Stensättning och kulthus. - Sörmlands museum

UtgångspunktDen arkeologiska enheten vid Sörmlands museumhar under perioden 020610 – 020712 efter beslutav länsstyrelsen i Södermanlands län utfört en särskildundersökning av en nyupptäckt fornlämning,(RAÄ356), Gorsinge 1:20, Strängnäs socken och kommuni Södermanlands län (figur 1).Undersökningen utfördes med anledning av Vägverketsarbeten med utbyggnad av E20 till motorväg,delen Härad-Järsta. Undersökningsområdet utgjordesav en yta om cirka 2000 m 2 inom Gorsinge 1:20, belägetpå planerad sträcka förbi Strängnäs, strax öster omSolberga, där den nya motorvägen kommer att korsaRiksväg 55.Uppdragsgivare var Vägverket, Region Mälardalensom dock inte stod för kostnaden. Kostnaden förundersökningen betalades efter beslut av länsstyrelsenav Staten genom Riksantikvarieämbetet, dåföretagaren enligt 2 kap. 14§ Lagen (1988:950) omkulturminnen mm (KML) inte svarar för kostnaden försärskild undersökning av fornlämning som tidigare ejvarit känd.Beslut i ärendet är fattat av länsstyrelsen i Södermanlandslän enligt 2 kapitlet 13§ i Lagen (1988:950) omkulturminnen mm. (lst dnr: 431-4165-2002).Projektledare samt fält- och rapportansvarig varIngeborg Svensson. I fältarbetet deltog även PatrikGustafsson, Lindsay Lloyd-Smith, Lars Norberg ochBjörn Petterson.Tidigare undersökningarFornlämningen, i form av en gravgrupp samt ett förmodatboplatsområde, påträffades under hösten år 2000 dåSörmlands museum utförde en särskild utredning i ettangränsande område (Gustafsson, Rapport, 2001:08).Den nyupptäckta fornlämningen var belägen inom detvägområde som tidigare varit föremål för en arkeologiskutredning utförd av Riksantikvarieämbetet, UVStockholm (Andersson, Rapport, 1995:2).Under hösten år 2001 utförde Sörmlands museum enarkeologisk förundersökning av fornlämningen. Åtgärdenresulterade i att en röseliknande stensättning ochett antal boplatsanläggningar i anslutning till gravenkunde konstateras.Boplatsanläggningarna utgjordes av stolphål, störhål,härdgropar, nedgrävningar, kulturlager samt två terrasser.En av terrasserna bedömdes som stensatt. Medledning av två 14 C-dateringar av kolprover från ettstolphål respektive en härdgrop, kunde boplatsområdethänföras till förromersk järnålder (Gustafsson, Rapport,2001:06).Syfte och metodSyfteSyftet med undersökningen var att sätta in graven ochboplatsanläggningarna i ett för området kulturellt ochgeografiskt relevant sammanhang, samt att belysa denaktuella fornlämningsmiljön avseende sociala, näringsmässigaoch ekonomiska aspekter. Med utgångspunktfrån det övergripande syftet formulerades ett antal frågeställningar;• Ingår stensättningen i en samlad kronologisk ochkulturell kontext tillsammans med de påträffadeboplatslämningarna?• Vilken betydelse har stensättningen i den aktuellakontexten?• Utgör boplatsanläggningarna delar av en förhistoriskboplatsyta i traditionell bemärkelse, alternativt en ytaknuten till andra former av aktiviteter?• Är boplatsanläggningarna av tillfällig eller permanentkaraktär?• Finns eventuella hus eller andra konstruktioner iområdet?• Vilken omfattning och stratigrafisk komplexitet harkulturlagren?• Finns det spår av agrar verksamhet inom området?MetodInnan undersökningen påbörjades avverkades skogeninom undersökningsområdet. Området röjdes därefterfrån ris och grenar, varvid undersöknings-ytan avbanadesmed hjälp av en traktorgrävare.Efter avbaningen finrensades utvalda ytor inom undersökningsområdetför hand. De prioriterade ytornautgjordes av de inom området belägna terrasserna.Prioriteringarna gjordes utifrån vilka ytor som efteravbaningen framstod som anläggningstäta. Däreftergrävdes alla anläggningar till hälften, då det bedömdesatt tillräcklig information om anläggningarnas karaktärkunde erhållas vid ett sådant förfarande. Alla anläggningardokumenterades i plan och profil i skala 1:20på ritfilm.I det påträffades kulturlagret på den stensatta terrassengrävdes femton 1x1 meter stora rutor. Rutorna grävdesi lager, ned till opåverkad mark och fyllningen irutorna torrsållades. Syftet med rutgrävningen var delsatt dokumentera förekommande kulturlager samt attfånga upp ett eventuellt fyndmaterial. En längre profiltogs upp genom kulturlagret samt genom den stensattaterrassen. Syftet med långprofilen var att utreda den4