2 ingrid me munck - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

20 INGRID M. E. MUNCK termer av böcker hemma, betyder för läsintresse och läsförmåga (illustrerad till höger i Figur 5). Det visar sig att denna enkla upplysning om böcker hemma (med fem svarsalternativ, som följt IEA-undersökningen genom åren) har mycket starka samband med båda utfallsvariablerna. Hemmens resurser förklarar också hela det enkla sambandet i det här fallet. Denna fråga har inte kunnat besvaras på ett rättvisande sätt tidigare med den typ av regressionsanalys för skolor som använts från exempelvis IEA:s sexämnesundersökning refererad av Härnqvist (1974). I teknisk mening kan nu unbiased mellanskolkorrelationen, såväl enkla som partiella skattas på elevdata. Figur 5. Den statistiska Sudden. Skattade mellanskolsamband, tvånivåanalys, före och efter att hänsyn tagits till variabeln ’Antalet böcker hemma’. IEA-data för Sverige, 14-åringar. Anmärkning: Modellanpassningen är acceptabel. Genom den nya två-nivåanalysen har vi fått ett sätt att kunna synliggöra det spelrum som finns kvar att förklara, i termer av skillnader mellan skolor (dvs samband mellan insats och resultat i vår allmänna effektmodell), sedan hänsyn först tagits till elevunderlaget eller andra viktiga bakgrundsvariabler på elev och skolnivå (t ex typ av region). I de första IEA-undersökningarna myntades uttrycket ”scrubbing” för en sådan procedur (här döpt till Den statistiska Sudden) som suddade bort effekterna från andra källor än de där skolan var inblandad (Figur 5).
UTVÄRDERING AV SKOLAN 21 8. Hur fungerar två-nivåanalysen i olika skolsystem? De data som valts ut i Munck (1995) för studium av kontraster i sambandsanalysen mellan två skolsystem är 14-åringar i Sverige och USA. Valet av länder är betingat av de stora skillnader de uppvisar i variationen mellan skolor. Sveriges mellanskolvarians är, i likhet med tidigare IEA-resultat, mycket låg i motsats till USA som uppvisar bland de allra högsta skillnaderna mellan skolor i hela IEAmaterialet (Postlethwaite & Ross, 1992). Det visar sig att förutsättningarna för två-nivåanalys är mycket olika i ett homogent skolsystem som det svenska med hög grad av likvärdighet, i jämförelse med ett heterogent som det amerikanska med mycket större segregation och differentiering. Den modell som studerats är elevmodellen i Figur 2. När det gäller påvisbara skolfaktorer framgår de för den svenska analysen av Figur 5 medan för de amerikanska skolorna ytterligare påvisbara faktorer är Serier för läsintresset och Snabbhet för läsprestationen vid skolan. I korthet gäller att inomskolstrukturen är väl differentierad, exempelvis finner vi starka samband mellan hemvariabler och utfallsvariablerna, i det svenska homogena systemet med relativt få samband på mellanskolnivå. För det amerikanska skolsystemet blir bilden omvänd: där återfinns de starka sambanden på mellanskolnivå, medan inomskolanalysen inte ens gav signifikanta samband mellan hemvariablerna och resultatet. ANALYSVERKTYG OCH KUNSKAPSUTBYTE Traditionella analysverktyg har tidigare gett en sammantagen men grumlig bild av sambanden i våra modeller. När nu bilden klarnar och differentieras på elev-, klass- och skolnivå kommer skilda skol- och samhällssystems olika karaktär också tydligare fram i modellanalysen. För en generell testning av effekthypoteser inom skolan tyder resultaten på att det krävs information från många olika skolsystem. Fördjupad kunskap om skolsystemen finns i kontrasterna mellan exempelvis Sverige och USA i modellanalysen ovan, vars resultatbilder kompletterar varandra. Resultaten från MALI-projektet visar för dessa båda länder hur olika kunskapsutbytet är från mikro- respektive makrosambanden. Synsättet att se världens skolsystem som ett experimentfält kan ges ett nytt innehåll med flernivågreppet som också gör oss bättre medvetna om de olika förutsättningar för effektstudier som föreligger beroende av hur skolan är organiserad och hur den fungerar i samhället. För Sveriges vidkommande, med internationellt sett mycket likvärdig skola, gäller att fokus för utvärderingar bör kunna läggas på studier inom skolan med rikhaltig elev- och lärarinformation. Om skolans likvärdighet utgör en huvudfråga behövs emellertid ett allsidigt underlag på samtliga nivåer, exempelvis för att belysa effekter på skolresultat av ökad segregation i samhället. Vi står bara i början av en utveckling med sikte på att studera effekter av förändringar inom skolan genom reformer, nedskärningar och insatser av olika slag på olika nivåer: elev, klass, skola, region, system och land. Det behöver satsas stort på vidareutveckling av den statistiska metoden och analysverktygen nu när de tekniska förutsättningarna finns. Det gäller också att mycket mer systematiskt samla in och höja kvaliteten i den förklarande informationen som nyttjas i utvärderingar. En välgrundad erfarenhet inom modellanalys är ju att saknad information allvarligt kan förrycka resultat-
Page 1 and 2: PEDAGOGISK FORSKNING I SVERIGE 1997
Page 3 and 4: UTVÄRDERING AV SKOLAN 3 Det har va
Page 5 and 6: UTVÄRDERING AV SKOLAN 5 kommit fra
Page 7 and 8: UTVÄRDERING AV SKOLAN 7 effektpara
Page 9 and 10: UTVÄRDERING AV SKOLAN 9 läsförm
Page 11 and 12: UTVÄRDERING AV SKOLAN 11 forskaren
Page 13 and 14: UTVÄRDERING AV SKOLAN 13 MALI-PROJ
Page 15 and 16: UTVÄRDERING AV SKOLAN 15 katormode
Page 17 and 18: UTVÄRDERING AV SKOLAN 17 de frågo
Page 19: UTVÄRDERING AV SKOLAN 19 mönster
Page 23 and 24: UTVÄRDERING AV SKOLAN 23 reading l

2 ingrid me munck - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?