Accent 4/2010

Tipsa! Maria Zaitzewsky / 08-672 60 56 / maria.zaitzewsky@iogt.seromanÖmsint bok om en mammaJag ska bara fixa en grej i köketMoa HerngrenWahlström&Widstrandlandsbygd Det är en ömsint bokom en ömsint mamma, en mammasom vill så väl, så väl. Som vill attlivet ska gå att få ihop, bli bra ochvärdigt. I Moa Herngrens hudnäraroman ”Jag ska bara hämta en greji köket” möter vi den ensamståendeIngrid som stretar på i den gråsmetigavardagsmodden.Skadskjuten efter en svår skilsmässaoch ständigt orolig för enekonomi som inte vill räcka till.Trots att hon tackat ja till jobbetsom förskolechef där hon tidigarearbetat som förskolelärare. Skillnadenär stor, förut var hon en igänget, nu är hon ensam som chefoch arbetskamraterna utsätterMoa Herngren, född 1969, debuterade 2005 med antologin ”Uppdrag: Familj”.2007 kom boken ”Allt är bara bra, tack”.romanfoto: morgan NORmanhenne för en raffinerad mobbningskampanj.Ingrid är ensam så detskär i bröstet.Ensamheten blir extra tydligde helger när dottern Juni är hospappan och hans nya sambo. Dåfinns bara en vän som värmer, denfyrkantiga bag-in-boxen i kylskåpet.Dit tar Ingrid sin tillflykt, till vinetsom tröstar, värmer, och till slutstjälper.När dottern Juni en dag kräveratt få vara mer med sin pappabörjar världen rämna för Ingrid. Bitför bit tappar hon kontrollen överdrickandet och sitt liv.Moa Herngren för oss på en brinnandevandring genom helvetetsalla kretsar. Varsamt och med varmrespekt för sin huvudperson skildrarHerngren en människas vägmot totalt förfall, där det gömdavinglaset i köket sakta och obönhörligtförgör. En sugande vardagsmardrömdär ingenting längre kanhindra Ingrid från att dricka, inteens dotter Junis allt mer desperatarop på hjälp.Läs den!Hanna NolinVerkligheten om ett till synes lyckat livHungerflickanHillevi WahlNorstedtsmissbruk Som vuxen har författarenoch journalisten Hillevi Wahlofta fått höra att hon klarat sig såbra, trots att hon vuxit upp meden alkoholiserad mamma och enfar som inte kunde ge henne denomvårdnad hon behövde. Ingetalkoholmissbruk och ett till syneslyckat liv.Men i likhet med de flesta barntill missbrukare tog sig smärtanoch ångesten sig andra uttryck.Som tonåring var Irmeli, sombokens huvudperson heter, literund och när hon for till USA somutbytesstudent blev honbesatt av att bli smal ochvacker – allt för att hennespappa skulle bli stoltöver sin dotter. Irmeli blirbulimiker. Hon kräks uppall mat, samtidigt som honkämpar för att smälta inoch bli en del av gemenskapeni den amerikanska skolan.Hillevi Wahl berättar om sittUSA-år med humor och svärta. Honberättar om problemen i sin förstavärdfamilj och hur det vänder närhon får bo hos Rebecka och hennesfamilj. Vänskapen med Rebecka ärstark och bräcklig på samma gång.Irmeli försöker hänga med sinbohemiska och utlevande väninnapå egendomliga fester ochprovar till och med drogerför att inte känna sig utanför.Ändå lyckas hon aldrig riktigtbli den där smala och populäratjejen hon vill vara. Förränmot slutet av sin vistelse.När hon kommer tillbakatill Sverige är hon slank ochsnygg. Men problemen djupnar.Hennes pappa vänder henneryggen och när ingenting annatåterstår blir barnpsykiatrin hennesräddning. Hungerflickan ären stark, rolig och lättillgängligläsupplevelse om konsekvensernaav att ha växt upp i ett missbrukarhem.Maria ZaiTZEWskymissa inteKristina Törnqvist, IngelaOlsson, Marie Göranzon,Livia Millhagen och KickiBramberg1teater Dramatensstarka föreställning”En familj”. Närpatriarken i den dysfunktionellafamiljen Westonförsvinner, samlas helaklanen i det stora husetpå landet. Stämningen ärinfekterad och bubblarav hemligheter, alkoholmissbrukoch förbjudnarelationer. Med MarieGöranzon och Ingela Olssoni bärande roller.2scen JonasGardells enmansföreställning”Trafikplats Glädjen”, somjust nu turnerar runt om ilandet. På sitt underfundiga,humoristiska ochsamtidigt allvarsammavis filosoferar Gardell överlivet, klassfester, rädsloroch ensamhet. Trollbindandeoch rysligt bravarenda sekund.3film ”Underkastelsen”av StefanJarl, som handlarom ”kemisamhället”, detsamhälle som vuxit framsedan andra världskriget.Kemiindustrin är denindustri som växer snabbasti dag, 500 miljonerton per år används. Vadgör de 100 000 kemikaliervi dagligen använder medvår hälsa? Premiär i slutetav april.foto: Roger sTENbERGmaj 2010 accent 47