Lisa Sonesson - Kriminologiska institutionen

hot och våld samtidigt som teamarbete och större inflytande från patienter, personal ochanhöriga har visat sig ha en reducerande effekt på antalet konflikter mellan personal ochvårdtagare (Jerre 2009:5).Även faktorerna på situationell nivå berör personalen i stor utsträckning. Risker finns mereller mindre i alla aktiviteter som personalen måste delta i vid vårdandet av patienter, tillexempel stöd och hjälp vid dusch, matservering, promenader och möten med anhöriga. Allkontakt med människor och i synnerhet aggressiva patienter innebär ökade risker, samt attutöva den kontroll och makt vårdyrket kräver (Jerre 2009:4). Brist på rutiner och policy kanleda till osäkerhet hos personalen och därmed öka risken för konflikter med vårdtagare ochanhöriga.2.1.3 Riskfaktorer hos patientenEn psykiatriker vid namn Christopher D. Webster har skapat ett system förfarlighetsbedömning i syftet att förstå vilka faktorer som bidrar till att en människa tenderaratt vara mer aggressiv än andra. Farlighetssystemets faktorer är uppdelade i individuellafaktorer, livsstilsfaktorer och särskilda faktorer inom äldrevården. Bland de individuellafaktorerna finns psykisk ohälsa, vissa psykiska störningar exempelvis psykopati,psykossjukdomar och personlighetsstörningar som anses öka risken för att våldsammasituationer uppstår. I dessa situationer skiljer sig patientens verklighetsuppfattning ofta fråndet normala vilket lätt skapar missförstånd och konflikter. Några livsstilsfaktorer som ökarrisken för våldsamma incidenter är droger och mediciner. Droger och mediciner kan påverkaen människa på många olika sätt, hon kan bli aggressiv, passiv, sorgsen, euforisk, stressad etc.vilket i sin tur kan bidra till konflikter i möten med andra människor. Inom äldrevården finnssärskilda riskfaktorer som demenssjukdomar, frustration, behov av uppmärksamhet och oftaåterkommande känslor som smärta, rädsla, ångest och obehag (Sandström 2007:14,21,35).Vid demenssjukdomar är det inte bara minnet som påverkas utan även förmågan att tänka,tala och förstå, planera och hitta i den miljö personen befinner sig, kontrollera och upplevakänslor (Demensförbundet). När patienten inte länge kan kontrollera dessa funktioner uppstårlätt problem i bland annat kommunikationen med vårdpersonalen vilket i sin tur ökar riskenför missförstånd. Att visa känslor med hjälp av våld kan i dessa sammanhang te sig lättare förpatienten då andra uttryckssätt inte finns till hands (Sandström 2007:14,21,35).Utifrån de teorier som tagits upp förväntas ett mönster kunna urskiljas i studiens material sombeskriver de riskfaktorer och livsstilar som kan kopplas till våldets, situationens och offrets10