HavsUtsikt nr 2,2001 - Havet.nu

HavsUtsikt 2/2001HavsUtsikt 2/2001OM SVENSK HAVSFORSKNING OCH HAVETS RESURSERHavsUtsikt ges ut av Göteborgs universitet, Ideella Föreningen Västerhavet och Sveriges tre marina forskningscentraKrönika signerad Jan Danielson ● Kvicksilver från havetDrivande algmassor ● VIRTUE i S:t Petersburg ● Ny mask i Östersjön1

HavsUtsikt 2/2001Innehåll nr 2/20013. Krönika: Jan Danielson4. Kvicksilver från havet6. Drivande algmassor– ett hot mot turism och fiske8. VIRTUE i S:t Petersburg9. VIRTUE-skolor deltogi Global Scienceand Technology WeekTyck till omHavsUtsiktPå adressenhttp://www.umf.umu.se/ASP/HavsUtsikt.htmhittar du en läsarundersökning om HavsUtsikt. Genomatt fylla i detta formulär hjälper du oss att göratidingen ännu bättre. Skicka in svaren genom en enkelknapptryckning på din dator. Vi vill naturligtvis få inså många svar som möjligt, för att vi ska få en brauppfattning om vilka artiklar som går hem hos våraläsare.Trevlig sommarläsning!Redaktionen11. Notiser12. Fokus: Magnifik maskHavsUtsikt är en tidskrift om havsforskning och havsresurserUtkommer med tre nummer per årUTGIVAREGöteborgs universitet,Ideella FöreningenVästerhavet samt demarina forskningscentravid universiteten i Göteborg,Stockholm och Umeå.REDAKTIONUlrika Brenner (UB)Lena Brodin (LB)Anders J Carlberg (AC)Roger Lindblom (RL)Annika Tidlund (AT)Kristina Wiklund (KW)ADRESSERGMF, Göteborgs universitetsmarina forskningscentrumFakultetskansliet för naturvetenskapGöteborgs universitetBox 460, 405 30 GöteborgTel: 031-773 10 00 Fax: 031-773 48 39E-post: roger.lindblom@science.gu.seInternet: www.gmf.gu.seIFV, Ideella Föreningen VästerhavetStora Badhusgatan 2a403 40 GöteborgTel: 031-60 50 49Fax: 031-60 52 46E-post: anders.carlberg@o.lst.selena.brodin@o.lst.seSMF, Stockholms MarinaForskningscentrumStockholms universitet106 91 StockholmTel: 08-16 36 37Fax: 08-15 79 56E-post: ulrika@smf.su.seannika@smf.su.seInternet: www.smf.su.seUMF, Umeå Marina ForskningscentrumUmeå universitet910 20 HörneforsTel: 090-786 79 73Fax: 090-786 79 95E-post: kristina.wiklund@umf.umu.seInternet: www.umu.se/umfPRENUMERATION/ADRESSÄNDRINGFör en kostnadsfri prenumeration, kontaktanärmaste marina forskningscentrum. Föradressändring, kontakta avsändaren somär angiven på adressetiketten (GMF, IFV,SMF, UMF)OMSLAGSBILDVy mot Gullmarsfjordens mynning.Foto: Roger LindblomGRAFISK FORM Grön Idé ABLAYOUT OCH ORIGINAL Lena BrodinISSN 1104-0513TRYCK Alfredssons Offset AB, 2001Svanenmärkt trycksak2

HavsUtsikt 2/2001notiser10Nytt från SUCOZOMA:Bättre samarbete mellan forskningoch avnämareMISTRA:s kustforskningsprogram SUCOZOMA tar ännu ettviktigt steg mot bättre och närmare samarbete med brukareav forskningsresultaten. Genom att bilda ett avnämarrådhoppas programmet på att få en kontinuerlig dialog medintressenterna i kust- och havsfrågor. Avnämarrådet är justrådgivande, men kommer att komplettera styrelsen i arbetetmed att stimulera forskningen till att försöka svara på demest akuta frågorna inom naturresursförvaltning vid kustoch hav.I avnämarrådet finns intresseorganisationer som SvenskaBåtunionen, Världsnaturfonden och Sportfiskarna, men ävenföreträdare för förvaltningen och den politiska nivån genomLänsstyrelsen respektive Miljödepartementet. Vid programkonferensenpå Tjärnö spelade avnämarna en mycket viktig rolli den livliga debatten kring kust- och fiskeriförvaltning.– Jag hoppas att de nära kontakterna med dem som haransvaret för lagstiftning, implementering men också meddem som driver opinionsbildning genom sina organisationer,skall leda till att forskarnas resultat verkligen kommer tillanvändning, säger länsöverdirektör Göran Bengtsson, ordförandei SUCOZOMA.TEXT Anders Carlberg, programdirektör för SUCOZOMA.TEL 031-60 50 49E-POST anders.carlberg@o.lst.seFÖR YTTERLIGARE INFORMATION OCH NYHETER om SUCOZOMA,Naturvetenskapens år 2001I år står naturvetenskapen i centrum vid Göteborgs universitet.Detta eftersom universitetet innehar Vetenskapsrådetsbudkavle, Naturvetenskap 2001. Budkavlen vandrar mellanuniversiteten, som under ett år får möjlighet göra särskildasatsningar för att föra ut naturvetenskapen i samhället ochatt informera allmänheten om vilken forskning som görs.Naturvetenskap 2001 har hittills bland annat innehållittemakvällar om aktuella ämnen som galna ko-sjukan ochinfertilitet. Föreläsarna väljs så att de har olika bakgrund ochde talar om ämnet utifrån sitt eget perspektiv. Under höstenplaneras nya temakvällar. Ämnena är ännu inte bestämda,eftersom det är viktigt att de är aktuella.Färg ur naturvetenskaplig synvinkel handlade det om enhel dag under Vetenskapsfestivalen. Då flyttade forskarna utmed föreläsningar och experiment till ett tält i Bältesspännarparkenvid Avenyn i Göteborg. Besökarna kunde t.ex. göraeget smink, testa sitt färgseende och lyssna till föredrag omvarför himlen är blå.I höst planeras en ”vattendag”. ForskningsfartygenSkagerak och Arne Tiselius ligger vid Stenpiren och visasför allmänheten. Man får lyssna på föredrag om havet ochdess miljö och går man ombord på Arne Tiselius kan manockså följa med ut på en timslång expedition i Göteborgshamn.TEXT Annika Söderpalm, ansvarar för aktiviteterna underNaturvetenskapens år 2001E-POST annika.soderpalm@science.gu.seUniverseum invigt!Så var det då äntligen klart för invigning – Universeum – världensenda kombinerade akvarieanläggning och science-centre.Med Kungen som beskyddare av projektet var det naturligtvisCarl XVI Gustaf som den 8 juni 2001 invigde det.Projektet startades i början av 1990-talet av Jan Westinoch Roger Lindblom, båda informatörer vid Göteborgsuniversitet. Man skissade då på en anläggning för 20–30miljoner kr. Dagens Universeum kostar minst 350 milj. kr!För att förverkliga det projektet behövdes en mycket starkfyrklöver – Göteborgs universitet, Chalmers, VästsvenskaIndustri- och Handelskammaren och Göteborgsregionenskommunalförbund med kommunerna runt Göteborg.Universeum kan bidra till att föra in naturvetenskapoch teknik i samhället och att stimulera ungdomar till vidarestudier vid våra universitet och högskolor. Sverige behöverfler naturvetare för att inte hamna på efterkälken inom detnaturvetenskapliga området.Eftersom EU-mötena stänger stora delar av Göteborg imitten av juni, tvingas också Universeum, som ligger i anslutningtill Liseberg, stänga sina dörrar strax efter invigningen.Men man öppnar igen den 18 juni. Inträdet kostar 110 krper person (barn under 5 år gratis).MER INFORMATION finns på http://www.universeum.se/index.Bottniska viken 2000År 2000 slog rekord vad gällermängd nederbörd. Hur detta påverkadehavsområdet Bottniskaviken kan man läsa i rapporten”Bottniska viken 2000” somges ut av Umeå Marina Forskningscentrum.I rapporten kanman även läsa om den kritiskasituation som vår vilda laxstambefinner sig i. Under rubriken”Året som gått” rapporterasfrån alla olika delprogram i dennationella miljöövervakningen iBottniska viken.Foto Roger LindblomRAPPORTEN KAN BESTÄLLAS FRÅN Umeå Marina Forskningscentrum.På vår hemsida, www.umf.umu.se, finns rapporten ipdf-format.

HavsUtsikt 2/2001Lars Afzelius dödDen 7 juni dog Lars Afzeliusefter en längre tids sjukdom.Man kan nog utan överdriftsäga att Lars, eller Lasse, somhan vanligtvis kallades, haft ettfinger med vid utbildningen avde allra flesta av dagens marinbiologer.I början av 1960-talet omvandlade han det gamlaFoto: Roger Lindblompensionatet på Tjärnö till en enkel men gemytlig fältstationför marinbiologisk utbildning. Han fortsatte detta arbete medoförminskad glöd ända till sin död och idag är Tjärnö en avEuropas största och modernaste marina fältstationer meden omfattande utbildnings- och forskningsverksamhet.När Lasse för några år sedan drog sig tillbaka frånstationens direkta ledning tog en rad unga, engageradeforskare sig an uppgiften att föra arbetet vidare. De harförvaltat sitt arv väl och Lasses anda kommer för mångaår framåt att vara påtaglig vid Tjärnö.Roger LindblomSyrebrist i havet, dess orsaker och effekterPrecis till midsommar kommerHavsmiljöns temanummer omsyrebristen i havet. Det är ensammanställning av forsskarrapporterfrån ett seminarium ochworkshop på Kristineberg inovember 1999. Den inledandeartikeln har titeln ”Syrebristi havet – ett komplicerat problem”.Och att det är kompliceratvisar sig när man läser de olikaartiklarna. Vad beror syrebristenpå? Är den en följd av mänskligaktivitet eller skulle vi ha syrebrist i havet även utan någrasom helst utsläpp av gödande ämnen? Vilka förslag har myndigheternaför att minska näringstillförseln? Vilka åtgärderkan man vidta mot övergödning?Havsmiljön 2001Vad hände i Skagerrak, Kattegattoch Öresund förra året?Det kan du läsa om i Havsmiljön2001, en årsbok om havet. Ien rad olika artiklar beskrivsmiljöförhållanden och åtgärderför att förbättra miljön. Här kanman bl.a. läsa om algblomningar,utredning om det småskaligakustfisket, EU:s fiskeripolitik,vad visade kontrollprogrammetför Öresundsförbindelsen, marinbiodiversitet, den oberäkneligasillen mm. mm.Så når vi miljömålenSedan ett par år har vi Sverige haft ett antal miljökvalitetsmålsom beskriver hur vår natur- och kulturmiljö måste vara föratt samhällsutvecklingen ska vara långsiktigt hållbar. Detövergripande målet är att vi till nästa generation ska lämnaöver ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Nubörjar vägen mot hur vi ska nå dessa miljömål stakas ut.Regeringen har i maj lämnat en proposition om delmål ochåtgärder för att nå dem.Havets miljömål har det längsta namnet, ”Hav i balanssamt levande kust och skärgård”. Där tas allt från biologiskmångfald och livskraftiga artbestånd till värnandet av skärgårdensvärdefulla bebyggelse upp. Rätt så väl preciseradedelmål föreslår regeringen. Senast 2010 ska oljeutsläppenfrån fartyg vara borta. Samma år ska bifångsterna av marinadäggdjur vara högst 1% av beståndet. Senast 2008 skauttaget av fisk högst motsvara återväxten. Senast 2005 skaen strategi finnas för hur skärgårdens kulturarv ska bevarasoch brukas, osv. För att havets miljömål ska kunna uppfyllasmåste dessutom miljömålen ”Ingen övergödning”, ”Giftfrimiljö” och några till förverkligas. Låt oss hoppas att viklarar det!SGU fortsätter kartläggningenav svenska kontinentalsockelnSveriges geologiska undersökning (SGU) har bland annattill uppgift att undersöka den svenska kontinentalsockeln.Syftet är att kartlägga utbredningen och olika typer av ytsediment,klarlägga de olika geologiska lagrens mäktigheteroch bedriva miljöundersökningar. Under en följd av år hardessa undersökningar utförts i området runt norra Gotland,söder om Skåne, Öresund, Kattegatt och Skagerrak samt iStockholms skärgård.Under våren 2001 har kompletterande undersökningarbedrivits från SGU:s undersökningsfartyg Ocean Surveyori Göteborgsområdet och sydöstra Skagerrak. Vidare harberggrunden på Svartgrund söder om Kåseberga studeratsnärmare. Under juni kommer Bråviken med omgivningar attkartläggas. Under senare delen av sommaren ska Mälarenundersökas. Kartläggningen kommer att ge en bra bild avMälarens bottensediment. Av speciellt intresse är miljöbelastningeni de yngsta sedimenten.TEXT Fredrik Klingberg, SGU, Göteborg.E-POST fredrik.klingberg@sgu.seDE SOM PRENUMERERAR på Havsmiljön får även ”Syrebrist ihavet” med posten. Andra som önskar någon av publikationerna,vilka sänds utan kostnad, kan ta kontakt med RogerLindblom, TEL 031/773 47 24, FAX 031/773 48 39.E-POST roger.lindblom@science.gu.se11