Accent 4/2010

drog med svart baksidaDen som använder kokain har blod på sinahänder. Det är ett av budskapen i en ny bokav Lasse Wierup och Erik de la Reguera.ColombiaKristina bjöds på kokain fördrygt 20 år sedan av sin pojkvän.Vad Kristina, som i dagär 50, inte visste var att dettill en början spännande vitapulvret skulle innebära ettlångvarigt och förödande missbruk.Den första kvällen tillsammans medkokainet fylldes av eufori och lust. Dagenefter hade hon ingen baksmälla, trots atthon druckit ganska mycket alkohol, ochveckorna efter tänkte hon på drogenslyckobringande känslor. Inledningsvis togKristina kokain en gång i månaden tillsammansmed pojkvännen.Efter en tid hade hon byggt upp ett egetförråd av kokainet som blivit över. Det vardå ett tilltagande beroende började sjunkaöver Kristina. Hon längtade bara efternästa och nästa lina. Pengar blev ett problem.Ett gram ”snö” kostar 1000 kronor,och med två–tre gram om dagen skenadesummorna i väg. Kristina tog tjänstledigti syfte att ordna upp en tillvaro som raserat;dessförinnan hade hon börjat användakokain på jobbet.Ledigheten blev en rak nedstigning ityngre missbruk. Kristina tog kontakt medAnonyma kokainister, motsvarigheten tillAnonyma alkoholister, för hjälp och stöd.Sedan dess har Kristina, med undantagför några återfall, varit fri från kokainmissbruk.Hon har återupptagit kontaktenmed pojkvännen och hennes dotter, somflyttat hemifrån, har fått förklaringen tillsin mammas beteende under uppväxten.Kristina är en av de människor vi fårmöta i reportageboken ”Kokain – drogensom fick medelklassen att börja knarkaoch länder att falla samman”, skriven avförfattaren Lasse Wierup och Erik de laReguera, Dagens Nyheters korrespondenti Latinamerika. Boken är en likaomfattande som djuplodande skildringav kokainet, från tillverkningsländernaColombia, Peru och Bolivia via maffian iMexiko till konsumenter i USA och Europa– däribland Sverige. Berättelsen är endyster läsning för den som drömmer omett samhälle fritt från narkotika.Ända sedan böRJAN av 1970-talet harkokainet ofta betraktats som en exklusiv,dyr jet set-drog för kultur- och kändiseliteneller personer inom finansbranschen.Men det finns, i alla fall om vi får troWierup och de la Reguera, mycket somtalar för att drogen har hittat nya användargrupper.Kokainanvändarna i boken ärvanliga svenskar mellan 20 och 45, tidigareostraffade, med fast inkomst, fritidsintressen,vänner och familj. Det finns alltsåanledning att ifrågasätta den traditionellaschablonbilden av kokain som lyxvara fören begränsad klick; snortande har populariserats,nästan blivit folkligt.De senaste åren har tillgängligheten tillkokain ökat och priset sjunkit. Preliminärasiffror från Folkhälsoinstitutet, varsrapport publiceras till sommaren menanvänds i reportaget, visar att 3,3 procentav 30 000 tillfrågade svenskar mellan 15och 64 år har kokainerfarenhet – en siffra maj 2010 accent 39