13.07.2015 Views

Hedersmord? En kvalitativ analys av domar - Kriminologiska ...

Hedersmord? En kvalitativ analys av domar - Kriminologiska ...

Hedersmord? En kvalitativ analys av domar - Kriminologiska ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Jag uppfattar inte detta ställningstagande som att Eldén bytt ståndpunkt utan snarare som attförfattaren ger uttryck för att det inom alla kulturer finns ett pågående kvinnoförtryck och att våldetmåste ses i sitt sammanhang och knytas till könade praktiker. Eldén och Westerstrand motsätter sigett åtskillnadstänkande som skiljer olika våldsformer från varandra och där våldet skiljs från sittsociala och kulturella sammanhang. <strong>En</strong> sådan åtskillnad bidrar till att förklara våld och övergreppsom marginella fenomen vilket, enligt författarna, understödjer mäns kontroll över kvinnor ochsamtidigt döljer våld. 26 Eldén och Westerstrand argumenterar för ett sammanhållet perspektiv påkvinnors våldsverklighet vilket innebär att man ser samband mellan olika våldsformer exempelvisvardagliga hot och grova våldshandlingar. 27 De refererar till den omfångsundersökning sompublicerats i Slagen dam (2001) 28 . Undersökningens utgångspunkt är att utmana åtskillnadstänkandetoch istället <strong>analys</strong>era mäns våld mot kvinnor med ett sammanhållet perspektiv. 29 Iundersökningen användes en mycket vid definition <strong>av</strong> våld vilket kan förklara att nära hälften <strong>av</strong>alla kvinnor uppgivit att de utsatts för våld <strong>av</strong> en man. Mot bakgrund <strong>av</strong> dessa siffror hävdade deansvariga för undersökningen att våld mot kvinnor borde ses som normalitet. Resultaten visadeäven att de män som utövat våld mot kvinnor inte kunde reduceras till <strong>av</strong>vikande individer. Slagendam och omfångsundersökningen har kritiserat mycket bl.a. för den vida våldsdefinitionen, 30 menEldén och Westerstrand berör inte kritiken.2.1.3 Ett intersektionellt perspektivEtt annat framträdande perspektiv fokuserar på strukturell diskriminering och menar attkulturförklaringar till hedersrelaterat våld handlar om en ökad samhörighetskänsla mellan svenskaroch distansering till invandrare. 31 Gemensamt för dessa forskare är att de utgår från ettintersektionellt perspektiv och fokuserar på maktobalanser samt försöker integrera etnicitet, klassoch genusperspektiv. I slutrapporten från utredningen om makt, integration och strukturelldiskriminering Integrationens svarta bok (2006) 32 föreslås att regeringens uppdrag omhedersrelaterat våld omformuleras till att inte göra skillnad på ”invandrares” och ”svenskars” våldmot kvinnor, då detta anses innebära diskriminering <strong>av</strong> invandrare. <strong>En</strong>ligt slutrapporten medförresonemang som kopplar samman våld och kultur att de brott mot kvinnor som begås <strong>av</strong> svenskamän förbises. Våldet reduceras istället till kulturyttringar, och kultur definieras som statiskt,naturligt och ogenomträngligt. 33 Det bidrar till att ”andra kulturer” ses i kontrast till ”vår kultur”26 Eldén & Westerstrand 2004, s. 39.27 Ibid s. 36.28 Ibid s. 39; Jfr Eldén 2003, s. 87 f.29 Ibid s. 39 f.30 Se t.ex. Remiss på betänkandet Slag I luften. <strong>En</strong> utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) från <strong>Kriminologiska</strong> institutionen,Stockolms universitet (N2004/9764/JÄM), Dnr U14/2005.31 SOU 2005:41, s. 55.32 SOU 2006:79.33 SOU 2006:73, s. 76.7

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!