Lisa Sonesson - Kriminologiska institutionen

More documents

Recommendations

Info

att ta kontakt med polis angående en vårdtagare. Man kan tänka sig att det våld som utövas avpatienterna tonas ner eftersom dem är under vård.Våldet som förorsakade att polis kontaktades hade ”psykisk ohälsa” som den vanligastekonsekvensen. I det totala materialet var den vanligaste konsekvensen ”smärtor ikropp/kroppsdel”. Vidare förekom det endast 7 anmälningar i hela materialet där skadans artvar ”chock”, vid 4 av dem kontaktades polis. Detta säger oss att våldet som föranleddekontakt med polis var av den art att de allvarligaste konsekvenserna inte utgjordes av fysikisksmärta utan av psykisk ohälsa. Vidare verkar det som om händelserna för övrigt var mertraumatiska eftersom hälften av de fall där skadans art var ”chock” representerades bland defall där kontakt med polis förekommit.Arbetsrelaterat våld har inte uppmärksammats i samma utsträckning som annat våld, vilketnämns i studiens inledning. Detta kan förklaras med att det är olika grupper som utsätts i olikasammanhang. Den här studien kan ge en fingervisning på vilka grupper det är som utsättsinom vårdkontexten. Då offer och gärningsmän karaktäriseras i olika frågor vidgasmöjligheterna för vidare undersökningar. Studierna av de våldshändelser som lett tillpoliskontakt har resulterat i en hel del intressanta fakta. Den outtalade gränsen, somdiskuteras av Åkerström (1993), för vilken typ av våld och vilka typer av situationer somföranleder kontakt med polis har i denna studie visat sig karaktäriseras av fall där våldetutgjorts av hot och där andra utövare än vårdtagare förekommit. Studien är på många sättintressant att vidareutveckla. Resultaten i denna undersökning ger en grundbild av detarbetsskadeanmälda våldet inom vården och öppnar för fördjupningar inom olika områden.Exempelvis skulle en mer detaljerad undersökning om var våldet oftast förekommer varaintressant, och då med fler kategorier så att bortfallet minskar. Framtida studier kan lägga mervikt på eventuella samband och dess teorier, och på så sätt undvika den ateoretiska kritik denhär studien riskerar att utsättas för.I studien ville jag beskriva eventuellt förekommande mönster i det hot och våld som lett tillarbetsskadeanmälning, titta på våldets karaktär för att få en bild av hur våld inom vården serut samt närmare undersöka omständigheterna runt de våldsincidenter som lett till poliskontakti syfte att se var eventuella åtgärder bör sättas in. Det har visat sig att i dessa sammanhangborde fokus ligga på bland annat stöd och information till nyanställda på arbetsplatser,särskild information om risker för vissa yrkesgrupper, matserveringsrutiner och ensamjobb.Både frågeställningar och syfte har således kunnat besvaras i studien.32
6. LitteraturAkademikerförbundet SSR (20007): Hot och våld i arbetslivet. En facklig handbok.Stockholm: Globalt Företagstryck ABArbetsmiljöverket (2009): Vård och omsorg i ordinärt boende – särskilt tillsynsområdeRapport 2009:2 [www] Tillgängligt på< http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2009_02.pdf > 2011-01-19Arbetsmiljöverket [www] Tillgängligt på 2010-05-16Arnetz, J. & Arnetz, B (2001): “Violence towards health care staff and possibleeffects on the quality of patient care.” I: Social Science and Medicine, 52, s. 417-427Bergström G, Boréus K (2005): Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskapligtext- och diskursanalys. Lund: StudentlitteraturBlumer, H. (1971): "Social problems as collective behaviour", Social Problems, 18: 298-306Bryman, A (2001): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: LiberBrå (2008): Brottsoffers benägenhet att polisanmäla brott. Rapport 2008:12. Stockholm:Brottsförebyggande rådetDemensförbundet Tillgängligt på 2010-04-20Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O (2003): Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskapligorsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: StudentlitteraturEstrada F, Nilsson A, Wikman S (2007): ”Det ökade våldet i arbetslivet. En analys utifrån desvenska offerundersökningarna” I: Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. Vol. 94, nr. 1Estrada, F., Nilsson, A., Jerre, K. & Wikman, S. (2010): ” Violence at work – the emergenceof a social problem”, Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime prevention11, 46-65Hindelang, M.J.(2009) ”Toward a theory of personal criminal victimization” I: Williams, B &Goodman- Chong, H Victims and Victimisation: A Reader. s. 26-44 Glasgow: Bell and BrianLtdJerre, K (2009): ”Ökat hot och våld i arbetslivet – en följd av förändrade arbetsförhållanden?En studie utifrån de svenska Arbetsmiljöundersökningarna 1991-2005*¹” I Sociologiskforskning nr 1Kellonway K, Barling J, Hurrell J (2006): Handbook of workplace violence. London: SagePublications LtdLindgren, S. Å. (2000), Ekonomisk brottslighet. Ett samhällsproblem med förhinder. Lund:Studentlitteratur33
Page 1: Kriminologiska institutionen”Att
Page 5: 1. Inledning 31.1 Syfte, problemfor
Page 8 and 9: Om det är möjligt att skilja ut d
Page 10 and 11: kroppsdelar som inte direkt föranl
Page 12 and 13: når forskarna det våld som inte a
Page 14 and 15: hot och våld samtidigt som teamarb
Page 16 and 17: Arbetsskadeanmälningarna från år
Page 18 and 19: kodningsschema och arbetat efter de
Page 20 and 21: 3.4.2 SituationHär följer de vari
Page 22 and 23: landet, i olika åldrar med olika v
Page 24 and 25: till psykisk reaktion (Nordin 2000:
Page 26 and 27: konsekvenser för de inblandade i a
Page 28 and 29: Graden av våld i förhållande til
Page 30 and 31: Figur 1. Könsfördelning relaterat
Page 32 and 33: Uppdelat efter våldsgrad var det
Page 34 and 35: under dagtid vilket skulle kunna ta
Page 38 and 39: Lindgren, S.Å. (2005): Social Cons
Page 40 and 41: 3 = Fysisk överbelastning (lyft el
Page 42 and 43: Bilaga 2.Variabelförklaring och bo
Page 44 and 45: Bortfall: 37 %TidpunktTalar om vilk
Page 46: Ex 2: Patienten skriker och är upp

Lisa Sonesson - Kriminologiska institutionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?