SiStone nr 5/04 (pdf 2,1 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

[ AKTUELLT ]Sirius kombinerar skolaoch behandling mot missbrukBehandlingshemmet Sirius arbetar med missbruksbehandling enligt tolvstegsmodellen.Nu har det gamla motståndet mot skolverksamhet försvunnit, och skolan blir en del avbehandlingen.>> Tolvstegsbehandling och vanlig skolverksamhetgår inte ihop. Behandlingenär viktigast så skolan får stryka på foten.Så har inställningen varit på några institutionerinom SiS ungdomsvård, men nuär tanken att hindren ska överbryggas. ISiS skolplan för 2004 står att ”SiS haransvar för alla inskrivna elevers utbildning,oavsett ålder, problematik eller placeringsform.Alla elever som vistas påhemmen skall få den utbildning de behöveroch har rätt till”. Det är en mer kraftfullformulering än tidigare.– Det finns egentligen inget ungdomshemsom helt saknar skola, men några har inteskolan som en väletablerad organisation.De gör i stället sporadiska insatser medhjälp av lärare som kommer utifrån, sägerLuis Ortiz som handlägger skolfrågor hosSiS. Han berättar att skola och tolvstegsbehandlingnu är på väg att närma sigvarandra. Bland annat på Sirius behandlingshemi Uppsala som under året arbetatmed att införa professionell skolverksamhet.Arbetet har inte minst handlat om attförankra idén i personalgruppen.– Institutionen har utsett en lärare tillpedagogisk ledare, man har gjort en lokalarbetsplan och med små investeringar fåtttill två klassrum. Alla ungdomar kommeratt utbildas utifrån sina behov. Personalenkan se att skolverksamhet inte innebär attman måste lämna alla tankar på tolvstegsprogram,säger Luis Ortiz.Conny Carlsson, institutionschef påSirius, betonar att missbruksbehandlingenmåste få ta störst plats och mest tid.– Skolan är ett komplement. Motståndetberodde på att vi inte ville ha en vanligskola som tar tid från föreläsningar, redovisningaroch annat som utgör självabehandlingsprogrammet. Vi måste fokuserapå missbruket. Men vi har kommitöverens om att integrera skolan i behandlingsarbetetoch det tycker vi att vi harlyckats med, säger Conny Carlsson.Han tar svenska och matematik som exempelpå ämnen som kan kopplas ihop meduppgifter i tolvstegsprogrammet. Struktureradefysiska aktiviteter kan till exempellänkas ihop med ämnet hälsa.Skolan på Sirius följer de råd och riktlinjersom finns och den pedagogiskaledaren ska delta i fortbildningar ochskolkonferenser. Luis Ortiz skulle gärnase att någon utifrån kopplades till satsningenför att se för- och nackdelar medatt bedriva skola på en tolvstegsinstitutioneftersom Sirius satsning är ett pilotprojektsom kan väcka intresse hos andra.Birgitta Hedman-LindgrenLiten anslagsökning ger mindre pengarMarginell ökning av SiS anslag i regeringens budgetproposition. Dessutom risk attmyndigheternas viktiga ”checkkredit” försvinner.>> Ungefär lika mycket pengar som i årvilket i praktiken innebär en minskning.Så kan anslagen till SiS i regeringens budgetpropositionför nästa år beskrivas. För2004 fick SiS knappt 743,5 miljoner avsocialdepartementet. Nästa år skrivs summanupp med drygt 1,5 procent.En väntad men liten höjning, säger controllerJohan Gustafsson. Han förklararatt löneökningar och andra utgifter kommeratt äta upp anslagsökningen som ärså liten att den egentligen innebär ensänkning.> Tips till redaktionen?Kontakta oss! 08-453 40 11sistone@stat-inst.se– Det här innebär att vi får mindrepengar att röra oss med.När SiS bildades beslutades det attanslagen skulle står för en viss del avfinansieringen, och avgifterna från kommunernaför resten.I och med att verksamheten svällt utanatt anslagen ökat i samma takt har fördelningsprincipensatts ur spel. Nu vill regeringenatt SiS tar ”ett finansiellt helhetsansvarnär det gäller relationen mellananslag och avgifter”.En annan nyhet är bantningen av anslagskrediternasom fungerar ungefär somcheckkrediter och gör det möjligt förmyndigheter att dra över sina anslag meden viss summa. SiS har en anslagskreditför 2004 på 30 miljoner kronor och haranvänt 26 av de miljonerna. I budgetennämns nu åtgärder för att få myndigheteratt som huvudregel inte utnyttja anslagskrediterna.– När vi haft svårt att klara ekonominhar vi genom krediten fått lite andningshjälp.Har vi haft bra prognoser har vi tilloch med kunnat be om lite extra i anslagskredit,pengar vi senare kunnat betala tillbaka.Nu kanske den möjligheten försvinner,säger Johan Gustafsson.Han anser att SiS möjlighet att styraintäkter och kostnader är mindre änmånga andra myndigheters. Nedgångar iefterfrågan är svåra att råda över meninnebär sämre finanser, samtidigt som entopp längre fram gör att ekonomin kommerpå fötter igen.Birgitta Hedman-Lindgren22 SiStone nr 5 2004