13.07.2015 Views

Hedersmord? En kvalitativ analys av domar - Kriminologiska ...

Hedersmord? En kvalitativ analys av domar - Kriminologiska ...

Hedersmord? En kvalitativ analys av domar - Kriminologiska ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

men det finns uttalanden som tyder på att släkten hade en patriarkal struktur. Ett sådant uttalande äratt modern under hovrättsförhandlingen framförde att hon var beredd att vittna om Farbroder 2, iegenskap <strong>av</strong> äldste närvarande manlige representant för familjen, g<strong>av</strong> henne tillstånd till detta. Dettauttalande i kombination med systerns vittnesmål, att ”Farbröderna tyckte att [Fadern], som hade åttabarn, inte orkade med problemen med sina döttrar och han överlämnade därför åt [Farbroder 2] attbestämma över dem” 123 , belyser den äldste farbroderns överordning. Vi kan inte veta varför fadernöverlät ansvaret över döttrarna till farbrodern men omständigheten bör likväl belysas. I enhederskulturell kontext är det vanligt att familjen har en patriarkal och hierarkisk struktur. I toppenfinns fadern och andra män. Vem som är släktens överhuvud kan variera och beror påfamiljesituationen. Längst ner befinner sig släktens döttrar och de måste således underordna sigbrödernas, faderns och släktens kr<strong>av</strong>. 124 Ansvaret överlämnades till den äldste farbrodern sombodde i Sverige. Det kan därför tolkas som att den äldste farbrodern ansågs vara familjensöverhuvud i Sverige och således den som hade det yttersta ansvaret för familjens överlevnad, rykteoch heder. Faderns agerande blir då logiskt och förståligt.När flickan återvände hem efter rymningarna ville fadern att hon skulle be farbröderna om ursäktvilket hon vägrade. Att flickan vägrade be sina farbröder om ursäkt kan förstås som att honytterligare trotsade de rådande (genus)normerna och vägrade att underordna sig faderns kr<strong>av</strong>.Faderns begäran samt farbrödernas engagemang indikerar att försvinnandet var hela släktens angelägenhet.I en hederskulturell kontext är familje- och samhällssynen ofta kollektiv och varje enskildfamiljemedlems agerande angår hela familjen. Ett kollektivbaserat synsätt innebär att gruppen,familjen eller släkten har den viktigaste betydelsen. Individen och dess behov ses som underordnadegruppens intresse. 125 Det innebär att individen måste tänka på familjens bästa framför det egn<strong>av</strong>älbefinnandet. 1267.1.3 Tidigare våld och hotI domen förekommer inga uppgifter som visar att Flicka A hade varit utsatt för fysiskt våld föremordet. Däremot kan faderns och farbrödernas uttalanden, om att de inte skulle låta flickan leva, tillolika personer inom släkten, tolkas som hot. Fadern hade, enligt systerns vittnesmål, sagt att ”…han skulle skjuta [Flicka A] med trettio skott därför att hon inte lyssnade på vad han sade och attdetta inte var bra för familjens rykte.” 127 Hot i en hederskulturell kontext kan tolkas vara ett sätt attmarkera för flickan att hon har brutit mot hederskoden och agerat i strid med normerna för hur enkvinna förväntas agera. Ytterligare en omständighet skall belysas och det är att flickan rymde123 Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 12.124 Al Baldawi 1998, s. 153.125 Wikan 2003, s. 73.126 Ibid s. 224; jfr Al Baldawi 1998, s. 154 f.127 Rättsfall 1: Stockholms tingsrätt, s. 12.24

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!