Lisa Sonesson - Kriminologiska institutionen

Arbetsskadeanmälningarna från år 2007 är anmälningar till försäkringskassan och innefattarkryssfrågor samt en fritextdel där anmälaren fått tillfälle att med egna ord skriva och berättavad som hänt. Detta medför att anmälningarna kan innehålla detaljerade händelseförloppliksom de kan innehålla ytterst få upplysningar av värde för studien. Det undersöktamaterialet är endast ett litet utsnitt av det arbetsskadeanmälda våldet inom vården vilketdärmed har begränsningar för vilka slutsatser som kan dras.3.1.1 Materialets för- och nackdelarDet finns en rad fördelar med att arbeta med analys av redan insamlat material. För det förstasparar man både tid och pengar som man annars hade behövt spendera på att samla inmaterialet. I och med att materialet redan finns till hands blir det mer tid över till analysen avresultaten (Bryman 2001:209). I till exempel intervjuer är intervjuareffekten ett problem. Medintervjuareffekt menas att man som intervjuare och närvarande vid intervjun kan påverka vadintervjupersonen svarar (ibid. s. 146). Jag behöver inte oroa mig för att ha påverkat vad somkommit fram i arbetsskadeanmälningarna men givetvis är jag medveten om att andrapersoner, så som chefer och arbetskollegor, kan ha gjort det då arbetsskadeanmälningenfylldes i. I ett annat skede av forskningsprocessen påverkade jag med mina egna värderingarhur materialet uppskattades, exempelvis då bedömningen av incidentens våldsgrad ägt rum(se bilaga 3. Bedömning av våldsgrad).Mindre fördelaktigt är att man inte är lika bekant med materialet än vad man hade varit omman själv samlat in det. Det tar tid att bilda sig en uppfattning hur materialet organiserats ochkodats, något som har erfarits mycket under denna studie (ibid. s. 210).Underrapportering är ett grundproblem för arbetsskadestatistiken och finns i två slag;slumpmässig eller systematisk. Den förstnämnda antas vara jämt fördelad överskadekategorier, åldersgrupper, yrkesgrupper etc. och skapar ett så kallat numerärt bortfallvilket resulterar i en generell underskattning av problemets omfattning. Det systematiskabortfallet innebär att underrapporteringen är vanligare för vissa typer av skador, vissa åldrar,vissa yrkesgrupper etc. vilket bidrar till en felaktig uppfattning om problemets karaktär, vilketi sin tur kan missleda fördelningen av åtgärder och resurser mellan olika risksammanhang ochriskgrupper (Gustafsson & Lundberg 2004:91). I avsnitt ”3.6 Anmälningsbenägenhet ochmörkertal” följer en mer utförlig diskussion om anmälningsbenägenhet och mörkertal.12