Hedersmord? En kvalitativ analys av domar - Kriminologiska ...

som fastställt att hedersrelaterat våld är en kränkning av de mänskliga rättigheterna kan våldetaldrig rättfärdigas, oavsett om det sker med hänvisning till religion, kultur eller sedvänja. Det ärmånga forskare som motsätter sig kulturella förklaringar till våld. Dessa forskare menar att det ärrasistiskt, förfrämligande eller att det osynliggör de universella patriarkala strukturerna. 199 Det ärviktigt att vara medveten om det föreligger risker med ett kulturrelaterat synsätt. Min avsikt är inteatt stämpla en hel kultur eller dölja annat våld utan min avsikt är att belysa hur vissa brottlegitimeras utifrån en kollektivt delad värdegrund.Kritikerna mot ett perspektiv som kopplar samman våld och kultur har ifrågasatt varför våld av mänmed invandrarbakgrund skall ses som en annan kategori än våld av svenska män. De anser att ensådan kategorisering är en del av den strukturella diskrimineringen mot invandrare. 200 Jag vill vändapå resonemanget. Kanske borde våld mot kvinnor särskiljas i många olika kategorier för attsynliggöra om det finns en rationalitet bakom handlingarna. Traditionellt sätt förklaras ofta dödligtvåld mot kvinnor i nära relationer med individförklaringar såsom att gärningsmannen lider avpsykisk störning, sjukdom eller är socialt marginaliserad. 201 Med sådana individorienteradeförklaringar kan det vara svårt att uppfatta bakomliggande mönster liksom alltför generellaförklaringar kan gå miste om dimensioner och olikheter i våldet. Samma tolkningsmodell kanskeinte är aktuell för alla situationer av våld mot kvinnor. Jag vill med viss försiktighet hävda atthedersrelaterat våld ger ytterligare en dimension till våld mot kvinnor då dessa brott harförankringar i en kulturspecifik värdegrund.Avslutningsvis vill jag nämna några ord om omständigheter som framkommer i domarna men somligger utanför studiens syfte men likväl bör belysas. Det skiljer tio år mellan domarna som ligger tillgrund för denna studie. Det innebär att jag har en tidsaxel på tio år att förhålla mig till. Jag kankonstatera att mycket har hänt under dessa år. Den debatt som pågått i samhället om hedersrelateratvåld har även påverkat rättsväsendet. I den äldsta domen väljer åklagaren att åtala de ”uppenbara”gärningsmännen. Trots en hotbild som är uppenbart vidare och som omfattar våld och hot frånandra manliga släktingar. Eftersom domstolen endast skall förhålla sig till åklagarens åtal ochgärningsbeskrivning osynliggörs offrets våldsverklighet. Den senaste domen är den enda somuttryckligen berör begreppet hedersrelaterat och där åklagaren försöker bevisa att andra i familjenvarit delaktiga i gärningen som medgärningsmän, medhjälpare eller anstiftare. Omständigheter somtyder på en hederskulturell kontext lyfts tydligt upp av åklagaren och domstolen måste förhålla sigtill att gärningen påstås vara kollektivt sanktionerad och utförd.199 Se t.ex. Kamali SOU 2005:41 s. 56; Jfr SOU 2006:79, de los Reyes 2004 s. 101 ff.200 Ibid.201 Se BRÅ-rapport 2001:11, Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer; BRÅ-rapport 2002:14, Våld mot kvinnor i nära relationer. En kartläggning.39