SiStone nr 5/04 (pdf 2,1 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

På Kollektivet Falkeni Göteborg samarbetar SiSoch socialtjänsten för attge fyra LSU-dömda pojkaren bra eftervård. De somaliskatonåringarna och derasfamiljer får hjälp att hittaen vardag med innehåll ochstruktur.Kontrasten mellan sluten ungdomsvårdoch tiden efter ”muck” blir >ibland alldeles för stor. Någon lagregleradeftervård finns inte. I värsta fall traskarunga killar och tjejer ut från LSU-avdelningartill en tillvaro som är densammasom innan de dömdes. Institutionens högastruktur ersätts med – ingenting.Ibland beror det på att socialtjänsten iungdomarnas hemkommuner kommer insent i planeringen. Ibland är det de ungasjälva och deras familjer som säger nej tillfortsatt hjälp. Oavsett orsak är det viktigtatt SiS och kommunerna hittar bra sätt atttillsammans jobba vidare med de ungdomarsom dömts till sluten ungdomsvård.Ett exempel på samarbete är KollektivetFalken, eller Falken, som de flesta säger ivardagslag.Falken hör till Björkbackens ungdomshemoch är en lägenhet som ligger mitt iGöteborg. Här har tidigare ungdomarDe här killarnakänner varandra,deras föräldrar kännervarandra och de har engemensam historia.Kan man göra någontingpositivt av det såär det bra.som vårdats enligt LVU bott under utslussningsskedetav sin tid på Björkbacken,men nu får avdelningen en ny målgrupp.Fyra somaliska pojkar i 17–18-årsåldern som alla dömts för inblandningi samma gängbråk, och som avtjänat sinastraff på olika SiS-institutioner, ska slussasut i samhället igen med hjälp av Falken.De ska bo på avdelningen de sistaveckorna av sin LSU-tid och sedan stannakvar ytterligare omkring ett halvår, dåsom SoL-placerade, alltså frivilligt placeradeenligt Socialtjänstlagen.Falken ger fyra pojkarchans till ny framtidDen första delen av vistelsen står SiS förmedan socialtjänsten betalar den senare,och tanken är att pojkarna ska få massivtstöd så att de klarar sig efter tiden på Falken.Nätverksarbete, familjearbete ochART (Aggression replacement training)ärviktiga delar, liksom hjälp att hitta bra fritidssysselsättningaroch vägar till skolarbete,praktikplatser eller jobb. Sammanlagtåtta behandlare arbetar på Falken,personal finns på plats dygnet runt ochman har tillgång till både psykolog ochpsykiatriker.Pojkarna kommer från samma stadsdel somtillhör Lärjedalens stadsdelsförvaltning.Nu ska de bo tillsammans och behandlasbåde enskilt och i grupp, och förhoppningenär att pojkarnas negativa påverkanpå varandra ska försvinna och ersättas aven mer positiv.Maria Hagberg är vikarierande föreståndarepå Falken. Hon berättar att tvåav pojkarna redan finns på plats och attde andra två fått information och skakomma på besök. Därefter får de bestämmasig för om de vill flytta in. För behandlarnapå Falken är sluten ungdomsvårdnågot nytt, och till dess att verkställighetengått ut och SoL-placeringen tar övergäller det att hålla hårt på reglementet.Därför har personalen fått utbildning omlagen och även lärt sig mer om islam ochSomalia och om de problem som somaliernahar som invandrargrupp.– Nu handlar mycket om att hålla pojkarnainne, men samtidigt slussa ut dem inärområdet. Några hade redan börjat pågymnasiet när de dömdes, så vi måsteta reda på om de kan börja skolan redannu och hur vi ska kunna hjälpa dem attkomma i kapp.Meningsfull sysselsättning på dagarna är Aoch O för de här pojkarna. Det betonarFerydoon Tahmasebi som är socialsekreterarei resursteamet Hammarkullen. Hanhar följt de fyra pojkarna under lång tidoch har bra kontakt med föräldrarna. Detär Ferydoon Tahmasebi som fått familjernaatt komma till de inledande mötena påFalken, och han berättar att föräldrarnasinställning betyder mycket för hur detkommer att gå för pojkarna.– Somalierna är en grupp som kännersig väldigt utsatt och den känslan har nästanblivit en del av de vuxnas identitet.Det återspeglar sig i ungdomarnas syn påsig själva. De behöver få känna lite framtidstrooch att det finns alternativ till detingenmansland de tycker sig ha varit i.Efter bråket började föräldrarna engagerasig i området för de var oroliga för sinabarn. Visar man pojkarna att man satsarpå dem genom att hjälpa till med sysselsättning,och det bli något positivt, så trorjag att föräldrarna ser det. Och ser de detså återspeglar det sig väldigt snabbt påbarnen.Ferydoon Tahmasebi ska hålla kontaktmed pojkarna och familjerna under dentid som ungdomarna bor på Falken. Detgäller att planera noga för hemflytten.– Det är viktigt att man är med på resanDe har ingetmissbruk och ingenkriminell identitet, såom de får hjälp medstrukturen i vardagenkan de andra delarnabörja fungera.och ser vad som händer. Vilka går det braför och vilka behöver mer resurser? Vadska vi förbereda tills de kommer ut? Förmig är det viktigast att inte sysselsättningenbara är något på pappret. De måste haskola, praktik eller jobb. De här ungdomarnahar inget missbruk och de har intenågon kriminell identitet, så om de fårhjälp med strukturen i vardagen kan deandra delarna börja fungera, säger FerydoonTahmasebi som tror på behandling igrupp.– De här killarna känner varandra,deras föräldrar känner varandra och dehar en gemensam historia. Det finnsmycket som knyter ihop dem. Kan mangöra någonting positivt av det så är detbra.Birgitta Hedman-Lindgren> Tips till redaktionen?Kontakta oss! 08-453 40 11sistone@stat-inst.seSiStone nr 5 2004 7