Hedersmord? En kvalitativ analys av domar - Kriminologiska ...

arrangemanget. Inom vissa grupper är giftermål inom släkten vanligt och kan ses som ett sätt attsäkra att egendom stannar inom familjen. 76 Anja Bredal undersöker i avhandlingen Vi er jo enfamilie (2004) praktiserandet av arrangerade äktenskap. Bredal intervjuade kvinnor och män medrötter i Pakistan, Indien och Sri Lanka som bor i Norge. Utifrån deras perspektiv analyserades derasupplevelser under olika teman: deltagande, acceptans, motstånd och inflytande. Bredal kommerfram till att äktenskapet ses som hela familjens angelägenhet. Äktenskapet i detta sammanhangförstås då som en allians mellan två familjer och arrangeras utifrån gruppens intresse och behov.Vidare framkom att kontrollen av flickornas sexualitet är viktig för familjen om de vill få sin dottergift. Enligt Bredal är arrangerade äktenskap vanligt förekommande i länder med familje- ochgruppcentrerad ideologi.3.4 Kulturrelaterade förklaringar av hedersrelaterade mordHedersmord har sin grund i specifika föreställningar som existerar i vissa miljöer inom allareligioner och trosuppfattningar. Fenomenet förekommer bland enstaka grupper och regioner ochdet handlar snarare om tradition än religion. 77 Hedersmord kan ses som ett sätt att återställaordningen när en familjemedlem har skadat hedern. 78 Det aktualiseras endast i extrema fall dåhedern inte kan återupprättas på något annat sätt. Ett alternativ till mord kan vara att gifta bortflickan som hotar hedern eller skicka hem henne till hemlandet eller genom exil förvisa henne frånstaden där släkten bor. 79 Hedersmord och hedersrelaterat våld måste ses i en kulturell kontext ochförstås utifrån de normer och traditioner som råder inom en grupp eller ett samhälle, menar Wikan.Förklaringar av hedersrelaterat våld med fokus på kulturspecifika traditioner betonar kulturellt ochhistoriskt formade skillnader i genusrelationer i olika kulturella gemenskaper. 80 Utgångspunkten äratt släktens heder är knuten till kvinnornas sexualitet och att en kvinnas kyskhet och sexualitet ärsläktens angelägenhet. Släktens rättigheter står över individen, som har en skyldighet att underkastasig kollektivet. 81 Den kollektiva värdegrunden, hedersideologin, legitimerar våld för att upprätthållafamiljens heder. 82 Eftersom hedersideologin möjliggör att en familjs heder återupprättas genommord skall hedersmord ses som en genomtänkt och rationell handling. 83Enligt Wikan drabbar hedersrelaterat våld inte endast kvinnor och skall således inte ses inom ramenför strukturellt våld mot kvinnor eller som ett globaliserat kvinnoförtryck. Detta våld lyder under en76 SOU 2002:13, s, 193 f.77 Wikan 2003, s. 244 f.78 Kurkiala 2005, s. 234.79 Wikan 2003, s. 161 f.80 Kurkiala 2005, s. 187.81 Wikan 2003, s. 39.82 Kurkiala 2005, s. 202.83 Jfr Wikan 2003, s. 165; Kurkiala 2005, s. 179 ff.12