Organiserad brottslighet - Kriminologiska institutionen

Kriminologiska institutionenOrganiserad brottslighet:etnisk konspiration, entreprenörskapeller nätverk?Examensarbete 15 hpKriminologiKriminologi III (30 hp)Höstterminen 2007Linda Röjestål

SammanfattningDet finns i den internationella litteraturen huvudsakligen tre teorier om organiserad brottslighet,teorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspiration, entreprenörsteorin ochteorin om nätverksrelationer. Syftet är att undersöka fyra svenska myndigheters syn på denorganiserade brottsligheten i Sverige, och att relatera denna syn till de befintliga teoribildningarna.Tre frågeställningar undersöks. För det första; ses den organiserade brottsligheten iSverige, i likhet med teorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspiration, som enomfattande konspiration mot staten bland personer med annan etnisk bakgrund än svensk?För det andra; ses den organiserade brottsligheten i Sverige ha stora likheter med legal företagsamheti enlighet med entreprenörsteorin? Och för det tredje; ses den organiserade brottsligheteni Sverige som att den utgörs av många nätverk och otaliga lösa allianser mellan personermed olika status likt teorin om nätverksrelationer? Myndigheterna som undersöks ärSkatteverket, Tullverket, Polisen och Ekobrottsmyndigheten. De två undersökningsmetodernasom har använts är innehållsanalys och intervjuer, vilket innebär en metodtriangulering. Detmetodologiska angreppssättet har varit kvalitativt med hänsyn till undersökningens syfte. Offentligarapporter har studerats i den kvalitativa innehållsanalysen. Sex personer har intervjuats,två från vardera Polisen och Ekobrottsmyndigheten och en från Tullverket respektiveSkatteverket. Synen på organiserad brottslighet hos de fyra undersökta myndigheterna överensstämmerinte med teorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspiration. Nätverksteorinkan delvis användas för att beskriva myndigheternas syn på den organiserade brottsligheteni Sverige. Störst överensstämmelse med myndigheternas syn på den organiserade brottsligheteni Sverige har teorin om nätverksrelationer. Slutsatsen är alltså att teorin om nätverksrelationerär bäst lämpad att beskriva den syn som de fyra myndigheterna har på den svenskaorganiserade brottsligheten.2

Innehåll1. Inledning ................................................................................................................................. 41.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 41.2 Disposition ....................................................................................................................... 52. Teori ....................................................................................................................................... 52.1 Teorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspiration ...................................... 52.2 Entreprenörsteorin ............................................................................................................ 72.3 Teorin om nätverksrelationer ........................................................................................... 92.4 Tidigare forskning .......................................................................................................... 123. Metod ................................................................................................................................... 133.1 Definitioner och avgränsningar ...................................................................................... 133.2 Förförståelse ................................................................................................................... 133.3 Metodtriangulering: innehållsanalys och intervjuer ....................................................... 133.3.1 Innehållsanalys ........................................................................................................ 143.3.2 Intervjuer ................................................................................................................. 153.3.3 Intervjuguide ........................................................................................................... 153.3.4 Urval, samtycke, konfidentialitet och etik............................................................... 153.3.5 Genomförandet av intervjuer .................................................................................. 163.3.6 Utskrift av intervjuer ............................................................................................... 183.3.7 Tolkning av intervjuer ............................................................................................. 193.4 Generaliseringar, validitet och reliabilitet ...................................................................... 194. Resultat ................................................................................................................................. 214.1 Teorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspiration .................................... 214.2 Entreprenörsteorin .......................................................................................................... 234.3 Teorin om nätverksrelationer ......................................................................................... 254.4 Organisation ................................................................................................................... 265. Slutsatser .............................................................................................................................. 306. Diskussion ............................................................................................................................ 327. Litteraturlista ........................................................................................................................ 37Bilaga 1. Intervjuguide ............................................................................................................. 40Bilaga 2. Exempel på innehållsanalys - meningskoncentrering ............................................... 423

1. InledningIntresset för och uppmärksamheten kring organiserad brottslighet har ökat. Internationellaorganisationer, statliga institutioner och allmänheten har tidigare inte uppfattat sig som påverkadeav problemet. Förr sågs organiserad brottslighet bara påverka ett fåtal nationer men idaghar den bilden ändrats och organiserad brottslighet är ett omdiskuterat ämne bland människori allmänhet. 1Synen på organiserad brottslighet som en etnisk konspiration 2 eller som en maffia 3 tillsammansmed indikationer på att den organiserade brottsligheten har ökat i omfattning gör dettaämne intressant. Den fokusering som finns i media på MC-gäng ökar intresset ytterligare. Närman studerar litteraturen är det dock tydligt att organiserad brottslighet inte enbart innefattarMC-gäng. BRÅ menar till exempel att organiserad brottslighet är systematisk brottslighet somsker i nätverksform 4 och inkluderar en mångfald av brottslighet, exempelvis människosmuggling,ekonomiska brott, prostitution samt varu-, alkohol- och narkotikasmuggling. Detta faktumfår följder för en rad myndigheter i Sverige. De fyra myndigheterna Polisen, Tullverket,Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har i ett gemensamt projekt kallat OBiS, OrganiseradBrottslighet i Sverige beskrivit sin uppfattning om den organiserade brottsligheten som förekommerinom Sverige. 51.1 Syfte och frågeställningarDet finns i den internationella litteraturen huvudsakligen tre teorier om organiserad brottslighet,teorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspiration, entreprenörsteorin ochteorin om nätverksrelationer. Syftet är att undersöka de fyra svenska myndigheternas syn påden organiserade brottsligheten i Sverige, och att relatera denna syn till de befintliga teoribildningarna.Tre frågeställningar undersöks. För det första; ses den organiserade brottsligheteni Sverige, i likhet med teorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspiration, somen omfattande konspiration mot staten bland personer med annan etnisk bakgrund än svensk?För det andra; ses den organiserade brottsligheten i Sverige ha stora likheter med legal företagsamheti enlighet med entreprenörsteorin? Och för det tredje; ses den organiserade brottsligheteni Sverige som att den utgörs av många nätverk och otaliga lösa allianser mellan personermed olika status likt teorin om nätverksrelationer?1 Paoli (2002), s 51.2 Liddick (1999), s 1 f.3 Wierup, & Larsson (2007), s 17.4 BRÅ (2002), s 8.5 Se rapporten Organiserad brottslighet i Sverige 2005 utgiven av Rikskriminalpolisen (2005).4

1.2 DispositionKapitel 2 utgörs av en sammanställning av tre teorier om organiserad brottslighet. Metodkapitletredogör bland annat för metodval samt reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. Resultatkapitletär indelat efter de tre olika teorierna för att tydligt kunna relatera resultatet tillundersökningens syfte och frågeställningar. I kapitel 5, slutsatser, sammanfattas resultaten ochslutsatser dras. Därefter kommer ett diskussionskapitel och sist litteraturlistan.2. TeoriVetenskapliga teorier om organiserad brottslighet har utvecklats långsamt. Initialt formuleradesteorier mestadels av rättsväsendet. Dessa teorier fokuserade på etnicitet och konspirationer.Därefter dominerades forskningen om organiserad brottslighet i många år av studier avden illegala marknaden och senare ansåg forskare att organiserad brottslighet bäst kan förståsur ett perspektiv där flytande relationer mellan människor med olika status betonas. 6Teorier som förklarar organiserad brottslighet kan delas in i tre huvudgrupper:Teorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspiration.Entreprenörsteorin. Teorin om nätverksrelationer. 72.1 Teorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspirationGrunderna till the alien conspiracy theory of organized crime, här kallad teorin om organiseradbrottslighet som en etnisk konspiration, uppkom i samband med Kefauverkommissionen iUSA 1950-51 8 som var först att officiellt tillämpa denna syn på organiserad brottslighet. 9 Kefauverkommissionenutgjordes av politiker och åklagare med syfte att undersöka organiseradbrottslighet i allmänhet och korruption i synnerhet. Kommissionen fick stor uppmärksamheteftersom den besökte 14 stora städer i USA. Dess förhör var också bland de första som direktsändesi amerikansk television. Några år senare, 1957, träffades 65 personer med italienskbakgrund i den så kallade Appalachinkonferensen vilket av rättsväsendet tolkades som bevisför att en landsomfattande organisation kallad maffian existerade. Ungefär samtidigt tillsattesMcClellankommittén som också utgjordes av politiker och representanter för det amerikanskarättsväsendet. Deras uppgift var att ta ett krafttag mot maffian. Under de förhör som denna6 Liddick (1999), s 197 ff.7 Ibid., s 191.8 Edwards & Gill (2003), s 7.9 Paoli (2002), s 54.5

kommitté höll framkom begreppet Cosa Nostra för första gången. 10 Kefauverkommissionen,Appalachinkonferensen och McClellankommittén gav bränsle åt uppfattningen att organiseradbrottslighet är synonymt med maffian eller Cosa Nostra. 1965 möttes akademiker och rättsväsendeför att skapa ett gemensamt ramverk för arbetet mot organiserad brottslighet. Två årsenare tillsatte president Lyndon B. Johnson en kommitté där många av forskarna och anställdai rättsväsendet möttes igen. Grunden för teorin om organiserad brottslighet som en etniskkonspiration hade formats. 11 Den organiserade brottsligheten förklarades med två huvudsakligafaktorer:1. Organiserad brottslighet (i Amerika) omfattar en konspiration bland invandrare frånItalien.2. Organiserad brottslighet liknar en formell, byråkratisk, hierarkiskt strukturerad organisation.12Kriminologen Donald Cressey är den främste företrädaren för denna teori. 13 Han stödde uppfattningarnasom beskrivits ovan och beskrev organiserad brottslighet som hierarkiskt strukturerat,styrt av formella regler 14 och beständigt i tid. 15 Medlemmarna hade specialiserade ochskilda funktioner inom hierarkin. Lojalitet, ära och heder sätts i centrum. Det är enligt dennateori ett fåtal individer eller familjer som centraliserar och koordinerar den organiseradebrottsligheten inom ett land. 16 Människorna organiseras rationellt för att uppnå gemensamma,organisatoriska mål. 17 Cressey menade vidare att organisationen som begår organiseradbrottslighet är omfattande och mäktig. 18Enligt denna teori skulle alltså organiserad brottslighet i USA vara monopolistiskt kontrolleradav en mäktig organisation, ”maffian” eller ”Cosa Nostra”. Senare teoretiker har erkänt attäven andra etniska grupper kan vara involverade. 19 Samma slutsats kom också den kommittéRonald Reagan tillsatte 1983 fram till då de breddade etnicitetsbegreppet till att även inbegripalatinamerikaner, asiater 20 och ryssar. 21 Det var alltså krafter utanför den traditionella amerikanskakulturen som ansågs hota de annars moraliska amerikanska institutionerna. 2210 Liddick (1999), s 10.11 Ibid., s 197.12 Ibid., s 198.13 Ibid., s 198.14 Ruggiero (1996), s 26.15 Liddick (1999), s 34 f.16 Ruggiero (1996), s 26.17 Liddick (1999), s 200.18 Ibid., s 11.19 Ibid., s 198.20 Edwards & Gill (2003), s 7.6

Teorin anammades av den amerikanska regeringen, rättsväsendet och allmänheten och ingenannan teori om organiserad brottslighet har fått mer uppmärksamhet inom kriminologin ändenna. Den formade också det kriminologiska tänkandet kring organiserad brottslighet undermånga år. 23 Teorin har dock inte visat sig hålla empirisk testning särskilt bra 24 och att se organiseradbrottslighet i termer av etnisk homogenitet anses numera vara föråldrat. 25Överfört till svenska förhållanden beskriver alltså teorin den organiserade brottsligheten somen omfattande konspiration mot staten bland personer med annan etnisk bakgrund än svensk.Enligt denna teori kontrollerar en eller ett fåtal organisationer den organiserade brottsligheteni landet.2.2 EntreprenörsteorinJohn Landesco hade redan på 1920-talet en idé om att organiserad brottslighet är en spegel avden legitima affärsvärlden. Hans idéer återupptogs under sent 1960-tal av forskare som studeradeorganiserad brottslighet. Innebörden av entreprenörsteorin är att det finns en likhet mellanlegala och illegala verksamheter och att organiserad brottslighet kan bedömas genom attanvända samma teorier och principer som används vid analyser av verksamheter på den legalamarknaden. 26Dwight C. Smith introducerade på 1970-talet sin spectrum-based theory of enterprise som ärden mest framstående entreprenörsteorin. 27 Han reagerade på de teorier som förde fram etnicitetoch konspirationer för att de inte såg den organiserade brottslighetens likheter med legalaffärsverksamhet, och ville skapa en ny begreppslig bas för att studera organiserad brottslighet- en bas med tydliga inslag från främst ekonomiskt tänkande. 28Smiths teori innebär att organiserandet av brott och beteenden hos illegala entreprenörer ärsegment på ett spektrum av ekonomisk aktivitet. 29 Ett grundläggande antagande i hans teori äratt affärsverksamhet pågår på ett spektrum eller en skala som inkluderar både legala affäreroch brott. 30 De kriminella verksamheterna anses vara relativt kortlivade och små. 31 Syftet med21 Paoli (2002), s 56.22 Woodiwiss (2003), s 17.23 Liddick (1999), s 197 f.24 Ibid., s 198; Paoli (2002), s 54.25 Klerks (2003), s 101.26 Liddick (1999), s 198 f.27 Ibid., s 206.28 Smith (1980), s 360 ff.29 Liddick (1999), s 206.30 Smith (1980), s 370.7

verksamheterna är självklart att uppnå vinst 32 och denna strävan är gemensam för de personersom ingår i verksamheten. 33Smith framhåller några viktiga aktörer i sin spectrum-based theory of enterprise. Entreprenörernakan i sig själva utgöra ett spektrum av legitimitet även om det är svårare att förstå motiventill varför vissa begår brott och andra inte. Kunderna kan också sägas utgöra ett spektrum,från kunder som har legala behov som tillfredsställs legalt till i andra änden kunder som försökertillfredsställa sina behov på ett illegalt sätt. 34Marknadens spektrum är alltså inte enbart legitimt – gränser för legitimitet förändras ofta ioch med att lagar och tvångsmedel ändras, men spektrumet för entreprenörsbeteenden förbliralltid i stort sett detsamma. 35 Så länge det finns efterfrågan existerar en marknad, och entreprenörerförsöker uppfylla denna efterfrågan oavsett legalitet. Smith menade vidare att mångaolika verksamheter måste undersökas och resultatet av detta blir ett antal marknader somspänner från helt legala till väldigt illegala. Exempel på marknader som har inslag av bådelegitimt och illegitimt är bank- och drog-/medicinmarknaden. 36Smiths tankegångar utvidgades av W. Allen Martin som menade att spektrumet kan utsträckasutanför marknaden till att även inbegripa legaliteten eller illegaliteten i varor och tjänster somerbjuds och de metoder på vilket sätt varorna eller tjänsterna produceras. Exempel: legitimaaffärsmän som köper legala produkter på ett legalt sätt och säljer dem legalt representerar denlagliga sidan av spektrat. På andra sidan finns det firmor som köper illegala varor för att säljadem illegalt. Variationerna däremellan är otaliga. 37 I verkligheten är inte många organisationerhelt illegala och väldigt få är helt legala.Det huvudsakliga ändamålet med en spektrumbaserad analys av marknader är alltså att betonalikheten mellan legala och illegala verksamheter. 38 Darrell Steffensmeier, forskare inom sociologioch brott 39 använder sig också av detta perspektiv i sina studier. Han menar också att detfinns många likheter mellan driften av legala och illegala affärsrörelser. Inkomsterna i bägge31 Liddick (1999), s 212.32 Ibid., s 206.33 Ibid., s 200.34 Smith (1980), s 379 f.35 Liddick (1999), s 206 f; Smith (1980), s 373.36 Liddick (1999), s 206 f.37 Ibid., s 207.38 Ibid., s 208.39 http://www.sociology.psu.edu/people/faculty/steffensmeier.shtml 2008-01-258

fallen är beroende av verksamhetens omfattning, skicklighet i marknadsföring och medarbetarnaslojalitet. Den illegala verksamheten kan vara mer lönsam än den legala på grund avlåga inköpskostnader och avsaknad av beskattning. När brottsligheten blir organiserad kanden upprätthållas av en person som har många karaktärsdrag gemensamma med framgångsrikaaffärsmän. 40Sammanfattningsvis beskriver entreprenörsteorin organiserad brottslighet som relativt småentreprenörsverksamheter med kort tidbeständighet. Individerna som ingår i verksamheternahar en gemensam strävan efter att uppnå vinst. Dessa verksamheter opererar på en marknad.Marknaden utgörs av ett spektrum som sträcker sig från helt legala verksamheter till helt illegala.Spektrumet gäller även kunder, varor och produktionsmetoder. Likheten mellan legalaoch illegala verksamheter betonas.2.3 Teorin om nätverksrelationerEmpiriska undersökningar indikerar att organiserad brottslighet bäst kan förstås utifrån enteori om nätverksrelationer. I motsats till de båda föregående teorierna som ser organiseradbrottslighet som bestående av en organisation eller flera organisationer, betonar denna teoriotaliga informella och flytande relationer: personliga och interpersonella relationer, nätverkoch maktrelationer eller status. 41Teorin om nätverksrelationer betonar att individerna vill uppnå egna, personliga mål iställetför ett kollektiv människor som organiseras rationellt för att uppnå ett gemensamt mål. 42 Dettagör man i nätverk, inte i organisationer med strikta gränser. Den organiserade brottslighetenutgörs av många personer som är involverade i oräkneliga informella relationer baserade påojämlik makt eller status. 43 I det initiala skedet skapas allianser mellan två personer medojämlik status, makt, inflytande eller resurser där individen finner det passande att involverasig med en person av över- eller underordnad status. 44 Relationen beror på skapandet och upprätthållandetav ömsesidigheten i utbytet av resurser (varor och tjänster). 45 I dessa relationer ärde över- och underordnade personerna på många sätt beroende av varandra eftersom de oftainte kan uppnå det de vill själva. För det mesta erbjuder den överordnade personen materiella40 BRÅ (2006), 52.41 Liddick (1999), s 199.42 Ibid., s 200.43 Ibid., s 231 f.44 Landé (1977), s xx.45 Liddick (1999), s 200.9

faktorer och den underordnade vanligtvis arbetskraft. 46 Graden av assymetri i dessa relationervarierar, i vissa relationer har parterna nästan likvärdig status, medan i andra är makten hosden underordnade väldigt liten. Om extremerna i jämlikhet eller ojämlikhet uppnås, upphörrelationen. 47En styrka hos nätverksteorin i förhållande till de två andra teorierna är att det också förklararoffentliga tjänstemäns och andra ”legala” affärsmäns roll. Sett ur andra synvinklar om organiseradbrottslighet är dessa viktiga aktörer perifera till själva kriminella organisationen. 48 I teorinom nätverksrelationer skylls den organiserade brottsligheten inte enbart på de traditionelltkriminella verksamheterna. Istället beskrivs organiserad brottslighet som nätverk där ävenpolitiker, officiella tjänstemän och andra ”legitima” personer ingår. Dessa personer eller deorganisationer där dessa personer arbetar blir alltså inte infiltrerade eller korrumperade utanmedverkar på ett aktivt sätt i den organiserade brottsligheten. 49 Det görs ingen distinktionmellan kriminella som säljer varor och tjänster på gatorna och anställda i stadshuset som beslutarom hur resurser ska fördelas och därigenom tjänar pengar på kriminaliteten. Offentligatjänstemän erkänns som en aktiv deltagare i processen som organiserar brott. 50 Teorin omnätverksrelationer inbegriper således även politiker, advokater, poliser och banktjänstemän,som på ett eller annat sätt är medlemmar i nätverken, för att förklara den organiserade brottslighetenpå ett fullständigt sätt. 51Varaktigheten i relationer mellan två parter av över- och underordnad status kvarhålls underföljande omständigheter. För det första om statusskillnaden mellan den överordnade och denunderordnade är och förblir hög. För det andra om bandet mellan parterna förstärks. För dettredje om balansen mellan parterna inte ändras. Och för det fjärde om nätverket är stort ellerväxande - en överordnad med många underordnade är mer mäktig än en med bara få underordnade.52 Om något av ovanstående element inte finns för handen äventyras relationen.Majoriteten av dessa relationer utgörs av kluster men det finns även andra typer av relationermellan över- och underordnade, exempelvis ytliga vänskapsrelationer med en balanserad ömsesidighetoch släktskapsrelationer där relationen är mer förtroendefull. En överordnad som46 Landé (1977), s xx.47 Liddick (1999), s 201.48 Ibid., s 205.49 Ibid., s 232.50 Ibid., s 205.51 Ibid., s 231 f.52 Ibid., s 201.10

expanderar och har ett nätverk blir mäktigare. Nätverken ger de ingående personerna en känslaav tillhörighet eller förtroende. 53 Nätverken kan emellertid vara komplicerade, en underordnadkan vara överordnad till andra underordnade och en överordnad kan själv vara en underordnadtill en annan överordnad ovanför honom. 54Några forskare som förespråkar teorin om nätverksrelationer för att förklara organiseradbrottslighet är Joseph Albini, Anton Blok, Henner Hess, och Pino Arlachi. De tre sistnämndarelaterade fenomenet till ”mafioso” på Sicilien. 55 Arlachi menar att verksamheterna som praktiserarorganiserad brottslighet motarbetar utvecklingen av marknadskrafter, håller lönernalåga och är utrustade med stora finansiella resurser i förhållande till sin storlek. Det är alltsåsmå verksamheter som sysslar med illegala verksamheter och de låga lönerna beror på detlåga antalet anställda och frånvaron av fackliga organisationer. 56 Blok, Arlachi och Hess menadeatt den organiserade brottsligheten inte är en formell organisation utan mer som relationermellan personer av olika status i nätverk. 57 Albini har utvecklat teorin och har i sin forskningmotbevisat idén att organiserad brottslighet kan ses som en formellt utformad organisation.Han menar att individerna i ett brottssyndikat inte utövar likvärdig makt och därför utvecklasrelationer mellan över- och underordnade. Dessa relationer kan vara mellan personer inätverken och ”legitima samhällsmedborgare” eller mellan syndikatsmedlemmarna själva.Dessa relationer finns på alla nivåer inom nätverk som sysslar med organiserad brottslighetoch variationerna i dessa relationer är talrika. Han menar dock att organisationerna är flytandeoch föränderliga, inte rigida och strukturerade. Strukturen i en organisation som är involveradi organiserad brottslighet bestäms av den typ av aktivitet som den håller på med vid en särskildtidpunkt. Nätverksteoretiker ser alltså kriminella syndikat som löst strukturerade nätverkmed informella relationer som fungerar eftersom varje deltagare är intresserad av att främjasin egen framtid, och inte som komplexa och formella organisationer. Albini menar att eftersomrelationerna mellan över- och underordnade, i likhet med exempelvis vänskapsrelationer,konstant förändras är det svårt att försöka kartlägga eller avgränsa dessa. 58Forskaren Alan Block 59 skriver också under på teorin om nätverksrelationer och beskriverorganiserad brottslighet som formad genom relationer mellan personer av över- och under-53 Liddick (1999), s 201.54 Landé (1977), s xx.55 Liddick (1999), s 203.56 Ruggiero (1996), s 41 f.57 Paoli (2002), s 57.58 Liddick (1999), s 203 f.59 http://www.la.psu.edu/CLA-News/Latimes/jan07/issue.shtml 2008-01-2911

ordnad status eller som ett system mellan individer i den övre och undre världen. Block menaratt organiserad brottslighet utgörs av ett socialt system och en social värld. Systemet är summanav kontinuerliga och ömsesidiga utbyten i relationer mellan professionella kriminella,politiker, rättsväsende och entreprenörer. Den sociala världen karaktäriseras manifesterandetav personlig och ojämlik makt. 60 De kriminella verksamheterna tenderar att vara små, tidsbegränsadeoch geografiskt begränsade. 61 De överordnade med störst makt kanske inte involverarsig i entreprenörskap och politiska eller fackliga ämbeten. De fokuserar istället på distributionenav informell makt, helt oberoende av formell eller institutionell auktoritet. I organiseradbrottslighet är det makt och nyttjandet av våld, tvång och utpressning som karaktäriserarrelationerna i dessa nätverk. 62Kortfattat beskriver teorin om nätverksrelationer den organiserade brottsligheten som otaligainformella och flytande allianser eller relationer mellan människor med olika status. Det brottman ska utföra verkar vara styrande för vem eller vilka man begår brott tillsammans med.Nätverk där människor begår brott tillsammans betonas, liksom att personerna arbetar tillsammansför att uppnå individuella mål istället för organisatoriska mål. Externa personer iform av exempelvis offentliga tjänstemän och politiker är också involverade i den organiseradebrottslighetens nätverk.2.4 Tidigare forskningJag kan inte hitta någon forskning som har undersökt samma typ av frågeställningar som föreliggeri denna uppsats. I teoriavsnittet redovisas ett visst inslag av tidigare forskning i ochmed redogörelsen av olika forskares bidrag till eller utvidgningar av teorierna. Det verkaröverlag finnas få uppsatser, avhandlingar eller vetenskapliga artiklar som avhandlar densvenska organiserade brottsligheten. I de publicerade forskningsmaterial som kan hittas applicerasvanligtvis andra typer av teorier, exempelvis rutinaktivitetsteorin, socialkonstruktivism,teorier om risker eller ekonomiska teorier om vinstmaximering. Alternativt används a-teoretiska ansatser. Den enda artikel jag hittat som applicerar en av de tre teorierna på svenskaförhållanden drar paralleller mellan Tullverkets sätt att bemöta smuggling och Smiths entreprenörsteori63 .60 Liddick (1999), s 204.61 Ibid., s 17.62 Ibid., s 205.63 Hörnqvist (2006), s 29.12

3. Metod3.1 Definitioner och avgränsningarDet finns förmodligen nästan lika många definitioner av organiserad brottslighet som detfinns forskare. Denna undersökning har inte sin utgångspunkt i en bestämd definition. Detsom ligger i betraktarens öga är det som är intressant och det är de fyra myndigheternas synpå organiserad brottslighet som jag avser att undersöka. Därför är det också svårt att avgränsaämnet organiserad brottslighet. Det är ett komplext fenomen. Anledningen till att jag har valtde fyra myndigheterna Tullverket, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Polisen är att desamverkar i projektet Organiserad Brottslighet i Sverige (OBiS) och att de förmodas ha engod kunskap om detta ämne. Jag hade inte för avsikt att undersöka skillnader i synen på organiseradbrottslighet mellan de olika myndigheterna – istället undersöktes de fyra myndigheternassamlade syn på den organiserade brottsligheten i Sverige. Syftet har inte ändrats underforskningsprocessens gång utan har varit detsamma hela tiden.3.2 FörförståelseRedan innan jag började genomföra denna undersökning hade jag en förförståelse om ämnetorganiserad brottslighet. Förförståelsen innebar att jag uppfattade organiserad brottslighet somett mångfacetterat ämne och synbart i det svenska samhället genom MC-gäng och alarmistiskarapporter i media om den organiserade brottslighetens påstådda utvidgning. Genom att läsaom teorier om organiserad brottslighet utvidgas den förförståelse jag hade. Min förförståelsekan ses som en förutsättning för en fruktbar innehållsanalys och en givande intervju. 64 Det ärockså viktigt att vara medveten om att förförståelsen hela tiden är närvarande och att densjälvklart också är med och bidrar till kunskapsproduktionen genom hela undersökningen. Detser jag både som en risk och som en möjlighet. Utan förförståelse skulle det vara svårt att överhuvud taget genomföra undersökningen, men risken kan vara att förförståelsen präglar tolkningenav resultaten i alltför stor utsträckning.3.3 Metodtriangulering: innehållsanalys och intervjuerDe två undersökningsmetoderna som har använts är innehållsanalys och intervjuer, vilket innebären metodtriangulering som skapar förutsättningar för mer tillförlitliga resultat. 65 Dethade kunnat bli problematiskt om resultaten från intervjuerna och innehållsanalysen pekat påmotstridiga resultat. Detta var inte fallet här eftersom resultaten från de båda undersökningsmetodernakompletterade och bekräftade varandra. Det metodologiska angreppssättet har varit64 da Silva (1996), s 188.65 Bryman (2002), s 260; Frankfort-Nachmias & Nachmias (1996), s 206.13

kvalitativt med hänsyn till undersökningens syfte, inte kvantitativt då det inte har varit intressantatt undersöka antal eller mängder. De bägge metoderna bedöms ha bidragit till undersökningensresultat på ett likvärdigt sätt även om det är svårt att redogöra för exakt hur mycket avresultatet som kommer från den ena eller andra metoden. Både intervjuerna och innehållsanalysenhar alltså varit delaktiga i uppsatsens resultat, antingen i form av sammanfattningar elleri form av citat.Alternativa metoder som hade kunnat användas för att genomföra denna undersökning är möjligtvisen textanalys, exempelvis en innehållsanalys av det kvantitativa slaget 66 där man räknarord som organisation, hierarki, nätverk, mål, etnicitet, eventuellt kombinerat med en kvalitativtolkning av det man får fram. En möjlighet hade också kunnat vara att utforma en enkät 67som hade kunnat besvaras av de anställda inom dessa fyra myndigheter som arbetar med organiseradbrottslighet. Fördelar med intervjuer jämfört med enkäter är att de ger en störreflexibilitet genom själva intervjusituationen och en bättre kontroll av själva datainsamlingeneftersom kompletterande frågor kan ställas. 683.3.1 InnehållsanalysDen kvalitativa innehållsanalysen har inneburit läsning av de fyra myndigheternas (Tullverket,Skatteverket, Polisen och Ekobrottsmyndigheten) officiella rapporter där synen på denorganiserade brottsligheten framträder. Rapporterna har i samtliga fall hittats på Internet, pårespektive myndighets hemsida. Tullverket och Ekobrottsmyndigheten har emellertid intenågra egna publiceringar om organiserad brottslighet, vilket gör att dokument som årsredovisningoch hotbildsanalyser har studerats. Frågeställningarna och de tre teorierna var utgångspunktenvid den kvalitativa innehållsanalysen. De områden som fokuserades vid denkvalitativa innehållsanalysen var främst hur myndigheterna beskriver sin syn på den organiseradebrottsligheten i Sverige med avseende på: organisationsgrad, storleken på verksamheterna,antal verksamheter som begår organiserad brottslighet, tidsbeständigheten i dessa verksamheter,etnicitetsfaktorn, konspiration mot staten, likheter mellan legala och illegala verksamheter,mål och motiv för de involverade i den organiserade brottsligheten samt status ochinvolverandet av externa personer. Efter läsning av rapporterna har jag skrivit ner essensen avdet lästa, kopplat till syftet och frågeställningarna, vilket redovisas i resultatkapitlet. För att66 Bergström & Boréus (2005:b), s 43 ff.67 Se exempelvis Frankfort-Nachmias & Nachmias (1996), s 249 ff.68 Frankfort-Nachmias & Nachmias (1996), s 237 f.14

tydliggöra eller exemplifiera använder jag ibland citat från de officiella rapporterna. I resultatkapitletär citat utmärkta med kursiv stil.3.3.2 IntervjuerIntervjuer ger en kunskap som produceras genom en interaktion mellan intervjuare och intervjupersonerdär båda är lika viktiga beståndsdelar. Det är en ständigt interaktiv process därkunskap produceras. Kvalitativa intervjuer är lämpliga när syftet är mer komplicerat än attman vill hitta en sanning. 69 I denna undersökning har totalt sex personer intervjuats. Två varderafrån Polisen och Ekobrottsmyndigheten och en från Tullverket och Skatteverket.3.3.3 IntervjuguideIntervjuguiden 70 utformades efter teoriinläsning och innehållsanalys av textmaterialet. Frågeställningarnaoch teorierna låg till grund för utformningen av guiden. Centrala teman som jagavsåg att ta upp under intervjun skrevs ner. Dessa teman har alltså sin utgångspunkt i frågeställningaroch de framträdande dragen i teorierna. De områden som fokuserades vid intervjuernavar samma som fokuserades i innehållsanalysen, se bilaga 1. Syftet med intervjun var attfå svar på vilken syn de olika myndigheterna har på den organiserade brottsligheten i Sverige.En explorativ ansats antogs. 71 Intervjuguiden var tematisk, öppen 72 och icke-standardiserad 73utan exakta frågor men med olika teman, se bilaga 1. Tanken med denna typ av intervjuguidevar att frågor kan ställas utan en i förväg bestämd ordning. Frågorna eller samtalsämnena styrshelt enkelt mer efter intervjuns karaktär och skeenden. En helt strukturerad intervjuguide skulleha kunnat medföra problem med alltför styrande frågor och en helt öppen intervjuguideutan i stort sett några frågor alls hade kunnat innebära problem i form av att viktiga frågeområdenriskerar att falla bort.3.3.4 Urval, samtycke, konfidentialitet och etikIntervjupersonerna lokaliserades i tre fall via kontakter med myndigheterna via Internet/maildå jag berättade om syftet med min uppsats och önskade komma i kontakt med representanterför myndigheterna som var kunniga i uppsatsens ämne. Jag blev hänvisad till lämpliga intervjupersoneroch kontaktade dessa via telefon. När det gäller Polisen hänvisade en av minahandledare till en person inom organisationen. I samband med intervjubokningarna upplystesintervjupersonerna om syftet med undersökningen, samtycke och konfidentialitet. 74 Vid kvali-69 Karlsson & Pettersson (2006), s 58 ff.70 Se Kvale (1997), s 121 ff.71 Kvale (1997), s 94.72 Ibid., s 119; Halvorsen (1992), s 86.73 Kvale (1997), s 19.74 Ibid., s 105, 109 f och 113; Halvorsen (1992), s 162; Frankfort-Nachmias & Nachmias (1996), s 8 ff och 89.15

tativa intervjuer är målet vid urvalet inte att hitta ett representativt urval utan ett urval somkan ge relevant information om syftet med undersökningen. 75 Det kan också kallas för strategiskturval, vilket är en fördel när få personer ska undersökas, 76 eller ändamålsenligt urval. 77Vid urvalet av rapporter för innehållsanalysen valdes de rapporter ut som bedömdes ha ämnetorganiserad brottslighet i fokus. Undantaget är Tullverket och Ekobrottsmyndigheten där detinte hade publicerats någon rapport om organiserad brottslighet och där dokument som årsredovisningoch hotbildsanalys istället studerades. Rapporten Organiserad brottslighet i Sverige2005 är gemensam rapport för de fyra myndigheterna även om Rikskriminalpolisen står somansvarig utgivare.I samband med intervjuerna eller specifikt i samband med sammanställningen av resultatetutifrån intervjuerna har etiska problem inte uppstått eftersom känsliga ämnen i form av uppgifterom enskilda personer som ingår i brottsutredningar eller misstänkta för brott inte harförekommit. Vid något fall är grupper av människor omtalade i resultatet och vid dessa fall ärdet poängterat att det gäller misstankar om brottslighet. Eftersom innehållsanalysen har avsettoffentliga dokument som genomgått sekretessgranskning finns det inte skäl att anta att resultatfrån dessa skulle kunna vara etiskt problematiska. Intervjupersonernas namn avslöjas inteheller vilket gör att de inte kan identifieras av utomstående. Det bör således inte föreligganågra problem med identifieringsrisker. 78 Möjligen har intervjupersonerna kunskap om vilkapersoner på de andra myndigheterna som arbetar med organiserad brottslighet vilket gör att deeventuellt kan identifiera vem som uttalat sig från respektive myndighet. Detta bör i sig inteutgöra något problem om det inte är så att en person från en myndighet upplever att en personfrån en annan myndighet har lämnat ut känsliga eller felaktiga uppgifter.3.3.5 Genomförandet av intervjuerIntervjuerna med Tullverkets och Skatteverkets representanter genomfördes via telefon eftersomintervjupersonen befann sig i en annan stad. Dessa intervjuer spelades in.Intervjun med representanter för Ekobrottsmyndigheten ägde rum i deras lokaler i ett rumbokat för detta ändamål. Kontaktpersonen på myndigheten erbjöd sig att själv boka ett rum.Vid intervjutillfället visade det sig att det var två intervjupersoner eftersom de ansåg att dessatillsammans hade en bred kunskap om den organiserade brottsligheten. Detta hade jag inte75 Karlsson & Pettersson (2006), s 62.76 Halvorsen (1992), s 102.77 Frankfort-Nachmias & Nachmias (1996), s 184.78 Kvale (1997), s 158 och 235.16

livit informerad om i samband med bokningen. De ville inte bli inspelade vilket medförde attjag fick föra anteckningar under intervjun. Det kan självklart påverka kunskapsproduktionen ioch med att det är svårt att koncentrera sig på att lyssna, fundera på följdfrågor och skrivasamtidigt. Omedelbart efter denna intervju spelades emellertid fältanteckningar in vilket kanha bidragit till en sammantaget god kunskapsproduktion. Att det var två intervjupersoner iställetför en upplevde jag som positivt eftersom det kändes som att de var angelägna om att kunnadela med sig av en så bred uppfattning om den organiserade brottsligheten som möjligt.Det finns i och för sig en möjlighet att de kan ha varit två stycken för att ”vakta varandra” såatt inte känsligt material lämnas ut.När det gäller Polisen användes intervjun som jag genomförde under metodkursen, momentetkvalitativ metod. Syftet med denna intervju var snarlikt syftet med denna undersökning menviss relevant information saknades. Den information som saknades hade att göra med följandeområden: involveringen av externa personer, mål- och motivbilden för de kriminella som ingåri den organiserade brottsligheten, samt tidsaspekten, det vill säga verksamheternas tidsbeständighet.Därför behövdes en komplettering göras. Problemet var att intervjupersonen intevar tillgänglig under en längre tidsperiod vilket innebär att kompletteringsintervjun är genomfördmed en ställföreträdare för den första intervjupersonen. Informationen från Polisen byggeralltså på två separata intervjuer. Den första genomfördes på plats i Polisens lokaler ochden andra genomfördes via telefon på grund av tidsbrist för intervjupersonen. Intervjuernamed Polisens representanter spelades in.Jag övervägde i de fall där jag skulle träffa intervjupersonerna ansikte mot ansikte att genomföraintervjuerna på neutral plats men det blev aldrig aktuellt. Dels kan det bli problem medinspelning och dels erbjöd intervjupersonerna sig att ha ett rum till förfogande för intervjuerna.Det kan också vara så att vissa personer uppfattar en intervju på ett café eller liknande somen date, 79 något som definitivt ville undvikas.Det faktum att intervjuerna är genomförda på olikartade sätt kan ha betydelse för kunskapsproduktionenmen min bedömning är att det inte har påverkat undersökningen på ett negativtsätt. Telefonintervjuerna berodde i två fall på långa geografiska avstånd mellan intervjuareoch intervjupersoner och i ett fall blev det en telefonintervju eftersom intervjupersonen hadeen fullbokad kalender men hade tid att genomföra en intervju via telefon. Avsaknaden av kon-79 Skrinjar (2003), s 17.17

takt ansikte-mot-ansikte är naturligtvis av betydelse vid kunskapsproduktionen i och med attinga gester eller ansiktsuttryck kan skönjas och dessa dimensioner försvinner således. Det kandäremot vara både en för- och nackdel att det inte finns utrymme för påverkan med ansiktsellerkroppsspråk. Nackdelen med telefonintervjuer kan vara att det kan vara svårare att skapaen relation med intervjupersonen och det kan vara svårare för intervjupersonen att dela medsig av tankar och åsikter. Distansen kan å andra sidan också ha en positiv inverkan vid intervjuerdå det kan kännas mer neutralt och inte lika utelämnade att besvara frågor via telefon ijämförelse med ansikte-mot-ansikte. Jag upplevde telefonintervjuerna som lika informativaoch givande som intervjuerna ansikte-mot-ansikte. Det jag upplevde problematiskt i sambandmed telefonintervjuerna var att det var svårare än vid intervjuerna ansikte-mot-ansikte att vetanär intervjupersonerna var färdiga med sitt svar. Det hände några gånger att jag påbörjade enny fråga samtidigt som intervjupersonen efter en paus fortsatte att besvara föregående fråga.Samtliga intervjuer inleddes med den öppna frågan ”kan du beskriva din syn på den organiseradebrottsligheten i Sverige”. Därefter ställdes frågor utifrån intervjuguidens teman om intervjupersonernassyn på den organiserade brottsligheten. Frågorna ställdes inte i någon förutbestämdordning och följaktligen varierade ordningen på frågorna mellan de olika intervjuerna.Frågorna hade olika karaktär. De var ibland öppna, sonderade eller ledande. Ibland ställde jagfrågor för att bekräfta det intervjupersonerna nyss sagt men även för att ge dem en chans attförtydliga sig om jag uppfattat något på ett annat sätt än det avsågs.3.3.6 Utskrift av intervjuerDe inspelade intervjuerna transkriberades direkt efteråt. Detta skedde i omedelbar anslutningtill intervjuerna även om det var tidsödande. Intervjuerna skrevs ner i stort sett ordagrant, däremotutlämnades humningar och andra läten från intervjuaren som enbart kan störa läsningenav intervjuutskriften och enligt mig inte bidra med något mervärde till kunskapsproduktionen.I intervjuutskrifterna benämnde jag mig själv som L och intervjupersonerna som IP. Det ärockså viktigt att vara medveten om intervjuutskriftens begränsningar, de är inte kopior av desamtal som förts. En utskrift av en intervju kan skilja sig enormt mycket mellan olika skribenter.Men att ange tillvägagångssättet vid intervjuutskriften kan sägas höja forskningens validitet.Det är också viktigt att ställa sig själv frågan hur utskriften bäst kan lämpa det forskningssyfteman har. 8080 Kvale (1997), s 152.18

Under den intervju som inte spelades in fördes anteckningar och fältanteckningar spelades indirekt efter intervjun. I direkt anslutning till intervjun skrev jag ner intervjun utifrån anteckningarnaoch fältanteckningarna.3.3.7 Tolkning av intervjuerSom analysmetod har huvudsakligen meningskoncentrering använts. Det innebär att långauttalanden formuleras om till kortare och mer koncisa sammanfattningar av uttalanden därden väsentliga innebörden lyfts fram. 81 För att exemplifiera eller tydliggöra lyfts ibland viktigacitat fram. I resultatdelen kan dessa ses i kursiv stil. Kontentan av metoden innebär alltsåatt illustrera huvudintrycken i intervjuutskrifterna. 82 Denna metod har en koppling till fenomenologinmen används även inom andra former av kvalitativa studier. 83Ett exempel på hurjag använt mig av detta tillvägagångssätt vid tolkningen kan ses i bilaga 2 och detta exempelkan bidra till att andra forskare kan göra om denna undersökning och eventuellt komma framtill liknande resultat. 84 Val av analysmetod samt hur man förhåller sig till validitet och generaliserbarhetär följaktligen avhängigt undersökningens syfte och kunskapsteoretiska utgångspunkt.3.4 Generaliseringar, validitet och reliabilitetSyftet var att undersöka de fyra svenska myndigheternas syn på den organiserade brottsligheteni Sverige, och att relatera denna syn till de befintliga teoribildningarna. Metoderna somanvändes var kvalitativ innehållsanalys av offentliga rapporter och kvalitativa intervjuer medrepresentanter från respektive myndighet. Totalt har sex personer intervjuats, två vardera frånPolisen och Ekobrottsmyndigheten och en från Skatteverket och Tullverket. Målet med undersökningenvar att kunna generalisera resultatet från innehållsanalysen och intervjuerna tillatt det utgör en representativ bild av de fyra myndigheternas syn på den organiserade brottsligheten.Eftersom rapporterna som studerats i innehållsanalysen är offentliga kan de sägasutgöra myndigheternas offentliga syn på den organiserade brottsligheten i Sverige varför mankan säga att resultatet från innehållsanalysen är generaliserbart för de fyra myndigheterna.Intervjuerna är genomförda med personer som inom respektive organisation har stor kunskapom den organiserade brottsligheten. De har valts ut för att representera sina organisationer.Hur noggrann urvalsprocessen inom respektive myndighet har varit har jag dock ingen kunskapom. Jag har litat på att myndigheterna vill dela med sig av sin syn på den organiserade81 Kvale (1997), s 174.82 Halvorsen (1992), s 131.83 Kvale (1997), s 178.84 Ibid., s 188.19

ottsligheten och att de därför är angelägna om att göra det genom sina främsta experterinom ämnet. Det är inte uteslutet att personerna som intervjuats är de personer som varit medoch skrivit de offentliga rapporterna som studerats i innehållsanalysen. Det har jag emellertidingen vetskap om. Efter övervägande av dessa omständigheter drar jag slutsatsen att resultatetfrån innehållsanalysen och intervjuerna är generaliserbara och kan sägas gälla för de fyramyndigheterna. Däremot går resultatet inte att generalisera längre än så. Jag kan alltså intesäga något om några andra myndigheters eller politikers syn på den organiserade brottsligheten.Frågan om validitet har att göra med om man har mätt det man har avsett att mäta. 85 Det finnsinget exakt sätt inom kvalitativa studier att mäta undersökningens validitet. Metodtrianguleringen,kvalitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer, är lämpliga metoder för att kunnaundersöka de frågeställningar som fanns. Ytvaliditeten kan därför sägas vara god. 86 För detsyfte som denna undersökning hade var de valda metoderna väl lämpade och metodtrianguleringeninnebär två infallsvinklar för att komma fram till resultatet. 87 I samband med intervjuernaställde jag ofta uppföljningsfrågor för att säkerställa att jag uppfattat intervjupersonernassvar korrekt och för att de skulle få möjlighet att omformulera sig. Min noggranna redogörelseför den metodologiska forskningsprocessen stärker undersökningens giltighet. Validitetenanses därför vara god. Ett problem som kunde ha uppstått var om resultaten från innehållsanalysenoch intervjuerna hade gett motsägelsefulla resultat. Det visade sig emellertid att resultatenfrån innehållsanalysen och intervjuerna kompletterade och bekräftade varandra. Intervjupersonernaoch de offentliga rapporterna har en likvärdig syn på den organiserade brottsligheteni Sverige. Det har också i resultatet i förekommande fall visats på exempel som såväl stödersom talar emot de använda teorierna. Jag har alltså inte bara valt ut resultat från myndigheternasom stödjer teorierna, utan även resultat som inte stödjer teorierna. Detta tyder på ettöppet sinnelag hos mig som forskare och att jag inte försökt forma resultatet enligt en i förvägbestämd form. Trovärdigheten i resultaten kan därför anses vara god.Reliabiliteten kan sägas ange noggrannheten i mätningar och uttolkningar eller vidare noggrannheti undersökningens alla led och eliminering av felkällor. 88 Jag anser att jag genomförtundersökningen på ett noggrant sätt. Kvaliteten på de offentliga rapporterna jag har använt85 Bergström & Boréus (2005:a), s 34; Frankfort-Nachmias & Nachmias (1996), s 165.86 Jämför Frankfort-Nachmias & Nachmias (1996), s 166.87 Jämför Bergström & Boréus (2005:b), s 78.88 Bergström & Boréus (2005:a), s 35.20

mig av anser jag ha varit genomgående god. Likaså har intervjuerna och tolkningen av dessautförts på ett noggrant sätt. Beskrivningen av undersökningens tillvägagångssätt, intervjuguidenoch exemplet på analysen av intervjuerna skapar goda förutsättningar för andra forskareatt kunna utföra en liknande undersökning. Jag vill däremot inte utesluta möjligheten att andraforskare skulle ha kunnat komma fram till andra resultat eller att jag skulle ha fått delvis divergeranderesultat vid två olika tidpunkter. De personer jag intervjuat är anonyma vilket göratt det kan vara svårt för efterföljande forskare att intervjua samma personer. Om undersökningensupplägg skulle användas vid en studie med andra intervjupersoner skulle det följaktligenkunna leda till antingen liknande eller avvikande resultat.4. ResultatFör att tydliggöra resultatet är det uppdelat i avsnitt kopplat till de tre teorierna. Den till teorinkopplade frågeställningen inleder varje avsnitt. I det avslutande avsnittet, 4.4 Organisation,redovisas resultat som har att göra med organiseringen av den organiserade brottsligheten.Detta för att undvika alltför många upprepningar i resultatdelen.4.1 Teorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspirationFrågeställning: Ses den organiserade brottsligheten i Sverige, i likhet med teorin om organiseradbrottslighet som en etnisk konspiration, som en omfattande konspiration mot staten blandpersoner med annan etnisk bakgrund än svensk?Myndigheterna ser inte att en eller ett fåtal organisationer styr den organiserade brottsligheteninom landet. Att likna den svenska organiserade brottsligheten vid maffia avvisas av Tullverketsintervjuperson: ”Det finns inte en som bestämmer över allt, det finns ingen Gudfader”.Polisen redogör för samma sak: ”Det är inte troligt att det finns en maffia med syndikatstruktursom nämnts som den högsta graden av organisation i Sverige”. 89Det kan emellertid urskiljas olika typer av grupperingar inom den svenska organiseradebrottsligheten, och en av dessa är etniskt sammansatta ligor och nätverk. De övriga två är MCgängoch fängelse- och förortsgäng. Dessa sysslar huvudsakligen med systemhotande brottslighet.90 Systemhotande brottslighet innebär att rättsväsende och myndigheter utsätts för påfrestningarsom på ett mer eller mindre påtagligt sätt försvårar lagföring och myndighetsutöv-89 Rikskriminalpolisen (2007), s 9.90 Ibid., s 4; Rikskriminalpolisen (2005), s 18.21

ning. Det kan handla om exempelvis utpressning, hot och korruption. 91 Vissa kriminella etniskagrupperingar har också en hierarkisk struktur”. 92 Tullverkets intervjuperson berättar omsin bild av etnicitetsfaktorn inom MC-gängen och menar att de inte utgörs av några särskildaetniska grupperingar, däremot är dessa organisationer snarare heterogena i sin etniska sammansättning.Däremot finns det enligt Ekobrottsmyndighetens (i fortsättningen benämntEBM) intervjuperson andra typer av grupperingar som bland myndigheterna benämns ”etniskagrupperingar” som har en etnisk homogenitet och till viss del en hierarkisk struktur. Myndigheternager dock inte uttryck för en bild av att dessa skulle utgöra någon slags konspirationmot den svenska staten.Det finns enligt Tullverkets intervjuperson inget som tyder på att det försiggår någon omfattandekonspiration mot den svenska staten. ”I huvudsak utgör inte den organiserade brottsligheteni Sverige något hot mot rättsordning eller demokrati… Det är inte som i södra Italiendär den organiserade kriminaliteten styr politiken”. Det svenska samhället ses också varaförhållandevis fritt från korruption enligt Polisens intervjuperson. Att det finns ett begreppsom benämns organiserad brottslighet innebär likväl att det finns grupper som på ett systematisktsätt försöker begå brott mot staten eller mot statens regleringar. Det finns även faktorersom möjliggör att organiserad brottslighet kan breda ut sig på det sätt som sker idag. Exempelpå detta är samhällets positiva inställning till skattefusk, 93 organisationer som infiltreras avkriminella, 94 systemhotande brottslighet 95 och enligt Skatteverkets intervjuperson härvor medsvart arbetskraft där det är vanligt att personer som får ersättning från Försäkringskassan ellera-kassan samtidigt arbetar svart. En annan hotande faktor är den organiserade brottslighetenssätt att arbeta upp ett rykte som gör att många undviker att anmäla misstankar mot eventuellakriminella vilket genererar ett visst hot mot demokratiska värden och det fria företagandet. 96Det finns alltså vissa hotbilder där delar av det svenska systemet riskerar att urholkas ellerundermineras, men det finns ingen bild av något hot från en gigantisk organisation som försökerkonspirera mot hela den svenska staten.Etnicitetsfaktorn förekommer alltså inom den organiserade brottsligheten och måste ses somen viktig beståndsdel i den bild av den organiserade brottsligheten som myndigheterna har.91 Rikskriminalpolisen (2004), s 2 f.92 Ekobrottsmyndigheten (2006), s 16.93 Ibid., s 8.94 Skatteverket (2000:a), s 157; Skatteverket (2000:b), s 473.95 Rikskriminalpolisen (2005), s 18; Rikskriminalpolisen (2004), s 4.96 Rikskriminalpolisen (2007), s 7.22

Det finns fördelar med att begå brott tillsammans med människor av samma etniska bakgrund,särskilt då internationella kriminella aktiviteter genomförs. 97 Myndigheterna ser däremot inteen konspiration mot den svenska staten bland personer med annan etnisk bakgrund än svensk.Istället för att skylla på yttre faktorer och benämna personer med icke svensk bakgrund sombegår organiserad brottslighet som ett hot mot den svenska staten, ser man bland annat densvenska politiken som orsak till varför det kan bli så att dessa personer engagerar sig i organiseradbrottslighet. Utanförskap och misslyckad integrations- och arbetsmarknadspolitik kanvara en förutsättning för framväxten av den organiserade brottsligheten. 98 Det menar ocksåTullverkets intervjuperson. ”En inte obetydlig del av dem som kommer till Sverige som flyktingarhamnar vid sidan av arbetsmarknaden. Det är en riskfaktor och kan vara en drivkraftför ekonomisk brottslighet…Utanförskapet kan leda till engagemang i kriminella grupperingar”.99Resultaten tyder sammanfattningsvis inte på att de fyra myndigheterna har en bild av den organiseradebrottsligheten i Sverige som en stor konspiration mot staten bland personer medutländsk bakgrund. Myndigheterna ger inte heller uttryck för att en eller ett fåtal maffialiknandeorganisationer kontrollerar den organiserade brottsligheten i Sverige. Det kan däremotinte förnekas att myndigheterna ger uttryck för att den organiserade brottslighet förekommerbland personer med annan etnisk bakgrund än svensk, och att den i viss utsträckning är hierarkisktorganiserad. Det kan inte heller förnekas att myndigheterna har en syn på den organiseradebrottsligheten som omfattande och att den i vissa avseenden ses som ett hot mot detsvenska systemet, men inte i form av någon gigantisk, etnisk konspiration hos en eller ett fåtalorganisationer.4.2 EntreprenörsteorinFrågeställning: Ses den organiserade brottsligheten i Sverige ha stora likheter med legal företagsamheti enlighet med entreprenörsteorin?Myndigheternas bild är tydlig, det finns ett marknads- och aktörsspektrum. Polisens intervjupersonomnämner marknaden som tredelad mellan en svart, en grå och en vit. 100 ” Den svartamarknaden är den marknad som omfattar varierande illegal handel… Den grå marknadenutgörs av företagare som i sin legala verksamhet har illegala kontakter… Den vita markna-97 Rikskriminalpolisen (2005), s 10.98 Skatteverket (2000:a), s 113.99 Ekobrottsmyndigheten (2006), s 7.100 Rikskriminalpolisen (2007), s 5.23

den omfattar legal ”normal” affärsverksamhet”. 101 Ett liknande synsätt har Skatteverkets intervjupersonvilket även framkommer i deras rapporter, där man menar att verksamheter kanvara legala, illegala och mittemellan, det vill säga att många kan befinna sig i gränslandetmellan legalt och illegalt. 102 EBM:s intervjuperson ger uttryck för ett liknande synsätt. På densvarta eller illegala marknaden finns ingen insyn alls. På den grå marknaden, eller den somligger mittemellan den legala och illegala, kan det skattas för vissa saker men inte för andra.Det är enligt alla intervjuade myndigheter vanligt förekommande att de organiserade kriminelladriver företag eller tar hjälp av företag för att kunna hantera stora mängder pengar. Utåtsett har dessa företag en legal fasad. Det kan enligt EBM:s intervjuperson handla om exempelvisväxlingskontor som används för att valutaväxling. Tullverkets intervjuperson beskrivervidare bilden av en marknad som består av fyra delar: en illegal marknad med illegala varorsom exempelvis narkotika; en illegal marknad med legala varor, till exempel cigaretter ochalkohol; gråzonsmarknaden bestående av bland annat automatspel och momsbedrägerier; samten i stort sett helvit marknad men där varans ursprung är illegalt, exempelvis elektronikproduktersom säljs i vanliga affärskedjor där utgångspunkten är att handlarna inte känner tillvarans ursprung.EBM:s syn är att samhället genomsyras av en positiv inställning till skattefusk och att det tillsammansmed vinstmaximeringsperspektivet hos företag kan medföra att de tar till illegalametoder för att uppnå sina mål. 103 Man framhåller också bilden av att den organiserade brottsligheteni många fall driver företag för att dölja vinster från annan brottslighet. 104 Det finns ettpar andra faktorer som framhålls. Dels spridningsrisken till normalt sett legala verksamheter105 , vilket även Skatteverkets intervjuperson vittnar om. Med normalt sett legala verksamhetermenas verksamheter som tidigare inte haft några brottsmisstankar riktade mot sig.Spridningsrisken innebär en risk att normalt sett legala verksamheter tar till illegala metoderför att kunna möta de konkurrensfördelar som illegala verksamheter drar nytta av. Och delsdet indirekta hotet mot det fria företagandet i Sverige 106 vilket innebär att det finns en risk attden organiserade brottsligheten driver bort företag som försöker överleva genom att användasig av enbart legala metoder.101 Rikskriminalpolisen (2007), s 16.102 Skatteverket (2000:a), s 118.103 Ekobrottsmyndigheten (2006), s 8.104 Ibid., s 13.105 Ekobrottsmyndigheten (2006), s 15.106 Rikskriminalpolisen (2007), s 7.24

De fyra myndigheterna syn på den organiserade brottsligheten i Sverige är att den till storutsträckning sker på en marknad som kan beskrivas som ett slags spektrum. De ger uttryck förbilden att själva marknaden är ett spektrum men även aktörerna som opererar på den. Detfinns en bild av att de illegala verksamheterna har likheter med legala.4.3 Teorin om nätverksrelationerFrågeställning: Ses den organiserade brottsligheten i Sverige som att den utgörs av månganätverk och otaliga lösa allianser mellan personer med olika status likt teorin om nätverksrelationer?Myndigheterna kan se att personerna som deltar i den organiserade brottsligheten har olikastatus. För att bli framgångsrik kriminell måste du lära dig hur saker och ting går till i denundre världen och detta görs ofta genom själva brottsligheten och genom umgänge med framgångsrikakriminella. Detta sker, enligt Polisens intervjuperson, inte sällan på anstalter. Att blimedlem eller att involveras i den organiserade brottsligheten kan, som EBM:s intervjupersonsäger, vara både ett rationellt val eller bestämt av externa omständigheter. Myndigheterna äröverens om att det finns tydliga karriärvägar från mindre allvarlig kriminalitet via exempelvisvåldsbrott och narkotika upp till avancerad ekobrottslighet. Bilden är att status verkar vara enviktig motivationsfaktor bland de organiserade kriminella.Enligt teorin om nätverksrelationer deltar individerna i den organiserade brottsligheten i förstahand för att uppnå egna, individuella mål snarare än organisatoriska mål. De offentliga rapporternabeskriver inte explicit de kriminellas mål och motiv med att delta i den organiseradebrottsligheten. Resultaten från intervjuerna visar att den syn som myndigheterna har är attmålen eller drivkrafterna bakom engagemanget i den organiserade brottsligheten framför alltär individuella. Bilden är att man som individ försöker uppnå personlig framgång eller vinningframför en framgång för organisationen, gruppen eller nätverket. Den egna ekonominverkar enligt Skatteverket vara den främsta drivkraften. ”Man är med i organiserad brottslighetfrämst på grund av personlig vinning” säger Polisen. ”Målen är individuella och det ärsärskilt tydligt när det gäller MC-gäng. Det är viktigt med den individuella framgången snarareän gängens framgång. Den personliga vinningen är det som gör att det blir nätverksbaserat”.Detta fastslår Tullverkets intervjuperson. Det kan också enligt Polisens och Skatteverketsintervjupersoner finnas inslag av organisatoriska mål, företrädesvis enligt EBM:s inter-25

vjuperson, när det gäller brott som begås för att skydda den gemensamma verksamheten motyttre hot.När det gäller externa personer kan det handla om att ta hjälp av individer som i allmänhetbetraktas som vanliga och som normalt sett inte ingår i den organiserade brottsligheten. Detkan också innefatta att tvinga eller korrumpera utomstående att delta i kriminella aktiviteter.Myndigheterna ger bilden av att båda företeelserna förekommer, främst den förstnämnda.Personer från näringslivet utnyttjas och legala verksamheter används för att skydda den kriminellaaktiviteten. 107 Detta menar också Polisens intervjuperson. De kriminella söker – ochfår – hjälp från experter då komplicerade brottshandlingar ska planeras eller genomföras. Detkan gälla personer med kunskaper inom ekonomi och juridik 108 även om det enligt Tullverketsoch EBM:s intervjupersoner ofta bara rör sig om misstankar mot jurister, ekonomer eller revisorersom är svåra att bevisa. ”Det finns säkert många halvhederliga människor som lever ettannat liv men som har en del i den här verksamheten” säger Polisens intervjuperson. Det förekommeräven att den organiserade brottsligheten utnyttjar personer som normalt sett inteingår i dessa nätverk, som inte är experter eller specialister. Skatteverkets intervjuperson redogörför detta problem. Dessa personer kallas för målvakter eller bulvaner: ”Det är sånapersoner som kanske har spritproblem eller suttit inne, man är inte etablerad i samhället.Man får ju pengar, man tjänar snabba pengar”. Det kan också enligt Skatteverkets rapporteroch Polisens intervjuperson förekomma en slags insider- eller infiltrationsverksamhet där personerinom ett företag hjälper till inför ett brott. 109 Sverige ses dock enligt Polisens och Tullverketsintervjuperson vara förhållandevis befriat från korruption. Skatteverket ser däremotkorruption som en förutsättning för den organiserade brottsligheten 110 och de tillsammansmed Polisen 111 ger uttryck för att de är medvetna om att korruption existerar. Skatteverketsintervjuperson frågar sig: ”Hur skulle den organiserade brottsligheten annars kunna överlevai den utsträckning som de faktiskt gör?”.4.4 OrganisationVilken syn har myndigheterna på organiseringen av den organiserade brottsligheten i Sverige?För att undvika upprepningar i resultatdelen har resultat som har att göra med myndigheternassyn på organiseringen av den organiserade brottsligheten samlats nedan.107 Ekobrottsmyndigheten (2006), s 19.108 Skatteverket (2000:a), s 117; Rikskriminalpolisen (2005), s 10.109 Skatteverket (2000:a), s 157; Skatteverket (2000:b), s 473.110 Skatteverket (2000:a), s 158.111 Rikskriminalpolisen (2004), s 8.26

Det är tydligt att myndigheterna har en bild av att den organiserade brottsligheten utgörs avmånga, oräkneliga små och större nätverk. Detta synsätt liknar beskrivningen av organisationsom ingår i teorin om nätverksrelationer. Samtliga myndigheter berättar om denna bild. Dessanätverk verkar vara mycket svåra att avgränsa och att räkna. Tullverkets och EBM:s intervjupersonerger uttryck för bilden att den organiserade brottsligheten består av otaliga nätverkmed lösa och flytande strukturer. Grupperingarna är vanligtvis inte särskilt beständiga över tidutan mer löst sammansatta och organiserade för det aktuella uppdraget. 112 Polisens intervjupersonbeskriver: ”Den organiserade brottsligheten i Sverige består av individer och gruppersom tillsammans bildar stora nätverk där alla känner alla på något sätt. Man samarbetarmed dem som finns tillgängliga, och de man litar på”. OBiS-rapporten redogör också församma synsätt: ”Kriminella tillhör i allt större utsträckning stora nätverk och inte klart avgränsadegrupperingar”. 113 EBM:s rapport skildrar också detta: ”Organiserad brottslighetbegås som regel inte inom fasta organisationer”. 114 Man sysslar enligt Polisens intervjupersonmed det som för tillfället genererar de största pengarna. Skatteverkets intervjuperson ger uttryckför bilden att det är brottskonstellationer och stora nätverk som utgör den organiseradebrottsligheten. EBM:s intervjuperson säger vidare att det verkar som att brott ofta begås i olikakonstellationer där medlemmarna kommer från olika nätverk eller grupperingar. Man begårenligt Tullverkets intervjuperson ett brott i en konstellation, konstellationen upplöses ochvid nästa brottstillfälle kontaktas en del nya personer och då kanske två tredjedelar av dentidigare brottskonstellationen är kvar och så vidare. Det rör sig alltså om mer lösa nätverk änfasta organisationer där varje medlem har en specifik uppgift. 115Bilden är att en övervägande del av de personer som opererar inom den organiserade brottslighetenär multikriminella. Enligt Polisens intervjuperson förekommer specialisering meninte i så stor utsträckning. Vissa har, enligt Skatteverkets intervjuperson, sin nisch som manspecialiserar sig på och Tullverkets intervjuperson menar att dessa kompetenser ofta finns tillhands för många olika nätverk. Polisens intervjuperson berättar vidare att det inte är så att detfinns en organisation där alla medlemmar har specialiserade funktioner - det verkar mer varaså att man samarbetar med olika personer och kompetenser kring det brott som för tillfälletger högsta möjliga avkastning. Det är alltså inte organisatorisk tillhörighet som styr vem manför tillfället arbetar tillsammans med. Och Tullverkets intervjuperson fyller på och ger uttryck112 Rikskriminalpolisen (2005), s 10 och 15; Ekobrottsmyndigheten (2006), s 16.113 Rikskriminalpolisen (2005), s 6.114 Ekobrottsmyndigheten (2006), s 16.115 Tullverket (2007), s 18.27

för synen att det är troligt att man helt eller delvis byter medbrottslingar vid flera på varandraefterföljande brott, personer som har andra kompetenser som behövs för det aktuella brottet.Samarbetet sker i löst sammansatta multikriminella nätverk eller i olika brottskonstellationersom förenar grovt kriminella personer. Det fastslås också att samma person kan ingå i flerakriminella grupper. 116 Myndigheterna ger alltså uttryck för en bild om lösa relationer mellanpersoner, i likhet med teorin om nätverksrelationer. Orden entreprenör, entreprenörskap ellerorganisering som små entreprenörsverksamheter likt entreprenörsteorin betonas inte av myndigheternai någon större utsträckning även om det förekommer. Tullverkets intervjupersonmenar att den organiserade smugglingen utgörs av entreprenörer som har nätverk av personerrunt omkring sig.Nätverken eller brottskonstellationerna är enligt bilden som Skatteverkets intervjuperson ger ide flesta fall väldigt platta. Detta är en likhet med teorin om nätverksrelationer. Det finns endel indikationer på att vissa av nätverken eller grupperingarna inom den organiserade brottslighetenhar någon slags struktur eller hierarkisk organisation likt teorin om organiseradbrottslighet som en etnisk konspiration men det är enligt Polisens intervjuperson inget manskyltar med och de eventuella strukturerna eller hierarkierna ser förmodligen väldigt olika utberoende på vilket nätverk eller vilken grupp som undersöks. 117Trots dominansen av nätverksstrukturer, kan tre olika grupperingar ses inom den svenska organiseradebrottsligheten: MC-gäng och deras supportergäng; fängelse- och förortsgäng; ochetniskt sammansatta ligor och nätverk. Bilden är att dessa huvudsakligen sysslar med systemhotandebrottslighet, exempelvis utpressning, hot och korruption gentemot myndigheter ochrättsväsende. 118 MC-gängen är de mest strukturerade av de grupper som begår organiseradbrottslighet, ”De kriminella MC-gängen är ett tydligt exempel på en hierarkisk struktur…Vissakriminella etniska grupperingar har också en hierarkisk struktur” 119 , denna bildger också EBM:s intervjuperson uttryck för. Det finns alltså vissa indikationer på att myndigheternasbild kan liknas vid vissa aspekter i teorin om organiserad brottslighet som en etniskkonspiration eller entreprenörsteorin även om bilden är att dessa grupperingar inte förekommeri så stor utsträckning eller i så stor omfattning att den kan sägas gälla för all organiseradbrottslighet i Sverige.116 Ekobrottsmyndigheten (2007), s 16.117 Rikskriminalpolisen (2004), s 6.118 Rikskriminalpolisen (2004), s 4; Rikskriminalpolisen (2005), s 18.119 Ekobrottsmyndigheten (2006), s 16.28

När det gäller tidsbeständigheten finns det ett fåtal undantag med mer fasta organisationermed längre livslängd. 120 Intervjupersonerna och litteraturen är överens om att den organiseradebrottsligheten vanligtvis fortgår oberoende av om enskilda medlemmar faller från men detkan snarare handla om att nya allianser skapas eller att andra personer tar över den kriminellaverksamheten och inte om någon stor beständig organisation. 121 Ett exempel på detta framkomunder intervjun med EBM: ”Även om man sätter folk i fängelse upphör inte brottsligheten”.MC-gängen utgör exempel på en gruppering med längre tidsbeständighet, samtidigt somde enskilda medlemmarna från MC-gängen kan ingå i olika nätverk med ingen eller kortaretidsbeständighet. Det är emellertid enligt Tullverkets intervjuperson sällan som MC-gängenbegår brott i organiserad form, det är vanligare att enskilda medlemmar begår brott och attman då utnyttjar det rykte som MC-gängen har, alternativt att MC-gängens supportergängbegår brott. Även Skatteverkets intervjuperson ger uttryck för bilden att det förutom storanätverk finns olika typer av mer fasta grupperingar som begår organiserad brottslighet. Vissaetniska grupper kan också ha en tidsbeständighet men det är inget man kan säga generellt utandet skiljer sig åt beroende på var grupperna har sitt ursprung och vad för slags kriminalitet desysslar med. 122 Myndigheternas syn liknar följaktligen mest teorin om nätverksrelationer.Vid vissa brottstyper behöver också brottsligheten vara mer organiserad och strukturerad,exempelvis vid smuggling av skrymmande varor. Detta berättar Tullverkets intervjuperson.Denne slår också fast att det är tydligt att det rör sig om många olika nätverk istället för eneller ett fåtal stora, maffialiknande organisationer, en likhet med teorin om nätverksrelationer.”Det går inte att räkna hur många nätverk det finns, de är otaliga och lösa... Det finns inte ensom bestämmer över allt, det finns ingen Gudfader”. Det är emellertid enligt intervjupersonernasvårt att avgöra hur många personer eller nätverk som ingår i den organiserade brottsligheteni Sverige. Polisens och Tullverkets intervjupersoner beskriver bilden av en tillvarodär det är svårt för utomstående att se några gränser och det finns inget offentligt register därnätverken är registrerade. Det som kan räknas är enligt EBM:s intervjuperson antalet MCgängoch deras supporterklubbar men det går inte att räkna antalet nätverk och konstellationereftersom de är alldeles för flytande.Sammanfattningsvis är synen hos de fyra myndigheterna att den organiserade brottsligheten ihuvudsak utgörs av otaliga nätverk av personer som allierar sig med varandra i syfte att120 Tullverket (2007), s 18.121 Ekobrottsmyndigheten (2006), s 17; Skatteverket (2007), s 64.122 Rikskriminalpolisen (2004), s 6.29

genomföra en kriminell handling. Myndigheternas bild är att den personliga drivkraften ärviktigare i jämförelse med organisatoriska mål. Att externa personer, som enligt de rådandenormerna i samhället inte direkt ingår i brottskonstellationer eller i kriminella nätverk, involverasi den organiserade brottsligheten är också något som myndigheterna ger uttryck för.Nätverken eller brottskonstellationerna verkar enligt myndigheternas uppfattning ha en begränsadtidsbeständighet och medlemmarna har till synes inte specialiserade och skilda funktioner,de är mer multikriminella. Myndigheternas bild av organisationen av den organiseradebrottsligheten har flest likheter med teorin om nätverksrelationer.5. SlutsatserSyftet med detta examensarbete var att undersöka de fyra myndigheternas syn på organiseradbrottslighet i Sverige och att relatera denna syn till tre teoribildningar. Det är tydligt att organiseradbrottslighet är en mångfacetterad och komplex företeelse som inte låter sig beskrivaspå ett kort och koncist sätt.Frågeställningen kopplad till den första teorin löd: Ses den organiserade brottsligheten i Sverige,i likhet med teorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspiration, som en omfattandekonspiration mot staten bland personer med annan etnisk bakgrund än svensk? Synenpå organiserad brottslighet hos de fyra undersökta myndigheterna överensstämmer inte medteorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspiration. Svaret på frågeställningen äralltså nej. De undersökta myndigheterna har inte en bild av den organiserade brottslighetensom en omfattande konspiration mot den svenska staten bland personer med annan etniskbakgrund än svensk. Det är inte heller så att den organiserade brottsligheten i Sverige domineraseller kontrolleras av en eller ett fåtal hierarkiska organisationer. Däremot ger myndigheternauttryck för att etnicitetsfaktorn förekommer inom den organiserade brottsligheten och attdet finns vissa hot mot det svenska systemet, men inte i form av någon omfattande, tidsbeständigoch etnisk konspiration. Myndigheternas syn är att det de facto finns en andel etniskagrupperingar som begår organiserad brottslighet och dessa grupperingar kan ha en viss gradav hierarkisk struktur. Det är däremot inte enligt de undersökta myndigheterna frågan om någonomfattande, tidsbeständig konspiration bland personer med annan etnisk bakgrund änsvensk mot den svenska staten.Den andra frågeställningen var om den organiserade brottsligheten i Sverige ses ha stora likhetermed legal företagsamhet i enlighet med entreprenörsteorin. Svaret på denna frågeställ-30

ning är delvis. Ja när det gäller ett spektrum och likheter mellan legala och illegala verksamheter,och nej när det gäller entreprenörsverksamheter i form av mindre företag där individernadeltar med ett gemensamt mål om vinning. Entreprenörsteorin kan alltså delvis användasför att beskriva myndigheternas syn på den organiserade brottsligheten i Sverige. Det finnsenligt myndigheternas syn på den organiserade brottsligheten klara och tydliga likheter mellanlegala och illegala verksamheter. Bilden är också att det finns ett spektrum både i fråga omsjälva marknaden och när det gäller de aktörer som opererar på densamma. Myndigheternager däremot inte uttryck för att den organiserade brottsligheten skulle utgöras av många småentreprenörsverksamheter likt entreprenörsteorin. De ger inte heller uttryck för att det är organisatoriskaeller gruppgemensamma mål som är drivkraften bakom den organiserade brottsligheten.Uppfattningen hos myndigheterna är istället att personlig framgång eller motivationär större än organisatoriska eller gemensamma motivationsfaktorer och att det är mer flytandenätverksrelationer som gäller. Entreprenörsbegreppet används ytterst sparsamt av myndigheternamen en tolkning kan självklart vara att de nätverk eller brottskonstellationer som beskrivsi stort sett är synonymt med entreprenörer. Det förefaller emellertid inte särskilt troligt.Bilden är att de nätverk eller brottskonstellationer som beskrivs oftast är större, mer omfattandeoch inte har lika starka organisatoriska gränser som den beskrivning av entreprenörsverksamhetersom görs i entreprenörsteorin.Den tredje och sista frågeställningen var som följer. Ses den organiserade brottsligheten i Sverigesom att den utgörs av många nätverk och otaliga lösa allianser mellan personer med olikastatus likt teorin om nätverksrelationer? På denna frågeställning måste svaret bli ja. Dennateori har störst likheter med myndigheternas syn på den organiserade brottsligheten i Sverige.Alla centrala aspekter av teorin kan helt eller delvis införlivas i myndigheternas syn på denorganiserade brottsligheten i Sverige. Den organiserade brottsligheten i Sverige utgörs enligtmyndigheterna av otaliga flytande relationer eller nätverk mellan människor som söker sig tillvarandra med syftet att genomföra en kriminell aktivitet. Det är alltså inte enligt myndigheternasbild en eller ett fåtal organisationer, likt den sicilianska maffian, som styr eller kontrollerarden organiserade brottsligheten i Sverige. Bilden är också att brottstillfällen eller brottsmöjligheterverkar spela stor roll för organiserandet och genomförandet av en kriminell aktivitet.Den personliga vinningen och drivkraften som betonas i teorin om nätverksrelationerverkar enligt myndigheternas uppfattning vara betydligt större än organisatoriska eller gemensammamål. Myndigheterna ger uttryck för att människorna har olika status vilket gör attmindre erfarna med lägre status lär sig mer avancerade brottsmetoder via kontakt med mer31

erfarna personer med högre status. Det kan sägas vara ett exempel på relationer mellan överochunderordnade där man i det initiala skedet startar upp som underordnad men avancerarunder tidens gång till att bli överordnad med ”egna” underordnade. Det finns starka misstankarom att externa personer i form av exempelvis jurister, ekonomer och revisorer är involveradei den organiserade brottsligheten, även om det är svårt att bevisa. Myndigheternas bild äratt infiltration i näringsliv och korruption förekommer även om de har svårt att ge en tydligbild av omfattningen. Det kan självklart också vara så att de undersökta myndigheterna tjänarpå att tona ner begreppet korruption med tanke på den uppmärksamhet sådana avslöjandenskulle ge. Det kan rent av vara så också att de egentligen känner till att det förekommer i störreutsträckning än de ger uttryck för men det är i så fall inget som man vill skylta med.Slutsatsen är alltså att den teori som bäst överensstämmer med myndigheternas syn på denorganiserade brottsligheten i Sverige är teorin om nätverksrelationer. Entreprenörsteorin kandelvis användas för att beskriva de undersökta myndigheternas syn på den organiseradebrottsligheten. Teorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspiration kan däremotinte användas för att beskriva myndigheternas syn på den organiserade brottsligheten i Sverige.Den samstämmiga synen när det gäller organiseringen av den organiserade brottsligheten iSverige är att den inte utgörs av en eller ett fåtal maffialiknande, hierarkiskt struktureradeorganisationer som kontrollerar den organiserade brottsligheten i Sverige likt teorin om organiseradbrottslighet som en etnisk konspiration. Synen hos de fyra myndigheterna är inte helleratt den organiserade brottsligheten utgörs enbart av en mängd små entreprenörsverksamheterlikt entreprenörsteorin. Vissa likheter mellan entreprenörsteorin och myndigheternas synpå den organiserade brottsligheten kan dock ses. Synen hos de fyra myndigheterna är iställetatt det är stora nätverk med flytande strukturer och organisering av brott efter brottstillfälletsom dominerar, likt nätverksteorin.6. DiskussionVid en diskussion av resultatet måste en faktor särskilt uppmärksammas och det är att teoriernahar såväl överlappande drag likväl som de har unika, uteslutande drag. Detta gör att detinte enbart är en teori som kan användas för att beskriva den syn som myndigheterna har påden organiserade brottsligheten i Sverige. Exempel på liknande drag i teorierna är att bådeteorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspiration och entreprenörsteorin ser orga-32

niserad brottslighet som bestående av formella organisationer, om än på olika sätt. Båda dessateorier implicerar också att medlemmarna i organisationerna arbetar för att uppnå ett gemensamtorganisatoriskt mål. Det innebär alltså att teorin om nätverksrelationer är ensamma omatt beskriva den organiserade brottsligheten i termer av lösa nätverk och individuella mål. Enlikhet mellan entreprenörsteorin och teorin om nätverksrelationer är att bägge beskriver attden organiserade brottsligheten består av många verksamheter till skillnad från teorin om organiseradbrottslighet som en etnisk konspiration som menar att den organiserade brottslighetenutgörs av en eller ett fåtal maffialiknande organisationer. Det sistnämnda är alltså ett uniktdrag för denna teori och ett annat unikt drag hos teorin om organiserad brottslighet som enetnisk konspiration är etnicitetsaspekten. Ingen av de båda andra teorierna nämner något omdetta. Den faktor som är unik för entreprenörsteorin är dess liknelser av legala och illegalaverksamheter och det spektrum eller den skala där dessa verksamheter opererar.Att en teori ensamt och att en annan teori till ungefär hälften kan stämma överens med resultatenär, förutom det faktum att teorierna har uteslutande och gemensamma drag, omständighetenatt den organiserade brottsligheten i Sverige som fenomen är oerhört brett och komplext.Enligt den syn som myndigheterna har verkar det som att den organiserade brottsligheteni Sverige både har drag av företagsamhet/entreprenörskap och framför allt nätverk ochflytande relationer. Det är alltså tydligt att fenomenet inte låter sig beskrivas på ett kort ochkoncist sätt. Vissa delar av entreprenörsteorin skulle möjligtvis kunna integreras med teorinom nätverksrelationer i en helhetssyn.Entreprenörsteorin är användbar för att studera den organiserade brottsligheten ur ett marknadsperspektivmed fokus på verksamheter och entreprenörer. Det är dock inte så att de kriminellaexponerar sina verksamheter öppet och de ingår inte heller i något offentligt företagsregister.Många gånger finns däremot misstankar om att växlingskontor eller andra företaganvänds som bas för en kriminell verksamhet även om det kan vara svårt att bevisa. Teorinkänns också som väldigt ekonomiskt orienterad och säger inte så mycket om relationer mellanmänniskor.Det likhetstecken som ofta sätts i media mellan den organiserade brottsligheten och MC-gängär inte en bild som stöds av de fyra undersökta myndigheterna. Självklart ingår MC-gängen imyndigheternas syn på den svenska organiserade brottsligheten, men det går inte att säga attMC-gäng är synonymt med organiserad brottslighet, det är ett betydligt mer komplext och33

omfattande fenomen än så. Att MC-gängen får stor uppmärksamhet beror förmodligen på enkombination av orsaker. Dels finns det de facto personer inom MC-gängen som begår brottoch dessa personer är ofta utrustade med symboler som visar grupptillhörighet. Detta är oftaen stor skillnad gentemot andra grupperingar, konstellationer eller nätverk som begår organiseradbrottslighet. Dels har de så kallade MC-gängen ett stort symbolvärde i sig självt, derasrykte kan eventuellt låta farligare än de i verkligheten är. Och slutligen har utpekanden i mediaom särskilda grupper som vålds- och brottsbenägna en säljande funktion.Synen på den organiserade brottsligheten som maffia har under många år varit framträdande iUSA. Nyligen publicerades också en bok i Sverige där den svenska organiserade brottslighetenhuvudsakligen beskrivs som maffia. Boken är baserad på intervjuer med företrädesviskriminella. 123 Det finns säkert många av de kriminella som har intresse av att föra fram tankenatt den svenska organiserade brottsligheten är som den italienska maffian eller den maffia somporträtteras i många amerikanska filmer. Det finns säkert många kriminella som vill se sigsjälv som en Gudfader eller som en essentiell länk i ett kriminellt nätverk. Det finns ocksåskäl att tänka sig att det finns något mystiskt eller romantiskt över begreppet maffia vilket göratt bokens författare väljer att namnge den på det sätt de gör. Och det är förmodligen mer säljandeoch lukrativt med en bok med titeln ”svensk maffia” än en bok som heter något i stilmed ”den svenska organiserade brottsligheten – många lösa nätverk”. Det finns dock intenågot resultat i denna undersökning som ger bilden av att det finns något i Sverige som kankallas maffia. Begreppet maffia är förmodligen både överutnyttjat och många gånger ocksåanvänt på ett tvivelaktigt sätt i media.Synen på den organiserade brottsligheten enligt de undersökta myndigheterna verkar alltsåvara betydligt vidare än den bild som delges oss via media. Det verkar också som att gränsernaför organiseringen av den organiserade brottsligheten är mycket mer flytande än vad mediasbild ger sken av. Det är viktigt och intressant eftersom media utgör en viktig grund förformandet av våra uppfattningar om och attityder kring brottslighet i allmänhet och organiseradbrottslighet i synnerhet. Media är också en bland många aktörer i processen som är medoch påverkar de kriminalpolitiska besluten. Det är med andra ord viktigt att olika aspekter ochsynsätt lyfts fram i debatten kring organiserad brottslighet.123 Se boken Wierup, Lasse & Larsson, Matti (2007). Svensk maffia. En kartläggning av de kriminella gängen. Stockholm: Norstedts.34

Teorierna har också förtjänster såväl som brister. Samtliga teorier är utvecklade i USA och dethar i stort sett inte gått att hitta någon tidigare forskning som applicerar teorierna på svenskaförhållanden. Det är med andra ord svårt att uttala sig om teoriernas relevans för den svenskaorganiserade brottsligheten. Teorin om organiserad brottslighet som en etnisk konspiration ärutvecklad för en ganska lång tid sedan och känns föråldrad. Det känns som ett alltför enkeltoch enfaldigt sätt att beskriva den organiserade brottsligheten på. Etnicitetsaspekten, att skyllapå det okända, kanske fungerade för några decennier sedan i USA men idag inser man attproblemet är mycket mer komplicerat än så. USA har ju också en historia av förtryck av olikagrupper, bland annat av indianer och svarta. En liknande förklaring av den organiseradebrottsligheten i Sverige skulle förmodligen i stora delar av vårt samhälle leda till ett ramaskrioch skulle rent ut sagt vara diskriminerande. Sverige är ett land där en stor andel av medborgarnahar utländsk bakgrund och skulle man utmåla dem som konspiratörer mot den svenskastaten så skulle det upplevas som oerhört kränkande för dem. Det finns emellertid också gruppersom skulle tjäna på en beskrivning av den organiserade brottsligheten som en etnisk konspirationoch ett exempel på det kan vara Sverigedemokraterna. Den hierarkiska och storaorganisationen som också kännetecknar denna teori känns som en alltför komplicerad ochavancerad organisationsform att genomföra för de kriminella. Att tänka sig en brottsorganisationjämförbar i storlek med stora företag som H & M eller Ericsson känns avlägset och attden i så fall endast skulle utgöras av personer som har en annan etnisk bakgrund än svenskkänns ännu mer avlägset. Det är vidare oklart om teorin om organiserad brottslighet som enetnisk konspiration menar att konspirationen mot staten är en medveten och riktad handlingbland de kriminella eller om konspirationen mot staten uppstår som en naturlig effekt av dekriminellas agerande.En annan kritik mot teorierna, främst entreprenörsteorin och teorin om nätverksrelationer äratt de inte uppfattas särskilt specifika för den organiserade brottsligheten. De uppfattas iställetsom mer allmänna. Entreprenörsteorin beskriver egentligen alla slags verksamheter, inkluderatde som begår organiserad brottslighet. Teorin om nätverksrelationer kan sägas gälla mångaolika slags relationer, exempelvis vänskapsrelationer, och inte bara de där organiserad brottslighetbegås.Det är också viktigt att vara medveten om att myndigheternas syn som framkommit i dennarapport grundar sig på deras officiella syn på den organiserade brottsligheten i Sverige. De harsjälva valt ut vilka delar de vill publicera i de offentliga rapporterna och de avgör själva vad35

de vill säga i samband med en intervju. Det är alltså en bild som de vill ge uttryck för. Det kanalltså finnas saker som de vill dölja som inte har kommit fram i denna undersökning.När det gäller fortsatt forskning skulle det vara intressant att undersöka vad bilden som myndigheternamålar upp om den organiserade brottsligheten får för konsekvenser för myndigheternasarbetssätt. Kan den etniska faktorn som finns uttryckt i både litteratur och intervjuer fåkonsekvenser för exempelvis Tullverkets och Polisens arbete? Det skulle också vara intressantatt försöka utveckla ett mer heltäckande teoretiskt ramverk som kan tänkas förklara hela detkomplicerade fenomenet organiserad brottslighet. Grunderna i ett sådant ramverk skulle i såfall hämtas från teorin om nätverksrelationer i kombination med entreprenörsteorin.36

7. LitteraturlistaBergström, Göran & Boréus, Kristina (2005:a). ”Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys.”I: Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.). Textens mening och makt: Metodbok isamhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. S: 9-42.Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005:b). ”Innehållsanalys.” I: Bergström, Göran &Boréus, Kristina (red.). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- ochdiskursanalys. Lund: Studentlitteratur. S: 43-87.Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.Brottsförebyggande rådet (2006). Häleri: Den organiserade brottslighetens möte med denlegala marknaden. Rapport 2006:6. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.Brottsförebyggande rådet (2002). Organiserad brottslighet – lösa maskor eller fasta nätverk.Rapport 2002:7. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.da Silva, António Barbosa (1996). “Analys av texter.” I: Svensson, Per-Gunnar & Starrin,Bengt (red.). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. S 169-206.Ekobrottsmyndigheten (2007). Omvärlds- och hotbildsanalys 2007: Strategisk inriktning avekobrottsbekämpningen. Stockholm: Ekobrottsmyndigheten.Ekobrottsmyndigheten (2006). Omvärlds- och hotbildsanalys 2006: Påverkansfaktorer, hotbilderoch åtgärder. Stockholm: Ekobrottsmyndigheten.Edwards, Adam & Gill, Peter (editors) (2003). “Introduction.” I: Edwards, Adam & Gill, Peter(red.). Transnational Organised Crime: Perspectives om global security. New York:Routledge. S 1-12.Frankfort-Nachmias, Chava & Nachmias, David (1996). Research methods in the social sciences.London: Hodder Arnold.37

Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod: Teori, forskning, praktik. Lund: Studentlitteratur.http://www.la.psu.edu/CLA-News/Latimes/jan07/issue.shtml 2008-01-29http://www.sociology.psu.edu/people/faculty/steffensmeier.shtml 2008-01-25Hörnqvist, Magnus (2006). ” Risk Governance of the Swedish Customs Service: NegotiatingSecurity, Efficiency, and Poor Information”, Journal of Scandinavian Studies in Criminology& Crime Prevention. 7:1:23-44.Karlsson, Jenny & Pettersson, Tove (2006). “Det blir vad vi gör det till!” I: Roxell, Lena &Tiby, Eva (red.). Frågor, fält och filter: Kriminologisk metodbok. Lund: Studentlitteratur. S57-83.Klerks, Peter (2003). “The network paradigm applied to criminal organisations: Theoreticalnitpicking or a relevant doctrine for investigators? Recent developments in the Netherlands.”I: Edwards, Adam & Gill, Peter (red.). Transnational Organised Crime: Perspectives omglobal security. New York: Routledge. S 97-113.Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.Landé, Carl H (1977). “Introduction: The Dyadic Basis of Clientelism.” I: Schmidt, SteffenW., Guasti, Laura, Landé, Carl H., och Scott, James C (red.). Friends, Followers, and Factions:A reader in political clientelism. Berkely, Los Angeles, London: University of CaliforniaPress. S i-xv.Liddick, Donald (1999). An emprical, theoretical, and historical overview of OrganizedCrime. Lewiston, New York; Queenston, Ontario; Lampeter, Ceredigion, Wales.Paoli, Letizia (2002). “The paradoxes of organized crime”, Crime, Law and Social Change.Kluwer Academic Publishers. Printed in the Netherlands. 37:51-97.Rikskriminalpolisen (2007). Undersökning med focus på utpressning relaterad till organiseradbrottslighet, RKP-rapport 2007:1. Stockholm: Rikskriminalpolisen.38

Rikskriminalpolisen (2005). Organiserad brottslighet i Sverige 2005, RKP-rapport 2005:2b.Stockholm: Rikskriminalpolisen.Rikskriminalpolisen (2004). Systemhotande brottslighet i Sverige 2004. RKP-rapport2004:9b. Stockholm. Rikskriminalpolisen.Ruggiero, Vincenzo (1996). Organized and Corporate Crime in Europe: offers that can’t berefused. Aldershot: Dartmouth cop.Skatteverket (2007). Svartköp och svartjobb i Sverige. Del 2: Möjliga åtgärder mot svartarbeteoch bidragsfusk, rapport 2007:1. Stockholm: Skatteverket.Skatteverket (2000:a). ”Del 3: Nationalstaten, kriminaliteten och demokratin.” I: Skatteverket.Vår förvaltning år 2010 – i globaliseringens spår, rapport 2000:9. Stockholm: Skatteverket.Skatteverket (2000:b). ”Del 7: Effekter på våra förvaltningar.” I: Skatteverket. Vår förvaltningår 2010 – i globaliseringens spår, rapport 2000:9. Stockholm: Skatteverket.Skrinjar, Monica (2003). ”Forskare eller ”babe”? Om genuskonstruktioner i intervjusituationer.I: Lander, I. & Pettersson, T. & Tiby, E. (red.). Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet.Genusperspektiv inom svensk kriminologi. Lund: Studentlitteratur. S 107-139.Smith, Dwight C. Jr (1980). “Paragons, Pariahs, and Pirates: A Spectrum-Based Theory ofEnterprise”, Crime & Delinquency. 26:358-386.Tullverket (2007). Årsredovisning 2006. Stockholm: Tullverket.Wierup, Lasse & Larsson, Matti (2007). Svensk maffia. En kartläggning av de kriminellagängen. Stockholm: Norstedts.Woodiwiss, Michael (2003). Transnational Organised Crime: The global reach of an AmericanConcept. I: Edwards, Adam & Gill, Peter (editors). Transnational Organised Crime: Perspectivesom global security. New York: Routledge. S 13-27.39

Bilaga 1. IntervjuguideSyn på organiserad brottslighet i SverigeOrganisationStrukturByråkratiHierarkiNätverkFlytande, informella relationer/organisationerMål – individuella eller gemensammaEtnicitetKonspiration mot statenOffentliga tjänstemän/folk från ”övre” världenLegala företag som används i illegal verksamhetSpektrumKorruptionAntal organisationer som begår organiserad brottslighet i Sverige40

Likheter legal/illegal verksamhetEntreprenörerLedarskapSpecialiserade funktionerMarknader – uppdelning, konkurrensMedlemskap – hurÖmsesidiga beroendenTidsaspekten41

Bilaga 2. Exempel på innehållsanalys - meningskoncentreringDetta exempel visar först den fråga jag ställde, därefter intervjupersonens svar och slutligenden meningskoncentrering jag genomfört.L: Ja okej, men är det så att det finns olika marknader som den organiserade brottslighetenopererar på, för du pratar här om en grå marknad…IP: Jag kan säga som så här att i mitt perspektiv så opererar den svenska organiserade brottslighetenpå tre typer av marknader. Man jobbar på den illegala marknaden och det är ju narkotikafrämst då och det är en illegal vara på en illegal marknad. Sen har vi en, det är egentligenfyra marknaden som vi kan prata om här. Sedan har vi ju då en illegal marknad med legalaprodukter och det är den illegala marknaden för exempelvis cigaretter och alkohol. Sen har dugråzonsmarknaden som är kan vi säga de här automatspelen kan vi väl säga och även en deldå momsbedrägerier när man då säljer 100-kort till mobiltelefoner för 75 kronor och såna härgrejor. Det är nånting som inte stämmer där och där man tar in varor och säljer dem utan attmomsa dem. Men det är ju en gråzonsmarknad för att det är ingen förbjuden vara och det ärillegalt på ett sätt men på ett sätt kan man kanske fronta genom att betala moms till en vissdel. Sen har du ju egentligen det som är det krångligaste, det är ju det när man jobbar i stortsett helvitt på en helvit marknad men där varans ursprung eller liknande är illegalt. Och därkan man säga då att man prånglar alltså ut gods som kommer från andra länder. Och här kanman alltså prata om högsklassiga varor som tv-apparater och musikanläggningar eller liknandesom då säljs i större partier till t ex de större kända svenska radio- och tv-handlarna onoffoch siba och allt vad de heter. Men de där partierna kan alltså vara stulna nånstans ifrån.Fyra typer av marknader: Illegal marknad – illegala varor på illegal marknad, främst narkotika. Illegal marknad med legala produkter, t ex cigaretter och alkohol. Gråzonsmarknaden, t ex automatspel, momsbedrägerier. I stort sett helvitt jobb på en helvit marknad, men varans ursprung är illegalt. Tex elektronikprodukter. Dessa säljs bl a till stora svenska kedjor.42