Hedersmord? En kvalitativ analys av domar - Kriminologiska ...

vägen.” 156 I en hederskulturell kontext kan begreppet hora utgöra en kränkning men kan ävenförstås som ett förtäckt hot. 157 Våld och hot i en hederskulturell kontext kan tolkas som, förutommarkeringar om att kvinnan brutit mot hederskoden, planerade straff som syftar till att förmåkvinnan att anpassa sig till hedersnormerna och bete sig enligt kontextens rådande kvinnoideal såsom lydig och underordnad.7.2.4 Korrigeringsmetoder och arrangerade äktenskapKvinnan ville gifta sig med sin pojkvän och dennes fader och farmor hade vid ett möte medkvinnans släkt bett om tillåtelse för att de båda skulle få gifta sig. Hela släkten inblandades, även desom inte bodde i Sverige. Giftermålet accepterades inte. ”Man ansåg att om man lät [Kvinna B]gifta sig med en svensk man så skulle även andra av släktens flickor vilja göra det.” 158 Det framgårav uttalandet att giftermål för kvinnan var en angelägenhet för släkten, inte ett individuellt val.Agerandet synliggör hur individens intresse underordnas det som anses bäst för kollektivet.Enligt faderns vittnesmål hade han försökt förmå både polisen och kommunen att se till att kvinnanlämnade bostadsorten. Hon kunde bo var hon ville, bara inte där släkten bodde. Det framgår avdomen att kvinnan flyttade till en annan stad för att studera. Wikan beskriver en korrigeringsmetodsom hon kallar exil som kan rädda hedern utan att någon berövas livet. Den innebär att den sombringar skam över familjen blir utstött och förvisas från orten där släkten bor. Den som befinner sigi exil kan inte ta sig rättigheter utan släkten bestämmer om personen skall tas till nåder. 159 Kvinnanbesökte staden trots faderns krav på att hon inte fick och detta kan tolkas som att hon begickytterligare ett normbrott, enligt Wikans resonemang. 1607.2.5 Gärningen, gärningsmän och motivFader avlossade först ett skott mot Kvinna B som träffade huvudet, och hon ramlade bakåt. Modernoch den yngsta systern försökte fösa ut fader ur lägenheten men han tog sig in i lägenheten igen ochsköt ytterligare ett skott, på mycket nära håll, i kvinnans huvud. Både före och efter skottlossningensade, enligt systerns vittnesmål, fadern till kvinnan: ”jävla hora. Varför kom du in i min familj.” 161 Itingsrätten erkände 162 fadern att han hade berövat Kvinna B livet men nekade till att det varplanerat. Enligt faderns vittnesmål var det en ren tillfällighet att han tog med sig vapnet. Hanbrukade”… bära det på sig vissa dagar när han dricker alkohol och inte är ’lugn i huvudet’. Han var156 Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt, s. 11.157 Jfr Schlytter 2004, s. 46.158 Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt, s. 11.159 Wikan 2003, s. 162.160 Ibid s. 10.161 Rättsfall 2: Uppsala tingsrätt s. 10.162 I hovrätten ändrade fadern sin version av händelseförloppet och hävdade att en annan man hade dödat Kvinna B och tvingade honom att ta på sigskulden. Dessutom tonade han ner omständigheterna av familjekaraktär t.ex. menade han att problemen med dottern inte hade varit så allvarliga samtatt han inte hade varit emot hennes giftermålsplaner.29