Hedersmord? En kvalitativ analys av domar - Kriminologiska ...

Kriminologiska institutionenHedersmord?En kvalitativ analys av domarC-uppsats i kriminologiHöstterminen 2006Jenny Hedkvist

SAMMANFATTNINGDe senaste åren har hedersmord och hedersrelaterade brott fått allt större utrymme i den offentligadebatten. Det har bidragit till att myndigheter och organisationer försökt skaffa sig kunskap ombåde bakgrunder och orsaker till hedersrelaterat våld, förtryck och mord. Trots ökad kunskap ochmedvetenhet om våldet finns det ingen gemensam förståelse för våldets omfattning och karaktär.Syftet med denna uppsats har varit att utveckla kunskap om och förståelse för fyrauppmärksammande mord, som i media lyfts fram och benämnts som hedersmord, samt undersökaom dessa mord haft kopplingar till hederskulturella föreställningar. Materialet som låg till grund förstudien utgjordes av fyra rättsfall, vilka innefattade fyra tingsrättsdomar och fyra hovrättsdomar.Utgångspunkten var att undersöka och belysa omständigheter kring dessa mord och de socialakontexter som brotten begåtts i. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys.Domstolarnas juridiska bedömning, domslut och val av påföljd analyserades inte. Eftersom syftetvar att försöka utveckla en förståelse för dessa mord, genom att tolka domar med teori ochförförståelse som utgångspunkt, präglades analysen av ett hermeneutiskt förhållningssätt. I dennastudie betraktades domarna inte som en direkt avspegling av en empirisk verklighet utan snararesom tolkningar av människors berättelser om omständigheter, handlingar och händelser.Domarna strukturerades utifrån vissa teman och resultaten tolkades mot bakgrund av teoretiskautgångspunkter; kulturrelaterade förklaringar till hedersrelaterat våld. Under tolkningsprocessenanvändes perspektivets begreppsinnehåll som ett redskap för att identifiera omständigheter somkaraktäriserade hedersrelaterat våld samt för att nå en djupare förståelse för det som beskrevs idomarna.Resultaten visade att det fanns gemensamma faktorer i domarna, både vad gäller bakgrund ochmotiv till gärningarna. I tre av fallen tolkade jag det som att offren hade befunnit sig i enhederskulturell kontext samt att morden haft förankringar i kulturspecifika normer. Avomständigheterna i domarna framkom det tydliga indikationer på normsystem inom familjerna somvar knutna till döttrarnas beteende. När döttrarna bröt mot normerna straffades de genom våld, hotoch mord. Resultaten och analysen av domarna visade även vikten av att synliggöra offrenslevnadssituation, eftersom de alla varit utsatta för hot och kränkningar redan innan morden. Genomatt endast fokusera på enskilda gärningar förloras sammanhanget kring brotten och bakomligganderationalitet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING1 INLEDNING ............................................................................................................................................................ 11.1 BAKGRUND ...................................................................................................................................................... 21.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...................................................................................................................... 31.3 DEFINITION AV HEDERSRELATERAT VÅLD ........................................................................................................ 41.4 DISPOSITION ..................................................................................................................................................... 42 TIDIGARE FORSKNING ..................................................................................................................................... 42.1 FÖRKLARINGAR TILL HEDERSRELATERAT VÅLD ............................................................................................... 52.1.1 Ett kulturrelaterat perspektiv ...................................................................................................................... 52.1.2 Ett feministiskt perspektiv ........................................................................................................................... 62.1.3 Ett intersektionellt perspektiv...................................................................................................................... 73 TEORETISK RAM OCH CENTRALA BEGREPP ............................................................................................ 83.1 HEDER .............................................................................................................................................................. 93.2 KULTUR .......................................................................................................................................................... 103.3 PATRIARKALA STRUKTURER OCH ARRANGERADE ÄKTENSKAP ....................................................................... 113.4 KULTURRELATERADE FÖRKLARINGAR AV HEDERSRELATERADE MORD ......................................................... 124 MATERIAL ........................................................................................................................................................... 134.1 DOMAR ........................................................................................................................................................... 134.2 URVAL ........................................................................................................................................................... 134.3 TEXTEN SKAPAS I ETT SOCIALT SAMMANHANG .............................................................................................. 145 METOD.................................................................................................................................................................. 145.1 ANALYS AV RÄTTSFALL ................................................................................................................................. 155.2 HERMENEUTIK................................................................................................................................................ 155.3 ANALYSFÖRFARANDET .................................................................................................................................. 155.4 AVGRÄNSNINGAR OCH METODPROBLEM ........................................................................................................ 185.5 ETIK ............................................................................................................................................................... 185.6 VALIDITET OCH RELIABILITET ........................................................................................................................ 196 RÄTTSFALLSBESKRIVNINGAR ..................................................................................................................... 206.1 BESKRIVNING AV RÄTTSFALL 1 ...................................................................................................................... 206.2 BESKRIVNING AV RÄTTSFALL 2 ...................................................................................................................... 216.3 BESKRIVNING AV RÄTTSFALL 3 ...................................................................................................................... 216.4 BESKRIVNING AV RÄTTSFALL 4 ...................................................................................................................... 217 RESULTAT OCH ANALYS ................................................................................................................................ 227.1 RÄTTSFALL 1 .................................................................................................................................................. 227.1.1 Levnadsvillkor och normer ....................................................................................................................... 227.1.2 Familjestruktur ......................................................................................................................................... 237.1.3 Tidigare våld och hot ................................................................................................................................ 247.1.4 Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskap .................................................................................... 257.1.5 Gärningen, gärningsmän och motiv .......................................................................................................... 257.2 RÄTTSFALL 2 .................................................................................................................................................. 277.2.1 Levnadsvillkor och normer ....................................................................................................................... 277.2.2 Familjestruktur ......................................................................................................................................... 287.2.3 Tidigare våld och hot ................................................................................................................................ 287.2.4 Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskap .................................................................................... 297.2.5 Gärningen, gärningsmän och motiv .......................................................................................................... 297.3 RÄTTSFALL 3 .................................................................................................................................................. 307.3.1 Levnadsvillkor och normer ....................................................................................................................... 307.3.2 Familjestruktur ......................................................................................................................................... 317.3.3 Tidigare våld och hot ................................................................................................................................ 327.3.4 Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskap .................................................................................... 327.3.5 Gärningen, gärningsmän och motiv .......................................................................................................... 327.4 RÄTTSFALL 4 .................................................................................................................................................. 337.4.1 Levnadsvillkor och normer ....................................................................................................................... 337.4.2 Familjestruktur ......................................................................................................................................... 347.4.3 Tidigare våld och hot ................................................................................................................................ 347.4.4 Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskap .................................................................................... 357.4.5 Gärningen, gärningsmän och motiv .......................................................................................................... 35

8 SAMMANFATTANDE ANALYS ....................................................................................................................... 359 AVSLUTANDE DISKUSSION ............................................................................................................................ 3710 FRAMTIDA FORSKNING .................................................................................................................................. 4011 REFERENSER ...................................................................................................................................................... 411

1 InledningHedersrelaterat våld är ett ämne som länge varit föremål för internationellt arbete och forskning. ISverige har problematiken uppmärksammats först på senare år, i synnerhet efter att ett antalhedersmord 1 fått stort utrymme i media och den offentliga debatten. Det är omstritt huruvidabegreppet hedersmord och hedersrelaterat våld är berättigat eller politiskt korrekt och man kan se entydlig polarisering bland experterna. Framför allt är det huruvida kultur har en inverkan på mordensom skapat debatt. Det är tydligt att traditioner, sedvänjor och jämställdhet är infekterade frågor ochdebatten präglas av en rädsla för rasism, etnocentrism samt för att skapa ett ”Vi” och ”Dom”. Desom förkastar kopplingen mellan hedersmord och kultur menar att det inte finns någon anledning attsärskilja hedersrelaterat våld från universellt patriarkalt våld mot kvinnor eftersom det i grunden ärett och samma våld. 2 De som däremot förespråkar att en koppling mellan hedersmord och kulturmåste synliggöras menar att det patriarkala förtrycket tar sig olika uttryck i olika kulturer. 3Jag har följt debatten om hedersrelaterat våld, förtryck och mord under flera år och kan på så sättsägas ha en kunskap av allmänt slag, som baseras på medias och debattörers framställningar, omdessa brott. Inför denna uppsats inhämtade jag kunskap av mer teoretisk karaktär. Jag läste en kurs iämnet som gavs vid Socialhögskolan i Stockholm, vilket vidgade mitt perspektiv påhedersrelaterade brott samt fick mig att inse våldets komplexitet. För att urskilja olika diskursergällande hedersrelaterat våld som finns i den debatt som förs både i officiella och inofficiellasammanhang har jag läst litteratur som berör ämnet, från författare och forskare med olikavetenskapliga förhållningssätt. 4Det är svårt att undersöka omfattningen av hedersrelaterade brott eftersom det saknas en allmäntaccepterad definition och enhetlig syn på dessa brott, vad som karaktäriserar dem samt huruvidafenomenet existerar. I Sverige är hedersrelaterat våld inte föremål för särskild lagstiftning utanregleras av bestämmelserna i brottsbalken. Forskning om brottslighetens karaktär, orsaker ocheffekter är ytterst väsentligt för att skydda och stödja offren samt för att kunna förebygga, bekämpaoch förhindra framtida brottslighet. I denna uppsats har jag analyserat fyra rättsfall 5 som gällermord, vilka i media benämnts som hedersmord. Syftet med analysen har varit att undersöka om detfinns gemensamma faktorer och omständigheter som karaktäriserar de begångna gärningarna och desociala kontexter som brotten begåtts i samt om brotten haft förankringar i en kulturspecifikvärdegrund.1 Begreppet hedersmord liksom hedersvåld används ofta i media och av vissa forskare. Jag föredrar emellertid att använda hedersrelaterade mord ochhedersrelaterat våld.2 Jfr Kurkiala 2005, s. 188.3 Ibid s. 187.4 Se 2 för tidigare forskning samt 3, teoretisk ram och centrala begrepp.5 Ett rättsfall innefattar samtliga instansers domar.1

1.1 BakgrundFörenta Nationerna (FN) har uppmärksammat hedersrelaterat våld i olika rapporter, deklarationer,konventioner och resolutioner. I januari 2001 antog FN:s generalförsamling resolution 55/66 omavskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn. 6 Bland annat konstaterades att hedersrelateratvåld hindrar kvinnors utveckling och rätt till självständighet. Vidare fastslogs att hedersrelateratvåld utgör en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter och grundläggande frihet. Den särskildarapportören om kvinnovåld fastställer i rapporten ”Integration of the Human Rights of Women andthe Gender Perspective. Violence against Women” (2002) 7 att hedersrelaterat våld mot kvinnorliksom andra former av våld mot kvinnor sker i patriarkala sammanhang. Det hedersrelateradevåldet utövas, till skillnad från övrigt våld, för att återupprätta en familjs heder. I patriarkalasamhällen vilar familjens status på hedern och att det är kvinnornas ansvar att se till att hedernbevaras. 8 I rapporten In-depth study on all forms of violence against women (2006) 9 urskiljer FN:stidigare generalsekreterare Kofi Annan flera särdrag hos hedersrelaterade våldshandlingar. Debegås ofta av en manlig familjemedlem eller släkting och är ägnade att kontrollera kvinnors frihetbåde sexuellt och i andra sammanhang. Våldet har ofta en kollektiv dimension där familjen tror attderas heder kan skadas av en kvinnlig familjemedlems uppfattade beteende. Vidare betonas atthedersrelaterat våld har förankring i kulturella normer 10 och att våldets offentliga karaktär bidrar tillatt sociala mönster skapas, som i sig legitimerar hedersrelaterat våld. 11FN:s medlemsstater har ett ansvar att utreda hedersrelaterade brott och ställa de skyldiga inför rättavilket framgår av resolution 55/111. 12 Rapporten (2002) från den särskilda rapportören omkvinnovåld visar på ett ökat antal fall av hedersrelaterat våld och understryker att lagstiftning inte ärtillräckligt för att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för kvinnor. Trots nationelllagstiftning som kriminaliserar sådana handlingar förekommer de på många håll i utbredd skala,därför måste länderna arbeta med attitydförändringar menar den särskilda rapportören.Medlemsstaterna uppmanas att fördöma våld mot kvinnor och inte hänvisa till sedvänjor, traditioneller religion för att undvika att vidta åtgärder och avskaffa dessa brott. 13 FN:s tidigaregeneralsekreterare Kofi Annan konstaterar rapporten ”Working towards the elimination of crimesagainst women committed in the name of honour” (2002) 14 att hedersrelaterat våld fått allt störreuppmärksamhet under senare år. Detta har bidragit till att FN arbetar mer med frågan samt attmedlemsländerna arbetar aktivt för att förhindra sådant våld. Annan påpekar dock att det krävs6 A/RES/55/56, 31 January 2001.7 E/CN.4/2002/83, 31 January 2002.8 Ibid §§ 26-28.9 A/61/122/Add.1, 6 July 2006.10 Ibid s. 31; E/CN.4/2002/83, 31 January 2002. §§ 26-28.11 Ibid s. 31.12 A/RES/55/111, 12 March 2001.13 E/CN.4/2002/83, 31 January 2002.14 A/57/169, 2 July 2002.2

fortsatt arbete, större och mer samordnade åtgärder för att minska hedersrelaterade brott. Även densenaste resolutionen 59/165 om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn 15 formulerar enoro över att så många fortfarande drabbas av hedersrelaterat våld och påpekar att medlemsländernabör engagera sig mer i frågorna. Sverige har sålunda en skyldighet, med hänsyn till de konventionerom mänskliga rättigheter som ratificerats, att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras, ochatt resolutionerna om hedersrelaterat våld efterföljs.Regeringen inledde 2003 en femårig satsning mot hedersrelaterat våld och förtryck efter att manuppmärksammat behovet av ökad kunskap om bakgrund och orsaker till detta våld. Satsningen mothedersrelaterat våld omfattar 180 miljoner kronor och avser åtgärder i form av utbildning,attitydpåverkan och platser för skyddat boende. Främst har medlen tilldelats länsstyrelserna förolika förebyggande insatser men även andra myndigheter har fått i uppdrag att kartlägga och arbetamed problematiken. Satsningen omfattar inte endast unga flickor och kvinnor utan även pojkar ochunga män samt homosexuella och bisexuella personer. I en kartläggning 2004 uppskattadelänsstyrelserna att 1500 till 2000 flickor och unga kvinnor var utsatta för hot och våld i hedernsnamn, men det konstateras att mörkertalet kan vara stort. 16 Sverige har även arbetat internationelltför åtgärder mot hedersrelaterade brott, bl.a. genom FN-resolutionen som rör denna problematik.Hösten 2003 anordnade Sverige ett expertmöte om hedersrelaterat våld och 2004 inbjöd regeringentill en internationell konferens ”Combating Patriarchal Violence against Women – Focusing onViolence in the Name of Honour”. Som ett fortsatt led i Sveriges engagemang och som enuppföljning till konferensen 2004 genomfördes året därpå en kartläggning om åtgärder motpatriarkalt våld och förtryck, särskilt i hederns namn, mot kvinnor, homo- och bisexuella samttranspersoner. Kartläggningen har fått namnet Patriarkalt våld som hot mot mänsklig säkerhet. 171.2 Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att utveckla kunskap om och förståelse för ett antal uppmärksammandemord, som i media lyfts fram och benämnts som hedersmord, utifrån hur de beskrivs i domar.Avsikten är att undersöka om dessa mord haft förankringar i en hederskulturell värdegrund samt attförsöka identifiera eventuella gemensamma brottsmönster och omständigheter kring brotten. För attkunna besvara syftet har följande frågeställningar varit centrala:Vilka är de faktorer, mekanismer och omständigheter som karaktäriserar morden och desociala kontexter som brotten begåtts i?Finns det omständigheter i domarna som pekar på att offren befunnit sig i en hederskulturellkontext?15 A/RES/59/165, 10 February 2005.16 Regeringens faktablad, Insatser för ungdomar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. rev uppl oktober 2006.17 Regeringskansliet, Patriarkalt våld som hot mot mänsklig säkerhet. 2005.3

Finns det omständigheter i domarna som indikerar att morden varit hedersrelaterade och haftförankringar i en kulturspecifik värdegrund?1.3 Definition av hedersrelaterat våldDet saknas idag en allmänt vedertagen och accepterad definition av hedersrelaterat våld. Forskare,myndigheter och organisationer har arbetat fram egna definitioner, utifrån egna ståndpunkter, vilkahar skilda innebörder. 18 I denna studie har jag skapat en definition av hedersrelaterat våld, baseradpå FN:s beskrivningar av våldet, 19 som lyder:Hedersrelaterat våld begås ofta av en manlig familjemedlem eller en släkting och drabbar främstkvinnor i kollektivt baserade och patriarkala samhällsstrukturer. Våldet syftar till att kontrollerakvinnors handlingsutrymme och frihet både vad gäller sexualitet och annat beteende för att bevaraeller återupprätta familjens heder. Våldet har ofta en kollektiv karaktär då det sanktioneras avfamiljen eller släkten och legitimeras utifrån specifika normer och värderingar.1.4 DispositionUppsatsen består av elva kapitel. I det inledande kapitlet har ämnet presenterats med en inledningoch en bakgrund som följts av syfte och frågeställning samt en definition av hedersrelaterat våld.Nedan följer kapitel två med en presentation av tidigare forskning och därefter i kapitel tre följer enredogörelse för centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter. I kapitel fyra redovisas materialetsom ligger till grund för studien samt urval. I kapitel fem beskrivs studiens metod, analysförfarande,samt utformningen av analysverktygen. Avsnittet avslutas med en granskning av etiskaöverväganden, metodproblem samt studiens validitet och reliabilitet. Därpå sammanfattas domarna,som utgör materialet för analysen, i kapitel sex. I kapitel sju redovisas undersökningens resultat ochanalys. Därefter följer en sammanfattande analys i kapitel åtta och en avslutande diskussion ikapitel nio. I de två sista kapitlen följer förslag på framtida forskning och referenser.2 Tidigare forskningDetta avsnitt syftar till att belysa central forskning, tolkningar och föreställningar om hedersrelateratvåld, mord och förtryck. I Sverige saknas det kriminologisk forskning om hedersrelaterat våld vilketkan bero på att fenomenet uppmärksammats först på senare år samt att ämnet är komplext ochifrågasatt. Relevant forskning som redovisas nedan är främst sociologisk och antropologisk samthar avgränsats till nordisk forskning. Avsikten är inte att avsnittet skall ses som heltäckande.18 Se t.ex. Kvinnoforum, Honour Related Violence within a global perspective: Mitigation and Preventionin Europe.European Conferense report.2004; Åklagarmyndigheten, Hedersrelaterat våld. Handbok 2006; Länsstyrelserna och Socialstyrelsen. ”Nationellt konsultativt stöd” 2005;Länsstyrelsen Stockholms län, 18 projekt till stöd för flickor och unga kvinnor som riskerar att utsättas för så kallat hedersrelaterat våld 2005.19 E/CN.4/2002/83, 31 January 2002. §§ 26-28; A/61/122/Add.1, 6 July 2006, s. 31.4

2.1 Förklaringar till hedersrelaterat våldKulturantropologen Mikael Kurkiala beskriver i sin bok I varje trumslag jordens puls (2005) treframträdande tolkningar av hedersmord. Den första tolkningen är partikularistisk ellerpsykologiserande, vilket innebär att förövaren framställs som socialt avvikande och sjuk. Dettaperspektiv har ingen koppling till kultur och följaktligen anses att handlingen saknar legitimitet ikulturspecifika traditioner. 20 Detta medför att mordet inte förstås utifrån ett övergripande mönsterutan logiken bakom handlingen söks i den avvikande individens livshistoria. Det andra perspektivetinnebär en generaliserande universalistisk tolkning som förstår mordet utifrån patriarkala strukturer.Detta synsätt medför att mordet förstås som ett av alla de övergrepp kvinnor utsätts för av män,således sker ingen kategorisering av olika typer av våld mot kvinnor. Kurkiala menar att det med ettpartikularistisk synsätt är svårt att uppfatta mönster samt att ett allt för generellt synsätt medförsvårigheter att urskilja variationer och skillnader. 21 Kurkiala själv ansluter sig till en tredje tolkningoch ett antagande om att det finns kulturella förklaringar till hedersrelaterat våld och att deträttfärdigas genom etablerade normer som råder inom en hedersgrupp 22 och legitimeras för attbevara en grupps heder. 232.1.1 Ett kulturrelaterat perspektivSocialantropologen Unni Wikan försöker i En fråga om heder (2003) förklara heder ochhedersmord utifrån ett antal nordiska mord på kvinnor, framförallt ett uppmärksammat hedersmord.Wikan har tagit del av förhörsprotokoll samt närvarat vid ett antal rättegångar och försöker belysade mekanismer som bidrog till att kvinnorna mördades. Hon har dessutom utfört fältarbeten i fleraländer. Hennes perspektiv är antropologiskt och hon utgår från en konstruktivistisk kulturförståelse.Utgångspunkten för analysen är begreppen heder, skam och kön vilka Wikan ser som centralamaktinstrument. Wikan analyserar begreppen och menar att hedersrelaterat våld måste ses i enkulturell kontext. Resultaten visar att det inom hederskulturer finns specifika normsystem som manmåste följa för att bevara hedern och att det är omgivningens värderingar som avgör om man harheder eller inte. I en hederskultur är hedern kollektiv och kvinnornas ärbarhet central. Ett problemsom Wikan själv påvisar är att heder framförallt har studerats i teori och menar att det krävsempiriska studier om hur fenomenet fungerar i praktiken. Mikael Kurkiala har i Varje trumslagjordens puls (2005) en liknande förståelse av kultur och heder. Genom tidigare fältarbeten,forskning om kultur och tradition analyserar han hedersmord och hedersrelaterat våld. Framföralltifrågasätter Kurkiala rädslan för att se skillnader. Kurkiala menar att hedersrelaterat våld legitimeras20 Kurkiala 2005, s. 178.21 Ibid s. 179.22 Se 3.1 för diskussion om hedersgrupp.23 Kurkiala 2005, s. 179.5

utifrån en kollektivt delad kulturspecifik värdegrund. Begreppsinnehållet av Wikans och Kurkialasperspektiv kommer att redovisas närmare under teoriavsnittet.2.1.2 Ett feministiskt perspektivDet feministiska perspektivet på hedersrelaterat våld innebär universalistiska tolkningarna av våldetoch syftar till att rikta uppmärksamheten mot patriarkala strukturer. Perspektivet betonar likheter igenusrelationer som finns i alla samhällen och den yttersta orsaken till våld mot kvinnor anses varaden universella könsmaktsstrukturen. 24 Sociologen Åsa Eldén är en av de forskare som intar ettfeministiskt perspektiv och förespråkar ett fokus på universella aspekter av förtryck och våld motkvinnor. I sin avhandling Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder(2003) undersöker Eldén heder ur ett feministiskt och konstruktivistiskt perspektiv. Avhandlingenbaseras på intervjuer av våldsutsatta och icke-våldsutsatta arabiska och kurdiska kvinnor. Eldénanalyserar hur deras berättelser förhåller sig till rykte, oskuld och heder samt hur kvinnorna kopplarsina erfarenheter till religion och kultur. Centralt är, så som jag uppfattar det, en relationell ochkontextuell förståelse av kvinnornas identitetsskapande. Detta identitetsskapande analyseras medreligion, kultur och sexualitet som tolkningsramar. Resultaten visade att alla kvinnor koppladesamman våld, hot och kontroll oavsett om de varit utsatta för våld eller inte. Det var heller ingenskillnad mellan hur kvinnorna tolkade in betydelsen av religion och kultur. När Eldénsintervjudeltagare angav kulturella förklaringar till våld och förtryck menade hon att detta beroddepå att denna diskurs var tillgänglig för intervjudeltagarna samt att de ser sin egen kultur i kontrasttill en ”uppfattad” jämställd svensk kultur. Förenklat kommer Eldén fram till att våldet inte ärspecifikt kulturellt eller religiöst. Eldén riktar kritik mot ett kulturbetingat perspektiv avhedersrelaterat våld eftersom hon menar att det medför en skillnadsförståelse som har till följd atthedersmord tolkas utanför vår kultur och normalitet.I avhandlingens femte artikel Hederns försvarare. Den rättsliga hanteringen av ett hedersmord(2004) som Åsa Eldén skrivit med Jenny Westerstrand analyseras det rättsliga förfarandet av ettmord på en flicka. I denna artikel finner man ett större fokus på det hederskulturella sammanhanget.Författarna menar att man måste analysera våldshandlingarna utifrån ett kulturellt sammanhang föratt kunna förstå dem som just våldshandlingar samt se vilka kulturella föreställningar somaktualiseras. Med begreppet hederskulturellt sammanhang menar Eldén och Westerstrand ennormativ tolkningsram ”där kulturella föreställningar om hur mäns heder kopplas till kvinnorssexuella beteende kan användas för att förklara och urskulda mäns våldsutövning.” 25 Med ett sådantresonemang kan våldet tolkas vara kopplat till kultur men detta torde inte vara författarnas avsikt.24 Jfr Kurkiala 2005, s 178, 187.25 Eldén & Westerstrand 2004, s. 36.6

Jag uppfattar inte detta ställningstagande som att Eldén bytt ståndpunkt utan snarare som attförfattaren ger uttryck för att det inom alla kulturer finns ett pågående kvinnoförtryck och att våldetmåste ses i sitt sammanhang och knytas till könade praktiker. Eldén och Westerstrand motsätter sigett åtskillnadstänkande som skiljer olika våldsformer från varandra och där våldet skiljs från sittsociala och kulturella sammanhang. En sådan åtskillnad bidrar till att förklara våld och övergreppsom marginella fenomen vilket, enligt författarna, understödjer mäns kontroll över kvinnor ochsamtidigt döljer våld. 26 Eldén och Westerstrand argumenterar för ett sammanhållet perspektiv påkvinnors våldsverklighet vilket innebär att man ser samband mellan olika våldsformer exempelvisvardagliga hot och grova våldshandlingar. 27 De refererar till den omfångsundersökning sompublicerats i Slagen dam (2001) 28 . Undersökningens utgångspunkt är att utmana åtskillnadstänkandetoch istället analysera mäns våld mot kvinnor med ett sammanhållet perspektiv. 29 Iundersökningen användes en mycket vid definition av våld vilket kan förklara att nära hälften avalla kvinnor uppgivit att de utsatts för våld av en man. Mot bakgrund av dessa siffror hävdade deansvariga för undersökningen att våld mot kvinnor borde ses som normalitet. Resultaten visadeäven att de män som utövat våld mot kvinnor inte kunde reduceras till avvikande individer. Slagendam och omfångsundersökningen har kritiserat mycket bl.a. för den vida våldsdefinitionen, 30 menEldén och Westerstrand berör inte kritiken.2.1.3 Ett intersektionellt perspektivEtt annat framträdande perspektiv fokuserar på strukturell diskriminering och menar attkulturförklaringar till hedersrelaterat våld handlar om en ökad samhörighetskänsla mellan svenskaroch distansering till invandrare. 31 Gemensamt för dessa forskare är att de utgår från ettintersektionellt perspektiv och fokuserar på maktobalanser samt försöker integrera etnicitet, klassoch genusperspektiv. I slutrapporten från utredningen om makt, integration och strukturelldiskriminering Integrationens svarta bok (2006) 32 föreslås att regeringens uppdrag omhedersrelaterat våld omformuleras till att inte göra skillnad på ”invandrares” och ”svenskars” våldmot kvinnor, då detta anses innebära diskriminering av invandrare. Enligt slutrapporten medförresonemang som kopplar samman våld och kultur att de brott mot kvinnor som begås av svenskamän förbises. Våldet reduceras istället till kulturyttringar, och kultur definieras som statiskt,naturligt och ogenomträngligt. 33 Det bidrar till att ”andra kulturer” ses i kontrast till ”vår kultur”26 Eldén & Westerstrand 2004, s. 39.27 Ibid s. 36.28 Ibid s. 39; Jfr Eldén 2003, s. 87 f.29 Ibid s. 39 f.30 Se t.ex. Remiss på betänkandet Slag I luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) från Kriminologiska institutionen,Stockolms universitet (N2004/9764/JÄM), Dnr U14/2005.31 SOU 2005:41, s. 55.32 SOU 2006:79.33 SOU 2006:73, s. 76.7

vilket skapar ett tydligt ”Vi” och ”Dom”-tänkande. 34 Paulina de los Reyes har skrivit ett kapitel iUtsatta och sårbara brottsoffer (2004) där hon analyserar situationen för våldsutsatta kvinnor ochflickor med invandrarbakgrund som kontrolleras genom våld och hot av sina familjer ochsläktingar. Analysen bygger på forskarrapporter och officiella dokument samt intervjuer mednyckelinformanter som varit i kontakt med misshandlade flickor och kvinnor. Författaren utgår fråncentrala principer som från kön, klass och ras/etnicitet för förståelse av makt och underordning sommultidimensionella konstruktioner. Utifrån dessa synliggörs hur individens positioner konstrueras ikonkreta situationer samt hur över- och underordning skapas i den offentliga och privata sfären.Analysen visar att dessa flickors specifika problembild består i att deras situation osynliggörs ochneutraliseras genom samhällets kulturiserande förklaringar. Författaren ifrågasätter syftet med att sevåld av män med invandrarbakgrund som en annan kategori än våld av svenska män och anser attdet är en del av den strukturella diskrimineringen. Denna problembild har även uppmärksammats avMosoud Kamali i Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (2005) 35 samt iboken Debatten om hedersmord (2004) 36 , som anser att när män med invandrarbakgrund begår brottmot sina döttrar eller kvinnor har orsakerna hänvisats till ”deras kultur”.Följaktligen betraktas mord på kvinnor av män från majoritetssamhället som ’moderna, och ickekulturella’mord, och mord på kvinnor med invandrarbakgrund begångna av män med samma bakgrund ses som’traditionella och kulturella’. 37Sammanfattningsvis menar Kamali och de los Reyes att etnocentriska resonemang och kulturellaförklaringar till hedersmord förlägger kvinnoförtryck till andra länder, grupper och religioner vilketdiskriminerar, stigmatiserar och förfrämligar personer med invandrarbakgrund. 38författarna är exempel på rasistiska föreställningar. 39Detta menar3 Teoretisk ram och centrala begreppI följande kapitel presenteras teoretiska utgångspunkter och begrepp som ingår i en hederskulturellkontext. FN betonar att hedersrelaterat våld har sin grund i kulturella normer och föreställningar, 40vilket är ett skäl till att jag valt att använda mig av kulturrelaterade förklaringar av hedersrelateratvåld. Ett annat skäl är att syftet med studien är att undersöka om det finns indikatorer på att morden,som ligger till grund för studien, haft förankringar i kulturspecifika normer. De teoretiskautgångspunkter som presenteras under detta avsnitt är sålunda verktyg som jag använt i minförstålelse för och tolkning av materialet.34 SOU 2005:41, s. 55.35 SOU 2005:41.36 Kamali 2004, s. 21 ff.37 SOU 2005:41, s. 56.38 Ibid s. 56 f; Jfr Ibid s. 32.39 SOU 2006:73, s. 76.40 A/61/122/Add.1, 6 July 2006.s. 31; E/CN.4/2002/83, 31 January 2002. §§ 26-28.8

3.1 HederProfessorn i socialantropologi, Unni Wikan, beskriver i En fråga om heder (2003) heder utifrån tvåaspekter, en inre och en yttre. Med den förra menas en subjektiv värdekänsla och den senarefokuserar på omgivningens uppfattningar, värderingar och reaktioner. 41 I dagens samhällen harheder olika betydelser i olika miljöer samt för olika grupper. 42 För att kunna förstå hedersrelateratvåld presenterar Wikan ett hedersbegrepp som fokuserar på yttre fenomen och som är knutet till enviss hedersideologi. 43 Heder är i detta sammanhang förenat med en viss hederskod, vilket innebären uppsättning detaljerade regler. Dessa regler är att betrakta som grundvärderingar som givitsöverordnad betydelse. Reglerna specificerar vad som tillför heder och vad som inte tillför heder 44samt hur hedern kan återupprättas. 45 Det centrala för hedersbegreppet i denna kontext är att hederses som ett ting som kan vinnas eller förloras. 46När hederskoden följs och efterlevs är samhället förpliktat att visa personen och familjen respekt.Denna form av heder tryggar följaktligen att man behandlas som jämbördig. 47 Samhället i dennakontext utgörs av, hedersgruppen, den grupp individer som följer samma hederskod. Att hedern gesså stor betydelse i vissa samhällen beror på att man är beroende av sin heder för att kunna värna omegna intressen och för att ha möjlighet att uppnå politisk och social status: 48I vissa samhällen finns en välfärdsstat som tillvaratar (eller ska tillvarata) medborgarnas intressen. I andrasamhällen har familjen eller klanen liknande funktioner, och i några samhällen är man ingenting – och uppnåringenting utan heder. 49Hedern är kollektiv och gemensam för familjen och släkten. Om någon i en familj bryter mothederskoden vanäras de andra familjemedlemmarna. 50 Därav är individens intressen och behovunderordnade kollektivets bästa. 51 På kurdiska, arabiska, persiska och turkiska har man två olikabegrepp för heder; shirif och namus. Det ena begreppet hänförs till generella hederskvaliteter såsomgästfrihet och tapperhet och det andra är knutet till kvinnors ärbarhet. 52 Det är endast begreppetnamus som är kopplat till kvinnas sexualitet som behandlas i studien. Heder är knutet till män ochendast de kan ha heder. Kvinnor bär istället på skam i kroppen och förvaltar sin sexualitet enligthedersnormerna. 53 En kvinnas eller flickas sexuella beteende kan dra skam över männen i familjenoch släkten därför är flickans kyskhet central i detta sammanhang. Den yttersta skammen för en41 Wikan 2003, s. 62.42 Ibid s. 78.43 Ibid s. 74.44 Ibid s. 65.45 Ibid s. 70.46 Ibid s. 65.47 Ibid s. 66.48 Ibid s. 73.49 Ibid s. 73 f.50 Ibid s. 66, 70.51 Ibid s. 73.52 Ibid s. 67.53 Ibid s. 70.9

kvinna är sexuell kontakt före eller utanför äktenskapet. 54 I en hederskulturell kontext är detomgivningens värderingar som är centrala 55 för hedern och därför kan ett rykte om att en flickablivit sedd tillsammans med en pojke dra skam över familjen. 56 Det är männens uppgift attkontrollera släktens kvinnor och deras sexualitet och annat beteende som kan påverka släktens rykteoch förstöra hedern. 57 Framför allt är det faderns uppgift, i egenskap av familjens överhuvud, attvaka över familjens heder och se till att värna om kvinnliga släktingars sexuella uppförande samt setill att döttrarna är oskulder fram till giftermål. 58 Mödrarnas roll är att se till att faderns ochförfädernas värderingar överförs till barnen. Därför slår barnens skam tillbaka på mödrarna. 59Sammanfattningsvis anser Wikan att en hederskultur innebär ett patriarkaliskt förtryck där flickorsoch kvinnors rättigheter helt underordnas kollektivets regler och behov.3.2 KulturI denna studie används ett antropologiskt kulturbegrepp som definieras och presenteras av MikaelKurkiala i boken I varje trumslag jordens puls (2005). Kultur beskrivs som en dimension imänskligt socialt liv som innefattar normativa föreställningar och moralsystem. Kulturen blirsålunda en värdegrund för hur människor tolkar och förstår omgivningen, handlingar ochlivssituation. 60 Därav kan vissa samstämmiga handlingar ses som uttryck för kulturellaföreställningar och normer. 61 Genom att kartlägga en föreställningsvärld, normer och värderingar,kan handlingar förstås. 62 En förståelse för kultur, såsom en kollektivt delad värdegrund, blir enligtKurkiala en viktig faktor vid betraktandet av människors handlingar. 63 Kurkiala menar även attkultur skall förstås som pågående processer av meningsbyggande snarare än som statiskastrukturer. 64 Wikan (2003) ger uttryck för en liknade definition av kultur och betonar att kultur inteskall ses som konstant utan som föränderlig. Människor skapar kultur och gör den till sin utifrånövertygelser och tolkningar. 65 I kollektiva termer är kultur tolkningar, kunskap och erfarenheter somfinns inom en folkgrupp. 66 Sammantaget innefattar kulturbegreppet regler, värderingar,ståndpunkter och idéer som ligger till grund för vissa handlingar och som tar sig uttryck i specifikabeteenden. 6754 Wikan 2003, s. 23.55 Ibid s. 67.56 Ibid s. 23.57 Ibid s. 70.58 Ibid s. 226.59 Ibid s. 23.60 Kurkiala 2005, s. 85 f.61 Ibid s. 85 f.62 Ibid s. 79.63 Ibid s. 207.64 Ibid s. 93.65 Wikan 2003, s. 246 ff.66 Ibid s. 270.67 Ibid s. 92.10

3.3 Patriarkala strukturer och arrangerade äktenskapI många delar av världen dominerar en patriarkal familjestruktur. 68 En sådan familjestrukturkaraktäriseras av att fadern är familjens överhuvud och har ansvaret för familjens sociala ochekonomiska intressen. Kvinnans roll reduceras till familjesfären och hon förväntas föda barn, skötahemmet och hjälpa mannen med vissa uppgifter. 69 Därmed fråntas kvinnan sina rättigheter, atthävda sig och representera familjen. 70 I en patriarkalt ordnad struktur har både kön och ålderbetydelse för hur hierarkin är uppbyggd. 71 Al Baldawi (1998) beskriver hur den traditionellapatriarkala familjen är organiserad utifrån en modell som kan liknas vid en pyramid. I denna modellär begreppet familjen utvidgat och omfattar hela släkten. I studien används fortsättningsvis dettautvidgade familjebegrepp som innefattar hela släkten. I toppen befinner sig fadern, i andra ledetfinns mor- och farföräldrar, i tredje ledet modern och längst ner finns barnen. Även bland barnenfinns en inbördes hierarki där sönerna har makt över döttrarna som befinner sig längst ner. Denäldste sonen befinner sig högst upp i hierarkin av barnen. 72 Inom släkten kan, förutom fadern, någonav de äldre männen anses vara överhuvud. Vem som är högst upp i hierarkin kan variera beroendepå släktens situation. Det kan till exempel vara farbrodern, morfadern eller den äldste sonen. 73I en patriarkal familjestruktur fostras individer till att känna förpliktelser, lojalitet och ansvar införfamiljen. Det mesta ses som familjens angelägenhet och individen har både rättigheter ochskyldigheter gentemot familjen. Familjens inflytande på individen präglar både det moraliska ochdet sociala livet. Det medför att barnen lär sig att sätta familjens heder och bästa framför sitt eget. Isamhällen med en patriarkal familjestruktur ses familjen som en organisation som ger sinamedlemmar social trygghet. Det innebär att familjemedlemmarna vänder sig till familjen för att lösasina problem. 74 I ett grupporienterat samhälle är individen i första hand en del av gruppen ochindividens identitet formas i relation till gruppen. Detta kan ses i kontrast till individorienteradesamhällen där individens identitet är något individen själv skall bygga. I individorienteradesamhällen tilldelas människan rättigheter utifrån sitt medborgarskap, inte utifrån grupptillhörighet. 75I grupporienterade och patriarkala samhällen är arrangerade äktenskap typiskt sett vanligare än iindividorienterade samhällen. Begreppet syftar på att någon annan än de blivande makarna, oftaparternas familjer eller släkt, utser dem att bli makar. Äktenskapet ses som en allians mellanfamiljer och familjernas band stärks genom äktenskapet. Familjerna väljer äktenskapsparternautifrån vad som anses bäst för familjen. Det innebär att hela släkten ofta är engagerad i68 Al Baldawi 1998, s. 150 f.69 Ibid s. 151.70 Ibid s. 151.71 Kvinnoforum 2006, s 10.72 Al Baldawi 1998, s. 153.73 Kvinnoforum 2006, s. 10.74 Al Baldawi 1998, s. 154 f.75 Kurkiala 2005, s. 218.11

arrangemanget. Inom vissa grupper är giftermål inom släkten vanligt och kan ses som ett sätt attsäkra att egendom stannar inom familjen. 76 Anja Bredal undersöker i avhandlingen Vi er jo enfamilie (2004) praktiserandet av arrangerade äktenskap. Bredal intervjuade kvinnor och män medrötter i Pakistan, Indien och Sri Lanka som bor i Norge. Utifrån deras perspektiv analyserades derasupplevelser under olika teman: deltagande, acceptans, motstånd och inflytande. Bredal kommerfram till att äktenskapet ses som hela familjens angelägenhet. Äktenskapet i detta sammanhangförstås då som en allians mellan två familjer och arrangeras utifrån gruppens intresse och behov.Vidare framkom att kontrollen av flickornas sexualitet är viktig för familjen om de vill få sin dottergift. Enligt Bredal är arrangerade äktenskap vanligt förekommande i länder med familje- ochgruppcentrerad ideologi.3.4 Kulturrelaterade förklaringar av hedersrelaterade mordHedersmord har sin grund i specifika föreställningar som existerar i vissa miljöer inom allareligioner och trosuppfattningar. Fenomenet förekommer bland enstaka grupper och regioner ochdet handlar snarare om tradition än religion. 77 Hedersmord kan ses som ett sätt att återställaordningen när en familjemedlem har skadat hedern. 78 Det aktualiseras endast i extrema fall dåhedern inte kan återupprättas på något annat sätt. Ett alternativ till mord kan vara att gifta bortflickan som hotar hedern eller skicka hem henne till hemlandet eller genom exil förvisa henne frånstaden där släkten bor. 79 Hedersmord och hedersrelaterat våld måste ses i en kulturell kontext ochförstås utifrån de normer och traditioner som råder inom en grupp eller ett samhälle, menar Wikan.Förklaringar av hedersrelaterat våld med fokus på kulturspecifika traditioner betonar kulturellt ochhistoriskt formade skillnader i genusrelationer i olika kulturella gemenskaper. 80 Utgångspunkten äratt släktens heder är knuten till kvinnornas sexualitet och att en kvinnas kyskhet och sexualitet ärsläktens angelägenhet. Släktens rättigheter står över individen, som har en skyldighet att underkastasig kollektivet. 81 Den kollektiva värdegrunden, hedersideologin, legitimerar våld för att upprätthållafamiljens heder. 82 Eftersom hedersideologin möjliggör att en familjs heder återupprättas genommord skall hedersmord ses som en genomtänkt och rationell handling. 83Enligt Wikan drabbar hedersrelaterat våld inte endast kvinnor och skall således inte ses inom ramenför strukturellt våld mot kvinnor eller som ett globaliserat kvinnoförtryck. Detta våld lyder under en76 SOU 2002:13, s, 193 f.77 Wikan 2003, s. 244 f.78 Kurkiala 2005, s. 234.79 Wikan 2003, s. 161 f.80 Kurkiala 2005, s. 187.81 Wikan 2003, s. 39.82 Kurkiala 2005, s. 202.83 Jfr Wikan 2003, s. 165; Kurkiala 2005, s. 179 ff.12

annan logik än andra former av våld mot kvinnor och därav kan våldet inte förklaras utifrån sammatermer: 84… [L]ogiken bakom hedersmord är formad av kulturella föreställningar om relationen mellan kön och heder somskiljer sig tillräckigt mycket från andra former av våld mot kvinnor för att måsta [sic!] förklaras utifrån en annantolkningsmodell. 85Trots att hedersrelaterat våld skall ses i en kulturell kontext samt utifrån en hedersideologi menarWikan att det handlar om särskilda överväganden som gjorts av specifika människor präglade av enbestämd livskontext. Det centrala för dessa överväganden är de patriarkala uppfattningarna och enklanstruktur som gör kvinnor till männens egendom och ägodelar. 864 MaterialDet här kapitlet inleds med en beskrivning av materialet som ligger till grund för studien. Därefterpreciseras urval, materialets struktur samt sammanhanget som materialet skapats i.4.1 DomarStudien bygger på fyra rättsfall. Samtliga fall har avgjorts i hovrätten efter överklagande avtingsrättens avgörande, således utgörs materialet av fyra tingsrättsdomar och fyra hovrättsdomar.Domarna är offentliga handlingar och har begärts från Svea hovrätt, Övre Norrlands hovrätt samtGöta hovrätt. Domarna är i fulltext och innehåller mellan 11-50 sidor. I studien har bådainstansernas avgörande analyserats eftersom hovrätterna ofta har instämt i tingsrätternasbedömningar, refererat till de skäl som tingsrätterna redovisat samt att utredningen till stora delarvarit den samma som tingsrättens. Uppgifter som framkommit i tingsrätten kan anses varaovidkommande för en bedömning av saken, att någon berövats livet, och återfinns därmed inte ihovrättens utredning, men de kan vara av betydelse för uppsatsens syfte.4.2 UrvalMitt syfte har inte varit att samla in samtliga rättsfall som behandlar hedersrelaterade brott utan jaghar velat hitta ett antal domarna för att på ett detaljerat sätt kunna analysera omständigheter somredovisas, hitta eventuella gemensamma faktorer samt göra vissa jämförelser. Det har varit svårt attleta upp rättsfall som berör hedersrelaterade brott eftersom dessa brott inte är föremål för särskildlagstiftning. Av samma anledning är näst intill omöjligt att följa upp polisanmälningar som rörhedersrelaterade brott eftersom polisen inte har någon speciell brottskod för dessa brott. Jag haravgränsat studien till att endast omfatta den mest extrema form av hedersrelaterade brott,hedersmord, eftersom tiden och utrymmet varit begränsat. För att identifiera domar som behandlade84 Kurkiala 2005, s. 180.85 Ibid s. 186.86 Wikan 2003, s. 104.13

hedersrelaterade mord använde jag mig av media. Ett av urvalskriterierna var att morden skulle havarit uppmärksammade som hedersmord i media. Jag sökte efter artiklar, 87 utifrån sökordenhedersmord och hedersrelaterat*, på google.se och på så sätt identifierade jag de mestuppmärksammade hedersmorden, enligt min urskillningsförmåga. Det var framför allt fyra svenskamord som hade uppmärksammats i media. 88 Efter att jag begärt domarna från respektive instansaktualiserades det andra urvalskriteriet, att det av domarna skulle framgå att någon eller några av deberörda uttryckt att brottet föregåtts av anklagelser om att offret skadat familjens heder samt att ioch med brottet ansågs denna heder vara återupprättad. Alla fyra domar uppfyllde detta krav. Detbör påpekas att i en av domarna slår hovrätten fast att det rör sig om ett hedersrelaterat mord. I allafall har de tilltalade varit män med rötter i Mellanöstern. Offren har i tre fall varit kvinna ochnärstående släkting till gärningsmannen. I det fjärde fallet var offret en man och gärningsmannen enbror till mannens flickvän.4.3 Texten skapas i ett socialt sammanhangDomar är material som skapats i en speciell kontext och med ett specifikt syfte. Med anledning avett misstänkt brott som blivit föremål för åtal skall domstolen komma fram till ett domslut.Domstolarnas prövning begränsas av åklagarens gärningsbeskrivning. 89 Domstolen redovisar defaktiska förhållandena och argumenterar samt analyserar de rättsliga förhållandena. Domens fokusär en specifik handling, i det här fallet en kvinna eller man som bragts om livet, och materialetutgörs av de inblandades redogörelser och tolkningar av gärningen. Eftersom texten i domarnabestår av det som ledarmötena valt att ta upp och lägga till grund för sina ställningstagandenaktualiseras domstolens makt att producera ”objektiva sanningar”. I denna studie ses materialet intesom en direkt avspegling av en empirisk verklighet utan som tolkningar av människors berättelserom omständigheter, handlingar och händelser. Således innehåller domarna olika selekterade delarav aktörers tolkningar av en uppfattad verklighet.5 MetodDetta kapitel inleds med en översiktlig redogörelse av metodvalet i förhållande till materialet.Därefter följer en redogörelse över studiens vetenskapsteoretiska ansats och metod samt enbeskrivning av analysens genomförande och utformningen av analysverktygen. Efter det beskrivsavgränsningar, metodproblem och etiska avvägningar. Avslutningsvis följer en granskning avvaliditet och reliabilitet.87 Bl.a. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.88 Efter diskussion med Kickis Åhré Älgamo, utredare inom polisen och föreläsare om hedersrelaterade brott, fick jag även förslag på att användadessa fall.89 Finna rätt 2000, s. 135.14

5.1 Analys av rättsfallRättsfall kan analyseras och tolkas på olika sätt beroende på vilket syfte analysen har. 90 När manska lösa juridiska problem är syftet ofta att fastställa ”gällande rätt” vilket innebär att manundersöker samtliga rättskällor. 91 Syftet för denna studie är inte att fokuserar på rättsläget, ”gällanderätt” eller hur en viss rättsregel har tolkats, således frångår jag den juridiska metoden ochrättsfallsanalys. Den metod som används i denna studie är en form av kvalitativ innehållsanalys. Jaganvänder mig dock inte av någon speciell textanalysmetod eftersom jag inte är ute efter attkartlägga textinnehållet eller diskurser om hedersrelaterade mord, utan jag vill veta någonting ommorden i sig och urskilja, identifiera samt karaktärisera det sammanhang som brotten har begåtts i.5.2 HermeneutikDen hermeneutiska traditionen är en av de traditioner som tillämpas inom kvalitativ forskning.Framträdande är att kunskap om verkligheten inte anses existera oberoende, utan att det ärmänniskor som skapar den sociala världen genom förnuftet och tolkningar, logiska härledningarsamt konstruktioner. 92 Hermeneutikern studerar tolkning av texter och syftet är att ”vinna en giltigoch gemensam förståelse av textens mening.” 93 Förståelsen av en text sker genom att delarnasmening förstås i relation till textens helhet men textens delar kan efter hand förändra förståelsen avhelheten. Detta kallas den hermeneutiska cirkeln. 94 I denna studie intas ett hermeneutiskt perspektiveftersom syftet är att försöka utveckla en förståelse för ett antal mord genom att tolka domar motbakgrund av teori och förförståelse. 95 Jag närmar mig texten i egenskap av uttolkare med ett syfteoch specifika analysverktyg. ”Uttolkaren använder sin samtida kunskap och hennes erfarenhetersamspelar med de erfarenheter som den ursprungliga texten bygger på. Texten får en nyinnebörd.” 96 Förförståelsen, mina allmänna och teoretiska kunskaper 97 , är sålunda centrala för hurjag tolkar texten och skapar kunskap.5.3 AnalysförfarandetDomarna har analyserats som texter och syftet har varit att ta fram det väsentliga innehållet itextmaterialet så att studiens frågeställningar ska kunna besvaras. Med kvalitativ systematik tar manfram det väsentliga innehållet genom noggrann läsning av texten som helhet, dess delar samt medständigt beaktande av dess kontext. 98 Metoden lämpar sig bra då textens helhet antas vara mer än90 Jfr Granström 2005, s. 156 ff.91 Jfr Ibid s. 156 ff ;Vanligtvis lagar, förarbeten, rättspraxis, doktrin (ibland även sedvänja och traditioner).92 May 2001, s. 24 ff.93 Kvale 1997, s. 49.94 Ibid s. 50 f.95 Se 1 för diskussion om förförståelse.96 Bergström & Boréus (red.) 2005, s. 25.97 Se 2, tidigare forskning samt 3, teoretisk ram och centrala begrepp.98 Esaiasson (red.) 2003, s. 233.15

summan av delarna 99 och vissa delar antas vara av större betydelse än andra. Första steget i analysenvar att läsa igenom alla rättsfall och på så sätt skapa en allmän uppfattning om innehållet. Efter detlästes texterna mer noggrant genom närläsning. Analysens utgångspunkt var att konkretisera deövergripande frågeställningarna, som låg till grund för studiens syfte, till precisa frågor som ställdestill textmaterialet. 100 De frågor som jag ställde till domarna i detta skeende var: Vilka beskrivsomständigheterna vara? Hur beskrivs bakgrunden se ut i fallet? Hur beskrivs gärningsmannensmotiv? Vad karaktäriserar tillvägagångssättet enligt domen?Materialet som låg till grund för analysen var relativt omfattande och för att strukturera analysenkonstruerade jag olika teman som förhöll sig till studiens frågeställningar, domarna och teori. 101Dessa teman fungerade således som ett raster som sorterade textinformationen. De teman sommaterialet delades in i var följande:1. Levnadsvillkor och normer: Uttalanden om offrets livsutrymme, regler och handlingsfrihet samtfamiljemedlemmarnas relationer och konflikter. Uttalanden som implicit eller explicit rör normerom uppförande, sexualitet och genus 102 .2. Familjestruktur: Uttalanden om familjens uppbyggnad och maktrelationer inom familjen.3. Tidigare våld och hot: Uttalanden om våldshandlingar och hot mot offret.4. Korrigeringsmetoder och arrangerat äktenskap: Uttalanden om hur omgivningen (släkt, familjoch bekanta) har reagerat på eventuella normbrott.5. Gärningen, gärningsmän och motiv: Uttalanden om omständigheter som har föregått gärningen,om gärningen planerats, motivet, relationen mellan gärningsmannen/männen och offret. Till dettatema hör även uttalanden som rör hur omgivningen reagerat efter gärningen, vilka som har vittnatsamt hur offret framställs m.m.Dessa teman har varit underlaget för den slutliga analysen som presenteras i nästa kapitel. Underanalysarbetet utgick jag från det kulturrelaterade perspektivet och Wikans (2003) samt Kurkialas(2005) begreppsinnehåll av hederskulturell kontext, hedersrelaterat våld och mord, som presenterasunder teoriavsnittet. Jag identifierade indikatorer (faktorer) som renodlade perspektivet ochbegreppsinnehållet och konstruerade därefter ett analysverktyg (schema). Analysverktygetbetraktades som empiriska indikationer på det fenomen jag ville undersöka. Informationen irespektive tema jämfördes och tolkades mot indikatorerna och således kunde jag se om de faktoreroch omständigheter som framkom i domarna kunde sägas vara av hedersrelaterad karaktär. Underanalysarbetet återgick jag kontinuerligt till domarna för att beakta kontexten. Schemat skall inte ses99 Esaiasson (red.) 2003, s. 233 f.100 Ibid s. 238.101 Bergström & Boréus (red.) 2005, s. 49.102 Se Lander 2003, s. 26 ff: Genus är inte någonting man är utan gör, och följaktligen en social konstruktion. Centralt för dessa konstruktioner ärbegreppen maskuliniteter och femininiteter som anger förväntningar på hur en man respektive kvinna bör vara, agera och bete sig. Vad som ansesvara maskulint och feminint är föränderligt och kopplat till den sociala kontexten, till kulturella samt historiska sammanhang.16

som heltäckande utan naturligtvis finns det variationer och ytterligare tecken som kan karaktäriserahedersrelaterat våld. Det bör även understrykas att man inte kan dra slutsatsen att det är fråga omhedersrelaterat våld om indikatorerna föreligger i ett visst fall. Det torde krävas en djupare analyssamt ett beaktande av hela sociala kontexten innan man kan konstatera att det är fråga omhedersrelaterat våld, förtryck och mord.HederFamiljMannen/PojkenKvinnan/FlickanKyskhetVåld/hot/förtryckMordMotivKopplad till en hedersideologi med specifika normer, hederskodKollektivOm en familjemedlem bryter mot normerna vanäras hela familjen/släktenYttre fenomen (värde enligt andra)Kollektivbaserad grupp- och samhällssynÄgs eller förlorasKopplad till släktens flickors/kvinnors kyskhet alt generella heders- kvaliteterKollektiv samhälls- och familjesynIndividens intressen är underordnade kollektivetsPatriarkal strukturTydliga könsrollerArrangerade äktenskap (ofta inom släkten)Heterosexuell normÖverordnadHar ett ansvar för kvinnorna i familjenÄgodelFörvaltar männens hederKontrolleras av manliga släktingarBegränsat handlings- och livsutrymmeAngelägenhet för släktenKopplad till männens och släktens hederLegitimeras utifrån hedersnormernaGärningsmannen/männen är närståendePlaneratKollektivt sanktioneratDrabbar även mänOffret skuldbeläggsLegitimeras utifrån hedersnormernaKorrigeringsmetod (återupprättad heder)Gärningsmannen/männen är närståendePlaneratKollektivt sanktioneratDrabbar även mänOffret skuldbeläggsOffret har brutit mot hedersnormernaHedern ska återupprättasFigur 1: Indikatorer som karaktäriserar en hederskulturell kontext samt hedersrelaterat våld och mord.17

5.4 Avgränsningar och metodproblemForskningsmaterialet som ligger till grund för studien utgörs av domar och det är sålunda attbetrakta som sekundärdata. Det innebär att jag endast har tillgång till de omständigheter ochuppgifter som domstolen valt att ta med i domen. De teman som är underlag för analysen består avvalda delar från domarna. Det förekommer både refererade delar och ibland återges ordagrant vadsom står i domen. Det bör understrykas att jag inte vet vad personerna faktiskt har sagt utan skildrarhur det uttrycks i domen. 103 I studiens syfte ingår att undersöka och belysa omständigheter somframkommer i domarna. Domstolarnas argumentation, juridiska bedömning, domslut och val avpåföljd analyseras inte. Således undviker jag att ta ställning till trovärdighetsbedömningar ochbevisprövning samt värdering. I ett av de teman som förekommer i uppsatsen, gärningen,gärningsmän och motiv vållar detta problem, eftersom det förekommer motstridiga uppgifter. Ibrottmål torde det ofta föreligga olika uppfattningar om uppsåtet och motivet beroende på om manär tilltalad eller målsägande. Utifrån de omständigheter som beskrivs i domen, ett beaktande av densociala kontexten kring brottet och ett sammanhållet perspektiv av offrets levnadsvillkor försökerjag dock skildra gärningen, gärningsmän och motiv.5.5 EtikDomarna som utgör analysmaterialet är offentliga handlingar och omfattas inte av sekretess. Detinnebär att vem som helst kan begära domarna från respektive instans som avkunnat domen.Hedersrelaterade mord är ett kontroversiellt fenomen och alla de domar jag haft tillgång till harvarit utsatta för stor medial granskning och förekommit i tidningsartiklar, böcker och tv-reportage.Det finns stora forskningsetiska problem med att använda sådant material och därför bör vissaetiska avvägningar vidtas. I denna studie är det jag som tolkar och analyserar omständigheterutifrån ett kulturrelaterat perspektiv och kommer fram till vissa bedömningar, som inblandade ochandra kanske inte håller med om. Det viktigt att betona att det finns andra möjliga utgångspunkterför förståelsen av morden och de sociala kontexter som brotten begåtts i. En annan person hadekanske valt ett annat perspektiv såväl som metod och således kommit fram till andra resultat ochbedömningar.Eftersom studien är av hermeneutisk karaktär är det viktigt att sträva efter genomskinlighet så attandra får möjlighet att bedöma mina tolkningar. Det finns dock situationer dåindividskyddskravet 104 väger tyngre än metodregler och forskningskravet 105 . Mot bakgrund av att103 Se 4.4, för diskussion om textens sammanhang.104 Individskyddet innebär att samhällets medborgare har ett berättigat krav på skydd mot otillbörlig insyn i levnadsförhållanden. Individskyddetkategoriseras i fyra huvudkrav på forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vetenskapsrådetsforskningsetiska principer, s. 5.105 Forskningskravet innebär att samhällets medborgare har ett berättigat krav på att forskning bedrivs, håller hög kvalitet och inriktas på väsentligafrågor. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, s. 5.18

domarna innehåller personuppgifter och att det inte finns något informerat samtycke 106 från berördapersoner som förekommer i domarna har jag valt att inte redovisa domarnas målsnummer ellerdatum för domarnas avgörande. Jag vill inte medverka till att sprida dessa etiskt känsliga uppgifteroch anser i detta fall att individskyddet väger tyngre än forskningskravet. Enligt Vetenskapsrådetsforskningsetiska rekommendationer skall uppgifter om identifierbara personer som är av etiskakänslig karaktär ges största möjliga konfidentialitet. 107 Med hänsyn till att uppgifterna kan innebäraolägenheter för brottsoffer, anhöriga samt gärningsmän redovisas inte heller namnen eller defaktiska initialerna på berörda personer, då dessa inte har någon betydelse för studiens resultat elleranalys. Namnen har ersatts med neutrala begrepp inom hakparenteser. Jag har även valt att intenämna de inblandades hemland eftersom jag menar att det föreligger en risk att läsaren fokuserar pålandets kultur i stället för på gruppens kultur 108 .Det finns trots företagna avvägningar risk för att inblandade personer kan identifieras eftersomdessa fall är mycket uppmärksammade, men detta är inte ett tillräckligt starkt skäl för att avstå frånstudien. Forskning om brottslighetens karaktär, orsaker och effekter är ytterst väsentligt för attskydda och stödja offren samt för att kunna förebygga, bekämpa och förhindra framtida brottslighet,vilket klart torde motsvara forskningskravets syfte.5.6 Validitet och reliabilitetEn studie präglas av god validitet om mätmetoden mäter det som den är avsedd att mäta. 109 Dettaavser främst kvantitativa undersökningar som räknar eller mäter ett visst fenomen. Validitetsbegreppetkan vidgas till att även gälla kvalitativa undersökningar. Begreppet handlar då omhuruvida en undersökning som genomförs med en frågeställning som utgångspunkt verkligen ger ettsvar på just denna frågeställning. 110 Validiteten i denna studie kan bedömas utifrån om analysverktygenkan anses vara rimliga indikatorer för det fenomen som jag undersöker samt om dessabesvarar studiens frågeställningar. Analysverktyget i denna studie kan förstås som ett sätt attidentifiera omständigheter som visar om offren befunnit sig i en hederskulturell kontext och ombrotten haft förankringar i en hederskulturell värdegrund. Analysverktyget har bedömts sompassande eftersom indikatorerna har konstruerats utifrån teori och tydliggör vad som karaktäriseraren hederskulturell kontext, heder samt hedersrelaterat våld och mord.Teoretiska frågor som problematiserar synen på kunskap samt hur man definierar begrepp blir ävenavgörande för validitetsfrågan. Det är en av anledningarna till att jag försökt beskriva perspektiv,106 Strikt forskningsetiskt behövs inte ett sådant samtycke då uppgifterna är offentliga. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer s. 9.107 Ibid s. 12.108 Se 3.2, för diskussion om kulturbegreppet.109 Bergström & Boréus (red.) 2005, s. 34.110 Ibid s. 34.19

egrepp och materialet relativt grundligt. Det kan från vissa perspektiv anses problematiskt attbedömningar och iakttagelser av ett fenomen kan variera beroende på vilken förförståelse uttolkarenhar. 111 Jag betonar därför i studien min roll som uttolkare, med ett tolkningssyfte och speciellatolkningsverktyg, samt min delaktighet i att konstruera studieobjektet. Jag menar dock att någonannan utifrån samma teoretiska utgångspunkter skulle kunna komma fram till liknande resultat ochslutsatser.Reliabilitet i kvalitativa studier innebär att vara noggrann i undersökningens alla led och avlägsnafelkällor. 112 I min studie är tolkningsaspekten en reliabilitetsfråga. Därför har jag läst texternanoggrant och försöker vara transparent i hur jag gått till väga. Vid tolkning och analys använder jagmig av tidigare teori samt försöker vara konsekvent i bedömningarna. Eftersom jag skapat ettschema kan jag arbeta systematiskt och kategoriskt vid analysen och identifiera omständigheter somkaraktäriserar en hederskulturell kontext.6 Rättsfallsbeskrivningar6.1 Beskrivning av rättsfall 1Flickan A var 19 år och den äldsta dottern i familjen. Flickan hade många konflikter med sinaföräldrar om sin livsstil. Det ledde till att hon rymde hemifrån men återvände så småningom tillfamiljen och bad sin far om förlåtelse. Flickan reste tillsammans med sin mor och minsta syster tilldet hemlandet i tron om att hon skulle gifta sig. Ungefär vid samma tid hölls ett möte hemma iSverige hos en av hennes farbröder. Deltog i mötet gjorde hennes far, tre farbröder samt hennesfarfar. Vid mötet beslutades att flickan skulle mördas. Fadern, farbröderna och hennes jämnårigasyster anlände några dagar senare till hemlandet. I familjens hus mördades flickan av sin yngstefarbroder (Farbroder 1). Han sköt flickan med tre skott, varav ett i huvudet, så att hon avled. Hennesmoder och syster (Syster 1) blev vittnen till mordet och de hindrades av de övriga männen att hjälpaflickan. Flickans moder anmälde fadern och farbröderna för mord. Fadern tog på sig ansvaret förmordet. Domstolen för kriminalbrott i hemlandet dömde fadern och den ena farbrodern till fängelsemen då motivet betraktades vara bl.a. hedersamt, vilket ansågs vara en förmildrande omständighet,inhiberades verkställandet av fängelsestraffen. Två av farbröderna, de som bodde i Sverige,återvände till Sverige och greps då av polisen. Domstolen ansåg det ställt utom rimligt tvivel att denyngste farbrodern uppsåtligen berövat flickan livet. Den äldste farbrodern (Farbroder 2) betraktadessom medgärningsman eftersom han hade tagit så aktiv del i brottets förverkligande. De bådadömdes för mord till livstids fängelse då brottet präglades av stor grymhet i närvaro av närstående.111 Bergström & Boréus (red.) 2005, s. 35.112 Ibid s. 35.20

6.2 Beskrivning av rättsfall 2Kvinna B, 26 år, hade träffade en ”svensk” man vilket stora delar av hennes familj inte kundeacceptera. Detta ledde till att kvinnans far och bror misshandlade och hotade henne. De bådadömdes för brotten. Efter våldshändelserna lämnade kvinnan sin familj och hemmet för att studerapå en annan ort. Kvinnan återvände emellertid för att hälsa på sin mor och sina systrar. De träffadeshemma hos kvinnans jämnåriga syster (Syster 1). Under den tid då kvinnorna befann sig ilägenheten ringde fadern på dörren. Kvinnorna vågade inte släppa in fadern i lägenheten ochöppnade därför inte dörren. När Kvinna B lämnade lägenheten stod fadern och väntade itrappuppgången. Han sköt kvinnan med flera skott varpå hon avled. Vittnen till mordet blevkvinnans mor och systrar. Fadern greps under natten. Han erkände gärningen i tingsrätten men ihovrätten tog han tillbaka sitt erkännande. Hovrätten fastställde tingsrättens dom för mord ochfadern dömdes till livstids fängelse eftersom tillvägagångssättet liknades vid en avrättning, skeddeinför närstående samt att han var närstående.6.3 Beskrivning av rättsfall 3Flicka C, 15 år, hade blivit frivilligt familjehemsplacerad på en annan ort. Flickan återvändeemellertid till hemorten för att under några veckor hälsa på sin familj. En kväll anordnades ettungdomsdisco som flickan besökte. Vid stängningsdags ville flickan inte gå hem eftersom hennesäldre bror och kusin befann sig utanför discot. En polis skjutsade hem flickan till moderns bostad. Ibilen tog polisen upp en anmälan av flickan mot hennes bror och kusin för olaga hot. Brodern hadehotat att döda henne och hon fruktade för sitt liv. En vecka efter händelsen befann sig flickan på enfest liksom brodern och kusinen. Efter festens slut tog flickan nattbuss för att komma hem. Med påsamma buss fanns även brodern och kusinen. De gick alla av vid samma busstop. Brodern ochkusinen följde efter flickan in mellan husen och bråk uppstod. Flickan ströps till döds av sin broroch kusin. På kvällen, samma dygn som mordet, gick brodern och kusinen till en polisstation ochanmälde att de varit inblandade i en händelse under natten som lett till en persons död. Polisskickades till platsen och flickans kropp påträffades. Det fastställdes att hon bragts om livet och attdöden hade orakats av strypning med en strypsnara (livrem). Hovrätten ansåg det klarlagt attbrodern och kusinen berövat flickan livet. Brodern och kusinen dömdes för mord till fängelse tre åroch sex månader respektive fyra år, eftersom de var närstående, två om dådet och att flickanbefunnit sig i en mycket utsatt och skyddslös situation.6.4 Beskrivning av rättsfall 4Mannen (offret) i detta fall kom i kontakt med Flicka D, som vid denna tidpunkt var 17 år, via envän och de började kommunicera via chat. Flickan rymde hemifrån till mannen som bodde i en21

annan stad. Flickans mor och jämnåriga bror åkte till den stad som mannen bodde i för att leta efterflickan. De hittade emellertid henne inte. Därefter ringde flickan till sin mor som bad henne kommahem. Flickan och mannen åkte, i hopp om att få gifta sig, till flickans familj. Familjen hade tillgångtill två lägenheter i ett flerfamiljshus. Flickan och hennes föräldrar gick in i den ena lägenhetenmedan mannen och brodern gick in i den andra. I lägenheten berövades mannen livet genom skarptvåld mot kroppen. Hovrätten menade att våldet troligtvis hade utförts av flera gärningsmän.Hovrätten ansåg det styrkt att brodern uppsåtligen medverkat som gärningsman vid mordet påmannen. Däremot ansågs det inte ställt utom rimligt tvivel att flickans föräldrar berövat ellermedverkat till att beröva mannen livet. Flickans jämnåriga broder dömdes för mord till slutenungdomsvård i fyra år eftersom tillvägagångssättet präglades av stor grymhet.7 Resultat och analysNedan följer en detaljerad redogörelse och analys av omständigheterna som beskrivs i domarna.Varje rättsfall presenteras för sig och omständigheterna är ordnade under olika teman, där jagförsöker skildra det sociala sammanhang som mordet begåtts i samt offrets levnadssituation.Omständigheterna tolkas och analyseras med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna.7.1 Rättsfall 17.1.1 Levnadsvillkor och normerI domen, under utveckling av åtalet och under vittnesmålen, beskrivs att relationen mellan fadernoch döttrarna var fylld av konflikter. Fadern var sträng mot sina barn och i synnerhet mot den äldstadottern (Flicka A). Döttrarna fick endast se på tv när det var nyheter och sport. ”Han hade ocksåsynpunkter på hur de klädde sig och ogillade att de sminkade sig. De fick inte träffa vem de villeoch inte heller tala i telefon med sina vänner.” 113 När döttrarna lämnade hemmet på helgerna var detvungna att ha en släkting med sig.Ur ett hederskulturellt perspektiv kan begränsningarna av döttrarnas rörelsefrihet tolkas, dels somett led i att uppfostra kvinnorna utifrån omgivningens uppfattningar om hur en kvinna skallvara, 114 dels som ett led i att kontrollera flickans rykte såväl som hennes sexualitet. Isolering ochbegränsningar kan vara ett sätt för familjen att försäkra sig om att flickorna inte får möjlighet attutföra handlingar som anses olämpliga, utifrån hedersnormerna, och som kan skada familjens heder.Enligt Wikan är det en faderns uppgift, i egenskap av familjens överhuvud, att vaka över familjens113 Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 11.114 Se Lander 2003, s. 33. Normativ femininet: ”… socialt och kulturellt färgade perceptioner om vad som är passande och anständigt när det kommertill hur en kvinna skall vara och bete sig.”22

heder och se till att värna om kvinnliga släktingars sexuella uppförande samt se till att döttrarna äroskulder fram till giftermål. 115Levnadsreglerna som döttrarna var tvungna att rätta sig efter gav upphov till konflikter mellanFlicka A och hennes föräldrar vilket resulterade i att hon rymde hemifrån. Det framstår som attanledningen till att flickan lämnade hemmet utan familjens medgivande var att hon motsatte sigfadern kontroll och trotsade normerna om hur hon skulle uppföra sig. Rymningarna skapade storuppståndelse inom familjen och involverade farbröderna som hade möten om problemet:Samma dag som [Flicka A] försvann ringde pappan till sina bröder, [Farbroder 2] och [Farbroder 1] ochberättade vad som hade hänt. Bröderna kom hem till pappan och de diskuterade vad de skulle göra.” 116 De villeveta var [Flicka A] fanns och [Farbroder 2] sade åt [Syster 1]: ’Du är nyckeln till [Flicka A], du kan hitta henne’.Han sade vidare: ’Om en av våra döttrar sover ute en natt måste hon mördas. Vi måste hitta henne’. 117Att familjen oroades över vad som kunde ha hänt under tiden som Flicka A varit borta från hemmetsamt uttalandet ”om en av våra döttrar sover ute en natt måste hon mördas” 118 visar att kontrollenöver flickornas sexuella beteende ansågs grundläggande. I en hederskulturell kontext är hedernknuten till männen i släkten och endast de kan ha heder medan kvinnorna bär på skam och förvaltarmännens heder. 119 Om en flicka förlorar oskulden eller om ett rykte uppstår om förlorad oskuldinnan äktenskap skadas familjens heder. Det blir därför viktigt att kontrollera flickorna och inte geomgivningen någon anledning att ”skvallra” eller skapa ett rykte. 120 I en hederskulturell kontext ärheder ett kollektivt fenomen och en flickas skam drabbar alla i släkten, framförallt männen. 121 Detkan förklara varför farbröderna involverades i händelsen. Farbröderna engagerade en person för atthålla uppsikt över Flicka A vilket kan tolkas som ett led i kontrollen över flickan. Det framkom dåatt hon hade pojkvän vilket ses som den yttersta skammen 122 för flickor eftersom det förknippas medsexuell kontakt. Det framgår av ett vittnesmål att de båda farbröderna ansåg att flickan bröt motfamiljens levnadsregler och att de flera gånger i veckan höll sammanträden om vad de skulle göramed henne. Fadern uttryckte att flickan hade skämt ut familjen och att problemet måste lösas pånågot sätt.7.1.2 FamiljestrukturDe familjemedlemmar som nämns i domen förutom kärnfamiljen är två farbröder (Farbroder 1 ochFarbroder 2) och deras fruar. Även farfadern och ytterligare en farbror som var bosatta i ett annatland förekommer frekvent i domen. Under vissa avsnitt figurerar även andra släktingar som varbosatta i familjens hemland. Det finns inga uttalanden i domen som direkt berör familjens struktur115 Wikan 2003, s. 31.116 Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 11.117 Ibid s. 11.118 Ibid s. 11.119 Wikan 2003, s. 147.120 Ibid s. 67.121 Wikan 2003, s. 66, 121.122 Ibid s. 23.23

men det finns uttalanden som tyder på att släkten hade en patriarkal struktur. Ett sådant uttalande äratt modern under hovrättsförhandlingen framförde att hon var beredd att vittna om Farbroder 2, iegenskap av äldste närvarande manlige representant för familjen, gav henne tillstånd till detta. Dettauttalande i kombination med systerns vittnesmål, att ”Farbröderna tyckte att [Fadern], som hade åttabarn, inte orkade med problemen med sina döttrar och han överlämnade därför åt [Farbroder 2] attbestämma över dem” 123 , belyser den äldste farbroderns överordning. Vi kan inte veta varför fadernöverlät ansvaret över döttrarna till farbrodern men omständigheten bör likväl belysas. I enhederskulturell kontext är det vanligt att familjen har en patriarkal och hierarkisk struktur. I toppenfinns fadern och andra män. Vem som är släktens överhuvud kan variera och beror påfamiljesituationen. Längst ner befinner sig släktens döttrar och de måste således underordna sigbrödernas, faderns och släktens krav. 124 Ansvaret överlämnades till den äldste farbrodern sombodde i Sverige. Det kan därför tolkas som att den äldste farbrodern ansågs vara familjensöverhuvud i Sverige och således den som hade det yttersta ansvaret för familjens överlevnad, rykteoch heder. Faderns agerande blir då logiskt och förståligt.När flickan återvände hem efter rymningarna ville fadern att hon skulle be farbröderna om ursäktvilket hon vägrade. Att flickan vägrade be sina farbröder om ursäkt kan förstås som att honytterligare trotsade de rådande (genus)normerna och vägrade att underordna sig faderns krav.Faderns begäran samt farbrödernas engagemang indikerar att försvinnandet var hela släktens angelägenhet.I en hederskulturell kontext är familje- och samhällssynen ofta kollektiv och varje enskildfamiljemedlems agerande angår hela familjen. Ett kollektivbaserat synsätt innebär att gruppen,familjen eller släkten har den viktigaste betydelsen. Individen och dess behov ses som underordnadegruppens intresse. 125 Det innebär att individen måste tänka på familjens bästa framför det egnavälbefinnandet. 1267.1.3 Tidigare våld och hotI domen förekommer inga uppgifter som visar att Flicka A hade varit utsatt för fysiskt våld föremordet. Däremot kan faderns och farbrödernas uttalanden, om att de inte skulle låta flickan leva, tillolika personer inom släkten, tolkas som hot. Fadern hade, enligt systerns vittnesmål, sagt att ”…han skulle skjuta [Flicka A] med trettio skott därför att hon inte lyssnade på vad han sade och attdetta inte var bra för familjens rykte.” 127 Hot i en hederskulturell kontext kan tolkas vara ett sätt attmarkera för flickan att hon har brutit mot hederskoden och agerat i strid med normerna för hur enkvinna förväntas agera. Ytterligare en omständighet skall belysas och det är att flickan rymde123 Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 12.124 Al Baldawi 1998, s. 153.125 Wikan 2003, s. 73.126 Ibid s. 224; jfr Al Baldawi 1998, s. 154 f.127 Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 12.24

hemifrån och att familjen anmälde försvinnandet. Ett försvinnande kan vara en följd av att flickanutsatts för våld eller hot i ”uppfostringssyfte” eller ett sätt att visa motstånd mot de kontrollerandereglerna om uppförande. Det finns emellertid inget ytterligare i domen stödjer ett sådantresonemang förutom de uttalade hoten. En anmälan involverar de svenska myndigheterna och enligtde svenska reglerna kan en minderårig person tvingas att återvända till hemmet.7.1.4 Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskapAv domen framgår att Flicka A, efter att hon återvände hem, lovade att gifta sig med den manfadern utsåg. Detta kan ses som ett uttryck för att flickans vilja underordnades kollektivets vilja.Arrangerade äktenskap förekommer främst i samhällen med en familje- och gruppcentreradideologi. Familjen väljer då äktenskapspartner utifrån familjens intresse och behov. Flickan ses somen ägodel med ett ekonomiskt värde eftersom det är vanligt med hemgift. 128Enligt ena farbroderns vittnesmål hade modern sagt, när flickan fortfarande var borta från hemmet,att flickan förtjänade att bli dödad om hon återvände till hemmet. Farbrodern skall då ha sagt attmodern skulle tänka på ett annat sätt och att flickan kunde gifta sig eller leva ensam utanförfamiljen. En av farbröderna uttryckte under förhör i hemlandet att giftermål kunde vara en lösningpå problemen med flickan:Jag försökte med min bror [Farbroder 2] att hitta henne och hitta hennes adress i Stockholm tillsammans medhennes far för att ge henne en sista chans att rätta sig… 129 Och mycket riktigt så lyckades hennes far att övertalahenne tillsammans med modern att komma till [hemlandet] med avsikt att gifta bort henne eller hitta en annanlösning på hennes problem som försämrade vår familjs rykte. 130I en hederskulturell kontext är reglerna för att återupprätta hedern specificerade och inom gruppenbetraktas reglerna som oskrivna grundläggande värderingar. 131 Det finns flera alternativa valmöjligheterför att återupprätta hedern, enligt Wikan. En korrigeringsmetod kan vara att gifta bort flickaneller skicka hem henne till hemlandet. 132 Det kan tolkas som att Flicka A:s resa till hemlandet var enkorrigeringsmetod och att flickan förväntades rätta sig efter släktens normer och återupprättahedern.7.1.5 Gärningen, gärningsmän och motivAv domen framgår att Flicka A sköts på mycket nära håll i bröstet och huvudet av sin yngstefarbroder. Systern och modern försökte hjälpa flickan men stoppades av fadern och den äldstefarbrodern. I domen framkommer det, enligt systerns vittnesmål, att det hölls ett möte hemma hosen av farbröderna några veckor innan mordet. Närvarande vid mötet var fadern, de två farbrödernasom var bosatta i Sverige samt farfadern och farbrodern som var bosatta i ett annat land. Vid mötet128 Bredal 2004, s. 5 ff.129 Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 19.130 Ibid s. 19.131 Wikan 2003, s. 70.132 Ibid s. 163.25

eslutades att flickan skulle mördas. Handlingen kan därför anses planerad och kollektivtsanktionerad. För att ett mord skall kunna betecknas som ett hedersmord måste gärningsmannentillhöra en hedersgrupp med en hederskod och mordet måste vara ett kollektivt beslut, enligtWikan. 133Under förhandlingarna i tingsrätten och hovrätten nekade farbröderna till att de skulle ha tagit illavid sig av flickans levnadssätt. 134 Dessa uppgifter stämmer inte alls med de berättelser som delämnade under förhören i hemlandet. 135 I hemlandet dömdes fadern och den ena farbrodern tillfängelse men verkställigheten av fängelsestraffen inhiberades eftersom domstolen fastställde attmotivet för mordet var ”hedersamt och att brottet begåtts i syfte att tvätta bort den skam somdrabbat familjen” 136 , vilket ansågs vara en förmildrande omständighet. Den ena farbrodernberättade enligt följande om orsakerna till mordet:… [O]rsaken som jag vet och av det jag hade sett och hört i Sverige, att hon hade tagit en avvikande väg ochetablerat olagliga och omoraliska relationer till främmande människor som skiljer sig i traditioner och religionoch språk. 137Hon hotade sina farbröder och sade att hon är fri att göra som hon vill och att lagen skyddar henne. /…/ Vi kundeinte acceptera hennes beteende för att det bringade dåligt rykte över familjen. 138Hoten gjorde att vi höll tyst och inte gjorde någonting trots att vi såg vår heder bli förstörd och familjen höll påatt splittras. Våra huvuden var sänkta. Jag vittnar här om att min bror hade rätten att döda sin dotter eftersom hanräddade resten av familjen undan splittring. 139Fadern kunde inte komma fram till en annan lösning på problemet och blev övertygad om att den enda lösningenär att döda henne för att bli av med skammen som hon bringade över familjen. 140I en hederskulturell kontext kan förlorad heder i extrema fall leda till mord då hedern inte kanåterupprättas på något annat sätt. 141Tankegångarna som farbrodern gav uttryck för illustrerarrationaliteten bakom mordet. Familjens heder var förstörd och det berodde på flickans beteende. Dekunde inte acceptera hur flickan levde, hon lyssnade inte på vad de sade, bestämde själv vilkakläder hon skulle ha på sig, hade pojkvän och hade förlorat oskulden. Fadern och farbröderna ansågsig kränkta, ”våra huvuden var sänkta” 142 , och deras status i samhället var förstörd. Motivetframstår som tydligt. Flickan hade brutit mot hedersideologin och de specificerade normerna ochdärigenom hade släkten förlorat sin heder. Genom gärningen ansågs familjens heder varaåterupprättad. Eftersom hedersideologin möjliggör att en familjs heder återupprättas genom mordkan hedersmord tolkas som en genomtänkt och rationell handling. 143133 Wikan 2003, s. 199, 164.135 Visserligen kan protokollens trovärdighet ifrågasättas. Farbröderna har hävdat att protokollen präglas av tjänstemännens egna synsätt och normer.Jag ser varken de svenska domarna eller förhörsprotokollen från hemlandet som texter vilka ger en ”sann objektiv” bild av en verklighet (sematerialavsnittet). Enligt mitt synsätt består materialet av ett antal selekterade tolkningar av händelser. Förhörsprotokollen synliggör faktorer somkaraktäriseras av en hedersideologi och en hederskulturell kontext och av den anledningen redovisas vissa avsnitt.136 Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 9.137 Ibid s. 19.138 Ibid s. 20.139 Ibid s. 20.140 Ibid s. 21.141 Kurkala 2005, s. 234.142 Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 20.143 Jfr Wikan 2003, s. 21,163 f ; Kurkiala 2005, s. 179 f.26

Att heder i detta sammanhang är ett yttre fenomen 144 med fokus på omgivningens uppfattningar ochvärderingar blir ännu mer påtagligt när farbrodern beskriver varför flickan mördades, ”… för att bliav med skammen som hon bringade och för att rädda vår familjs heder och för att vårafamiljemedlemmar skall kunna gå med ett upphöjt huvud inför hela samhället.” 145 Upphöjt huvudkan tolkas som att ha heder och nedsänkt huvud torde illustrera förlorad heder. För att åter kunna gåmed upphöjt huvud inför samhället var familjen tvungen att återupprätta hedern.Farbrodern uttryckte ingen ånger utan rättfärdigade mordet. ”… jag vittnar här att min bror haderätten att döda sin dotter eftersom han räddade resten av familjen undan splittring.” 146 Omuttalandet placeras i en hederskulturell kontext åskådliggörs hur kollektivet sluter upp bakomgärningsmannen som anses ha rätten på sin sida. Det blir även tydligt hur offret skuldbeläggs. Detvar hennes beteende som var orsaken till att hon mördades, ”… trots flera familjemöten för attkunna hantera problemet, men vi lyckades inte på grund av att offret insisterade att fortsätta med detdåliga beteendet.” 147 Det fanns ingen annan lösning, enligt farbröderna och fadern, för att bli avmed skammen som hon bringat över familjen. ”Fadern kunde inte komma fram till en annan lösningpå problemet och blev övertygad om att den enda lösningen var att döda henne för att bli av medskammen som hon bringade över familjen.” 1487.2 Rättsfall 27.2.1 Levnadsvillkor och normerI domen beskrivs relationen mellan Kvinna B och hennes familj som konfliktfylld. Bakgrunden tillkonflikterna var att kvinnan träffade en svensk pojkvän vilket stora delar av familjen inte kundeacceptera. Både fadern och brodern hade dömts för våldsbrott mot kvinnan. Till följd av detta hadekvinnan flyttat från hemorten och hade endast kontakt med sin syster och vissa kusiner. Det finnsflera uttalanden i domen som berör normer som kvinnan förväntades leva efter, vilka är tydligtkopplade till hennes ärbarhet. Detta illustreras av faderns uttalanden om hur han reagerade efter atthan hade sett Kvinna B med olika män i staden där släkten bodde:[Kvinna B] hade förstört hans och hela hans familjs liv. Hon har alltid ställt till problem för honom. 149 Det varväldigt svårt för honom. Hon provocerade honom med sitt beteende och förödmjukade och förolämpadehonom. 150Faderns uttalanden tyder på att han såg sig själv som ett offer för dotterns beteende. I dettasammanhang måste faderns roll i en hederskulturell kontext beaktas. Det är faderns uppgift att vakaöver familjens heder och se till att värna om kvinnliga släktingars sexuella uppförande samt se till144 Wikan 2003, s. 61, 67.145 Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 21.146 Ibid s. 20.147 Ibid s. 20.148 Ibid s. 21.149 Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt, s. 7.150 Ibid s. 8.27

att döttrarna är oskulder fram till giftermål. 151 Det kan således tolkas som att fadern hademisslyckats med sin uppgift. Om situationen förstås i ett hederskulturellt sammanhang synliggörsinnebörden och konsekvenserna av kvinnans beteende. När kvinnan sågs med olika män ochskaffade pojkvän utan släktens tillåtelse bröt hon mot hederskodens kyskhetsnormer och hennesärbarhet kunde ifrågasättas, vilket förstörde faderns och familjens heder. I domen framkommer detatt fadern hade kallat sin dotter för hora vid flera tillfällen vilket kan antas vara kopplat till att honhade brutit mot kyskhetsnormerna.Av domen kan även andra normbrott urskiljas om man tolkar handlingarna utifrån en hederskulturellkontext. Kvinnan talade öppet i media om sin familj och om de problem hon upplevde. Idomen framgår det att fadern menade att hon förtalade dem och ljög och att han i sammanhanget”… hade sin heder att tänka på.” 152 Inom en familjestruktur som har ett kollektivistiskt synsättvänder man sig till familjen om man har problem och familjekonflikter skall lösas inom familjen. 153Om heder förstås i ett hederskulturellt sammanhang synliggörs betydelsen av andras värderingar aven person, familj eller släkt. Heder är ett yttre fenomen, en fråga om omvärldens värderingar. Det ärdärför först när skammen blir offentlig som den drabbar hedern och måste återupprättas. 154 Vadomgivningen säger om en familj kan förstöra en familjs heder och därav värnar man om privatlivetoch håller konflikter inom familjen. Därför anses det vara den yttersta skammen att lämna utfamiljens interna angelägenheter i många miljöer, skriver Wikan. 1557.2.2 FamiljestrukturDet framkommer inga direkta uppgifter om familjen och släkten struktur. Släktingarna är relativtosynliga i domen. En intressant iakttagelse som bör lyftas fram är att fadern, efter mordet, ringde tillsin kusin och berättade att han hade dödat sin dotter. Kusinen ringde i sin tur till faderns svåger somvar den som överlämnade fadern till polisen. Händelsekedjan kan tolkas som ett uttryck för enpatriarkal och hierarkisk familjestruktur. Det är då troligt att svågern var överhuvudet inom familjenoch bestämde samt ansvarade för medlemmarna.7.2.3 Tidigare våld och hotI domen förekommer uppgifter om fysiskt våld och hot. Fadern och brodern hade dömts för olagahot mot Kvinna B. Brodern hade även vid ett tillfälle dömts för misshandel och övergrepp i rättssak.Enligt systerns vittnesmål hade även fadern misshandlat kvinnan och det var efter den händelsensom hon lämnade hemmet. Av domen framkommer det att fadern hade kallat kvinnan för hora vidflera tillfällen. Enligt systern hade fadern vid ett tillfälle sagt att ”den där horan skall man få ur151 Wikan 2003, s. 226.152 Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt, s. 8.153 Al Baldawi 1998, s. 154 f.154 Wikan 2003, s. 11, 21.155 Ibid s. 11.28

vägen.” 156 I en hederskulturell kontext kan begreppet hora utgöra en kränkning men kan ävenförstås som ett förtäckt hot. 157 Våld och hot i en hederskulturell kontext kan tolkas som, förutommarkeringar om att kvinnan brutit mot hederskoden, planerade straff som syftar till att förmåkvinnan att anpassa sig till hedersnormerna och bete sig enligt kontextens rådande kvinnoideal såsom lydig och underordnad.7.2.4 Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskapKvinnan ville gifta sig med sin pojkvän och dennes fader och farmor hade vid ett möte medkvinnans släkt bett om tillåtelse för att de båda skulle få gifta sig. Hela släkten inblandades, även desom inte bodde i Sverige. Giftermålet accepterades inte. ”Man ansåg att om man lät [Kvinna B]gifta sig med en svensk man så skulle även andra av släktens flickor vilja göra det.” 158 Det framgårav uttalandet att giftermål för kvinnan var en angelägenhet för släkten, inte ett individuellt val.Agerandet synliggör hur individens intresse underordnas det som anses bäst för kollektivet.Enligt faderns vittnesmål hade han försökt förmå både polisen och kommunen att se till att kvinnanlämnade bostadsorten. Hon kunde bo var hon ville, bara inte där släkten bodde. Det framgår avdomen att kvinnan flyttade till en annan stad för att studera. Wikan beskriver en korrigeringsmetodsom hon kallar exil som kan rädda hedern utan att någon berövas livet. Den innebär att den sombringar skam över familjen blir utstött och förvisas från orten där släkten bor. Den som befinner sigi exil kan inte ta sig rättigheter utan släkten bestämmer om personen skall tas till nåder. 159 Kvinnanbesökte staden trots faderns krav på att hon inte fick och detta kan tolkas som att hon begickytterligare ett normbrott, enligt Wikans resonemang. 1607.2.5 Gärningen, gärningsmän och motivFader avlossade först ett skott mot Kvinna B som träffade huvudet, och hon ramlade bakåt. Modernoch den yngsta systern försökte fösa ut fader ur lägenheten men han tog sig in i lägenheten igen ochsköt ytterligare ett skott, på mycket nära håll, i kvinnans huvud. Både före och efter skottlossningensade, enligt systerns vittnesmål, fadern till kvinnan: ”jävla hora. Varför kom du in i min familj.” 161 Itingsrätten erkände 162 fadern att han hade berövat Kvinna B livet men nekade till att det varplanerat. Enligt faderns vittnesmål var det en ren tillfällighet att han tog med sig vapnet. Hanbrukade”… bära det på sig vissa dagar när han dricker alkohol och inte är ’lugn i huvudet’. Han var156 Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt, s. 11.157 Jfr Schlytter 2004, s. 46.158 Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt, s. 11.159 Wikan 2003, s. 162.160 Ibid s. 10.161 Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt s. 10.162 I hovrätten ändrade fadern sin version av händelseförloppet och hävdade att en annan man hade dödat Kvinna B och tvingade honom att ta på sigskulden. Dessutom tonade han ner omständigheterna av familjekaraktär t.ex. menade han att problemen med dottern inte hade varit så allvarliga samtatt han inte hade varit emot hennes giftermålsplaner.29

sjuk i huvudet. Ingen far skjuter sin egen dotter.” 163Vid ett senare tillfälle motsägs hansresonemang av honom själv. Vid polisförhören uppgav fadern att han under fem, sex månader ”lektmed de tankarna” 164 att döda sin dotter.Han hade inte i förväg bestämt sig för att skjuta [Kvinna B] men hon lämnade dem inte ifred. Han förstod att haninte skulle bli kvitt henne. Att skjuta henne var den enda lösningen. Det fanns ingen annan utväg. Nu är allaproblem lösta. [Kvinna B] var problemet. 165Enligt systerns vittnesmål, så som det formulerats i domen, så trodde fadern och släkten attproblemet försvunnit genom kvinnans död. Uttalandet tyder på att mordet var ett kollektivt beslutsom hade sanktionerats av släkten:Han har utfört själva gärningen men det är flera i släkten som ligger bakom. Det har funnits en press på fadern attutföra mordet. Han och släkten tror att problemen försvunnit genom [Kvinna B:s] död. I faderns och släktensögon har familjens heder återupprättats. 166Om synsättet tolkas i ett hederskulturellt sammanhang synliggörs hedersmordets logik. Fadern hadesagt att problemen med kvinnan började när han såg henne med en pojke på stan. En tolkningutifrån en hederskulturell kontext innebär att hennes beteende var problemet, hon bröt mothederskoden och kyskhetsnormerna, och det skadade familjens heder. Om släktens problemförsvunnit i och med kvinnans död måste det tolkas som att hennes beteende och kropp varproblemet. Mordet kan då förstås som en rationell handling, utifrån normer som möjliggör attfamiljens heder återupprättas. I tingsrätten ville ingen av släktingarna, förutom ena systern, vittnaom händelsen. Modern och svågern avlade, med stöd av rättegångsbalken, inget vittnesmål.Kusinen vittnade men enligt honom mindes han ingenting av den aktuella händelsen eller dagen.Det blir således tydligt att släkten slöt upp kring gärningsmannen.7.3 Rättsfall 37.3.1 Levnadsvillkor och normerI domen framgår det att Flicka C var frivilligt familjehemsplacerad på en annan ort än hemorten.Enligt en socialsekreterares vittnesmål var det något problem mellan syskonen. ”Det kom på tal att[Brodern] och [Flicka C] inte kom sams. Orsaken berördes dock inte närmare.” 167 En vän tillbrodern uppgav att: ”Anledningen till att de var ovänner var att [Flicka C] stuckit till Stockholm ochgjort andra saker som de ogillade.” 168 Även modern hade uppfattat att det var något som var fel.Enligt moderns vittnesmål ville brodern inte träffa sin syster. Han vägrade att bo hemma när honhälsade på och tillbringade istället nätterna hos kompisar. Så snart brodern var hemma låste flickan163 Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt, s. 7.164 Ibid s. 9.165 Ibid s. 8.166 Ibid s. 11.167 Rättsfall 3: Umeå tingsrätt, s. 10 f.168 Ibid s. 14.30

in sig på sitt rum. Det kan dock förmodas att det fanns fler omständigheter, än de som framgår avdomen, bakom flickans familjehemsplacering.Enligt moderns vittnesmål skall fadern ha sagt till brodern ”… att [Flicka C] skulle leva enligt derasseder och ej leva som en svensk flicka och att [Brodern] hade i uppdrag att kontrollera [Flicka C:s]klädsel, om hon var ute och dansade och hur hon uppträdde bland sina kompisar.” 169 Uttalandenakan tolkas utifrån en hederskulturell kontext och torde då avse att kontrollera att flickan förhöll sigtill hedersnormerna och de rådande kyskhetsnormerna.Även i detta fall finns omständigheter som tyder på att flickan hade en relation som andra i släkteninte accepterade. Flickan själv hade enligt vittnen sagt att hon blev hotad eftersom ”… hon höll ihopmed en svensk pojke, vilket de inte gillade.” 170 Normer som är knutna till sexualitet aktualiserassåledes även i denna dom. Modern hade talat med brodern med anledning av hoten mot flickan.”[Brodern] svarade att han skulle döda [Flicka C] för att alla sade att hon var en hora och för att honlevde som svenskar och låg med svenska pojkar.” 171 Modern påpekade då att brodern låg medsvenska flickor. Brodern sade då att ”det var en helt annan sak” 172 . Broderns synsätt, enligt domensformuleringar, kan tolkas som ett uttryck för den centrala roll som flickas oskuld har i enhederskulturell kontext. Broderns uttalande ger uttryck för att flickan hade brutit motkyskhetsnormerna och att hennes beteende därmed bringat skam över broderns och släkten. Vidareblir de olika genusrollerna märkbara eftersom broderns sexualitet anses vara ”en helt annan sak”.Broderns resonemang kan tolkas som uttryck för den patriarkala familjestrukturen som råder i enhederskulturell kontext. Genusrollerna är stereotypa och sönerna tillåts betydligt mer frihet ochhandlingsutrymme än döttrarna, som måste underordna sig sina bröder. Flickornas sexualitet i enhederskulturell kontext är central eftersom de förvaltar hedern medan pojkars sexualitet inte harnågon koppling till hedern, så länge den är heterosexuell.7.3.2 FamiljestrukturFamiljen och släktens struktur beskrivs inte i domen. Det finns dock vissa uttalanden som tyder påatt det funnits andra manliga släktingar, förutom brodern och kusinen, som försökt bestämma överflickan. Ett vittne uppgav att ” … [Flicka C] talade också om att några farbröder påverkat brodernatt bestämma över henne.” 173 Även till kvinnan i familjehemmet hade flickan uppgett att ”… honkänt sig hotad av manliga släktingar utan att nämna några namn.” 174 I detta sammanhang synliggörsandra manliga släktingar, kanske ett kollektiv, men domarna utvecklar inte detta.169 Rättsfall 3: Umeå tingsrätt, s. 24.170 Ibid s. 11.171 Ibid s. 23.172 Ibid s. 23.173 Ibid s. 11.174 Ibid s. 12.31

7.3.3 Tidigare våld och hotAv domen framgår att Flicka C hade varit utsatt för hot, dels av en polisanmälan om olaga hot somflickan gjorde mot kusinen och brodern och dels enligt vittnen samt en utredning av socialtjänsten.Enligt den polis som tagit upp en anmälan om olaga hot var flickan rädd för sin bror efter enhändelse, ”då hon trodde att han skulle misshandla henne svårt.” 175 Flickan hade, enligt vittnen, vidflera tillfällen uppgett att hon känt sig hotad av manliga släktingar. Kvinnan i familjehemmetuppgav att ”… hon känt sig hotad av manliga släktingar utan att nämna några namn.” 176 Enligtmoderns vittnesmål hade fadern hotat döda flickan i samband med att vårdnaden om barnenflyttades över från honom till modern. Av flera vittnesmål framgår det att brodern och kusinen vidflera tillfällen hade kallat flickan hora samt hotat att döda henne. Flicka C var rädd och tog hoten påallvar. Motivet till hoten, enligt vittnen, var att flickan hade blivit ”för svensk” 177 , träffat en svenskpojke, samt gjort andra saker de inte gillade. De hot som enligt domen hade uttryckts innan mordetvar alla kopplade till hennes beteende. Om hoten förstås i en hederskulturell kontext tyder de på attflickan hade brutit mot kyskhetsnormerna, enligt brodern och kusinen eller andra släktingar, vilketkan ha föranlett hoten.7.3.4 Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskapDet finns ingenting i domen som tyder på att brodern eller andra släktingar försökt återupprättahedern innan mordet.7.3.5 Gärningen, gärningsmän och motivI närheten av moderns bostad ströps flickan av sin bror och kusin. Gärningsmännen hävdade att detvar ett vanligt gräl som urartade och att flickans död var en olyckshändelse. Enligt brodern hade de“… inte talat om att strypa [Flicka C] och det var inte hans mening att döda henne”. 178 Det kanmycket väl ha varit så som gärningsmännen hävdade men en alternativ tolkning får man genom attta hela flickans livssituation i beaktande. Hennes livssituation präglades av dödshot som varkopplade till hennes beteende och sexualitet, vilket kan ha föregått gärningen. Enligt Wikankaraktäriseras ett hedersmord av ett kollektivt beslut 179 inom hedersgruppen och gärningsmannenmåste följaktligen tillhöra en sådan grupp. Enligt ett vittne hade kusinen sagt att “… han inte kundevara kompis med [Brodern] därför att [Brodern] inte klarade av att döda [Flicka C]”, 180 samt att ”…alla farbröder i släkten tycket illa om [Brodern] för att han inte dödade [Flicka C].” 181 Dessauttalanden tyder på att det funnits en hotbild från andra manliga släktingar samt en press på brodern175 Rättsfall 3: Umeå tingsrätt, s. 12.176 Ibid s. 12.177 Ibid s. 12.178 Ibid s. 21.179 Wikan 2003, s. 164.180 Ibid s. 13.181 Ibid s. 13.32

att döda flickan. Således finns indikationer på att mordet kan ha varit kollektivt sanktionerat meneftersom uppgifterna inte utvecklas i domen kan det inte anses tydligt, enligt min tolkning.7.4 Rättsfall 47.4.1 Levnadsvillkor och normerI domen beskrivs hur Flicka D behandlades av sin familj, men beskrivningarna är motsägelsefulla.Enligt åklagaren förbjöds hon att titta på TV, klä sig som hon ville, att gå på fester och att sminkasig. Hennes bröder fick däremot större frihet. Familjen, enligt vittnesmålen, menade däremot attflickan behandlades med vördnad och respekt. Enligt flickans vittnesmål förekom det att fader slogbarnen. Det framgår även att familjen var religiös. När flickan rymde hemifrån slutade hon att bäraheltäckande klädsel och slöja samt klippte håret. De omständigheter som framgår av domen tyderpå att flickan begränsades och isolerades på ett liknande sätt som Flicka A i rättsfall 1. Tolkaslevnadsvillkoren i ett hederskulturellt sammanhang kan isoleringen ses som ett led i att kontrolleraflickans beteende, framförallt hennes sexualitet.I domen framkommer, enligt de tilltalade, att det var en vanära för familjen att Flicka D hadelämnat hemmet. Att flickan rymde och träffade en man utan föräldrarnas godkännande torde omman väger in att flickans kusin hade friat till henne utgöra ”dubbel” skam. Modern var övertygadom att flickan hade blivit lurad att följa med pojkvännen. Det kan tolkas som att modern genom sittresonemang lade skulden på flickans pojkvän och därför var det hans beteende som hade skadatfamiljens heder. Vilket även synliggörs genom faderns uttalande om att flickans pojkvän hade ”…satt vårt rykte och heder på spel, min son kunde inte gå i skolan och liksom lyfta huvudet blandandra [nationalitet] pojkar och sånt, han var liksom tvungen att gå med nerböjt huvud.” 182 Nerböjthuvud är någonting som återkommer i flera av domarna. Det torde symbolisera skadad heder samtatt skammen blivit offentlig. När flickan återvände hem var fadern besviken och arg över hur honhade betett sig. Han sade att ”… hon hade gjort bort sig och att hon hade skämt ut familjen.” 183Fadern menade att det var olämpligt att försvinna, “… särskilt mot bakgrund av att hon inte vargift.” 184 Uttalandet kan tolkas som ett uttryck för kyskhetsnormerna eftersom fadern ansåg att detvar särskilt olämpligt att försvinna eftersom hon inte var gift. Att flickan sovit borta utan familjenskontroll torde vara tillräckligt för att ifrågasätta hennes kyskhet. Genom sitt handlande hade flickan,enligt fadern, ”förvandlat sig från att vara ett föremål av guld till att vara en rostig metallbit.” 185Uttalandet kan tolkas ge uttryck för att fadern ansåg att flickan hade blivit förstörd p.g.a. yttreförhållanden, av pojkvännen. Om formuleringen tolkas utifrån ett hederskulturellt sammanhang182 Rättsfall 4: Göta hovrätt, s. 17.183 Ibid s. 20.184 Ibid s. 14.185 Ibid s. 17.33

aktualiseras att kvinnan betraktas som en ägodel med ett värde. Genom att försvinna från hemmethade flickan förlorat sitt ekonomiska värde i ett framtida giftermål eftersom hennes kyskhet kundeifrågasättas.7.4.2 FamiljestrukturFamiljen beskrivs relativt ingående i domen och förutom den närmsta familjen nämns tre farbrödervarav den yngre bodde på samma ort. Den äldste farbrodern (Farbroder 1) bodde troligtvis i ettannat nordiskt land med sin son. Modern involverade sin bror, i hemlandet, för att fråga denne områd då flickan hade lämnat hemmet. Utifrån domens formuleringar blir det tydligt att Flicka D:shandlande var en kollektiv familjeangelägenhet. Det var inte bara flickans handlande som angicksläkten, även efter mordet involverades släkten. Både brodern och fadern försökte, efter mordet,kontakta den äldste farbrodern. "Efter händelsen ringde han [Farbroder 1] flera gånger utan att fåtag i denne. Han ville berätta för [Farbroder 1] vad som hänt och få råd om vad han skulle göra.” 186Efter mordet begav sig familjen till farbrodern och dennes son, som friat till flickan. Omhändelseförloppen tolkas utifrån en hederskulturell kontext kan det ses som ett led i ett kollektivtbeslut samt att familjen skulle komma överens om vad som skulle hända efter mordet. Det kan ävenvara ett tecken på att den äldste farbrodern ansågs vara släktens överhuvud.7.4.3 Tidigare våld och hotDet framgår av domen att Flicka D varit utsatt för både hot och fysiskt våld. Enligt flickansvittnesmål förekom det att fadern slog både henne och de övriga syskonen men detta berörs inteytterligare i domen. Brodern hade vid ett flertal tillfällen sagt till familjemedlemmar ochskolpersonal att han skulle döda mannen som Flicka D träffade. Föräldrarna medgav att de hörtsonen uttala hot, vid olika tillfällen, om att han skulle döda flickans pojkvän men dessa förklaradesvara uttryck som han använde för att han var ung och arg. När flickan återvände till hemmet sadefadern att farbröderna befann sig på orten och han hotade henne med att ringa till dem för att bedem döda både henne och pojkvännen. Vidare skall han ha sagt att ”… om [Farbroder 1] hade varithär skulle denne eventuellt ha dödat både henne och [Pojkvännen].” 187 Enligt vittnen i domen hademodern, i telefonsamtal, hotat flickan flera gånger under den tid hon var borta från hemmet. Det ärdock svårt att utläsa av domen om dessa skall anses som hot eller varningar. Exempelvis skallhennes mor vid ett tillfälle ha sagt att ”… hennes farbror [Farbroder 1] och [Kusin] var på väg till[orten där pojkvännen bodde] för att göra henne illa.” 188 Moderns ”hot” kan således förstås somvarningar eller som ett försök att få flickan att komma hem och underordna sig hederskoden. De186 Rättsfall 4: Kalmar tingsrätt, s. 13.187 Rättsfall 4: Göta hovrätt, s. 17.188 Ibid s. 19.34

kan även tolkas som en markering mot att hon hade brutit mot hederskoden, skadat familjens heder,och kunde förvänta sig bestraffning.7.4.4 Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskapDet framgår, enligt alla familjemedlemmars vittnesmål, att flickans kusin hade friat till henne samtatt hon inte ville gifta sig med honom. Inom vissa grupper är det vanligt att gifta sig inom sin egengrupp, t.ex. kusingifte. Det kan bero på att man vill behålla egendomen inom familjen, tryggasläktens fortlevnad eller säkra en fortsatt migration för släkten. 189 Flickans agerande kan förstås somett normbrott mot hederskoden och omgivningens förväntningar på henne som kvinna. I enhederskulturell kontext skall en flicka underordna sig familjens och släktens vilja. Förhållandena fördenna flicka skiljer sig väsentligt från de övriga. I detta fall var det inte flickan som mördades utanhennes pojkvän. Det i sig kan tolkas som en korrigeringsmetod. Skulden för den skadade hedernlades på pojkvännen. Det var hans beteende som hade skadat familjens heder.7.4.5 Gärningen, gärningsmän och motivFlickans pojkvän hade stickskador, på skinkan, i hjärttrakten och på ryggen som orsakat sådanaskador att han till följd av detta avlidit. Det fanns även tecken på trubbigt våld, troligtvis från ettbasebollträ, och brännskador i ansikte samt på kroppen. Brodern menade att han och mannenhamnade i bråk med varandra och att bråket urartade. Han erkände grov misshandel och vållandetill annans död. Familjemedlemmarna nekade till att de skulle ha förekommit familjeråd och att deskulle ha diskuterat eller planerat att ta livet av mannen. I domen finns omständigheter, somredovisats under teman ovan, som tyder på att släkten kan betraktas som en hedersgrupp med enhederskod. Om mordet tolkas i ett hederskulturellt sammanhang kan en viss rationalitet urskiljas.Det fanns en kollektiv heder inom släkten att värna om. Familjen betraktade flickans och mannensrelation som otillåten och den förstörde släktens heder. Rymningen hemifrån medförde attnormbrottet blev känt för omgivningen vilket troligtvis förvärrade situationen. Det är när skammenblir offentlig som den drabbar hedern och först då måste den återupprättas, menar Wikan. 190Familjen menade att mannen hade lurat flickan och således blev det han som bar skulden till denförstörda hedern. Mordet kan då förstås utifrån syftet att återupprätta hedern och ger uttryck för enhederskulturell logik.8 Sammanfattande analysI domarna beskrivs att alla flickor hade stränga regler, om utseende och beteende, att förhålla sigtill. Om dessa regler och begränsningar förstås i ett hederskulturellt sammanhang kan de ses som ettled i kontrollen över flickornas kyskhet, som familjens män förväntas upprätthålla. Att hindra en189 Bredal 2004, s. 5 ff.190 Wikan 2003, s. 11, 21.35

flicka från att gå ut eller umgås med vänner kan tolkas som ett sätt att eliminera risken för att honskall kunna skada familjens heder. Av domarna framgår att det framförallt var män i flickornasnärhet som kontrollerade, hotade och utövade våld mot dem. Enligt Wikan kan en man förlora sinheder om en kvinna som mannen är förmyndare för, dotter, kusin, brorsdotter eller hustru, brytermot normerna. 191 Således kan manliga släktingars kontroll över flickorna förklaras.De omständigheter som framgår av domarna präglas av patriarkala maktstrukturer med tydligagenusroller som var och en av de inblandade förväntades agera efter. Flickorna förväntades varalydiga och underordnade. De kontrollerades av överordnade och närstående män. Av domarnaframgår det att våldshandlingar och hot främst förekom när flickorna begått normbrott kopplade tilldet sexuella beteendet t.ex. haft pojkvän, setts med en pojke eller rymt hemifrån. När en flicka sombefinner sig i en hederskulturell kontext rymmer hemifrån eller sover borta torde det uppstå tvivelom flickans kyskhet. Därför kan ett sådant beteende anses vara ett brott mot kyskhetsnormerna. Attdessa normbrott betraktas vara så allvarliga kan bero på att hedern är kollektiv samt knuten tillflickornas skam som de bär på och som de förväntas förvalta enligt hedersnormerna. 192 Makt,kontroll och våld kan förstås som strategier för att få flickorna att underordna sig normerna ochsåledes ett medel för att se till att familjens heder bevaras. Kvinnorna runt flickorna beskrivsknapphändigt i domarna och förblir relativt dolda, därför är deras agerande svårt att tolka.Mödrarnas ställningstaganden till normer och levnadsregler framgår inte alls av domarna. I tvådomar finns vittnesmål från två systrar. De vittnade trots hot från släkten och deras agerande kantolkas som motstånd mot de rådande normerna. I samma fall försökte mödrarna hindragärningsmännen vid själva gärningen vilket kan tolkas som att de inte stått bakom ett beslut attmörda flickorna. I en dom framkommer det uppgifter som tyder på att modern hade en mer aktiv deli familjens agerande.Gärningarna beskrivs ingående i domarna och kan betraktas som mycket olika och även om var ochen kan ha ett symboliskt värde väljer jag att konstatera att det föreligger skillnader itillvägagångssätt samt gärningarna i övrigt. Däremot finns andra likheter, som att alla gärningsmänvar närstående samt att morden i två fall var planerade, i de övriga två fallen förekommermotstridiga omständigheter. I alla fall förekommer indikationer på att motiven till morden varhedersrelaterade. I tre av fallen förefaller det vara tydligt, då omständigheterna förstås i enhederskulturell kontext. I dessa fall begicks morden utifrån föreställningar om att morden skulleåterupprätta hedern, vilket synliggör logiken bakom hedersmord. I en av domarna var det en mansom mördades. Men rationaliteten bakom mordet kan tolkas vara den samma. Familjen hadeförlorat sin heder eftersom deras dotter hade lämnat hemmet och rymt till mannen. Familjen191 Wikan 2003, s. 70.192 Ibid s. 70.36

menade att mannen hade lurat flickan att lämna hemmet. Således kunde mannen skuldbeläggas ochgenom att mörda honom torde familjen anse att deras heder var återupprättad. Det är tydligt utifrånhur resonemangen formulerats i domarna att gärningsmännen skuldbelägger offren. Kurkiala menaratt det som skiljer hedersrelaterat våld från annat våld är att ett kollektiv står bakom handlingarnaoch anser sig ha rätten på sin sida. 193 En formulering såsom den beskrivs i en av domarna, belyserKurkialas resonemang; ”Jag vittnar här att min bror hade rätten att döda sin dotter eftersom hanräddade resten av familjen undan splittring.” 194I ett av fallen saknas uppgifter för att det skall vara möjligt att tolka om flickan befunnit sig i enhederskulturell kontext. Det framkommer att det funnits normer kopplade till beteende ochsexualitet men motivet blir inte uppenbart utifrån omständigheterna som redovisas i domen. För attett mord ska kunna betecknas som ett hedersmord måste gärningsmannen tillhöra en hedersgruppmed en hederskod, menar Wikan. 195 I detta fall blir en sådan hedersgrupp inte synlig eftersomomständigheterna som redovisas i domen är knapphändiga.9 Avslutande diskussionSyftet med denna studie var att utveckla kunskap om och förståelse för fyra mord, som i media lyftsfram och benämnts som hedersmord. Avsikten var att undersöka om dessa mord haft förankringar ien hederskulturell värdegrund samt att försöka identifiera eventuella gemensamma brottsmönsteroch omständigheter kring brotten. Resultatet och analysen visar att det finns gemensammaomständigheter i domarna, som kan sammanfattas under studiens olika teman:1. Levnadsvillkor och normer: Flickorna begränsades och kontrollerades av sin släkt, framförallt avmännen. Alla flickor hade rymt hemifrån (en var familjehemsplacerad). Det fanns normer koppladetill flickornas beteende och sexualitet, som alla flickor hade överträtt.2. Familjestruktur: Familjerna hade en patriarkal uppbyggnad, 196 tydliga genusroller och kollektivbaseradfamiljesyn. Flickorna förväntades underordna sig kollektives krav och normer.3. Tidigare våld och hot: Alla flickor hade varit utsatta för hot och nedsättande skällsord, ofta isamband med normbrott enligt hedersideologin och kyskhetsnormerna. Utifrån domarna framkomdet att två av flickorna varit utsatta för våld. I ett av fallen var misshandeln direkt kopplad tillflickans sexualitet och beteende.4. Korrigeringsmetoder och arrangerat äktenskap: Arrangerade äktenskap diskuterades i tre falloch hade planerats i två fall. Korrigeringsmetoder hade förekommit i två fall; arrangerat äktenskapoch exil (förutom mord i alla fyra fall).193 Kurkiala 2005, s. 234.194 Rättsfall 1: Uppsala tingsrätt, s. 20.195 Wikan 2003, s. 199.196 I en dom saknas uppgifter om andra familjemedlemmar och strukturen synliggörs således inte.37

5. Gärningen, gärningsmän och motiv: Gärningsmännens heder ansågs skadad på grund avflickornas beteende. Offret skuldbelades implicit i tre av fallen. Gärningarna var troligtvisplanerade, vilket kan anses vara tydligt i två av fallen. Alla gärningsmän var närstående män. I tvåav fallen var gärningsmännen bröder och under 18 år. I domarna fanns indikatorer på att mordengenomfördes för att återupprätta familjernas heder.Det framgår av studien att hedersrelaterat våld är ett komplext fenomen och att genus, makt, ålder,kultur, samhällsstrukturer, religion, traditioner, normer samt samhälls- och individsyn är centralafaktorer i en hederskulturell kontext. Det således viktigt att se flickornas livssituationer för attkunna urskilja en hederskulturell kontext. Om man endast fokuserar på brottet synliggörs inte detförtryck och den hotbild som flickorna i dessa fall varit utsatta för. I metodavsnittet beskrivs hurtextens mening blir synlig med hermeneutisk tolkning. Först genomfördes en översiktlig läsning föratt få en helhetsbild, efter det fokuserades på vissa delar och sedan sattes texten ihop igen och för attfå en ny innebörd. På samma sätt blir flickornas situationer synliga. En helhetsbild kanske inte sägerså mycket vid en första anblick men efter en analys av enskilda delar skapas en sammanhängandebild som synliggör flickornas situationer. Ett liknande perspektiv förespråkas av Eldén ochWesterstrand (2004) som kallar det ett sammanhållet perspektiv. De menar att ett sammanhålletperspektiv på våld är en förutsättning för att synliggöra våldsutsatta kvinnors livssituationer. 197Analysen visar vidare att det i tre av domarna finns omständigheter som indikerar att offrenbefunnit sig i en hederskulturell kontext, att morden varit hedersrelaterade och haft förankringar i enkulturspecifik värdegrund. Det framgår vidare att det inom familjerna funnits ett kollektivtnormsystem vilket rättfärdigat våld, hot och förtryck för att upprätthålla familjens heder. I en avdomarna som ligger till grund för studien är offret en man och jag menar att mordet kan kopplas tillhederskulturella normer samt att logiken bakom mordet blir synlig i en hederskulturell kontext.Således drabbas inte endast kvinnor av hedersrelaterat våld och en förklaringsmodell som enbartutgår från patriarkalt strukturellt våld mot kvinnor förlorar en del av sitt förklaringsvärde.Emellertid måste studien ses som begränsad och generaliseringar skall göras med stor försiktighet.Jag har utgått från fyra domar, som i media kallats hedersmord, och kan således endast uttala migom just dessa domar. Maktstrukturer, normer knutna till sexualitet samt tidigare hot och våld skulletroligtvis påträffas även i andra domar, oavsett om det gäller hedersrelaterade brott eller inte.Utgångspunkten i denna studie är att det finns kulturrelaterade förklaringar till hedersrelaterat våld.En svår fråga som aktualiseras är vad som skall accepteras inom ramen för en viss grupps kultur.Med utgångspunkt av FN:s resolution 55/66 om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn 198197 Eldén & Westerstrand 2004.198 A/RES/55/56, 31 January 2001.38

som fastställt att hedersrelaterat våld är en kränkning av de mänskliga rättigheterna kan våldetaldrig rättfärdigas, oavsett om det sker med hänvisning till religion, kultur eller sedvänja. Det ärmånga forskare som motsätter sig kulturella förklaringar till våld. Dessa forskare menar att det ärrasistiskt, förfrämligande eller att det osynliggör de universella patriarkala strukturerna. 199 Det ärviktigt att vara medveten om det föreligger risker med ett kulturrelaterat synsätt. Min avsikt är inteatt stämpla en hel kultur eller dölja annat våld utan min avsikt är att belysa hur vissa brottlegitimeras utifrån en kollektivt delad värdegrund.Kritikerna mot ett perspektiv som kopplar samman våld och kultur har ifrågasatt varför våld av mänmed invandrarbakgrund skall ses som en annan kategori än våld av svenska män. De anser att ensådan kategorisering är en del av den strukturella diskrimineringen mot invandrare. 200 Jag vill vändapå resonemanget. Kanske borde våld mot kvinnor särskiljas i många olika kategorier för attsynliggöra om det finns en rationalitet bakom handlingarna. Traditionellt sätt förklaras ofta dödligtvåld mot kvinnor i nära relationer med individförklaringar såsom att gärningsmannen lider avpsykisk störning, sjukdom eller är socialt marginaliserad. 201 Med sådana individorienteradeförklaringar kan det vara svårt att uppfatta bakomliggande mönster liksom alltför generellaförklaringar kan gå miste om dimensioner och olikheter i våldet. Samma tolkningsmodell kanskeinte är aktuell för alla situationer av våld mot kvinnor. Jag vill med viss försiktighet hävda atthedersrelaterat våld ger ytterligare en dimension till våld mot kvinnor då dessa brott harförankringar i en kulturspecifik värdegrund.Avslutningsvis vill jag nämna några ord om omständigheter som framkommer i domarna men somligger utanför studiens syfte men likväl bör belysas. Det skiljer tio år mellan domarna som ligger tillgrund för denna studie. Det innebär att jag har en tidsaxel på tio år att förhålla mig till. Jag kankonstatera att mycket har hänt under dessa år. Den debatt som pågått i samhället om hedersrelateratvåld har även påverkat rättsväsendet. I den äldsta domen väljer åklagaren att åtala de ”uppenbara”gärningsmännen. Trots en hotbild som är uppenbart vidare och som omfattar våld och hot frånandra manliga släktingar. Eftersom domstolen endast skall förhålla sig till åklagarens åtal ochgärningsbeskrivning osynliggörs offrets våldsverklighet. Den senaste domen är den enda somuttryckligen berör begreppet hedersrelaterat och där åklagaren försöker bevisa att andra i familjenvarit delaktiga i gärningen som medgärningsmän, medhjälpare eller anstiftare. Omständigheter somtyder på en hederskulturell kontext lyfts tydligt upp av åklagaren och domstolen måste förhålla sigtill att gärningen påstås vara kollektivt sanktionerad och utförd.199 Se t.ex. Kamali SOU 2005:41 s. 56; Jfr SOU 2006:79, de los Reyes 2004 s. 101 ff.200 Ibid.201 Se BRÅ-rapport 2001:11, Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer; BRÅ-rapport 2002:14, Våld mot kvinnor i nära relationer. En kartläggning.39

10 Framtida forskningUnder arbetet med denna uppsats har många frågor dykt upp. Hedersrelaterade mord ochhedersrelaterat våld är ett komplext problem som är relativt outforskat. Det vore intressant att göraen jämförande studie med mord som inte definieras som hedersrelaterade. Vilka likheter ochskillnader skulle föreligga och hur skulle sammanhangen se ut? Utifrån ett feministiskt perspektivskulle det vara av intresse att undersöka konstruktionen av genus i en hederskulturell kontext. Hurkonstrueras femininiteter och vilken typ av femininitet vill flickorna iscensätta? Den forskning somfinns är framförallt inriktad på kvinnor samt att normerna i en hederskulturell kontext är starktknutna till kvinnors sexualitet. Det saknas således forskning om männens roll som offer i enhederskulturell kontext. Vidare forskning om hedersmord på män är att önska. Forskning kringhedersrelaterade brott har framförallt skett genom teori. Därav behövs utökade kunskaper om hurfenomenet fungerat i praktiken. Det behövs även kunskap om omfattningen av problemet. Sådanforskning är i dagsläget svår att genomföra eftersom det saknas en enhetlig definition avhedersrelaterat våld samt att det inte finns någon brottsrubricering i polisens system förhedersrelaterade brott.40

11 ReferenserLitteraturAl Baldawi, R. (2003). Migration och familjestruktur. I Ahmadi, N. (red.). Ungdom, Kulturmöten,identitet. Stockholm: Liber, s. 146-178.Bergström, G & Boréus, K. (red.)(2005). Textens mening och makt. Metodbok isamhällsvetenskaplig textanalys. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.Berniz, U. (red.) (2000). Finna rätt- juristens källmaterial och arbetsmetoder. 6. uppl. Stockholm:Norstedts juridik.Bredal, A. (1999). Vi er jo familie. Arrengerte ektenskap og felleskap blant unge norske-asiater.Universitetet i Oslo.de los Reyes, P. (2004) Kulturella steriotypier och våldsoffrens utsatthet. I Lindgren, R.,Pettersson, K-Å. & Hägglund, Bo, (red.). Utsatta och sårbara brottsoffer. Stockholm: Jureförlag, s. 101-118.Eldén, Å. (2003). Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder.Uppsala Universitet.Eldén, Å,. & Westerstrand, J. (2004). Hederns försvarare. Den rättsliga Hanteringen av etthedersmord. I Kvinnovetenskaplig tidskrift. Vol. 3 Stockholm: FöreningenKvinnovetenskaplig tidskrift, s. 35-56.Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2003). Metodpraktikan: konsten attstudera samhälle, individ och marknad. 2. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik.Granström, Görel. (2005). Att arbeta med juridiskt material- metodologiska möjligheter ochproblem. I Roxell, L & Tiby, E. (red.).”Metodantologin” Frågor, fält och filter. Lund:Studentlitteratur, s. 156-169.Jemteborn, A. (2005). ”Att stå på sig, på egna ben”- En fallstudie om en flicka i en hederskulturoch hennes motstånd mot att inordna sig efter släktens krav. Akademitryck: StockholmsUniversitet.Kamali, Masoud. (2004). Media, experter och rasismen. I Stieg, Larsson. (red.). Debatten omhedersmord: feminism eller rasism. Stockholm: Svartvitts förlag, s. 20-33.Kurkiala, M. (2005). I varje trumslag jordens puls. Stockholm: Ordfront.Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.Lander, I. (2003) Genus, normalitet och avvikelse. Med kroppen som utgångspunkt. I Lander, I.,Pettersson, T. & Tiby, E. Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet. Genusperspektivinom svensk kriminologi. Lund: Studentlitteratur, s. 21-45.May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.Sarnecki, J. (2003). Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur.Schlytter, A. (2004). Rätten att själv få välja. Om kön, mångkulturalism och socialt arbete. Lund:Studentlitteratur.Wikan, U. (2003). En fråga om heder. Stockholm: Ordfront.Rapporter och offentligt tryckBrottsförebyggande rådet (2001). Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer, Brå-rapport 2001:11Stockholm: Fritzes.Brottsförebyggande rådet (2002). Våld mot kvinnor i nära relationer. En kartläggning. Brå-rapport2002:14. Stockholm: Fritzes.41

Länsstyrelsen Stockholms län, 18 projekt till stöd för flickor och unga kvinnor som riskerar attutsättas för så kallat hedersrelaterat våld. Länsstyrelsen i Stockholms län. Hämtad frånwww 2006-12-10, http://www.ab.lst.seKriminologiska institutionen (2005). Remiss på betänkandet Slag I luften. En utredning ommyndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) från Kriminologiska institutionen,Stockolms universitet (N2004/9764/JÄM), Dnr U14/2005. Hämtad från www 2007-01-10,http://www.crim.su.seKvinnoforum (2006) Hedervärt- att arbeta med heder och ungdomar. Hämtad från www 2006-12-19, http://www.kvinnoforum.se/Regeringskansliet. (2005). Patriarkalt våld som hot mot mänsklig säkerhet. Hämtad från www2006-12-10, http://www.sweden.gov.se/Regeringens faktablad ( rev. uppl. oktober 2006) Insatser för ungdomar som riskerar att utsättasför hedersrelaterat våld och förtryck.SOU 2006:79. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Integrationenssvarta bok, agenda för jämlikhet och social sammanhållning. Integrations- ochjämställdhetsdepartementet. Hämtad från www 2007-01-19, http://www.regeringen.seSOU 2005:41. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Bortom Vi ochDom Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering.Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Hämtad från www 2007-01-19,http://www.regeringen.seSOU 2006:73. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Den segrandeintegration genom social sammanhållning och dess hinder. Integrations- ochjämställdhetsdepartementet. Hämtad från www 2007-01-19, http://www.regeringen.seSOU 2002:13. Vår anhöriginvandring. Justitiedepartementet Anhörigkommittén. Hämtad frånwww 2007-01-19, http://www.regeringen.seUN Document A/RES/55/56. (31 January 2001). Working towards the elimination of crimesagainst women committed in the name of honour. United Nations. General Assembly.Hämtad från www 2007-01-20, http://www.un.orgUN Document A/RES/57/179. (30 January 2003). Working towards the elimination of crimesagainst women committed in the name of honour. United Nations. General Assembly.Hämtad från www 2007-01-20, http://www.un.orgUN Document A/RES/59/165, (10 February 2005). Working towards the elimination of crimesagainst women committed in the name of honour. United Nations. General Assembly.Hämtad från www 2007-01-20, http://www.un.orgUN Document A/RES/55/111, (12 March 2001). Extrajudicial, summary or arbitrary executions.United Nations. General Assembly. Hämtad från www 2007-01-20, http://www.un.orgUN Document E/CN.4/2002/83, (31 January 2002). The integration of the human rights of womenand the gender perspective. Violence against women. Report of Special Rapporteur onviolence against women, its causes and consequences, Ms. Radhika Coomaraswamy.United Nations, Economic and Social Council. Hämtad från www 2007-01-20,http://www.un.orgUN Document A/57/169. (2 July 2002). Working towards the elimination of crimes against womencommitted in the name of honour. Report of the Secretary-General. United Nations,General Assembly. Hämtad från www 2007-01-20, http://www.un.orgUN Document A/61/122/Add.1. (6 July 2006). In-depth study on all forms of violence againstwomen. Report of the Secretary-General. United Nations, General Assembly. Hämtad frånwww 2007-01-20, http://www.un.orgVetenskapsrådet, forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.Hämtad från www 2007-02-23, http://www.vr.se/download/42

Åklagarmyndigheten (2006) Hedersrelaterat våld. Handbok. Utvecklingscentrum. Hämtad frånwww 2006-01-16, http://www.aklagare.se/43