Hedersmord? En kvalitativ analys av domar - Kriminologiska ...

sjuk i huvudet. Ingen far skjuter sin egen dotter.” 163Vid ett senare tillfälle motsägs hansresonemang av honom själv. Vid polisförhören uppgav fadern att han under fem, sex månader ”lektmed de tankarna” 164 att döda sin dotter.Han hade inte i förväg bestämt sig för att skjuta [Kvinna B] men hon lämnade dem inte ifred. Han förstod att haninte skulle bli kvitt henne. Att skjuta henne var den enda lösningen. Det fanns ingen annan utväg. Nu är allaproblem lösta. [Kvinna B] var problemet. 165Enligt systerns vittnesmål, så som det formulerats i domen, så trodde fadern och släkten attproblemet försvunnit genom kvinnans död. Uttalandet tyder på att mordet var ett kollektivt beslutsom hade sanktionerats av släkten:Han har utfört själva gärningen men det är flera i släkten som ligger bakom. Det har funnits en press på fadern attutföra mordet. Han och släkten tror att problemen försvunnit genom [Kvinna B:s] död. I faderns och släktensögon har familjens heder återupprättats. 166Om synsättet tolkas i ett hederskulturellt sammanhang synliggörs hedersmordets logik. Fadern hadesagt att problemen med kvinnan började när han såg henne med en pojke på stan. En tolkningutifrån en hederskulturell kontext innebär att hennes beteende var problemet, hon bröt mothederskoden och kyskhetsnormerna, och det skadade familjens heder. Om släktens problemförsvunnit i och med kvinnans död måste det tolkas som att hennes beteende och kropp varproblemet. Mordet kan då förstås som en rationell handling, utifrån normer som möjliggör attfamiljens heder återupprättas. I tingsrätten ville ingen av släktingarna, förutom ena systern, vittnaom händelsen. Modern och svågern avlade, med stöd av rättegångsbalken, inget vittnesmål.Kusinen vittnade men enligt honom mindes han ingenting av den aktuella händelsen eller dagen.Det blir således tydligt att släkten slöt upp kring gärningsmannen.7.3 Rättsfall 37.3.1 Levnadsvillkor och normerI domen framgår det att Flicka C var frivilligt familjehemsplacerad på en annan ort än hemorten.Enligt en socialsekreterares vittnesmål var det något problem mellan syskonen. ”Det kom på tal att[Brodern] och [Flicka C] inte kom sams. Orsaken berördes dock inte närmare.” 167 En vän tillbrodern uppgav att: ”Anledningen till att de var ovänner var att [Flicka C] stuckit till Stockholm ochgjort andra saker som de ogillade.” 168 Även modern hade uppfattat att det var något som var fel.Enligt moderns vittnesmål ville brodern inte träffa sin syster. Han vägrade att bo hemma när honhälsade på och tillbringade istället nätterna hos kompisar. Så snart brodern var hemma låste flickan163 Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt, s. 7.164 Ibid s. 9.165 Ibid s. 8.166 Ibid s. 11.167 Rättsfall 3: Umeå tingsrätt, s. 10 f.168 Ibid s. 14.30