Lisa Sonesson - Kriminologiska institutionen

Kriminologiska institutionen”Att ta hand om stökiga patienteringår i mina arbetsuppgifter…”En kvantitativ pilotstudie om hot och våld inomvård och omsorgExamensarbete 15 hpKriminologiKriminologi III (30 hp)Höstterminen 2010Lisa Sonesson

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats är att studera det våld och hot som personalen utsätts förinom vården. Mer specifikt eftersöks mönster i det arbetsskadeanmälda våldet som kan säganågot om våldets karaktär, i vilken situation dessa incidenter sker och vem som blir utsatt.Studien tittar också på vilka arbetsskadeanmälningar som lett till att polis kontaktas, i syfte attkaraktärisera den person som tar kontakt med polis samt undersöka hur detta våld ser ut för attfå en bild av personalens allvarlighetsbedömning.Materialet utgörs av arbetsskadeanmälningar från år 2007, hämtade hos Arbetsmiljöverket.I Studien ingår 197 anmälningar som har analyserats genom kvantitativ innehållsanalys istatistikprogrammet PASW Statistics. De anmälningar som studien bygger på har allaföranletts av en vålds- eller hotincident i samband med yrkesutövning inom vården.Huvudvariabler i studien är bland andra händelse, kontakt, yttre faktor, vårdplats, yrke, kön,ålder och poliskontakt. Teoretiska utgångspunkter är tidigare studiers resultat om riskfaktorersamt den viktimologiska livsstilsteorin.Resultatet visar att majoriteten av våldet i anmälningarna var av fysisk art i form av slag,spark, skallning, strypning och av våldsgraden ”lindrig skada”. Det vanligaste var att skadas idirekt kontakt med en annan människa, i ca 90 procent av fallen en vårdtagare. De flestahändelserna i det undersökta materialet inträffade på platser där vårdtagaren bor permanent,exempelvis gruppbostad, servicehus eller ålderdomshem. Vidare inträffade de flesta fall underdagtid och vid enkelbemanning. Matservering visade sig vara dem mest representeradeomständighetsfaktorn. Mest framträdande egenskaper hos offret var bland andra; kvinnligundersköterska, med en medelålder på 39 år och 0-2 års erfarenhet på den aktuellaarbetsplatsen. Om våldet som lett till poliskontakt kan kort sägas att de i de allra flesta fallrörde sig om hot. Varken kön eller ålder hade någon inverkan på om kontakt med polisförekom.I den avslutande diskussionen diskuteras resultaten utifrån vad som visat sig i tidigareforskning samt i enlighet med de teoretiska utgångspunkter som studien har. Studiensbegränsningar betonas och framtida studier inom ämnet föreslås.1

1. Inledning 31.1 Syfte, problemformulering och frågeställningar 51.2 Definition av hot och våld 52. Tidigare forskning 72.1 Teoretiska utgångspunkter 82.1.2 Livsstilsteorin 82.1.3 Riskfaktorer i vårdarbetet och hos personalen 92.1.4 Riskfaktorer hos patienten 103. Metod 113.1 Material, urval och begränsningar 113.1.1 Materialets för- och nackdelar 123.2 Kvantitativ innehållsanalys 133.2.1 För- och nackdelar med kvantitativ innehållsanalys 133.3 Analysmetod 143.4 Operationalisering 153.4.1 Våldets karaktär 153.4.2 Situation 163.4.3 Offer 163.4.4 Poliskontakt 173.5 Validitet och reliabilitet 173.6 Anmälningsbenägenhet och mörkertal 183.7 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt 203.8 Etik 214. Resultat 224.1 Våldets karaktär 224.2 Vem har arbetsskadeanmält? 254.3 Poliskontakt 274.4 Situation 284.4.1 Utövaren av våldet 285. Analys och diskussion 296. Litteratur 33Bilaga 1. Kodschema 35Bilaga 2. Variabelförklaring och bortfall 39Bilaga 3. Bedömning av våldsgrad 422

1. InledningStudier i både EU och Norden har visat att utsattheten för hot och våld i arbetslivet har ökat,främst inom vård, skola och omsorgsyrken. Problemet har därmed fått större uppmärksamhetoch forskningen har vidgats (Jerre 2009; Estrada m.fl. 2007). Denna typ av våld har dock iSverige inte fått samma kriminologiska uppmärksamhet som andra våldshandlingar. Dettakan bero på att arbetsrelaterat våld skiljer sig från annat våld, de grupper som utsätts för våld iarbetslivet är inte desamma som utsätts för gatuvåld eller våld i hemmet (Wikman m.fl.2010:5). Vidare kan det bero på att dessa händelser inte anmäls i samma utsträckning för attpersonalen ofta anser att det ingår i jobbet, och därmed får det inte samma uppmärksamhetoch prioritering. Något som lyfts fram inom den kriminologiska forskningen är att vad somuppfattas och definieras som våld är kontextberoende. Beroende på vem som blir utsatt näroch hur kan samma typ av händelse uppfattas olika. Vidare har ändringar i vad som uppfattassom våld stor betydelse för vad som anmäls och hur brottsstatistiken ser ut. Brottsstatistikenär endast ett resultat av det våld som kommit till myndigheternas kännedom och därmed inteen återspegling av den faktiska brottsligheten (ibid. s.12). Hänsyn måste tas till mörkertaletsom tenderar att vara stort då det gäller våld och hot inom vården (ibid. s.12).Arnetz m.fl. genomförde en undersökning vid regionsjukhuset i Örebro, baserad på tremätningar under 1990-talet. Resultatet visade att personal som varit utsatt för hot och våld iarbetet hade ett högre värde på stress och skattade vårdkvalitén på den egna enheten lägre änpersonal som inte utsatts för hot och våld i arbetet. Då patienterna tillfrågades visade det sigatt de enheter där personalen rapporterade mer våld hade sämre betyg än andra gällandevårdkvalité (Arnetz & Arnetz 2001:417-427). Konsekvenskerna för den personal som utsattsför hot och våld är många. Bland annat psykisk och/eller fysisk skada, ekonomiska problem(såsom utebliven lön vid frånvaro) samt känslomässiga reaktioner (sorg, kränkning, ilska,rädsla etc.). Många som utsatts för hot och/eller våld har rapporterat att de haft en annaninställning till arbetet än tidigare; de är mer försiktiga, mer på sin vakt och känner inte sammaarbetsglädje längre (Menckel & Viitasara 2000:24-25). Våld inom vården kan således påverkabåde vårdare och vårdtagare negativt, vilket följaktligen har kommit att bli ettarbetsmiljöproblem och är därför viktigt att utforska.Orsakerna bakom hot och våld är många och varierar från situation till situation. Ofta är detett samspel mellan riskfaktorer hos vårdtagarna, riskfaktorer i vårdmiljön och särskiltriskfyllda situationer som ligger bakom händelserna (Wennström 2009).3

Om det är möjligt att skilja ut de riskfaktorer som ofta leder till att våld inom vården uppstårhar man en nyckel till hur problemet kan förebyggas. Jag vill med min uppsats belysa vilkaeventuella mönster som finns i det hot och/eller våld som resulterat i enarbetsskadeanmälning. Jag vill undersöka vad som kännetecknar dessa händelser utifrånteman som våldets karaktär, situation och offer och jag kommer även att titta på hur det ser uti de fall där poliskontakt förekommit. Resultatet av denna studie kan således visa de mestrepresenterade kontexterna bland de våldshändelser som arbetsskadeanmälts och undersökts imin studie. Denna information kan i sin tur vara behjälplig vid diskussionen om vilkaeventuella åtgärder som behövs i förebyggande syfte.Ur ett kriminologiskt perspektiv är studien relevant på så sätt att den förhoppningsvis kansäga något om de kontextuella omständigheterna rörande de händelser somarbetsskadeanmäls. Tidigare forskning i Sverige har visat att ung ålder och kortanställningstid är två riskfaktorer för att bli utsatt. Förslag till att förebygga våldet har blandannat varit att ta reda på vilka tider som våldet förekommer, för att under dessa tider vidtalämpliga åtgärder (Menckel & Viitasara 2000:21,31).Inom vårdyrket kan det te sig som att gå emot rollen som omvårdande och hjälpande då mansom personal går så långt som att polisanmäler någon man möter i sitt arbete. I Åkerström(1993) uppfattades det som att de personer som gjort en polisanmälan gjorde detta som någontyp av markering att ”gränsen var nådd” (Åkerström 1993:45-46). Jag finner denna outtaladegräns intressant att undersöka bland annat för att ett tillfredställande resultat kan visa vilketvåld som anses så pass allvarligt att kontakt med polis förekommer. Den här studien belyser ihög grad den kontextuella aspekten då den tittar på sammanhanget runt de händelser somdefinierats som så våldsamma och obehagliga att de lett till arbetsskadeanmälan och i vissafall kontakt med polis.Studien är även viktig ur ett arbetsmiljöperspektiv med tanke på vilka konsekvenser hot ochvåld på arbetsplatsen har för de inblandade. I Åkerström (1993) uppgav 39 procent av dentillfrågade vårdpersonalen att det händer att de är rädda för patienter, särskilt skötare uppgavdetta (55 procent). Efter våldsincidenter hade vissa blivit mer misstänksamma (vilket visar pålikheter med andra brottsoffers beteende) och andra hade fått sämre självförtroende irelationen till patienterna (Åkerström 1993:40-42). Vidare har det framkommit i flera studieratt det finns ett samband mellan den stress i form av hot, våld eller aggression och4

depersonalisering vilket ofta förekommer vid utbrändhet (Nygård 2002). Detta tillstånd kan ivårdarbetet resultera i att personalen distanserar sig från sitt arbete och sina patienter för attkunna fortsätta arbeta (Nygård 2002). Sammantaget kan vårdupplevelsen såväl somarbetsmiljön påverkas av hot och våld.1.2 Syfte, problemformulering och frågeställningarSyftet med min studie är alltså att beskriva eventuellt förekommande mönster i det hot ochvåld som lett till arbetsskadeanmälning. Jag kommer att utgå ifrån vissa faktorer som itidigare forskning visat utgöra en förhöjd risk att bli utsatt. Jag kommer också att titta påvåldets karaktär för att få en bild av hur våld inom vården ser ut. Undersökningen kommer attförhålla sig till teman som våldets karaktär, situation och offer för att se vilka riskfaktorer somkan kopplas till dessa. Ett tillfredställande resultat hoppas kunna ge en bild av var och hurman bör prioritera förebyggande åtgärder. I studien kommer också omständigheterna runt devåldsincidenter som lett till poliskontakt att undersökas närmare, i syfte att belysa personalensallvarlighetsbedömning av utsatthet för våld/hot.Frågeställningar:- Hur ser våldsincidenterna ut med utgångspunkt i teman som våldets karaktär,situation och offer?- Vad karaktäriserar den person som kontaktar polis?- Hur ser våldet ut i de fall där polis kontaktats?1.3 Definition av hot och våldAtt veta vad som klassas som hot och våld och var gränserna går kan vara problematiskt medtanke på att det inte finns någon bestämd eller enhetlig definition av hot och våld i arbetslivet.Svårigheterna med att definiera begreppen beror delvis på att våldsupplevelsen är subjektiv pådet sätt att den upplevs på olika sätt utifrån den utsattas erfarenhet, kunskap och personlighet.I den här studien utgår dock definitionen från vad anmälarna valt att tolka som hot och våld,något som inte har varit helt enkelt att fastställa.The World Health Organisation har i sin definition krav på att ”avsikt/uppsåt” måste finnasmed för att en incident skall kunna klassas som hotfull/våldsam i arbetslivet, oavsett vilkenskada eller konsekvens denna händelse fått för de inblandade (Viitasara 2004:5).I den här undersökningen skulle den definitionen vara fördelaktig på så sätt att den är vid mensamtidigt utesluter oavsiktliga incidenter, så som egenorsakat fall eller sträckningar i5

kroppsdelar som inte direkt föranleds av vårdtagare. I arbetsskadeanmälningarna finns en delhändelser som är tveksamma i det fallet. Men konsekvenskerna av dessa ”tveksammahändelser” är i många fall betydande för anmälaren, samtidigt som de otvetydigt kan kopplastill arbetet på arbetsplatsen vilket gör att jag ogärna sållar bort dessa. Definition av hot ochvåld varierar inte bara från person till person utan även mellan arbetsplatser, det vill säga attdefinitionen är kontextberoende. The European Commissions definition involverar bådefysisk och psykisk skada (Viitasara 2004:5). I och med att den innefattar direkt såväl somindirekt beröring av personalens säkerhet, ser jag denna definition som mer vid än The WorldHealth Organisations definition. Men den säger ingenting om den skada som de utsatta kanådra sig och jag ser hellre en definition som även behandlar skadans omfattning eftersom jaganser att det är en betydande del i problemets utsträckning.Jag söker en bred och tydlig definition samtidigt som jag vill akta mig för en allt för breddefinition, eller en definition som är identisk med hur hot och våld definieras i andrasammanhang, eftersom begreppet ”arbetsrelaterat våld” i så fall inte skulle utmärka detspeciella fenomen jag vill undersöka. Den definition av arbetsrelaterat hot och våld somutifrån materialet passar studien bäst kommer från skriften Hot och våld inom våd och omsorgfrån Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting. Den skiljer på hot och våld ochlyder;Våld: ”Våld kan beskrivas som en aggressiv handling, vilken leder till fysisk eller psykiskskada hos en annan människa. Exempel på sådana handlingar är att bita, klösa, riva, nypa,knuffa eller hålla fast. Allvarliga skador kan uppstå vid grövre våld, t.ex. fysiskt angrepp ochöverfall med slag, sparkar eller vapen. Vad som upplevs som hot eller våld varierar och gårinte alltid att särskilja.”Hot: ”Med hot menas muntliga hotelser om fysiskt våld eller skadegörelse. Dessa hot kanvara riktade mot vårdgivare eller mot individen själv (t.ex. hot om självmord). Obscena elleraggressiva gester, icke önskvärda sexuella närmanden och anspelningar, skymford ochnedsättande personangrepp är andra exempel på hot. Ett uppträdande med bristande respektför en annan person kan också uppfattas som hotande. En ständig rädsla för att någotobehagligt eller farligt skall inträffa kan öka vårdgivarens sårbarhet och rädsla i sig kandärmed upplevas som ett kontinuerligt underliggande hot.” (Akademikerförbundet 2007:5-6).6

Trots att definitionen som används skiljer på hot och våld kommer händelserna i studien oftabenämnas med enbart begreppet våld. Jag ber läsaren observera att det i de fall även åsyftar dehot som finns med i materialet om inget annat anges.2. Tidigare forskningInom både svensk och internationell forskning om hot och våld i omsorgsyrken kan manurskilja fyra olika fokus. Det första uppmärksammar den som utövar hot och våld, vilkaegenskaper som finns hos denne som kan generaliseras och användas i förutsägande syfte.Det andra handlar om den som drabbas av hot och våld och uppmärksammar då vilkaegenskaper som kännetecknar de personer som oftare råkar ut för våldsincidenter i arbetet änandra. Det tredje betraktar hot och våld som ett arbetsmiljöproblem och diskuterar reaktionerhos och konsekvenser för personalen i ytterligare ett perspektiv. I ett sista fokus riktar man insig på vårdorganisationers rutiner och handhavande gällande hot och våld (Viitasara 2000:49).År 1991 genomfördes en studie om sjuksköterskors erfarenheter av våld och hot i arbetet, detvar den första studien i Sverige som behandlade frågan om våld inom vårdarbetet i ettnationellt perspektiv. Studien blev en viktig utgångspunkt för vidare studier inom området.Tidigare hade det fokuserats på det våld som förekom inom psykiatrin, det var först under1990-talet som andra vårdsektorer började uppmärksammas (Arnetz 2001:14,46).1994 gjorde Svenska kommunalarbetarförbundet en medlemsenkät som handlade om hot ochvåld inom vården i syfte att få fram underlag till åtgärder för att förebygga problemet. Iundersökningen bearbetades 1 518 enkätsvar från vårdhem, gruppbostäder, elevhem,dagcenter och särskola. Resultatet visade bland annat att cirka 70 procent upplevt att deutsatts för våld en eller flera gånger varje månad. Ungefär 50 procent av de medverkandehade någon gång utsatts för hot och/eller våld i arbetet. 40 procent sade sig ha fåttkroppsskada eller synliga märken efter våldsincidenten (men det hade inte krävtläkarbehandling). 7 procent hade haft psykiska problem som till exempel ångest ochsömnproblem (Menckel & Viitasara 2000:7-8).Menckel och Viitasaras studie Utsatt för hot och våld i vård och omsorg – en undersökningbland kommunalt anställda (2000) är den första rikstäckande kartläggningen av hot och våld ikommunal vård- och omsorg. Urvalsramen för enkätstudien bestod av 172 881 anställda inomkommunal vård- och omsorg över hela Sverige (ej timanställda och tjänstlediga), detslumpmässiga urvalet bestod sedan av 2 800 personer (ibid:14). Genom enkätundersökning7

når forskarna det våld som inte anmäls vilket gör att resultatet är mycket intressant att jämföramed de mönster som eventuellt kan urskiljas i denna studie där endast det arbetsskadeanmäldavåldet undersöks. I Menckel och Viitasaras undersökning fann jag en del resultat som ärintressanta för min studie;Situation och typ av våld: Resultatet av studien visade bland annat att anställda på ordinära 1boenden var mindre utsatta (16 procent) än anställda på särskilda boenden (77 procent)(Menckel & Viitasara 2000:19). Att jobba dagtid innebar att man var något mindre utsatt ände som jobbade nattetid, det var också vanligare att vara utsatt om man hade oregelbundnaarbetstider (ibid. s. 19). Av de utsatta uppgav de flesta att de varit med om verbalt hot, skrikoch aggression. Av det fysiska våldet var slag och knytnävsslag det mest rapporterade (66procent). För övrigt rapporterades att de utsatta bland annat varit med om att bli spottade på,knuffade, fasthållna och bitna (Menckel & Viitasara 2000:22-23).Offer och utövare av våldet: Könsskillnader kunde inte urskiljas mellan grupperna utsatta ochej utsatta för våld/hot. Däremot kunde en skillnad ses då man delade upp de anställda i olikayrkesgrupper, där vårdbiträden och undersköterskor var de mest utsatta yrkesgrupperna (ibid.21,31). Skillnader i ålder kunde urskiljas; den yngre personalen (mellan 19-44 år) var merutsatt och de allra yngsta löpte särskild stor risk att bli utsatta. Att ha lång erfarenhet inomvårdyrket, vilket bedömdes som 15 år eller mer, innebar mindre risk att bli utsatt för hot ochvåld. De utsatta ansåg sig genomgående ha sämre psykisk och fysisk hälsa än vad gruppenicke utsatta ansåg sig ha (ibid:21). 96 procent av det hot och våld som personalen upplevdekom från patienterna/vårdtagarna. En liten andel av våldet orsakades av anhöriga tillvårdtagaren och kollegor.2.1 Teoretiska utgångspunkter2.1.1. LivsstilsteorinEn viktimologisk teori som kan appliceras inom vården är livsstilsteorin som grundades islutet av 1970-talet. Enligt denna teori beror individens risk för att utsättas för brott på henneslivsstil (Hindelang 2009:26). I enlighet med livsstilsteorin anpassar människan sin livsstilefter vad som förväntas av henne i form av rollförväntningar och efter strukturella hinder somfinns i samhället. Vilka rollförväntningar som finns påverkas av den kultur som individenlever i samt egenskaper som utbildning, ålder, kön etc. Med strukturella hinder menas1 Med ordinärt boende menas till exempel egnahem, bostadsrätter och hyresrätter där hemtjänst och personligaassistenter ofta arbetar. Särskilt boende är en boendeform som är anpassad efter vårdtagarens behov.(Arbetsmiljöverket 2009).8

egränsningar, vilka individen ställs inför på grund av den ordning som finns inom olikaområden, exempelvis ekonomiska, familjära, rättsliga och utbildningsrelaterade (ibid. s.28).Här kan de strukturella faktorerna inom vården kopplas in. De styr i stort sätt hur det ser ut påarbetsplatsen och skapar förutsättningar och begränsningar utifrån bland annat ekonomi,policy och resurser.I enlighet med livsstilsteorin beror alltså risken för att utsättas för brott på vårdpersonalensvardagliga rutiner inom arbetet. De situationella faktorerna, i form av exempelvis olikaaktiviteter och arbetsförhållanden, kan kopplas till teorin då de är en del av de vardagligaaktiviteter och rutiner som finns på arbetsplatsen. Teorin kan i denna studie visa vilkalivsstilar, i form av bland annat yrkesgrupp, ålder, kön och plats där arbetet utförs, som harutsatts för hot/våld inom vården och sedan valt att arbetsskadeanmäla. Studiens material ärbegränsat till dem som gjort arbetsskadeanmälning varpå inga slutsatser kan dras om i vilkengrad yrke, kön, ålder är avgörande för om man blir utsatt för våld/hot eller ej. Utifrån teorinkan studien således endast beskriva de livsstilar som förekommer bland de undersöktaarbetsskadeanmälarna. Teorin begränsar sig också till att endast beröra offrets ochsituationens karaktär och säger därmed ingenting om våldet som också undersöks i dennastudie. En konsekvens av livsstilsteorins resonemang är att då teorin berör många olikafaktorer i förklaringen till att människor utsätts för brott så behövs ofta väsentligaförändringar hos många olika komponenter för att en förändring i utsattheten skall ske.2.1.2 Riskfaktorer i vårdarbetet och hos personalenHot och våld inom vården har både strukturella och situationella bakomliggande faktorer. Destrukturella faktorerna är de mer grundläggande riskerna i en given miljö och de situationellafaktorerna de risker som beror på omständigheterna. Vålds- och hotincidenter inträffar ienskilda situationer (vilka är de som undersöks i det här arbetet) men dessa har kopplingarupp på situationell och strukturell nivå, där faktorerna påverkar hur omständigheterna föreoch efter en incident ter sig (Menckel 2000:49).På strukturell nivå kan brister i kunskap om patienternas olika behov och tillstånd vara enbidragande faktor till att våld och hot uppstår. Ekonomiska problem kan leda till personalbristsom i sin tur kan åstadkomma en stressig arbetsmiljö med mycket ensambemanning vilket ivissa studier har visat sig öka risken för att bli utsatt (Viitasara 2004:9). Arbetsplatser medbristande gruppharmoni och lågt stöd från överordnande har visat sig ha större utsatthet för9

hot och våld samtidigt som teamarbete och större inflytande från patienter, personal ochanhöriga har visat sig ha en reducerande effekt på antalet konflikter mellan personal ochvårdtagare (Jerre 2009:5).Även faktorerna på situationell nivå berör personalen i stor utsträckning. Risker finns mereller mindre i alla aktiviteter som personalen måste delta i vid vårdandet av patienter, tillexempel stöd och hjälp vid dusch, matservering, promenader och möten med anhöriga. Allkontakt med människor och i synnerhet aggressiva patienter innebär ökade risker, samt attutöva den kontroll och makt vårdyrket kräver (Jerre 2009:4). Brist på rutiner och policy kanleda till osäkerhet hos personalen och därmed öka risken för konflikter med vårdtagare ochanhöriga.2.1.3 Riskfaktorer hos patientenEn psykiatriker vid namn Christopher D. Webster har skapat ett system förfarlighetsbedömning i syftet att förstå vilka faktorer som bidrar till att en människa tenderaratt vara mer aggressiv än andra. Farlighetssystemets faktorer är uppdelade i individuellafaktorer, livsstilsfaktorer och särskilda faktorer inom äldrevården. Bland de individuellafaktorerna finns psykisk ohälsa, vissa psykiska störningar exempelvis psykopati,psykossjukdomar och personlighetsstörningar som anses öka risken för att våldsammasituationer uppstår. I dessa situationer skiljer sig patientens verklighetsuppfattning ofta fråndet normala vilket lätt skapar missförstånd och konflikter. Några livsstilsfaktorer som ökarrisken för våldsamma incidenter är droger och mediciner. Droger och mediciner kan påverkaen människa på många olika sätt, hon kan bli aggressiv, passiv, sorgsen, euforisk, stressad etc.vilket i sin tur kan bidra till konflikter i möten med andra människor. Inom äldrevården finnssärskilda riskfaktorer som demenssjukdomar, frustration, behov av uppmärksamhet och oftaåterkommande känslor som smärta, rädsla, ångest och obehag (Sandström 2007:14,21,35).Vid demenssjukdomar är det inte bara minnet som påverkas utan även förmågan att tänka,tala och förstå, planera och hitta i den miljö personen befinner sig, kontrollera och upplevakänslor (Demensförbundet). När patienten inte länge kan kontrollera dessa funktioner uppstårlätt problem i bland annat kommunikationen med vårdpersonalen vilket i sin tur ökar riskenför missförstånd. Att visa känslor med hjälp av våld kan i dessa sammanhang te sig lättare förpatienten då andra uttryckssätt inte finns till hands (Sandström 2007:14,21,35).Utifrån de teorier som tagits upp förväntas ett mönster kunna urskiljas i studiens material sombeskriver de riskfaktorer och livsstilar som kan kopplas till våldets, situationens och offrets10

karaktär. Mönstren i denna undersökning utgörs av de mest representerade svarsalternativen ivariablerna och således de vanligaste omständigheterna i de arbetsskadeanmäldavåldshändelserna inom vården som finns med i den här studien. Med hjälp av teorierna kanstudien alltså generera typiska karaktärer för våldet, situationen samt offer, vilka i tidigareforskning visat sig vara bland annat slag, sparkar m.m., enkelbemanning och arbetstider samtbrist på arbetserfarenhet (Viitasara 2004:9).3. Metod3.1 Material, urval och begränsningarArbetsmiljöverket bildades år 2001 genom att Yrkesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsengick samman och bildade en myndighet. Arbetsmiljöverket har bland annat uppgiften att setill att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar följs, vidare har arbetsmiljöverket ansvaret omstatistiken rörande arbetsmiljö och arbetsskador i Sverige (Arbetsmiljöverket). Dearbetsskador som anmäls till försäkringskassan går vidare till Arbetsmiljöverket där de kodasoch registreras in i informationssystemet om arbetsskador (ISA). Arbetsskadeanmälningar omarbetsolycksfall kodas in i ISA om olyckan lett till sjukfrånvaro eller tandskada. Från år 1997kodas även de olycksfall som lett till psykisk reaktion, och de skador som åsamkas till följdav rån och andra hot (Nordin 2000:24).Materialet jag kommer att jobba med är arbetsskadeanmälningar från personal inom vård ochomsorg år 2007 Anmälningarna samlades in från ISA i november 2008. Materialet fannsredan inkodat i Excel och har utökats med ett antal nya variabler vilka har relevans och ansesnödvändiga för att besvara frågeställningarna (se bilaga 1. Kodschema). De insamlandeanmälningarna var totalt 779 stycken, från vilka ett slumpmässigt urval gjordes, vilket innebäratt alla anmälningar hade samma chans att inkluderas i min studie. Anmälningarna ärnumrerade utan inbördes betydelse och det var från början tänkt att arbetsskadeanmälningarna1-500 skulle kodas in och ingå i studien. Dock uppstod mycket mer arbete med kodningen dåalla variabler (även de som redan fanns inkodade i Excel) fick kodas in på nytt, detta på grundav att det som redan kodats in ofta var felaktigt. Tidsramen för examensarbetet ledde till attstudiens material slutligen omfattar 197 stycken arbetsskadeanmälningar, så många som hannmed att kodas. Materialet är sekundärdata, det vill säga ett redan insamlat material som därförinte samlandes in för studiens ändamål (Bryman 2001:208).11

Arbetsskadeanmälningarna från år 2007 är anmälningar till försäkringskassan och innefattarkryssfrågor samt en fritextdel där anmälaren fått tillfälle att med egna ord skriva och berättavad som hänt. Detta medför att anmälningarna kan innehålla detaljerade händelseförloppliksom de kan innehålla ytterst få upplysningar av värde för studien. Det undersöktamaterialet är endast ett litet utsnitt av det arbetsskadeanmälda våldet inom vården vilketdärmed har begränsningar för vilka slutsatser som kan dras.3.1.1 Materialets för- och nackdelarDet finns en rad fördelar med att arbeta med analys av redan insamlat material. För det förstasparar man både tid och pengar som man annars hade behövt spendera på att samla inmaterialet. I och med att materialet redan finns till hands blir det mer tid över till analysen avresultaten (Bryman 2001:209). I till exempel intervjuer är intervjuareffekten ett problem. Medintervjuareffekt menas att man som intervjuare och närvarande vid intervjun kan påverka vadintervjupersonen svarar (ibid. s. 146). Jag behöver inte oroa mig för att ha påverkat vad somkommit fram i arbetsskadeanmälningarna men givetvis är jag medveten om att andrapersoner, så som chefer och arbetskollegor, kan ha gjort det då arbetsskadeanmälningenfylldes i. I ett annat skede av forskningsprocessen påverkade jag med mina egna värderingarhur materialet uppskattades, exempelvis då bedömningen av incidentens våldsgrad ägt rum(se bilaga 3. Bedömning av våldsgrad).Mindre fördelaktigt är att man inte är lika bekant med materialet än vad man hade varit omman själv samlat in det. Det tar tid att bilda sig en uppfattning hur materialet organiserats ochkodats, något som har erfarits mycket under denna studie (ibid. s. 210).Underrapportering är ett grundproblem för arbetsskadestatistiken och finns i två slag;slumpmässig eller systematisk. Den förstnämnda antas vara jämt fördelad överskadekategorier, åldersgrupper, yrkesgrupper etc. och skapar ett så kallat numerärt bortfallvilket resulterar i en generell underskattning av problemets omfattning. Det systematiskabortfallet innebär att underrapporteringen är vanligare för vissa typer av skador, vissa åldrar,vissa yrkesgrupper etc. vilket bidrar till en felaktig uppfattning om problemets karaktär, vilketi sin tur kan missleda fördelningen av åtgärder och resurser mellan olika risksammanhang ochriskgrupper (Gustafsson & Lundberg 2004:91). I avsnitt ”3.6 Anmälningsbenägenhet ochmörkertal” följer en mer utförlig diskussion om anmälningsbenägenhet och mörkertal.12

3.2 Kvantitativ innehållsanalysMaterialet som används i denna studie bearbetas genom kvantitativ innehållsanalys.Materialet kodas in i statistikprogrammet PASW Statistics efter förutbestämda variabler somanses kunna ge tillfredsställande svar på studiens frågeställningar. Innehållsanalys är ettangreppssätt som används då forskarens syftar till att kvantifiera innehållet i olika dokumenteller texter utifrån variabler som bestämts i förväg (Bryman 2001:192). Vad som ska räknasstyrs av de frågeställningar man vill ha svar på, i denna undersökning står uppgifter som rörvåldets karaktär, situationen och offret i fokus.Vid kodningen av mitt material kodas data efter vissa teman/ämnesområden vilket gör att detfinns ett tolkande inslag i kodningen som skulle kunna klassas som mer kvalitativt inriktadinnehållsanalys (Bergström & Boréus 2005:44). Arbetsskadeanmälningarna har bådekryssfrågor och ifyllningsfrågor som är relativt lätta att svara på och koda in, här behövsingen större tolkningsförmåga. Formuläret har även, som skrivet ovan, en specifik del däranmälaren får beskriva med egna ord vad som inträffat, varför det inträffade, vilkakroppsdelar som skadats och vilka konsekvenser det fört med sig för den drabbade, här måstejag som kodare tolka texterna, bland annat för att kunna avgöra vilken ”våldsgrad” denaktuella situationen skall tilldelas. Materialet kodas efter olika variabler som nästan alla kankopplas till ämnena våldets karaktär, situation och offer.3.2.1 För- och nackdelar med kvantitativ innehållsanalysInnehållsanalysen beskrivs som en ”öppen” forskningsmetod vilket innebär att då det är lättatt konkret beskriva hur man gjort sitt urval och kodningsschema, så är det lätt att görareplikationer och uppföljningsstudier. Detta medför att innehållsanalysen ofta ses som enobjektiv analysmetod. Vidare är innehållsanalysen en icke-reaktiv metod. Med detta menas attdet som studeras inte påverkas av forskarens närvaro. Men värt att hålla i tanken är att ävenom forskaren som går igenom dokumenten inte påverkar dess innehåll kanforskaren/journalisten eller vem helst som skrivit texterna eller dokumenten påverkat vad somblivit nedskrivet och hur det uttrycks (ibid. s. 203).Kvalitén av innehållsanalysen styrs av tillförlitligheten i dokumentet/texten. Analysentenderar också att begränsa sig till det utskrivna i en text, det manifesta innehållet, vilket i ochför sig är viktigt med tanke på reliabiliteten (tillförlitligheten) i det som mäts.I den här studien kodas materialet manuellt vilket i vissa fall har sina problem eftersom maninte kan ändra så mycket av upplägget under arbetsprocessen. Har man gjort ett13

kodningsschema och arbetat efter det i delar av materialet är det mycket tidsödande att heltplötsligt göra ändringar om man inte får den information man varit ute efter (Bergström &Boréus 2005:83).Det är princip omöjligt att utforma en kodningsmanual som inte kräver en viss tolkning avmaterialet från kodarnas sida. Innehållsanalysen får ibland kritik för att vara ateoretisk(Bryman 2001:203-205), det vill säga att den inte lägger någon vikt vid datas natur eller vidde teorier som kan ligga bakom eventuella samband utan bara belyser det som går att mäta.I den här studien mäts återkommande mönster i och omkring händelserna som föranlettarbetsskadeanmälan. Den ateoretiska kritik min studie kan utsättas för är bland annatuteslutandet av undersökningar om eventuella teorier bakom samband, som möjligtvis kanurskiljas mellan olika variabler. Men även om studien inte gör direkta teorimätningar såbelyser den var eventuella samband kan finnas, vilket kan vara en grundsten till framtidastudier.3.3 AnalysmetodStatistiska analyser har genomförts i statistikprogrammet PASW Statistics. För att jämföragrupper har jag använt mig av Pearsons Chi 2 -test för kategoriska data och Mann-Whitney U-test för numerisk data. Chi 2 -test är en analys som kan användas då man vill bedömasannolikheten för att den fördelning man får i en korstabell inte beror på slumpens inverkan.Chi 2 -värdet värderar den observerade frekvensen inom varje cell i tabellen, mot denfördelning som förväntas om de studerade variablerna saknar samband med varandra, dvs. äroberoende (Djurfeldt m. fl. 2003:225-237). Förutom att beräkna Chi 2 -värdet jämför PASWStatistics det mot Chi 2 -fördelningen och beräknar sannolikheten för att det erhållna resultatetskulle vara slumpmässigt (p-värde).Mann-Whitney U-test används för att jämföra två grupper genom att först rangordna deobservationer som erhållits och därefter bedöma om grupperna har en skillnad i rangsummasom kan förklaras av slumpen eller ej (”Val av statistiskt test”).För båda metoderna accepterades ett p-värde mindre än 0,05 som statistiskt signifikant, detvill säga att det finns ett samband mellan variablerna.14

3.4 OperationaliseringI den här studien ligger fokus på våldets karaktär, situation samt offer och därför finns en delvariabler som är av mer intresse än andra. Samtidigt finns det variabler som är mer valida änandra på grund av att en del tolkningar behövs göras vid inkodningen av vissa variabler samtstora interna bortfall. Bortfallet har varit ett problem i den här studien och är viktigt att tänkapå vid analys av resultatet. Nedan presenteras de variabler som inte är helt självklara ochbehöver en närmare beskrivning, övriga variabler kan läsas om i bilaga 1. Kodshema ochbilaga 2. Variabelförklaring och bortfall.3.4.1 Våldets karaktärKontakt och våldsgrad beskriver båda utförligt om våldets karaktär och konsekvenser.Kontakt beskriver vilken kontakt från utövaren av våldet/hotet som orsakade skadan, tillexempel ”Slag, spark, skallning, strypning”, ”Psykisk överbelastning, chock”, ”Bett, rivning,fasthållning”. Denna variabel fanns redan inkodad vilket jag med lättnad tog emot mendessvärre är svarsalternativen relativt breda och säger därför inte något preciserat om våldet.Det är till exempel stor skillnad mellan ett slag på axeln och en skallning.Våldsgrad bedömer händelsen efter svarsalternativen ”lindrig skada”, ”mer än lindrig skada”och ”grov skada”. Vid inkodningen av kontakt och våldsgrad behövdes en del tolkningargöras. Då det i anmälningarna uppgavs fakta som passade in på flera svarsalternativ kodadeskontakt efter vilken typ av kontakt som anses ha orsakat den allvarligaste skadan (detta gälleräven för variablerna kroppsdel där den del av koppen som var mest drabbad kodades ochskadans art där kodningen skedde efter vad som tycktes vara den allvarligaste skadan).Våldsgraden har klassats helt efter min egen bedömning, som i sin tur bygger på skadans art,trolig frånvaro och olika omständigheter i situationen (ex förekommande aggressivitet, hot,rädsla, vilket typ av våld m.m.).Som skrivet ovan bidrar detta till att det finns variabler som är mindre valida än andra.Självklart har det mest valida svaren varit det som eftersökts och vid tolkningarna har jag gåttefter det manifesta innehållet och undvikit tolkningar av det som inte står utskrivet. I vissa fallvar det svårt att avgöra vilken skada som var den allvarligaste, men dessa fall var så få att jaginte tror att resultatet påverkas nämnvärt.15

3.4.2 SituationHär följer de variabler som belyser i vilken situation den våldsamma och/eller hotfullahändelsen inträffade. En del av dem beskriver var händelsen ägde rum: Vårdplats, Vårdplatsspecificerad, plats, specificerad plats. Vårdplats och Vårdplats specificerad anger varhändelsen inträffade och på samma gång vilken typ av vård som förekom där, till exempel”Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer”, ”Sjukhus”, ”Psykiatriskdagligvård”, ”Hemtjänst för personer med psykiska funktionshinder”. Plats beskriver merkortfattat var händelsen ägde rum, till exempel ”Gruppbostad”, ”Dagvård/dagcenter”, ”Enskilthem”. Här har det flera gånger varit svårt att avgöra om det rör sig om ”enskilt hem” eller”servicehus” (där boenden bor som i egna hem) och därmed finns ett visst bortafall.Specificerad plats uppger mer detaljerat plats för incidenten, till exempel ”Korridor”,”Badrum”, ”Kök”.Andra variabler beskriver i vilket sammanhang incidenten förekom: påklädning, blöjbyte,toalettbesök, dusch, matservering, ensamjobb. Ensamjobb anger om personalen vidincidenten var i färd med en arbetsuppgift under enkelbemaning eller dubbelbemanning.Variabeln har ett stort bortfall vilket kan bero på att den i vissa anmälningar inte besvaradesmed en specifik ifyllnadsfråga. Ibland kunde information hittas i fritextdelen men kodningenblev ofta ”framgår ej” för att det manifesta innehållet inte gav något svar. Hade jag iställetvågat mig på att tolka det latenta innehållet så hade jag säkert kunna få ett mindre bortfall idenna variabel, men riskerat validiteten desto mer.Variabler som vidare beskriver situationen är: händelse och tidpunkt. Händelse talar i stortsätt om hur skadan tillfogades personalen, till exempel ”Skadad av person (fysiskt, ävenoavsiktligt)”, ”Psykisk överbelastning (hot, chock)”, ”Slog eller stötte emot något (ej vidfall)”. I många fall hade anmälaren kryssat i de båda förstnämnda exemplen på händelse vilketgjorde att ett svarsalternativ utformades som innefattade båda dessa.3.4.3 OfferDe variabler som rör offrets karaktär är: ålder, kön, anställningsform, antal år inom yrket,antal år på arbetsplatsen och yrke. Anställningsform visar om offret vid tillfället förhändelsen var ”fast anställd/tillsvidareanställd” eller om hon/han hade ”tidsbegränsadanställning”. För att underlätta analys har de utsatta delas upp i grupper då det gäller ålder;Ung: 19-27 år, Medel: 28-45 år, Äldre: 46-62 år. Antal år inom yrket representerar de år som16

anmälaren uppger i rutan ”Antal år i yrket”. Detta har tolkats som alla år personen ifrågajobbat inom yrket, men jag är medveten om att personen kan ha tolkat rutans text som antal åri yrket på arbetsplatsen. Antal år på arbetsplatsen beskriver i sin tur de år som anmälarenuppgett att hon varit ”Anställd inom företaget” vilket i studien tolkas som erfarenheten påarbetsplatsen. Här är jag medveten om att personen kan ha flyttat mellan olika avdelningar,områden eller olika instanser men samtidigt varit anställd inom samma företag vilket bidrartill att det finns frågetecken i validiteten om man utgår ifrån att siffran gäller den aktuellaarbetsplatsen. Dessa två har delats upp enligt följande: 0-2 år, 3-5 år, 6-10 år och 11-37 år.Uppdelningen kan tyckas skev eftersom grupperna är olika stora men syftet är att kunnaurskilja dem med några få års erfarenhet från dem med lång erfarenhet. Likaså gällande ålder,de med låg ålder och lite erfarenhet skall kunna urskiljas tydligt från övriga eftersom de itidigare studier visat sig vara en riskfaktor.Yrkesvariabeln specificerar vilken yrkestitel som offret har inom vården, till exempelundersköterska, mentalskötare eller vårdbiträde. Här finns problemet att man kan få storabortfall om offret tillhör en yrkestitel som inte finns med som svarsalternativ, och därmed kanman gå miste om viktig information om offret.3.4.4 PoliskontaktAv de 197 inkodade arbetsskadeanmälningarna fanns endast en som hade en bifogadpolisanmälan. I andra fall har jag gått efter vad som stått respektive inte stått i anmälningensfritextdel, där fanns i vissa anmälningar information om att kontakt med polis förekommit.De anmälningar som inte har någon information om poliskontakt har klassats som att ingenpoliskontakt ägt rum. Jag är medveten om att validiteten (utförligare diskussion i följandeavsnitt) kan påverkas då det faktiskt kan ha förekommit kontakt med polis utan att dettaframkommer i arbetsskadeanmälningen. Men efter att ha läst 197 arbetsskadeanmälningarbedömer jag risken för att poliskontakt tagits utan att det framgår i anmälningen som liten,denna bedömning grundas på våldets karaktär och personalens nedskrivna inställning tillhändelserna.3.5 Validitet och reliabilitetValiditet innebär om man mäter det man avser att mäta (Bryman 2001:88), vilket i den härstudien är förekomsten av olika riskfaktorer samt karaktärsdrag för de olika temana. Detmaterial som studien har till förfogande är anmälningar från många olika personer över hela17

landet, i olika åldrar med olika värderingar och erfarenheter vilket är bra förgeneraliserbarheten. Fritextdelen i arbetsskadeanmälningarna kan ibland vara svår att tolka,här är frågan om validiteten viktig eftersom alla dessa olika personer har olika sätt att uttryckaoch definiera våld, vilket resulterar i att en rad olika begrepp och uttryck förekommer i dessafritextdelar. Jag är medveten om att detta kan påverka hur jag tolkar och kodararbetsskadeanmälan och därmed är vissa variabler mer valida än andra. Exempel på mervalida variabler är kön, anställningsform, yrke och ålder. Mindre valida variabler är blandandra de som rör erfarenheten inom yrket och på arbetsplatsen, våldsgraden och ensamjobbsom talar om ifall det varit enkel- eller dubbelbemanning då våldsincidenten inträffade.Begreppet reliabilitet talar om hur tillförlitligt materialet är. Hög reliabilitet innebärexempelvis i en undersökning att de uppmätta värdena är mycket tillförlitliga (Bryman2001:86-88). Reliabiliteten handlar mycket om intersubjektivitet, vilken är bra om olikaforskare kommer fram till samma resultat i undersökningar utförda på samma sätt om sammasak. Intrasubjektivitet, som är en annan aspekt av reliabiliteten, handlar om att samma personskall få samma resultat vid samma sorts analys av samma material vid olika tidpunkter. Medintrasubjektiviteten testar man om personen i fråga är konsekvent i sin bedömning avmaterialet (Bergström & Boréus 2005:36). I denna undersökning har varkenintersubjektiviteten eller intrasubjektiviteten testats på grund av tidsramen för arbetet, vilketresulterar i att det kan förekomma skevheter i reliabiliteten. Jag är medveten om att denvariabel som troligtvis har de största skevheterna i reliabiliteten är våldsgraden där minbedömning helt och hållet avgjort hur händelsen kodats (se bilaga 3. Bedömning avvåldsgrad). Jag har eftersträvat konsekvens och baserat bedömningarna efter bland annatvåldets karaktär, tillhyggen, frånvaro från jobbet och konsekvenser för den drabbade, däremothar det inte funnits någon exakt kodningsmanual vid denna variabel vilket ökar osäkerhetenom reliabiliteten.3.6 Anmälningsbenägenhet och mörkertalDen rapporterade statistiken över arbetsrelaterat våld inom vården sägs vara toppen på ettisberg. De händelser som rapporteras tenderar att tillhöra det grövre våldet som förekommerpå arbetsplatsen och därmed är det oftast den typen av våld som uppmärksammas i media. Tillexempel sägs det i Handbook of worplace violence att den totala förekomsten av verbalt ochfysiskt hot och våld är mycket stort men media tenderar att förbise detta eftersom följderna i18

de flesta fall inte är dödshotande. Därför finns brister i kunskapen om det våld som inte ledertill riktigt allvarliga konsekvenser (Kellonway, Barling, Hurrell 2006:150-151).Tidigare studier om brottsoffers anmälningsbenägenhet gentemot polisen har pekat på att desituationella omständigheterna (exempelvis allvarlighetsgrad, om det rör sig om hatbrott ellerom det är arbetsrelaterat) spelar större roll för anmälningsbenägenheten än offrets individuellafaktorer (exempelvis ålder, kön, sociala situation). Brottets allvarlighetsgrad har visat sig varaden mest betydelsefulla faktorn gällande anmälningsbenägenhet (Brå 2008). Jag har intebelägg för att detta även gäller anmälningsbenägenheten för arbetsskador, som riktar sig motförsäkringskassan, men en försiktig tolkning är att det kan se ut på liknande sätt.Benägenheten att anmäla beror alltså mycket på våldets och händelsens karaktär. Definitionenav hot och våld spelar alltså en mycket stor roll eftersom vissa händelser bedöms som såvåldsamma och allvarliga att de leder till anmälan och andra inte. Exempel på hur otydligadefinitioner av hot och våld kan påverka anmälningsbenägenheten kan ses i en amerikanskstudie (Weddle 1996) där det vanligaste skälet till att inte anmäla incidenten var att skadanansågs bagatellartad, (trots att 64 procent av de ickerapporterade incidenterna krävt medicinskbehandling och 44 procent lett till frånvaro). I studien var det 39 procent av dem som skadatsunder ett år som anmält detta till arbetsgivaren (Sundström- Frisk & Weiner 2004:92).Även vad som uppmärksammas i media kan spela roll för definitionen och därmed även föranmälningsbenägenheten, och på så vis sätta sina spår i statistiken (Estrada m.fl.2007:2).De våldshändelser som inträffar men som aldrig kommer till myndigheternas kännedomkallas mörkertal, och gällande våld inom vården tenderar det att vara stort (Nygård 2002).Varför personal inom vården avstår från att anmäla incidenter kan bland annat bero på att deanser att de våldsamma händelserna är en del av jobbet (Brå 2008). Att många våldshändelseraldrig anmäls bidrar till de stora bristerna i kunskapen om det faktiska våldet inom vården.Samtidigt kompliceras forskningen ytterligare på grund av att det inte finns någon enhetligdefinition av hot och våld på arbetsplatsen. I Besvärsundersökningarna åren 1995-2000uppgav de som inte gjort en arbetsskadeanmälan att ”okunskap och osäkerhet om vilka ochhur allvarliga besvär som skall anmälas” var den främsta orsaken till varför de inte anmälde(Sundström- Frisk & Weiner 2004:95). Viitasara diskuterar hur en otydlig definition kan ledatill antingen under- eller överrapportering, och därmed kan jämförelser mellan olika studiervara problematiska (Viitasara 2004:30-31). Arbetsskadestatistiken vidgade sin definition påarbetsskador år 1997 då inte bara fall som lett till fysisk skada räknades utan också de som lett19

till psykisk reaktion (Nordin 2000:24). Den vidgade definitionen av skada utökade ävendefinitionen av vilka handlingar som kan klassas som hot och våld. I de anmälningar somdenna studie undersöker finns många alternativ till både vilken handling som inträffat ochvilken skada personalen fått till följd av händelsen. Jag har kunnat använda mig av en viddefinition då de arbetsskadeanmälda händelserna varit av mycket olika art.Trots arbetsskadeblanketternas många alternativ tycks det finnas ett stort mörkertal avvåldshändelser inom vården. I den här studien bidrar mörkertalet till att jag inte kan säganågot om det faktiska våldet, studiens resultat kan endast refereras och generaliseras till detarbetsskadeanmälda våldet, i den mån uppgifterna är valida.3.7 Vetenskapsteoretisk utgångspunktDet är enligt Lindgren (2005) sällsynt med studier som försöker överbrygga den teoretiskaoch metodologiska spänning som finns mellan objektivistisk och konstruktivistisk forskning.Detta förhållande har identifierats som en viktig fråga för den teoretiskakunskapsutvecklingen inom forskningen om sociala problem, till vilket våld i arbetslivet kansägas tillhöra (Estrada m.fl. 2010). Föreliggande studie kan sägas integrera objektivismensbetoning av ett socialt problems reella karaktär (genom att studera arbetsskadeanmälningarna)med konstruktivismens insikt om att det inte är ett problems objektiva karaktär, (som studerasgenom att tolka innehållet i anmälningarna, bland annat våldsgraden) som ensamt bestämmerdess status som samhällsproblem.Det är enligt Estrada m.fl. (2007) teoretiskt relevant med en problematisering av vad somuppfattas som våld och vilka som är riskgrupper. Forskningen om framväxten av socialaproblem har nämligen visat att problemförståelsen har betydelse för de åtgärder som ansessom rimliga (Blumer 1971, Olsson 1994; Lindgren 2000). Alltså har studien förutom ettteoretiskt värde ett praktiskt värde eftersom de åtgärder som vidtas för att förebygga våld ivården är beroende av en adekvat beskrivning av våldets karaktär, som inte bara har medproblemets förekomst att göra utan även innefattar att hitta mönster som kan karakterisera detvåld som vårdpersonal utsätts för utifrån riskfaktorer.I huvudsak eftersöks svar som kan generaliseras och är representativa. Denna studie är inteute efter att förstå hur vårdpersonalen upplevt incidenterna och sin utsatthet utan vill studerautsatthetens karaktär för att förklara hur problemet ser ut.20

3.8 EtikI denna studie där materialet består av sekundärdata i form av arbetsskadeanmälningar frånArbetsmiljöverket kan det bli problematiskt att följa de etiska riktlinjer som finns inomsamhällsvetenskaplig forskning. Etiska rådet har lyft fram två stora krav inom forskningen;forskningskravet som innebär att samhället har ett berättigat krav på att väsentlig forskningbedrivs som kan fördjupa och utveckla tillgängliga kunskaper, och individskyddskravet sominnebär att ingen deltagare i forskningsprocessen skall känna obehag inför sin medverkan.Individer får inte utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Inteheller får de utsättas för obefogad insyn sitt privatliv. (Vetenskapsrådet 2002:5).Individskyddskravet kan sedan delas upp efter fyra huvudkrav; informationskravet,samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (ibid. s. 6). Informationskravetkommer i den här studien inte att uppfyllas med tanke på att information om studien intekommer att delges de personer som skickat in arbetsskadeanmälningarna (ibid. s. 7-8).Samtycke krävs inte enligt etiska rådet då det gäller uppgifter som tas från existerandemyndigheter. Självfallet kan frågan om samtycke i detta sammanhang diskuteras, men medtanke på att arbetsskadeanmälningarna innehåller uppgifter som kan riva upp gamla sår ochskada anmälaren psykiskt om de förs på tal igen så finns det skäl att avstå från att inhämtasamtycke. Vidare skulle inhämtandet av samtycke i så fall gå emot individskyddskravetsprinciper om att en människa inte skall utsättas för psykisk skada (ibid. s. 9).De incidenter som föranleder arbetsskadeanmälningarna är känsliga på många sätt.Anmälaren har blivit utsatt för hot och/eller våld vilket i nästan alla fall påverkat denne bådefysiskt och psykiskt. Vidare kan utövaren av våldet/hotet beskrivas i anmälningarna vilket ärkänsligt, bland annat med tanke på att han/hon inte sällan är psykiskt sjuk, lider av demenseller är utvecklingsstörd. Därför kommer det i denna studie att tas stor hänsyn tillkonfidentialitetskravet på så sätt att inga namn, personnummer eller adresser finns med iundersökningen. Inte heller de specifika arbetsplatserna är namngivna.Incidenterna kommer inte att exemplifieras på så sätt att personer kan knytas till de enskildahändelserna (ibid. s. 12-13). Nyttjandekravet kommer att följas i denna studie eftersommaterialet endast används för forskningsändamål (ibid. s. 14).Individskyddskravet och forskningskravet får i vissa sammanhang vägas mot varandra. I minstudie anser jag att värdet av det förväntade resultatet väger över riskerna för negativa21

konsekvenser för de inblandade i arbetsskadeanmälningarna, konsekvenser som eventuelltskulle uppenbara sig i och med att anmälningarna används i studien. Arbetsmiljöverket hartrots allt godkänt att lämna ut detta material till förfogande för kriminologisk forskning.4. ResultatI detta avsnitt presenteras resultaten från innehållsanalysen. Att presentera alla resultat i formav statistiska figurer och tabeller hade tagit för mycket plats. Det jag ansett vara viktigast harjag valt att presentera med figurer och tabeller, andra intressanta resultat framkommer ilöpande text. Observera att uttryck som ”majoriteten av...”, ”De flesta…” ”de mest utsatta”,”de minst drabbade” m.fl. som används i resultatet refererar till de anmälningar somundersökts i denna studie om inget annat anges. Samt att uttrycket våld används för både hotoch våld om inget annat anges.4.1 Våldets karaktärVad är det för våld som anmäls? För att utveckla kunskaperna om det arbetsrelaterade våldetär uppgifterna om vilken typ av våld som förekommer väsentliga. Det är även av stor vikt attundersöka vilken typ av våld som anmäls och inom vilka vårdområden det förekommer för attkunna vidta förebyggande åtgärder. Nedan kan vi i Tabell 1. se hur de variabler som beskrivervåldets karaktär ser ut.22

Tabell 1. Variabler som beskriver våldets karaktär, presenterat som antal och procentför de undersökta arbetsskadeanmälningarna år 2007, N=197Variabel Antal AndelKontaktSlag, spark, skallning, strypning 101 51 %Psykisk överbelastning, chock 1 1 %Bett, rivning, fasthållning 43 22 %Klämmning, krossning - i, under,11 6 %mellanFysisk överbelastning 7 4 %Hot 19 10 %Annan kontakt 8 4 %Framgår ej 7 4 %HändelseSkadad av person (fysiskt, även149 76 %oavsiktligt)Psykisk överbelastning (hot,16 8 %chock)Fysisk överbelastning (lyft eller7 4 %annan ansträngande/häftig rörelse)Slog eller stötte emot något (ej vid2 1 %fall)Skadad av person + Pysisk14 7 %överbelastningFramgår ej 9 5 %Yttre faktorVårdtagare 179 91 %Anhörig 6 3 %Kollega 1 1 %Annan person 4 2 %Framgår ej 7 4 %VåldsgradLindrig skada 99 50 %Mer än lindrig skada 76 39 %Grov skada 18 9 %Tabellen ovan visar oss de variabler i materialet som beskriver våldets karaktär. I bådekontakt och händelse kan vi se att det mest rapporterade våldet i denna undersökning är detfysiska våldet. Kontakten ”hot”, som representeras i 10 procent av fallen, rör sig om bådefysiska och verbala hot (ex på fysiska hot kan vara att bli hotad med kniv, pistol eller dylikt).Vi kan också se att i drygt 90 procent av händelserna var det en vårdtagare som föranleddeskadan, dock är alla svarskategorier i variabeln representerade. De undersökta incidenternahar alla klassificerats efter våldsgrad (se bilaga 3. Bedömning av våldsgrad). Fördelningen sesi tabellen ovan.23

Graden av våld i förhållande till andra variablerI föregående tabell fick vi en bild av hur våldet sett ut i det undersökta materialet. Nedan visashur några nyckelvariabler ter sig i förhållande till våldsgraden.Tabell 2. Grad av våld fördelat inom yrke, kön, ålder och kontakt, beskrivet som antal ochprocent för de undersökta arbetsskadeanmälningarna år 2007Våldsgradmer än lindrigLindrig skada skada grov skada TotalYrke Undersköterska 34 (58%) 22 (37%) 3 (5%) 59(N=186) Vårdbiträde 23 (60%) 12 (32%) 3 (8%) 38Personlig assistant 3 (19%) 10 (62%) 3 (19%) 16Sjuksköterska 2 (18%) 7(64%) 2(18%) 11Mentalskötare 5 (33%) 8 (53%) 2 (13%) 15Skötare ospec 2 (50%) 1 (25%) 1 (25%) 4Annan yrkestitel 16 (53%) 10 (33%) 4 (13%) 30Habiliteringsbiträde 8 (62%) 5 (38%) 0 13Kön Man 18 (58%) 10 (32%) 3 (10%) 31(N=193) Kvinna 81 (50%) 66 (41%) 15 (9%) 162Ålder Ung (19-28 år) 14 (40%) 16 (46%) 5 (14%) 35(N=193) Medel (29-45 år) 53 (55%) 38 (39%) 6 (6%) 97Äldre (46-62 år) 32 (52%) 22 (36%) 7 (11%) 61Kontakt Slag, spark, skallning, strypning 53 (54%) 41 (41%) 5 (5%) 99(N=186) Psykisk överbelastning, chock 0 1 0 1Bett, rivning, fasthållning 24 (56%) 14 (33%) 5 (12%) 43Klämmning, krossning 5 (45%) 5 (45%) 1 (9%) 11Fysisk överbelastning 6 (86%) 0 1 (14%) 7Hot 3 (18%) 9 (53%) 5 (29%) 17Annan kontakt 5 (63%) 3 (38%) 0 8Totalt 99 (51%) 76 (39%) 18 (9%) 193Ovan, i Tabell 2. kan ses att den kontaktkategori som hade den största procentuella andelenrepresenterad under grov skada var ”hot”. Det var 18 stycken fall i materialet som klassadessom grov skada. 7 av dessa utsattes åldersgruppen äldre för (46-62 år). Utvärderat med Chi 2 -test kunde det inte påvisas att ålder (p=0,423) eller kön (p=0,667) var relaterat till grad av24

våld. Jag vill observera läsaren på att bortfallet inte redovisas med egna rader i tabellen,därmed är N inte 197, utan skiljer sig inom de olika variablerna beroende på bortfall.Tabell 3. Grad av våld relaterat till år i yrket och på arbetsplatsen, presenterat som antal ochprocent inom respektive kategori för de undersökta arbetsskadeanmälningarna år 2007Våldsgradmer än lindrigLindrig skada skada grov skada TotalÅr i yrket 0,5-2 år 12 (41%) 13 (45%) 4 (14%) 29(N=151) 3-5 år 7 (37%) 10 (53%) 2 (11%) 196-10 år 21 (54%) 13 (33%) 5 (13%) 3911-37 år 30 (47%) 28 (44%) 6 (9%) 64År på arbetsplatsen 0,5-2 år 18 (36%) 26 (52%) 6 (12%) 50(N=151) 3-5 år 9 (45%) 9 (45%) 2 (10%) 206-10 år 17 (68%) 5 (20%) 3 (12%) 2511-37 år 19 (44%) 20 (47%) 4 (9%) 43Totalt 70 (46%) 64 (42%) 17 (11%) 151Tabell 3. visar att gällande antal år inom yrket förekom flest grova våldshändelser förpersoner med 11-37 års erfarenhet. Gällande antal år på arbetsplatsen var det bland personermed 0-2 års erfarenhet som det grova våldet förekom mest. Dock kunde inget sambandpåvisas vare sig mellan antal år på arbetsplatsen (p=0,232) eller antal år inom yrket (p=0,839)och våldsgrad. I tabellen kan vi se att N=151 vilket beror på bortfallet, vilket jag valt att interedovisa i egna rader i tabellen.4.2 Vem har arbetsskadeanmält?I mitt undersökta material var den mest representerade yrkesgruppen bland anmälarnaundersköterskor (31 procent), följt av vårdbiträden (20 procent) vilket kan ses i Figur 1.nedan. Vi kan också se hur män respektive kvinnor fördelar sig i de olika yrkesgrupperna.Medelåldern på anmälaren var 39 år, detta gällde både kvinnor och män testat med Mann-Whitney U test, p=0.918.25

Figur 1. Könsfördelning relaterat till yrkesgrupp för de undersöktaarbetsskadeanmälningarna år 2007Figur 2. Arbetsskadeanmälningar år 2007 fördelat efter antal år inom yrket och påarbetsplatsenI Figur 2. ovan kan vi se att majoriteten av dem som anmält har mellan 11-37 års erfarenhetinom sitt yrke (antal år inom yrket). Tittar man istället på hur det ser ut utifrån erfarenheten26

på arbetsplatsen (antal år på arbetsplatsen) kan en skillnad observeras. Här kan vi se att demsom har 0-2 års erfarenhet på arbetsplatsen är fler i antal. N=154 på grund av bortfallet (somvalts att inte redovisas i egna rader i figuren).4.3 PoliskontaktFigur 3. nedan visar män och kvinnor fördelat efter ålder samt markeringar för de individersom tagit kontakt med polis i samband med våldsincidenten. I det totala materialet var det 13arbetsskadeanmälningar där polis kontaktats, variabeln har ett bortfall. Den åldersgrupp somhade flest arbetsskadeanmälningar där poliskontakt tagits var gruppen med personer i åldern28-45 år (31 procent). Det finns ingen signifikant skillnad i åldern för de personer som tagitkontakt med polis och de som inte gjort det (p=0.785). Inte heller kön hade någon inverkan påom polis kontaktades (p=0.73). I de flesta fall var det undersköterskor som tog kontakt medpolis. Inget samband kunde dock påvisas mellan yrke och kontakt med polis (p=0,908).Figur 3. Poliskontakt i förhållande till arbetsskadeanmälarens kön och ålder år 2007N=196Den typ av våld som var mest representerad bland de händelser som lett till poliskontakt var”hot” (9 st). Nästan hälften av alla händelser som innehöll hot i det totala materialet återfinnshär. Bland dessa fall var den mest representerande händelsen ”psykisk överbelastning (hot,chock)” vilket kan ses som ett resultat av att den mest rapporterade vålstypen var ”hot”.27

Uppdelat efter våldsgrad var det ”mer än lindrig skada” som rapporterades mest (46 procent)bland de arbetsskadeanmälningar där poliskontakt ägt rum. ”Grov skada” utgjordes av 31procent och 15 procent ”lindrig skada”. I det totala materialet var det 18 stycken anmälningardär skadan var grov, 4 av dem ledde till poliskontakt. Våldet som rapporterades till polisengav psykisk ohälsa som vanligaste konsekvensen. I hela materialet var det 7 anmälningar därskadans art var chock, vid 4 av dem kontaktades polis.4.4 SituationDe flesta händelserna i det undersökta materialet inträffade på platser där vårdtagaren borpermanent, exempelvis gruppbostad, servicehus eller ålderdomshem (52 procent). Liknanderesultat kan ses då man tittar närmare på vilken specificerad plats som de flesta incidenternaförekommit; i första hand servicehus/servicelägenheter för äldre samt ålderdomshem (16procent).De analyserade anmälningarna innehöll sällan information om personalen varit ute påenkelbemanning eller dubbelbemanning då händelsen inträffade vilket resulterade i attvariabeln hade ett bortfall på 48 procent. Det som kan sägas (med reservation för de storabortfallet) är att av de undersökta anmälningarna som innehöll information i frågan var detvanligare med enkelbemanning (28 procent), än dubbelbemanning (24 procent).Jag har även undersökt om incidenterna har förekommit i samband med på- och avklädning,blöjbyte, toalettbesök, dusch eller matservering. Den mest representerade av dessaomständigheter visade sig vara matservering, vilket förekom i 11 procent av fallen i mittmaterial. Variabeln tidpunkt är av stor valid osäkerhet då den har ett bortfall på 64 procent. Ide fall där information i frågan kunde hittas visade det sig att 19 procent inträffade på dagen,4 procent på eftermiddagen/kvällen och 13 procent på kvällen/natten.4.4.1 Utövaren av våldetI en överhängande majoritet av de undersökta fallen var utövaren av våldet eller hotet envårdtagare, men dock förekommer alla andra kategorier i variabeln; anhörig (3 procent),annan person (2 procent) och kollega (0,5 procent). I materialet finns tre andra variabler sominnehåller information om utövaren; patient psykiskt sjuk, patient dement och patient narkos,frågorna hade svarsalternativen ”ja”, ”nej” och ”framgår ej”. Inför resultatredovisningen av28

dessa variabler vill jag upplysa läsaren på att det fanns för få observationer hos dem för attkunna dra några säkra slutsatser. Med observation för detta presenteras således resultatet;i 21 procent av fallen förhöll det sig så att vårdtagaren var psykiskt sjuk och i 9,6 procentdement. För övrigt framkom det inte i något fall i materialet att vårdtagaren var påverkad avnarkos.5. Analys och diskussionStudiens resultat redovisas utifrån olika sammanhang och personliga egenskaper. Då jagendast undersökt arbetsskadeanmälningar kan mitt resultat bara hänvisas till detarbetsskadeanmälda våldet och kan därmed inte säga någonting om mörkertalet som tenderaratt vara stort (Kellonway, Barling, Hurrell 2006:150-151). Följande analys skall ses motbakgrund av att antalet ingående arbetsskadeanmälningar är begränsade och inte alltidfullständigt ifyllda, vilket begränsar studiens förmåga att upptäcka dem samband somanalyserats.Ett utav studiens syften var att undersöka våldets karaktär för att få en bild av hur våldet inomvården kan se ut. Den mest representerade skadan var av lindrig art, där personalen blivit”skadad av person (fysisk, även oavsiktligt)” med ”slag, spark, skallning och/eller strypning”.Att denna typ av fysiskt våld är mest förekommande har även visat sig i tidigare forskning(Menckel & Viitasara 2000:22-23). Hög grad av kontakt med vårdtagarna har tidigare visatsig utgöra en större risk för att utsättas för hot och våld (Viitasara 2004:9). Detta kanbekräftas i resultatet då de flesta händelserna ägde rum i direkt kontakt med vårdtagarna ochmajoriteten av händelserna innehöll fysiskt våld. Även de hotincidenter som finns med imaterialet förekom (med få undantag) i direkt kontakt med andra personer. I nästan alla fall idet undersökta materialet var det en vårdtagare som utövande våldet/hotet, vilket ävenbekräftats vara det vanligaste i tidigare studier (Menckel & Viitasara 2000:14).I den här studien ville jag bland annat undersöka vad som karaktäriserar de situationer i vilkahot och våld inträffar. Vad som kan sägas om situationerna i de arbetsskadeanmälningar somstudien omfattar är följande; den vanligaste platsen var olika boendeformer för äldre, den merspecifika boendeformen (och då oberoende av vilken typ av vård som uträttas där) var någontyp av gruppboende. De flesta incidenter skedde i boendes egna rum/lägenhet, följt avsällskapsrum och korridor (även här oberoende av vårdtyp). De flesta händelser inträffade29

under dagtid vilket skulle kunna tala emot tidigare resultat att natt- och kvällspass skulleutgöra en större risk, men variabeln har ett stort internt bortfall så inga slutsatser av det slagetkan således dras.Rörande de offer som finns med i studiens material var de mest förekommandekaraktärsdragen; en kvinnlig undersköterska med en medelålder på 39 år, 11-37 års erfarenhetinom yrket men endast 0-2 års erfarenhet på den aktuella arbetsplatsen. Detta resultat hänvisaralltså till de mest förekommande egenskaperna (i mitt undersökta material) hos vårdpersonalsom har utsatts för och sedan arbetsskadeanmält hot och/eller våld inom vården.De mest utsatta yrkesgrupperna i mitt material var undersköterskor och vårdbiträden vilketockså bekräftas genom tidigare forskning (Menckel & Viitasara 2000:21-31). Tidigareforskning har även konstaterat att låg ålder utgör en riskfaktor. Med låg ålder menades då 19-44 år, och inom denna grupp löpte de allra yngsta störst risk (ibid. s.21). Detta resultatstämmer med resultatet i denna studie om åldersgrupperna ung och medel slås samman ochbildar åldersgruppen 19-45 år. Däremot var det inte de allra yngsta som var mest utsatta i mittmaterial utan åldergruppen 28-45 år. Forskare har diskuterat hur anmälningsbenägenhetenpåverkas av förändrade tolkningar av vad som uppfattas som hot och våld (Wikman 2008).Möjligen kan olika tolkningar förekomma i olika åldersgrupper och på så sätt påverka vemsom arbetsskadeanmäler. Detta kan vara förklaringen till skillnaden mellan mitt resultat ochtidigare studier. Kort anställning som bidrar till oerfarenhet i yrket har klassats som enriskfaktor, medan kort anställning på den aktuella arbetsplatsen inte tidigare visat sig utgöranågon förhöjd risk (Viitasara 2004:9). Detta är mycket intressant i förhållande till minaresultat av erfarenhetsvariablerna som visade tvärtom (observera stort bortfall). En förklaringtill de olika resultaten i tidigare forskning och min studie kan vara att tidigare forskning kanha använt sig av andra uppdelningar och metoder för att mäta erfarenheten och på så sätt fåtthelt andra värden. En försiktig tolkning av resultatet i min studie är att det finns en tendens tillatt i större utsträckning bli utsatt för våld/hot då man är ny och oerfaren på en arbetsplats,medan oerfarenhet inom yrket har mindre betydelse. Mitt material är dock begränsat varfördet inte går att utesluta andra orsakssamband. Detta skulle vara mycket intressant att studeranärmare.I resultatet har vanligt förekommande situationer i studiens material uppmärksammats.Samtidigt har de mest förekommande egenskaperna hos offret belysts. I enlighet med dessakan livsstilsteorin anpassas. Vårdpersonalens livsstil i form av rutiner och aktiviteter som dem30

deltar i på arbetsplatsen exponerar dem dagligen för situationer med risk för hot och våld. Delivsstilar som kan identifieras i det arbetsskadeanmälda våldet i form av rutiner och aktiviteterhar visat sig vara bland annat arbete med äldre, matservering och arbete med psykiskt sjuka.Personal inom omvårdade yrken har två funktioner som ofta är svåra att kombinera; att varaomvårdande och att utöva makt och kontroll. Den omvårdande sidan av arbetet syftar till atthjälpa dem som är i behov av vård. Att utöva makt och kontroll handlar om att se till att gårsom det ska och att förebygga eventuell skada, exempelvis vid tvångsvård (Sandström1996:121). De dubbla roller som livsstilen kräver av personalen har i tidigare forskning visatsig förhöja risken att bli utsatt för hot och våld (Jerre 2009:4).I studiens syfte ingick att försöka klarlägga var eventuella åtgärder bör sättas in. Trots detstora bortfallet redovisas en tydlig grupp där åtgärder kan göra skillnad. Bland annat kan ettstörre stöd riktas till ny personal på arbetsplatsen. I mitt undersökta material är den mestutsatta vårdpersonalen undersköterskor. Utifrån det resultatet kan förebyggande åtgärderexempelvis te sig i form av särskild information och förberedelse rörande de risker sompersonalen utsätts för som ett moment under utbildningen. I flera av de undersöktahändelserna var utövaren av våldet psykiskt sjuk, vilket öppnar för en utvärdering avarbetsgifterna med dessa patienter som en början till en förebyggande åtgärd.Trots att det var så få arbetsskadeanmälningar där polis hade kontaktas kunde intressantaresultat hittas. Bland dessa anmälningar var ”hot” den typen av våld som var mestförekommande. Då man tittar på alla fall i det totala materialet som innehöll hot ser man attnästan hälften av dessa händelser lett till poliskontakt. Slutsatsen kan dras att detta är en typav våld som anses betydligt allvarligare än fysiskt våld i form av t.ex. slag, sparkar m.m.eftersom anmälaren ansett att arbetsskadeanmälan och rapport till chefen inte räcker. I de falldär poliskontakt skett visade det sig att alla svarskategorier i yttre faktor representerades, detvill säga både vårdtagare, anhörig, annan person och kollega. I det totala materialet var det fåfall där utövaren av våldet inte var en vårdtagare (11 av 197 fall). Polis kontaktades i 2 avtotalt 6 fall där utövaren var ”anhörig”, 1 av totalt 1 fall där utövaren var ”kollega” och i 2 avtotalt 4 fall där ”annan person” utövade våldet. Resultatet säger något om betydelsen av densom utövar våldet för att kontakt med polis skall förekomma. Det ser ut som att då det inte ären vårdtagare som vållat skadan är personalen mer benägen att anmäla händelsen. Detta kanåterknytas till Åkerström (1993) där det diskuterades om att det går emot rollen som vårdare31

att ta kontakt med polis angående en vårdtagare. Man kan tänka sig att det våld som utövas avpatienterna tonas ner eftersom dem är under vård.Våldet som förorsakade att polis kontaktades hade ”psykisk ohälsa” som den vanligastekonsekvensen. I det totala materialet var den vanligaste konsekvensen ”smärtor ikropp/kroppsdel”. Vidare förekom det endast 7 anmälningar i hela materialet där skadans artvar ”chock”, vid 4 av dem kontaktades polis. Detta säger oss att våldet som föranleddekontakt med polis var av den art att de allvarligaste konsekvenserna inte utgjordes av fysikisksmärta utan av psykisk ohälsa. Vidare verkar det som om händelserna för övrigt var mertraumatiska eftersom hälften av de fall där skadans art var ”chock” representerades bland defall där kontakt med polis förekommit.Arbetsrelaterat våld har inte uppmärksammats i samma utsträckning som annat våld, vilketnämns i studiens inledning. Detta kan förklaras med att det är olika grupper som utsätts i olikasammanhang. Den här studien kan ge en fingervisning på vilka grupper det är som utsättsinom vårdkontexten. Då offer och gärningsmän karaktäriseras i olika frågor vidgasmöjligheterna för vidare undersökningar. Studierna av de våldshändelser som lett tillpoliskontakt har resulterat i en hel del intressanta fakta. Den outtalade gränsen, somdiskuteras av Åkerström (1993), för vilken typ av våld och vilka typer av situationer somföranleder kontakt med polis har i denna studie visat sig karaktäriseras av fall där våldetutgjorts av hot och där andra utövare än vårdtagare förekommit. Studien är på många sättintressant att vidareutveckla. Resultaten i denna undersökning ger en grundbild av detarbetsskadeanmälda våldet inom vården och öppnar för fördjupningar inom olika områden.Exempelvis skulle en mer detaljerad undersökning om var våldet oftast förekommer varaintressant, och då med fler kategorier så att bortfallet minskar. Framtida studier kan lägga mervikt på eventuella samband och dess teorier, och på så sätt undvika den ateoretiska kritik denhär studien riskerar att utsättas för.I studien ville jag beskriva eventuellt förekommande mönster i det hot och våld som lett tillarbetsskadeanmälning, titta på våldets karaktär för att få en bild av hur våld inom vården serut samt närmare undersöka omständigheterna runt de våldsincidenter som lett till poliskontakti syfte att se var eventuella åtgärder bör sättas in. Det har visat sig att i dessa sammanhangborde fokus ligga på bland annat stöd och information till nyanställda på arbetsplatser,särskild information om risker för vissa yrkesgrupper, matserveringsrutiner och ensamjobb.Både frågeställningar och syfte har således kunnat besvaras i studien.32

6. LitteraturAkademikerförbundet SSR (20007): Hot och våld i arbetslivet. En facklig handbok.Stockholm: Globalt Företagstryck ABArbetsmiljöverket (2009): Vård och omsorg i ordinärt boende – särskilt tillsynsområdeRapport 2009:2 [www] Tillgängligt på< http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2009_02.pdf > 2011-01-19Arbetsmiljöverket [www] Tillgängligt på 2010-05-16Arnetz, J. & Arnetz, B (2001): “Violence towards health care staff and possibleeffects on the quality of patient care.” I: Social Science and Medicine, 52, s. 417-427Bergström G, Boréus K (2005): Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskapligtext- och diskursanalys. Lund: StudentlitteraturBlumer, H. (1971): "Social problems as collective behaviour", Social Problems, 18: 298-306Bryman, A (2001): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: LiberBrå (2008): Brottsoffers benägenhet att polisanmäla brott. Rapport 2008:12. Stockholm:Brottsförebyggande rådetDemensförbundet Tillgängligt på 2010-04-20Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O (2003): Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskapligorsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: StudentlitteraturEstrada F, Nilsson A, Wikman S (2007): ”Det ökade våldet i arbetslivet. En analys utifrån desvenska offerundersökningarna” I: Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. Vol. 94, nr. 1Estrada, F., Nilsson, A., Jerre, K. & Wikman, S. (2010): ” Violence at work – the emergenceof a social problem”, Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime prevention11, 46-65Hindelang, M.J.(2009) ”Toward a theory of personal criminal victimization” I: Williams, B &Goodman- Chong, H Victims and Victimisation: A Reader. s. 26-44 Glasgow: Bell and BrianLtdJerre, K (2009): ”Ökat hot och våld i arbetslivet – en följd av förändrade arbetsförhållanden?En studie utifrån de svenska Arbetsmiljöundersökningarna 1991-2005*¹” I Sociologiskforskning nr 1Kellonway K, Barling J, Hurrell J (2006): Handbook of workplace violence. London: SagePublications LtdLindgren, S. Å. (2000), Ekonomisk brottslighet. Ett samhällsproblem med förhinder. Lund:Studentlitteratur33

Lindgren, S.Å. (2005): Social Constructionism and Criminology: Traditions, problems andpossibilities. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, vol 6, no1Menckel, E & Viitasara, E (2000): Utsatt för hot och våld i vård och omsorg – enundersökning bland kommunalt anställda. I samarbete med Kommunernas och landstingensArbetsmiljöråd. Helsingborg: AB BoktryckMenckel, E (2000): Hot och våld i vård och omsorg Fakta, forskning och förebyggandearbete. Helsingborg: AB BoktryckNordin, H (2000): ”Förekomst i olika miljöer” I: Menckel, E Hot och våld i vård och omsorgFakta, forskning och förebyggande arbete. s. 11-27. Helsingborg: AB BoktryckNygård, B (2002): ”Våldet inom vården – ett ´tyst´ problem”. [www] Tillgängligt på 2010-04-17Olsson, B. (1994): Narkotikaproblemets bakgrund. CAN-rapport nr. 39. Stockholm:Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningSandström, S (2007): Hot & våld i vård, omsorg och socialt arbete. Stockholm: Gothia förlagSundström- Frisk, C & Weiner, J (2004): ”Vad säger arbetsskadestatistiken?” I: Gustafsson R,Lundberg I (2004): Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm: Blomberg & Janson OffsetttryckAB”Val av statistiskt test” [www] Tillgängligt på hämtad 2011-01-01Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer i humanistisk – samhällsvetenskapligforskning. URL [www] Tillgängligt på Viitasara, E (2000): ”Skilda fokus” I: Menckel, E Hot och våld i vård och omsorg Fakta,forskning och förebyggande arbete. s. 49-72. Helsingborg: AB BoktryckViitasara, E. (2004): Violence in Caring: Risk Factors, Outcomes and Support. Stockholm:ArbetslivsinstitutetWennström, E (2009): ”Hot och våld i vården – ett allvarligt och växande problem”. [www]Tillgängligt på 2010-03-28Wikman, S (2008): ”Våld på jobbet. Beskrivningar av våld i arbetslivet 1978-2004 i fackligpress” I: Sociologisk forskning 3 s. 7-31Wikman S, Estrada F, Nilsson A (2010): “Kunskapsöversikt Våld i arbetet – en kriminologiskkunskapsöversikt” Rapport 2010:4. Stockholm: ArbetsmiljöverketÅkerström, M (1993): ”Våld och hot i sjukvårdsarbeten – Dokumentation av enriksrepresentativ intervjustudie.” Lund: Network for research in criminology and deviantbehaviour at Lund University34

Bilaga 1.KodschemaKön1 = M2 = KAnställningsform1 = Fast anställd/tillsvidareanställd2 = Tidsbegränsad anställning3 = Framgår ejAntal år inom yrket1 = 0-2 år2 = 3-5 år3 = 6-10 år4 = 11-37 årAnta år på arbetsplatsen1 = 0-2 år2 = 3-5 år3 = 6-10 år4 = 11-37 årYrke1 = Undersköterska2 = Vårdbiträde3 = Personlig assistent4 = Sjuksköterska5 = Mentalskötare6 = Skötare, ospec8 = Läkare9 = Annan yrkestitel10 = Habiliteringsbiträde11 = Framgår ejTrolig frånvaro0 = Ingen frånvaro1 = 1-3 dagar2 = 4-14 dagar3 = Längre frånvaro, >14 dagar4 = Framgår ejVårdplats1 = Vård och omsorg i särskildaboendeformer för äldre2 = Boende med särskild service förpersoner med utvecklingsstörning3 = Öppna sociala insatser för äldrepersoner5 = Sjukhus6 = Handikappomsorg, dagligvård7 = Boende med särskild service förpersoner med psykiska funktionshinder8 = Boende med särskild service förhandikappade9 = Psykiatrisk dagligvård10 = Psykiatrisk klinik/avdelning påsjukhus11 = Gruppbostad ospec12 = Äldreomsorg ospec13 = Handikappomsorg ospec14 = Psykiatrisk vård ospec15 = Hemtjänst för personer med psykiskafunktionshinder16 = Framgår ej17 = Särskilt boende för personer medutvecklingsstörning eller psykiskafunktionshinderVårdplats specificerad1 = Servicehus, servicelägenheter för äldresamt ålderdomshem2 = Gruppbostäder o.d. förfunktionshindrade, psykiskt eller fysiskt3 = Hemtjänst, dagcenter o.d. för äldre5 = Sjukhus6 = Psykiatrisk klinik/boende7 = Hemtjänst, dagcenter o.d. förhandikappade8 = Hemtjänst, dagcenter o.d. för psykisktsjuka9 = Enskilt hem10 = Gruppbostad ospec11 = Äldreomsorg ospec12 = Handikappomsorg ospec13 = Psykiatrisk vård ospec14 = Framgår ejHändelse1 = Skadad av person (fysiskt, ävenoavsiktligt)2 = Psykisk överbelastning (hot, chock)35

3 = Fysisk överbelastning (lyft elleransträngande/häftig rörelse)4 = Slog eller stötte emot något (ej vid fall)5 = Framgår ej12 = Alternativ ett och tvåPlats1 = Servicehus2 = Gruppbostad3 = Ålderdomshem4 = Enskilt hem5 = Sjukhus6 = Dagvård/dacenter7 = Psykiatrisk klinik/avdelning på sjukhus8 = Annan plats9 = Framgår ejSpecifierad plats1 = Korridor2 = Matsal3 = Sällskapsrum4 = Badrum5 = Boendes rum/lägenhet6 = Avdelning7 = Kök8 = Hall9 = Framgår ejEnsamjobb0 = Ja1 = Nej2 = Framgår ejYttre Faktor4 = Vårdtagare5 = Anhörig6 = Annan person7 = Kollega8 = Framgår ejKontakt1 = Slag, spark, skallning, strypning2 = Psykisk överbelastning, chock3 = Bett, rivning, fasthållning4 = Klämning, krossning – i, under, mellan5 = Fysisk överbelastning6 = Hot7 = Annan kontakt8 = Framgår ejSkadans art1 = Sårskador, ytliga skador2 = Svullnad/ur led3 = Smärtor i kropp/kroppsdel4 = Chock5 = Psykisk ohälsa6 = Inre skador i kropp/huvud7 = Huvudvärk8 = Annan skada9 = Skadans art oklarKroppsdel1 = Ansikte2 = Huvud3 = Hand/handled4 = Hand + arm5 = Arm/axel/skuldra6 = Rygg7 = mage/bröst8 = Ben9 = Nacke/axelparti10 = Framgår ej11 = HöftPåklädning0 = Ja1 = Nej2 = Framgår ejBlöjbyte0 = Ja1 = Nej2 = Framgår ejToalettbesök0 = Ja1 = Nej2 = Framgår ejDusch0 = Ja1 = Nej2 = Framgår ejMatservering0 = Ja1 = Nej2 = Framgår ej36

Våldsgrad0 = Lindrig skada1 = Mer än lindrig skada2 = Grov skada3 = Framgår ejPoliskontakt0 = Ja1 = NejPsykisktsjuk0 = Ja1 = Nej2 = Framgår ejNarkos0 = Ja1 = Nej2 = Framgår ejDement0 = Ja1 = Nej2 = Framgår ejTidpunkt1 = Dag2 = Eftermiddag/kväll3 = Kväll/natt4 = Framgår ej37

Bilaga 2.Variabelförklaring och bortfallAllerfarenhetAntal år i yrketArbetsplatserfarenhetAntal år på arbetsplatsenYrkeUppger vilken yrkesgrupp anmälaren tillhörVårdplatsUppger var händelsen inträffade och på samma gång vilken typ av vård som förekom där, tillexempel ”Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer”, ”Sjukhus”,”Psykiatrisk dagligvård”, ”Hemtjänst för personer med psykiska funktionshinder”.Bortfall: 15 %Vårdplats specificeradSamma som vårdplats men mer specificeradBortfall: 14 %HändelseTalar i stort om hur skadan tillfogades personalen, till exempel ”Skadad av person (fysiskt,även oavsiktligt)”, ”Psykisk överbelastning (hot, chock)”, ”Slog eller stötte emot något (ej vidfall)”.Bortfall: 5 %PlatsBeskriver mer kortfattat var händelsen ägde rum, till exempel ”Guppbostad”,”Dagvård/dagcenter”, ”Enskilt hem”Bortfall: 19 %Specifierad platsUppger detaljerat plats för incidenten, till exempel ”Korridor”, ”Badrum”, ”Kök”.Bortfall: 28 %EnsamjobbUppger om personalen vid incidenten var i färd med en arbetsuppgift under enkelbemaningeller dubbelbemanningBortfall: 48 %Yttre FaktorUppger vem utövaren är, till exempel ”Brukare”, ”Vårdtagare”, ”Boende”, ”Anhörig”.Bortfall: 6 %KontaktUppger vilken kontakt från utövaren som orsakade skadan, till exempel ”Slag, spark,skallning, strypning”, ”Psykisk överbelastning, chock”, ”Bett, rivning, fasthållning”.38

Bortfall: 8 %Skadans artTalar om vilka följder den utsatta fått av skadan, till exempel ”Sårskador/ytliga skador”,”Svullnad/ur led”, ”Psykisk ohälsa”.Bortfall: 9 %KroppsdelUppger vilken del av kroppen som skadats.Bortfall: 0,5 %PåklädningTalar om ifall händelsen inträffade i samband med av- eller påklädning.Bortfall: 12 %BlöjbyteTalar om ifall händelsen inträffade i samband med blöjbyte.Bortfall: 10 %ToalettbesökTalar om ifall händelsen inträffade i samband med toalettbesök.Bortfall: 10 %DuschTalar om ifall händelsen inträffade i samband med dusch.Bortfall: 9 %MatserveringTalar om ifall händelsen inträffade i samband med matservering.Bortfall: 10 %VåldsgradBedömer händelsen efter alternativen ”lindrig skada”, ”mer än lindrig skada” och ”grovskada”.Bortfall: 2 %PoliskontaktTalar om ifall kontakt med polis har skett.Bortfall: 0 %PsykisktsjukTalar om ifall utövaren var psykiskt sjuk.Bortfall: 45 %NarkosUppger ifall utövaren vid incidenten var påverkad av narkos.Bortfall: 3 %DementTalar om ifall utövaren var dement.39

Bortfall: 37 %TidpunktTalar om vilken tid på dygnet som händelsen inträffade.Bortfall: 64 %40

Bilaga 3.Bedömning av våldsgradVid inkodning av våldsgraden krävdes en viss grad av tolkning. Svarsalternativen är tillskillnad från andra variabler (t ex. kön, yrke, ålder) inte självklara och därför redovisas nedanexempel ur materialet för en bättre förståelse och inblick i hur bedömningen kan se ut.Observera att exemplen är modifierade för att undvika eventuell identifiering av deinblandade.Lindrig skadaInnebär de fall där personalen utsatts för våld som inte bidragit till lång frånvaro (mer än 14dagar) samt inte lett till allvarliga konsekvenser i form av skada. I dessa fall har personalensnabbt kunnat få kontroll över situationen och inte ansett sig drabbade av rädsla eller panik.Ex 1: Boende ligger i sängen, när jag lutar mig fram och ska hjälpa henne med hygienen fårjag ett slag över munnen.Skadans omfattning: Fläskläpp och värk i den undre tandraden. Ingen frånvaro.Ex 2: Höll om patienten och erbjöd en kopp kaffe. Då skrek han och skallade mig. Jagtappade balansen och föll till marken, slog i knäet.Skadans omfattning: Smärta i knäet. 4-14 dagars frånvaro.Mer än lindrig skadaUtgörs av de fall där jag uppfattat att situationen varit av mer allvarlig än vid ”lindrig skada”,exempelvis där incidenten varit av mer långdragen karaktär. I dessa fall uppfattar jag attpersonalen tappat kontrollen över situationen och upplevt rädsla samt att skadan (både fysisktoch psykiskt) varit allvarligare än vid ”lindrig skada” och frånvaron från jobbet varat längre.Ex 1: Brukaren står i hallen, utan förvarning börjar han sparka mig på benen och slå mig medknytnäven på armen samtidigt som han skriker och hotar. Skrattar sedan åt mig när han ser attjag fått ont.Skadans omfattning: Kraftig huvudvärk, rädsla och oro på arbetsplatsen. 4-14 dagarsfrånvaro.41

Ex 2: Patienten skriker och är upprörd, jag går fram för att lugna ner henne. Då tar hon tag imin handled och vrider den hårt.Skadans omfattning: Mycket ont i handleden, nedsatt kraft och svullen. Längre frånvaro (merän 14 dagar).Grov skadaI dessa fall har personalen utsatts för (vad jag klassat som) riktigt obehagligt våld eller hotsamt upplevt stor rädsla och panik över situationen. Här har skadan varit allvarlig och oftaföljts av psykisk ohälsa, rädsla och ångest. Det är också fall där lång frånvaro (mer än 14dagar) eller omplacering förekommit.Ex 1: Boende sitter i sällskapsrummets soffa, när han får syn på mig rusar han upp och börjarslå mig i ansiktet med knytnävarna. Vi faller tillsammans och under tumultet skadar jag minarevben och nyckelben.Skadans omfattning: Spricka i revben, smärta i kroppen. Rädsla, obehag och psykisk ohälsa.4-14 dagars frånvaro.Ex 2: Boende ska förflyttas från toaletten till rullstolen. Boende är mycket aggressiv ochhotfull. När hon sitter i liften tar hon tag i mig bakifrån och håller fast hårt. Sedan rycker hontill i min tumme och det gör fruktansvärt ont.Skadans omfattning: Gips av tummen i 5 veckor. Rädsla och obehag för patienten i fråga.Längre frånvaro (mer än 14 dagar).42