2 ingrid me munck - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

6 INGRID M. E. MUNCK empirisk information som bör spegla verksamheten i sitt samhälleliga sammanhang. Den avses också utgöra underlag inför ett eventuellt beslut, vilket är en skillnad gentemot forskningen, som ju mera allmänt har till syfte att öka kunskapen på området och därmed ställer högre krav på en förklarande analys. För enkelhetens skull talas i framställningen nedan om ”insatser” tänkta som de delar av verksamheten som kan vara föremål för särskilt intresse exempelvis ett åtgärdsprogram, hjälpmedel, ett arbetssätt eller en handlingsregel. Kärnfrågan i en utvärdering är att studera sambandet mellan insats och resultat sedan hänsyn tagits till utgångsläget, bakgrundsfaktorer och de kontextuella förutsättningarna, omvärlden (Figur 1). Figur 1. Enkel modell för effektanalys. Det klassiska statistiska problemet är att renodla effekterna av insatsen från andra faktorer i utgångsläget och bakgrunden. Det kan åstadkommas med experimentell design om det går att slumpmässigt ge olika behandlingar (insatser) till olika individer. Modellen i Figur 1 förenklas då eftersom slumpen ser till att det i statistisk mening inte finns något samband mellan utgångsläge och bakgrund i förhållande till insats. Effekthypotesen, sambandet mellan behandling och resultat, kan statistiskt testas exempelvis med variansanalys, en prövning som inte kräver information om bakgrund eller utgångsläge. Det finns också metoder, multivariata statistiska modeller (regressionsoch logitmodeller är de vanligaste), som svarar mot den mer realistiska situationen där insatsen väljs på andra grunder än slumpen. För att effekthypotesen då skall kunna testas statistiskt måste för resultatet viktiga faktorer i bakgrund eller utgångsläge observeras och explicit ingå i den statistiska modellen. Det gäller de faktorer som styrt eller påverkat valet av insats och därmed kan ha en störande inverkan. Effekterna av insatsen kan renodlas genom att sådana sammanblandande, störande (confounding) faktorer beaktas, vilket innebär en statistisk omräkning som går ut på att åstadkomma jämförbarhet mellan insatserna med avseende på dessa variabler, ”allt annat lika-principen”. I statistiskt språkbruk säger vi att
UTVÄRDERING AV SKOLAN 7 effektparametrarna har skattats med hänsyn tagen till eller efter att vi kontrollerat för störande faktorer. Det kan också vara av intresse att effekten av insatsen ställs i relation till andra effekter på resultatet, både från sådana faktorer som inverkat på insatsen och från andra faktorer som inte gjort det. Internationella och nationella skolutvärderingar har ofta haft karaktären av en allmän kartläggning av betydelsen av skolans insatser för lärandet i relation till andra insatser från hem och samhälle (jämför exempelvis matematikstudiens syfte). Utgångspunkten för den typen av ”multi-purpose” effektstudier är närmast att utnyttja den naturliga variationen som finns i ett utvärderingsmaterial vad beträffar olika resursinsatser, olika undervisningsmetoder, olika typer av stöd i hemmet och liknande i en explorativ analys. Den statistiska metodikens roll blir då att sammanfatta den väsentliga informationen, i komplexa och svåröverskådliga material, med hjälp av modeller och hantera den osäkerhet som är att hänföra till urvalsförfarandet och olika felkällor. Det är ofta också på sin plats att höja ett varningens ord om att kausala slutsatser eller orsaksförklaringar inte är möjliga att dra på statistisk grund. Med andra ord bidrar statistiken med ett informationsunderlag för tolkning och värdering av berörda forskare och beslutsfattare. Modell för effektanalyser inom skolan Tyler (1984 s 29) beskriver mycket målande de särskilda förhållanden som effektanalyser inom skolan har att ta hänsyn till: The field of education differs from that of natural sciences. In the natural sciences, the effort is to understand natural phenomena that take place without regard to human effort. Education, on the other hand, is a social enterprise seeking to help persons acquire understanding, skills, attitudes, interests, and appreciation. It makes use of understanding acquired from other disciplines as teachers seek to produce forces and influences to affect student learning. Whereas in physics, the development of a precise definition for a force like radiation focuses on something that happens regardless of the intent or skill of the observer, the forces and influences in education are largely produced by people and are not exactly the same when produced by different people. Hence, when we try to define ”instructional cues, engagement, and corrective feedback”, we are seeking to define teaching procedures that are not well standardized. Furthermore their influence is mediated by students whose perceptions of what is happening may be different from the intent of the teacher. Översatt till krav på analysmetoden så bör den återspegla de sociala sammanhang en elev rör sig mellan, hemmet och området där han eller hon bor, klassrummet och skolan; individer och grupper i ett hierarkiskt, samhälleligt system. Insatsen måste kunna vara en sammansatt företeelse, ett arbetssätt eller ett utbildningsprogram som utformas av enskilda lärare i deras professionella roll. Modellen skall kunna beakta att insatsen modifieras beroende på elevens bakgrund eller utgångsläge och sker i ett samspel mellan elev och lärare i klassen.
Page 1 and 2: PEDAGOGISK FORSKNING I SVERIGE 1997
Page 3 and 4: UTVÄRDERING AV SKOLAN 3 Det har va
Page 5: UTVÄRDERING AV SKOLAN 5 kommit fra
Page 9 and 10: UTVÄRDERING AV SKOLAN 9 läsförm
Page 11 and 12: UTVÄRDERING AV SKOLAN 11 forskaren
Page 13 and 14: UTVÄRDERING AV SKOLAN 13 MALI-PROJ
Page 15 and 16: UTVÄRDERING AV SKOLAN 15 katormode
Page 17 and 18: UTVÄRDERING AV SKOLAN 17 de frågo
Page 19 and 20: UTVÄRDERING AV SKOLAN 19 mönster
Page 21 and 22: UTVÄRDERING AV SKOLAN 21 8. Hur fu
Page 23 and 24: UTVÄRDERING AV SKOLAN 23 reading l

2 ingrid me munck - Göteborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?