Stensättning och kulthus. - Sörmlands museum

stratigrafiska och den topografiska/rumsliga relationenmellan terrassen och kulturlagret.Graven var avtorvad sedan förundersökningen ochbehövde därför endast finrensas för hand. Anläggningenundersöktes och dokumenterades i plan ochprofil i skala 1:20 på ritfilm. Delar av gravfyllningensamt hela gravgömman torrsållades.Samtliga anläggningar, provrutor, kulturlager, fyndoch schakt mättes in digitalt med totalstation. Inmätningarnaanvändes vid framställning av planbilder ochöversiktskartor. Under undersökningen genomfördesfotodokumentation med digitalkamera samt med konventionellkamera (svartvit film).Naturvetenskapliga analyserDe naturvetenskapliga metoder som använts är vedartsanalys,14 C-analys, makrofossilanalys samt osteologiskanalys.Vedartanalysen har utförts av Erik Danielsson påVedlab. Syftet var att identifiera träslag samt att minimerarisken att 14 C-datera träkol med hög egenålder.14C-analysen har utförts av Göran Possnert på Ångströmslaboratorietvid Uppsala universitet. Analysensyftade till att tillsammans med fyndmaterialet skapaett kronologiskt underlag för en diskussion angåendefornlämningens tidsställning.Under den särskilda undersökningen samlades makrofossilproverin från ett antal anläggningar. Syftet medprovtagningen var att om möjligt kunna få svar på frågorangående markanvändning inom området samt attfunktionsbestämma anläggningar. Makro-fossilanalysenhar utförts av Karin Viklund vid MiljöarkeologiskaLaboratoriet vid Umeå universitet.Slutligen har den osteologiska analysen utförts avJohanna Karlsson vid Stockholms Stadsmuseum. Syftetmed den osteologiska analysen var att art- åldersoch könsbestämma benmaterialet som påträffades igraven.LandskapNaturUndersökningsområdet var beläget cirka fyra kilometersöder om Strängnäs, strax öster om Solberga, där dennya motorvägen (E20) kommer att korsa Riksväg 55.Den omgivande naturmiljön utgörs av ett störreskogsområde vilket benämns Gorsingeskogen. Undersökningsområdetvar beläget på en mindre höjdryggoch var omgivet av åkermark åt öster och åt väster.Höjdryggen påminde om en udde och bestod av sandig,stenig och blockig morän.Moränryggen var glest skogsbeväxt med tallar, enar,enstaka granar samt lövsly. Strax söder om udden lågett flackare något sankt lågmarksområde vilket tidigareutgjorts av åkermark (Ekonomiska Kartan 1967). Straxsöder om undersökningsområdet rinner en bäck, vilkenförgrenar sig och rinner förbi öster om undersökningsområdet.Bäcken har sin början i Bråtorspsjön och mynnarsedan ut i Ulvhällsfjärden. Bäcken har idag mer karaktärenav ett bredare dike. Höjden över havet varierademellan 20 och 27 meter inom undersökningsområdet.KulturAvsaknaden av fornlämningar i undersökningsområdetsnärmaste omgivningar är märkbar. De närmastbelägna fornlämningsmiljöerna återfinns cirka 1,5 kilometernorr och nordöst om undersökningsområdet ochutgörs av ett flertal fornlämningskategorier från skildatidperioder.Fyra fornlämningslokaler består av gravgrupper ellergravfält i direkt anslutning till boplats- och odlingslämningari form av stenskodda terrasser samt röjda ytoroch stensträngar (RAÄ 3, 4, 5, 6). På RAÄ 3 finns äventre skärvstenshögar registrerade. Fornlämningskomplexenär alla lokaliserade till krön samt sluttningarav moränryggar, företrädesvis i hagmark. Gravarnasutformning på gravfälten varierar, en domarring, restastenar, högar samt någon enstaka kvadratisk stensättningfinns representerade, men majoriteten utgörs avrunda stensättningar. Det sammantagna intrycket utifrånde registrerade fornlämningarna är att det finnsen aktivitetskontinuitet inom området från bronsålderfram till medeltid, representerat av Gorsinge gamlabytomt (RAÄ 244).Utöver de ovan nämnda fornlämningslokalernakarakteriseras fornlämningsmiljön av ett flertal ensamliggandestensättningar samt gravgrupper och gravfältutan, idag kända vidhängande boplatslämningar. Deensamliggande stensättningarna (RAÄ 252, 253, 254,256, 257, 259) ligger spridda inom ett område cirka1,4 kilometer norr om undersökningsområdet samtsom integrerade element (RAÄ 14, 16, 20, 21, 22,23, 9, 242, 243, 251) inom den tidigare beskrivnafornlämningsmiljön nordöst om det aktuella undersökningsområdet.De ensamliggande stensättningarna äralla belägna på höjdpartier, vilka utgörs av impedimenti åkermark såväl som moränhöjder belägna i hagmarkoch skogsmark i landskapet. Gravfälten, gravgruppernaoch de ensamliggande stensättningarna förstärker bildenav att området nyttjats från bronsålder och underhela järnåldern.Som synes överensstämmer det undersökta objektet ini den relativt avlägset belägna omkringliggande fornlämningsmiljönavseende utformning och lokal-iseringi landskapet. Fornlämningens något perifera läge i förhållandetill de idag kända fornlämningsmiljöerna äremellertid noterbar.6