2 SKATTEKONTROLLAntalet levande objekt i PRVs register har under perioden 2002 och 2003minskat för alla typer av bolagsformer med undantag för aktiebolag somökat något i antal. Det förekommer dock inga större förändringar i absolutatal. Totalt minskade antalet levande företag med 8 413 under mellan2002 och 2003.Antalet registreringar hos SKV har under åren 2001–2003 ökat för allatyper av registreringar. Ökningarna är inte omfattande och har ökatregelbundet sedan 1999. Statistiken över registrerade företag tyder intepå några anmärkningsvärda förändringar i SKV:s grundregister. Dettagäller såväl procentuellt som i absoluta tal. Med hänsyn till näringslivetsutveckling såväl i Sverige som internationellt kan ökningen under periodenbedömas som relativt liten.42

Resurserna för skrivbordskontroll har varierat något under den aktuellatidsperioden medan resurserna för revision successivt minskat.43

Antalet revisioner har genomgående ökat under perioden. Antaletbeskattningsbeslut har under perioden minskat bortsett från en mindreuppgång under år 2002. Detta gäller alla typer av beslut.44

De belopp som följs av beskattningsbeslut har förändrats drastiskt avseendeinkomstskatt. Skillnaden mellan 2002 och 2003 är en fyrfaldig45

minskning efter en stadig ökning mellan 1999 och 2002. Även mervärdesskattebeloppenhar mer än halverats sedan 2002. Arbetsgivaravgifternahar däremot ökat under perioden efter 1999.Skattetilläggen har under de senast två åren minskat totalt men ökat iförhållande till år 2001 med undantag för inkomstskatten. Skattetilläggför inkomstskatt minskar kontinuerligt under perioden.4.3 FINANSINSPEKTIONENS KONTROLLFI ska verka för välordnade finansiella marknader genom att utveckla tillsynenöver värdepappershandeln och marknadsplatserna. Därvid ska FIsärskilt beakta tillsynens konsekvenser för förtroendet och effektivitetenpå de finansiella marknaderna.Händelser där det finns misstanke om oegentligheter vid handeln medfinansiella instrument ska analyseras och utgöra underlag för identifieringav fall värda att utreda. I sådana fall, som avser misstanke om insiderbrotteller otillbörlig kurspåverkan, ska en utredning genomföras.Insiderbrott och otillbörlig kurspåverkanAntalet utredningar och anmälningar om misstänkta insiderbrott ochmisstänkt otillbörlig kurspåverkan framgår av tabellerna nedan och enökning av påbörjade ärenden kan konstateras för år 2003.Utvecklingen under året visar på följande tendenser:• Antalet till åklagare överlämnade ärenden som rör misstänkta insiderbrotthar ökat. En förklaring till detta är att utredningsresursernahar förstärkts. Mängden öppnade ärenden ligger på samma nivå somtidigare år.• En minskning har skett av antalet nya påbörjade fall av misstänktotillbörlig kurspåverkan. Det är svårt att dra några slutsatser av nedgångeneftersom beteendet till största delen upptäcks vid marknadsplatsernaskursövervakningar och sedan anmäls till FI.• FI har prioriterat arbetet med fall där misstankarredan i inledningsskedet finns mot specifika personer samt händelsersom har karaktär av uppköpserbjudanden, vinstvarningar ellergenombrottsorder (viktiga, stora ordrar). Uppenbart är att skattemotivär anledningen till flera fall av otillbörlig kurspåverkan.Följande iakttagelser har gjorts:• Utredningar av misstänkt olaglig insiderhandel visar att det fortfarandeär primära insiders som blir misstänkta.46

• Incitamentet till ett insiderbrott är information som inte äroffentliggjord. Utredningarna visar att företagen fortfarande alltförofta hanterar sådan information på ett oprofessionellt sätt.FI:s samverkan med EBM har under året skett genom löpande kontakteri enskilda ärenden. FI:s utredare har också biträtt åklagarna i deras förundersökningar.Samarbetet har utvecklats genom att åklagaren involveras iett så tidigt skede som möjligt i ett ärende.I anslutning till det nya EG-direktivet om marknadsmissbruk utgesdetaljregler. FI har genom sitt arbete i CESR varit med och utformatförslag på hur detaljbestämmelserna ska se ut.För att öka insynen i handeln på värdepappersmarknaden för FI ett registerpå personer med insynsställning i noterade bolag samt deras transaktioneroch innehav (insynsregistret). Registret finns till vissa delar utlagtpå Finansinspektionens hemsida under adress: wwww.fi.se.Penningtvätt m.m.En utökad samverkan mellan FI och FiPo och andra myndigheter harskett genom en nyinrättad samverkansgrupp. Utbildningsinsatser förTabell 17Antal insiderutredningarTyp 1998 1999 2000 2001 2002 2003Ingående balans 28 27 75 59 39 40Påbörjade 38 80 45 59 47 62Avslutade 39 32 61 79 46 52Utgående balans 27 75 59 39 40 50Därav anmälan till EBM 3 7 8 3 8 15Tabell 18Antal utredningar om otillbörlig kurspåverkanTyp 1998 1999 2000 2001 2002 2003Ingående balans 1 4 6 17 11 14Påbörjade 6 11 18 12 16 10Avslutade 3 9 7 18 13 15Utgående balans 4 6 17 11 14 9Därav anmälan till EBM 0 4 6 2 5 647

växlingsföretag har genomförts tillsammans med FiPo. Några av de storabankernas åtgärder mot penningtvätt och terroristfinansiering har särskiltgranskats.FI har även påbörjat en studie av datorstödda ”intelligenta” analysverktygsom kan användas för att upptäcka penningtvätt och inlett diskussionermed företrädare för banker och andra i frågan. Sådana undersökningarkommer att fortsätta under 2004.FI har, när det gäller åtgärder mot finansiering av terrorism, haft kontaktermed myndigheter inom och utom Sverige samt branschföreträdare och ävenlöpande informerat företag under tillsyn om nya eller ändrade EU-förordningarinom området. FI har också deltagit i en kontaktgrupp ledd av SÄPO.Tabell 19 a4.4 TULLVERKETS KONTROLLBåde antalet beslag och värdet av dessa beslag avseende alkohol har förändratsunder det senaste året. Under 2001 och 2002 låg snitt värdenaför alkoholbeslagen två och en halv gång högre än under 2003. Förtobaksbeslagen ser utvecklingen precis omvänd ut. Det genomsnittligabeslagsvärdet ökar under 2003 till en bra bit över det dubbla. Under densenaste treårsperioden har antalet beslag avseende alkohol skiftat och kaninte sägas ligga på en stadig nivå. Tobaksbeslagen har däremot legat runtsamma antal under hela perioden.De ökade införselkvoterna kan vara en faktor som påverkar beslagstillfällenoch värdet vid dessa tillfällen.Alkoholbeslag 6 . Beslagtagna kvantiteter 1999–2003Alkohol 1999 2000 2001 2002 2003Antal beslagstillfällen 8 475 7 932 4 307 5 008 3 855Beslagsvärde 7 137 010 000 278 176 000 142 372 000 174 077 000 50 295 000Genomsnittligtbeslagsvärde 16 166 35 070 33 056 34 760 13 047Alkohol 40 % (liter) 283 700 199 815 190 373 106 794 84 357Alkohol 96% (liter) 110 000 380 000 147 000 242 244 46 055Vin (liter) 77 031 18 231 40 643 14 177 19 186Öl (liter) 271 895 187 052 115 951 182 611 175 3476.Tullverkets beslagstatistik.7.För öl har en alkoholhalt om 3,5% använts vid beräkningarna för vin har en genomsnittligalkoholhalt om 8,5–15 % använts.48

Tabell 19 bTobaksbeslag. Beslagtagna kvantiteter 1999–2003Tobak 1999 2000 2001 2002 2003Antal beslagstillfällen 5 934 5 325 3 491 2 987 2 798Beslagsvärde 8 44 380 000 62 526 000 66 738 000 39 302 000 108 291 000Genomsnittligtbeslagsvärde 7 479 11 742 19 117 13 158 38 703Beslagtagna kvantiteterCigaretter (miljoner st) 32 45 48 27 74Pip och rulltobak (kg) 389 712 817 319 157Cigariller ochliknande (st) Inga uppg. Inga uppg. Inga uppg. 403 8504.5 MYNDIGHETSGEMENSAMMA RIKSPROJEKT4.5.1 Karusell 2000SKV tillsatte i april 1999 en arbetsgrupp för samverkan med EBM rörandekartläggning och utredning av s.k. karusellhandel samt för att utvärderaskatteförvaltningens kontrollverksamhet inom området. Arbetsgruppenfick också i uppdrag att komma med förslag till förbättringar av kontrollen.Samtidigt bildades en projektgrupp inom EBM. Projektgruppensuppdrag begränsades till att avse utredningar rörande mobiltelefoner ochdatakomponenter. Resultatet och erfarenheterna av projektet redovisadesi en rapport 2001-02-08.Genomförda utredningar avseende s.k. karusellbedrägerier inom projektetsram var framgångsrika. En positiv erfarenhet är den modell för samverkanmellan myndigheter som tillämpades. De resultat som uppnåttshade inte varit möjliga utan denna samverkan. De samverkande myndigheternahar varit EBM, FiPo, KFM, SKV och Tullverket.De totalt undandragna belopp avseende mervärdeskatt som varit i frågakan uppskattas till 1,5 miljarder kronor. Beslut om betalningssäkring harfattats avseende ett belopp på cirka 140 miljoner kronor och avdrag föringående mervärdesskatt har vägrats med 52 miljoner kronor. Det skaunderstrykas att de angivna beloppen inte är definitiva eftersom förändringarkan komma att ske under kompletterande utredningar och i sambandmed domstolsprövningar.8.Statistik förs endast för cigaretter.49

Från projektstarten 1999-04-01 har ett femtontal mycket omfattandeutredningar genomfört och de samverkande myndigheterna har använtcirka 40 årsarbetskrafter.Preventiva effekter av karusellutredningarna kan ha uppnåtts genomatt karusellerna avseende mobiltelefoner rapporteras i allt väsentligt haavstannat här i landet. Spridningen av karusellbedrägerierna utanför storstadsområdenahar hittills inte varit av den omfattning som kunnat befaras.En viss förskjutning till andra varugrupper har dock kunnat iakttas.4.5.2 LivsmedelsprojektetLivsmedelsprojektet är ett myndighetsgemensamt projekt som beslutatsav Ekorådet. Ekorådet har delegerat genomförandefrågor till Ekorådetsarbetsgrupp.Syftet med projektet är att undersöka handeln mellan företag i livsmedelsbranschensåväl inom Sverige som mellan företag i Sverige och företag iannat EU-land eller tredje land.Undersökningen fokuserar på att uppdaga, kartlägga och lagföra samtstöra allvarligare, systematiska former av mervärdesskatte- och punktskattebedrägerier.Fusk med pantavgifter kommer även att belysas i den månproblemet uppdagas i ärendena. Syftet är även att undersöka vilka förebyggandeåtgärder som kan utarbetas i framtiden.För att få en bild av omfattningen av oredovisade EG-förvärv har SKVMalmö inhämtat uppgifter från två vanligt förekommande livsmedelsgrossisteri ett annat EG-land. Under perioden 1 januari 2000 t.o.m. 30 juni2003 har de två grossisterna enligt VIES-systemet sålt varor till svenskaföretag för ca 645 miljoner kronor. Åtminstone 536 miljoner kronor, eller83 %, av dessa förvärv eller påföljande försäljning har inte redovisats iSverige. Kontrollmaterial har spridits till övriga regioner i landet.Projektet omfattar alla typer av varor som säljs i en livsmedelsbutik. Utredningarnahar hittills inte i någon större omfattning avsett handel medfärskvaror. Vanligast förekommande varor i utredningarna är läsk, 3,5 %öl och tvätt-/sköljmedel. Kontanthandel är vanligt förekommande.Skattefusket vid EG-handel med livsmedel tar sig många olika former.Det kan vara fråga om livsmedelshandlare som endast redovisar en del avförvärven, bulvaner som inte redovisar någonting alls utan gör förvärvenför någon annans räkning eller att företagare inom helt andra branscherpassar på att göra förvärv för privat bruk utan att dessa redovisas.50

Projektet är i full gång i hela landet. SKV arbetar med omfattande aktiviteteroch på bred front. Olika arbetsmetoder utvecklas. Under 2004 ökarinsatsen. En inventering av ”problemområden” pågår.Det finns inga enkla vägar att komma till rätta med fusket. För att nåframgång med utredningarna krävs ett aktivt myndighetssamarbete ochgoda utlandskontakter.Hittills har SKV bland annat kunnat konstatera:• Fusket synes vara mest utbrett i storstadsregionerna.• Utredningarna berör oftast mindre närbutiker.• Olaglig försäljning förekommer.• Fusk med returpacksystemet förekommer.• Brott mot märkningsbestämmelserna förekommer.• En sned konkurrenssituation har uppstått genom fusket.EBM har inlett ett stort antal förundersökningar. Övriga åklagar- ochpolismyndigheter i landet deltar även i projektet. Än så länge har endastett mindre antal domar fallit.FiPo medverkar i projektet genom att utreda misstänkta penningströmmar.Jordbruksverket utreder och anmäler brott mot lagen om vissa dryckesförpackningarna.Tullverket har inom ramen för projektet genomförten kartläggning av livsmedelsimporten i regionen. Tullen genomför äventullrevisioner i hela landet. KFM verkställer aktuella betalningssäkringar iprojektet.4.6 REGIONALA KONTROLLAKTIONEROperation krogsanering har pågått i de flesta län under åren 2002 och2003 liksom under tidigare år. Verksamheten ser inte likadan ut i alla länutan skiljer sig i omfattning och vilka myndigheter som deltar. Insatsernavarierar också från år till år. Ett exempel på operation krogsanering ärett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen, Polismyndigheten, SKV,Migrationsverket, kommunernas tillståndsenheter och EBM. Syftet medprojektet är att få bort oseriösa näringsidkare. Länsstyrelsen samordnarinspektioner ute på restaurangerna tillsammans med utöver ovan nämndamyndigheter även KFM, Tullverket, Försäkringskassan, Miljöförvaltningenoch Räddningstjänsten.Ett annat exempel på samverkansprojekt är mellan SKV, EBM och Länsstyrelsen.Syftet är att göra fördjupade kontroller. Ett femtiotal revisioner harpåbörjats varav ca hälften har lett till brottsanmälningar. Skatteundandragandehar skett huvudsakligen med hjälp av manipulerade kassaapparater.51

Ett annat exempel från restaurangbranschen är en samverkansrutin mot”bidragsfusk” som utarbetats under år 2002. Rutinen innebär att alkoholhandläggarentillställer Länsarbetsnämnden och Försäkringskassanpersonnummer på tjänstgörande personal inhämtade vid tillsynsbesök.Myndigheterna gör därefter en avstämning och kontroll mot eventuellapågående ersättningsärenden. Eventuell ytterligare utredning skerinom respektive myndighet. Vid tillsynsbesöken lämnas informationtill krögaren/företrädaren för restaurangverksamheten om att inhämtadeuppgifter överlämnas till respektive myndighet för kontroll och avstämning.Verksamheten bedöms ha stor preventiv effekt.SKB, EBM, Tullverket och FiPo har bedrivit ett projekt riktat specielltmot en-personsföretag. Projektet, som startade 1999, har successivtutvecklats och utökats. Syftet är att upptäcka oredovisade intäkter hossmå och medelstora företag. Projektet har ingen specifik branschinriktning.Samordnade insatser beträffande åkerinäringen har genomförts i flera länunder åren 2002 och 2003. I ett län påbörjades under år 2001 genomgångoch kontroll av länets åkeriföretag. Kontrollen sker i samverkan mellanlänsstyrelsen, polismyndigheten, SKV och KFM. Insatserna har riktatsfrämst mot trafiktillståndshavare med stora skulder. Vid nya ansökningarom tillstånd och vid utökning av fordonsparken sker ett fortlöpandesamarbete mellan myndigheterna. SKV har besvarat förfrågningar frånlänsstyrelserna, och i ett antal fall har hinder ansetts föreligga. Som ettresultat av denna verksamhet har ett antal trafiktillstånd återkallats ochnågra åkeriföretagare varnats.Ett annat exempel från åkerinäringen är en samverkansgrupp med representanterfrån länsstyrelsen, SKV, KFM och polismyndigheten (trafikavdelningen)för tillsyn av den yrkesmässiga trafiken. Länsstyrelsen ärsammankallande. Gruppen samlas vid tre tillfällen under året i sambandmed att SKV till länsstyrelserna sänder över förteckning över restförda tillståndshavareoch trafikansvariga inom yrkestrafiken. Vid mötena lämnarrespektive representant upplysning om aktuell tillståndshavare varefterlämpliga åtgärder bestäms för att förmå denne att erlägga skulden.De vanligaste åtgärderna är:• Återkallelse av tillståndet om skulden inte betalas (länsstyrelsen)• Indrivning av beloppet eller upprättande av en avbetalningsplan(KFM)• Revision, återkallelse av F-skattsedel (SKV)• Företagsbesök (polismyndigheten)52

Vid mötena sker också en uppföljning av tidigare vidtagna åtgärder avseendeandra tillståndshavare. Vidare diskuteras tips från allmänheten ochfrån konkurrenter.Ett annat ofta förekommande samarbetsområde är taxi med deltagandefrån SKV, EBM och olika trafikenheter vid polismyndigheten somgenomför samordnade kontrollaktioner mot taxiföretag. Speciella åtgärderhar vidtagits mot svarttaxi. I vissa kommuner har efter påtryckningarfrån bl.a. polisen vissa centrala delar av citykärnan stängts av för privatbiltrafik under vissa dagar i veckan. En vidare utveckling av samarbetetmot svart taxi är att krogägare i city medverkar i arbetet mot svart-taxiåkandetgenom att sprida information. På krogarna och nöjesställen finnsaffischer med budskap mot svarttaxi och det delas även ut flygblad tillkroggäster. Taxibilar kommer att ha dekaler som uppmanar taxikunderatt åka med de etablerade taxiföretagen. Polismyndigheten har tillsammansmed universitetet tagit fram en informationsfilm om svarttaxi.Ett annat exempel på utvecklad samverkan är över länsgränserna. Samarbetebedrivs i ett myndighetsgemensamt projekt som berör bilinförsel.Alla samverkande myndigheter har berörts. Ett fyrtiotal ärenden hargenererats hos åklagare. Liknande projekt bedrivs i flera län där bilar frånandra EU-länder förs in och där det fuskas med i första hand momsenmen även med inkomstskatten.En annan länsövergripande samverkan gäller bevakningsbranschen i tvålän. Syftet med kontrollen var att undersöka om oredovisade intäkteroch svart arbetskraft förekom i branschen samt kontroll av branschen iövrigt. Granskningen ansågs angelägen, eftersom ordningsvakterna pånågot sätt kan sägas utgöra rättsväsendets förlängda arm. Kontrollen hari huvudsak inriktats på ordningsvaktsbolag och restauranger. Polismyndighetenanordnar utbildning av ordningsvakterna och myndighetenförordnar även vakterna. Bevakningsföretag ska ansöka om auktorisationhos länsstyrelsen. SKV har inhämtat information om branschen frånpolismyndigheten och länsstyrelsen, såsom uppgifter om auktoriseradebevakningsföretag, polisens krav på antal ordningsvakter per restaurang,vilka personer som är förordnade som ordningsvakter i länet etc. Vid revisionav restauranger har utredningarna inriktats på löner till ordningsvaktersamt oredovisade entré-/garderobsavgifter. De oredovisade intäkternautgörs huvudsakligen av garderobs- och entréavgifter som inte redovisatsav restauranger.Ett flertal regionala projekt riktade mot byggbranschen redovisas iSAMEB-gruppernas rapporter. Exempelvis har SKV i nära samarbete53

Tabell 20Resultat av sk härvutredningarHärvutredningarAntalAntal berörda företag 55Antal huvudmän 15Svarta löner, miljoner kr 56Skattebelopp, miljoner kr 37Antal brottsanmälningar 10med EBM under 2003 bedrivit ett antal s.k. härvutredningar, se tabell 20.Andra exempel är samordnade aktivitet mot bemanningsföretag som hyrut svart arbetskraft i framför allt bygg och andra entreprenadbranscher.Många företrädare för sådana bolag är mer eller mindre yrkeskriminella.I fyra av dessa utredningar påträffades oredovisade intäkter och/eller oredovisadelöner.I ett av dessa ärenden lyckades SKV och polisen identifiera 100 personersom arbetade svart. Av dessa hade cirka 30 även uppburit arbetslöshetsersättningför samma period.I ett län har man provat på en något annorlunda kontrollinsats. Polis, tull,SKV och KFM har vid ett antal tillfällen under år 2002 samordnat sinaresurser till vissa specifika dagar där även kommunerna har varit engageradei arbetet. I den uppföljning som gjort har samtliga myndigheter varitpositiva till arbetssättet. Även en enkät till medborgarna har genomförtssom också visar på positiva effekter. Insatsen har bl.a. omfattat ett antalflygande inspektioner, kassakontroll vid restauranger, ett antal förrättningsbesökav KFM och att Tullen genomfört ett stort antal kontrollerav fordon m.m.I vissa län förekommer att speciellt misstänkta personer inom ramen förmyndighetssamverkan punktmarkeras.En satsning har gjorts för att komma tillrätta med aktörer som sysslar meds.k. bluffakturor. Denna typ av ärenden initieras oftast genom några anmälningargällande försök till bedrägeri. Det är viktigt att snabbt identifierabolaget som ligger bakom bluffakturorna och göra erforderliga kontrollermed SKV och KFM. I oktober 2003 beslutades att sammansätta en gruppbestående av en åklagare och två ekobrottsutredare för att strukturera dennatyp av ärenden samt ta initiativ till samordning. Gruppen ska följa de direktivsom förväntas komma efter ett gemensamt beslut från RÅ och RPS.54

5. Anmälda misstänkta brottUnder perioden 1998–2003 har skattemyndigheter, konkursförvaltareoch kronofogdemyndigheter sammanlagt anmält 27 947 brott. Skattemyndigheternahar anmält 48 % av dessa och resterande 52 % kommerfrån konkursförvaltning och kronofogdemyndighet.Mellan 1999 och 2000 stod KFM och konkursförvaltare för majoritetenav anmälningarna men efter 2000 har skattemyndigheters anmälningarvarit fler. Skillnaden mellan de två anmälarnas absoluta antal anmälningarär dock inte speciellt stor. Totalt har antalet anmälningar ökat med 2 148stycken sedan 2001. Efter 2001 sker också en brant ökning av antaletanmälningar efter att ha sjunkit mellan åren 1999 och 2001. AnmälningsstatistikDen officiella kriminalstatistiken bygger också på delvis andra kriterierän de som EBM valt att redovisa efter. I den officiella kriminalstatistikeningår beträffande ekobrott endast brottsmisstankar med skälig misstänkt.Detta innebär att siffrorna endast visar de brott som förekommer i misstanke-och belastningsregistret. En stor del av de brott som utreds vid55

EBM kommer alltså inte med i redovisningar av den officiella kriminalstatistiken.BRÅ har under hösten 2003 och våren 2004 tillsammans medEBM gjort en inventering och översyn av hur den ekonomiska brottslighetenredovisas till BRÅ. Åtgärder som vidtas till följd av denna översyn,löser skillnaderna genererade av ovan nämnda skäl. EBM har valt att tafram uppgifter om den anmälda brottsligheten från Leonardo. Leonardoär åklagarväsendets egen statistiska databas och bygger på uppgifter frånBRÅDIS – åklagarväsendets diariesystem. Ur Leonardo har siffror tagitsfram för anmälda ekonomiska brott avseende perioden 2001–2003. Förperioden 1998–2000 finns inga säkerställda och kvalitetsgranskade uppgifterför varje enskild brottstyp. Utvecklingen per brottstyp redovisasdärför endast för perioden 2001–2003. Uppgifterna för anmälda brottmellan 1998 och 2000 är samtliga hämtade från tidigare lägesbeskrivningarfrån EBM. Uppgifterna är därför inte helt jämförbara.Statistiken avseende anmälda misstänkta brott omfattar anmälda misstankarom brott mot de lagrum som sammantaget utgör ekonomiskbrottslighet och EBM: s målområde. Vid en beskrivning som sträckersig över hela rättskedjan från anmäld misstanke om brott till lagföringkrävs en medvetenhet om vissa grundläggande skillnader i de enhetersom statistiken omfattar. Anmälda misstankar omfattar varje brott. Ärendenkan utgöras av flera personer, flera brottstyper och ett flertal brott.Genomströmningstiden mäts på misstankenivå. Ett ärende är avslutatförst när alla misstankar är beslutade om. Näringsförbuden (tillsammansmed påföljder och lagföring) redovisas per förbud. Lagföringar räknasefter personer och det lagförda huvudbrottet. Det innebär att en personsom blir lagförd endast beräknas till sitt huvudbrott även om en dom kaninnefatta flera brott.Tidpunkterna då ett brott anmäls, är föremål för förundersökning, processasoch lagförs är olika. Det innebär att för närvarande kan man inte påett säkerställt sätt jämföra delarna. Korrigeringen av tid är i nuläget intemöjligt att göra.Generellt gäller för alla ekonomiska brott att statistiken inte säger specielltmycket om den reella brottslighetens utveckling. Statistiken säger merom vilka resurser som läggs på de olika brotten och vilka prioriteringarsom görs av de olika myndigheterna. 9Totalt anmäldes 7 637 brott under 2000 och detta är en minskning med10 % från år 1999. Mellan åren 1998 och 1999 minskade antalet anmäl-9. Se till exempel Korsells resonemang i Brottsutveckling 1998–2000, BRÅ 2001, sid. 195–216.56

Tabell 22Anmälda brott 1998–2000 101998 1999 Skillnad 98/99 2000 Skillnad 99/00BrB 11 6 674 5 442 –18 % 4 494 –17 %SkbL 3 476 3 022 –13 % 3 143 4 %Totalt 10 150 8 464 –17 % 7 637 –10 %ningar med 17 %. Det finns problem avseende statistikens kvalitet förperioden. För en mer detaljerad beskrivning av utvecklingen avseendeperioden 1998–2000 hänvisas till tidigare lägesrapporter från EBM. 11Tabell 23 visar utvecklingen för borgenärsbrott, skattebrott och övrigabrott under perioden 2001 till 2003.Tabell 23Alla anmälda ekonomiska brott per kategori och totalt 2001–2003ProcentuellProcentuell2001 2002 skillnad 01/02 2003 skillnad 02/03BrB 11 5 575 6 366 14 % 6 674 5 %SkbL 4 459 5 331 20 % 5 817 9 %Övriga brott 211 264 25 % 383 45 %Totalt 10 245 11 961 17 % 12 874 8 %Totalt anmäldes 11 961 brott under år 2002 och detta är en ökning med17 % från år 2001. Mellan åren 2002 och 2003 ökade antalet anmälningarmed 8 %.Antalet anmälningar har ökat för alla tre kategorier under den senaste treårsperioden.Den mest anmärkningsvärda skillnaden återfinns i kategorinövriga brott. Mellan 01/02 ökade kategorin med 25 % och under 02/03med 45 %. Kategorin är i absoluta tal liten – den omfattar 200–400anmälda misstankar per år. Detta innebär att en liten förändring i absolutatal ger en stor procentuell ökning i kategorin.Ökningstakten har minskat under 02/03 för alla kategorier. Den totalaökningen på 17 % halverades under 02/03 till åtta procent.10. EBM. Rapport 2001:1 sid 61.11. EBM. Rapport 2001:1 sid 61.57

Fördelningen av de olika kategoriernas storlek i förhållande till dentotala anmälda brottsmassan har inte heller den förändrats nämnvärtunder 01/03. Borgenärs- och bokföringsbrotten utgör fortsatt strax över50 % av de anmälda brottsmisstankarna och skattebrotten ungefär 45 %.Tillsammans utgör dessa kategorier 98 % av alla anmälda misstänktaekobrott som anmäls. Mellan två och tre procent av anmälda misstankaravser övriga brott.Tabell 24Anmälda brott 2001–20032001 2002 2003Oredlighet mot borgenär 577 630 650Vårdslöshet mot borgenär 79 90 76Mannamån mot borgenär 73 102 98Bokföringsbrott 4 846 5 544 5 850Skattebrott (2–4 §§ SkbL) 3 268 4 028 4 295Vårdslös skatteuppgift 80 77 122Skatteredovisningsbrott 197 174 237Försvårande av skattekontroll 901 1 031 1 153Skatteavdragsbrott 13 21 10Överträdelse av näringsförbud 33 61 46Brott mot aktiebolagslagen 156 163 295Brott mot lagen om insiderhandel 15 38 39Brott mot lag om handel med finansiella instrument 7 2 3Det brott som ökade mest mellan 01/02 i absoluta tal var skattebrott(2–4 §§ SkbL) (ökning med 760 anmälda misstankar) och bokföringsbrott(ökning med 698 anmälda misstankar). De största ökningarna procentuelltunder samma period avsåg anmälningar om misstänkt insiderhandelsom ökade med 153 % (23 anmälda misstänkta brott) och överträdelser avnäringsförbud som ökade 85 % (28 anmälda brottsmisstankar).Under 02/03 ökade procentuellt sett brott mot aktiebolagslagen mestmed 81 % (132 anmälningar) och vårdslös skatteuppgift med 58 % (45anmälda misstänkta brott)Totalt har misstänkta anmälda brott ökat under hela treårsperioden menökningstakten har minskat. Se diagram 25 a. Under 01/02 ökade antaletmed 17 % eller 1 716 anmälningar och under 02/03 med 8 % eller 913anmälda brottsmisstankar.58

När det gäller borgenärsbrotten (se diagram 25 b, sid 60) kan sägas att denanmälda brottsligheten ökade mellan 01/02 med 13 % eller 93 anmäldamisstankar om brott. Under 02/03 ökade brottsanmälningarna ytterstmarginellt med endast två anmälningar. Totalt anmäldes 729 brott år2001, 822 under 2002 och 824 under 2003.Bokföringsbrotten (se diagram 25 b, sid 60) ökar stadigt under hela perioden.Precis som är fallet med den totala brottsanmälningsfrekvensen harökningstakten minskat. Under perioden 01/02 ökade anmälningarna med14 % (698 anmälda misstankar) för att under 02/03 öka med 6 % (306anmälda misstänkta brott).Skattebrotten (se diagram 25 b, sid 60) ökade under hela perioden. Äveni denna kategori ses en avtagande ökningstakt med en halverad ökning.Under 01/02 ökade kategorin med 20 % för att minska ökningstakten till9 % under 02/03. Variationen inom kategorin är stor. Under 01/02 är detskattebrotten (kod 5020 och 5021) som står för 87 % av ökningen ochde övriga skattebrotten för 13 %. Under 02/03 ligger den främsta orsakentill ökningen i ett högre antal anmälda misstankar avseende försvårandeav skattekontroll vilken står för 25 % av ökningen. Under samma periodstår skattebrotten (kod 5020) för 55 % av ökningen.När det gäller de övriga brotten (se diagram 25 b, sid 60) kan sägas attgruppen är så pass heterogen att det inte är motiverat att studera den59

närmare. Procentuellt ökar gruppen med 25 % under 01/02 respektive45 % under 02/03.60

6. Brottsutredande verksamhet6.1 AllmäntBrottsutredande verksamhet avseende ekonomisk brottslighet bedrivs vidEBM, vid övriga åklagarmyndigheters kamrar där ekoåklagare tjänstgör,vid polismyndigheternas ekorotlar utanför EBMs geografiska område ochvid SBE.Vid EBM handläggs mål som hänför sig till Stockholms län, Västra Götalandslän, Skåne län, Hallands län, Blekinge län eller Gotlands län somavser• 11 kap. brottsbalken,• lagen om tryggande av pensionsutfästelser m.m.,• skattebrottslagen,• aktiebolagslagen• insiderstrafflagensamt mål som• ställer särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden,näringslivsförhållanden, skatterätt eller liknande.• avser 9 kap. 1–3 § § brottsbalken om gärningen rör EU:sfinansiella intressen samt• 9 kap. 3 a § brottsbalken.• lämpligen bör handläggas vid EBM med hänsyn främst till att måletrör kvalificerad ekonomisk brottslighet som har nationell utbredningeller internationell anknytning eller är av principiell natur eller avstor omfattning.6.2 Åklagarväsendets ärendehanteringUppgifterna innehåller alla ärenden som handlagts vid EBM och alla ärendenvid övriga åklagarmyndigheter som kodats som ekonomiska brott. 12Både antalet inkomna och avslutade ärenden ökar hos EBM medanman kan se en utplanande tendens hos övriga åklagarmyndigheter.Skillnaderna mellan inkomna och avslutade ärenden visar tydligt att12.Uppgifterna är hämtade från resp. myndighets årsredovisning 2003 samt tidigare EBM rapporter.61

elastningen på EBM ökade under 2001 och att detta hanterades avmyndigheten så att skillnaden i slutet av 2003 avslutades fler ärenden ändet anmäldes. Under 2001 avslutades en markant större mängd ärendenän de som kom in. Under 2002 och 2003 planade denna skillnad mellan62

Tabell 28Skillnad inkomna – avslutade ärenden 2000–2003Handläggare 2000 2001 2002 2003EBM –304 228 120 –21Övriga ÅM –103 –109 95 –32 EBM och övriga åklagarmyndigheter ut och under 2003 har myndigheternaungefär samma skillnad.Fördelningen av ärenden i balans efter svårighetsgrad beräknas på antalpågående ärendeni Leonardo per den 31/12 2003. Fördelningen har förändratsunder de senaste tre åren. Under 2001 var det endast fem procentav EBMs ärenden och fyra procent av de övriga åklagarmyndigheternasärenden som kategoriserades som särskilt krävande. Under 2003 uppgickde särskilt krävande ärendena till strax över fem procent för övriga åklagarmyndigheteroch till sju procent för EBM. De mindre omfattande ärendenhar minskat sin andel under perioden. Andelen medelsvåra har också ökati jämförelse med år 2001.Det totala antalet beslut har ökat för EBM och speciellt i fråga om beslutatt väcka åtal. För övriga åklagarmyndigheter har antalet beslut om åtalminskat markant.63

Tabell 30Antal beslut i åtalsfrågor EBM, 1999–2003EBM 1999 2000 2001 2002 2003 Förändring 02/03Åtal 1 529 1 604 1 168 1 327 1 729 23 %Strafföreläggande 166 480 307 337 381 12 %Åtalsunderlåtelser 49 60 21 25 32 22 %Nedlagd FU 2 575 2 896 2 484 3 106 3 292 6 %Ej väckt åtal 619 1 132 264 393 579 32 %Ej inledd FU 1 663 1 566 2 171 2 551 2 794 9 %Övriga beslut 1 147 1 171 1 482 1 194 1 398 15 %Tabell 31Antal beslut i åtalsfrågor övriga ÅM, 1999–2003År 1999 2000 2001 2002 2003 Skillnad 02/03Åtal 1 738 1 469 1 122 1 442 1 199 –17 %Strafföreläggande 119 157 183 253 266 5 %Åtalsunderlåtelser 62 36 41 38 30 –21 %Nedlagd FU 1 554 1 535 1 788 1 830 1 612 –12 %Ej väckt åtal 625 342 199 264 236 –11 %Ej inledd FU 535 543 521 640 725 13 %Övriga beslut 773 496 721 578 469 –19 %Det totala antalet beslut har ökat under perioden för EBM men inte föråklagarmyndigheterna. Det procentuella förhållandet mellan andelenbeslut som åtal, strafföreläggande och åtalsunderlåtelse har ökat för EBMoch minskat för övriga åklagarmyndigheter.6.3 GENOMSTRÖMNINGSTID OCH LAGFÖRINGSkillnaden mellan EBMs och övriga åklagarmyndigheternas genomströmningstiderberor på att myndigheterna arbetar med olika stora delarav en utredning. Med genomströmningstid avses hos EBM tiden frånbrottsanmälan till beslut i åtalsfrågan. Att EBM använder denna tidsperiodberor på att både åklagar- och polisverksamhet ingår i EBM. Övrigaåklagarmyndigheter mäter genomströmningstid från färdig förundersökningoch inte från brottsanmälan, dvs. man räknar inte med tiden somärendet utreds av polisen.64

Genomströmningstiden har sjunkit både avseende medel- och medianvärden.Tiden kan variera från ett år till ett annat på grund av att dettotala antalet ärenden är så få att ett ärende som avslutas får stor effekt.Detta gäller inte minst för de särskilt krävande ärendena.De åtgärder som vidtas för att öka lagföringen och för att förbättraförundersökningarnas kvalitet bidrar också till minskade genomströmningstider.Äldre ärenden har givits stor uppmärksamhet, vilket leder tillminskade genomströmningstider hos EBM i framtiden. EBM har bedriviten aktiv avarbetning av gamla balanser. Detta leder till att genomströmningstidenpå kort sikt ökar för att sedan minska.För att förtydliga genomströmningstiderna vid en jämförelse visas i diagram34 en sammanslagning av den genomströmningstid som polisen 13.Leonardo 31/12 2003.65

anger för ekonomiska brott och den som RÅ anger för samma brottstyp.Genomströmningstiderna för polis och övriga åklagarmyndigheter liggerdå på samma nivå som hos EBM.66

Diagram 35 visar avslutade ärenden per anmälningsår. De flesta ärendensom avslutas har anmälts under år 2003 eller år 2002. Uppgiften går inteatt redovisa på ärendenivå utan endast på brottsmisstankenivå. Varjeärende på EBM består i snitt av en ekobrottskodad misstanke per mål,hos övriga åklagarmyndigheter består varje mål av i snitt fem misstankarper mål vilket totalt för EBM och övriga ÅM innebär att varje mål i snittinnehåller två misstankar.Under år 2002 uppgick EBM:s lagföringsandel av ekonomiska brott till24 % och övriga åklagarmyndigheters till 36,5 %. För år 2003 lagfördeEBM 24, 5 % och övriga åklagarmyndigheter 30,8 %.6.4 UTREDNINGAR VID POLISMYNDIGHETER I ÖVRIGA LANDETAntalet ärenden i balans äldre än 1 år har varit ungefär lika många somantalet ärenden redovisade till åklagare. Även andelen ärenden i balansav inkomna har ökat. Sedan 1998 är ökningen kraftig. En förklaring tilldetta är att SKV övertagit ekobrottsärenden, som tidigare utreddes vidpolisen. Dessa ärenden är över lag relativt enkla ekobrott som tar förhållandeviskort tid att utreda. De ärenden som återstår för polisen hardärmed blivit mer komplicerade.För första gången sedan 1998 ökar inkomna ärenden och ärenden redovisadetill åklagare. Ärenden redovisade till åklagare har procentuellt settökat något mer än de inkomna. Det betyder att andelen som redovisatstill åklagare ökat något. Andelen har dock varit ungefär densamma sedan1998. Det finns dock stora variationer mellan polismyndigheterna.Det låga antalet inkomna ekobrottsärenden av totalt antal inkomna ärendenberor bl.a. på att ekobrottsbekämpning inte längre förekommer vidsex polismyndigheter, däribland de tre största.Vid de polismyndigheter som fortfarande bedriver ekobrottsbekämpningvarierar andelen ärenden av totala antalet ärenden från mindre än0,1 procent i Västerbotten till 0,4 procent i Östergötland, Jämtland ochNorrbotten. Utredningstimmar för ekobrottsärenden av utredningstimmarnatotalt varierar från 2,4 procent i Västerbotten till 7,5 procent iNorrbotten. Ekobrott är – tillsammans med resultatområdet övriga brottettområde där utredningsresursen minskat tydligt.67

6.5 VERKSAMHETEN VID SKATTEBROTTSENHETERNAUtbyggnaden av skattebrottsenheterna fortgår planenligt. Det totalaantalet utredare uppgick vid slutet av 2003 till 179. Vid utgången av2002 fanns 157 utredare.Antalet avslutade förundersökningar ökade med cirka 40 % under 2003jämfört med 2002 och uppgick till närmare 1400. Då verksamheten vidskattebrottsenheterna fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede ärdet naturligt att prestationerna ökar kraftigt men ökningen överstiger vadsom planerats.De ärenden som avslutats hade till cirka 80 % sitt ursprung i brottsanmälningarfrån skattemyndigheterna. Bland övriga anmälare var konkursförvaltareden största gruppen. 68

7. Lagförda och påföljderDen officiella kriminalstatistiken avseende lagförda personer omfattarhuvudbrott. Det innebär att en del brott inte redovisas där. Uppgifternaär hämtade från BRÅ:s officiella statistik och omfattar endast brott enligtbrottsbalkens 11 kapitel och brott enligt Skattebrottslagen. Sedan 1996 har det skett en mycket kraftig ökning av antalet meddeladenäringsförbud. Vid utgången av år 2003 var det 561 personer som hadenäringsförbud jämfört med 262 vid utgången av 1998 – en ökning med114 %.69

8. ResurserSBE har växt under de senaste åren och detta återspeglas i kostnaderna.Totalt ökar kostnaderna trots en utplaning av kostnader för alla parterförutom skattebrottsenheterna. 71

9. Betalningssäkring, indrivning mmArbetet med att spåras och återföra utbyte av brott är en prioriterad uppgiftför de samverkande myndigheterna. Av avgörande betydelse för attförhindra ekobrott är att vinster från sådan illegal verksamhet kan spårasoch bli föremål för verkställighetsåtgärder d.v.s. betalningssäkring, kvarstadeller utmätning. Detta kräver en mycket nära samverkan mellan olikamyndigheter och en planlagd och taktiskt inriktad verksamhet.Syftet med betalningssäkring är att säkerställa inbetalningen av skatt,tull och avgifter. Länsrätten fattar beslut om betalningssäkring. Beslutom betalningssäkring får endast fattas om det finns en påtaglig risk attden skattskyldige försöker undandra sig att betala fordran av betydandebelopp. När lagen tillämpas finns ofta en grundad misstanke om skattebrott.Dessutom bör det uppmärksammas att den slopade förmånsrättenför skattefordringar medför att SKV kommer att agera för att fordringarsnabbare ska kunna lämnas till KFM.Kronofogdemyndigheterna ska ägna särskild uppmärksamhet åt medverkani bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Detta är ocksånågot som betonas i indrivningspolicyn och i riktlinjerna för borgenärsarbe- 72

tet hos kronofogdemyndigheten. Vidare finns det vid varje KFM personalsom har till uppgift att arbeta med S-indrivning.I indrivningspolicyn framhålls bl.a. vikten av att KFM begränsar skadeverkningarnaav den ekonomiska brottsligheten i första hand genom eneffektiv verkställighet. Vidare betonas att KFM aktivt ska delta i de olikasamverkansgrupper som finns för att stävja ekonomisk brottslighet. HosKFM ska de gäldenärer som drar sig undan sina förpliktelser och de sommisstänks ha anknytning till ekonomisk brottslighet prioriteras.Regler om presumtion för sekretess har den 1 oktober 2001 införts iindrivningsverksamheten och i verksamhet enligt näringsförbudslagen.Ändringen innebär att man kan komma till rätta med de svårigheter somibland funnits vid informationsutbytet med andra myndigheter, samtidigtsom de enskilda som är föremål för kronofogdemyndigheternas åtgärderfår ett starkare sekretesskydd. Vidare har möjligheterna till informationsutbyteökar ytterligare som en följd av de ändringar som gjorts i sekretesslagenden 1 mars 2003. Nya regler infördes då som gjorde det möjligt förSKV och de brottsbekämpande myndigheterna att till konkursförvaltarelämna uppgifter från revisioner och förundersökningar i syfte att effektiviserakonkursutredningarna.Specialindrivningen handlägger normalt de gäldenärer som misstänksför ekonomisk brottslighet. Under 2003 har sammanlagt 417 miljoner 73

kronor. Det bör också observeras att KFM inom utlandsindrivning drivitin sammanlagt 78 miljoner kronor år 2003.9.1 KONKURSTILLSYNKFM är även tillsynsmyndighet i konkurser. Konkurserna förvaltas avkonkursförvaltare som utses av domstol och det är över dessa förvaltaresarbete som KFM utövar tillsyn.Tillsynens syfte är enligt konkurslagen att övervaka att konkursförvaltningensker lagenligt, ändamålsenligt och med bästa möjliga ekonomiskautbyte för borgenären.För att uppfylla regeringens krav på verksamheten utfärdade dåvarandeRSV 1999 rekommendationer för konkurstillsynen. Rekommendationernainnebär bland annat att tillsynsmyndigheten i konkurs ska hörasinnan en förvaltare utses. De innebär också att konkursförvaltaren skage tidig information om den enskilda konkursen och att tillsynen ska skeaktivt och systematiskt samt fokusera på väsentligheter.I tillsynsmyndighetens uppgift ingår att övervaka att konkursförvaltarnaanmäler misstankar om brott och när det finns skäl att meddela närings-74

förbud. Dessutom ingår att bidra till en förbättrad kvalitet på förvaltarnasbrottsanmälningar.Antalet konkurser minskade successivt under senare delen av 90-talet. Enmarginell ökning har därefter skett i början på 2000-talet. Den verkardock ha planat ut under 2003.9.2 SPÅRA OCH ÅTERFÖRA VINNING AV EKONOMISK BROTTSLIGHETEn av de myndighetsgemensamma satsningar som Ekorådet har beslutatom avser behovet av att utbyte av ekobrott kan spåras och återföras.Avsikten med projektet är att EBM, FiPo, SKV, KFM och Tullverket m.fl.gemensamt ska ta fram modeller för hur olika myndigheter kan få kännedomom tillgångar. Detta gäller också arbetsmetoder avseende hur demöjligheter som idag finns att säkerställa egendom ska kunna användas istörre utsträckning och med bättre resultat.Poliser och åklagare m.fl. ska få ökade kunskaper om betalningssäkringoch kvarstad, men också om hur bestämmelserna om utmätning ochkonkurs fungerar. Frågan om hur tillgångar som anträffas vid t.ex. en husrannsakanska kunna säkras bör bli ett normalt led i det brottsutredandearbetet. Vidare ska kunskaperna – om de möjligheter till informations-75

utbyte mellan brottsutredande myndigheter, SKV och KFM samt medkonkursförvaltarna som redan idag finns – öka.För att uppnå detta planerar EBM att genomföra seminarier som riktar sigtill berörda myndigheter. De praktiska erfarenheter m.m. som redovisaspå seminarierna ska – efter förebild av RUBICON-projektet – följas uppoch närmare analyseras. I detta skede kommer projektet också att närmareundersöka vilka förbättringar i regelverket, som är nödvändiga föratt åstadkomma en effektivare indrivning mot de personer och bolag somförekommer i samband med ekonomisk brottslighet.Då det för att åstadkomma ”en kraftsamling mot pengarna” förutom enhöjd kunskapsnivå - krävs en attitydförändring - är det viktigt att seminariernagenomförs så snart som möjligt.9.3 RUTINER, BROTTSUTREDNINGAR I KONKURS – RUBICONEn arbetsgrupp med representanter från bl.a. EBM, RÅ, KFM och fleraandra myndigheter samt konkursförvaltare och revisorer redovisade år1994 sitt arbete i promemorian RUBICON. I promemorian föreslogsen rad åtgärder i syfte att effektivisera brottsutredningarna i konkurs. Irapporten lämnades också förslag till hur ett fördjupat samarbete mellankonkursförvaltare, revisorer och berörda myndigheter skulle kunna utformas.RUBICON-projektet fortsatte genom en seminarieserie år 1997. År2000 tog EBM initiativ till en uppföljning av hur RUBICON-samarbetetutvecklats. Uppföljningen resulterade i en ny riksomfattande seminarieseriehuvudsakligen genomförd under år 2002. Seminarierna har huvudsakligenbestått i en genomgång av den nya bokföringslagen, informationom hur räkenskapsinformation bör tas om hand och en probleminventeringmed diskussion om hur RUBICON-konceptet kan föras vidare.Också frågor om näringsförbud behandlas på semiarierna.Det som har framkommit under seminarieserien har lett till bl.a. följande. Ensammanfattande bakgrund och modell för framtida samverkansformer underRUBICON-konceptet har tagits fram i en promemoria vid EBM. EBM harfrån och med år 2004 fastlagt rutiner för underrättelse till konkursförvaltare.Vidare har konstaterats att de riktlinjer för anmälningsrutiner och samverkansformersom gavs i den ursprungliga RUBICON-promemorian ihuvudsak fortfarande är aktuella. EBM kommer att under 2004 byggaupp ett nytt RUBICON-dokument som publiceras digitalt. Dokumentetska vara lätt att nå för alla berörda. Dokumentet kommer därefter attfortlöpande uppdateras.76

10. Brottsförebyggande verksamhet10.1 ALLMÄNTRedan i regeringens strategi (1994/95:217) uttalades att en ökad viktskulle läggas vid det brottsförebyggande arbetet. I regeringens årliga måloch riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten har detbrottsförebyggande arbetet ytterligare betonats och lyfts fram som enframgångsfaktor för en effektiv ekobrottsbekämpning. I de senast fastställdamålen och riktlinjerna (2000-12-14) uttalas bland annat följande:En ledstjärna ska vara att ingripa mot och avbryta brottsliga förfaranden iett så tidigt skede som möjligt och att i övrigt befrämja det brottsförebyggandearbetet. Detta kan bl.a. innebära att myndigheter prioriterar och utvecklarsåväl sin egen tillsyns- och kontrollverksamhet som olika former av myndighetsgemensammakontrollaktioner, där samverkande myndigheter besökersamtliga näringsidkare i en viss bransch eller inom ett bestämt verksamhetsområde.Även rena informations- och utbildningsinsatser är viktiga, särskiltvad avser nyföretagare och småföretag.I riktlinjerna omtalas dessutom möjligheterna att effektivisera verksamhetengenom s.k. punktmarkering, samarbete med näringslivet, informationsutbyte,analys av lagstiftningsåtgärder m.m.BRÅ har under år 2003 lagt fram två rapporter avseende brottsförebyggandemetoder inom ekobrottsområdet. I Rapport 2003:1 ”Förebyggaekobrott” redovisas och analyseras dels behov och metoder, dels forskningom ekonomisk brottslighet. I Rapport 2003:10 ”En antologi” redovisas15 fristående uppsatser angående förebyggande metoder mot ekobrott.10.2 EBM:s STRATEGIEBM tillsatte under 2002 en arbetsgrupp med uppgift att utveckla strategieroch riktlinjer för att effektivisera myndighetens brottsförebyggandearbete. I maj 2003 redovisades förslag till strategi för EBMs brottsförebyggandearbete (Rapport 2003:1). Förslagen har därefter behandlats ianslutning till verksamhetsplaneringen inför år 2004. Sammanfattningsvisinnebär förslagen att EBM blir en mer aktiv och drivande kraft iutvecklingen av det brottsförebyggande arbetet med tonvikt på att initiera77

och samordna aktiva insatser tillsammans med andra berörda myndigheteroch organisationer.EBM ska vara motorn i utvecklingen av det brottsförebyggande arbetetinom ekobrottsområdet, initiera och samordna aktiva insatser tillsammansmed andra berörda myndigheter och organisationer.Myndighetens brottsförebyggande arbete föreslås omfatta följandehuvuduppgifter:• Att genom informationsinsamling och analys få kunskap om ekobrottslighetensgrunder och förutsättningar• Att utveckla förslag till lagändringar som förhindrar eller försvårarutövandet av de brottsliga handlingarna eller som gör det möjligtatt upptäcka eller minska skadeverkningarna av brottsligheten• Att öka allmänhetens, politikernas och näringslivets kunskap omekobrottslighetens omfattning och skadeverkningar• Att initiera eller medverka i utveckling av metoder och system föratt tidigt upptäcka pågående brottslighet• Att öka och förmedla kunskapen om specifik ekonomisk brottslighetså att enskilda och företag kan skydda sig mot dess skadeverkningareller medverka till att upptäcka och angripa brottsligheten• Att initiera och/eller stödja samverkan mellan olika aktörer ochintressenter.Redan under 2002 pekades ansvar och resurser för det brottsförebyggandearbetet inom EBM tydligare ut i organisationen. Utvecklingsenhetenansvarar för strategiska frågor, metodutveckling och samordningav det brottsförebyggande arbetet. Inom varje avdelning har chefen förspecialenheten ett uttalat operativt ansvar samtidigt som särskilda resurserinom enheterna avdelats för brottsförebyggande arbete.Den ökade betydelsen av och satsningen på det brottsförebyggande arbetetförutsätter ett systematiskt och långsiktigt inriktat utvecklingsarbete därnya eller oprövade metoder m.m. prövas i pilot- eller försöksverksamhet.Brottsförebyggande arbete omfattas normalt inte av de tekniska och ITbaseradesystem som utvecklats för att stödja den traditionella brottsbeivrandeverksamheten. Detta innebär att underlag för planeringen ochrutiner för uppföljning kräver särskilda insatser och därigenom kommeri underläge gentemot den brottsbeivrande verksamheten. Uppföljningmåste därför fortlöpande ske av vidtagna brottsförebyggande åtgärder.Underrättelse- och spaningsverksamhet är en betydelsefull faktor för attupptäcka ekonomisk brottslighet. EBM: s specialenheter har en centralroll med ansvar för operativ spaningsverksamhet men också som en78

central länk i kontakten med övriga myndigheters underrättelse-, spanings-och kontrollverksamhet. I det operativa spaningsarbetet har ettnära samarbete etablerats mellan EBM: s avdelningar och länspolismyndigheternaskriminalenheter.Preventiv Ekonomisk Kontakt (s.k. PEK-besök) har varit den vanligastförekommande arbetsmetoden när det gäller förebyggande arbete inomekobrottsområdet. PEK är myndighetssamordnade besök hos näringsidkarei syfte att informera om bl.a. registrering, bokföring och beskattning.Besöken har under senare år alltmer ifrågasatts och successivt minskat iantal. Samtidigt har alternativa brottsförebyggande metoder, ofta byggdapå samverkan mellan myndigheter och tillsammans med olika intresseorganisationer,lyfts fram.PEK-besöken ger under vissa förutsättningar en möjlighet till positivakontakter med allmänheten. Samtidigt som information lämnas görsiakttagelser och inhämtas information och även kunskap om näringslivetsförutsättningar och problem. Skäl kan alltså finnas att ägna resurser åt enviss form av PEK-verksamhet enbart för att öka kunskapen om verklighetenäven om detta inte utgör huvudsyftet.10.3 SKV:s BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETESKV har generellt till uppgift att förebygga och åtgärda fel och fusk. Denbrottsutredande verksamheten liksom kontrollverksamheten är centralnär det gäller att förebygga brott inom skatteområdet. Det övergripandesyftet är att åstadkomma en preventiv effekt. Inom SKV har primärtskattebrottsenheterna till uppgift att bekämpa och förebygga brottsligverksamhet.Inom skattebrottsenheterna finns kunskap och erfarenhet av risker ochbeteenden som kommer att tas tillvara. Det förebyggande arbetet hosskattebrottsenheterna ligger främst i att samla in, systematisera och analyserainformation. Erfarenheterna från skattebrottsenheterna kommer attanvändas inom SKV i syfte att minska skattefelet.Under 2003 har inom SKV tagits fram en rapport (Skattebrottsenheternasbidrag till skattemyndigheternas brottsförebyggande arbete)som beskriver alternativa brottsförebyggande insatser. En arbetsgruppkommer under 2004 att utveckla en metod med syfte att dra nytta avskattebrottsenheternas erfarenheter från förundersökningarna. Genomden brottsutredande verksamheten kommer unik kunskap att samlas omorsaker och tillfälle till brott. Erfarenheterna kommer att systematiseras79

och vara en grund för SKV:s kontroll- och informationsverksamhet.Informationen kommer även att kunna vara underlag för SKV:s arbetemed att föreslå förändringar i lagstiftningen.Den skatterelaterade brottsligheten är en stor och viktig del i det brottsförebyggandearbetet inom ekobrottsområdet. Som exempel kan nämnasbekämpningen av mängdbrottslighet i form av svart arbete och oredovisadeinkomster. Det är angeläget att finna former för arbetsfördelningoch samverkan mellan skattemyndigheterna, skattebrottsenheterna ochEBM som ger maximalt utnyttjande av den samlade kompetensen ochresursen. Skattemyndigheterna har fortlöpande kontakter med enskildaskattskyldiga och arbetsgivare i registrerings- och deklarationsfrågor. Debrottsförebyggande insatser som ska riktas mot enskilda skattskyldigaeller företag inom skatteområdet bör normalt genomföras av skattemyndigheterna.EBM:s kompetens och resurser bör koncentreras på analyseroch utveckling av lagstiftningsändringar och systemlösningar samt påinformationsinsatser riktade mot grupper av företag eller skattskyldigaoch på kontakter med bland andra intresseorganisationer.10.4 KONTAKTER OCH INFORMATIONKontakter och samverkan med andra myndigheter och organisationer harfått allt större omfattning under 2003. Initiativet till kontakt eller samverkanhar i många fall tagits av organisationer som företräder branscher somhar problem med svart ekonomi i form av svart arbete och undanhållnainkomster.Kontaktskapande verksamhet förekommer på både central och regionalnivå.Nedan förtecknas ett antal exempel på konkreta samverkansformer• Brottsförebyggande aktiviteter tillsammans med enskilda myndighetereller kommuner• Information om ekonomisk brottslighet och myndigheternas förebyggandeverksamhet vid särskilda branschträffar t.ex. Åkerisektioneninom Transport, Sveriges möbeltransportörers förbund,Blomster Grossisternas Riksförbund, byggbranschens företrädare påregional nivå eller lokala företrädare vid samverkan vid större projekt.• Ett fördjupat samarbete mot svart arbete inom restaurangsektornmellan berörda myndigheter och företrädare för Sveriges HotellochRestaurangföretagare, Hotell och Restaurang Facket samt medbemanningsföretagens och musikernas organisationer.80

• Allmän samverkan men också genom konkreta aktiviteter medenskilda LO-distrikt.Information är ett viktigt instrument i det brottsförebyggande arbetet.Informationsaspekten beaktas i alla sammanhang i verksamheten. Mediaär i detta sammanhang en viktig målgrupp men även direkt informationtill olika intressegrupper såsom branschorganisationer, företagarföreningarsamt skolor.Massmedia har stor betydelse när det gäller att sprida information ombrottsbekämpningen i samhället och att informera allmänheten om ekonomiskbrottslighet. Berörda myndigheter har en hög ambition när detgäller tillgänglighet gentemot media och försöker vara en referensmyndighetför journalister i frågor som rör ekonomisk brottslighet.Under året har ekonomisk brottslighet stått i fokus för mediernas intresseoch därmed också intresset för EBM: s verksamhetsområde. Detta avspeglasockså i den publicitetsmätning som EBM lät genomföra bland destörre morgontidningarna under första halvåret 2003. Analysen visar attgenomslaget i pressen fördubblats under 2003 jämfört med året innan.Andra informationsinsatser för att öka kunskapen om den brottsbekämpandeverksamheten inkluderar medverkande vid seminarier, informationtill skolungdomar och studenter samt informationsmöten för myndigheter,organisationer och andra intressenter inom ekobrottsområdet. Informativabroschyrer har tagits fram. En av dessa vänder sig till nystartadesmåföretag och handlar om bokföringsbrott.I november arrangerade EBM tillsammans med Internationella Handelshögskolani Jönköping ett internationellt symposium om ekobrottdär utöver de samverkande myndigheterna ett 20-tal ledande europeiskaforskare medverkade.Under hösten 2003 genomförde EBM en attitydundersökning om svenskarnassyn på ekonomisk brottslighet. Mer än hälften av de intervjuade ansågatt den ekonomiska brottsligheten i Sverige är ganska omfattande. Fler änvar tredje ansåg att det är mycket omfattande. Siffrorna är något högrejämfört med motsvarande undersökning år 2001.Nästan hälften sade sig ha kommit i kontakt med personer som antingenarbetat svart eller anlitat svart arbetskraft det senaste året. Det gälldesärskilt för män, yngre personer med högre utbildning samt höginkomsttagare.Fyra av fem (82,9 %) tyckte inte att samhället/politikerna görtillräckligt för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Den yngstagruppen, 18–24 år, skiljde sig från snittet.81

En viktig företeelse att observera är att dåvarande Riksskatteverket i sinaåterkommande attitydundersökningar uppmärksammade att ungdomarsattityd till svartjobb förändrades till det sämre mellan 1998 och 2001.I olika attitydundersökningar som EBM låtit genomföra har dessutomframkommit att ungdomar accepterar svart arbete och ekonomisk brottsligheti större utsträckning än äldre generationer.Riksskatteverket har därefter genomfört en informationskampanj riktadtill ungdomar i åldern 16-20 år. För att kunna mäta kampanjens effektergenomfördes en s.k. 0-mätning våren 2002. Efter ett års kampanjaktivitermättes dess effekter våren 2003. Mätningen visade att färre tyckteatt svartjobb var okej och att fler också tog avstånd från det. Kampanjenhar fortsatt ytterligare ett år och en ny mätning håller just nu på att sammanställas.De preliminära resultaten visar att den positiva förändringenfortsätter. SKV har därför konstaterat att det går att påverka attityder medinformationskampanjer.10.5 CENTRALA BROTTSFÖREBYGGANDE PROJEKTEn rapport med erfarenheter från frisörprojektet i Malmö överlämnadestill regeringen i november 2002. Projektet finansierades av Finansdepartementetoch riktades mot frisörföretagare, anställda frisörer ochallmänheten. Projektet fokuserade på förebyggande åtgärder med bl.a.information till allmänheten och frivillig certifiering för att stödja seriösverksamhet.Under 2003 har Skattebetalarnas förening tagit initiativ till en seriediskussioner, konferenser och seminarier om den ”svarta sektorn”. Startseminarietgenomfördes i Stockholm och handlade om Frisörprojektet.Även i de följande diskussionerna utgjorde Frisörprojektet ett centraltdiskussionsunderlag.Inom frisörbranschen överväger berörda intresseorganisationer möjligheternaatt vidareutveckla frivillig certifiering och att utvidga den till att blirikstäckande.En kompletterande uppföljning av effekterna av pilotverksamheten iform av redovisad omsättning och taxerad inkomst för frisörbranschen iMalmö efter 2003 års taxering pågår. En redovisning förväntas i börjanav 2004.Under 2001 startade EBM i samverkan med de lokala myndigheternapå Gotland ett projekt med brottsförebyggande inriktning på restaurang-82

anschen på Gotland och ett motsvarande projekt riktat mot den tillfälligahandeln på Gotland.Inom ramen för projekten har samtliga restauranger med utskänkningstillståndbesökts en eller flera gånger. Skattemyndigheten har ocksågenomfört andra kontrollåtgärder riktade mot restaurangföretagen.Vid besök på marknadsplatser och torg har kontroll skett av momsregistrering,F-skattsedel, efterlevnad av informationsskyldighet enligt lagenom tillfällig försäljning samt förekomst av bland annat svart arbetskraft.10.6 REGIONALA BROTTSFÖREBYGGANDE AKTIVITETERPEK-verksamhet (Preventiv Ekonomisk Kontakt) har tidigare varit denvanligast förekommande brottsförebyggande åtgärden. Från och med 2002har denna verksamhet successivt minskat beroende på de oklarheter sområder. Många SAMEB-grupper efterlyser klara lagregler för PEK-verksamheten.Behovet av kombinerade informations- och kontrollbesök hos företaginom i första hand branscher där man vet att fusk förekommer förs avmånga fram som en effektiv och verkningsfull brottsförebyggande åtgärd.De föreslår att resursfördelning och framförallt lagstiftning anpassas så attsådana besök av polis och skatteförvaltning i samverkan kan genomföras.Riktade projekt såsom ”Vita Kusten” har liksom tidigare år bedrivits i olikalän. Samverkande myndigheter har varit dåvarande SKM, EBM och KFM.Även, kommuner, Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden har varitinvolverade i sådan verksamhet. Projekten har bl.a. avsett byggbranschen,restauranger och tillfällig handel. Projekten uppfattas både av de berördamyndigheter och av branschföreträdare som mycket väsentlig och viktigt.Som en följd av pilotprojektet inom frisörbranschen har regionala/lokalainitiativ med inslag av såväl kontroll av som information till frisörer föratt motverka svart arbete. Stort intresse har visats från frisörerna, både desom är anslutna till Frisörföretagarna och andra. I en region har projektetäven inbegripit att frisörerna erbjudits en certifiering.För att få denna ställs följande krav:• Kassaregister med kvitto och kontrollremsa• Synlig prislista• Erforderliga registreringar hos SKV• Ansvarsförsäkring• Anmälan till miljönämnden• Företaget bör ha kontokortsterminal (ej krav)83

Av länets 600 registrerade frisörer har ungefär hälften besökt informationsträffarna.I dagsläget har drygt 60 företag blivit certifierade. Informationska också ges vid frisörutbildningen.Andra exempel på brottsförebyggande åtgärder är• särskilda EKO-brottsdagar med deltagare från berörda myndigheter,intresseorganisationer m.fl.• seminarier med representanter från EBM, dåvarande SKM och KFMsamt personer från olika organisationer som arbetar med att hjälpainvandrare som är företagare eller vill starta näringsverksamhet.Syftet var att finna vägar för att nå ut till den berörda kategorin medinformation om regelverk och myndigheter.• En Östersjödag för ett utökat myndighetssamarbete i Östersjöregionen.Temadagen samlade ett drygt fyrtiotal deltagare från de samverkandemyndigheterna och några konkursförvaltare. En uppföljningär planerad att ske med ett seminarium under våren 2004.• Ett regionalt informationsprojekt under år 2002 bestående av EBM,dåvarande SKM, KFM, LST, tullen och polismyndigheten. Informationsprojektethar under 2003 skickat ut ett pressmeddelande ”Enadfront mot ekonomisk brottslighet” som fick visst genomslag i media.Samtliga myndigheter deltog också i oktober i ett dubbelsidigt uppslagi tidningen Länstidningen. Distributionen skedde dels via dagspressoch dels via utskick till skolorna i regionen. Artiklarna riktadesig mot allmänheten. Syftet var att visa på konsekvenser av att arbetasvart och att visa samarbetet mellan myndigheterna.• Försök med samverkande information till elever vid gymnasieskolor.Syftet var att informera om de personliga konsekvenser som kan bliföljden vid oreglerade skulder (betalningsanmärkningar), avslöjandeav svartarbete, fusk och ekonomisk brottslighet m.m. Försöksverksamheten,som genomfördes våren 2001, mottogs så positivt av såvälelever som lärare beslutade att fortsätta verksamheten i andra skolor ilänet.84

11. Undersökning av näringsförbudensefterlevnad 14Ett näringsförbud kan meddelas för en period mellan tre och tio år.Efterlevnaden övervakas av kronofogdemyndigheten, som i sitt arbetemed denna tillsynsuppgift kan begära biträde av polismyndigheten. Detär PRV som för det offentliga registret över meddelade näringsförbud.Överträdelse av näringsförbudet är straffbelagt och kan innebära enförlängning av förbudet med högst fem år. Den som gör sig skyldig tillöverträdelse kan dömas till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa ärstraffskalan böter eller fängelse i högst sex månader. Dessutom ska förbudstidennormalt förlängas.EBM, PRV och SKV och KFM har i samverkan tagit fram en rapportsom belyser hur näringsförbudens efterlevnad kan förbättras. I rapportenlämnas förslag till ändringar i lagstiftningen och andra åtgärder som kanbidra till att näringsförbudsinstitutet kan bli mer verkningsfullt.Projektet omfattar dels en undersökning avseende kronofogdemyndigheternastillsyn av de näringsförbud som påbörjats under andra halvåret2002 och dels en undersökning av de näringsförbud som börjat gälla tidigareoch som fortfarande gällde den 31 december år 2002. Projektet harockså omfattat en genomgång av omständigheterna kring och åtgärdermed anledning av anmälda misstänkta överträdelser av näringsförbudeninom dessa grupper.Sedan 1996 har det skett en mycket kraftig ökning av antalet meddeladenäringsförbud. Vid utgången av år 2003 var det 561 personer som hadenäringsförbud jämfört med 173 vid utgången av 1995 – en ökning med217 %. Ökningen beror på att åklagarna numera yrkar näringsförbud ifler fall än tidigare.Ändamålet med näringsförbudet är främst att hindra personer som inäringsverksamhet orsakar stora skador från att fortsätta med detta. Föratt uppnå denna effekt är det nödvändigt att tillsynen över förbuden äreffektiv.14.Avsnittet är en sammanfattning av innehållet i rapporten avseende uppföljning av näringsförbudensefterlevnad och tillsyn. Rapporten kommer att lämnas under 2004.85

12. Internationella kontakter och samarbeteEBM har under 2003 fortsatt att utveckla internationella kontakter påekobrottsområdet. Utöver löpande kontakter med ekobrottsbekämpandemyndigheter i Norden har EBM deltagit i den årliga Nordiska Ekokonferensensom 2003 arrangerades av SØK, EBM: s motsvarighet i Danmark.Även utanför närområdet har ett stort intresse visats för hur Sverige bedriverekobrottsbekämpning och EBM:s unika myndighetskonstruktion.Inom korruptionsområdet har EBM biträtt Justitiedepartementet i framförhandlandetav FN: s konvention mot korruption och deltagit i FN: sstraffrättsliga kommission. EBM har deltagit i arbetet inom EuroparådetsGroup of States against Corruption (GRECO) och i OECD: s arbetsgruppmot korruption i internationella affärsförhållanden.EBM har deltagit i ett förberedande möte vid UNAFEI i Japan. Vidmötet planerades för ett nytt seminarium om ekonomisk brottslighet,vilket ska genomföras vid FN: s kongress i Thailand 2005.Ekobrottsbekämpande myndigheter deltar i det PHARE-finansieraderättsbiståndsprojekt. PHARE är ett EU-program som syftar till samarbetemellan ett anslutarland och medlemsländernas myndigheter samtatt stödja anslutarländernas anpassning till kraven för medlemskap i EU.Därutöver har myndigheterna deltagit i ett antal seminarier arrangeradeav Östersjöstaternas råd.De ekobrottsbekämpande myndigheterna deltar dessutom i• Financial Action Task Force. (FATF) som är en aktionsgrupp förbekämpning av penningtvätt och terroristbekämpning med kansliinom OECD. Sverige innehar under perioden juli 2003 till juni2004 ordförandeskapet i organisationen. En särskild utsedd tjänstemanvid Finansinspektionen biträder ordföranden. Finansinspektionenhar inom ramen för FATF utvärderat hur Sverige uppfyller dekrav som ställs genom FATF´s rekommendationer om penningtvättrespektive finansiering av terrorism.• Committee of European Securities Commissions (CESR), den EuropeiskaVärdepapperstillsynskommittén. CESR är rådgivare tillEU-kommissionen i värdepappersfrågor. CESR ska säkerställa ettkonsekvent genomförande av de rättsakter som antas. CESR skasamråda med berörda parter innan den avger sitt yttrande.86

Kommitténs arbete innebär att permanent medverka i gemensammaoch gränsöverskridande utredningar/tillsynsärenden samt att koordineragodkännande/tillsynsmekanismerna. CESR:s arbete som rådgivareinnebär att lämna förslag till tekniska direktiv som ingår i denfinansiella handlingsplanen (FASP). Direktiven är bl. a. InternationalAccounting Standards (IAS) Marknadsmissbruk, Prospekt, Investeringstjänstedirektivetoch Öppenhetsdirektivet.• I Östersjösamarbetet i en expertgrupp inom Operativa Kommittén(OPC) som berör penningtvätt och finansiering av terrorism. I OPCingår följande länder: Sverige, Finland, Danmark, Norge, Island,Tyskland, Ryssland, Polen och Baltländerna.FIPO deltar i Egmont Group, som för närvarande består av 84 länder ochinternationella organisationer. Egmont har en s.k. Secure Web, till vilkenFIPO är uppkopplad. Här finns möjlighet att ta emot och lämna informationom nya modus operandi, lagstiftning och utbildning.87

13. Kompetens och metodutveckling13.1 EKOBANKEBM har som vision att vara motorn i samhällets kamp mot ekobrottsligheten.En viktig framgångsfaktor är att tillvarata den kunskap ocherfarenhet som fortlöpande skapas i ekobrottsbekämpningen och att göradenna åtkomlig för alla i organisationen.EBM: s utvecklingsarbete har varit intensivt under året. Projektet Ekobanken,som går ut på att bygga upp en kunskaps- och erfarenhetsbanksom stöd i det operativa arbetet, har nu hunnit så långt att informationhar börjat läggas in i en pilotversion. Ett annat framträdande inslag iutvecklingsarbetet är att säkerställa kvaliteten i det operativa arbetet.Utvecklingen av en modell för kvalitetsuppföljning och kvalitetssäkringhar nu kommit så långt att utvärderingar och dokumentation av dettasedan november 2003 sker på alla kategori 3-ärenden.I syfte att skapa rutiner och system för detta har under 2003 utvecklingav ett system, Ekobanken, pågått. Systemet kommer initialt att görastillgängligt för en begränsad användargrupp, i princip en kammare påvarje avdelning, i en pilotverksamhet. I nästa steg ska systemet göras tillgängligtför alla inom EBM för att i framtiden kunna användas av allaberörda aktörer i ekobrottsbekämpningen. Systemet som togs i pilotdrifti februari 2004 ska stödja den operativa verksamheten i utredning ochlagföring. Genom att fungera som en kunskapskälla och erfarenhetsbanksamt genom att stimulera kontakten mellan medarbetarna ska Ekobankenbidra till att höja kvaliteten i det operativa arbetet och skapa förutsättningarför att genomströmningstiden minskar.13.2 UTBILDNINGEBM har byggt upp en omfattande utbildningsverksamhet med ettbrett kursutbud som omfattar närmare 15 olika kurser. Utbildningarnavänder sig både till de egna medarbetarna och till personal som arbetarmed ekobrottsbekämpning vid samverkande myndigheter. Främst är detåklagare, ekorevisorer, poliser, skattebrottsutredare och administratörersom deltagit i utbildningarna. Kursplanen är uppbyggd både för att respektiveyrkesgrupp ska erhålla nödvändig hög ”spetskompetens” inom88

sitt område och för att de olika yrkesgrupperna ska öka förmågan attsamverka i yrkesgemensamma utredningsteam. En god kunskap om vadrespektive yrkesgrupp kan bidra med är grunden för ett bra utredningsresultat,inte minst vid komplicerade utredningar. Därför har ett flertalyrkesgemensamma kurser på olika nivåer tagits fram.Åklagare, poliser och ekorevisorer som utreder brott mot insiderstrafflagendeltar vid licensutbildning för mäklare. Under året har utbildningsutbudetkompletterats med en interaktiv kurs i räkenskapsanalys som ären fortsättning på en kurs i redovisning.Administrativ personal har genomgått ekokurs för administratörer. Vidarehar en första omgång av en särskild kurs för ekopoliser genomförts. Ekopoliskursenvänder sig uteslutande till poliser inom och utom EBM somutreder ekobrott. Avsikten är att kursen ska höja polispersonalens kompetensinom de specifika områden som rör ekopolisens arbete.Vad gäller den utbildningsverksamhet som EBM ansvarar för har totaltunder 2003 närmare 400 personer, innefattande EBM: s egen personaloch personal från externa samverkande myndigheter, genomgått de olikakurserna. Under 2003 har totalt 94 externa åklagare, poliser och skattebrottsutredaredeltagit i EBM: s kurser.EBM:s åklagare har som tidigare år deltagit i RÅ:s specialistutbildningar.För myndighetens ekorevisorer har under året påbörjats en utvecklingsochutbildningsinsats för att med IT-stöd förbättra möjligheterna attanalysera främst omfattande bokföringsmaterial.Med hänsyn till den snabba utvecklingen inom IT-området på senare år,inte minst inom näringslivet, som för EBM: s del bl.a. medfört krav påmycket hög kompetens för att säkra information i IT-miljöer, har myndighetenfortsatt satsningen på avancerade utbildningar för IT-specialisternai den operativa verksamheten.Den kompetens som EBM: s personal besitter inom främst ekobrottsområdethar också kommit andra till del genom att myndighetens medarbetaredeltagit som lärare vid utbildningar som bl.a. RÅ, Domstolsverket,Polishögskolan och revisorsorganisationerna FAR och SRS anordnat.13.3 METODUTVECKLINGNär konkursförvaltare och skattemyndigheter anmäler misstanke ombrott har ofta lång tid förflutit från det att brottet begicks. Påfallande89

många bolag som anmälts har underlåtit att upprätta och lämna in årsredovisningtill patent- och registreringsverket.Sedan hösten 2002 har EBM bedrivit ett projekt med syfte att så tidigtsom möjlig upptäcka ekonomisk brottslighet med hjälp av PRV: s informationom vilka bolag som inte lämnat sin årsredovisning.Projektet har inriktats på nystartade bolag eftersom de erfarenhetsmässigttillhör ”riskgruppen” för att användas i ekonomisk brottslighet. I arbetethar även ingått att studera revisorerna och deras agerande i de berördabolagen mot bakgrund av revisorernas anmälningsskyldighet vid misstankeom brott enligt aktiebolagslagen.Projektet har avgränsats till att omfatta 82 brottsanmälningar avseendemisstanke om bokföringsbrott.• I 15 fall har beslutats att inte inleda förundersökning då årsredovisningarsenare lämnats in• I 15 fall pågick redan förundersökning för andra misstänkta brott• Av de resterande 52 anmälningarna har 23 personer bedömts varainvolverade i grov ekonomisk brottslighet• Sju domar har hittills meddelats, samtliga fällande• 49 bolag har försatts i konkursEn slutlig utvärdering av projektet kommer att genomföras under 2004.Redan nu kan dock konstateras att det arbetssätt och den samverkansom prövats varit framgångsrik och inneburit att brottsligheten kunnatupptäckas och lagföras på ett mycket tidigt stadium. Ur ett förebyggandeperspektiv är detta mycket angeläget och kan innebära att även pågåendebrottslighet stoppas.90

14. Ekobrottsforskning 15Den svenska forskningen om ekonomisk brottslighet har länge varit ettförsummat område. BRÅ har mellan1998–2002 lämnat ekonomiskt stödtill forskning med sammanlagt 26 miljoner kronor i syfte att bygga uppekobrottsforskningen i landet. Bakgrunden är regeringens strategi motden ekonomiska brottsligheten från år 1995, där en hörnsten var behovetav att öka kunskapen om ekobrottsligheten.Sven-Åke Lindgren (2001), vid Sociologiska institutionen vid Göteborgsuniversitet, beskriver i en uppsats i den internationella BRÅ-antologinWhite-Collar Crime Research. Old Views and Future Potentials, hur ”manschettbrottslighet”har intresserat forskare ända sedan 1800-talet.Martin Bergquist (2002) vid Kriminologiska institutionen vid Stockholmsuniversitet har i licentiatsavhandlingen Ekonomisk brottslighet– Något att räkna med? gjort en omfattande genomgång av begreppetekonomisk brottslighet i den internationella litteraturen.Tage Alalehto (2003), vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet,har inventerat den internationella forskningslitteraturen ochsammanställt ekobrott på olika områden i rapporten Fiffelstrategier videkonomisk brottslighet. Hans översikt tar helt sikte på hur fifflarna gått tillväga när de har utfört sina brott.I en uppsats har Tage Alalehto tillsammans med Jan Sjödin, i antologinFörebyggande metoder mot ekobrott (BRÅ, 2003), som är utgiven på initiativav de samverkande myndigheterna i Ekorådet, beskrivit ett fall iSverige där en oseriös entreprenör lurade både länsstyrelsen och kommunenpå miljonbelopp. De investeringar som skulle dra jobb och välståndtill orten visade sig sakna täckning.Karin S. Thorburn (2002), vid Dartmouth College i Hanover USA,frågar sig hur någon som investerar i aktier kan veta att inte direktörernalägger beslag på pengarna för egen räkning? Direktörerna kan sälja utbolagets egendom till underpris till ett företag som de själva kontrollerar,de kan bevilja sig själva fördelaktiga lån, sälja aktier till sig själva elleranhöriga för en billig penning och betala sig själva för höga ersättningar.15.Texten är en förkortad version av en broschyr som BRÅ har gett ut under år 2004.91

Särskilt det sista exemplet har hög aktualitet i dagens näringsliv. EnligtKarin S. Thorburn har utformningen av styrelsen, belöningssystem ochröststyrkan på aktierna stor betydelse för att motverka ekobrott.På BRÅ:s initiativ inventerades först den nordiska ekobrottsforskningen– Forskning om ekonomisk brottslighet. En översikt (Korsell m.fl., 1999)– och därefter den internationella, Från storsvindel till småfiffel. Teman iinternationell ekobrottsforskning (Lindgren och Theandersson, 2000). Deninternationella översikten tar upp olika teman, som orsakerna till brottenoch vilka gärningsmännen är.Oskar Engdahl (2003), vid Sociologiska institutionen vid Göteborgsuniversitet, har i doktorsavhandlingen I finansvärldens bakre regioner. Enstudie om finansiella offshoremarknader och ekonomisk brottslighet lämnatytterligare näring till den senaste tidens kriminalpolitiska utveckling.Förutom i Sverige har särskilda satsningar skett för ekobrottsforskningeni Norge och Finland. Som framgår av Paul Larssons översikt har Norgetidiga exempel på ekobrottsforskning genom Vilhelm Auberts klassiskaundersökning av företagare som bröt mot pris- och ransoneringslagarna.En uppgift för BRÅ har varit att öka utbytet mellan ekobrottsforskare.Sammanställningen av den nordiska ekobrottsforskningen – Forskning omekonomisk brottslighet. En översikt (Korsell m.fl., 1999) – var ett resultat avett seminarium med ekobrottsforskare. Tillsammans med Göteborgs universitethar ytterligare ett seminarium anordnats. Där deltog även någrainternationella forskare och seminariets föredrag och artiklar finns samladei White-Collar Crime Research. Old Views and Future Potentials. Lecturesand Papers from a Scandinavian Seminar (Lindgren, m.fl., 2001).Ett viktigt resultat av ekobrottsforskningen är att vi måste bli lika bra påatt mäta den ekonomiska brottsligheten som vi är på den traditionellabrottslighetens område. Martin Bergquists (2002) avhandlingsprojekt,med delredovisningen Ekobrott – Något att räkna med?, handlar egentligenom hur den ekonomiska brottsligheten ska kunna mätas.I Hazel Croalls (2004) rapport, Lurad och förgiftad, diskuteras också behovetav och möjligheterna till att mäta den ekonomiska brottsligheten. Enviktig del i BRÅ:s uppdrag har varit att öka utbytet mellan ekobrottsforskareoch förbättra kunskapsläget om det internationella forskningsläget.Här har seminarier och sammanställningar spelat en viktig roll.Erik Wesser (2001) vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitethar i sin avhandling, ”Har du varit ute och shoppat, Jacob?”. En studie av92

Finansinspektionens utredning av insiderbrott under 1990-talet, undersöktsamtliga 344 utredningar från åren 1991–1999. Av dessa gick 27 utredningarlämnades 27 över till åklagare, som beslutade att åtala i åtta fall,varav sex fall ledde till fällande dom.BRÅ stöder ett forskningsprojekt vid Lunds universitet som behandlarkorruption inom näringslivet. I en uppsats i antologin Förebyggandemetoder mot ekobrott (BRÅ, 2003) skriver Katarina Jacobsson och DavidWästerfors att problemet med mutor är vad som juridiskt är korrupt, kani vardagliga termer beskrivas som något klanderfritt. I stället för begreppsom muta, bestickning och korruption kallas det för ”provisioner, konsultuppdrag,gåvor, resor och bjudningar”.En annan forskare som betonat gråzonernas betydelse för att förklara denekonomiska brottslighetet är Antoinette Hetzler (2003) vid Sociologiskainstitutionen vid Lunds universitet. Hon har studerat de finansiella marknadernaoch kommit fram till att marknadsmissbruk inom de finansiellamarknaderna utmärks av att de sker i gråzonen mellan det lagliga ocholagliga.Samuel Cavallin (2002), vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping,studerar också regleringen av de finansiella marknaderna. Det finnsen regel om otillbörlig kurspåverkan som tar sikte på i och för sig lagligaåtgärder, men det finns ett otillbörligt syfte med åtgärderna. Nämligen atttjäna pengar på systemet. Samuel Cavallin menar att lagstiftaren försökerkomma åt ett gråzonsbeteende straffrättsligt genom rekvisitet ”otillbörligtsyfte”. Han menar att straffstadgandet är tomt på rättsligt innehåll eftersomvad som är otillbörligt på kapitalmarknaden inte är allmänt känt.I BRÅ-rapporten Organiserad brottslighet – lösa maskor eller fasta nätverk(Korsell m.fl., 2002), har ett stort antal forskare gått samman och getten översiktlig bild av läget i Sverige. Rapportens slutsatser är att denorganiserade brottsligheten består av nätverk med aktörer som arbetartillsammans för att begå brott. Det rör sig främst om smuggling av narkotika,alkohol, tobak och dopningsmedel samt organiserade stölder,handel med kvinnor och vapenhandel. Den organiserade brottslighetenägnar sig också åt ekobrott, som skattebrott, handel med skalbolag, svartarbetskraft och bedrägerier.BRÅ har tillsammans med Försäkringsförbundet, som representerar deprivata försäkringsföretagen, Riksförsäkringsverket, som är ansvarig förden offentliga försäkringen, och Juridiska fakulteten vid Lunds universitetinitierat ett forskningsprojekt som tar sikte på att se sambandet mellanbedrägerier mot den offentliga och privata försäkringen. En rapport för-93

fattad av Helén Örnemark Hansen, Fredrik Andersson och Anette Ohlssonär aviserad till nästa år. Den kommer även att innehålla metoder föratt motverka bedrägerier. En bärande tanke i projektet är att många brottskulle kunna förebyggas om samarbetet mellan de privata försäkringsbolagenoch försäkringskassorna kunde öka eftersom gärningsmännenutnyttjar det ena försäkringssystemet mot det andra.I översikten av den internationella ekobrottsforskningen – Från småfiffeltill storsvindel – redovisas kunskapsläget om vilka som begår ekobrott(Lindgren och Theandersson, 2000).En svensk forskare som betonat personlighetens betydelse för ekobrott ärTage Alalehto (2002). I Fifflarens personlighet, En studie om personlighetsdragetsbetydelse vid ekonomisk brottslighet redovisar han intervjuer medföretagare och urskiljer tre personlighetstyper av ekobrottslingar.Ekobrottsforskningen har också undersökt gärningsmännen från ettgenusperspektiv. Av den internationella forskningsöversikten framgår attkvinnor är underrepresenterade bland ekobrottslingarna, på samma sättsom vid traditionell brottslighet (Lindgren och Theandersson, 2000).En viktig förklaring är att det är betydligt färre kvinnor än män som ärföretagare och kvinnorna hamnar därför långt ned i statistiken över brottsom sker inom ramen för näringsverksamhet. Fler män än kvinnor harockså sådana positioner i företag att de har tillfälle till att begå vissa typerav ekobrott. Däremot har kvinnor en sådan position att de kan begå förskingringoch bedrägerier.I Oskar Engdahls (2003) doktorsavhandling, I finansvärldens bakre regioner.En studie om finansiella offshoremarknader och ekonomisk brottslighet,undersöks skatteparadisen och olika svenska ekobrottshärvor som harhaft koppling till dessa.Oskar Engdahl (2000) har tidigare gett ut en översikt av skatteparadisen iBRÅ-rapporten Finansiella offshore-marknader och skatteparadis.Lotta Pettersson vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitetoch Vanja Lundgren vid motsvarande institution i Oslo (2002) harstuderat den ekonomiska brottsligheten i åkeribranschen. I BRÅ-rapportenJust in time. Ekobrottslighet inom svensk och norsk långtradartransportbeskrivs de strukturella problem som förklarar brottsligheten.Ett annat gränsöverskridande forskningsprojekt gäller brott som tullenupptäcker och anmäler. Anna K. Hansson vid Internationella Handelshögskolani Jönköping kartlägger bedrägerier i samband med gräns-94

överskridande handel. Det handlar om företag som importerar varorfrån tredje land (länder utanför EU) och som uppger felaktiga uppgifteri tulldeklarationerna i syfte att minska eller eliminera avgifter, skatter ochtullar.I sin uppsats i antologin Förebyggande metoder mot ekobrott (BRÅ, 2003),förespråkar Katarina Jacobsson och David Wästerfors, vid Sociologiskainstitutionen vid Lunds universitet, att en förebyggande metod mot korruptionär att kalla mutor vid dess rätt namn.Att förebygga fel och fusk. Metoder för reglering och fusk (Korsell och Nilsson,2003) – tar sikte på hur regering och riksdag genom att arbeta merstrukturerat med lagstiftning bättre kan förebygga ekobrott och att styramyndigheterna på ett sådant sätt att de förebygger brott. Ett viktigt inslagi regeringens arbete är att ställa krav på fakta om hur det ser ut medbrottsligheten på olika områden.Förebygga ekobrott. Behov och metoder (BRÅ, 2003) – vänder sig till debrottsbekämpande myndigheterna, som polis, åklagare, EBM och SBE.Bakom rapporten ligger ett regeringsuppdrag om att ta fram ekobrottsförebyggandemetoder. Rapporten innehåller bland annat en rad förebyggandemetoder strukturerade enligt en modell som brukar användas föratt förebygga traditionell brottslighet (situationell brottsprevention).Som ett led i regeringsuppdraget att ta fram ekobrottsförebyggande metoderför de brottsbekämpande myndigheterna genomfördes en omfattandeenkät riktad till personer verksamma som bland annat konkursförvaltare,skatterevisorer, kronofogdar, skattebrottsutredare, poliser och åklagare.Enkäten finns redovisad i en rapport (Canow, 2003) och i en uppsatsmed inriktning på förebyggande metoder (Canow, 2003a).Bengt Larsson (2004), vid Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitetet,har utvärderat anmälningsskyldigheten och i en kommandeBRÅ-rapport – Revisorers anmälningsskyldighet – kommer resultaten attredovisas.År 1988 genomförde Sören Wibe (1990), numera vid Skogshögskolani Umeå, på BRÅ:s uppdrag en omfattande enkätundersökning för attfånga attityden till ekobrott. Tretton år senare gjorde Sören Wibe (2003)om undersökningen för att se om det hade inträffat några förändringar.Resultatet indikerar att allmänheten idag i högre grad än tidigare accepteraren skärpt kontroll av deklarationerna som ett led i kampen mot denekonomiska brottsligheten. Ytterligare ett resultat är att fler vill satsa påekobrottsbekämpning i företag jämfört med tidigare.95

15 Problemområden och framtida hot15.1 TEORETISK BAKGRUND TILL ANALYSENNär EBM gjorde den första samlade lägesredovisningen som underlagför regeringens myndighetsgemensamma riktlinjer för ekobrottsbekämpningeninför år 2000 (Rapport 1999:2), var det första gången som ensamlad redovisning och analys av ekobrottsligheten gjordes. Det ansågsdå lämpligt att lägga en generell kausal modell till grund för analysen.Avsikten med den samlade analysen var att den skulle tjäna som underlagför en effektivare brottsförebyggande verksamhet och en effektivare ekobrottsbekämpningoch i det perspektivet ansågs det lämpligast att fokuserapå orsakerna till ekobrottsligheten, eftersom det måste vara lättare attangripa ett missförhållande om man vet orsakerna. Detta hindrade inteatt även effekterna av ekobrotten analyserades systematiskt.I den analysen utgick man ifrån en modell som kallas för rutinaktivitetsteorinoch som har konstruerats av Cohen, L. E. & Felson, M. (1979).Modellen vill förklara ett brott med tre grupper av orsaksvariabler, nämligenen motiverad gärningsman, brottstillfällesstrukturen samt avsaknadenav effektiva väktare eller m.a.o. avsaknad av effektiv kontroll.I EBM:s analys anpassades rutinaktivitetsteorin till att analysera den ekonomiskabrottsligheten. Den anpassade modellen återges grafiskt i figur 45. Analysmodell för den ekonomiska brottsligheten96

I april 2002 uppdrog Ekorådet åt EBM att göra en hotbildsanalys beträffandeden ekonomiska brottsligheten. Modellen har legat till grund förden hotbildsanalys som genomfördes och redovisades för Ekorådet i Maj2003.Modellen utgår från olika typer av ekonomiska brott. I EBM:s analys kombegreppet motiverad gärningsman att vidareutvecklas genom att meraneutralt avse människors motivbildning. Med motivbildning avses då delsmänniskors målsättningar och dels deras uppfattningar om bästa sättenatt nå målen. I analysen studerades således hur olika faktorer i tillfällesstrukturenoch i kontrollstrukturen (vad som kallas avsaknad av effektivaväktare) påverkade människors motivbildning så att de begick ekobrott.Utöver tillfällesstrukturen och kontrollstrukturen infördes ytterligare engrupp orsaksvariabler i EBM:s modell, nämligen sociala värden, normeroch attityder som har betydelse för om en person väljer att begå ett brott.I EBM:s rapport framhölls att tillfällesstrukturen kan beskrivas utifrånolika indelningsgrunder. En grundläggande indelning som ansågsanvändbar var baserad på vilka som blir offer för ekobrotten. Offret kanju sägas ha erbjudit brottstillfället. Detta kan i sin tur ske på många olikasätt. En klassificering av olika variabler i tillfällesstrukturen kan därförinnehålla ytterligare indelningsgrunder utöver en grundläggande indelningi offer.Med kontroll avsågs framför allt myndighetskontroll av olika slag, menäven fackliga organisationer och branschorganisationer kan kommaifråga. De myndigheter som framför allt är aktuella är de tio samverkandemyndigheterna mot ekobrott men även vissa andra myndigheter kundebli aktuella såsom Försäkringskassan och KO/Konsumentverket m.fl.När det gäller ekonomiska brott påverkas människornas motivbildningäven av förändringar inom samhällsekonomin och politiken, men också storatekniska förändringar kan påverka ekobrottsligheten. Dessa samhällsförändringarkan påverka individernas motivbildning antingen direkt ellerindirekt genom påverkan på de andra variabelklustren i modellen. Ettexempel på en sådan förändring är övergång till eurovaluta.Den omedelbara skadliga effekten av ett ekobrott kan naturligtvis mätasi det antal kronor som någon blir bestulen på. Vi vill även fånga in indirektaeller långtgående skadliga effekter av ekobrotten såsom• Vissa ekobrott binder upp orimliga stora andelar av myndigheternasutredningsresurser• Fördelningspolitiken saboteras97

• Ekonomiska förluster för långivare, leverantörer m. fl.• Ökad kapitalflykt/minskad BNP• Ökad arbetslöshet• Snedvriden konkurrens• Hot mot demokratin och rättsstaten• Förtroendeskada för det politiska systemet15.2 FRAMTAGANDET AV HOTBILDENEkorådets arbetsgrupp beslöt i augusti 2002 att det skulle tillsättas en s.k.expertgrupp med representanter för de myndigheter som ingår i arbetsgruppenför att identifiera de ekonomiska brott som kunde anses utgörade främsta hoten.Expertgruppen som kom att bestå av ett tjugotal representanter för deflesta av Ekorådets myndigheter. Gruppen arbetade i tre mindre gruppermed att ta fram de områden inom ekobrottsligheten som man ansåg hastörst skadeverkningar i nuläget men som även ansågs utgöra ett hot omän värre skadeverkningar inom ett femårsperspektiv. De tre gruppernaenades slutligen om att lyfta fram följande områden.• Svart arbete• Mervärdesskattebedrägerier• Punktskatter• Oredlighet mot borgenärer• Missbruk av associationsformer och bokföringsbrott• Brott på aktiemarknaden• Bedrägerier och trolöshet mot huvudman• Organiserad brottslighet• Ekobrottslighetens servicefunktionerVid sammanträde 2002 09 23 beslöt Ekorådets arbetsgrupp att man skullearbeta vidare med dessa breda områden men att EBM:s utvecklingsenhetskulle specificera dem i aktuella modus operandi inför det seminariumsom Ekorådets arbetsgrupp skulle genomföra 24–25 oktober för att diskuterahotbilden. Till detta seminarium lämnade EBM: s utvecklingsenhetäven ett specificerat förslag till vad som inom ovan nämnda bredabrottsområden skulle utgöra hotbilden. Vid seminariet den 24 och 25oktober diskuterades detta förslag och efter vissa preciseringar fastslogsföljande förslag till hotbild att presenteras för Ekorådet vid dess sammanträde6–7 november 2002.98

HotbildenEkobrottslighetens servicefunktioner• Oseriösa lagerbolagsbildare och missbruk av associationsformer• Oseriösa rådgivare och skatteparadisSvart arbete• Näringsidkares svartarbete inom kontantbranscherna• Svartjobb och bemanningsföretagMervärdesskattebedrägerier• Särskild inriktning mot gränsöverskridande handelBrott på den finansiella marknaden• Insiderbrott• Övrigt (t.ex. falska bankgarantier)Företagsrelaterade bedrägerier• Kreditbedrägerier m.m.Konkursrelaterad brottslighet och oredlighetOrganiserad brottslighet.Fördjupad analysEkorådets beslöt vid sammanträde 6–7 november 2002 att Ekorådetsarbetsgrupp skulle arbeta vidare medEkobrottslighetens servicefunktioner• Oseriösa lagerbolagsbildare och missbruk av associationsformer• Oseriösa rådgivare och skatteparadisSvart arbete• Näringsidkares svartarbete inom kontantbranscherna• Svartjobb och bemanningsföretagMervärdesskattebedrägerier• Särskild inriktning mot gränsöverskridande handel99

15.3 SVART ARBETE INOM KONTANTBRANSCHERNADet hotfulla beteendetHotbildsanalysen har koncentrerats till de s.k. kontantbranscherna, mendet förekommer lika mycket svart arbete inom faktureringsbranscherna,där byggbranschen i vidsträckt bemärkelse är det främsta exemplet.Hotbildsanalysen har i denna etapp främst av resursskäl fokuserat påkontantbranscherna och det är naturligt att i nästa steg ägna analysen åtövriga branscher. Brottsligheten består helt enkelt i att man undanhålleroch inte deklarerar kontant mottagna intäkter vilket får konsekvenser förframför allt inkomstbeskattningen men även för mervärdesskatten ochde sociala avgifterna. Den allra allvarligaste formen av svart arbete beståremellertid i att företagen anlitar svart arbetskraft för att sänka sina kostnaderoch därigenom förbättra sitt konkurrensläge gentemot de seriösaföretagen. Själva tillvägagångssätten för att dölja intäkterna är utpräglatbranschspecifika.Ett sentida fenomen utgörs av de oseriösa bemanningsföretag som finnsi stor omfattning. Genom att de har F-skattsedel kan den som anlitar ettsådant företag svära sig fri från att anlita svart arbetskraft.Det finns spridda undersökningar från olika branscher om modus operandi,exempelvis beträffande restaurangbranschen, städbranschen, taxi,frisörbranschen, åkeribranschen när det gäller flyttningsarbete, livsmedelsbranschen,den tillfälliga handeln m. fl. Det finns dessutom så mycketkunskaper spridda på myndigheter och inom fackliga organisationer ochbranschorganisationer att det med relativt små resursinsatser skulle varamöjligt att göra en ganska heltäckande beskrivning av de olika tillvägagångssätten.Vissa branscher utgör en blandning av kontantbransch ochfaktureringsbransch, som exempelvis bilreparationsbranschen.Omfattning: RSV har beräknat att skattefelet beträffande den skatt sombelöper på svart arbete och oredovisade företagarinkomster (inkomstskatt,moms och arbetsgivaravgifter) till 56 miljarder kronor för år 2000.Hur stor andel kontantbranscherna svarar för av detta belopp är inteberäknat.Som ett exempel redovisas i nedanstående bild de taxerade inkomsternaför enskilda näringsidkare inom ett antal typiska kontantbranscher. Somjämförelse kan nämnas att genomsnittslönen för anställda inom mångakontantbranscher ligger i storleksordningen 180.000–200.000 kronor.Det svarta arbetet är genom sin omfattning ett synnerligen allvarligt problemför välfärdssamhället. De oseriösa bemanningsföretagen som växt100

fram sedan det blivit tillåtet att bedriva personaluthyrning är en stor riskfaktori detta sammanhang. EBM har planerat en undersökning av dessamen det har än så länge saknats resurser att genomföra projektet.Påståendet att många små enskilda företagare inom kontantbranschernabetalar skatt efter vilja och inte efter förmåga tycks stämma väl med verkligheten.TillfällesstrukturenEn del av tillfällesstrukturen när det gäller kontantbranscherna består iatt det är lätt att starta och inregistrera företag hos skattemyndigheternabåde när det gäller moms, F-skattsedel och som arbetsgivare. De oseriösalagerbolagsbildarna hjälper ju även till med att förse folk med aktiebolagför 4000–5000 kronor utan att aktiekapitalet betalas in.Kontantbranscherna har under de senaste tio åren varit föremål för snabbförändring, delvis sammanhängande med förändringarna på arbetsmarknadenunder 1990-talet.Antalet små enskilda företag inom främst detaljhandeln och servicenäringarnahar vuxit mycket snabbt. En annan del i tillfällesstrukturenär naturligtvis höga skatter och avgifter som gör det lönsamt att arbetasvart.101

KontrollKontanthandeln i sig är svårkontrollerad eftersom den inte avsätter någraspår i form av bokföring, fakturor eller kvitton. För närvarande förfogarskattemyndigheterna inte över lämpliga kontrollinstrument när det gällerkontantbranscherna. Revisionsinstrumentet är alltför resurskrävande föratt kunna användas i större omfattning och när det gäller kontantbranschernafinns det ett mycket stort antal företag som behöver kontrolleras.EBM:s pilotprojekt när det gäller brottsförebyggande åtgärder inom frisörbranschen,restaurangbranschen och den tillfälliga handeln visar attinformation och positiv påverkan och till och med kontrollbesök inte ärtillräckligt när det gäller att förebygga ekonomisk brottslighet utan att detär nödvändigt att åtal väcks och straff faktiskt utdöms när man upptäckerbrott i samband med kontrollen. Sker inte detta bryr sig företagarna inteom kontrollen.Värderingar och attityderAttitydundersökningar som gjorts av såväl RSV som EBM visar att yngregenerationer inte har samma grundvärderingar och skattemoral som äldregenerationer har. Yngre generationers avvikande grundvärderingar kanutgöra ett för framtiden allvarligt hot mot det svenska skattesystemet.EffekterDet är helt uppenbart att staten förlorar mångmiljardbelopp i skatter ochavgifter. Man vågar nog påstå att svartarbetet ökar även om det saknasempiriska undersökningar som belyser helheten. Erfarenheterna frånmyndigheter och fackliga organisationer samt näringslivets branschorganisationervittnar om att en kontinuerlig ökning äger rum.15.4 MOMSBEDRÄGERIERDet hotfulla beteendetDet finns i princip fyra grundläggande drag i momsbedrägerierna.• Man deklarerar inte en transaktion och betalar inte in någon moms.Med detta följer att inkomstskatt inte blir betald på den vinst somkan uppstå genom transaktionen. Eventuella punktskatter blir inteheller betalda.• Man deklarerar momsen men betalar inte in någon moms. Detta ärofta fallet i planerade konkurser.• Man deklarerar på falska grunder överskjutande ingående moms såatt man får ut rena pengar från skattemyndigheten.102

• Man smugglar in varor till Sverige från länder utanför EU med avsiktatt sälja varorna utan att inkomstbeskatta vinsten. Detta har till följdatt momsen inte heller betalas in.Dessa principella sätt tar sedan form i ett 20-tal modus operandi. Debedrägliga förfarandena när det gäller mervärdesskatten är väl dokumenteradesåväl i myndigheternas dagliga arbete som i den kriminologiskaforskningen. När myndigheternas kontroll skärps mot någon av dessabrottsliga modeller utvecklas det nya bedrägliga förfaranden.Någon säker uppskattning av mervärdesskattebedrägeriernas omfattningfinns inte. Helt säkert är dock att det rör sig om många miljarderkronor. Eftersom momsbedrägerierna är så omfattande skulle det vara avstort värde om det kunde avsättas resurser för att genomföra en empiriskundersökning av momsbedrägerierna omfattning.TillfällesstrukturenSjälva förekomsten av en skatt som man kan undgå att betala in eller somman till och med kan manipulera så att man får ut rena nettopengar ihanden är naturligtvis det som är att betrakta som den aktuella tillfällesstrukturen.Att Sverige dessutom har de högsta momsskattesatserna inomEU gör det ännu mer attraktivt att begå momsbedrägerier i Sverige.KontrollDet finns ett flertal kontrollstrategier som skattemyndigheterna ochtullen samt även i mindre utsträckning vissa andra myndigheter använderför att bekämpa momsbedrägerierna. Det ska dock påpekas att det intefinns några enkla systemlösningar som kan stoppa momsbedrägerier. EUmedlemskapetmed dess destinationsprincip har också öppnat för nyaoch svårkontrollerade bedrägerier. Exempel på det senare utgör momsbedrägeriernai samband med karusellhandeln och momsbedrägerierna isamband med den kontanthandel med livsmedel från annat EU-land somför närvarande är föremål för det nationella myndighetsgemensammakontrollprojektet. Det finns ett stort behov av en samlad beskrivningav den totala momskontrollen kopplad till den ovan nämnda empiriskaundersökningen av momsbedrägerierna omfattning.Värderingar och attityderDe personer som ägnar sig åt olika former av momsfusk torde ha en positivinställning till momsfusk. Allmänheten i form av konsumenter är i mångasammanhang delaktiga i momsbedrägerierna och tycker det är bra om dekan köpa en vara eller en tjänst ”momsfritt” och till lägre pris än normalt.103

EffekterStatskassan går miste om stora intäkter. Konkurrensen snedvrids när vissaföretag kan hålla lägre priser än konkurrenterna genom att inte betala inmoms. Den snedvridna konkurrensen får spridningseffekter så till vida attvissa företag för att överleva går in på den brottsliga banan.Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektiv:Med oförändrade kontrollresurser och kontrollstrategier från myndigheternassida kan man med största sannolikhet utgå från att momsbedrägeriernainte minskar. Snarare torde de öka allt eftersom Sveriges befolkningintegreras inom EU och EU utvidgas med tio länder.15.5 EKOBROTTSLIGHETENS SERVICEFUNKTIONER15.5.1 Oseriösa lagerbolagsbildareDet hotfulla beteendetEtt antal personer och företag bildar sammantaget i Sverige under ett årett stort antal lagerbolag som man säljer för 4 000–5 000 kronor utanatt tillse att aktiekapitalet betalas in. Aktiekapitalet kommer inte helleratt någonsin betalas in. Köparna avser i flertalet fall att använda bolagenbland annat för att olagligt få ut överskjutande ingående moms och för attgenomföra olika typer av bedrägerier.Tillvägagångssätten är noggrant kartlagda och beskrivna av EBM:s projektgruppOseriösa lagerbolagsbildare i rapporten Lagerbolag och ekonomiskbrottslighet, EBM Rapport 2003:3.OmfattningMyndigheterna känner till de oseriösa lagerbolagsbildare som bedriver enstörre verksamhet. Det rör sig om 15–20 personer som driver företag sombildar och säljer lagerbolag på ett oseriöst sätt.Den ovan nämnda projektgruppen har kartlagt ett antal lagerbolagskejdorbildade av oseriösa lagerbolagsbildare. Efter kort tid försätts flertaletav de sålda bolagen i konkurs och köparna uppvisar mycket höga skulderbåde till det allmänna och till enskilda.Under de senaste tre åren har det bildats cirka 17 000 aktiebolag varje år.Av dessa har cirka 3 000 bildats av oseriösa lagerbolagsbildare.104

TillfällesstrukturenI dagens läge kan lagerbolagsbildarna tjäna pengar på att sälja lagerbolageftersom det finns en efterfrågan på aktiebolag av människor som villslippa att betala in 100 000 kronor i aktiekapital. Flertalet av dessa personerskulle antagligen inte heller ha möjlighet att låna 100 000 kronorens under en kort tid för att på så sätt uppfylla kraven vid själva överlåtelsen.Man kan med en liknelse säga att köparna bedriver enskilda firmori verkligheten men formellt mot borgenärer och leverantörer och andra iaktiebolagets form.KontrollDet finns ingen myndighet som har ansvar för en övergripande kontrollnär det gäller bildande av lagerbolag. Den kontroll som finns av attgällande regelverk följs utövas av revisorerna. Dessutom finns det vissamöjligheter att stoppa oseriösa lagerbolagsbildare genom att åtala demför brott mot låneförbudet. Hovrätten har fällt en lagerbolagsbildare förbrott mot låneförbudet genom att säljaren överlåtit bolagets fordran avseendeaktiekapitalet på köparen (Svea hovrättens mål 11007-02). Domenhar överklagats till Högsta Domstolen.Värderingar och attityderDet kan låta som en självklarhet men det är likväl ett viktigt faktum attsåväl säljare som köpare på denna marknad i flertalet fall har värderingaroch attityder som bejakar och accepterar dessa brottsliga beteenden. Inågra enstaka fall torde det kunna visas att köparna är okunniga om gällanderegler och tror sig handla helt legalt.EffekterAktiebolaget blir brottsverktyget. Det förekommer även att de oseriösalagerbolagsbildarna hjälper köparna att begå olika typer av skattebrottoch andra ekobrott. De oseriösa lagerbolagsbildarnas verksamhet är redanen skola i ekobrottslighet. Statskassan förlorar stora skatte- och avgiftsintäkter.Leverantörer och borgenärer gör stora kreditförluster. Dessutomhar vissa anpassningseffekter redan visat sig genom att vissa s.k. oseriösalagerbolagsbildare har börjat saluföra handels- och kommanditbolag iställetför aktiebolag, när de märkt att myndigheterna har visat intresse förderas verksamhet.Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektivVidtas inga motåtgärder kommer den oseriösa verksamheten sannoliktatt fortsätta i minst nuvarande eller troligare ökande omfattning. Fler ochfler personer lärs upp att begå ekonomiska brott. Statskassan kommer att105

fortsätta att förlora stora skatte- och avgiftsintäkter. Leverantörer och borgenärerkommer att göra stora kreditförluster. Det rör sig om hundratalsmiljoner kronor årligen. De indirekta negativa verkningarna på längresikt av att man systematiskt utbildar folk i att begå skattebrott och andraekobrott är svårbedömda.15.5.2 Oseriösa rådgivare och skatteparadisDet hotfulla beteendetAffärer via skatteparadis sker i många olika skattemässiga syften och sammanhang.Den gemensamma nämnaren är att man, via olika bolags- ochtrustbildningar, försöker dölja det verkliga syftet med affären eller vilkasom är de verkliga parterna/ägarna som är inblandade i transaktionerna.Genomförda kontroller visar på att flertalet transaktioner sker antingenför ”egen vinning” (dvs. utbetalare och mottagare sammanfaller) ellerför att gynna annan än utbetalaren såsom anlitad konsult, idrottsmän,artister etc. Ett antal tillvägagångssätt är kartlagda och beskrivna i olikakontrollprojekt som genomförts av SKV.TillfällesstrukturenSkatteparadis har använts sedan länge. Före avregleringarna på 90-taletvar det mycket dyrt och komplicerat att använda sig av skatteparadis.Sedan dess har det blivit mycket enklare och billigare och ett stort antalaktörer är verksamma med att ge råd och erbjudanden om paradislösningar.Erfarenheter från de ovan nämnda projekten visar på att användandetav skatteparadis ökar, särskilt för mindre och lönsamma företag.På senare år har merparten av affärerna skett via s.k. fasadbolag i mindreiögonfallande länder som England och Holland.KontrollEn fungerande kontrollmetodik har byggts upp inom skatteförvaltningen.Metodiken bygger på utnyttjande av Riksbankens uppgifter ombetalningar till och från utlandet samt informationsutbyte med andraländer, exempelvis England. Någon närmare uppfattning om mörkertaleti förhållande till antalet upptäckta fall är dock svår att ange. När det gällerhantering i skattedomstolarna har verksamheten varit framgångsrik. Processernabygger ofta på indiciekedjor och ”genomsyn”. Domstolarna harunder senare år, sedan en mer ”aggressiv” processföring infördes, i höggrad accepterat skatteförvaltningens argument. Det senaste inslaget i kontrollenär SKV:s kontrollaktion som bygger på att samla in upplysningarom innehavare av utländska kontokort som används i Sverige.106

OmfattningSkatteparadis har funnits under en avsevärd tid. Efterhand har allt flertillkommit. Den stora ökningen har skett efter avregleringarna på valutaochfinansmarknaderna på 1990-talet. Man beräknar att skatteparadisenstår för 1,2 % av jordens befolkning men för en fjärdedel av de ekonomiskatillgångarna. En avsevärd del av de förvaltade beloppen torde beståav inkomster från andra brott än skattebrott.I Sverige har man uppskattat det s.k. skattefelet med internationell anknytningtill någonstans mellan 20–35 mdkr. Av det internationella felet beräknas2–5 mdkr avse bolagskonstruktioner via skatteparadis och 8 mdkr främstfysiska personers kapitalplaceringar i lågskatteländer med bristande insyn.Värderingar och attityderMan kan göra en grov indelning i företag och hushåll. Den företagare somgjort arrangemang genom att bilda bolag i ett skatteparadis för att lotsaut pengar för att undgå skatt torde knappast påverkas av annat än ökadkontroll och risk för upptäckt. Möjligen är det annorlunda när det gällerprivatpersoners placeringar utomlands. Utflödet kan under kommande årstarkt påverkas av förändringar i lagstiftning och skatternas nivå. Kommerexempelvis nya regler som föreskriver förmögenhetsskatt för OTC-aktierkan utflödet öka. Kommer förändringar när det gäller förmögenhetsskattoch arvsskatt som är under utredning kan möjligen ett återflöde ske. Manrör sig här dock i områden som är svåra att uppskatta. En hel del av debelopp som placeras utomlands är nog del i planering där man utnyttjarluckor i regler, kontroll och informationsutbyte mellan länder. Dessakan möjligen påverkas av förändringar i Sverige. Har däremot beloppplacerats utomlands bakom en mur av ogenomträngliga sekretessregler isyfte att aldrig beskattas i Sverige kommer de säkert inte att påverkas avlättnader i beskattningen.EffekterStatskassan förlorar skatteintäkter. Internationellt skattefusk skiljer sigfrån annat fusk genom att skattebasen ofta förloras för alltid. Beloppenåterförs inte till den svenska ekonomin för att skapa nya inkomster.Den framtida utvecklingen i ett treårsperspektivOECD och EU har sedan ett antal år lagt ner stor möda på att kartläggaoch bedöma förekomsten av skadeverkningar på grund av skillnader ibeskattning. EU har benämnt detta illojal skattekonkurrens och främstkoncentrerat sig på medlemsländernas försök att med förmånliga reglerlocka till sig företag, kapital och personer på andra medlemsländers107

108bekostnad. OECD har benämnt de skadliga skatteåtgärder (harmfultax practices) och har koncentrerat sitt arbete på skatteparadis. Efterett omfattande utrednings- och förhandlingsarbete har flertalet av deutpekade, drygt 40-talet, skatteparadisen förbundit sig att ändra sinaregelverk. Detta gäller exempelvis att öka möjligheterna till informationsutbyteoch insyn i vilka som är de egentliga ägarna bakom bolag.När detta ställs samman råder dock stor tveksamhet om och när sådanaförändringar kommer att ske. Några verkliga förbättringar under denkommande treårsperioden framstår som osannolika.

Bilaga 1I DE REGIONALA RAPPORTERNA FÖRESLAGNA FÖRÄNDRINGAR• Under lång tid och i olika sammanhang har tagits fram förslag pååtgärder för att minska fusket inom kontanthandeln. Ett återkommandekrav är kravet på typgodkända kassaregister.• SKV bör ges klara möjligheter till oanmälda kontrollbesök i verksamhetslokaleroch ta reda på– Vem som är ansvarig för verksamheten i lokalen– Vem som arbetar i lokalen– Undersöka förutsättningarna för att verksamheten ska kunnafullgöra sina redovisningsskyldigheter gentemot SKV.• På alla verksamhetsplatser ska finnas aktuell handling som visar ägarochregistreringsförhållanden.• För verksamheter där ingen åtar sig att vara ansvarig ska granskningsledarenges behörighet att omedelbart kunna stänga verksamheten.Granskningsledarens åtgärd ska prövas av länsrätten inom fem dagar.För det fall att ingen ansvarig ger sig till känna inom fyra veckor skalager, inventarier etc. förverkas till staten.• Det har diskuterats skyldighet för kunder att ta emot och under visstid bevara kassakvitton. En annan väg, som framförts även från centralthåll under senare tid, är att genomföra någon eller några formerav schablonbeskattning.• Det kan konstateras att man aldrig kommer att kunna kontrollerabort skattefusket. SAMEB föreslår därför att man måste arbetamera med förebyggande arbete och enklare regelsystem. En sådanförenkling kan vara någon form av schablonbeskattning. Lämpligabranscher för detta bedöms vara taxi, frisör och restaurang. Vid enschablonbeskattning kommer företagaren att veta skattekostnadenför sin verksamhet och kontrollbehovet kommer att minska samtunderlättas. Dessutom kommer samtliga aktörer att bedriva verksamhetenunder likartade konkurrensvillkor.• Svart arbetskraft anser många vara det svåraste problemet inom ekobrottslighetenidag. Det har blivit mycket vanligt med fakturabolagvars enda uppgift är att utfärda osanna fakturor som andra företagkan utnyttja i sin bokföring för att dölja utbetalningar av svart lön.Det är av vitalt intresse för samhället att snarast finna och genomföraåtgärder för att försvåra och om möjligt förhindra sådan verksamhet.109

110• Innehållen A-skatt och inbetalda sociala avgifter borde kunna hänförastill den individuella löntagaren redan under inkomståret.• Medge inte förlängda räkenskapsår. Förlängt räkenskapsår är ett alltförlätt sätt att skaffa sig ytterligare tid att begå brott och hinna sättain målvakt innan det är tid för bokslut.• Medge inte redovisning av mervärdesskatt i självdeklarationen.• Översyn av sekretesslagen för att underlätta informationsutbyte medexempelvis försäkringskassan och länsarbetsnämnden.• Förankra PEK i lagstiftningen.• En del av det brottsförebyggande arbetet har under flera år varit preventivekonomisk kontroll/information (PEK). Aktiviteten avseendePEK har dock under de senaste åren avtagit mycket på grund avoklarheter med lagstödet. Från central nivå är det av största vikt attman ytterligare bringar klarhet i regelverket samt att man ser till attgoda idéer och initiativ avseende brottsförebyggande arbete sprids ilandet.• För att försvåra för den ständigt växande marknaden med ”svartarbetskraft/osanna fakturor” – som uppfattas som det kanske allvarligasteproblemet inom ekobrottsligheten idag – borde en nylagstiftning införas som gör det möjligt att på arbetsplatsen krävaidentifiering av personer som arbetar inom de mest utsatta entreprenadbranschernasåsom bygg, montage, service med flera branscher.• När det gäller förbättring av möjligheterna till kontroll av svartarbetskraft inom restaurangbranschen, vore det önskvärt att tillståndshavarenåläggs att föra anteckningar om vem som arbetar påkrogen och att bevara dessa anteckningar.• Lagstiftningen ändras så att ett större ansvar läggs på den som anlitarett bemanningsföretag. Ansvaret ska innefatta en skyldighet förtillståndshavaren att noga gentemot skattemyndigheten kontrollerabemanningsföretaget.• När det gäller bidragsfusk i samband med undantaget från skyldighetenatt inneha arbetstillstånd för asylsökande, s.k. AT-und. föreslåsen skyldighet för arbetsgivaren att göra anmälan till Migrationsverketnär de anställer en person som är undantagen skyldigheten att innehaarbetstillstånd.• Önskemålen om ändringar i sekretessbestämmelserna är många. I enskrivelse till justitiedepartementet påtalas vad som kallas absurditeteri sekretesshänseende som försvårar myndighetssamverkan mot ekonomiskbrottslighet:

LST• Försäkringskassan har inte någon möjlighet att lämna ut inspektionsrapportereller beslut avseende bidragstagare till länsstyrelse ellertillsynsmyndighet som underlag för deras bedömning om fortsatttillstånd för näringsidkare att servera alkohol.• Om SKV påbörjat en revision av en näringsidkare som driver restaurangrörelsehar SKV i nuläget varken skyldighet eller möjlighet attunderrätta tillsynsmyndigheten om detta.SKV• Begränsade möjligheter för SKV att på eget initiativ lämna sekretessbelagdinformation till samverkande myndigheter.• Absolut sekretess hos SKV och svagare sekretesskydd hos samverkandemyndighet försvårar ett utlämnande enligt generalklausulen.• Val av utredningsmetod hos SKV är avgörande för om sekretessbelagdinformation kan lämnas till en konkursförvaltareFörsäkringskassan• Begränsade möjligheter för försäkringskassan att på eget initiativlämna ut uppgifter till samverkande myndigheter. Exempelvis kaninte försäkringskassan kontakta skattemyndigheten vid misstänktaskattebedrägerier. Försäkringskassan har inte heller någon laglig möjlighetatt lämna uppgifter till migrationsverket.• Sekretessreglerna mot Försäkringskassan bör ses över så att det blirmöjligt för myndigheterna att hämta information om personer sommisstänks för bidragsfusk.• SAMEB i Västmanlands län vill betona nödvändigheten av att myn-111

112digheterna ges möjlighet att även i brottsförebyggande syfte arbetai samverkan utan att sekretessbestämmelser lägger hinder i vägen.Ändringar bör göras i sekretesslagstiftningen som möjliggör förberörda myndigheter att delta i arbetet.• Som SAMEB-U tidigare framfört bör även myndigheter som Försäkringskassanoch Länsarbetsnämnden kunna delta i det brottsförebyggandearbetet utan hinder av sekretessbestämmelser. I Västmanlandslän har dessa myndigheter på ett mycket förtjänstfullt sätt deltagit iSAMEB:U:s verksamhet.• SBE-reformen (Skattebrottsenheterna) har utvärderats av RSV (Riksskatteverket)vilket redovisas i RSV rapport 2001:7. Det sammanfattandeomdömet är att reformen har utfallit väl och att SBE nuanses vara redo för nästa fas som innebär att enheterna ges utökadebefogenheter. I rapporten föreslås bl.a. att SBE-utredarna bör gesbefogenhet att hålla förhör som senare kan ligga till grund för enåklagares anhållan.• Det finns även behov av att se över den lagstiftning som styrsekretessen för skatteregistret. I nuläget har SBE:s utredare ingendirektåtkomst, trots att de är skattetjänstemän, utan måste begära utuppgifterna vilket i praktiken innebär att de får uppgifterna med endags fördröjning. Detta upplevs som ett effektivitetsproblem.

Ekobrottsbekämpningen

Den anmälda ekobrottsligheten har ökat under de senaste tre åren. Det s.k. mörkertaletär stort, varför det är svårt att dra några säkra slutsatser om brottslighetens utveckling.Sannolikt har det inte skett några påtagliga minskningar eller ökningar.När det gäller inriktningen under den kommande treårsperioden är det nödvändigt attfortsätta och fördjupa samarbetet och att gemensamt utveckla nya metoder för att angripaekobrottsligheten på ett effektivare sätt.Inriktningen är att i grunden utveckla en brottsförebyggande verksamhet som tar siktepå att långsiktigt minska brottsligheten. Det sker genom att verksamheten efter enstrategisk genomgång och en fördjupad analys görs effektivare. Målsättningen är attväsentligt öka det brottsreducerande arbetet både kvantitativt och kvalitativt och att utredningoch lagföring inriktas mot bekämpningen av den mest allvarliga brottsligheten.Box 820, 101 36 Stockholm, Besöksadress: Hantverkargatan 15, Telefon: 08-762 00 00, Telefax: 08-613 40 19