KS allt 2013-06-04 - Sala kommun

SALAKOMMUN1 (2)2013-05-29KALLELSEJlll ROOSDIREKT: 0224-55101KOMMUNSTYRELSENKallelse till sammanträdeOrgan KommunstyrelsenPlats Gustaf AdolfsalenTid Tisdagen den 4 junj 2013. kl13.15OBS, dag och tid!Kl13.15-13.30: kortare info från Nina Nilsson angående dropbox. Viktigt att allaledamöter och ersättare deltar!lUtseende av justerare2 Förslag om att bilda regionkommun i Västmanlands län; information frånLandstinget VästmanlandFöredragning av Denise Norström, Landstinget Västmanland kl13.45- 14.303 Ansökan om att bli vigselförrättare (LU § 165)jfr Bilaga KS 2013/155/1-2Fördragning av Virve Svedlund.4 justering av investeringsprojekt utifrån tilldelad ram (LU § 149)jfr Bilaga KS 2013/146/1Göran Åkesson deltar vid ärendets behandling.5 Ombildning av Vafab Miljö AB till kommunalförbundet VafabMiljö (LU § 150)jfr Bilaga KS 2013/141/1Bilaga KS 2013/141/26 Gemensamt kommunalförbund för närsjukvård (LU § 151)jfr Bilaga KS 2013/147/1Bilaga KS 2013/147/27 Samarbetsavtal för planering av sjukhusområdet i Sala (LU § 167)Bilaga KS 2013/160/18 skyddsbestämmelser för byggnadsminnesförklaring av Sala Silvergruva(SBU § 49)Bilaga KS 2013/161/1-2Föredragning av Axel Demker.9 Förlängd tid för färdigställande av lokal kulturplan (KFU § 24)Bilaga KS 2013/162/1kl15.00

~SALA~KOMMUN2(2)2013-05-29Kommunstyrelsen10 Strategisk Plan 2014-2016 för Sala kommun (LU § 155)Jfr Bilaga KS 2013/ 140/2-3Bilaga KS 2013/140/4Kompletterande handlingar delas ut vid sammanträdet.Lennart Björk och Inger Lindström deltar vid ärendets behandling.11 strategisk Plan 2014-2016; uppdrag till styrelse och nämnder (LU § 156)Jfr Bilaga KS 2013/140/212 Bredband på landsbygden (LU § 166)Jfr Bilaga KS 2013/156/1Bilaga KS 2013/156/2-3Peter Tejne deltar vid ärendets behandling.13 Reviderad attestlista 2013 för kommunstyrelsens förvaltningHandling delas ut vid sammanträdet.14 Årsredovisning för Norra Västmanlands samordningsförbund (LU § 164)Jfr Bilaga KS 2013/154/1-215 Utmärkelsen Årets salaambassadör- kriterier och tillvägagångssättBilaga KS 2013/163/116 Kompletteringsval17 Ärenden avgjorda med stöd av delegation

Iii sALArt;;; KOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTTETSammanträdesdatum2013-05-288{11)§ 165Ansökan om att bli vigselförrättareDnr 2013/196INLEDNINGFrån Anna Billman har inkommit en ansökan om att bli vigselförrättare. Enligtpraxis så anses det ej lämpligt att till vigselförrättare utse någon som har näraanknytning till en kommersiell verksamhet i form av hotell- och konferensverksamheteller liknande verksamhet.BeredningBilaga KS 2013/155/1, missiv från kommunstyrelsens förvaltningBilaga KS 2013/155/2, ansökanYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet beslutaratt hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen för beslut.BESLUTLedningsutskottet beslutaratt hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen för beslut.UtdragkommunstyrelsenJusterandes signUtdragsbestyrkande

ftl'll SALA Bilaga KS 2013/155/1~KOMMUNKOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGMedborgarkontoretVirve Svedlund1(1)2013-0S-20MISSIVVlRVE SVEDLUNDSALAKOMMU .Kommuns!vrelsens !örvalmingKommunstyrelsenMISSIVAnsökan om att bli vigselförrättareFrån Anna Billman har inkommit en ansökan om att bli vigselförrättare. AnnaBillman driver ett företag som sysslar med internetprogrammering, matservering,ekoturism med mera.Enligt praxis som tillämpas är det inte lämpligt att till vigselförrättare utse någonsom har nära anknytning till en kommersiell verksamhet i form av hotell- ochkonferensverksamhet eller liknande verksamhet Eftersom Anna Billman har justden anknytningen kan hennes ansökan inte förordas.FÖRSLAG TILL BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutaratt avslå ansökan från Anna Billman om att bli vigselförrättare.KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING4J~m~Virve Svedlundkommunjurist0;ur~/

Bilaga KS 2013/155/2Sala kommun Möklinta 2013-04-24Ansökan om att bli vigselförrättareHej!SALA KOMMUNKommunstyrelsens förvallningl 29Jag heter Anna Billman och bor i Möklinta (född och uppväxt här, för övrigt, och nyss fyllda 50 . Jagdriver eget företag sen 13 år tillbaka (Annal und a Teknik & Design AB, med internetprogrammeringsamt matservering med mera). Jag har alltid varit engagerad i bygden och har arbetat i styrelsen förett flertal föreningar i såväl Möklinta som Sala (Föreningen Möklintagården, Företagarcentrum ideellförening, LRF Kommungrupp Sala för att nämna några). Jag har även varit engagerad ikommunpolitiken och satt som representant för Centerpartiet i såväl kommunfullmäktige och iUtbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden innan jag för något år sen blev tvungen att avgå för att jaghöll på att bli "utbränd".l mitt företagande har jag nu lagt till en ekoturism-verksamhet där jag erbjuder "gästabud ivildmarken", alltså fest ute i skog och mark där jag lagar maten över öppen eld. Jag har fått fleraförfrågningar om att hålla bröllop, både i vikingastil och med naturnära fokus- och därför skulle jaggärna vilja vara vigselförrättare själv. Det finns en tendens bort från de storskaliga kyrkbröllopen ochtill enklare och mer naturnära ceremonier, och det vill jag gärna stödja. Min stora önskan är attkunna utforma en ceremoni tillsammans med brudparet som utgår från natur och hållbarhet även iäktenskapslöftena, på ett sätt som kanske känns mer meningsfullt för moderna människor än degamla kyrkliga ritualerna.Jag är själv medlem i Svenska Kyrkan, gift kyrkligt (även om vigseln skedde i Möklinta Gammelgårdunder mycket enkla former) men för de som inte själv har samma förankring i kyrkan vill jag gärnaerbjuda alternativ som medger lite mer personlig utformning. Oavsett om det sker ute i skogen ellerinte.Med vänlig hälsningAnna BillmanHammarby 121733 99 Möklintaanna@annalunda.se070-651 85 65/\-~te~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDN INGSUTSKOTIET5 (25)Sammanträdesdatum2013-05-21§ 149Dnr 2013/ 230Justering av investeringsprojekt utifrån tilldelad ram; tekniskakontoretINLEDNINGI bokslut för 2012 begärde tekniska kontoret överföring av investeringsanslagtill 2013 på totalt 42.489 tkr. Enligt beslut i kommunstyrelsen 2013-04-11, § 83,beviljades en överförd ram om 21.455 tkr, samt att tekniska kontoret ska redovisaen justerad förteckning på investeringsprojekt utifrån tilldelad ram.BeredningBilaga KS 2013/146/1, skrivelse från tekniska kontoret_ GöranÅkessoniör.edrar_ärendeL _________ _YrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutaratt i enlighet med tekniska kontorets skrivelse, Bilaga KS 2013/146/ 1, godkännajusterade investeringsprojekt utifrån tilldelad ram.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutaratt i enlighet med tekniska kontorets skrivelse, Bilaga KS 2013/ 146/ 1, godkännajusterade investeringsprojekt utifrån tilldelad ram.UtdragkommunstyrelsenJust erandes signUtdragsbestyrkande

~~~~~Bilaga KS 2013/ 146/ 1KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGKommunstyrelsenl (2)2013-05-14SKRIVElSESAlA KOMMUN -Kommunstvrelsens förvaltningInk. 2013 -05- 1 5D.@ rien~ 1 IAktbilaga~Dlv!Z3D 1 1lJUSTERING INVESTERINGSPROJEKT UTIFRÅN TILLDELAD RAMI bokslut för 2012 begärde tekniska kontoret överföring av investeringsanslag till2013 på totalt 42 489 tkr. Enligt beslut i kommunstyrelsen 2013-04-11 § 83 såbeviljades en överförd ram på 214SS tkr samt att tekniska kontoret ska redovisa enjusterad förteckning på investeringsprojekt på programnivå utifrån den tilldeladeprogramramen.Beslutad investeringsram, budget och tilläggsbudget för 2013, per program samtkommentar till förändring:Kontorsledning430 tkrKart/mätverksamhet12S tkrLokalprogram103 300 tkrKommentar: Tillagnings- och mottagningskök, budget S 000 tkr, utgår.Servicebyggnad stadsparken, budget S 000 tkr, framflyttas till2014.Ombyggnationen av hunddagis Gärdesta, budget 3 672 tkr, återlämnas 2 091 tkr, delav ursprunglig budget.Kommunala gator och vägar61SO tkrKommentar: Norrbygatan, del av Hyttgatan - Långgatan, budget 2 SOO tkr, samtLånggatan östra kvarteren, budget 2 SOO tkr, utgår.Parkverksamhet18SS tkrGruvans vattensystem2 800 tkrKommentar: Ny trumma Silvköparen/Olov Jons, budget 1 997 tkr, Renovering dammMyggsjön/Skrivardammen, budget 100 tkr, Renovering damm Stensjön/Storljusen,budget 100 tkr, Renovering damm Helgonmossen-Gräskärret, budget 100 tkr,Projektering/arbetshandlingar /byggnation Långforsen, budget 2SO tkr samtSALAKOMMUNKommunstyrelsens förvaltningBox304733 25 SalaBesöksadress: Stora Torget lVäxel: 0224-74 70 00Fax: 0224-188 50kommun.info@sala.sewww.sala.se

2 (2}2013-05-14Kommunstyrelsens förvaltningProjektering/arbetshandling/byggnation Olov Jons, budget 250 tkr framflyttas till2014.Va-verksamhet24 650 tkrKommentar: ARV Sala kedjeskrapa slutsedimentering, budget 250, utgår.Omdisponering av 100 tkr, till APU Vad ombyggnad till torruppställda pumpar samt150 tkr återlämnas.ARV Sala ny tvättpress, budget 400 tkr, Arv Sala nya inloppspumpar, budget 400 tkrsamt del av ARV Sala byte övervakningssystem, budget 9 515 tkr, där 3 000 tkrframflyttas till2014.Teknisk service2 450 tkrKommentar: Utrustning felsökning och avläsning av fordon, budget 150 tkr, utgåroch omdisponeras till verkstadsinventarier j arbetsredskap.Totalt beslutad investeringsbudget 2013 för tekniska kontoret är 141 760 tkr.Föreslagna justeringar innebär att 12 241 tkr utgårfåterlämnas och 11 597 tkrframflyttas. Det ger en total investeringsbudget för tekniska kontoret på 138 956 tkrför 2013.~~Göran ÅkessonChef tekniska kontoret_)~~Susanna Ål e boEkonomisekreterareBilagaInvesteringsbilaga

Investeringsbilaga 2013-2019 Tekniska kontoret. .2013 05 14VERKSAMHET/PROJEKTBUDGETTB2013 2013J ustera d e . mvestennQsoroiekt är rö d mar k era d eTotalPLANbudget 2014 2015 2016 2017 2018 2019110341234133414ADMINISTRATIONDATORERKONTORSUTRUSTNINGPLOTTERS:a430 o180100150430 280 280 430 280 280 430180 180 180 180 180 180100 100 100 100 100 100o o 150 o o 150112361236153613KARTIMÄ TVERKSAM HETGISMÄTINSTRUMENTDIGITALT ORTOFOTOS:a125 o125oo125 200 450 125 125 200 450125 125 125 125 125 125o 325 o o o 32575 o o o 75 o11737023703370437133716371937213722372337243726372737283729373137323733374337563757LOKALPROGRAMSERVICEBYGGNAD STADSPARKENMEDBORGARKONTORsKOLGÅRDARigårdarLASOCH LARMSTORKÖKSUTRUSTNINGBYTE VENTILATION ÖSBY GYMNPROJEKTERING RANSTA SKOLA OCH FÖRSKOLAUPPRUSTNING HÄLLSJÖBADETPROJEKTERING VARMSÄTRA SKOLAOM BYGGNATION SILVERJYCKENs HUNDDAGIS GÄRDESTASALBERGA OMR UTANFÖR MUR VA-LEDNINGARKSK LOKALANPASSNING PROJ/UTREDNMINDRE JUST AV LOKALERSÄKERHETSÅTG (FÖRSÄKRINGSKRA V)TILLAGNINGSKÖK ÖSBYTILLGÄNGLIGHETSANPASSNINGARÄLDREBOENDELÄRKAN$ BAD RENOVERINGT ILLAGN-O MOTTAGN KÖKFÖRRÅDSSKJUL FABRIKSGATANVALLASKOLAN OMBYGGN, ETAPP 2IDROTTSHALLEN ETAPP 2RIVNING AV FASTIGHETERFASTIGHETER MED KULTURHISTORISKT VÄRDEUTVECKLING MÅNS OLSOMRÅDET ETAPP 3, BYGGNADERLÄRKAN$ SPORTFAL T OMKLÄDNINGSRUMOmbyggnation av Portvaktsgatan 1 (Porten)Nytt vård- och omsorgsboende 40 platserNytt gruppboende 5-6 lägenheterKöp av gruppboende solgatanOm- och tillbyggnad Ransta förskolaOmbyggnation av EkebyskolanOmbyggnation av KungsängsskolanTäljstenenS:a88300 12 722~2 000so o50020005005008004002001 58139532510 000150070000 8 996500~325101 022 43550 10300 102600 9300 9 300 9300s 0002000 2000 2 000 2 000 2 000 2 000500 500 500 500 500500 500 500 500 500 5002000 10001500 1500 1500 1500 1500 15001000 1000 1000 1000 1000 10001500 1500 l 500 1500 1500 150015000?35000500001500 1500 1500 1500 1500 1500800 800 800 800 800 8008 30012 750??? ???? ?? ?? ?142311131 163117311831343135313831413142314331473151KOMMUNALA GATOR OCH VÄGARPROJ INVESTERINGSPROGRAMNORRBYGATAN , DELEN HYTTGATAN-LANGGATANTRAFIKPLAN CENTRUMFÖRSTÄRKN HUVUDVÄGNÄTETOMRÅDEN AKTUELLA F PLANLÄOFÖRUTSEDDA UTVIDGNINGARORIONG, GATA+GC ÄVEN UTBYGGD DELFÄRDIGST S.ESPLANADEN RINGGAT-POLH.GATTRAFIKSÄKERH.HÖJ ÅTGÄRDERLÅNGGATAN, Ö KVARTERENPARKERINGSPLATS VID LEKPARKEN/STADSPARKENFÄRDIGST AV GATOR V NYET ANORMALA ÅRLIGA PROJEKTÅTGÄRDER UTIFRÅN BULLERKARTLÄGGNINGÄNGSHAGEN CIRKULATIONSPLATS VINTERGATANRINGGATAN ETAPP 1 BRINGGATAN ETAPP 2S:a2150 3 657300 155&aOO4502 041300 300234700300 27&aOO800100 1005 807 1450 30 650 17 000 9 200 8 200 7 700300 500 500 500 500 500450 450 450 450 450 450300 300300 300 650 650 650 650l100 100 100 100 100 1006000 6 000 6 000 6 000 6000500 500 500 500 o2600220005200

Investeringsbilaga 2013-2019 Tekniska kontoret2013o05 o 14VERKSAMHET/PROJEKTSÖRSKOGSTIPPEN ETAPP 1STRAK FÖR GÅNG- OCH CYKELVAGRinggatan etapp 3Östra kvarterens exploateringÄngshagen fjärde kvadranten/kvarteretÄngshagen körsbärsallenFridhem, ny detaljplanstadsparkenstationsområde rsescentrum- kommunens ansvarKonsekvenser av åtgärdsval resecentrum mmBUDGETTB2013 2013Justera d e investerinasoroiekt är rödmarkeradeTotalPLANbudget 2014 2015 2016 2017 2018 20195001 000 1 000??????? ??1513313331533163317331933223325332633333335PARKVERKSAMHETS.ESPL COLLIN/POLHEM NY ALL!:TRÅDERSATT ALL!:ER l STADENDALHEMSLEDEN, SKYDDSPLANTANGSHAGEN TRÅD LANG$ ENKÖPINGSVAGENLEKPL RENOV SÅKERH NYTT MTRANGSH TRÅD- O SKYDDSPLANTVASAG STRAKJARUM LJUS/SITTPLLJUSSÅ TT PARKJLEKPUBROAR/GC-TUNNLARSILVERMYNTSGAT PLANTER TRÅDRAD GC-VAGS.PARK KIOSK- O SERVER UTRED, ENL VEPUTVECKLING MÅNS OLSOMRADET ETAPP 1UTVECKLING MANS OLSOMRADET ETAPP 2UTVECKLING MÅNS OLSOMRADET ETAPP 4-5UPPSALAVÅGEN TRÅDRAD MOT FRIDHEMUPPSALAVAGEN TRADRAD MOT FRIDHEM 2KRINGYTOR V ASTERASLED/DALHEMSLED RONDELLERUPPRUSTNING OCH GESTALTNING AV PARKOMRADENÄNGSHAGEN LODJURET PARKJLEKPLÄNGSHAGEN 4:E KVADRANTEN PARK/LEKÄNGSH NORRSKENSGAT PARKINATUR/TRADÅNGSH ORIONGATAN ETAPP 2, PARKINATURVÅSTERASLED CRIKPLATSENS KRINGYTORstadsparken grönyta/aktivitetsyta/utbyggnad lekplatsÖstra kvarteren exploateringstationsområde Sala resecentrum kommunens ansvarS:a1 500 355400100100300400200243311855 4050 2950 12450 1 200 1 200 1 200200 200 200 200 200 200150250300 300 300 300 300 300550200 200 200 200 200 200300o o o o140042006100450 o o o o350175500 500 500 500 500600550325??? ?450500Strandvägen?Ängshagen körsbärsallen152365136523653365436553656365736583659GRUVAN$ VATTENSYSTEMTRUMMA SILVKÖPAREN/OLOV JON$RENOV SLUSS JAKOB MATTS KSÄKERHETSVÅG STORLJUSENRENOV DAMM MYGGSJ/SKIVARDAMMENRENOV DAMM STENSJÖN/STORLJRENOV DAMM HELGONMOSSEN-GRÅSKÄRRETPROJ/ARBHANDL TRUMMA SILVKJOLOV JON$PROJ/ARBHANDUBYGGNATION LÅNGFORSENPROJ/ARBHANDUBYGGNATION OLOV JONSS:a~~~~~o 1 7394---W+6977742681 739 2 797 4 000 10 000 o o o1997100 l 000100 2 000100 l 000250 5 000250 5 000TOTALT VA·VERKSAMHETEN19 400 612825528 15950 31 500 35 300 19 300 19 300 14 3005413252VA TTENF0RS0RJNINGW, ATG IN VATTENSKYDDSOMW SKALSKYDD PÅ VATTENVERKW ÖVERBYGGNAD LUCKA T ILL LÅGRESERVOARERW LÖPANDE INVESTERINGAR FÖR VATTENVERKW RENOVERING AV LUFTTANKARS:ao 466466466 o 700 2700 1000 1000 1000500 1 5002001 000 1 000 1 000 1 0002005423211VA-LEDNINGARPROJ INV.PROGRAM VAS:a14 350 3447300 7117 797 9450 29500 27300 17 300 17 300 12300300

322132223223322432283261Investeringsbilaga 2013-2019 Tekniska kontoret2013-05-14VERKSAMHET/PROJEKTSERVISEROMRÅD AKTUELLA F PLANLÄGGOFÖRUTSEDDA UTVIDGNINGARLN. OML TS-LEDNING KUMLA-SALAUTBYGGN DAGVATTENLEDNINGSAMLINGSKTO VA-SANERINGLN.OMLAGGN TS-LEDNINGARLN. H-LEDN KNIPKÄLL-SALA ETAPP 2LN.H-LEDN KNIPKÅLL·SALA ETAPP 3-4Justerade investerinQsproiekt är rödmarkeradeBUDGET TB Total PLAN2013 2013 budget 2014 2015 2016 2017 2018 2019300 300 300 300 300 300 300l soo 1 179 4600 2000 2000 2 000 2 000 2 000soo soo soo 500 500 500 5002 500 901250 2SO 500 500 500 500 5003 500 1 296 3 500 3 500 4000 4 000 4 000 4 000sooo 5000 5 000 5000 5 000s soo6SOO 4 000TRYCKAVLOPP HEDAKER-VÄSTERFÄRNEBOUTÖKAT VERKSAM HETSOMRADE KONSEKVENS AV VA-PLANTORRA VATTENDAMMAR UTJÅMNINGSMAGASIN MMLN OML TS-ETAPP 21 V-ETAPP 1 & 2 KUMLA-SALAöstra kvarteren exploateringFridhem, ändrad detaljplanFridhem, dagvatten?10000 10 000 5 000 50001000 1 000200 ???5533231RENINGSVERKARV SALA NY TVATTPRESSS:a5050 2 215 7 265 6 500 1300 5300 1000 1000 1000400 4003232ARV SALA NYA INLOPPSPUMPAR400 40032343235APU VAD OMBYGGNAD TILL TORRUPPST. PUMPARARV SALA MIXER JKL-DOS RENGV.LINJso7003241ARV SALA BYTE ÖVERVAKNINGSYs5 000 1 515 30003242ARV SALA KEDJESKRAPA SLUTSED~ 2503243ARV SALA BETONGsAGNING SLUTSEDIMENTERING2003244ARV SALA BYTE CENTRIFUG10003245ARV SALA OMBYGGNAD VENTILATION PERS.BYGGARV SALA UTLOPPSRÄNNOR l REGN.BASSÄNG500ARV HEDAKER NYTT FIL TER850ARV SALA GARAGE800APU VARMSÅTRA400ARV SALA NY MOTTAGNINGSSTATION100ARV SALA UTBYGGNAD PERSONALBYGGNAD1000ARV SALA NY SLAMMOTTAGNING FÖR AWATTNAT SLAM200 3000ARV LÖPANDE INVESTERING FÖR RENINGSVERKEN1 000 1 000 1 000 1 000825TEKNISK SERVICE/CENTRALFÖRRÅDS:a2 350 100 2450 4215 5100 8610 5670 7 270 41203421343834483451FÖRRÅDSINVENT ARIERPERSONBILARMASKINERVERKSTADSINV/ARBETSREDSK150 100 150 150 150 150 150 1502 700 2 700 6 210 4 530 5 500 3 3502000 1325 2 200 2200 940 1 570 570200 40 so 50 50 50 503432UTRUSTNING FELSÖKNING O AVLASNING AV FORDON*WSumma totalt tekniska förvaltningen114 255 24 701 138 956 72 492 85 230 186 515 45 075 45 750 37 500Summa exkl lokalprogram25 955 11 979 37 934 28 942 74 930 83 915 35 775 36 450 28 200

il sAlArr;; KOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTTETSammanträdesdatum2013-05-216 (25)§ 150Dnr 2013/197Ombildning av Vafab Miljö AB till kommunalförbundet VafabMiljö;instruktion till röstombudINLEDNINGRespektive ägarkommuns kommunstyrelse måste fatta beslut om att utse stämmoombudtill extra bolagsstämma samt ge instruktioner till röstombudetBeredningBilaga KS 2013/141/1, information om ombildning av Vafab Miljö AB till kommunalförbund.Per-Olov Rapp (S) föredrar ärendet.Yrkan-denPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutaratt utse Per-Olov Rapp (S) till stämmaombud vid extra bolagsstämma den 13 juni2013,att instruera ombudet att rösta för att Vafab Miljö AB ombildas till ett kommunalförbund,samtatt uppdra till VD:n i VafabMiljö AB att skicka ut nödvändiga handlingar till ägarkommunernaför bildandet av Kommunalförbundet VafabMiljö.Carola Gunnarson (C) och Peter Molin (M) yrkaravslag på Per-Olov Rapps yrkande avseende kommunalförbund.Glenn Andersson (S) yrkarbifall till Per-Olov Rapps yrkande.PropositionOrdföranden ställer proposition på sitt eget yrkande och Carola Gunnarssons medfleras avslagsyrkande och finner sitt eget yrkande bifallet.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutaratt utse Per-Olov Rapp (S) till stämmaombud vid extra bolagsstämma för Vafab MiljöAB den 13 juni 2013,att instruera ombudet att rösta för att VafabMiljö AB ombildas till ett kommunalförbund,samtatt uppdra till VD:n i VafabMiljö AB att skicka ut nödvändiga handlingar till ägarkommunernaför bildandet av Kommunalförbundet VafabMiljö.UtdragkommunstyrelsenJusterandes signUtdragsbestyrkande

Bilaga KS 2013/141/1Information om ombildning av Vafab Miljö AB tillkommunalförbundetInför ombildande av VafabMiljö AB till ett komunalförbund VafabMiljö arbetas förslag tillförbundsordning och konsortialavtal fram. En utgåva i form av arbetsmaterial delades utpå VKL:s senast styrelsemöte samt till H e by och Enköpings ombud. En kallelse till enextra bolagsstämma i VafabMiljö AB är på väg att sändas ut.VafabMiljöVKL:s styrelse beslutade den 13 februari 2013 att föreslå ägarmötet i Vafab Miljö AB attöverföra verksamheten i Vafab Miljö AB till ett kommunalförbund, samt former för hurdetta arbete skulle slutföras. Med beslutet läggs utvärderingen av Vafab efter tio år tillhandlingarna.En reservation mot beslutet har lämnats av moderaterna.Förslag till beslutsprocess, samt förslag till förbundsordning och konsortialavtal förkommunalförbundet, har därefter arbetets fram av en tjänstemannagruppsammankallad av VKL.Förslag till tidplan för den fortsatta processen inför bildandet av kommunalförbundetVafabMiljö under 2013:10 april:Möte med VKL: s presidium- information om den fortsatta processen avseendebildandet av kommunalförbundet VafabMiljö23 april:1. Årsstämma VafabMiljö AB- information om läget i samverkansfrågan2. Seminarium om regional samverkan- inbjudan har gått ut tillsammans med inbjudantill bolagsstämman, samt till KSO och kommunchefer i ägarkommunerna3. Konstituerande styrelsemöte i VafabMiljö AB- beslut fattas om att kalla till en extrabolagsstämma m a a ombildningen26 april:Förbundsstämma i VKL samt styrelsemöte- information om hur processen avseendebildandet av kommunalförbundet VafabMiljö fortskrider.Skrivelse från VKL till ägarkommunerna om rekommendation att följa tidsplan ochbeslutsordning (se bilaga).V18:Vafab Miljö AB kallar till extra bolagsstämma i V 24 för beslut om att ansvaret församverkan avseende den verksamhet som VafabMiljö AB bedriver, förs över till ettkommunalförbund. Under denna vecka måste Förbundsordning, Konsortialavtal,Aktieöverlåtelseavtal samt förslag till beslut i kommunfullmäktige vara klart.

V19-23:Första beslutet i ägar-/medlemskommunernaRespektive ägarkommuns kommunstyrelse måsta fatta beslut om att utsestämmaombud till extra bolagsstämma och instruera röstombudet att rösta föratt ombilda VafabMiljö AB till ett kommunalförbund, samtatt ge VD:n i Vafab Miljö AB uppdrag att skicka ut nödvändiga handlingar tillägarkommunerna för bildandet av Kommunalförbundet VafabMiljö .V24:Extra bolagsstämma hålls. Här ges den slutliga informationen om hur bildandet avkommunalförbundet och därmed sammanhängande frågor ska lösas.Bolagsstämman beslutar att ombilda bolaget till ett kommunalförbund, samt ger VD iuppdrag att skicka ut nödvändiga handlingar till ägarkommunerna för bildandet avKommunalförbundet VafabMiljö.Efter bolagsstämman ansvarar VafabMiljö AB för att handlingar för bildandet avkommunalförbundet skickas till ägarkommunerna för beslut på höstens förstakommunfullmäktigesammanträde.De handlingar som ska skickas är:1. Konsortialavtal2. Förbundsordning3. Aktieöverlåtelseavtal4. Förslag till beslutsformuleringarAug-sept:Andra beslutet i ägar-/medlemskommunernaBeredning i KS med förslag till följande preliminära beslut i kommunfullmäktige (Exaktvilka beslutspunkter som ska vara med kommer med förslaget från den extrabolagsstämman):Beslut i KFM hos samtliga ägar-/medlemskommuner om att bilda kommunalförbundetVafabMiljö m.m, genom att besluta att1. Godkänna Konsortialavtalet mellan medlemmarna i kommunalförbundetVafabMiljö.2. Godkänna Förbundsordningen för Kommunalförbundet VafabMiljö.3. Godkänna AktieöverlåtelseavtaL4. Utse ledamotf-möter till direktionen5. Ev. fatta beslut om ny styrelseledamot i Vafab Miljö AB. (Lämpligen bör det varapersonunion mellan direktionen och styrelsen i Vafab Miljö AB.)När beslut om att bilda kommunalförbundet fattats av samtligamedlemskommuner:Direktionen ska "konstituera sig" och utse förbundsdirektör och därefter verkställaöverföringen av hela eller delar av verksamheten från bolaget till kommunalförbundetunder hösten 2013.Text från handlingar till VKL, styrelse den 26 april 2013

Bilaga KS 2013/141/2' SALA KOMMUNKommunstvrelsens förvaltninglVafabMiljöHandlingar tillExtra bolagsstämmaVafab Miljö AB13juni201313.00-16.00Aras Congress Center Munkgatan 7, Västerås

2013-05-16Aktieägarna i V afab Miljö AB m flHandlingar till extra bolagsstämma i Vafab Miljö ABStyrelsen for Vafab Miljö AB har kallat till extra bolagsstämma den 13 juni med anledningav forslag till ombildning av bolagets verksamhet till kommunalfdrbund.Den utvärdering som ligger till grund for forslaget är omfattande och har genomfOrtsunder ledning av Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL). Utvärderingen bestårav en huvudrapport samt ett flertal bilagor och tilläggsutredningar som avrapporteratspå VKLs styrelsemöten då även representanter fOr Enköpings och Heby kommun varitinbjudna och deltagit.Hela utredningsmaterialet, ink! protokollsutdrag från VKLs styrelsemöte där forslagetrapporterats och diskuterats finns på grund av sin omfattning samlade i digital form pådet USB-minne som skickas i ett exemplar till varje kommun. Önskar någon ett egetexemplar går det bra att rnaila till gene.liljegren@vafabmiljo.se.Kommuner som önskar utskrifter av materialet kan kontakta Gene Liljegren på Vafab­Miljö, tfn 021-393511 eller via e-post gene.liljegren@vafabmiljo.seUnder ledning av VKL har forslag till beslutsunderlag tagits fram under våren 2013.Beslutsunderlagen som ägarkommunerna enligt tidplanen ska ta ställning till i augusti/septemberbestår av:• Förbundsordning (bilaga l)• Konsortialavtal (bilaga 2)• Aktieöverlåtelseavtal (bilaga 3)Infor beslut om större forändringar i verksamheten ska ägarna ges möjlighet att ge synpunkter.Därfor har VafabMiljös styrelse kallat till extra bolagsstämma där det finns enbeslutspunkt med anledning av forslaget till forändring av bolagets verksamhet.Förslag till besluta) Stämman fareslås att godkänna Västmanlands Kommuner och Landstings utvärderingav verksamhetenb) Stämman rekommenderar att ägarkommunerna genom beslut i respektivekommunfullmäktige, senast under augusti/ september 2013, bildar KommunalforbundetVafabMi!jö, baserat på de forslag till forhundsordning och konsortialavtalsom tagits fram under ledning av Västmanlands Kommuner och Landsting.c) Stärnman fareslås att ge styrelsen for Vafab Miljö AB i uppdrag att skicka ut utvärderingsmaterialetsamt forslagen till tidplan, forbundsordning, konsortialavtal och aktieöverlåtelseavtaltill ägarkommunema for beslut i respektive kommunfullmäktigeVästerås den 16 maj 2013Vafab Miljö ABstyrelsen genomCarina FärmVerkställande direktör

l SALA KOMMUN-lKommunstvre!sens förvaltningInk. 2013 -05- 1 71(7)2013-05-15Förslag tillKonsortialavtal förKommunalförbundet VafabMiljöl. BakgrundVästmanlands kommuner och Landsting (VKL) har under 2011-201I~tJ:\lttdeJJ;f~~j~galasamverkan inom avfallsområdet som funnits sedan 1981 mel](lli kommlliuiin

2(7)2. Utveckling av verksamhetenKraven på ett resurseffektivare samhälle gör att behovet av helhetssyn och samverkanmellan kommunerna ökar för att kunna fortsätta utveckla en miljömässigt och kostnadseffektivavfallshantering som är långsiktigt hållbar.Mot bakgrund av de framtida utmaningarna är målsättningen med kommunernas samverkaninom avfallsområdet att möjliggöra att medlemskommuner på sikt ska ha en gemensamrenhållningsordning och renhållningstaxa och en effektiv samordning av hela avfallsverksamheteni regionen. Därför kommer medlemskommunerna genomoVKL, attsenast under år 2019 göra en avstämning och eventuell justering av forbulld§prdningen.3. Bildande av kommunalforhundKommunerna förbinder sig att samverka inom avfallsområdoetge~om att fiiroäHdamå)etbilda ett kommunalforbund, KommunalfOrbundet V afabMtljö, neq~ kallat~ör~um:!et.Förbundet ska inleda sin verksamhet den l jarmiui2014. För Fö~b~hderska inledningsvisgälla bifogad förbundsordning (bilaga l) med dejtistS"ringar SP.rn kanpåkallas av registreringsmyndigheten.4. Förbundets ändamål m.m.Förbundets ändamål framgår av forbundsilrqnjng~ri,Bi!aga l,§ 3 "Ändamål m.m.".För de medlemmar där det utöver f(i~t~~dsordnillgelffrnns behov av överenskommelserom vilka uppgifter somöyerförs sk~d,et, i sambarid med bildandet av Förbundet, tecknassärskilda avtal som reglerår ansvarsforhållandena mellan Förbundet och medlemskommunen..-'-· ""{;.;: _-:-·Förbundet ärj!lt~ skyldigt att svarafor alt resurser finns tillgängliga annat än for avfalloch avfallshantering solllkommunerna har ansvar for enligt Miljöbalkens bestämmelser.- - ·--~ .5. Fln~llsierihgoooch ~~i~~Hur fOrbundets verksamhet ska finansieras framgår av forbundsordningen, bilaga l, § 12"Kostnadstäckning'' .. ·Övriga medlemmar i förbundet ska gå i borgen för ett belopp motsvarande sin andel iforbundet för skulder till Västerås kommun.Följande finansieringsprinciper ska gälla f

3(7)c) Förbundet äger rätt att differentiera mottagningstaxan efter olika avfallsslag. Föravfallstyper som Kommunerna har ansvar for enligt Miljöbalkens bestämmelserska samma avgift uttas för samma slag och enhet av avfall. För övriga avfallstyperutgår avgifter som fastställs av förbundsfullmäktige på affarsmässig grund.d) Till grund for debitering av den övriga renhållningsverksamheten inom detkommunala renhållningsmonopolet (insamlingsverksamhet, planering och administrationi övrigt) som Förbundet utför åt medlemskommun ska ligga Förbundetssjälvkostnad får uppdraget.e) För det fall hela renhållningsverksamheten överlåtits av kommunen ska renhållningsverksamhetenfOr respektive medlemskommun inom Förbundet ses som resultatenhetermed resultat- och balansräkning och ränteberäknas. :'6. Medlemsråd och samrådsorganKommunerna förbinder sig att sanu·åda i frågor som rör detasfb.]~tion till FiitB~ndet bchdem emellan samt samverka for att medverka till att effekt'ivite!eri'1 Förbundets verksam­~-::\~~::-z--·::het optimeras.Samråd ska ske mellan medlemskommunerna in;riftf~men fofi:tt :rii~dlemsråd. Där skasamråd ske i frågor som är av principiell beskaffenh~fJi1er aOO:~~ av större vikt innanrespektive kommunfullmäktige tar ställning.f'frågan. V aljy. jnedlemskommun ska utse enperson från kommunstyrelsen som represente:Hre~pxktivekommun i medlemsrådet.Representanterna i medlemsrådet skayanlfri~ att infÖrmera respektive kommun om dediskussioner som har forts i medlemsrådetMedlemsrådet ska samlljanträda 1nin§t (\n gång per år. Det årliga sammanträdet bör hållasi anslutning till För1Jpnditsbeslu;ombudget" Därutöver ska ytterligare sammanträdenhållas när någon av medlemskotpiiJunerria begär det. Västerås stad ska ansvara för attkallelse skickas till Kommunerna:Medlemsråcl~~ska enda§!yara medl~mskommunemas forum. Förekomsten av ett medlemsrå,dska inte påverka·derirol!fordelning som finns mellan Kommunerna och Förbundet~direktion. Medlemsrådet har inte någon beslutanderätt. Medlemsrådet är inte hellerforeträdafeSTofKommunema i förhållande till Förbundet eller tredje man.Ett särskilt samtådsorgan som sammanträder minst två gånger per år ska inrättas. Samrådsorganetsariili:\åhträder med Förbundets ledning efter kallelse av forbundet och diskuterartekniska, ekonomiska och miljömässiga frågor rörande den regionala och lokalaavfallshanteringen. Kommunerna ska utse en representant till samrådsorganet. Kommunernasrepresentant bör vara den tjänsteman inom respektive kommun som ansvarar förkontaktema med forbundetMedlemsrådet ska gemensamt komma överens om vilka ekonomiska uppföljningar somFörbundet ska redovisa för medlemmarna samt nyckeltal for jämförelser.7. Borgensåtagande

4(7)För det fall ägarrådet bedömer att det är fördelaktigt för verksamheten att kommunal borgentecknas for en upplåning eller på grund av andra forpliktelser t ex som en följd avbeslut enligt Miljö balken, ska denna fördelas i forhållande till varje medlemskommunsaktuella andel i forbundet Förbundet ska i valje enskilt ärende om borgen tillskrivaKommunerna och redovisa motiv och förutsättningar får investeringar där kommunalborgen bör lämnas.Exempel på när det kan vara lämpligt att erhålla kommunal borgen är långsiktiga investeringarknutna till Kommunernas avfallsansvar enligt Miljöbalken, avslutning av avfallsupplag,långsiktigt miljöskydd vid anläggningarna etc.Beslut om sådan borgen får ske endast om foljande två villkor är uppfylld

5(7)Om Kommunerna beslutar att avveckla forbundets verksamhet enligt detta avtal ska denåterstående miljöskulden fördelas mellan Kommunerna i forhållande till respektivekommuns invånarantal.11. Kommunal avfallsplaneringKommunerna har den grundläggande skyldigheten att genomföra kommunal avfallsplaneringenligt 15 kap 11 § Miljöbalken. Kommunerna och förbundet ska verka for attsamordna denna planering, så att forutsättningar skapas for en långsiktig avfallshanteringi regionen.12. Överlåtelse av aktier i Vafab Miljö AB._:i~"-·::"". ,_.,Kommunerna förbinder sig att till Förbundet överlåta sina akfier\Vafab Mllj~;~Blighet med bifogat AktieöverlåtelseavtaL . ·. .Förbundet ska efter ombildningen inneha samtli~~iäktier i J..>Vl

6(7)Partema upprättar ett separat tillägg till detta avtal som överenskommelse när skuldernasstorlek bokforingsmässigt kan fastställas. Den frånträdande arbetsgivaren överfor däreftermotsvarande belopp till Förbundet.17. Skulder och fordringar med anledning av övertagande av verksamhetMedlemskommun som till Förbundet överlåter hela renhållningsverksamheten enligt renhållningsmonopoletska senast en månad efter att årsredovisningen för öyeff~telseåretfastställts av kommunfullmäktige i berörd kommun reglera eventuellaskUlde?och fordringarinom den kommunala renhållningsverksamheten. Motsvarandegäller lforel~:o)llmandefall mellan annan kommunal samarbetsorganisation och Förbii!ldet., ·.· .· ··. · ·18. Långfristiga lån19. Överlåtelse av lös egendomMedlemskommun som till Förbundet överl4t(!r ]le l ~;t (enbållningsverksamheten enligt renhållningsmonopoletfår överlåta på Kori)ill!frialforbundet all den lösa egendom som ingåri den verksamhet som övergår tillförbundet. Dy!l skaförtecknas, värderas till bokförtvärde och redovisas avre§pektive kql):rmun fore övergångstidpunkten. Tillträde till egendomensker vid verksamhetsövergånge11,För övertagen lös egendol11.erl\igg(:~ Förb~ndet på tillträdesdagen de belopp som anges ispecifikationen och sol1l,utgör sudlilJan av det värde man kommit överens om för denlösa egendomen per tilitiiiqesdagemDen lös# egendoll:\en övei:tå~'på tillträdesdagen i befintligt skick.20. Nuv!l.rande avtalEventuella ingåtl'gna avtal avseende den verksamhet som ska övergå till Förbundet överförstill Förbund()! i och med övergången. Förbundet svarar för åtaganden gjorda ävenfore tillträdesdagen.21. Avtalets giltighetDetta avtal gäller så snart det godkänts av respektive medlemskommuns kommunfullmäktigeoch gäller tillsvidare.Kommunerna ska efter fem års verksamhet, senast vid utgången av 2019 göra en utvärderingav verksamheten och med anledning av denna f

7(7)avtal. Om enighet därvid inte uppnås ska avtalet fortsätta att gälla i nuvarande utformning.22. TvistTvist på grund av detta avtal ska avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Därvid skaVästmanlands kommunförbund utse två ledamöter som i sin tur utser en tredje ledamot.Om tvistefrågan helt eller delvis berör flera kommuner ska alla och envar underkasta sigett och samma tvisteforfarande.Västerås den,·---- -Arboga kommun Enköpings kommun Fagefsta koffiiiluftHallstahammars kommun Hebykommuu Kungsörs kommunKöpings kommun Norbergs kommun salakommunskinnskattebergs kommun Surahammars kommun Västerås stad

SALA KOMMUN ..Kommunstyrelsens förvaltningInk. 2013 -05- j 72013-05-15Förslag tillAvtal om överlåtelse av aktierSäljare1. Arboga kommun, 212000-2122 , 6 802 aktier2. Enköping kommun,212000-0282 , 19 118 aktier3· Fagersta kommun,212000-2106 , 6 207 aktier4· Hallstahammar kommun,212000-2064, 7 565 aktier5. Heby kommun,212000-2049 , 6 899 aktier6. Kungsör kommun,212000-2056,4 142 aktier7. Köping kommun,212000-2114 , 12 367 aktier8. Norberg kommun,212000-2072 , 2 g8o aktierg. Sala kommun,212000-2098 , 10 942 aktier10. skinnskatteberg kommun, 212000-2023, 2 448 aktier11. Surahammar kommun,212000-2031 , 5 131 aktier12. Västerås kommun, 212000-2080, 65 399 aktierKöpareKommunalforbundet VafabMiljöhar idag träffat avtal om överlåtelse av aktier enligt nedan.1. Överlåtelseobjekt och köpeskillingSäljarna överlåter härmed samtliga sina respektive aktier i Vafabmiljö AB, 556191-4200,till Köparen för en köpeskilling av 428 kr per aktie, totalt sextiofyramiljonertvåhundratusen (64 200 ooo) kronor.2. Köpeskillingens erläggande och tillträde till aktiernaKöpeskillingen erlägges kontant på avtalsdagen genom att Köparen till respektive Säljareutfårdar revers på beloppet.

Avtalsdagen skall också utgöra tillträdesdag varvid äganderätten till aktierna övergår påKöparen.På tillträdesdagen skall Säljarna tillse att Köparen infcirs som innehavare av aktierna iBolagets aktiebok samt överlämna aktieboken samt övriga handlingar av vikt rörandeBolaget till Köparen. I förekommande fall skall Säljarna även överlämna samtligaaktiebrev inblancotransporterade på Köparen.Detta avtal har upprättats och undertecknats i 13 likalydande exemplar, av vilka parternatagit var sitt.Västerås denSäljarnaArboga kommunKöparenKommunalforbundet VafabMiljöEnköpings kommunFagersta kommunHallstahammars kommunHebykommunKungsörs kommunKöpings kommun

Norbergs kommunsalakommunskinnskattebergs kommunSurahammars kommunVästerås kommunKöpeskillingarna kvitterasVästerås denArboga kommunVästerås kommunEnköpings kommunFagersta kommun

Hallstahammars kommunHebykommunKungsörs kommunKöpings kommunNorbergs kommunsalakommunskinnskattebergs kommunSurabarnmars kommun

1(7)2013-05-15Förslag tillFörbundsordningförKommunalförbundet VafabMiljöFastställd av kommunfullmäktige iSALA KOMMUNKommunstvrelsens förvaltningInk, 2013 ~05- 17Arboga denEnköping denFagersta denHallstahammar denHebydenKungsärdenKöping denNorbergdenSala denskinnskatteberg denSurahammar denVästerås den§ l Namn och säteKommunalforbundets namn är Kommun~lforbl1!1d6{vafabMiljö ( vardagligenbenämnt VafabMiljö).Förbundet har sitt säteiVäster~s•kqfnmun, väsinia~lands län.§ 2 MedlemmarMedl\)mmar i kommuA

2(7)Förbundet ska inte besluta om renhållningstaxa eller renhållningsordning. Sådanabeslut tas av respektive medlem.Förbundet ska medverka till att skapa en långsiktig hållbar avfallshanteringmed utgångspunkt från nationella, regionala och lokala miljömåLFörbundet får tillhandahålla tjänster som har samband med verksamhetsområdettill andra än medlemmarna. Sådan verksamhet ska vila på affärsmässiggrund.Förbundet får verka utanfor medlemmarnas geografiska områden om det gagnarforbundets verksamhet och därmed dess medlemmar.Förbundets verksamhet får utf

3(7)Revisorerna ska ha ett fast årsarvode. Arvode och andra ekonomiska ersättningarska utgå enligt de regler som tillämpas får fårtroendevalda i Västeråskommun.§ 7 FörbundsdirektörDirektionen får utse en förbundsdirektör som verkställande tjänsteman.§ 8 InitiativrättÄrenden i direktionen får väckas av:- ledamot i direktionen,medlem genom framställan av kommunfullmäktige eller koJnrrtunstyryl·"·,·sen§ 9 Närvarorätt m.m.Kommunstyrelsens ordfårande hos medlemhar närvaro: 6chyttranderätt i direktionen.Därutöver avgör direktionen i yilka f!\llnågon som inte är ledamoteller ersättare i direktionen har rätt att,näwara och yttra sig vid direktionenssammanträden.§ 10 Insyn ochjnformatjo~sskyldigllet;-~r > ;'-)\:

4(7)Kostnaderna for fOrbundets verksamhet ska i forsta hand täckas av de taxor ochavgifter for insamling och behandling av avfall som respektive medlems kommunfullmäktigefastställer (renbållningstaxor) samt forbundet fastställer (mottagningstaxoroch andra avgifter for tjänster).Medlemmarna har enligt lag ekonomiskt ansvar for forbundets forbindelser.Förbundet ska dock genom överenskommelse med medlemmarna söka balans iforbundets ekonomi.Kostnaderna for forbundets verksamhet ska i den mån de inte täcks på annatsätt erläggas av medlemmarna.Medlemmamas verksamhet inom forbundet ska redovisningsmässigt varaskilda resultatenbeter och samtliga kostnader och intäkter som härrör till e11,medlem ska bäras av den. Normalt balanseras årets resultat hos resultatenhet;,ema över i ny räkning.Över- och underskott i renhållningsverksamheten for respektive medlems~kommun ska hos Förbundet foras med i ny räkning i form avresultatutjamningsfondoch/ eller investeringsfond for respektive medlef!1skoffiirtl.!n. Räntanska grundas på den genomsnittliga räntesatsenp4 Förbundets bankkor;to ellerpå annat sätt som Förbundet bedömer vara merrättyist. Everit\lella kundforlus;ter som uppkommit på fordringar utställda fore verksamhetsövergårigen ska bärasav Förbundet och foras över i ny räkning inom respek:tive resultatenhet.Det åligger fOrbundet att fordela kostnaderna på respektivemedlem utifrån godredovisningssed. Gemensamma kostnader, så kaJlade overheadkostnader sominte specifikt kan läggas på enskild medhlm sk:å, orn inte forbundet finner annanmer rättvisande fordelnings grund; fordelas efter, den procentuella andelenkommuninvånare per medlemskommun den l november året fore verksamhetsåret.· ·Förbundet ska, om forhundsdirektionen inte beslutar annat, vara anslutet tillVästerås kommuns koncernkontosamt i övrigt folja vid var tid gällande Finanspolicyoch Finansriktlinjer for. Västerås kommun.Förbundet äger disponera en kontokredit om for närvarande 139 miljoner kronorhos Västeras kommun. Kontokrediten är avsedd att täcka både kort- ochlå11gfristigt firiimsieringsbehov.Om forburidet behöver utöka sin kontokredit, ska godkännande inhämtas frånmedlemmarna.Förbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsfOrbindelser utan medlemmamasgodkännande.§ 13 Andel i tillgångar och sknlderMedlems andel i fOrbundets övertagna tillgångar och skulder, inklusive miljöskuld,frå11 VafabMiljö AB ska bestämmas i proportion till befolkningstalet irespektive medlemskommun den 31 december 2003, enligt bilaga 2 (motsvarandefordelningsgrund som fOr respektive kommuns aktiekapital i Vafab MiljöAB). Om någon av medlemmarna påkallar det ska fordelningen enligt bilaga 2

5(7)fårändras till aktuellt befolkningstal fårsta gången 2022 och därefter vart tiondeår.§ 14 Värdering av miljöskuldOm någon av medlemmarna påkallar det ska aktuell miljöskuld värderas.§ 15 Budget och ekonomisk styrningFörbundsdirektionen ska årligen fåre maj månads utgång upprätta få~~lag tillbudget med investerings- och finansieringsplan får den egna verksan:ifi.~t~får ..den kommande treårsperioden samt tillse att motsvarande fårslag 11pprättas' ihel- eller majoritetsägda företag. ·. ·Direktionen ska samråda med medlemmama9Ii).[orslaget'i:m brid~~ti~~J:iast d~ri ·.31 mars och senast den l juli skriftligen meddelå~tt:jJreliminäli fårslagtilltaxor till medlemmarna. · · · · · ·Senast vid utgången av november månad ska

6(7)Arvode och andra ekonomiska ersättningar till övriga fortroendevalda ska utgåenligt de regler som tillämpas for fortroendevalda i Västerås kommun.§ 18 Uppsägning och utträdeFörbundet är bildat for obestämd tid.En medlem har rätt att utträda ur forbundet Vid medlems utträde ur forbundetupphör medlemskapet vid utgången av det tredje året efter det att uppsägningenskedde.Vid utträde ur forbundet ska reglering av de ekonomiska mellanhavandena ;mellan forbundet och den utträdande medlemmen ske på så sätt, att medl~inmenerhåller sin andel av forbundets redovisade egna kapital. Är utträdandemedlemmens eget kapitalandel negativ, ska utträdande medlem till for]Jundetbetala in ett belopp motsvarande detta. Det egna kapitalet ska bestämmas enligtårsbokslut efter det andra året efter uppsägningen. Utträdand.!;J!lledlemskall även betala in ett belopp som motsvarar !lledlemmen$ andelaY,kvarva- . . .rande miljöskuld. Medlemmens andel av miljöslfulfen beräknas i erlllghet med ;13§. Medlemmens andel vid denna reglering är den'som gällt.underdet andraåret efter uppsägningen.När en medlem utträtt ur forbundet upphör !lledlemmens ansvar for forbundetsskulder.De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i forhundsordningen som behövsmed anledning av utträdet.§ 19 Likvidation av kommunalförbundetOm medlem1nama inte kan enas om forutsättningarna for utträde när uppsägningstideni § 18 är till ända, ska forbundet omedelbart träda i likvidation.Förbundet skaockså lik~id~l"as om mer än hälften av medlemmarna fattat besluthärom.Likvidatiol{enska verkställas av direktionen i egenskap av likvidator.Likvidationen ska genomforas på ett sådant sätt att medlemmamas möjligheteratt återta de uppgifter som överlänmats till fOrbundet underlättas.När forbundet trätt i likvidation ska dess egendom i den mån det behövs forlikvidationen forvandlas till pengar genom forsäljning under hand, på offentligauktion eller på annat lämpligt sätt. V erksanlheten får fortsätta den tid som behövsfor en ändamålsenlig avveckling. Fortgår likvidationen över kalenderårsskifte,ska årsredovisning avges som vanligt.När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator, ska den avge en slutredovisningfor sin forvaltning. Denna slutredovisning sker genom en forvallningsberättelsesom rör likvidationen i sin helhet med redovisning över skiftetav behållna tillgångar. Till forvaltningsberättelsen ska fogas redovisningshandlingarfor hela likvidationen inklusive redovisning for den tid varunder

7(7)verksamheten har fortsatt. Förvaltningsberättelsen och redovisningen skagranskas av kommunalförbundets revisorer, som har att inom en månad avgerevisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen.Vid skifte av förbundets tillgångar i anledning av likvidationen ska tillgångaroch skulder, inklusive den kvarvarande miljöskulden, fördelas utifrån medlemmarnasandel av det egna kapitalet vid likvidationstillfållet, som framgår avslutredovisningen.Vid skifte av förbundets behållna tillgångar i anledning av likvidationen skatillgångar och skulder fördelas utifrån medlemmamas andel av det egna kapitaletvid likvidationstillfåll et, som framgår av slutredovisningen. Kvarvarand,emiljöskuld ska regleras enligt den i § 13 angivna fördelningsgrunden.När slutredovisningen och revisionsberättelse delgivits samtliga medl~mma;fu.;förbundet upplöst.Om det framkommer någon tillgång eller skuld for förbundet eft.er dess upp,,,lösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på annansätt uppkommerbehov av ytterligare likvidationsåtgärd, ska likvidationen fortsätta.När likvidationsuppdraget fullgjorts, ska förb~didirektionen beslutiJnken avmedlemmarna som ska överta vården av de handlingar, som tillhör,förbundetsarkiv.§ 20 TvisterOm tvist uppkommer IIJ.ellan förb1J!"ldeot och en eller flera medlemmar, som inte kan lösasgenom frivillig uppgörelse. mejjan parterna, ska tvisten slutligt avgöras genom skiljedomsförfarandeadministrerat av St~ckholmsHandelskammares skiljedomsinstitut (SCC), varvidreglerna om förenklat förfar~ifde sk~ tillämpas.§ 21 Bildandet och ändringar i fOrhundsordningenFörbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen.Förbundet ansvarar for verksamheten enligt förbu11dsordningen frånden l januari 2014.Ändring eller tillägg till denna förbundsordning ska antas av direktionen ochfastställas av medlemmarnas fullmäktige.

".".':.\'Kl VÄSTMANLANDSSALAKOMMUNKommunstyrelsens förvaltning ll 17 ~':.':.V Kommuner & Landsting 1(7)styrelseprotokoll fört vid sammanträde med VästmanlandsKommuner och LandstingDatum: 13 februari 2013Tid: 10.00-12.00Plats:Kungsörstorp, KungsörBeslutande:Ersättare:Elizabeth Salomonsson, ordf. för mötetCatarina Pettersson (ersätter Ulla Persson)Olle YtterbergPer-Olov RappDenise NorströmStig HenrikssonJuha RundgrenMarlene AnderssonElisabeth UnellHans StrandlundAnders RöhforsTomas HögströmCarola GunnarssonTorsten KällbergMaria LindelöfPelle StrengbomRigmor AkessonKenneth ÖstbergBritt-Inger FröbergPeter RistikartanoMikael DamsgaardStellan LundMaria DellhamRagnhild KällbergBirgitta AnderssonHelena HagbergBengt-Ake NilssonÖvriga:Marie Wilen, § 5Kenneth Löthegård, § 5Harold Nilsson, § 5Andreas PorswaldMikael HelminHåkan JohanssonMonika Eriksson Bertilssonlng-Marie EnkvistOve SvensonHebyEnköpingNorra Västmanlands KommunalteknikförbundVafabVafabVKLVKLVKLVKL§ 1Justering av protokollTill att jämte ordföranden justera dagens protokoll utses Torsten Källberg:,\Lt"-\~-.

~~a 1 K L vÄsTMANLANDs~':r':. V Kommuner & Landsting 3(7)BESLUTSÄRENDEN§5Utredning om Vafab Miljö AB (Vafab)Håkan Johansson, VKL, Andreas Porswald, ordf. Vafab och Harold Nilsson NVK,informerar om utredningsprocessen och förslag hur ett kommunalförbund kan ge flexibilitetför ägarna utifrån hur förbundsordningen utformas.Vid styrelsemötet den 25 mars 2011 gavs uppdraget att genomföra den utvärdering somföljer av avtalen för bildandet av bolaget år 2004. Uppdraget har som utgångspunkt attvidareutveckla verksamheten inom renhåilnings- och återvinningsområdet genom fortsattverksamhet i Vafab, mot bakgrund av väntade utmaningar på området både avseendemiljöpolitiok och juridik inom upphandlingsområdetUnder tiden för utvärderingen har en juridisk process mot Vafab:s tillhandahållande avavfallstjänster åt Västerås stad inletts. En konsekvens av pågående process är att formenför ägande i Vafab måste prövas mot alternativa ägarformer för ett mer rättssäkertförhållande. Rättsförhållandet påverkar samtliga delägare i bolaget. Utredningen har därförutvidgats i detta avseende.Utredningen har genomförts av VKL:s kansli tillsammans med Vafab och behövligt externtkonsultstöd, med särskilda fördjupningar inom det avfallstekniska, ekonomiska och juridiskaområdet.Handlingar i ärendet har förelagts styrelsen den: 25mars 2011, 7 oktober 2011,18 november 2011, 5-6 september 2012 (Aske gård) och 12 oktober 2012 (Kungsör).Den 12 oktober 2012 beslöts bl. a. att inriktningen av fortsatt arbete gällande formerna förägande ska vara kommunalförbund. Fortsatt beredning och förankring av ärendet medrepresentanter för ägarna har därefter genomförts och redovisas i bilaga 1, vilkenformulerar förslag till beslut.Enköping och Heby är närvarande under styrelsemötet och hanterar frågan via Vafab:sägarmöte och sina egna fullmäktigeförsamlingar. VKL är en plattform för dialog ochrekommenderande beslut för sina egna medlemmar. Enköping och Heby har varit inbjudnaoch informerade om tjänstemannagruppens arbete-ci:;((l_'',

~~~v K L VÄSTMANLANDS•j-.':. Kommuner & landsting 4(7)Vafab kallar själva till ägarmöte med utgångspunkt att företaget ska ombildas enligt VKL:sinriktning. Utifrån den juridiska process som pågår mot Västerås Stad och där fler ägarekan bli föremål för överklagande rekommenderas en fortsatt snabb handläggning. Vafab;sstyrelses beslut tillsammans med VKL:s förslag till avtal ska sedan presenteras ochbeslutas i respektive fullmäktigeförsamling.Elisabeth Unell (m) yrkar avslag på föreslagna beslutssatser och föreslårkonkurrensutsättning av Vafab:s tjänster.styrelsen föreslår att det i beslutet förtydligas att i en kommande förbundsordning framgåratt "kommunerna/ägarna har möjlighet att gå in med hela eller delar av nuvarande uppdragom verksamhet i ett kommande kommunalförbund".Efter diskussioner i styrelsen finns två förslag:1. Bifall av framlagda förslag med förtydligande att det i en kommande förbundsordningtydligt framgår att olika tjänstenivåer kan nyttjas av medlemmarna och att de kanförändras för den enskilde ägaren över tid - Olle Ytterberg2. Yrka avslag på framlagda förslag - Elisabeth Unellstyrelsen beslutar enligt förslag 1.styrelsen beslutarattattattattattattattföreslå ägarmötet i Vafab Miljö AB att överföra verksamheten i Vafab Miljö AB till ettkommunalförbund,tillsätta en arbetsgrupp av tjänstemän från det nuvarande bolaget och en krets avägarkommuner/kommunalförbund för att upprätta ett förslag till förbundsordning ochnödvändiga avtal, totalt 5-6 personer, med VKL som sammankallande,i förbundsordningen framgår att "medlemmarna har möjlighet att gå in med hela ellerdelar av nuvarande uppdrag om verksamhet i ett kommande kommunalförbund".uppdra till tjänstemannagruppen att lägga fram förslag till beslut för genomförande avorganisationsförändringen med ambition att beslut kan tas innan sommaren irespektive församling,föranlett av tioårsutvärderingen rekommendera ägarkretsen att tillsammans medVafab utveckla relevanta jämförelser och nyckeltal för effektiv ägarstyrning,stimulera en utveckling av tjänster inom avfallsom rådet, genom att beaktamöjligheterna till effektivisering genom upphandling,godkänna utvärderingen av verksamheten efter tio år i enligt med det ursprungligaavtalet och lägga denna till handlingarna.Till beslutat biläggs yttrande från Elisabeth Une Il och moderaterna. (Bilaga 2)·~.·,f .,:?;'

Bilaga 2Styrelseprotokoll 13 febr 2013Reservation med anledning av Västmanlands kommuner och landstings beslut om attrekommendera Västmanlands kommuner att ombilda bolaget V AF AB miljö till ettkommunalförbundDet är inte den bästa framtida lösningen f6r Vafab Miljö AB:s verksamhet att ombilda f6retaget till ettkommunalf6rbund. Styrelsens ställningstagande innebär också att låta undersöka de organisatoriskakonsekvenserna av att medlemmarna i kommunalfOrbundet väljer olika servicenivåer. Tilläggsbeslutet visar attägama/medlemmarna har olika syn och ambition på hur verksamheten ska utvecklas. En allmän uppfattning omorganisationsfonnen "Kommunalfdrbund" är att den som vill minst är den som sätter nivån. Genom beslutet attombilda V afab Miljö AB till ett kommunalf6rbund äventyras den positiva utveckling av miljöarbetet som VafabMiljö AB stått f6r och som varit ett f6redöme i landet.lnf6r styrelsens ställningstagande har flera utredningar gjorts. Det framstår f6r mig som märkligt att iutredningen daterad den 28 augusti 2012 är f6rslaget att Vafab Miljö AB tilldelas en tiänstekoncession frånrespektive kommun men i tilläggsutredningen daterad den 8 oktober 2012 är f6rslaget att bilda ettkommunalförbund samtidigt som experter anlitade av utredarna rekommenderar att" ... ägarkommunema tillsvidare bör låta Vafabs verksamhet fortgå i enlighet med det nuvarande ägaravtaletlaktieägardirektivet. .. ".Vid styrelsens behandling av ärendet den 6 september gavs uppdrag att utreda hur gemensam upphandling kanhanteras i de olika organisationsfonnem a. Tilläggsutredningen ger enligt min mening inget välgrundat svar påfrågan.Utredarna redovisar sitt tilläggsuppdrag om upphandling på en och en halv A4 sida, övriga sidor behandlar andradelar. Deras slutsats att avråda frän ett system med upphandling tar stöd i tre påståenden; det är mycket svårt attbedöma de ekonomiska konsekvenserna, det riskerar att skapa avtalslåsningar som är negativa f6rmiljöutvecklingen och kan långsiktigt innebära en avveckling av kommunernas rådighet, kompetens och resurserinom avfallsområdet Det är en allvarligt att utredarna framf6r uppfattningar som de varken besvärar sig med attstyrka eller redovisa möjliga lösningar på inom ramen f6r ett upphandlingssystem.En lösning som diskuteras är att lägga Vafab Miljö AB som dotterbolag till f6rbundet eller att f6ra över allverksamhet till ett kommunalf6rbund och driva verksamheten i f6rbundet (pwc 8 okt 2012). Det finns anledningatt värna driftformen aktiebolag. Kommunerna i länet har lång och positiv erfarenhet av gemensamt ägdaaktiebolag. Det är bland annat Vafab Miljö AB ett exempel på.Den bästa lösningen f6r Vafab Miljö AB:s verksamhet att ett system med gemensam upphandling tillämpas ochatt organisationsformen aktiebolag behålls.Kungsör 2013-02-13Elisabeth Unell (M) Tomas Högström (M) Stellan Lund (M)Hans Strandlund (M) Mikael Damsgaard (M) Anders Röhfors (M)Maria Dellham (M)

·.o:. .. v K L vÄsTMANLANDsDatum Dnr Sida~-:_.. Kommuner & landsting2012~08~28 1 (1)ARENDE 7Styrelsen 6 sept 2012MissivSALA KOMMUN ·Kommunstyrelsens förvaltningUtredning - Utvecklad regional samverkan inomavfallsom rådet11;;.;;;:::::::---r-~~--JUtredningen om utvecklad regional samverkan inom avfallsområdet har varitomfattande. Fokus i utredningen har varit att utveckla helhets- och systemsynenoch ge ägarkommunerna bästa möjliga service inom avfallsområdetDomen mot Västerås stad om felaktig upphandling av avfallstjänster har gjort attde juridiska frågorna har fått stort utrymme. l den juridiska rapporten framkommeratt det finns två alternativa lösningar om man vill behålla Vafab Miljö ABs roll somutvecklare av en långsiktigt hållbar avfallshantering.Utredningsgruppen har värderat de två alternativen och kommit fram till atttjänstekoncession är den lösning som är enklast att genomföra i dagslägetKommunalförbund är säkrare rent juridiskt men den organisationsformen ärsvårare att bedöma utifrån ekonomiska och administrativa konsekvenser.Utredningsgruppen föreslår VKLs styrelse besluta:attrekommenderar kommunerna att i enlighet med denna utredning utökasamarbetet via Vafab Miljö AB till att omfatta samtliga uppgifter inom detkommunala renhållningsansvaret, exkl rena myndighetsuppgifter sommåste ligga på miljö- och byggnämnder samt kommunfullmäktige.Det utökade samarbetet innebär att Vafab Miljö AB ska:• ta helhetsansvar för den kommunala avfallshanteringen i regionen genom attta över de resurser inom avfallsområdet som finns i respektive kommun• utveckla avfallshanteringen i regionen enligt ägarnas, statens och EUsriktlinjer• säkerställa att kommunfullmäktige i respektive kommun har sammainflytande och insyn i Vafab Miljö AB som över en egen nämnd• tilldelas en tjänstekoncession från respektive kommun som gör attfastighetsägarnas kostnader för den kommunala renhållningen fakturerasdirekt från Vafab Miljö AB och inte via kommunernaFör utredningsgruppen/ Ake JanssonVästmanlands Kommuner och LandstingMonika E Bertilsson

Utredning - Utvecklad regionalsamverkan inom avfallsområdet-:.-:... v K L VÄSTMANLANDS._':...Kommuner & Landsting

K L VÄsTMANLANDsv o:.o:. ..~ ..':. Kommuner & landsting Tisdag den 28 augusti 2012Utvecklad regional samverkan inom avfallsområdetl augusti 2004 bildades Vafab Miljö AB efter en lång tids diskussioner och utredningsarbetekring utvecklingen av det regionala samarbetet inom avfallsområdet Vafab Miljö AB ägs avkommunerna i Västmanlands lån samt Heby och Enköpings kommun. l samband med bildandetav Vafab Miljö AB skrev kommunerna på ett nytt ägaravtal och det nya avfallsbolaget tog öververksamheten från de två tidigare regionala bolagen VMR och Vafab som kommunerna vardelägare i. Syftet med förändringen var att via ett enda gemensamt bolag:• få bättre möjligheter att utveckla en långsiktigt hållbar avfallshantering isamtliga delagarkommuner• utöka samarbetet inom avfallsområdet• förbättra användningen av gemensamma resurserÄgaravtalet mellan kommunerna gäller till och med 2024, se bilaga l. Aktiefördelningen byggerpå befolkningen 2004 och ska ses över ochjusteras 2014. Enligt avtalet ska dessutom en utvärderingav verksamheten genomföras efter ca l O år, där förslag till eventuella behov av förändringari avtalet ska tas fram. De senaste åren har olika rättsinstanser prövat hur LOUs regelverkpåverkar kommunernas förutsättningar för regional samverkan, vilket påskyndar behovet av enöversyn av ägaravtalet.l denna rapport presenterar Västmanlands kommuner och landsting (VKL) en översyn av ägaravtaletmed syfte att:• säkerställa att kommunernas samverkan via Vafab Miljö AB (Vafab) följer regelverketför Lagen om offentlig upphandling (LOU)• ta fram förslag till utökad kommunsamverkan inom avfallsområdet i regionen i syfte attskapa positiva miljöeffekter• minska ägarnas och renhållningsabonnenternas kostnader för avfallshanteringenUppdragetUppdraget som VKL fått från Vafabs agarkommuner handlar om ta fram förslag på hur denregionala samverkan inom avfallsområdet ska utvecklas för att kunna uppfYlla LOV-reglernaoch samtidigt skapa så bra förutsättningar som möjligt för kommunerna att klara sitt uppdraginom avfallsområdet, uppfylla reglerna som finns i EUs lagstiftning inom konkurrens- och miljöområdet,kommunallagen, miljöbalken och nå de miljömål inom avfallsområdet som Sverigesriksdag antagit.I slutet av 20 Il kom en dom från förvaltningsrätten som gör utredningen än mer angelägen.Enligt förvaltningsrätten har Västerås stad brutit mot LOU när Vafabs bolagsstämman antognya taxor för 2012. Ett stort utredningsfokus har därför lagts vid de rättsliga frågeställningarnaoch de juridiska risker som finns med olika organisatoriska lösningar.Att Högsta förvaltningsdomstolen i ett beslut den 6 augusti 2012 inte gav Västerås stad prövningsrättgör att handlingsutrymmet för det regionala samarbetet inom avfallsområdet begränsas.Om inte någon organisatorisk förändring genomförs kan Västerås komma att bötfållas avkonkurrensverket för otillåten direktupphandling. Samma risk löper även övriga delägarkomrnuner.

-:. .... v K L VÄSTMANLANDS':. ':... Kommuner & Landsting Tisdag den 28 augusti 2012Denjuridiska situationen visar att det behövs en förändring av det organisatoriska sarnarbetetför att kunna fortsätta utveckla helhetsperspektivet inom det kommunala avfallsområdet i regionen.Annars är risken stor att juridiken äventyrar nuvarande samarbete via Vafab och de regionalamiljöpolitiska ambitionerna att genomföra satsningar inom avfallsområdet för att blandannat kunna få fram gemensamma resurser för att; avsluta gamla deponier, producera mer biogastill kollektivtrafiken i regionen, öka återvinningen, förbättra möjligheterna till återanvändningoch arbeta med avfallsminimering. Förvaltningsrättens dom, Västerås stads begäran omöverprövning och Högsta förvaltningsdomstolens beslut finns i bilaga 2a, 2b och 2c.l mars 20 Il skickade VKL ut ett förslag till förändring av Vafab och det regionala sarnarbetetinom avfallsområdet på remiss till ägarkommunerna. I förslaget fanns en översiktlig beskrivningav effekterna och konsekvenserna för kommunerna och regionen av en utökad samordning medhelhetsperspektiv, se bilaga 3.Remissvaren utmynnade i att kommunerna föreslog att V afab skulle överta samtliga aktier iSvensk Växtkraft AB for att klara LOV-kraven när det gäller möjligheterna att lämna hushållensbioavfall till den biogasanläggning som Växtkraft driver på Gryta avfallsstation i Västerås. Denförändringen är genomförd. Svensk Växtkraft AB är nu ett helägt dotterbolag till Vafab.Remissvaren visade också att kommunerna såg positivt på att gå vidare med utvecklingen avden regionala samordningen inom avfallsområdet i regionen. Kommunerna såg att en utökadsamverkan med helhetsperspektiv ger långsiktiga möjligheter att:• Stärka de resurs- och kompetensbehov som behövs i regionen för att i framtiden kunnafortsätta arbetet med att skapa en långsiktigt hållbar avfallshantering• Skapa bättre förutsättningar för att samordna, rationalisera och kostnadseffektivisera avfallshanteringeni regionen.• Lösa framtidens behov och utmaningar inom avfallsområdet i regionen.• Bibehålla de höga politiska miljöambitionerna och omvärldens uppfattning om regionensom föredöme inom avfallsområdetr remissvaren lyftes även följande risker fram:• Engagemanget för avfallsfrågorna i de enskilda kommunerna kan komma att minska.• Kommunerna kan få svårare att ha lokalt anpassade lösningar, tex omstarterna i Sala• Möjligheter tilllokala/delregionala samordningsfördelar tex NVK/VMKF kan minska• Kommuninvånarna kan få sämre tillgänglighet med en centraliserad kundadministration• Vid en för snabb och ogenomtänkt förändring kan invånarna få försämrad serviceÄgarkommunerna beslutade att VKL i dialog med Vafab och respektive kommunstyrelse genomförafördjupade analyser av de effekter och konsekvenser en utökad regional samordningmed helhetsperspektiv skulle innebära för de enskilda kommunerna, Vafab och regionen somhelhet.Utredningen ska lägga särskild vikt och fokus på hur en utökad regional samordning påverkar:• Den lokala kommunala beslutsprocessen när det gäller avfallsfrågor samt förankringenoch dialogen med kommunledningen, de tekniska verksamheterna och de miljö- ochhälsoskyddsansvariga i respektive kommun.• Möjligheterna till kommunspecifika lösningar avseende exempelvis insamlingssystem,kundadministration, taxesystem, faktureringsrutiner.• Framtagandet av taxesystem, renhållningsordningar och avfallsplaner.• Möjligheterna att genomfora mer storskaliga transportupphandlingar genom att inte behövata hänsyn till kommungränserna och samtidigt ta med både lokala och regionalatransporter i upphandlingsunderlagen.• Servicen till invånarna och fastighetsägarna2

':.':.':.v K L VÄSTMANLANDS':. ':. ':. Kommuner & Landsting Tisdag den 28 augusti 2012• Miljömässiga, ekonomiska och kvalitetsmässiga konsekvenser för kommunerna• Kompetensförsörjningsbehoven i regionen med hänsyn till framtida pensionsavgångar,rekryteringsmöjligheter, verksamhetsutveckling och myndighetskrav.• Gränsdragningsfrågor med tex övrig kommunalteknisk verksamhet, kommunernasmyndighetsroll, invånarkontakter.• Agarstyrningsfrågor tex ägardirektiv och ekonomisk uppföljning• Möjligheterna att förstärka och säkerställa att ägamas insyn och inflytande i Vafuböverensstämmer med BUs krav på samägda kommunala bolag.Dessa frågeställningar kommenteras i senare delen av utredningen.Fördjupad utredningProjektledare för den fördjupade utredningen har varit Åke Jansson VKL. Andreas Porswaldstyrelseordförande, Eva Myrin VD och Mikael Helmin marknads- och kommunikationschef haringått i utredningen som representanter för Vafab. Även Vafabs ledningsgrupp harvarit delaktigasom stöd i olika detaljfrågor. För kommunernas räkning har ett 50-tal representanter på olikasätt deltagit i arbetet, både politiker och tjänstemän.Möten med kommunledningen från varje delägare, utom Hallstahammar, har genomförts. Påägarmötena har för- och nackdelar samt hot och möjligheter med en utökad regional samverkandiskuterats. På grund av svårigheter att hitta gemensamma tider har den dialogen med kommunernadragit ut på tiden och gjort att utredningen blivit något försenade i förhållande till denursprungliga tidplanen. Minnesanteckningarna från ägarmötena finns redovisade i bilaga 4.På uppdrag av VKL och Vafab har Miljö- och avfallsbyrån genomfört en kartläggning av likheteroch skillnader mellan kommunernas administrativa rutiner, renhållningsordningar, avfallsplaner,taxesystem, kostnader och intäkter. Uppgifterna som har sammanställts är mer detaljeradeän de som fanns med i den första utredningen som VKL skickade till kommunerna i mars20 J l men de är fortfarande på en ganska översiktlig nivå. Kartlägguingen är dock fullt tillräckligför att fungera som ett underlag för de förslag till beslut som denna utredning ska ta frammen vid eventuella organisationsförändringar behöver kommunernas avfallsverksamhet detaljstuderasför att kunna ta fram en genomförandeplan.Kartlägguingen har genomförts i dialog med kommunerna. Arbetet har tagit längre tid än planerateftersom en del av uppgifterna varit svåra att få tag på. I vissa fall har de inte varit tillgängligapå ett enkelt sätt och krävt en del arbete för kommunerna att ta fram. Det har också varitsvårt att få tag på de personer som kan ge korrekta uppgifter, exempelvis på grund av långtidssjukskrivning.Kartlägguingen finns i sin helhet i bilaga 5.Den tredje mer fördjupade delrapporten i utredningen kommer från Gärde Wesslau advokatbyrå.Rapporten beskriver rättsläget kring de olika organisatoriska lösningarna som finns får kommunalsamverkan och en rekommendation över det fortsatta arbetet utifrån ett juridiskt perspektiv.Hela rapporten finns som bilaga 6.Som en del i utredningen genomfördes den 4 maj ett seminarium på VKLs styrelsemöte därrepresentanter för Båslad och Ockelbo kommun berättade om deras erfarenheter av utökad samverkaninom avfallsområdet De har valt två olika organisatoriska lösningar men deras drivkrafterhar varit desamma och överensstämmer med de tankar och förslag som ligger till grund fördenna utredning. Liknande former av utökad kommunal samverkan med helhetsperspektiv inom3

':.':.':.v K L VÄSTMANLANDSDatum Dm Sida':t':.•. Kommuner & landsting 2012-10-09 1(2)SALAKOMMUNKommunstvre!sens förvaltning ÄRENDE 5l 17 Styrelse 12 okt 2012Missivl lim::o~=,~;:--3 ;~~~-g -r 'lli'WIA"~f1'j::::-a--11Utvecklad regional samverkan inom avfallsområdet,kompletterande utredning om Vafab miljös framtida utvecklingstyrelsen beslutade den 6 september att komplettera utredningenmed uppgifter om hur gemensam upphandling kan hanteras i de olikaorganisationsformerna,komplettera med uppgifter om att behålla arbetsuppgifter hoshuvudmännen inom ramen för ett kommunalförbund,översiktligt redovisa ägarnas kostnader för en övergång tillkommunalförbund samtredovisa detta på ett extra styrelsemöte den 2 oktober 2012, kl. 16.00 iVästerås.Sistnämna var inte möjligt varför presidiet beslutade att ställa in det extrastyrelsemötet.Syftet med utökad regional samverkan är att leverera långsiktigt hållbaravfallshantering till ägarna. En utökad samverkan ger förutsättningar till mindreförbränning, mer återvinning och en fortsatt utveckling som redan idag innebär attV AF AB är ett bolag i teknikens framkant.Utredningsgruppen avråder kommunerna för att göra en upphandling avVafabMiljös verksamhet eftersom det:• är mycket svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna• riskerar att skapa avtalslåsningar som är negativa för miljöutvecklingen• långsiktigt kan innebära en avveckling av kommunernas rådighet, kompetensoch resurser inom avfallsområdetGenom att ägarna lägger fokus på en samordnad regional utveckling medhelhetssyn kommer driftformerna att kunna utvecklas. Istället för att varje kommungenomför, följer upp och utvärderar upphandlingarna inom avfallsområdet kanägarna ge VafabMiljö ett tydligt uppdrag att använda marknadskrafterna för attoptimera och effektivisera de rent operativa verksamhetsdelarna utan attkommunerna riskerar att tappa kontrollen över den strategiska utvecklingen ochmöjligheten till snabba förändringar.Övriga arbetsuppgifter inom avfallsområdet måste ske inom ramen förkommunalförbundets organisation eller handlas upp enligt LOU om någon annanska vara utförare. Däremot kan det finnas stora kvalitetsmässiga fördelar om delarav kommunalförbundets personal kan vara placerade på delregionalakontaktcentra på det sätt som huvudutredningen föreslår, även om detkostnadsmässigt inte är de mest effektiva lösningarna. En förbundsordning kräveratt alla kommuner är överens om uppdragets omfattning.

·:::..:.v K L vÄsTMANLANDs':a-:a':,.Kommuner & landstingDatum2012-10-09DmSida2(2)ÄRENDE5styrelse 12 okt 2012Ekonomin i samband med övergången från bolag till kommunalförbundkommer att kunna baseras på bokfört värde, företagets rörelseresultat ochavslutningskostnaderna som finns för VafabMiljö. Det innebär att risken föratt det uppstår några skattemässiga konsekvenser eller behov avinvesteringar eftersom värdena tar ut varandra.Förslag till tidplan för förankring och beslut finns i bifogad kompletterandeutredning.styrelsen föreslås besluta att rekommendera kommunerna (ägarna) atti sina respektive församlingar besluta attDet utökade samarbetet innebär att Vafab Miljö AB ska• ombildas till ett kommunalförbund• ta helhetsansvar för den kommunala avfallshanteringen i regionengenom att ta över de resurser inom avfallsområdet som finns i respektivekommun• utveckla avfallshanteringen i regionen enligt ägarnas, statens och EUsriktlinjer• i samarbete med VKL och kommunerna genomföra de organisatoriskaoch verksamhetsförändringar som behövs samt arbeta fram ett förslag tillförbundsordning som gör att bolaget kan ombildas till ettkommunalförbund 1 januari 2014Västmanlands Kommuner och LandstingMonika Eriksson Bertilsson

Måndag den 8 oktober 2012ÄRENDE5Styrelse 12 okt 2012TilläggsutredningUtvecklad regional samverkan inom avfallsområdetPå Västmanlands kommuner och Landstings (VKL) styrelsemöte den 6 september presenteradesutredningen "Utvecklad regional samverkan inom avfallsområdet". Diskussionerna efter presentationenresulterade i ett beslut om en tilläggsutredning som innebar att:• utredningen kompletteras med uppgifter om hur gemensam upphandling kan hanteras ide olika organisationsformerna,• komplettera med uppgifter om att behålla arbetsuppgifter hos huvudmännen inom ramenfor ett kommunalförbund,• översiktligt redovisa ägarnas kostnader for en övergång till kommunalförbundGemensam upphandlingEn upphandling av de tjänster som tillhandahålls av VafabMiljö skulle kunna genomföras.Kommunerna kan välja att göra egna upphandlingar eller en gemensam. l båda alternativen ärdet dock viktigt att kommunerna funderar igenom vad det är for utveckling de ser inom avfallsområdetde kommande åren och !ar med det i upphandlingsunderlaget Annars finns det risk attupphandlingen skapar låsningar som gör det svårt att utveckla avfallshanteringen i regionen.Dessutom behöver kommunerna ta ställning till vilka delar av V afabMiljös verksamhet som ärlämpliga ochfeller möjliga att handla upp sa1nt vilka frågor som är viktiga att fortsätta samverkakring och vilka som varje kommun ska ta ansvar för. Om VafabMiljö ska lämna anbud måstedetta arbete drivas från någon av delägarkommunerna eller via VKL.Kommunerna måste ta över de strategiska delarna av VafabMiljös verksamhetHandlar kommunerna tillsammans eller var för sig upp hela VafabMiljös verksamhet i ett endapaket är det stor risk att upphandlingen anses vara diskriminerande eftersom det inte finns någonannan än VafabMiljö som i dagsläget har en rimlig möjlighet att klara hela uppdraget menflera aktörer på marknaden skulle klara större eller mindre delar. Risken med ett helhetsuppdragär att upphandlingen kommer att överprövas med oklar utgång som foljd.Upphandlingsalternativets största svaghet är att ingen på dagens marknad kan erbjuda den lokalabredd inom avfallsområdet som VafabMiljö kan. Företaget driver och utvecklar avfallshanteringengenom information och folkbildningsinsatser. Man äger och driverl8 återbruk i centralalägen. Sex avfallsstationer med aktuella miljötillstånd for sortering, omlastning, mellanlagringoch behandling av avfall finns i regionen. Dessutom finns en biogasanläggning for behandlingav organiskt avfall till gödsel och biogas med distributionssystem och biogasleveransavtaLFör att kunna göra ett forfrågningsunderlag som inte är diskriminerande behöver därfor kommunernata beslut om vilka delar av VafabMiljös verksamhet som inte är lämpliga eller svåra atthandla upp av formaliaskäL Exempel på den typen av verksamheter är strategisk utveckling ochplanering, information och kommunikation, det långsiktiga miljöansvaret, kostnaderna for sluttäckningenoch miljöskyddet i form av lakvattenhanteringen och provtagning kring deponiernasamt investeringarna i Återbruken. Om VafabMiljö ska vara med och lämna anbud kan inte defrågorna ligga kvar på VafabMiljö utan de måste läggas in i den egna förvaltningen eller någonannan form av samarbetsorganisation.Att dela upp VafabMiljös verksamhet och flytta över dessa delar till kommunerna för att fåupphandlingsunderlag som andra aktörer kan räkna på är möjligt men kräver en omfattandeekonomisk värdering av de verksamhetsområdena som kan ligga till grund for en forhandling

Måndag den 8 oktober 2012ÅRENDE5Styrelse 12 okt 2012mellan kommunerna hur tillgångar och skulder ska fördelas. Det är också inom just dessa verksamhetsområden,som kräver hög specialistkompetens, som samverkansbehovet är som störst.Speciellt problematiskt blir det kring kostnadsfördelningen av miljöskyddet och återställningenav de gamla deponierna eftersom de fysiskt finns i sex av delägarkommunerna; Köping, Skinnskatteberg,Fagersta, Sala, Enköping och Västerås men de har använts av samtliga kommuner.För att lösa detta behöver troligtvis en långsiktig betalningsplan mellan kommunerna upprättas.Upphandlingsalternativet är också förknippat med stora risker för den sammanhållna avfallshanteringenoch negativa konsekvenser för möjligheterna att styra utvecklingen och helhetssyneninom avfallsområdet i regionen.Oavsett om det blir VafabMiljö eller någon annan som vinner upphandlingen blir kommunernabundna att jobba i ett 5 eller l O årigt avtal. l detta avtal styrs avfallshanteringen i regionen avvad som upphandlats och förändringar är mycket mer svåra att genomföra. Idag kan nya uppdragläggas på bolaget vid varje stämma och följsamheten till utvecklingen på avfallsområdet iEU och Sverige blir mycket enklare jämfört med en situation där ett upphandlat avtal styr verksamheten.Utökad samverkan ger bättre styrning samt miljö- och kostnadseffektiva upphandlingarIdag har V afabMiljö och kommunerna tillsammans en hög kompetens och avancerade resurserinom samtliga avfallsområden. Särskilt tydligt är det inom strategisk planering, avsättnings- ochbioavfallsområdet samt farligt avfall. Därför handlar VKL-utredningen inte enbart om att seöver nuvarande verksamhet så att kommunerna klara LOV-regelverket utan i allra högsta gradom hur resurserna och kompetensen inom V afabMiljö och kommunerna ska kunna utvecklasoch komma till större samhälls- miljö- och kundnytta.Förslaget till utvecklad regional samordning inom avfallsområdet innebär att kommunerna gerVafabMiljö i uppdrag att, genom en tjänstekoncession eller ett kommunalförbund, ansvara föratt utveckla avfallshanteringen i regionen så att verksamheten uppnår de miljöpolitiska ambitionernasom finns i regionen, på nationell nivå och inom EU.Ett strategiskt helhetsuppdrag som i grunden handlar om att bygga en långsiktigt hållbar infrastruktursom skapar resurseffektiv avfallshantering lämpar sig inte för upphandling utan görsbäst i egen regi. Vill kommunerna säkerställa att VafabMiljö har kostnadseffektiva verksamheterär det bättre att ge ett ägardirektiv om ökad konkurrensutsättning till styrelsen.Genom att utveckla den regionala samordningen inom avfallsområdet behåller kommunernarådigheten över den långsiktiga och strategiskt viktiga helhetssynen inom avfallsområdet och fårbättre förutsättningar att möta de framtida miljöutmaningarna inom avfallsområdet En sådanlösning skapar också bättre förutsättningar att använda marknadskrafterna för att optimera ocheffektivisera de rent operativa verksamhetsdelarna utan att tappa kontrollen över utvecklingenoch möjligheten till snabba förändringar.Utredningens slutsatser och rekommendationer kring upphandlingsalternativetMed en helhetsupphandling av VafabMiljös nuvarande verksamhet är risken stor att regionensavfallshantering suboptimeras och blir svårare att kontrollera och utveckla på grund av avtalslåsningaroch långsiktiga svårigheter att upprätthålla nödvändiga resurser och kompetenserinom kommunerna.En starkare och kraftfullare regional samordning som klarar de krav som miljölagstiftningen,kommunallagen, LOU och andra regelverk ställer på kommunerna ger istället ökade möjligheteratt genomföra klimatsmarta och ekonomiskt intressanta upphandlingar inom avfallsområdet2

Måndag den 8 oktober 2012ÄRENDESstyrelse 12 okt 2012Utredningsgruppen avråder därför kommunerna för att göra en upphandling av VafabMiljösverksambet eftersom det:• är mycket svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna• riskerar att skapa avtalslåsningar som är negativa för miljöutvecklingen• långsiktigt kan innebära en avveckling av kommunernas rådighet, kompetens och resurserinom avfallsområdetDenna rekommendation innebär inte att utredningen menar att all verksambet inom VafabMiljöska bedrivas i egen regi i framtiden. Snarare tvärt om. Genom att ägarna lägger fokus på ensamordnad regional utveckling med helhetssyn kommer driftformerna att kunna utvecklas. Iställetfor att varje kommun genomför, följer upp och utvärderar upphandlingarna inom avfallsområdetkan ägarna ge VafabMiljö ett tydligt uppdrag att använda marknadskrafterna fOr att optimeraoch effektivisera de rent operativa verksamhetsdelarna utan att kommunerna riskerar atttappa kontrollen över den strategiska utvecklingen och möjligheten till snabba forändringar.Uppgifter som kan ligga kvar på kommunernaJuristerna som hjälpt till med de juridiska aspekterna på en utökad regional samverkan inomavfallsområdet menar att de arbetsuppgifter som skulle kunna skötas av kommunerna i sambandmed att VafabMiljö ombildas till ett kommunalforhund är faktureringen. Bedömningen baseraspå att faktureringen kan ske utan att några ekonomiska transaktioner görs mellan kommunenoch kommunalfOrbundetÖvriga arbetsuppgifter inom avfallsområdet måste ske inom ramen for kommunalforbundetsorganisation eller handlas upp enligt LOU om någon annan ska vara utförare. Däremot kan detfinnas stora kvalitetsmässiga fördelar om delar av kommunalförbundets personal kan vara placeradepå delregionala kontaktcentra på det sätt som huvudutredningen föreslår, även om detkostnadsmässigt inte är de mest effektiva lösningarna. En förbundsordning kräver att alla kommunerär överens om uppdragets omfattning.Ägarnas kostnader för en övergång från bolag till kommunalförbundl huvudutredningen genomfördes ingen fårdjupact ekonomisk analys av konsekvenserna av enövergång till kommunalförbund. PWC har därför fått i uppdrag att göra en översiktlig redovisningav de ekonomiska konsekvenserna. Deras utredningen finns i sin helhet som bilaga l.Sammanfattningsvis gör PWCs skatteexpert bedömningen att en övergång inte leder till någraekonomiska konsekvenser for kommunerna eller VafabMiljö jämfort med att fortsätta samverkai bolagsform.Ekonomin i samband med övergången från bolag till kommunalförbund kommer att kunna baseraspå bokfort värde, företagets rörelseresultat och avslutningskostnaderna som finns fOrVafabMiljö. Det innebär att risken for att det uppstår några skattemässiga konsekvenser ellerbehov av investeringar eftersom värdena tar ut varandra.3

Måndag den 8 oktober 2012ÄRENDE5styrelse 12 okt 2012Förslag till beslutVKL:s styrelse rekommenderar kommunerna att i enlighet med huvudutredningen och dennatilläggsutredning utöka samarbetet via VafabMiljö till att omfatta samtliga uppgifter inom detkommunala renbållningsansvaret, exkl rena myndighetsuppgifter som måste ligga på miljö- ochbyggnämnder samt kommunfullmäktige, När utredningen om de ekonomiska konsekvensernaav kommunförbundslösningen visar att det inte finns några skattemässiga konsekvenser förägarkommunerna eller VafabMiljö är det den långsiktigt säkraste organisationslösningen för enutvecklad regional samverkan inom avfallsområdetDet utökade samarbetet innebär att Vafab Miljö AB ska• ombildas till ett kommunalförbund• ta helhetsansvar för den kommunala avfallshanteringen i regionen genom att ta över deresurser inom avfallsområdet som finns i respektive kommun• utveckla avfallshanteringen i regionen enligt ägarnas, statens och EUs riktlinjer• i samarbete med VKL och kommunerna genomföra de organisatoriska och verksamhetsförändringarsom behövs samt arbeta fram ett förslag till förbundsordning som göratt bolaget kan ombildas till ett kommunalförbund l januari 2014Förslag till tidsplanBeslut i VKLs styrelseUtskick till kommunerna- förslag till beslutMöjlighet till dialog med respektive kommunBeslut i respektive kommun och bolagsstämmaPlanerings- och genomförandefasNy organisation i full drift12 oktoberoktobernovember-decembersenast januari 20132013l januari 2014För utredningsgruppenÅke Jansson4

V AF ABskattefrågor ochvärdesimulering maaomstrukturering avverksamheten8 oktober 2012p wc

p wcVafab Miljö ABEvaMyrinReturvägen 20721 87 Våsterås08 oktober 2012Rapport avseende omstrukturering av VafabMiljö AB: s verksamhetVi avger härmed vårt utkast till rapport avseende främst inkomstskattekonsekvenser av alternativamöjligheter att överföra VafabMiljö AB: s verkaamhet till ett kommunalförbund som ny huvudmansamt en värderingssimulering av bolaget.Rapporten och våra kommentarer har baserats på PwC: s uppfattning om den riktiga tolkningen avlagar, föreskrifter, rättspraxis och andra uttalanden till vägledning för rättstillämpningen som varkända för oss vid tidpunkten för upprättandet av denna rapport. Därefter genomförda förändringarav lagar, föreskrifter, rättspraxis och andra uttalanden till vägledning för rättstillämpningen harinte beaktats.Rapporten är skriven för att tillgodose Ert specifika behov och ändamål. Andra eventuella läsare avrapporten än företrädare för Er kan därför inte förlita sig på innehållet i rapporten för sina ändamåloch ska vara införstådd med att PwC inte accepterar någon form av ansvar ellerskadeståndsskYldighet gentemot utomstående som tar del av rapporten. Utomstående äger inte rättatt hänvisa till eller citera innehållet i denna rapport eller göra rapporten tillgänglig för annan utanPwC: s skriftliga medgivande.Kontakta oss gärna vid frågor med anledning av rapporten.Med vänliga hälsningarÖhrlings PricewaterhouseCoopers ABJ an Svenssonjan.b.svensson@se.pwc.comT AX ServicesD: 010 213 3743M: 0709 29 3743Håkan Gehlinhåkan. gehlin@se.pwc.comCFRD: 010 213 3064M: 0709 29 3064PwC, 113 97 Stockholm, Besöksadress Torsgatan 21V: oB-555 330 oo, www.pwc.comjseÖhrlings PncewaterhouseCoopers AB, Säte Stockholm, Organisationsnummer 556029-6740

1 Bakgrund ochförutsättningarVafabMiljö AB (VafabMiljö) ägs av kommunerna i Våstmanlands län samtEnköpings och Hebykommun. VafabMiljö svarar for att hushållsavfallet i regionen tas om hand och återvinns på ettmiljöriktigt sätt.VafabMiljö har ett dotterbolag, Svensk Växtkraft AB, som tillverkar och säljer fordons gas. Gasenproduceras bl.a. från hushållens bioavfalL Dotterbolaget äger infrastruktur för tankoing. Bolagetvar inte helägt 31 december 2011 men från den 1 oktober 2012 är bolaget helägt avVafabMiljö. Vid2012 års taxering (inkomståret 2011) redovisade bolaget ett skattemässigt underskott på cirka100 ooo kronor. Verksamheten bedöms dock lämna ett skattemässigt överskott för inkomståret2012.Grunduppdraget från ägarkommunerna är att behandla hushållsavfall, ansvara för verksamhetenvid Återbruken (18 st.) och svara för insamling av hushållens farliga avfall samt regionalatransporter.Självkostnadsprincipen gäller för avfallshantering. VafabMiljö bedriver dock två skildaverksamhetsgrenar. Den ena avser hushållsavfall (ej konkurrens) och den andra insamling ochbehandling av verksamhetsavfall (konkurrensutsatt). Verksamheten som avser hushållsavfan gårmed förlust medan verksamheten som avser insamling och behandling av verksamhetsavfall gårmed vinst. Av årsredovisningen för 2011 framgår att bolaget redovisar en vinst efterbokslutsdispositioner och skatt på 9,130 MSEK (8 519 MSEK).Bolaget har idag ett ansvar f

2 Överlåtelse av VafabMi(jö tillkommuna(förbund2.1 ÖVerlåtelse av aktierna i VafabMi(jöEn kommun_ är inte skattskyldig till inkomstskatt. En överlåtelse av aktierna i VafabMiljö till ettkommunalförbund medför således inte några skattekonsekvenser för ägarkommunerna oavsett tillvilket pris aktierna överlåts. Vid en försäljning av aktierna för bokfört värde uppkommer vare sigvinst eller förlust hos ägarkommunerna.Kommunalförbundjämställs ur inkomstskattesynpunkt med en kommun. Om ägarkommunemabildar ett kommunalförbund och överlåter aktierna i VafabMiljö till kommunalförbundet medfördetta inte några skattekonsekvenser för förbundet. VafabMiljö: s dotterbolag följer med vidförvärvet. Anskaffningskostnaden för aktierna utgör bokfört värde men detta värde kan senarekomma att omvärderas om bolagets värde förändras.Om kommunalförbundet senare säljer aktierna i VafabMiljö medfår inte detta någraskattekonsekvenser for förbundet.2.2 Överlåtelse av inkråmet/verksamheten iVafabMi(jöI detta alternativ överlåts VafabMiljö:s hela verk•amhet eller en verksamhetsgren till ettkommunalförbund som fortsätter att bedriva verksamheten.För att undvika att skattepliktig vinst uppkommer i VafabMiljö vid en överlåtelse av tillgångarna/verksamheten, måste en försäljning av tillgångarna ske för skattemässigt värde. Om värdet påtillgångarna understiger skattemässigt värde anses ändå tillgångarna sålda for skattemässigt värdevilket har betydelse om köparen är skattskyldig till inkomstskatt. Med skattemässigt värde menasanskaffningsvärdet för maskiner och inventarier minskat med skattemässigt (vid taxeringen)åtnjutna värdeminskningsavdrag. För lagertillgångar, kundfordringar och liknande är detta värdedet värde som tillgångarna tas upp till i räkenskaperna. En försäljning för skattemässigt värdeinnebär normalt att överlåtelsen sker till ett pris som understiger tillgångamas marknadsvärde -skattemässigt betecknas detta som en s.k. underprisöverlåtelse.Under förutsättning att vissa krav är uppfyllda uppkommer ingen inkomstskattemässig effekt viden underprisöverlåtelse till skattemässigt restvärde'. Är dessa krav inte uppfyllda och priset inte äraffårsmässigt motiverat, blir säljaren uttagsbeskattad'. Detta innebär att VafabMiljö, vid enunderprisöverlåtelse, beskattas för skillnaden mellan marknadsvärde och skattemässigt restvärdepå tillgångarna, d.v.s. en fiktivvinst beskattas med vanlig bolagsskatt (26,3 %).När en hel verksamhet överlåts måste dessutom beaktas att det i verksamheten kan finnas ettövervärde, s.k. goodwill, som ska beaktas vid en värdering av verksamheten. Det kan exempelvisvara namnet, avtal med kunder, eller att verksamheten ger ett bra resultat som kan motivera etthögre värde än tillgångamas skattemässiga värde.En underprisöverlåtelse från VafabMiljö är möjlig underföljande förutsättningar som samtliga skavara uppfyllda.1. Överlåtaren och förvärvaren ska vara ett bolag, svensk ekonomisk förening m.fl.1 23 kap Inkomstskattelagen222kapiLPwC 3

VafabMiljö, men inte kommunalforbundet är aktiebolag eller liknande företag.2. Förvärvaren ska vara skattskyldig för näringsverksambet i vilken tillgångarna ingår.Kommunalförbundet kommer inte att vara skattskyldig vid en senare försäljning avtillgångarna.3. ÖVerlåtelsen ska omfatta överlåtarens hela verksamhet, eller en verksamhetsgren, eller enideell del av dessa. Alternativt så ska koncernbidragsmöjligheter föreligga mellanöverlåtaren och förvärvaren under året för överlåtelsen.Koncernbidragsrätt föreligger inte mellan VafabMiljö och kommunalförbundet.4· Något gammalt skattemässigt underskott som är koncernbidragsspärra t, d.v.s. underskottfrån året före året för likvidationen/överlåtelsen, får inte finnas i ett förvärvande bolag.Två av förutsättningarna ovan, for att en underprisöverlåtelse ska kunna genomföras är dels attköparen är ett aktiebolag eller liknande, och dels att köparen är ett företag som är skattskyldigt tillinkomstskatt för den övertagna verksamheten. Kommunalförbundet är dock varken ett aktiebolageller liknande, eller skattskyldig till inkomstskatt för de övertagna tillgångarna. Dessutomföreligger inte koncernbidragsrätt mellan VafabMiljö och kommunalforbundet. Detta innebär atten försäljning av VafabMiljö: s verksamhet till kommunalförbundet måste ske för marknadspris föratt undvika uttagsbeskattning.Som framgår av värdeberäkningen understiger verkligt värde på tillgångarna skattemässigt värdevarför det vid sådant förhållande inte föreligger någon skatterisk om tillgångarna överlåts tillskattemässigt värde. Vi rekommenderar dock en fullständig värdering av bolaget för att undvikaonödiga diskussioner med skatteverket om värdet på bolaget (se avsnitt 2.3 nedan). Mot bakgrundav att självkostnadsprincipen gäller för huvuddelen av verksamheten och finansiering sker genomtaxor som erläggs av hushållen är det även ur den aspekten värdefullt att få korrekta ingångsvärdenpå tillgångarna då kommunalforbundet tar över verksamheten.Ur skattesynpunkt är det inte heller något som hindrar att verksamhetsgrenarna hushållsavfall ochverksamhetsavfall separeras och överlåts till olika köpare under förutsättning att verksamheternavar for sig kan anses utgöra en verksamhetsgren. Som framgår av redogörelsen ovan torde enöverlåtelse av t. ex. hanteringen av verksamhetsavfall kunna ske till underpris utaninkomstskattekonsekvenser om köparen är ett svenskt aktiebolag. Om frågan skulle bli aktuellmåste den i så fall utredas i särskild ordning.Om forsäljning görs till ett pris som motsvarar skattemässigt värde på tillgångarna och detta värdeunderstiger marknadsvärdet på tillgångarna/verksamheten, kommer VafabMiljö attuttagsbeskattas. Uttagsbeskattning innebär att VafabMiljö ska ta upp en fiktiv vinst påförsäljningen till beskattning, motsvarande skillnaden mellan marknadsvärdet påtillgångama/verksamheten och överlåtelsepriset (skattemässigt värde).Om uttagsbeskattning av VafabMiljö sker ska ägarna till VafabMiljö anses ha fått en utdelning medmotsvarande belopp som VafabMiljö uttagsbeskattas för. Eftersom kommuner inte är skattskyldigatill inkomstskatt uppkommer ingen skatteeffekt för delägarna i VafabMiljö.ÖVerlåtelse av aktier i o noterade bolag, såsom exempelvis aktierna i dotterbolaget kan dock ske förett pris som understiger marknadsvärde, utan att VafabMiljö uttagsbeskattas.VafabMiljö redovisade enligt uppgift inte något skattemässigt underskott vid 2011 års taxering,inkomståret 2010. Eventuellt kvarvarande fiktiv uttagsbeskattningsvinst (ökat/minskat med åretsskattepliktiga resultat) i VafabMiljö, beskattas med 26,3 %inkomstskatt (från 2013 troligen med 22%).PwC 4

2.3 VärdeberäkningI syfte att illustrera storleken på den potentiella skatterisken vid en försäljning av tillgångarna tillskattemässigt värde har vi gjort en översiktlig värdeberäkning av VafabMiljö: s operativa kapital,dvs. rörelsevärdet. Det ska noteras att vår värdeberäkning endast ska betraktas som en simulering isyfte att ge en fingervisning av marknadsvärdet av verksamheten och att en fullständigvärderingsanalys sannolikt skulle resultera i en avvikande värdeslutsats.Vår översiktliga analys har baserats på en avkastningsvärdeberäkning av VafabMiljö: s verksamhet.Avkastningsvärdering innebär att en verksamhets värde härleds genom en diskontering av dessförväntade framtida kassaflöde under antagande om "going concern", d v s att verksamhetenfortsätter att bedrivas med nuvarande inriktning. Diskonteringen av de förväntade kassaflödenasker med en diskonteringsränta som beaktar osäkerheten förknippad med dem.2.3.1 Tillämpade prognosförutsättningarSom underlag för prognosen har vi haft tillgång till följande information:Historiska årsredovisningar 2009-2011,VafabMiljö: s resultatprognos för 2012 och 2013,VafabMiljö: s investeringsprognos 2012 till2014.Utöver ovanstående har vi också inhämtat information i samband med telefonmöten medrepresentanter för VafabMiljö.I tabellen nedan framgår de huvudsakliga antaganden som tillämpats i värdeberäkningen .--~~--~~--~--~--~-- ·-----~-~~---~---~------------- ---- ---·---- --~--- -----------·- -·------ .---·-- ------~-----·-···--------·-----~----~---VafabMiljö(MSBq 2012 2013 2014 2015 2016 UthålligtNettoomsättning 366,5 370,0 381,1 392,5 404,3 412,4Rörelseresultat (EBIT) ~7,2 -1,4 -2,2 1,7 5,6 22,4Avskrivningar (återläggning) 37,7 46,0 47,5 45,0 42,5 26,6Rörelseresultat f. avskrivn. 30,5 44,6 46,3 46,7 46,1 49,0Rörelsekapnol (förandring) ·4,8 -0,1 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2Investeringar -55,0 -76,7 -23,8 -27,5 -27,5 -28,1Kassaflöde före skatt -29,3 -32,1 21,3 18,9 20,3 20,8Schablonskatt (baserad på EBIT) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -4,9Fritt kassaflöde -29,3 -32,1 21,3 18,9 20,3 15,9Nyckeltal värderingsprognos~~~-=-~--~~~~------ -------Omsättningstillväxt -7,2% 0,9% 3,0% 3,0% 3,0% 2,0%EBITDA% 8,3% 12,1% 11,9% 11,9% 11,9% 11,9%EBIT% ~2,0% -0,4% ~0,6% 0,4% 1,4% 5,6%Rörelsekapital/ omsättning 1,9% 1,9% 1,9% 1,9% 1,9% 1,9%Investeringar 55,0 76,7 23,8 27,5 27,5 28,1Investeringar l omsättning 15,0% 20,7% 6,2% 7,0% 6,8% 6,8%*Inkluderat i EBIT~~·--~-=---~~~~~~· ~~~~~-,-,.--PwC 5

För år 2012 och 2013 har vi tillämpat VafabMiljö: s omsättnings- och resultatprognoser. Baserat pådiskussioner med representanter för VafabMiljö har vi fOrstått att senare års relativt högaresultatnivåer förvåntas sjunka i takt med att taxenivåer anpassas.Som en följd har vi fr o m 2014 resultatnivå motsvarande ett genomsnitt för de historiska lprognostiserade åren 2009 till2013. Som framgår avtabellen motsvarar det en EBITDAmarginal (resultat före avskrivningar) om 11,9%. Givet denna nivå antas VafabMiljölångsiktigt generera ett svagt positivt resultat samt över tid klara att självfinansieraprognostiserade investeringar.Vi har förstått att VafabMiljö: s miljöskuld uppgår till cirka 380 MSEK samt att årliga avsättningargörs för att långsiktigt hantera denna. Vi har i analysen betraktat dessa avsättningar som enkostnad som belastar beräknade fria kassaflöden, d v s prognostiserade årliga avsättningar belastarde resultatnivåer som utgör prognosen i tabellen ovan. Befintlig avsättning avseende miljöskulden,ca 65 MSEK, har betraktats som en "finansiell" skuld, d. v. s. utgör inte en del av rörelsekapitalet.2.3.2 Tillämpat avkastningskravVid diskontering (nuvärdesberäkuing) av estimerade fria kassaflöden har vi tillämpat en WACC(Weighted Average Cost of Capita!) om 8 %. Den tillämpade nivån beaktar bl. a. det faktum attdelar av VafabMiljö: s verksamhet utgörs av ej konkurrensutsatt verksamhet vilket innebär en lägreriskuivå än företag som verkar på en fullt ut konkurrensutsatt markuad.2.3.3 VärdesimuleringBaserat på ovanstående förutsättningar och antaganden indikeras ett värde av operativt kapital om178 MSEK, vilket givet motsvarande bokförda värde, 319 MSEK, indikerar ett undervärde om 140MSEK. Någon skatterisk beräkuas, givet ovanstående förutsättningar, således inte föreligga.VafabMiljö- översiktlig jämförelse bokförda värden vs beräknat avkastningsvärde(MSB() 2011-12-31Anläggningstillgängarmnateriella an laggningstillgångarMateriella anlt:iggningstillgångarSumma anläggningstillgångarRörelsekapitalvarav rörelsefordringarvarav rörelseskulderBc;kfÖrt vät4i! öllet'~ llm\ltalIndikativt avkastningsvärde operativt kapital431331727270319178Det faktum att ovanstående antaganden indikerar ett avkastningsvärde understigandemotsvarande bokförda värde innebär att verksamheten inte förväntas generera en avkastning i nivåmed den som i föreliggande värdesimulering har antagits vara markuadsmässig, d. v. s. 8%. Enöversiktlig simulering indikerar att ett avkastningsvärde motsvarande bokfört värde nås vid enWACC om 5,8%.PwC 6

2.3.4 KänslighetsanalysVi vill poängtera att värdet av VafabMiljö: s verksamhet i hög grad är känsligt för variationer iprognosantaganden samt tillämpad WACC-nivå. Inte minst har prognostiserad marginalutvecklingsamt investeringsnivåer betydande effekt på värdeslutsatsen.I diagrammet nedan illustreras effekterna av förändringar i nyckelantagan den.Vid förändringar av WACC om + /-1 %-enhet fårändras värdet med -35 MSEK respektive 49MSEK ( -19% respektive 27 %).En förändring om 10 % avseende prognostiserade årliga investeringar påverkar värdet med44 MSEK (25 %).En förändring avseende EBITDA-marginal (rörelseresultat före avskrivoingar) om +/-1 %­enhet ger en värdeförändring om drygt 50 MSEK (ca 30 %).Förändring i värde (MSEK)WACC (+/-1 procentenhet)Investeringar i AT (+/-10%)EBITDA-marg in al ( +/-1 procentenhet)(60) (40) (20) 20 40 602.3·5 slutsatsSom framgår av känslighetsanalysen påverkar bedömning och tillämpande av nyckelparametrar istor utsträckning värdeslutsatsen. En djupare analys av risknivån i VafabMiljö, i kombination medförändringar i någon av de viktigaste värdedrivarna, kan resultera i ett värde såväl under som övermotsvarande bokförda värde. För att öka precisionen i värdeberäkningen rekommenderar vi att enfullständig oberoende värdering genomförs.PwC 7

2.4 Avveckling av aktiebolaget VafabMiljöEfter utköpet av verksamhetenfinkråmet från VafabMiljö, kan aktiebolaget VafabMiljö likviderasom så önskas.En likvidation innebär att aktiebolaget upphör att existera och kvarvarande tillgångar(kassa/fordran) skiftas ut till ägarna.Innan bolaget likvideras ska resultatet för året beskattas i bolagetEn likvidation med utskiftning av kvarvarande tillgångar sker till de som är ägare i bolaget viddenna tidpunkt. Det överskott som skiftas ut till delägarna inkomstbesksttas varken hos bolageteller hos delägarna.Kommunernas aktier i VafabMiljö kan, om så önskss, överlåtas till kommunalförbundet fåre ellerefter utköpet av tillgångarna/ verksamheten. Priset kan sättas till överenskommet belopp utaninkomstskattekonsekvenser.3 Mervärdesskatt3.1 Överlåtelse av aktiernaEn överlåtelse av aktierna i VafabMiljö enligt alternativ 2.1 ovan kan ske utanmervärdesskattekonsekvenser. Köpeskillingen för aktierna är undantagen från skatteplikt ocheftersom verksamheten och samtliga tillgångar ligger kvar i VafabMiljö och dess dotterbolaguppkommer inte heller några mervärdesskattekonsekvenser med anledning av överlåtelsen avbolagen i övrigt eftersom tillgångarna inte byter ägare utan följer med då bolaget överlåts.3.2 ÖVerlåtelse av inkråmet/verksamhetenAvfallshantering är en skattepliktig verksamhet. VafabMiljö är därför skattskyldigt tillmervärdesskatt för verksamheten. Motsvarande verksamhet är även en skattepliktig verksamhetdå den bedrivs av kommunalförbundet. Kommunalfårbundet kommer därför att redovisamervärdesskatt i den vanliga skattedeklarationen på samma sätt som bolaget gjort.Från skatteplikt undantas överlåtelse av tillgångar i en verksamhet när överlåtelse sker i sambandmed överlåtelse av verksamheten och förvärvaren skulle vara berättigad till avdrag får skatten.Kommunalfårbundet är berättigat till avdrag för den ingående skatten.Eftersom dessa förutsättningar därmed är uppfyllda utgår inte mervärdesskatt på VafabMiljö:söverlåtelse av tillgångarna i verksamheten oavsett om överlåtelsen sker som en s. k.inkråmsöverlåtelse eller i samband med likvidation av bolaget.Någonjämkningsskyldighet förtidigare avdragen ingående skstt på VafabMiljö:s investeringar( investeringsvaror l uppkommer inte heller eftersom kommunalförbundet kan överta rättigheteroch skyldigbeter attjämka VafabMiljö:s tidigare avdragna ingående skatt. Om användningen avinvesteringsvarorna senare ändras genom att de överförs till en skattefri verksamhet inträder enjämkningsskyldighet för kommunalförbundet. Motsvarande belopp som då måste återbetalas tillskatteverket får kommunalförbundet tillbaka från det s.k. kommunkontosystemet. Uppgift om attkommunalförbundet övertar jämkningsskyldigheten bör tas in i särskild klausul i överlåtelseavtalet.Innebörden av det ovan sagda är att överlåtelsen av tillgångarna från VafabMiljö tillkommunalfårbundet kan ske utan mervärdesskattekonsekvenser.PwC 8

Om tillgångar överlåts utan samband med överlåtelse av verksamheten kan mervärdesskatt kommaatt utgå på överlåtelsen.Det är dock nödvändigt att utreda mervärdesskattekonsekvenserna i särskild ordning om dettaalternativ blir aktuellt.PwC 9

v o:. o:. o:. K L VÄSTMANLANDS~ ~ ~ Kommuner & LandstingDatum Dm Sida1 ( 1)styrelsen 13 feb 2013Missiv17o· 1 nr ·Utredning om Vafab Miljö AB (VaiiJI.iiH' 1 '-"3~1~!:-L-LL_.JVid styrelsemötet den 25 mars 2011 gavs uppdraget att genomföra den utvärderingsom följer av avtalen för bildandet av bolaget år 2004. Uppdraget har som utgångspunktatt vidareutveckla verksamheten inom renhållnings- och återvinningsområdetgenom fortsatt verksamhet i Vafab, mot bakgrund av väntade utmaningar på området.Under tiden för utvärderingen har en juridisk process mot Vafab:s tillhandahållande av avfallstjänsteråt Västerås stad inletts. En konsekvens av pågående process är att formen förägande i Vafab måste prövas mot alternativa ägarformer för ett mer rättssäkert förhållande.Rättsförhållandet påverkar samtliga delägare i bolaget. Utredningen har därför utvidgats idetta avseende.Utredningen har genomförts av VKL:s kansli tillsammans med Vafab, med särskildafördjupningar inom det avfallstekniska, ekonomiska och juridiska området.Handlingar i ärendet har förelagts styrelsen den: 25mars 2011, 7 oktober 2011,18 november 2011, 5-6 september 2012 (Aske gård) och 12 oktober 2012 (Kungsör).Den 12 oktober 2012 beslöts bl. a. att inriktningen av fortsatt arbete gällande formernaför ägande ska vara kommunalförbund. Fortsatt beredning av ärendet har däreftergenomförts och redovisas i bilaga 1 , vilken formulerar förslag till beslut.styrelsen föreslås beslutaattattattattattattföreslå ägarmötet i Vafab Miljö AB att överföra verksamheten i Vafab Miljö AB till ettkommunalförbundtillsätta en arbetsgrupp av tjänstemän från det nuvarande bolaget och en krets avägarkommuner/kommunalförbund för att upprätta ett förslag till förbundsordning ochnödvändiga avtal, totalt 5-6 personer, med VKL som sammankallandeuppdra till tjänstemannagruppen att lägga fram förslag till beslut för genomförande avorganisationsförändringenföranlett av tioårsutvärderingen rekommendera ägarkretsen att tillsammans medVafab utveckla relevanta jämförelser och nyckeltal för effektiv ägarstyrningstimulera en utveckling av tjänster inom avfallsområdet, genom att beakta möjligheternatill effektivisering genom upphandlinggodkänna utvärderingen av verksamheten efter tio år i enligt med det ursprungliga avtaletoch lägga denna till handlingarnaVästmanlands Kommuner och Landstingc::4a.:~ ?.>~~---Mon ika E Bertilsson

':.':.':.v K L VÄSTMANLANDS~ ':. ':. Kommuner & LandstingHåkan Johansson, tfn 021-39 79 44Bilaga 1Ärende om Vafab Miljö ABDatum2013-02-06DmVKL 2013-006.2ÄRENDESSida1 (5)styrelsen 13 febr 2013BakgrundVafab Miljö AB, nedan Vafab, ägs av kommunerna i Västmanland samtEnköping och Heby, totalttolv ägare. Bolaget bedriver en omfattande verksamhet inom avfalls- och återvinningsområdet som beröralla medborgare. Verksamheten baseras på kommunernas rcnhållningsansvar.Verksamheten påverkas av omfattande regelverk avseende ansvar för insamling, behandling och återvinning,samt ansvar för äldre och aktiva deponier. Det samlade miljö- och klimatarbetet möter allthögre kompetenskrav i skärpta nationella och internationella regelverk, i kraven på hög tillgänglighet urett kundperspektiv och i politiska ambitionsnivåer.En särskild verksamhetsgren i Vafab utgör biogasframställning. Biogasen utgör det huvudsakliga drivmedleti länets kollektivtraflk och i en andel av fordonsflottan i Vafab:s insamlingsverksamhet. Den avsättsockså på konswnentmaxknaden för fordonsbränsle. Tankstationer planeras i fler av länets kommuner.Vafab har genom sitt utvecklingsarbete vunnit ett internationellt erkännande.Vid bildandet av bolaget med dess nuvarande verksamhetsansvar år 2004 ingicks ett ~ugoårigt avtalsförhållandesom villkorades med att en halvtidsutvärdering skulle göras. Utvärderingen, med utgångspunkti fortsatt verksamhet, är grunden för detta ärende. Under utvärderingen av verksamheten har enytterligare fråga tillkommit som en följd av upphandlingslagstiftningen.Upphandlingslagstiftningens inverkan på fortsatt verksamhetEfter ansökan om överprövning av tre av Sveriges största avfallsbolag har Vafab:s tillhandahållande avrenhållnings~änster åt Västerås stad år 2012, genom det ägaravtal som gäller mellan bolaget ocli samtligaägarkommuner, bedömts oförenligt med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, enligren lagakraftvunnen dom. Domen innebär att det föreligger risk för att Västerås stad dels drabbas avskadeståndsskyldighet gentemot de renhällningsbolag som väckt talan och dels upphandlingsskadeavgifttill staten, efter talan från Konkurrensverket. En ny ansökan om överprövning avseende renhållningstjänsterför år 2013 har lämnats in och processen pågår i förvaltningsdomstolen.De legala förutsättningarna ges av EU -rätten och av svensk rätt, med olika utvecklad rättspraxis. Denpågående juritliska processen innebär att en frist för det nu rådande rättsliga förhållandet kring ägandetlöper inom en begränsad tidsrymd. En dom i målet som går Västerås stad emot blir prejudicerande ochberör därmed hela ägarkretsen och återvinningssektorn som helhet.En konsekvens av den pågående processen är att formen för ägande i Vafab måste prövas mot alternativaägarformer för ett mer rättssäkert förhållande. Genom detta rättsförhållande påverkas samtliga delägarei bolaget.Framtida krav och utmaningarKrav från EU, den nationella avfallsplanen och den avfallsutredning som Miljödepartementet presenterat,innebär ett ökat behov av strategisk avfallskompetens och utvecklingssatsningar med helhetsperspektiv.Enligt intentionerna i utredningen kan nya bestämmelser om ansvarsförhållanden och uppgifterinom avfallsområdet komma att förändras inom en relativt nära framtid, kanske redan 2015.Framtida krav och utmaningar innebär utökat ansvar för kommunerna och genererar behov av ökadhandlingskraft för ökade informationsinsatser, uppdaterade kommunala avfallsplaner samt utveckladesystemlösningar för återvinning och avfallsminimering.

·.':.':.v K L vÄsTMANLANDs':e.. a;.Kommuner & LandstingHåkan Johansson, tfn 021-39 79 44Datum2013-02-06DnrSidaVKL 2013-006.2 2(5)ÄRENDEsStyrelsen 13 febr 2013Förutom förväntningar på nationell nivå och inom EU finns det också regionala och lokala utmaningar.Dessa utgör hl. a: Konsekvensbeskrivningar av ökade statliga krav, ökad produktion av biogas förkollektivtrafikens klimatanpassning, uppdatering av kommunala avfallsplaner, revidering av taxesystem,uppdatering av system för abonnent/kundregister, optimering av källsorterings- och återvinningssystemi regionen, utveckling av fastighetsnära insamlings system, ökade behov och rekrytering av specialistoch systemkompetens, nivellering av taxenivåer, samt regionförstoring för ökade skalfördelar.slutsatser för detta ärendeÄrendet i VKL om Vafab Miljö AB omfattar en utgångspunkt och två frågestållningar:• Fortsatt verksamhet genom Vafab anpassad till kommande utmaningar på området• Agarstyrningsfrågor som följd av tioårsutvärdering av verksamheten• Agatfrågor som följd av den rättsliga situationenBeslut i VKL:s styrelse involverar inflytande från Enköpings och Heby kommuner.Beslut i VKL:s styrelse är till delar rekommenderande till ägarmötet i Vafab, att vidare hantera.Ärendets hittillsvarande behandling i VKL:s styrelseVid styrelsemötet den 25 mars 2011 gavs uppdraget att genomföra den utvärdering av verksamhetensom följer av avtalen för bildandet av V afab år 2004. Uppdraget har som utgångspunkt att vidareutvecklaverksamheten .inom renhållnings- och återvinningsområdet genom fortsatt verksamhet i Vafab,mot bakgrund av väntade utmaningar på området.Uttedningen har genomförts av VKL:s kansli (Ake Jansson) tillsanuuans med Vafab Miljö AB, medsärskilda fördjupningar inom det avfallstekniska och ekonomiska området, samt avseende former förframtida ägande. U nderlagsrapportema är grundliga och framtagna av namnkunniga personer inom respektivebransch. Under utvärderingen av verksamheten har en dialog förts med ägarkommunerna omuppgifter väsentliga för uttedningen.Avseende det uppkomna rättsläget har en juridisk fördjupning gjorts och två alternativa ägarformer tillnuvarande ägande i Vafab studerats. Verksamheterna i Nordvästta Skånes Renhållnings AB respektivei Gästrike Atervinnare har här representerat två skilda organisationsformer baserade på tjänstekoncessionrespektive kommunalförbund.Erfarenheterna från dessa organisationsombildningar, samt den kännedomen om pågående arbeteinom EU för att begränsa möjligheterna att i framtiden använda tjänstekoncession, har påverkat bedömningarna.slutsatserna om framtida form för ägande i Vafab, innebärande det långsiktigt mest rättsäkraförhållandet och samtidig flexibilitet i ägarstyrning resulterade slutligen i en rekommendation, attVafab överförs till ett ägande genom ett konununalförbund.Verksambetsuppföljning, uppdatering av rättsläget och frågor gällande ägandeform har såledessuccessivt fördjupats och avrapporterats. Behandling i styrelsen, med Enköpings och Heby kommunerinbjudna, har skett vid nedanstående tillfållen:2011: 25 mars, 7 oktober, 18 november, samt2012: 30 mars, 4 maj, 6 september och 12 oktober

·::: .. :.v K L vÄsTMANLANDs~ ':... Kommuner & landstingHåkan Johansson, tfn 021-39 79 44Datum2013-02-06Styrelsens beslut den 12 oktober 2012Vid styrelsens behandling den 12 oktober 2012 beslötsDmVKL 2013-006.2ÄRENDESSida3(5)Styrelsen 13 febr 2013attattattallinriktningen är att ombilda Vafab Miljö AB till ett kommunaljiirbund,avfallshanteringen utvecklas enligt ägarnas, statens och BU: s riktlitijer,T/KL ska tillsammans med med/emmarna underslika de organisatortSka och ekonomiska konsekvensernaav ett kommuna(flirbund där medlemmarna väfjer olika servicenivåer samtpresentera resultatet om mö;ligt senast 31 januari 2013 på ett av V afab sammankallat ägarmb"te.Tomas Hogstriim (M) lämnaren protokollsanteckning i ärendet (bilaga 1tillprotokollet).Uppföljning av styrelsens beslutMed inriktningen mot bildande av ett kommunalförbund beslutad, finns et1 återstod av frågor att hantera,vilka preciserats genom uppföljande samtal:1. Önskemål om fördjupad information till tjänstemän i vissa kommuner2. Fortsatt verksamhetsutveckling genom utvecklad ägarstyming och nationella regelverk3. Förutsättningar för ökad andel entreprenader i Vafab4. Önskemål om flexibilitet för de enskilda kommunernas önskemål, om individuellt anpassat ~änsteinnehåll(t ex samfakturering av VA och renhållning) och ekonomisk särredovisning, i ett kommunalförbund5. Genomförandeprocessen för en förändring av ägandet under tidspress av rådande juridiska förhållanden6. Ekonomiska konsekvenser av en förändring, respektive ingen förändring7. Innehåll i beslut som ska fattas av VKL:s styrelse, inkluderande Enköpings och Heby kommuner,respektive innehåll i beslut som fattas av ägarmötet i VafabÖnskemålen resulterade i att VKL tog initiativ till en fördjupad dialog mellan tjänstemän i kommuner/kommunalförbundoch Vafab inför den fortsatta beredningen.Genomförda dialoger efter den 12 oktober 2012Efter styrelsens behandling i oktober har ett antal samråd på tjänstemannanivå hållits.En särskild tjänstemannagrupp bildades för ändamålet med deltagare från Enköpings kommun, Hebykommun, Norra Västmanlands Kommunalförbund (NVK), Västra Målardalens Kommunalförbund(VMKFB), Surahammars kommun ocb Västerås stad.Följande möten har genomförts i december/januari med VKL som sammankallande:- Möte med Västerås stad för uppdatering av rättsläget- Möte med tjänstemannagruppen enl. ovan för inhämtande av synpunkter- Möte med Vafab angående framtidens utmaningar- Möte med NVK för inhämtande av erfarenbeter från kommunalförbundet- Möte med tjänstemannagruppen och Vafab för gemensamma förtydhganden- Möte med Vafab för utveckling av underlagen gällande upphandlad verksamhet- Information till kommunchefer- Information till ekonomichefer i kommuner- Information till tekniska chefer i kommuner- Information till VKL:s presidium

·:::..:.v K L vÄsTMANLANDs':t':.-:_Kommuner & LandstingHåkan Johansson, tfn 021-39 79 44Datum2013-02-06DmSidaVKL 2013-006.2 4(5)ÄRENDESStyrelsen 13 febr 2013Synpunkter från dialogerFrån genomförda tjänstemannadialoger kan följande slutsatser sammanfattas:1. Rättsläget är sådant, att en prejudicerande dom mot Västerås stad i förlängningen riskerar att medföramycket stora ekonomiska konsekvenser för hela ägarkretsen.2. För att möta utslag i rättsprövningen bör inriktningen vara att en förändring av ägarformen kangenomföras inom första halvåret 2013.3. En dominerande uppfattningen är att fortsatt samordning mellan kommuner av avfallstjänster ärnödvändig för att klara kommande krav och åtaganden för kommunerna inom avfallsområdet.4. En enskild uppfattning, att en fullständig värdering av Vafab borde genomföras, faller på att enförsäljning av bolaget inte är aktuell i det uppdrag som detta ärende gäller. Därmed kan kostnadenför en fullständig värdering inte motiveras.5. Exemplet NVK, som organiseras av Fagersta och Norberg, visar att den flexibilitet som efterfrågasavseende kommunernas uppdrag till kommunalförbundet redan flnns utvecklad inom NVK medsärredovisning av verksamheter per kommun.6. I tjänstemannag1uppen finns företrädare för NVK med kunskap och erfarenheter, att på kort tidgenomföra bildandet av ett nytt kommunalförbund.7. En utgångspunkt bör vara att kommunerna vid en ombildning av V af ab till ett kommunalförbundinitialt behåller ansvaret för:- insamling av avfall,- fastställande av taxor- ansvaret för upprättande av renhållningsordning,- ansvaret för upprättande av kommunal avfallsplan,d v s verksamheten fortsätter i princip med sarruna ansvarsfördelning som idag, men i ett merrättssäkert förhållande.8. l takt med att ägarkommunema önskar kan den enskilda kommunen utvidga uppdraget. T ex harpågående entreprenader olika resterande löptider, vilket påverkar takten.9. Kostnadskonsekvenser för ägarkommunerna för en ändrad ägarform som uppkommer på kortsikt, blir den administrativa kostnaden för arbetet med förändringen och den demokratiska processen.Dessa kan inte beräknas i detalj för samtliga aktörer.10. Framtida ekonomiska konsekvenser uppkommer, dels av ökade krav, dels i framtida samordningsvinstert ex genom gemensamma upphandlingar, ökad konkurrens genom större andel entreprenader,möjligheter till taxesamordning, förutsättningar för kompetenshöjning och rekrytering, strukturellafördelar och skalfördelar av en eventuellt utvidgad ägakrets.11. Frågan om huruvida aktiebolagets ska flnnas kvar eller avvecklas i en framtida organisation bör beskrivasytterligare utifrån juridiska och ekonomiska konsekvenser.12. Detaljfrågor om verksamhet och kostnader har rests och därefter kommenterats av Vafab. Det kankonstateras att olika utgångspunkter kan påverka samstämmigheten i jämförelser, men också attden omfattande utvärderingen av Vafab möjliggjort dessa jämförelser och bidrar till en förbättradframtida ägarstyrning.13. Det kan konstateras att de årliga s.k. "Nils Holgersson-undersökningarna" av kommunala taxor,bidrar till bättre jämförelser på nationell nivå. I utvärderingar måste samtidigt, för transparens, kvalitetenoch tillgänglighet för hushållen spegla det utbud som erbjuds. Likaså förmåga att mötaökande krav och strukturella rationaliseringar.14. Egenregiverksamheten inom Vafab:s ansvarsområde kan minska och upphandling av verksamhetöka i motsvarande mån, i takt med att kompetens att utföra efterfrågade tjänster utvecklas hos sektornsaktörer. Det kommunala helhetsansvaret kommer däremot att bestå och sannolikt skärpas.15. Utvärderingen av Vafab visar på ett framgångsrikt utvecklingsarbete, med nationell och internationellerkänsla, till nytta för abonnenter, klimat och miljö.

.... :.-:.v K L vÄsTMANLANDs.... ~ Kommuner & LandstingDatum2013~02~06DmVKL 2013~006.2Håkan Johansson, tfn 021~39 79 44 ÄRENDE 5Styrelsen 13 febr 2013Nyckeltal i Vafab:s nuvarande verksamhetVafab har gjort en sammanställning av fördelningen av bruttokostnaderna i verksamheten ochandelen upphandlad verksamhet enligt följande:• In[rastrukturkostnader, ca 15 %, anläggningar, mark, byggnader och miljöskydd. Nyinve~steringar uppbandlas regelmässigt• Administration, ca 12 °/o, externa konsulter tas in för en rad uppdrag inklusive TT -stödmm• Driftkostnader, ca 73 %, återvinning, biologisk behandling, förbränning, farligt avfall, de~panering, krossning, omlastning och transporter. Andel upphandlad verksamhet i dettasegment är 51 %.Slutsatser av ärendets beredning efter styrelsemötet i VKL den 12 oktober 2012.Läget i frågan om Vafab kan sammanfattas i att:• En grundlig genomgång av verksamheten har genomförts som ett fullföljande av uppdragetom halvtidsutvärdering av Vafab.• Rättsläget påkallar en förändring av driftform och berör samtliga ägare• Fristen för en förändring är kort och en målsättning bör vara max sex månader• Ett kommunalförbund kan inrättas inom tidsfristen, men kräver stor skyndsamhet• Ett kommunalförbund kan utformas flexibelt och möter då ägarkretsens anspråk• Ett uppdrag om upprättande av förslag till erforderliga avtal för bildande av ett kommunalförbundbör snarast formuleras• Frågor om ägarstyrning bör häuskjutas till Vafab:s ägardialoger• Utvidgning av andelen upphandlad verksamhet i Vafab motiveras, om den innebär ekono~miskt fördelaktiga förhållanden för renhållningskollektivet och uppfyller målen uppsatta förverksamheten.• Dialogen med tjänstemannagruppen har varit värdefull och är avslutadstyrelsen föreslås därför beslutaSida5(5)attattattattattattföreslå ägarmötet i Vafab Miljö AB att överföra verksamheten i Vafab Miljö AB till ett kom~munalförbundtillsätta en arbetsgrupp av tjänstemän från det nuvarande bolaget och en krets av ägarkommuner/kommunalförbundför att upprätta ett förslag till förbundsordning och nödväudiga avtal,totalt 5-6 personer, med VKL som sammankallandeuppdra till tjänstemannagruppen att lägga fram förslag till beslut för genomförande av organisat~ionsförändringenföranlett av rioårsutvärderingen rekommendera ägarkretsen att tillsammans med Vafab utvecklarelevanta jämförelser och nyckeltal för effektiv ägarstyrningstimulera en utveckling av tjänster inom avfallsområdet, genom att beakta möjligheterna till effektiviseringgenom upphandlinggodkänna utvärderingen av verksamheten efter tio är i enligt med det ursprungliga avtalet ochlägga denna till handlingama

l SALAKOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTTETSammanträdesdatum2013-05-217(25)§ 151Gemensamt kommunalförbund för närsjukvårdDnr 2011/11INLEDNINGUtredning inleddes med uppdragsdirektiv fastställda 2011-10-31. En projektgrupputsågs från båda parter och målet för gruppens arbete var förslag till förbättradresurshushållning, ta fram för- och nackdelar med olika former för gemensam driftsamt förslag till beslut. Arbetet har pågått fram till början av maj 2012. I slutrapportenframgår att de förslag som tagit fram bygger samtliga på en fördjupad samverkanoch inte på någon fastare organisationsform. Fem utvecklingsområden att arbetavidare med har identifierats: rehabilitering, samordning av vård-fkorttidsplatser,familjecentrat psykiatri och missbruks- och beroendevård.BeredningBilaga KS 2013/147/1, Landstingets förslag till beslut angående gemensam drift avviss närsjukvård i SalaHandling inkommer,Bilaga KS 2013/147/2, missiv från kommunstyrelsens förvaltningPer-Olov Rapp (S) föredrar ärendet.YrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutari enlighet med förvaltningens skrivelse, Bilaga KS 2013/147/2, under respektiveutvecklingsområden enligt följande:!.Rehabiliteringatt uppdra till arbetsgruppen att ta fram en processbeskrivning för samordnadrehabiliteringsverksamhet samt att påbörja samarbetet utifrån de förutsättningarsom finns i dagsläget,att uppdra till lokalförsörjningsansvarig att föreslå gemensamma lokaler påsjukhusområdet med målet att samlokaliseras år 2016.Z.Samordnade vård-korttidsplatseratt kartlägga behovet av antalet korttidsplatser i samband med att Sala kommunsäldreplan revideras, bör vara klar 2014,att uppdra till arbetsgruppen att fortsätta arbetet med gemensamma"vård-korttidsplatser" inför beslut om ny sjukvårdsbyggnad i Sala.3.Familjecentralatt uppdra till lokalförsörjningsansvariga på landstinget och Sala kommun att tafram lämpliga lokaler för att snabbt kunna samlokalisera en familjecentratatt uppdra till respektive huvudman att ta fram avtal som reglerar samverkanmellan de olika parterna i en familjecentratatt uppdra till parterna, utifrån framtaget förslag från arbetsgruppen, att startaverksamheten under hösten 2013.4 och 5. Psykiatri- och Missbruks- och beroendevårdatt styrgruppen kommer att följa arbetet med att utforma lokala överenskommelserför att eventuellt ge salaprojektets arbetsgrupp ytterligare uppdrag.Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTIET8 (25)Sammanträdesdatum2013-05-21forts§ 151BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutari enlighet med förvaltningens skrivelse, Bilaga KS 2013/147/2, under respektiveutvecklingsområden enligt följande:iill, avseende utvecklingsområde 1. Rehabilitering, uppdra till arbetsgruppen att tafram en processbeskrivning för samordnad rehabiliteringsverksamhet samt attpåbörja samarbetet utifrån de förutsättningar som finns i dagsläget, samtatt uppdra till lokalförsörjningsansvarig att föreslå gemensamma lokaler påsjukhusområdet med målet att samlokaliseras år 2016.iill, avseende utvecklingsområde 2. Samordnade vård·korttidsplatser, kartlägga behovetav antalet korttidsplatser i samband med att Sala kommuns äldreplan revideras (börvara klar 2014), samtatt uppdra till arbetsgruppen att fortsätta arbetet med gemensamma vård-korttidsplatserinför beslut om ny sjukvårdsbyggnad i Sala,iill, avseende utvecklingsområde 3. Familjecentral, uppdra till lokalförsörjningsansvarigapå Landstinget och Sala kommun att ta fram lämpliga lokaler för att snabbtkunna samlokalisera en familjecentral,att uppdra till respektive huvudman att ta fram avtal som reglerar samverkanmellan de olika parterna i en familjecentral, samtatt uppdra till parterna, utifrån framtaget förslag från arbetsgruppen, att startaverksamheten under hösten 2013,iill, avseende verksamhetsområden 4 och 5. Psykiatri· och Missbruks- och beroendevård,styrgruppen kommer att följa arbetet med att utforma lokala överenskommelser föratt eventuellt ge salaprojektets arbetsgrupp ytterligare uppdrag.UtdragkommunstyrelsenJusterandes signUtdragsbestyrkande

Bilaga KS 2013/147/2l {3)2013-05-14SILVANA ENELO-JANSSONDNR NR 2011/11KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGSALA KOMMUN ·Kommunstyrelsens förvaltningl nit22MISSIVGemensam drift av närsjukvården i Sala mellan LandstingetVästmanland och Sala kommun.BakgrundNärsjukvården har genom ökad specialisering av hälso- och sjukvården och en alltäldre befolkning, fått större betydelse. För att klara kvalitet och ekonomi i närsjukvårdenär ett nära samarbete mellan huvudmännen för Västmanlands läns Landstingoch Sala kommun nödvändig. En samverkans dialog om detta, initierad av Salakommun, startades 2008 med det övergripande målet att skapa en ökad tillgänglighetoch trygghet för patienterna samt förbättrad hushållning.Samverkansdialogen slutfördes aldrig.Sala kommun inkom på nytt i januari 2011, till Landstinget Västmanland, med enskrivelse med förslag om att man gemensamt utreder frågan om att bilda ettkommunalförbund med uppdrag att driva närsjukvården i Sala.Närsjukvård är ett samlingsbegrepp för den vård som erbjuds lokalt i patientensnärmiljö, som finns närmast medborgarna och som ger adekvat hälso- och sjukvårdför de som drabbats av sjukdom och som inte är i behov av specialiserade kompetensereller resurser. Närsjukvårdens uppgift är att erbjuda insatser för sjukvårdsbehovsom är vanligt förekommande hos befolkningen, ofta förekommande hosindividen, samt samhällsekonomiskt rimligt att bedriva lokalt. Det är viktigt attsamverkan mellan huvudmannen kommun och landsting sker ur både medicinsktoch omvårdnadsperspektiv liksom organisatoriskt. Målet är att insatser koordinerasmellan olika vårdgivare, framför allt handlar det om att utveckla samarbete. Denenskilde ska känna trygghet var han eller hon än är i vård-organisationen.UtredningUtredning inleddes med uppdragsdirektiv fastställda 2011-10-31.Uppdragsgivare: Landstingsdirektör Monica Berglund och kommunchefj-O Frimanför Sala kommun.Projektledare: Anne-Christine Ah! för Landstinget och Kerstin Olla Stahre för Salakommun.En projektgrupp utsågs från båda parter och referensgrupp, facklig samverkan,politisk styrgrupp, ekonomistöd, P A-stöd och metodkompetens upp till lO%.Målet för projekt gruppens arbete var förslag till förbättrad resurshushållning, tafram för och nackdelar med olika former för gemensam drift samt förslag till beslut.Av uppdragsdirektivet framgår att detta projekt gränsar till projektet

l'UII SALAtCi.1l KOMMUN2(3)2013-05-14Kommunstyrelsens förvaltningKommunalisering av hemsjukvården samt till Utredningsarbetet kringsjukhusområdet i Sala.Arbetet startade efter sommaren 2011 och har pågått fram till början av maj 2012.Frågan om gemensam drift har belysts på bred front utifrån flera tänkbarasamverkansområden.Det pågående arbetet kring sjukhusområdet har gjort att det varit svårt att kunna gåvidare och diskutera olika förslag på lokallösningar för gemensam drift. Denna frågahar därför lämnats till ett eventuellt fortsatt arbete. Detta kan komma att påverkanär i tid som verksamheter i gemensam drift kan bli verklighet.SintrapportDe förslag som tagits fram bygger samtliga på en fördjupad samverkan och inte pånågon fastare organisationsform.Projektgruppen har identifierat fem utvecklingsområden att arbeta vidare med:rehabilitering, samordning av vårdplatser, familjecentral, psykiatri och beroendevård.Kring dessa fem utvecklingsområden har arbetsgrupper bildats som haft iuppdrag att, ur respektive huvudmans perspektiv, kartlägga nuvarandearbetsprocesser och hitta fram till en tänkt ny gemensam arbetsprocess.Förslag till beslutUtifrån det arbete som pågått föreslås respektive huvudman fatta beslut enligtnedanstående förslag.Inledningsvis föreslår styrgruppen att driftformen inom samtliga beslutspunkter,från start är utifrån gemensamt avtal, som efter utvärdering kan övervägas och ledatill annan driftform efter förnyade överläggningar.1. RehabiliteringArbetsgruppen föreslår en gemensam rehabiliteringsverksamhet i Sala, på sikt igemensamma lokaler.Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutaratt uppdra till arbetsgruppen att ta fram en processbeskrivning för samordnadrehabiliteringsverksamhet samt att påbörja samarbetet utifrån de förutsättningarsom finns i dagsläget.att uppdra till lokalförsörjningsansvarig att föreslå gemensamma lokaler påsjukhusområdet med målet att samlokaliseras år 2016.2. Samordnade "vård- korttidsplatser"Fördelar finns för de patienter /brukare som har behov av korttidsplats efterslutenvård. En flytt mellan huvudmännen skapar en otrygghet förpatient/brukare/närstående vilket sannolikt bidrar till förlängda vårdtider. Detinnebär totalt sett även en ökad kostnad.

3 (3)2013-05-14Kommunstyrelsens förvaltningLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutaratt kartlägga behovet av antalet korttidsplatser i samband med att Sala kommunsäldreplan revideras, bör vara klar 2014.att uppdra till arbetsgruppen att fortsätta arbetet med gemensamma"vård- /korttidsplatser" inför beslut om ny sjukvårdsbyggnad i Sala.3. FamiljecentralFörslaget är att familjecentralen samlar all mödra- och barnhälsovård oavsettutförare samt kommunens öppna förskola och en social rådgivning som ärfristående från kommunens individ- och familjeomsorg.Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutaratt uppdra till lokalförsörjningsansvariga på landstinget och Sala kommun att tafram lämpliga lokaler för att snabbt kunna samlokalisera en familjecentraLatt uppdra till respektive huvudman att ta fram avtal som reglerar samverkanmellan de olika parterna i en familjecentraLatt uppdra till parterna, utifrån framtaget förslag från arbetsgruppen, att startaverksamheten under hösten 2013.4 och 5. Psykiatri- och Missbruks- och beroendevårdArbetsgruppen har haft svårt att identifiera gemensamma utvecklingsområden ocharbetet har därför avstannat.För att komma vidare ska arbetet utgå från det länsövergripande arbete som pågårvia VKL. Huvudmännen har ett gemensamt ansvar utifrån överenskommelsegällande personer med barn och ungdomar med sammansatt social och psykiatriskproblematik, vuxnas psykiska sjukdom/funktionsnedsättning samt missbruks- ochberoendevård.Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutaratt styrgruppen kommer att följa arbetet med att utforma lokalaöverenskommelser för att eventuellt ge salaprojektets arbetsgrupp ytterligareuppdrag.Silvana Enelo-janssanchef för medborgarkontoret

Bilaga KS 2013/1\._ • .../LANmTINGET1 r VA~'TMANLANDSALAKOMMUNFörslag till beslut2013-04-22SALA KOMMUNKommunstyrelsens förvaltningInk. 2013 -05- l 5lFörslag till beslut angående gemensam drift av vissnärsjukvård i SalaLandstinget Västmanland och Sala kommun

\.._.JLANm'TINGETl r VASTMANLANDSALAKOMMUNFörslag till beslut2013-04-222BakgrundI slutrapporten från utredningen om gemensam drift av viss närsjukvård iSala, den 2012-05-07, finns framtaget ett antal utvecklingsområden.l. Rehabilitering2. Samordning av vårdplatser3. Familjecentral4. Psykiatri5. BeroendevårdDe olika arbetsgrupperna har haft i uppdrag att, ur respektive huvudmansperspektiv, kartlägga nuvarande arbetsprocesser samt att om möjligtgemensamt hitta fram till en tänkt ny gemensam arbetsprocess.Utifrån det arbete som pågått föreslås respektive huvudman fatta beslutenligt nedanstående förslag.Att fatta beslut omInledningsvis föreslår styrgruppen att driftsformen inom samtligabeslutspunkter, från start är utifrån gemensamt avtal som efterutvärdering kan övervägas och leda till annan driftsform efter förnyadeöverläggningar.Förslag till beslut:RehabiliteringArbetsgruppen föreslår en gemensam rehabiliteringsverksamhet i Sala, påsikt i gemensamma lokaler.• Uppdra till arbetsgruppen att ta fram en processbeskrivning församordnad rehabiliteringsverksamhet samt att påbörja samarbetetutifrån de förutsättningar som finns i dagsläget.• Uppdra till lokalförsörjningsansvarig att föreslå gemensamma lokalerpå sjukhusområdet med målet att samlokaliseras år 2016.

\._.JLANDST!NGET1 r vA~'TMANLANDSALAKOMMUNFörslag till beslut 32013-04-22Samordnade "vård- korttidsplatser"Fördelar finns för de patienter/brukare som har behov av korttidsplats efterslutenvård. En flytt mellan huvudmännen skapar en otrygghet förpatient/brukare/närstående vilket sannolikt bidrar till förlängda vårdtideL Detinnebär totalt sett även en ökad kostnad.Förslag till beslut:• Kartlägga behovet av antalet korttidsplatser i samband med att Salakommuns äldreplan revideras, bör vara klar 2014.• Uppdra till arbetsgruppen att fortsätta arbetet med gemensamma"vård-/korttidsplatser" inför beslut om ny sjukvårdsbyggnad i Sala.Förslag till beslut:FamiljecentralFörslaget är att familjecentralen samlar all mödra- och barnhälsovård oavsettutförare samt kommunens öppna förskola och en social rådgivning som ärfristående från kommunens individ- och familjeomsorg.• Uppdra till lokalförsörjningsansvariga på landstinget och Salakommun att ta fram lämpliga lokaler för att snabbt kunnasamlokalisera en familjecentraL• Uppdra till respektive huvudman att ta fram avtal som reglerarsamverkan mellan de olika parterna i en familjecentraL• Uppdra till parterna, utifrån framtaget förslag från arbetsgruppen, attstarta verksamheten under hösten 2013.Psykiatri- och Missbruks- och beroendevårdArbetsgruppen har haft svårt att identifiera gemensammautvecklingsområden och arbetet har därför avstannat.För att komma vidare ska arbetet utgå från det länsövergripande arbete sompågår via VKL Huvudmännen har ett gemensamt ansvar utifrånöverenskommelse gällande personer med barn och ungdomar medsammansatt social och psykiatrisk problematik, vuxnas psykiskasjukdom/funktionsnedsättning samt missbruks- och beroendevård.Förslag till beslut:• Styrgruppen kommer att följa arbetet med att utforma lokalaöverenskommelser för att eventuellt ge salaprojektets arbetsgruppytterligare uppdrag.

l SALAKOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTIETSammanträdesdatum2013-05·2810 (11)§ 167Samarbetsavtal för planering av sjukhusområdet i SalaBeredningHandling inkommer,Bilaga KS 2013/160/1Per-Olov Rapp (S) föredrar ärendet.YrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet beslutaratt överlämna ärendet till kommunstyrelsen för fortsatt hantering.Dnr 2013/246ProtokollsanteckningDet antecknas i protokollet att Alliansen lägger sitt yrkande vid kommunstyrelsenssammanträde.BESLUTLedningsutskottet beslutaratt överlämna ärendet till kommunstyrelsen för fortsatt hantering.UtdragkommunstyrelsenJusterandes signUtdragsbestyrkande,j(G

BilagaKS 2013/160/1\...• ...,/ ~:ANDSTINGETl r VASTMANLANOSALAKOMMUNSALAKOMMUNKommuns!vrelsens förvaltningSamarbetsavtal för planering av sjukhusområdet i SalaPARTERMellan Landstinget Västmanland, org nr 23210-0172, nedan kallad "landstinget", åena sidan, och Sala kommun, org nr 212000-2098, nedan kallad "kommunen", åandra sidan, träffas följande samarbetsavtal för planering av sjukhusområdet i Sala.BAKGRUNDSamarbetet grundas på att kommunen och landstinget tillsammans planerar försjukhusområdets utveckling. Området är centralt beläget i Sala och ligger närastationen. Omgivningarna är vackra med den grävda kanalen och har även enkoppling till Salas gruvtradition.Sjukhuset är byggt 1968-1970 och är i stort behov av såväl nya installationer somytskikt. Vårdcentralen är byggd 1980-1982 och byggnaden är i gott skick.Landstinget har sedan omstruktureringen 2003 haft stora tomställda ytor i bådesjukhuset och vårdcentralen.En övergripande överenskommelse om samarbete för utveckling av sjukhusområdettecknades 2011. Den här överenskommelsen innebär en konkretisering och en planför hur området ska utvecklas.SYFTEsjukhusområdet ska komma till så stor användning och nytta som möjligt förinnevånarna i Sala kommun genom att erbjuda ändamålsenliga lokaler för hälsoochsjukvård, bostäder och kontor. Syftet med överenskommelsen är att lägga fasten plan för hur sjukhusområdet ska utvecklas.PLANKommunen har behov av att koncentrera sin förvaltningsadministration.Vårdcentralen är byggd så att den kan omvandlas till en kontorsbyggnad.Kommunen övertar fastigheten stamparen 4 med vårdcentralen till bokfört värdeoch förlägger delar av förvaltningarnas administration dit.Verksamheten i sjukhuset bedrivs i en gammal vårdmiljö och saknar effektivaflöden. sjukhusbyggnaden är i dåligt skick och i stort behov av rotrenovering. Storadelar är idag tomställda, vilket ger ett övergivet intryck. Landstinget uppför en nysjukvårdsbyggnad i närområdet kring matsalen. Den nya sjukvårdsbyggnadenplaneras för samma verksamheter som ingår i sjukhuset idag men kompletterat meden utbyggd rehabiliteringsverksamhet med bassäng. Vid lokalplaneringen prövasäven om hänsyn till eventuella samordningsvinster inom vårdområdet kan påverkabyggnadens planering.

2(3)Kommunen har under senare år haft en inflyttning och är i behov av fler bostäder.Området har stor potential genom sitt vackra läge och närheten till buss ochtågstation. Den gamla sjukhusbyggnaden har vid flera oberoende bedömningarkonstaterats bli alltför dyr att renovera samt ger dåliga planlösningar vid eneventuell omvandling till annat ändamål. Byggnaden kommer därför att rivas för attge plats till nya bostäder med effektiva ytor och attraktiva planlösningar.Förändrad ändamål kommer att kräva en ny detaljplan. Utvecklingen av områdetmedför även överväganden när det gäller avskiljning av infrastruktur,parkeringsplatser och andra gemensamma funktioner. Detta sker i samråd mellanparterna.ÖVERLÅ TELSE AV FASTIGHETERKommunen förvärvar fastighet stamparen 4, vårdcentral, till bokfört värde 14,1 mkrmed tillträde 2014-01-01. Befintliga hyresavtal överlåts till köparen.Efter att den gamla sjukhusbyggnaden rivits säljer landstinget marken tillmarknadsvärde för bostadsändamåLÖVERGRIPANDE TIDSPLANÖverenskommelse om en plan för utveckling av sjukhusområdet beslutas irespektive fuilmäktige under juni månad 2013.Kommunen köper vårdcentralen till bokfört värde med tillträde 2014-01-01.Infrastrukturen skiljs av och hyresavtal för landstingets verksamheter upprättas.Landstinget påbörjar lokalplanering för en ny sjukvårdsbyggnad med bassäng underhösten 2013. Efter beslut i landstingsstyrelsen påbörjas projektering. Matsal rivs föratt ge plats åt ny sjukvårdsbyggnad, byggnationen beräknas ske under år 2015.Efter att sjukvårdsbyggnaden färdigställts flyttas verksamheterna från det gamlasjukhuset över till den nya sjukhusbyggnaden och den gamla sjukhusbyggnadenrivs.Marken kan sedan säljas till marknadsvärde och bebyggs med bostäder.

3 (3)Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parternatag i t var sitt.Västerås 2013-06-19Sala 2013-06-19För Landstinget Västmanland721 51 VästeråsFör Sala kommunBox 304,733 25 SalaDenise NorströmLandstingsstyrelsens ordförandeordförandePer-Olov RappKommunstyrelsensMonica BerglundLandstingsdirektörj uneAnn Vincentt f KommunchefBevittnas:Bevittnas:Bevittnas:Bevittnas:

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLSAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET8(13)Sammanträdesdatum2013-05-21§49Yttrande angående förslag till skyddsbestämmelser förbyggnadsminnesförklaring av Sala SilvergruvaDnr SBU 2013.69INLEDNINGFråga om byggnadsminnesförklaring av Sala Silvergruva väcktes första gången 1980genom en skrivelse från Riksantikvarieämbetet till Länsstyrelsen. Genom åren harLänsstyrelsen vid ett flertal tillfällen försökt genomföra byggnadsminnesförklaringensom under mycket lång tid framstått som självklar ur kulturhistorisksynvinkel. Av olika anledningar har inte byggnadsminnesförklaringen kunnatslutföras. Samtliga berörda fastigheter rymmer bebyggelse och miljöer med högakulturhistoriska värden.BeredningSe rättelse remiss, 2013-02-19, bilaga 1.Se remiss, 2013-02-16, bilaga 2.Se tjänsteyttrande, 2013-05-07, bilaga 3.Se meddelande om förlängd svarstid, 2013-05-08, bilaga 4.Axel Demker föredrar ärendet.BESLUTSamhällsbyggnadsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar,att yttra sig i enlighet med förvaltningens skrivelse.UtdragKommunstyrelsenUtdragsbestyrkandeL/t

Jltlfll SALA HEBY ~~ KOMMUN KOMMUN ~ 2013-05-07BYGG OCH MILJÖ Bilaga KS 2013/161/1BYGGENHETENAxel Demker, te!. 0224-74 73 45.. s B Il ~ Lj "1 loilAVlfl 3TJANSTEYTTRANDEÄrendetyp: Övrigt SalaDiarienummer: SBU 2013-000069Beslut:jSamhällsbyggnadsutskottetFörslag till beslutÄrendet avser: Remiss angående förslag till skyddsbestämmelser förbyggnadsminnesförklaring av Sala Silvergruva.Fastigheter: SILVERGRUVAN 1:846 (DROTTNING CHRISTINAS VÄG 10)SILVERGRUVAN 1:8 SILVERGRUVAN 1:337 (FINNTORPSVÄGEN 9), SILVERGRUVAN1:1 (ASPENSTORP 105), SILVERGRUVAN 1:40, SILVERGRUVAN 1:36, SILVERGRUVAN1:37 (DROTTNING CHRISTINAS VÄG 11), SILVERGRUVAN 1:39, SILVERGRUVAN1:116, SILVERGRUVAN 1:118, SILVERGRUVAN 1:121, SILVERGRUVAN 1:374(DROTTNING CHRISTINAS VÄG 5}, SILVERGRUVAN 1:120KRISTINA 4:15Remissen kommer från: Länsstyrelsen Västmanlands länBESLUTSamhällsbyggnadsutskottet beslutaratt anta yttrandet som sitt eget.BAKGRUND OCH BEDÖMNINGTidigare byggnadsinspektören och antikvariskt sakkunnig Leif Berggren hor analyseratlänsstyrelsens förslag och lämnat följande kommentarer:"Sala silvergruva är jämte Fal u gruva landets mest betydande minnesmärke från dentidiga gruvhanteringen och har haft liknande nationell betydelse.Brytningen vid Salagruvan gjorde det bl.a. möjligt att bygga upp den svenskaöstersjöflottan och därmed lägga grunden för stormaktstidens expansionspolitik Salastads grundande är ett resultat av gruvhanteringen. ---".Ovanstående är ett citat ur ett förslag från Riksantikvarieämbetet, 1986, avseendegränserna för fornminnesområdet vid Sala silvergruva.Sedan frågan väckts redan 1980 författades ett förslag till byggnadsminnesförklaringmed skyddsbestämmelser som skickades ut i december 1988. Förslaget tillskyddsbestämmelser var med förlov sagt dåligt och en unik byggnad som nyahjulhuset var inte ens omnämnd. Någon byggnadsminnesförklaring genomfördesdessbättre inte den gången.SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp.Org.nr Box 304 Stadshuset 0224-550 00 vx 0224-559 30 12 39 10-219-212000-2098 733 25 SALA Stora Torget E-post: byggmiljo@saia.se

Pm SALA HEBY ~~ KOMMUN KOMMUN ~ 2013-05-07BYGG OCH MILJÖTJÄNsTEYTTRANDEÄrendetyp: Övrigt SalaDiarienummer: SBU 2013-000069Beslut:Under de kommande åren motionerade riksdagsmännen från Sala, Birger Andersson,Lena Hjelm-Wallen och Pia Nilsson vid ett flertal tillfällen om att staten borde ta ettökat ansvar för den nationella angelägenheten Sala silvergruva.Sedan mer än 20 år tillbaka har Sala silvergruva behandlats som ett byggnadsminne.staten har periodvis varit generös med bidragsmedel och under 1990-talets förstahalva utfördes omfattande restaureringsarbeten.Emellertid har det funnits orosmoment under de 25 år som Sala kommun har varitägare av gruvan. Inte minst på grund av olika former för fastighetsförvaltning ochvisningsverksamhet samt varierande ledarskap. Det är därför tillfredsställande attkonstatera att en remiss angående förslag till skyddsbestämmelser förbyggnadsminnesförklaring är utskickad till inte mindre än 11 instanser.Länsstyrelsen har gjort ett helhjärtat arbete med föreliggande förslag. Ambitionen harvarit att skydda det som har ett stort kulturhistoriskt värde utan att sätta hämsko påde verksamheter och aktiviteter som nu förekommer inom gruvområdet. Det lämnasockså utrymme för utveckling i flera av byggnaderna.En byggnadsminnesförklaring av Sala silvergruva kommer att ge gruvområdet denstatus som detta industriminne av rang förtjänar. Det torde också medföra enekonomisk lättnad, då statens ansvar ökar och bidragsandelen i allmänhet blir större.Samhällsbyggnadsutskottet ibyggnadsminnesförklaring mensynpunkter att tillägga:Sala kommun ser positivt på enhar, det genomarbetade förslaget till trots, några1. Carl XI:s lave. Gejderlinor, linlås m.m. från ångmaskinsepoken bör ges ett skyddsom fast inredning, då de inte kan anses höra till stommen.3. Ångmaskinhuset Även innertaket bör skyddas som ytskikt.4. Kruthuset. Byggnaden hade en unik funktion. Både stomme och planlösning börskyddas.6. Gruvstugan. De två pyramider som byggdes speciellt för tingssalen 1767 börskyddas.1 O. Klockstapeln. Källaren under klockstapeln bör skyddas.11. Gustav Ill:s lave. Byggnaden borde benämnas konstbröstbyggnad. Den klockasom talade om att länspumpningen fungerade sitter kvar på byggnadens tak och börockså den skyddas.12. Gruvingenjörsbostaden. En av väggarna i tillbyggnadens gavelkammare är ju denursprungliga ytterväggen, som bör få ett skydd som ytskikt.15. Fähuset. Urinrännan av trä under befintligt golv bör skyddas som fast inredning.17. Drottning Christinas lave. Elinstallation på porslinsisolatorer bör skyddas somfast inredning.SALAKOMMUNOrg.nr19-212000-2098PostadressBox 304733 25 SALABesöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp.stadshuset 0224-550 00 vx 0224-559 30 12 3910-2Stora Torget E-post: byggmiljo@sala.se

~SALA HEBY~..., KOMMUN KOMMUN ~ 2013-05-07BYGG OCH MILJÖTJÄNsTEYTTRANDEArendetyp: Övrigt SalaDiarienummer: SBU 2013-000069Beslut:23. Gröna spelet. I och i anslutning till byggnaden finns en tegelmurad kanal tillturbinen, som var anledningen till byggnadens tillkomst. Kanalen är okänd för deflesta, men bör särskilt omnämnas.30. Klensmedjan. jordgolvet är en nyanläggning från 1993 och ersatte då en spruckenbetongplatta. Det kulturhistoriska värdet torde vara lågt, men kanske ska funktionenskyddas.32. Turbinhuset. Trärännan byggdes 1991 samtidigt som fönsteröppningarna sattesigen med skivor. Rännan är inte gjord efter förlaga och saknar kulturhistoriskt värde.Dock bör kanske funktionen skyddas enligt Klensmedjan. Den kvarvarande regulatornsom tillsammans med delar av sugröret är det som återstår av turbinanläggningenbör skyddas som fast inredning.35. Gamla hjulhuset. Varmugnen är unik och bör skyddas som fast inredning.46. Nya hjulhuset. Även förmanskontoret och förrådet i den mekaniska verkstadenbör skyddas som fast inredning. Inte att förglömma är hjulgraven för konsthjulet somväl inte kan räknas till stommen. Det här är en av få hjulgravar som finns kvar ochsom kan beskådas. Transformatorstationen byggdes för övrigt 1917 och var i bruk till1984.53. jordkällare. Den här jordkällaren tillhör den så kallade kasernen, enarbetarbostad som byggdes på 1880-talet. stengrunden efter kasernen finns kvarstrax intill och borde kanske också ingå i byggnadsminnet.FÖRSAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETEnligt uppdragBygglovhandläggarefbebyggelseantikvarieBESLUTET DELGESLänsstyrelsen Västmanlands län Samhällsbyggnadsenheten Kulturmiljö, Västra Ringvägenl 721 86 VästeråsSALAKOMMUNOrg.nr19-212000-2098PostadressBox 304733 25 SALABesöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp.stadshuset 0224-550 00 vx 0224-559 30 12 39 10-2Stora Torget E-post: byggmiljo@sala.se

Bilaga=SAMHÄLLSBYGGNADSENHETENKulturmiljöCecilia Lagerfalk RoothTelefon 021- 19 50 11cecilia.lagerfalk-rooth@lansstyrelsen.seKS 2013/161/2LänsstyrelsenVästmanlands länMEDDELANDEDatum2013-02-19salakommunBox 304733 25 SalaDiarienummer432-4221-121 (1)SALA KOMMUNSamhällsbyggnadskontoretDiarienr2013 -02- 2 oRättelse i remiss angående förslag tillskyddsbestämmelser för byggnadsminnesförklaring avSala silvergruva omfattande delar av Silvergruvan på del avfastigheterna Sala Kristina 4:15; Sala silvergruvan 1:1; 1 :8;1:36; 1:37; 1:39; 1:40; 1:116; 1:118; 1:120; 1:121; 1;337;1:846 samt hela Sala silvergruvan 1:374, Salalandsförsamling, Sala kommunLänsstyrelsen har nyligen skickat ut en skrivelse i ovan rubricerat ärende. Iförslaget till skyddsbestämmelser för byggnadsminnet Sala silvergruva harskyddsbestämmelse 4 blivit feL skyddsbestämmelse 4 ska omfatta byggnad 3 påden bilagda kartan och inte byggnad 4 som det står i den skrivelse som skickats ut.Länsstyrelsen hoppas att ni har överseende med felskrivningen.~~-~·~Cecilia Lagerfalk RoothPostadress721 86 VASTERAsBesöksadressVästra Ringvägen 1VASTERASTelefon/Fax021-19 50 00 (vx)021-19 51 35 (fax)W ebb/E-postwww.lansstyrelsen.se/vastmanlandkulturmiljo.vastman!and@lansstyrelsen.se

-W LänsstyrelsenVästmanlands länSAMHÅLLSBYGGNADSENHETENKulturmiljöPatrick BjörklundTelefon 021-19 51 28patrick.bjorl

LänsscyrelsenVästmanlands länREMISS2 (2)DatumDiarienummer2013-02-16 432-4221-12BilagaFörslag till skyddsföreskrifter och karta över skyddsområdetSändlistasakägare:Sala kommun, Box 304, 733 25 SalaSala silvergruva AB, Dr Christinas väg, 733 36 SalaBjörka Mineral AB, Box 185, 733 23 SalaSala silvergruva Samfållighetsförening, Dr Christinas väg, 733 94 SalaBlybäraren H/B, Box 25, 733 21 SalaVattenfall Eldistribution AB, Box 6013, 171 06 SolnaSala-Heby Energi AB, Box 34, 733 21 SalaRiksantikvarieämbetet, Box 5405, 114 84 Stockholmövriga intressenter:Västmanlands läns museum, Karlsgatan 2, 722 14 Västeråsstiftelsen Riksens Clenodium, Drottning Christinas Väg, 133 36 SALATekniska museet, Box 27842, 115 93 STOCKHOLM

*'- LänsstyrelsenVästmanlands länSAMHÄLLSBYGGNADSENHETENKulturmiljöPatrick BjörklundTelefon 021-19 51 28~. :patrick.bjorklund@lansstyrelsen.seFÖRSLAGDatumDiarienummer2013-02-15 432-4221-12Enligt sändlista1 (6)SALA KOMMUNSamhällsbyggnads!wntoret2013 -02- j 9Förslag till skyddsbestämmelser för byggnadsminnet Salasilvergruva omfattande delar av Silvergruvan på del av fastigheternaSala Kristina 4:15, Sala silvergruvan 1:1; 1 :8;1:36; 1:37; 1:39; 1:40; 1:116; 1:118; 1:120; 1:121; 1:121;1 :337; 1:846 samt hela Sala silvergruvan 1:374, Sala landsförsamling,SalakommunNedan följer forslag till text i byggnadsminnesbeslut i rubricerat ärende.Med stöd av 3 kap 2 §lagen (1988:950) om kulturminnen mm (KML) meddelarLänsstyrelsen följande skyddsbestämmelser. Sifferangivelser hänvisar till byggnadermarkerade på karta tillhörande beslutet (bilaga l).l. Byggnaderna och anläggningarna 1-38,40,46, 53, 58-61 får inte rivas,flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.2. I byggnaderna l, 2, 5, 16, 17,20-26,29,34, 37, 38,53 får inte stommeändras.3. I byggnaderna 7, 11, 15, 33,58-61 f'ar inte planlösning ochfeller stommeändras.4. I byggnad 4 rar inte stomme, ytskikt bestående av tegelgolv och/ ellerskorstensanläggning rivas eller ändras.5. I byggnad 8 rar inte planlösning, stomme ochfeller ytskikt ändras. Med ytskiktmenas: Stänkmålade väggar samt trätak i de två norra rummen.6. I byggnaderna 9, 19 (enbart 1800-talsdelen), 27,28 och 30 f'ar inte planlösning,stomme ochfeller fast inredning ändras. Med fast inredning menast:byggnad 9: parkettgolv, badrumsavdelning i Bv norra del, snickerier.byggnad 19: skrädbåsbyggnad 27, mittenrum Bv: alkov med överskåp och nisch." , västra kammaren Ov: dörrfoder och dörrblad samt hålkärlslistav puts mot tak, 1700-t.byggnad 28: kakelugnPostadress721 86 VASTERASBesöksadressVästra Ringvägen 1VASTERASTelefon/Fax021·19 50 DO (vx)021-19 51 35 (lax)Webb/E-postwww.lansstyrelsen.se/vastmanlandkulturmiljo.vastmanland@lansstyrelsen.se

LänsstyrelsenVästmanlands länFÖRSLAG2(6)'DatumDiarienummer2013-02-15 432-4221-12byggnad 30: smideshärd ochjordgolv7. I byggnaderna 10, 14,32 och 40 f'ar inte stomme och/eller fast inredningändras. Med fast inredning menas i:byggnad l 0: urverk med tillhörande mekanismer, trappa.byggnad 14: spismurbyggnad 32, Bv: trärärma för vattenföringbyggnad 40: våggolv med mekanism8. I byggnaderna 6, 12, 13, 18, 31, 36 och 46 f'ar inte stomme, planlösning,ytskikt och/eller fast inredning ändras. I byggnad 13 omfattas inte toaletteroch köksavdelning av nämnda planlösningsskydd.Med ytskikt menas i:byggnad 6, pigkammare mot norr, vinden: tapeter." , pigkammare mot väster, vinden: pärlspontväggar." ,Tingssalen: tapeter.byggnad 12, väggar med lumppapperbyggnad 13: väggmålerier i Marmorrummet Öv, tapeter i hall Bv samttrapphus plus övre hall och i mittenrum mot söder i Bv.byggnad 18: putsade gula innerväggar.byggnad 31: trapphus med pärlspont och tillhörande snickerier.byggnad 36: alla ytor på golv, väggar, tak, murstockar, innerfönster, dörrblad,snickerier och trapphus.byggnad 46: alla ytor på golv, väggar, tak, murstockar, innerfönster, dörrbladoch snickerier.Med fast inredning menas i:Byggnad 6, entrehall, bv: dörrblad fr 1800-t. Kalkstensgolv." , Tingssalen: kakelugn och taklist.Byggnad 12, väggar och innertak av pärlspontpanel, brädgolv, kakelugnar,snickerier.Byggnad 13: trägolv, bröstningar, snickerier, dörrblad äldre än 1950, kakelugn.Byggnad 18: Alla golv, innertak av puts eller trä, kakelugnar, väggfastskåp, fast sittbänk med förvaringslåda, snickerier, fönsternischer, dörrblad.Byggnad 31: kassavalv, snickerier bestående av listverk, bröstningar samtdörrblad. Platsbyggd arkivinredning i arkiv (i källaren), toalettavdelning iBv.Byggnad 36: all fast inredning äldre än år 2000 inklusive trådvirat el- ochbelysningssystem samt vattenelement från tiden för byggnadens uppförande.Byggnad 46: Elektroniska installationer med tillhörande utrustning från tidensom transformatorstation.

LänsstyrelsenVästmanlands länFÖRSLAG3 (6)DatumDiarienummer2013-02-15 432-4221-129. Byggnad 62 rar inte till sitt yttre ändra karaktär.l O. Byggnader och anläggningar ingående i punkt 1-9 ska tinderhållas så att deinte forfaller. Vård- och underhållsåtgärder ska utiliras på ett sådantsätt attdet kulturhistoriska värdet inte minskar.Il. Park- och trädgårdmark markerad på kartbilaga tillhörande beslutet skaunderhållas så det kulturhistoriska värdet inte minskar. Marken ska hållasfri från igenväxning.12. skyddsområdet, som på kartbilagan avgränsas med en streckad linje, skahållas i ett sådant skick att byggnadsminnesområdet med dess innehåll, karaktäroch utseende inte forvanskas. Inom skyddsområdet får ytterligarebyggnader och anläggningar inte uppforas. Markornrådet ska skötas enligten av Länsstyrelsen godkänd markvårdsplan som ska fastställas senast varl O år av Länsstyrelsen.13. Kallmurade stenpartier, stenaltan söder om byggnad 9, terrasser, dagbrott,stenvarp, äldre vägar, stigar, rälsbana, kanaler med danunanläggningar,stenvarp, staket och dagbrott samt kanaler inom skyddsområdet markeratpå kartbilaga tillhörande beslutet får inte rivas, flyttas, igenf)rllas,uppschaktas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt flirändras.Övriga upplysningarStora delar av området utgör fast fornlämning och gränslinjebestämd fast fornlämningenligt 2 kap lagen (1988:950) om kulturminnen mm. Det innebär att ingreppi marken här kräver tillstånd från Länsstyrelsen för påverkan på i fornminne.Underhållsåtgärder på luftledningar och vägunderhåll får utiliras utan tillståndsprövningenligt 2 kap och 3 kap KML så länge underhållet inte påverkar fornlämningeneller byggnadsminnet. Befintliga ledningsgator får hållas fria från växtlighet.Redogörelse för ärendetFråga om byggnadsminnesforklaring av Sala Silvergruva väcktes forsta gången1980 genom en skrivelse från Riksantikvarieämbetet till Länsstyrelsen (11.392-1277-80). De påfliljande åren har Länsstyrelsen vid ett flertal tillfållen fOrsökt genomflirabyggnadsminnesforklaringen som under mycket lång tid framstått somsjälvklar ur kulturhistorisk synvinkel. Försöken har dock av olika anledningar intekunnat fullfoljas bia med anledning av att tidigare markägare motsatt sig bygg-

LänsstyrelsenVästmanlands länFÖRSLAG4 (6).DatumDiarienummer2013-02-15 432-4221-12nadsminnesförklaringen. Under långa tider har ärendet fått nedprioriteras till förmånför andra kulturmiljövårdande insatser.Under åren 2011 och 2012 har dock nya samrådskontakter tagits med nu aktuellafastighetsägare. Samtliga fastighetsägare har i samråden förklarat sig vara positivatill en byggandsminnesförklaring varför Länsstyrelsen låtit framställa ett förslagtill skyddsfiireskrifter och geografiskt skyddsområde. Förslaget sänds därfOrpå remiss till sakägarna i form av fastighetsägarna och övriga nyttjanderättsinnehavare(lednings-, väg-, och kabelrätter bia) samt till andra intresseorganisationer.Samtliga berörda fastigheter rymmer bebyggelse och miljöer med höga kulturhistoriskavärden. Länsstyrelsen formulerar med detta ett förslag till skyddsbestämmelsertill skydd för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljön.MotiveringBakgrund och historikDetta kapitel avses kompletteras inför eventuellt beslut om byggnadsminnesförklaring.Sala silvergruva består av ett område som omfattar gruvschakt, varphögar, byggnaderoch vattensystem tillhörande såväl den äldre som den yngre gruvindustrin.Gruvdriften inleddes senast under 1500-talet och pågick till 1950. Utanför det föreslagnaskyddsområdet finns på olika distanser ett flertal gruvbrytningsplatsersom kan härröra från medeltiden. Nordost om silvergruvan tillkom ett områdemed metallverkstäder kallat Sala Bly.Byggnadsminnesförklaringen omfattar ett 50-tal byggnader och anläggningarsamt ett område med gruvhål och omfattande skrotstensvarp. Till huvuddel handlardet om tekniska byggnader och anläggningar som lavar, kanaler, maskinhus,magasin och bodar men även personalbostäder av skilda slag. Byggnaderna somuppfördes mellan 1700-1900-talen speglar på ett unikt vis gruvans utveckling ochhistoria.Sala silvergruva är genom sin långa historia och sin tidvis stora betydelse för Sverigesekonomi av största värde fiir landets-, länets- och Sala stads historiebeskrivning.Gruvdriften som gav upphov till den nu övergivna gruvbyn och senare Salastad har på ett unikt sätt påverkat miljön och landskapet.Bebyggelsen inom skyddsområdet fick sin huvudsakliga utformning under 1800-talet. Samrnataget utgör den samlade bebyggelsen i skyddsområdet en kontextsom kärnfullt förmedlar bilden av verksamheten vid silvergruvan. Betydelsen liggerfrämst i ett miljö- och identitetsskapande perspektiv med höga dokument-,symbol-, identitets-, och miljöskapande värden.Sala silvergruva med angränsande miljö är i vissa hänseenden unik, inte bara lokaltoch regionalt utan nationellt och sannolikt internationellt.

LänsstyrelsenVästmanlands länFÖRSLAGDatum2013-02-15Diarienummer432-4221-125 (6)Beskrivning .Kapitlet kan komma att kompletteras efter remisstiden.Byggnadsnummer hänfur sig till skyddsområdeskartan. Vissa nummer är vakanta.Vissa nummer omfattar byggnader och anläggningar som inte omfattas avskyddsföreskrifterna i detta beslutsförslag.l. Karl XI: s lave. Gruvlave. 1830-tal.2. F d smedja. 1830-tal.3. Ångmaskinhus et. Spelhus för uppfodring av malm. 1891.4. Kruthuset. 1799.5. Gruvstugans stall och lider. 1857.6. Gruvstugan. Gruvans administrativa centrum. 1753.7. Gruvstugans ved- och visthusbod. 1810.8. Bryggstugan 1754?9. Direktörsbostaden 1829.10. Klockstapeln. Uppförd 1733 men inrymmer urverk från 1581.11. Gustav 11/:s lave. Lave ovan serviceschakt 1842.12. Gruvingenjörsbostaden 1889. Grovmuseum 1919-197913. Konstmästarbostaden. 1810/1836.14. Tvättstugan. Grovkontor från 1754, hitflyttat 1810 därefter ny funktion.15. Konstmästarens fähus. 1836.16. Konstmästarens matkällare. 1810/ 1883.17. Drottning Christinas lave. 1858, ovan schakt från 1650.18. Anfarten. Nedstigningsbyggnad till gruvan. 1870.19. Skrädhuset. F ör malmsortering. 182111841 l 1863. Förlängd med servicebyggnadmot öster 1995.20. Gruvstallet. 1857.21. Pumpborrningshuset. 1868/ 1950t.22. Konstgångshuset. Pumphusbyggnad. 1854.23. Gröna spelet. Spelhusbyggnad. 1880t.24. Knektschaktets spelhus. Uppfört 1888 som extraktionsverk. From 1907,spelhus.25. Gamla Hage/verket. Lin- och svarvbod from 1765. From 1866 hage1fabrik.26. Uthus till Hage/verket. 1800-tal.27. Gruvstigarbostaden. Konststigarbostad from 1742. Grovstigarbostad fromca 1799.28. Drängstugan. Ursprungligen uthus, bod och vedlider. 185029. Jordkällare med överbyggnad 1800t.30. Klensmedjan Smedja och spannmålstork. 1807.31. Gruvkontoret. Konststigarboställe med kontor och modellkanunare från1823. Från 1914 gruvkontor.32. Turbinhuset. Vattenturbinbyggnad. 1876.

LänsstyrelsenVästmanlands länFÖRSLAG6 (6)DatumDiarienummer2013-02-15 432-4221-1233. Kuskbo~Jtaden. 1880t?34. Uthus till Kuskbostaden. 1800t?35. Gamla hjulhuset (ruin). Hjulhus för vattenhjul. 1729.· 36. Marketdnteriet. Arbetarbostadshus. 1919.31'. Vedbod~till marketenteriet. Tidigt 1900t.38'. Gi-u'vjogdebostaden. 1906.39. Parivaktarbostaden (Ej ingående i byggnadsminnet).40. Våghuset. Skyddsbyggnad fOr fordonsvåg. 1917.41-45. Sala Bly (ej ingående i byggnadsminnet).46. Nya hjulhuset. Hjulhus for vattenhjul. 1847. Transformatorstation från1900.47-49. Sala Bly (ej ingående i byggnadsminnet)50. Vakant nummer.51. Trädgårdsterrass.52. Vakant nummer.53. Jordkällare. 1800-tal.54. Jordkällare. 1900-tal. (Omfattas ej av skyddsföreskrift).55. Lämning av rälsbana.56. Uthus. 1900-tal. (Omfattas ej av skydds:llireskrift).57. Vakant nummer.58. Bod. 1900-t59. Jordkällare. 1800-t.60. Gruvarbetartorp. 1800-tal.61. Avträde. 1900-t.62. Knektschaktets lave. Hisschakt. Rekonstruktion från 2003 av 1887 årsbyggnad.Länsstyrelsens samlade bedömningSala silvergruva utgör en sammahållen miljö med höga klllturhistoriska värden.Dessa värden består främst i höga dokumentvärden vad gäller byggnads-, social-,teknik- och samhällshistoria men även ett miljö- och identitetsskapande perspektivmed höga symbol-, identitets-, och miljöskapande värden. Sala silvergruvauppfyller väl kraven i 3 kap l kap KML - "synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriskavärde" - for att få forklaras som byggnadsminne.Bilaga:Karta med fOrslag till skyddsområde

NA• 61Kristina4:15• LänsstyrelsenW Västmanlands länBilaga 1ÖversiktskartaKristina4:15l•l• 57Förslag till beslut ombyggmidsminnesilirkläring av ·sala silvergruva• •lSALAKOMMUNSamhällsbyggnadskontoret2013 "02· ! löiiiriirnc::--h L t .2.. c L,~_L_~Dob: tJ J2::CJCI ./-(_J#•' ' ' ~~~Silvergruvan1:337• ~• ~~~~ ..Kristina4:1'-X~37Silvergruvan1:846Silvergruvan----~~~~~~~1:846·--Teckenförklaring' •• 1 Grans för skyddsområde- Vagstrackning~ Parkittadgård~~~i0il Kanalerc=J Fastighetsgrans© Lantmäterieto 50 100 200Meters !';k:>l:> 1 :3 000

*- LänsstyrelsenVästmanlands länMEDDELANDEDatum2013-05-081[11 55\A~13V~Li0 1 (1)bi e; l-JDiarienummer432-4221-12SAMHÄLLSBYGGNADSENHETENKulturmiljöCecilia Lagerfalk RoothTelefon 021- 19 5011cecilia.lagerfalk-rooth@lansstyrelsen.eSALA KOMMIJW.igt åndlistaSamhällsbyggnadskontoret2013 -05- 1 3Diarienr 5 ~U 20/S, t- '1Dpb: fldwr.r .. J s l-.-.c> tt011Angående remiss gällande förslag till skyddsbestämmelserför byggnadsminnesförklaring av Sala silvergruva·omfattande delar av Silvergruvan på del av fastigheternaSala Kristina 4:15, Sala silvergruvan 1:1, 1:8, 1:36, 1:37,1:39, 1:40, 1:116, 1:118, 1:120, 1:121, 1:337, 1:846 samt helaSala silvergruvan 1:374, Sala landsförsamling, SalakommunLänsstyrelsen har f6r en tid sedan skickat ut en remiss gällande fråga ombyggnadsminnesf6rklaring av Sala silvergruva enligt 3 kap lagen (1988:950) omknlturminnen mm (KML).Enligt skrivelsen önskade Länsstyrelsen svar till senast den 19 maj 2013.Länsstyrelsen vill härmed meddela att svarstiden f6r remissen har f6rlängts tillden 14 juni 2013.Frågor under remisstiden besvaras av undertecknad.~(Ä~ . ~eJ() -!LCecilia Lagerfalk RoothSändlistaSala kommun, Box 304, 733 25 SalaSala silvergruva AB, Dr Christina väg, 733 36 SalaBjörka Mineral AB, Box 185, 733 23 SalaSala silvergruva Samfiillighetsförening, Dr Christinas väg, 733 94 SalaBlybäraren H/B, Box 34, 733 21 SalaVattenfall Eldistribution AB, Box 6013, 171 06 SolnaSala-Heby Energi AB, Box 34, 733 21 Sa1aTM Resources AB, Kyrkgatan 41, 961 35 BodenVästmanlands läns museum, Karlsgatan 2, 722 14 VästeråsStiftelsen Riksens Clenodium, Dr Christinas väg, 733 36 SalaTekniska museet, Box 27842, 115 93 StockholmLänsstyrelsen internt: Lh, Rätts, Me, N e, Lbe, SbPostadress721 86 VÄSTERASBesöksadressVästra Ringvägen 1VÄSTERASTelefoniFax021-19 50 00 (vx)021-19 51 35 (lax)Webb/E-postwww.lansstyrelsen.se/vastmanlandku!turmiljo.vastmanland@lansstyrelsen.se

SALAKOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLKULTUR· OCH FRITIDSUTSKOTTETSammanträdesdatum2013-04·237(12)§KFU 24Förlängd tid för fårdigställande av lokal kulturplanDnr 2012/292INLEDNINGKulturutskottet beslutade 2012-10-16 att en kommunal kulturplan ska tas fram isamarbete med det lokala kulturlivet Planen ska innehålla en nulägesbeskrivning.vision och strategi för hur salas kulturliv kan utvecklas fram till 2024 med entreårsplan som uppdateras årligen. Den lokala kulturplanen ska också visa pä hurden kan kopplas till Salas övergripande vision samt den regionala kulturplanen.Förslaget till kulturplanen ska redovisas till kommunstyrelsen senast den 1 juni2013.BeredningÄrendet föredras av kulturentrepenörenBilaga KFU 2013/15, skrivelse från kulturentrepenören 2013·04-10.YrkandenAlnanda Lindblad yrkaratt kultur· och fritidsutskottet beslutarl!tt anhålla om förlängd tid för färdigställande av lokal kulturplan hoskommunstyrelsen.Anders Westin yrkaratt kultur· och fritidsutskottet beslutarl!tt kulturentrepenören inkommer med tidsplan för arbetet med lokal kulturplan tillkultur· och fritidsutskottets sammanträde i maj.BESLUTKultur- och fritidsutskottet beslutarl!tt anhålla om förlängd tid for fårdigställande av lokal kulturplan hoskommunstyrelsen, samtl!tt kulturentrepenören inkommer med tidsplan för arbetet med lokal kulturplan tillkultur- och fritidsutskottets sammanträde i maj.UtdragKommunstyrelsenKulturentrepenören

Jlllllll SALA Bilaga KS 2013/162/1lfi1l KOMMUNInk.SALAKOMMUNKultur & Fritid2013 -04- 1 O1(1)2013-04-09KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGMedborgarkontoretKultur- och fritidsenhetenPetra JablonskiTel 0224-747711SALA KOMMUNALA KULTURPLANKulturutskottet beslutade 2012-10-16 att en kommunal kulturplan ska tas fram isamarbete med det lokala kulturlivet Planen ska innehälla en nulägesbeskrivning,vision och strategi för hur Salas kulturliv kan utvecklas fram till 2024 med entreårsplan som uppdateras årligen. Den lokala kulturplanen ska ocksä visa pä hurden kan kopplas till Salas övergripande vision samt den regionala kulturplanen.Förslaget till kulturplanen ska redovisas till kommunstyrelsen senast den 1 juni2013.I nuläget har vi haft ett uppstartsmöte den 12 mars med kulturaktörerna med bl.a.en redovisning av den regionala kulturplanen samt gruppdiskussioner. Underperioden 20 april tlll4 maj kommer invånarna kunna besvara en webbaseradkulturenkät pä Sala Kommuns hemsida Därefter sker fördjupade gruppdiskussionermed representanter frän kulturinstitutionerna samt utvalda kulturaktörer.Kulturentreprenören rekommenderar kultur- och fritidsutskottet attanhälla hoskommunstyrelsen om en längre tid för färdigställande av lokal kulturplan p.g.a.tidsbrist, dä kulturplanen bör förankras i det lokala kulturlivet samt att en remisstidbör finnas att tillgä.Dä den första planen kommer att gälla 2014-2016 bör den redovisas för Kultur- ochfritidsutskottet november 2013 och för Kommunstyrelsen december 2013.Petra jablonskiKulturentreprenörsalaKommunSALAKOMMUNKommunstyreiSens förvaltningBox304733 25SalaBesöksadress: Stora Torpt lvaxel: 0224~747000Fax: 0224* 188 50kommun.lnfo@sata.sewww.sala.sePctru JablonlklKulturentreprenörpetra.jablonskl@sala.seDirekt: 0224-747711

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTIET12 {25)Sammanträdesdatum2013-05-21§ 155Strategisk plan 2014-2016 för Sala kommunDnr 2013/219BeredningBilaga KS 2013/140/1, skrivelse 2013-05-06 från kommunstyrelsens ordförandeKompletterande handlingar inkommer,Bilaga KS 2013/140/2, Socialdemokraternas förslag till Budget 2014 och Verksamhetsplan2015-2016Bilaga KS 2013/140/3, beräkningsunderlag budgetramar 2014-2016Inger Lindström och Lennart Björk deltar vid ärendets behandling.Per-Olov Rapp (S) föredrar Socialdemokraternas förslag till Budget 2014 och Verksamhetsplan2015-2016. Alla yrkanden läggs med hänvisning till detta förslag,Bilaga KS 2013/140/2.ProtokollsanteckningDet antecknas i protokollet att Alliansen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet lägger sinayrkanden vid kommunstyrelsens sammanträde.Kommunstyrelsens förvaltning. driftbudget/planYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt driftbudgetens nettoanslag för kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltningår 2014 fastställs till212.294 tkr, samtatt driftbudget/plan för kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning år 2015fastställs till211.028 tkr och år 2016 till213.273 tkr.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt driftbudgetens nettoanslag för kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltningår 2014 fastställs till212.294 tkr, samtatt driftbudget/plan för kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning år 2015fastställs till211.028 tkr och år 2016 till213.273 tkr.Kommunstyrelsen. investeringsbudget/planYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt investeringsbudgetens nettoanslag för kommunstyrelsens förvaltning,medborgarkontoret, år 2014 fastställs till3.975 tkr,att investeringsplan för kommunstyrelsens förvaltning, medborgarkontoret, år 2015fastställs till2.775 tkr och år 2016 till2.775 tkr,Justerandes signUtdragsbestyrkande

l SAlAKOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTIETSammanträdesdatum2013-05-2113 (25)forts§ 155att investeringsbudgetens nettoanslag för kommunstyrelsens förvaltning,samhällsbyggnadskontoret, år 2014 fastställs till 3.695 tkr,att investeringsplan för kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadskontoret,år 2015 fastställs till9.124 tkr och år 2016 ti112.624 tkr,att fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/administration2014 till430 tkr,i!tt investeringsplan för tekniska kontoret/administration 2015 fastställs till280 tkroch 2016 till430 tkr,i!tt fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/teknisk service2014 till 4.215 tkr,att investeringsplan för tekniska kontoret/teknisk service 2015 fastställs till5.100tkr och 2016 till8.610 tkr,att fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/kommunalagator och vägar 2014 till 1.450 tkr,att investeringsplan för tekniska kontoret/kommunala gator och vägar 2015 fastställsti!l O tkr och 2016 till O tkr,att fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/parkverksamhet2014 till 9.050 tkr,att investeringsplan för tekniska kontoret/parkverksamhet 2015 fastställs till 2.950tkr och 2016 till O tkr,i!tt fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/Stadsparken2014 till5.000 tkr,att investeringsplan för tekniska kontoret/Stadsparken 2015 fastställs till O tkr och2016 till O tkr,att fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/gruvansvattensystem 2014 ti11800 tkr,att investeringsplan för tekniska kontoret/gruvans vattensystem 2015 fastställs till4.000 tkr och 2016 till O tkr,att fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/VA-verksamhet2014 till15.150 tkr,att investeringsplan för tekniska kontoret/VA-verksamhet 2015 fastställs till 31.500tkr och 2016 till35.300 tkr,att fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/kart/mät2014 tillZOO tkr,att investeringsplan för tekniska kontoret/kart/mät 2015 fastställs till450 tkr och2016 till125 tkr,att fastställa investeringsbudgetens anslag för tekniska kontoret/lokalförvaltarna2014 till24.800 tkr, samtatt investeringsplan för tekniska kontoret/lokalförvaltarna 2015 fastställs till9.300tkr och 2016 till16.600 tkr,i!tt investeringsbudgetens nettoanslag för räddningstjänsten år 2014 fastställs till933 tkr,att investeringsplan för räddningstjänsten år 2015 fastställs till967 tkr och år 2016till4. 772 tkr,Justerandes signUtdragsbestyrkande

R sALA~KOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTTETSammanträdesdatum2013-05-2114 {25)forts§ 155BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt investeringsbudgetens nettoanslag för kommunstyrelsens förvaltning,medborgarkontoret, år 2014 fastställs till3.975 tkr,att investeringsplan för kommunstyrelsens förvaltning, medborgarkontoret, år 2015fastställs till2.775 tkr och år 2016 till2.775 tkr,att investeringsbudgetens nettoanslag för kommunstyrelsens förvaltning,samhällsbyggnadskontoret, år 2014 fastställs till3.695 tkr,att investeringsplan för kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadskontoret,år 2015 fastställs till 9.124 tkr och år 2016 till 2.624 tkr,att fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/administration2014 till430 tkr,att investeringsplan för tekniska kontoret/administration 2015 fastställs till280 tkroch 2016 till430 tkr,att fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/teknisk service2014 till4.215 tkr,att investeringsplan för tekniska kontoret/teknisk service 2015 fastställs till5.100tkr och 2016 till8.610 tkr,ill! fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/kommunalagator och vägar 2014 till1.450 tkr,att investeringsplan för tekniska kontoret/kommunala gator och vägar 2015 fastställstill O tkr och 2016 till O tkr,att fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/parkverksamhet2014 till9.050 tkr,att investeringsplan för tekniska kontoret/parkverksamhet 2015 fastställs till2.950tkr och 2016 till O tkr,att fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/Stadsparken2014 till5.000 tkr,att investeringsplan för tekniska kontoret/Stadsparken 2015 fastställs till O tkr och2016 till O tkr,att fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/gruvansvattensystem 2014 till 800 tkr,Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTTET15 (25)Sammanträdesdatum2013-05-21forts§ 155i!!! investeringsplan för tekniska kontoret/gruvans vattensystem 2015 fastställs till4.000 tkr och 2016 till O tkr,att fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/VA-verksamhet2014 till15.150 tkr,i!!! investeringsplan för tekniska kontoret/VA-verksamhet 2015 fastställs till31.500tkr och 2016 till35.300 tkr,att fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för tekniska kontoret/kart/mät2014 tillZOO tkr,att investeringsplan för tekniska kontoret/kart/mät 2015 fastställs till450 tkr och2016 till125 tkr,att fastställa investeringsbudgetens anslag för tekniska kontoret/lokalförvaltarna2014 till24.800 tkr, samtatt investeringsplan för tekniska kontoret/lokalförvaltarna 2015 fastställs till 9.300tkr och 2016 till16.600 tkr,att investeringsbudgetens nettoanslag för räddningstjänsten år 2014 fastställs till933 tkr,att investeringsplan för räddningstjänsten år 2015 fastställs till697 tkr och år 2016till 772 tkr.Överförmyndaren. driftbudget/planYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt driftbudgetens nettoanslag för överförmyndarverksamheten år 2014 fastställstill3.173 tkr, samti!tt_driftbudgetfplan för överförmyndarverksamheten år 2015 fastställs till3.173 tkr och år 2016 till3.173 tkr.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt driftbudgetens nettoanslag för överförmyndarverksamheten år 2014 fastställstill3.173 tkr, samtatt driftbudget/plan för överförmyndarverksamheten år 2015 fastställs till3.173 tkr och år 2016 ti113.173 tkr.Justerandes signUtdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTTET16 (25)Sammanträdesdatum2013-05-21forts§ 155Revision. driftbudget/planYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt driftbudgetens nettoanslag för revisionen år 2014 fastställs till 790 tkr, samtatt driftbudget/plan för revisionen år 2015 fastställs till 790 tkr och år 2016 till790 tkr.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt driftbudgetens nettoanslag för revisionen år 2014 fastställs till 790 tkr, samtatt driftbudget/plan för revisionen år 2015 fastställs till 790 tkr och år 2016 till790 tkr.Bildnings- och lärandenämnd. dri{tbudgetfplanYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutarm driftbudgetens nettoanslag för bildnings- och lärandenämnden år 2014 fastställstill461.438 tkr, samtm driftbudget/plan för bildnings- och lärandenämnden år 2015 fastställs till459.143 tkr och år 2016 till459.173 tkr.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt driftbudgetens nettoanslag för bildnings- och lärandenämnden år 2014 fastställstill461.438 tkr, samtatt driftbudget/plan för bildnings- och lärandenämnden år 2015 fastställs till459.143 tkr och år 2016 till459.173 tkr.Bildnings- och lärandenämn d. investeringsbudget/planYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för bildnings- och lärandenämndenår 2014 till 4.300 tkr, samtJusterandes signUtdragsbestyrkande

iflsALAr;; KOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTTETSammanträdesdatum2013-05-2117 {25)forts§ 155att investeringsplan för bildnings- och lärandenämnden år 2015 fastställs till4.000tkr och år 2016 till4.000 tkr.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för bildnings- och lärandenämndenår 2014 till4.300 tkr, samtatt investeringsplan för bildnings- och lärandenämnden år 2015 fastställs till4.000tkr och år 2016 till 4.000 tkr.Vård- och omsorgsnämnd. driftbudget/planYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt driftbudgetens nettoanslag för vård- och omsorgsnämnden år 2014 fastställs till419.451 tkr, samtatt driftbudget/plan för vård- och omsorgsnämnden år 2015 fastställs till419.713tkr och år 2016 till419.744 tkr.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt driftbudgetens nettoanslag för vård- och omsorgsnämnden år 2014 fastställs till419.451 tkr, samtatt driftbudget/plan för vård- och omsorgsnämnden år 2015 fastställs till419. 713tkr och år 2016 till419.744 tkr.Vård- och omsorgsnämnd, investeringsbudget/planYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för vård- och omsorgsnämnden år2014 till5.376 tkr, samtatt investeringsplan för vård- och omsorgsnämnden för år 2015 fastställs till1.376 tkr och för år 2016 till1.376 tkr.Justerandes signUtdragsbestyrkande

l SALAKOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTIETSammanträdesdatum2013-05-2118 (25)forts§ 155BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för vård- och omsorgsnämnden år2014 till 5.376 tkr, samtatt investeringsplan för vård- och omsorgsnämnden för år 2015 fastställs till1.376 tkr och för år 2016 till1.376 tkr.FinansförvaltningBemyndigande till kommunstyrelsenYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt kommunstyrelsen utöver budgeterade belopp bemyndigas att anvisa 1.000 tkrur eget kapital.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt kommunstyrelsen utöver budgeterade belopp bemyndigas att anvisa 1.000 tkrur eget kapital.UpplåningYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt kommunstyrelsen under år 2014 har rätt att nyupplåna, d v s öka kommunensskulder under år 2014 med totalt x tkr, samtatt kommunstyrelsen under år 2014 har rätt att omsätta lån, d v s låna upp beloppmotsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2014.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt kommunstyrelsen under år 2014 har rätt att nyupplåna, d v s öka kommunensskulder under år 2014 med totalt x tkr, samtatt kommunstyrelsen under år 2014 har rätt att omsätta lån, d v s låna upp beloppmotsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2014.Justerandes signUtdragsbestyrkande

l SALAKOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEONINGSUTSKOTTETSammanträdesdatum2013-05-2119 (25)forts§ 155UtdebiteringYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutari!t!; fastställa utdebiteringen till22.56 för år 2014.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt fastställa utdebiteringen ti1122.56 för år 2014.De kommunala bolagenYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt salabostäder AB ska ge avkastning motsvarande genomsnittlig statslåneränta +1% på insatt kapital. Detta ska även gälla Sala Industrifastigheter AB. Avkastningsamt räntor och amorteringar på kommunens lån till Sala-Heby Energi AB skasammanlagt uppgå till5.250 mkr. För Sala Silvergruva finns inget avkastningskrav.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt salabostäder AB ska ge avkastning motsvarande genomsnittlig statslåneränta +1% på insatt kapital. Detta ska även gälla Sala Industrifastigheter AB. Avkastningsamt räntor och amorteringar på kommunens lån till Sala-Heby Energi AB skasammanlagt uppgå till 5.250 mkr. För Sala Silvergruva finns inget avkastningskrav.AnslagsbindningYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt för 2014 fastställa nettoanslag för driftbudget till nämnd/styrelse/förvaltningsnivåenligt bilaga 1 och investeringsbudget enligt bilaga 2.Justerandes signUtdragsbestyrkande

l SALAKOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTTETSammanträdesdatum2013-05-2120{25)forts§ 155BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutari!!! för 2014 fastställa nettoanslag för driftbudget till nämnd/styrelse/förvaltningsnivåenligt bilaga 1 och investeringsbudget enligt bilaga 2.strategisk plan 2014-2016YrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen dels hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt med hänvisning till ovan fattade beslut fastställa föreliggande förslag tillStrategisk plan 2014-2016, Bilaga KS 2013/140/2,att fastställa Vision för kommunala nämnder, bolag och styrelse i Sala kommunenligt följande: "År 2024 har Sala kommun passerat 25.000 invånare och är ett långsiktigthållbart samhälle med livskraft och god livskvalitet i hela kommunen.", samtatt fastställa kommunfullmäktiges mål i perspektivet Medborgare, Medarbetare,Hållbart samhälle och Ekonomi samt indikatorer för målen.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen dels hemställer att kommunfullmäktigebeslutari!!! med hänvisning till ovan fattade beslut fastställa föreliggande förslag tillstrategisk plan 2014-2016, Bilaga KS 2013/140/2,att fastställa Vision för kommunala nämnder, bolag och styrelse i Sala kommunenligt följande: "År 2024 har Sala kommun passerat 25.000 invånare och är ett långsiktigthållbart samhälle med livskraft och god livskvalitet i hela kommunen." samtatt fastställa kommunfullmäktiges mål i perspektivet Medborgare, Medarbetare,Hållbart samhälle och Ekonomi samt indikatorer för målen.UtdragkommunstyrelsenJusterandes signUtdragsbestyrkande

Bilaga lANSLAGSBINDNINGSNIV ÅDRIFTBUDGET 2014Anslagen för 2014 binds netto enligt nedanstående förteckningVERKSAMHETKommunstyrelseRevisionÖverformyndarenBildnings- och lärandenämndVård- och omsorgsnämndANSLAGSBINDNINGxxxx

Bilaga 2ANSLAGSBINDNINGSNIV ÅINVESTERINGSBUDGET 2014Anslagen för 2014 binds netto enligt nedanstående förteckningVERKSAMHETANSLAGSBINDNINGKommunstyrelseKommunstyrelsens förvaltningRäddningstjänstAdministrationKartn\1ätenlletTeknisk serviceGata och vägarParkverksamhetVA-verksamhetGruvans vattensystemLokalförvaltarnaInvesteringar i fastigheter binds på objektsnivåBildnings- och lärandenämndVård- och omsorgsnämndxxxxXX

Bilaga KS 2013/140/21(11)2013-05-21KommunstyrelsenPer-Olov RappOrdförandeSOCIALDEMOKRATERNAs FÖRSLAG TILLBudget 2014 och Verksamhetsplan 2015-2016Det ekonomiska lägetDet ekonomiska resultatet för Sala kommun 2012 blev glädjande nog ett av destörsta på senare år, 39,3 mkr. Det innebär att kommunen uppfyller det statligabalanskravet med råge. J resultatet ingår dock en stor engångspost medåterbetalning till Sala kommun på 21,0 mkr från AFA Försäkring. Sammanlagtredovisar nämnderna ett budgetöverskott på+ 11,2 mkr. Det största överskottetvisar kommunstyrelsens förvaltning med+ 10,8 mkr. Bildnings- ochlärandenämnden går plus+ 2,3 mkr medan Vård- och omsorgsnämnden redovisarett underskott på- 2,3 mkr.l december 2012 antog kommunfullmäktige strategisk Plan för 2013·2015.Budgeten för 2013 präglades av en stark oro för en tilltagande dämpadinternationell konjunktur, en underliggande statsfinansiell skuldproblematik inomeuroområdet och en försvagad tillväxt i USA och Kina. BNP-tillväxten förväntades bli1,8 %. Läget på arbetsmarknaden beräknades fortsätta försvagas en bit in i 2013.SKL:s ekonomirapport i april 2013 besannar farhågorna om den ekonomiskautvecklingen under 2013.Den ekonomiska återhämtningen 2013 dröjer på grund av svag utveckling i våromvärld. BNP beräknas växa med endast 1,5 %och arbetslösheten dröjer sig kvarkring 8 %. Den svaga utvecklingen av sysselsättningsläget, lågt inflationstryck ochrealt sänkta pensioner begränsar tillväxten i skatteunderlaget under 2013 och 2014.En ljusning i skatteunderlaget kan synas ske först under 2015-2016. En positivfaktor för Sala är, om statsmakten så bestämmer, införande av ett nytt system förutjämningsbidrag som för 2014 ger ca 10 mnkr i förstärkta statsbidrag. Definitivaberäkningar och utfall förväntas kunna var klara i september 2013.AF A-pengar kommer troligen att återbetalas under 2013 avseende perioden 2004-2006. Hur stor den summan är för Sala kommun är idag okänd. En tidigåterbetalning under 2013 ger möjlighet till riktade engångssatsningar under andrahalvan av 2013, bl. a till kompetensutbildningar eller finansiering av vissa mindreinvesteringsobjekt.SALAKOMMUNKommunstyrelsenBox 304733 25 SalaBesöksadress: Stora Torget 1Växel: 0224·74 70 00Fax: 0224-188 50kommun.info@sala.sewww.sala.se

,;j sALA~KOMMUN2(15)2013·05-21KommunstyrelsenUnder hösten 2012 slöts ett nytt läraravtal med de fackliga organisationerna. Avtaletlöper över 2 år och det garanterade utfallet är 3,5 procent. De kommunalekonomiskakonsekvenserna är en kostnadsökning för 2013 med sammanlagt 6mkr. Det nya kollektivavtalet med Kommunal gäller från l april2013 till30 april2016. Det sammanlagda avtalsvärdet beräknas till 6,8 procent under helaavtalsperioden.Sala kommun, liksom många andra kommuner i Sverige, står inför stora utmaningaroch vägval. Globalisering, demografi, ny teknik, värderings- och klimatförändringarär bara några av de drivkrafter som obönhörligen påverkar utvecklingen. Åldrandebefolkning och generationsskiften ställer stora krav på skola, vård och omsorg samttillgänglighet och kompetens på arbetsmarknaden. Sala kommun behöver omställa inärtid men också ta fram kommunövergripande och långsiktiga planer föräldreomsorgen, skolan, näringsliv och arbetsmarknad samt infrastrukturutbyggnad(kommunikationer, bostäder mm).Sala kommun behöver ta höjd för en stark ekonomi för att klara framtidavälfärdsåtagande n. Den ekonomiska situationen för 2014 är dockytterst ansträngdmed flera års uppdämda behov inom inte minst vård och omsorg. Prognoserna för2015 och 2016 ser betydligt ljusare ut men lärdomen de senaste åren är att detekonomiska landskapet snabbt kan ändras.F öreliggande budgetförslag är balanserat men ger inga större överskott. Det läggsmot bakgrrmden av flera osäkra parametrar. Bland de viktigare hör utvecklingenav arbetsmarknadsläget och inflationen samt mängden och nivån på eventuellastatliga stimulansåtgärder i höstpropositionen. En annan osäkerhetsfaktor ärfinansieringen av Gy Il. Den ses över av regeringen i samtal med SKL. Deeffektiviseringsvinster som förutsattes i riksdagsbeslutet om GY11 år 2009, därstatsbidragen till kommunerna skulle minska med nästan 2 miljarder när reformenär fullt införd år 2015, har ifrågasatts av många. Neddragningen av statsbidragen iår på 895 miljoner kronor uteblev till följd av ovissheten om reformens effekter påkostnaderna. Inför 2014 planeras neddragningar i statsbidragen med 1,4 miljarder.Nu behövs förståelse, strategier och metoder för att möta och hantera deövergripande drivkrafter och trender som påverkar det kommunala uppdragetframöver. Framförallt behövs en trovärdig och balanserad ekonomi samt engenomtänkt långsiktig strategi för nödvändiga investeringar och upprätthållande avgod kommunal service. Vi är övertygade om att nya vägar måste prövas för att klarade utmaningar välfärdsuppdraget ger samt för att kunna nå visionen om att år 2024har Sala passerat 25000 invånare och är ett långsiktigt hållbart samhälle medlivskraft och god livskvalitet i hela kommunen.

3 (15)2013-05-21KommunstyrelsenInriktning av strategisk plan 2014-2016DriftStyrelse och nämnderna har infor 2014 begärt driftforstärkningar på sammanlagtca 55 mkr. Detta är omöjligt att fullt ut tillgodose utan kraftig skattehöjning,Driftpengar kan fås loss genom omfördelningar, rationaliseringar ellerkraftigt ökade intäkter. Men Bildnings- och lärandenämnden och Vård- ochomsorgsnämnden har i flera år genomfört rationaliseringar och effektiviseraroch menar att botten är nådd. Tillsammans står de båda nämnderna för över80% av kommunens budget, huvudsakligen personalkostnader.Kommunstyrelsen har för 2013 ett besparingsbeting på mellan 12-14 mkr. Vibedömer att rationaliseringsarbetet allmänt bör fortsätta men att det intekan täcka upp det behov som nu föreligger. Ökat intäktsfinansiering, ipraktiken höjda avgifter, kan finansiera ytterst lite av nödvändigaförstärkningar inom förskola, skola och vård- och omsorg.Vi föreslår därför en skattehöjning för åren 2014-2016 på 25 öre. Enskattehöjning på 25 öre motsvarar for en normalinkomsttagare ca 45-50 kr mindrei månaden. Jobbskatteavdraget innebär for de flesta forvärvsarbetande eninkomstforstärkning per månad om minst 1500 kr (2012). Vi är övertygade att deallra flesta medborgare kan bära en sådan ökning eller ställa sig positiva till denom man vet vad pengarna går till. skattehöjningen forväntas ge ca 9 mnkr itillskott.Vi föreslår att Vård- och omsorgsnämnden tillförs 18 mnkr i utökat driftbidrag2014-2016 och att Bildnings- och lärandenämnden tillförs 5 mkr i utökatdriftbidrag åren 2014-2016.De satsningar som nu förslås riktas till förstärkningar av personalsituationen inomhemtjänst och vård- och omsorgsboende, ökade hyreskostnader, ökat barnantal i"lågstadiet" samt långsammare minskning av lärartätheten i grundskolan.Den fortsatta inriktningen i socialdemokratins politiska arbete kommer att vara attskapa utrymme för satsningar inom skola, barnomsorg, vården av de äldre,bostadsbyggande, näringsliv och arbetsmarknad samt infrastruktursatsningar(kommunikationer, bostäder mm). Till det krävs en fortsatt översyn av verksamhet,kostnader och intäkter och en god hushållning av tilldelade resurser.Kommunstyrelsens metoder för ekonomisk uppföljning och omvärldsanalysbehöver utvecklas i detta syfte.

4 (15)2013-05-21KommunstyrelsenInvesteringarUnder fler år har de budgeterade investeringarna oftast varit högre än i bokslutredovisade genomförda investeringar. Det påverkar verksamhetsutrymmet genomavskrivningar och finansiella kostnader och binder resurser som skulle kunna haanvänts till annat ändamål.Investeringsplan 2013-2015 upptar investeringar om sammanlagt 134 183 tkr2013, 63 054 tkr 2014 och 73 577 tkr 2015. 2013 års höga nivå beror på det nyaäldre boendet, 70 000 tkr. En översyn av prioriterade investeringar görs för attsänka investeringsvolymen redan 2013. Det påverkar förslag till investeringar 2014-2016 och kommer först att beaktas i framställan av strategisk plan tillkommunstyrelsen.Den sammanlagda investeringsvolymen av nämndernas framställan för 2014uppgår till80 334 t kr, för 2015 103 131 tkr och för 2016 201958 tkr. Nu behövs enkraftig översyn och prioritering av objekt i investeringsbudgeten i strategisk Plan2014-2016. Ett riktmärke för årliga investeringar de närmaste åren och som ärkommunalekonomiskt försvarbart och genomförbart bör vara att de inte överstiger50-60 mnkr.ÖvrigtFrån och med den l januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet attreservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR).Denna reserv kan sedan användas i balanskravsutredningen för att utjämna intäkteröver en konjunkturcykel.RUR är frivillig att tillämpa, de kommuner och landsting som tänker göra det måstebesluta om hur reserven ska hanteras. Hanteringen ska framgå av de riktlinjer förgod ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Under 2013 kommerförslag att läggas till kommunfullmäktige om införande av RUR.Kommunens verksamheter står inför gemensamma utmaningar gällande storapensionsavgångar. För att klara den framtida kompetensförsörjningen måstekommunen få både ungdomar och vuxna, män och kvinnor, att vilja satsa på arbeteinom kommunen. Samtidigt ställer medarbetare krav på arbeten med tryggaanställningsförhållanden med möjlighet att arbeta heltid om man vill. Vieftersträvar en sammanhållen arbetstid, där de delade turerna minimeras. Attarbeta strategiskt med organisationens bemanning tror vi både kommer påverkaorganisationens kostnader positivt, men även förbättra verksamheten ochdärigenom medborgarservicen.Till god ekonomisk hushållning hör också hur väl målen i den strategiska planen haruppfyllts. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. Enförbättring av måluppfyllelserna och översyn av indikatorerna är en utmaning införframtiden. Inte minst är det viktigt i samband med anpassning av strategisk plan2014-2016 till EU 2020-strategin. Förslag finns till kompletterande övergripandeskrivningar och indikatorer.

5(15)2013·05-21KommunstyrelsenSala kommun diskuterar med Landstinget Västmanland om samordning/samarbeteoch utveckling av närsjukvården. Den arbetsgrupp som tillsattes 2011 har nu lagtfram förslag till beslut angående gemensam drift av viss närsjukvård i Sala. Deförslag som tagits fram bygger samtliga på en fördjupad samverkan och inte pånågon fastare organisationsform. Projektgruppen har i sin slutrapport identifieratfem utvecklingsområden att arbeta vidare med: rehabilitering, samordning avvårdplatser, familjecentral, psykiatri och beroendevård. Inledningsvis föreslårstyrgruppen att driftformen inom samtliga beslutspunkter, från start är utifrångemensamt avtal som efter utvärdering kan övervägas och leda till annan driftformefter förnyade överläggningar.Sala kommun har lagt 750 tkr i driftbudget 2013 för start av familjecentraLFörslaget är att familjecentralen samlar all mödra- och barnhälsovård oavsettutförare samt kommunens öppna förskola och en social rådgivning som ärfristående från kommunens individ- och familjeomsorg. Lokalfrågan är inte löstännu och därför finns idag ingen känd lokalhyra. Övriga områden kommer att bliföremål för särskilda beslut när avtal ingås.2011 slöts en avsiktsförklaring mellan Sala kommun och Landstinget Västmanlandangående utveckling av sjukhusområdet i Sala. Syftet var att gemensamt läggafast en plan så att sjukhusområdet skulle komma till så stor användning och nyttasom möjligt för innevånarna i Sala kommun genom att erbjuda ändamålsenligalokaler för hälso- och sjukvård, bostäder och kontor. Syftet med överenskommelsenär att lägga fast en plan för hur sjukhusområdet ska utvecklas.I juni kommer kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att få ta ställning till etförslag om samarbetsavtal för planering av sjukhusområdet i Sala kommun.Förslaget innebär att Sala kommun övertar fastigheten stamparen 4 medvårdcentralen till bokfört värde och förlägger delar av förvaltningarnasadministration dit, tillträde 2014-01-01. Befintliga hyresavtal överlåts till köparen.Tekniska kontoret kommer innan beslut tas att ta fram kostnader och intäkter förfastigheten i dagsläget.För närvarande pågår "Work-shops" med deltagare från politiker och näringslivetsorganisationer om framtida samverkan och driftform kring lokalt förankradnäringslivsutveckling i Sala kommun. Idag finns ett ettårigt avtal mellan Salakommun och Företagarcentrum i Sala ekonomisk förening rörandenäringslivsfrågor och turismstrategisk frågor. Företagarcentrum ansvarar för attleda och samordna Sala kommuns näringslivsarbete, exklusive strategiskaetableringsfrågor, utifrån av Sala kommun antaget näringslivsprogram. För deterhåller Företagarcentrum en ersättning på 2,8 mnkr. Ambitionen är att förslag tillframtida samverkan och driftform kring lokalt förankrad näringslivsutveckling i Salakommun kan klaras ut innan sommaren 2013.

6 (15)2013-05-21KommunstyrelsenDialog sker intensivt med Trafikverket, Länsstyrelsen i Västmanland och denregionala trafikmyndigheten i Västmanland om statlig medfinansiering tillbussangöring och pendlarparkeringar mm i blivande Resecentrum vidjärnvägsstationen i Sala. Projektet MerKoll kräver förbättringsåtgärder ibussterminalen fr. om hösten 2014. En åtgärdsvalstudie kommer att tas fram föreårsskiftet 2013 som delfinansieras av Länsstyrelsen genom den regionala planen.Sala kommun behöver i strategisk plan 2014-2016 avsätta medel förmedfinansiering av ombyggnad av Sala Resecentrum. Annars riskeras hela projektet.l kontakter med ansvariga på Trafikverket framkommer att åtgärdsvalstudie krävsför att kunna fortsätta med frågan om planfria korsningar Strå och Metso.Tidigare utredningar gäller inte som underlag i Trafikverkets nya 4-stegsmodell.Till Sala kommun har inkommit 2013-04-26 remiss från Landstinget Västmanlandom att tillsammans med övriga kommuner i länet bilda regionkommun.Landstinget Västmanland önskar svar senast 16 september huruvida alla länetskommuner tillstyrker att Landstinget Västmanland lämnar in en ansökan om att fåbilda regionkommun med direktvalt regionfullmäktige 2014 enligt lagen omregionalt utvecklingsansvar. Om tillstyrkan sker av samtliga länets kommuner ochlandstinget är målet ett övertagande av det regionala utvecklingsansvaret från ochmed 2015-01-01. Vilka ekonomiska konsekvenser detta får är inte klarlagda, inteheller vilken roll VKL skall ha i så fall i framtiden.Länsstyrelsen har aviserat ökat behov av platser för mottagande av flyktingar ochensamkommande barn i Västmanland. Länsstyrelsen konstaterar att Salakommun redan har ett högt och planerat och är en av länets kommuner som hartagit emot flest antal flyktingar på anvisning. Förslag föreligger att Sala kommunbehåller 2013 års nivå på anvisningsbara platser även fortsättningsvis, dvs. 40platser. Migrationsverket betalar grundersättning och schablonersättning för två årdirekt till kommunerna utan att de behöver söka bidrag.Finansiering av myggbekämpning i Nedre Dalälvens biosfärområde finns f.n. ingenlångsiktig ekonomisk lösning på. För år 2013 har det tillskjutits 7 miljoner kronor inationella medel för myggbekämpningen, vilket sedan kompletterats medkommunala och regionala medel. För det fortsatta och framtidamyggbekämpningsarbetet efterfrågar emellertid såväl Neda/N eda b som finansiärer,anställda och lokalbefolkning en mer långsiktigt hållbar och permanentorganisatorisk lösning för myggbekämpningen. Sandvikens kommun håller i enprojektledning och utredning angående en långsiktigt hållbar och permanentorganisationslösning för myggbekämpning. Utredningen ska redovisa sina förslagunder 2013. Idag finns i strategisk plan 2013-2015 4 75 tkr avsatta imedfinansiering av myggbekämpning.Offentlig Privat Samverkan. l Sverige finns ett allt ökat intresse för olikasamverkanslösningar. Inte minst är intresset stort inom kultur- och fritidsområdet.Många nya idrottsarenor och konserthallar utvecklas i samarbete mellanoffentliga, privata aktörer och idrottsrörelsen. Flera av dessa samverkansprojekthar haft sin utgångspunkt i extraordinära händelser, t.ex. stora investeringar somplötsligt måste göras. Utifrån denna situation har helt nya lösningar utvecklats i

l '" SALAKOMMUN7 (15)2013-05-21Kommunstyrelsensamverkan mellan det offentliga och det privata. Vi anser att Sala kommun bör iframtiden beakta sådana lösningar i samband med större investeringsprojektBeslut finns att utreda etapperna i utbyggnaden av Lärkans Sportfält ochmöjligheten till "kulturhus" i kvarteret Täljsten samt möjligheterna att utvecklaÖsby som ett grönt kompetenscentrum. För närvarande saknas underlag för"projekten" varför inga investerings- och driftkostnader är kända för dessa.Uppdrag:Under 2012 utreddes olika förslag till samordnad fastighetsförvaltning i Salakommun i syfte att få höjd kvalitet och ökad produktivitet. Kommunstyrelsen får iuppdrag att ta fram förslag till hur SIFAB och Lokalförvaltarna kan sammanslåsi ett kommunalt fastighetsbolag fr. om 1.1 2014Äldrefrågor är hela kommunens ansvar. Sala kommuns arbete med äldrefrågor skavara av strategisk och övergripande karaktär och omfatta hela kommunenskompetensområde. En äldreplan för perioden 2015-2021 behöver tas fram.Äldreplanen skall omfatta frågor som rör samhällsplanering, tillgänglighet, boende,kollektivtrafik, kultur och fritid, medborgerligt deltagande och inflytande,kommunikation och teknik samt omsorg, vård och service. Äldreplanen skall fungerasom vägledning, då styrelser, nämnder och utskott fattar beslut samt iförvaltningarnas dagliga arbete. I äldreplanen fastställs utvecklingsområden för Salakommuns arbete med äldrefrågor under de kommande sex åren. Planen innehållerockså en beskrivning av kommunens utbud för äldre. Äldreplanen uppföljs ochrevidertas inför ny period. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans medförvaltningar, nämnder, pensionärsorganisationer, politiska partier m fl. ta fram enäldreplan under 2014.Bildnings- och lärandenämnden fick i december 2012 av kommunstyrelsen iuppdrag att utreda skolans framtida organisation och behov av lokaler i Salakommun. Nämnden har i mars 2013 beslutat att godkänna förvaltningens förslagtill svar på kommunstyrelsens och inlämnat ett redigerat dokument om Skolansframtida organisation och behov av lokaler. Nämndens förslag behöver diskuterasvidare med uppgifter om konsekvenser och kostnader. Beslut i frågan bör tidig höst2013.Vid flera tillfällen har aktualiserats säker ge-väg till SORF. Idag saknas det lite drygt600 meter ge-väg fram till infaren till SORF. Tekniska kontoret får i uppdrag attskyndsamt ta fram fakta och förslag kring väghållare, markansvar samt kostnaderför investering och underhåll av saknad ge- sträcka.

8(15)2013-05-21KommunstyrelsenRationaliseringskrav strategisk plan 2014-2016:Rationaliseringskraven för Lokalförvaltarna och Kostenheten på 3 o/o på bruttoramkvarstår under perioden 2014-2016 och är beaktade i ramutläggenStyrelse och nämnder uppmanas se över möjligheterna till ökad intäktsfinansieringav sina verksamheter.Driftbudget/plan ( ramberäkningarna J för åren 2014-2016 utgår från avkommunfullfullmäktige fastställd strategisk plan 2013-2015 uppräknad med 1,1 o/oför löner, allt till2014 års prisnivå. justeringarna avser TA samt kapitalkostnader.Driftbudget/plan redovisas i fast prisnivå.Resultatbudget/plan är uppräknad med ytterligare 1,1 o/o för löner 2015 och 2016.Resultatbudget/plan redovisas i löpande priser.Budgeten är baserad på en befolkning på 21 600 invånareResultatmålet för 2014 har satts till 0,2 o/o. Resultatet är framskrivet med hänsyn tillsenaste skatteunderlagsprognosen, SKL:s cirkulär 13:17.Resultatberäkningar:Uppräkning av budget med 1,1 o/o är baserat på 21600 invånare ger ett resultat på+6,2 mnkr.Nytt utjämningsbidrag ger ca+ 10,1 m n kr i tillskott till budgeten. Det förutsätts ibudgetförslaget tillfalla kommunen 1.1 2014.Föreslagen skattehöjning på 25 öre, (utifrån en känslighetsanalys av 10 öre innebär+ 3,7 mnkr) ger ca +9,2 mnkr i tillskotttill budget.Totalt ger det ett prognostiserat resursutrymme på 25,5 mnkr. Föreslagnasatsningar kostar 23, 4 mnkr. Det ger ett rörelseresultat på 2,1 mnkr, ca 0,2 o/o iresultat.Vi är öppna och beredda att ompröva budgeten om nya positiva ekonomiskaförutsättningar öppnar sig inför fullmäktiges beslut om reviderad strategisk Plan inovember 2013.Förändringar i driftbudgetKommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltningFörändring av ram: Nytt ärendehanteringssystem2014:250 tkr2015:250 tkr2016:250 tkr

9 {15)2013-05-21KommunstyrelsenFörändring av ram: VKLÖkade kostnader för medfinansiering av Länsturism, Ung Företagsamhet och e-hälsa2014:170 tkr2015:170 tkr2016:170 tkrKommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutaratt driftbudgetens nettoanslag för kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltningår 2014 fastställs till212 294 tkr, samtatt driftbudget/plan för kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning år 201Sfastställs till211 028 tkr och år 2016 till213 273 tkr.ÖverförmyndarenKommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutaratt driftbudgetens nettoanslag för överförmyndaren år 2014 fastställs ti113 173 tkr,samtatt driftbudget/plan för överförmyndaren år 201S fastställs till 3 173 tkr och år2016 till3 173 tkr.RevisionKommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutaratt driftbudgetens nettoanslag för revisionen år 2014 fastställs till 790 tkr, samtatt driftbudget/plan för revisionen år 201S fastställs till 790 tkr och år 2016 till 790tkr.Bildnings- och lärandenämndenMedel behöver tillskjutas till följd av ökat barnantal i "lågstadiet" samt långsammareminskning av lärartätheten i grundskolan.Förändring av ram: Ökat driftsbidrag personal2014: 201S: 2016:S 000 tkr S 000 tkr S 000 tkrKommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutaratt driftbudgetens nettoanslag för Bildnings- och lärandenämnden år 2014 fastställstill461 438 tkr, samtatt driftbudget/plan för Bildnings- och lärandenämnden år 201S fastställs till4S9 143 tkr och år 2016 till4S9 173 tkr.

10 (15)2013-05-21KommunstyrelsenVård- och omsorgsnämndenSocialstyrelsens föreskrifter om personalbemanning inom äldreboenden äromdiskuterad. Inte desto mindre behövs en trygg och säker bemanning och enuppgradering av personaltätheten. VON har ökade kostnader för nya äldreboendetsamt bedömer att ett ökat antal 65-79åringar behöver hemtjänst i framtiden.Omgrupperingar och förstärningar inom LSS-verksamheten är också påtvingad.Förändring av ram: Ökat driftsbidrag till äldreomsorgen2014: 2015: 2016:18 000 tkr 18 000 tkr 18 000 tkrKommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutaratt driftbudgetens nettoanslag för vård- och omsorgsnämnden år 2014 fastställs till419 451 tkr, samtatt driftbudget/plan för vård- och omsorgsnämnden år 2015 fastställs till419 713tkr och år 2016 till419 744 tkr.Investeringsplan - total bildIdag finns 5 mnkr avsatta för uppförande av servicebyggand i stadsparken.Kommunstyrelsen har presenterats en heltäckande Stadsparksutredning.Övergripande fokus för utredningen har varit att förtydliga sammanhangen mellanlekpark och service byggnader, Ekebyskolan och stadsparken samt centrum ochstadsparken. Tillgänglighet för all, säkerhet och användarvänlighet har varit Iedord.Att iordningsställa stadsparken enligt utredningens förslag kostar ytterligare ca 5mnkr. Summan läggs in i investeringsbudgeten 2014.Medfinansiering av resecentrum enligt ovan bedöms kosta ca 3,5 mnkr. Summanläggs in i investeringsbudgeten 2014.Finansiellt mål investeringar. Kommunens investeringar ska vara självfinansierade.Undantag kan medges för större investeringsobjektObservera förslag till investeringsbudget kan förändras till kommunstyrelsenefter redovisning till KsLu av uppdraget till tekniska kontoret att se överinvesteringsbudgeten för 2013. Det kan få följdverkningar för 2014-2016Kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutaratt fastställa investeringsbudgetens nettoanslag för 2014 i tkr samt investeringsplanför 2015 och 2016 i tkr enligt följande:

11(15)2013-05-21KommunstyrelsenKommunstyrelsens förvaltning, investeringsbudget/plan2014 2015 2016Medborgarkontor!T -investeringar2014: 775 2015: 7752016:775Elektroniska surfplattor2014: 350 2015:Bredbandsinvesteringar2014: 2 000 2015: 2 000Informationsdisk stadsbiblioteket2014: 100 2015:Ärendehanteringssystem2014: 750 2015:Summa Medborgarkontor2014: 3 975 2015: 27752016:2016:2 00020162016:2016:2775SamhällsbyggnadskontorInköp av mark2014: 500Försäljning övrig mark2014:-4 000Försäljning övrig mark2014:8002015: 7 5002015:- 4 0002015:8002016:5002016:- 3 5002016:800Medfinansiering Citybanan2014:2 895 2015:4 8242016:4 824Kommentar: Kommunfullmäktige i Sala beslutade i oktober 2009 att årligen från ochmed 2013 medfinansiera Citybanan fram till 2017 enligt upprättat avtal,totalkostnad 19 297 tkr. En årlig driftkostnad på 772 tkr tillkommer under åren2013-2038.Medfinansiering resecentrum2014: 3 500 2015: 2016:Summa Samhällsbyggnadskontor2014: 3695 2014: 9 124 2016:2 624

12 (15)2013-05-21KommunstyrelsenTekniskt kontorAdministration2014:430Kart/mät2014:2002015:2802015:4502016:4302016:125Teknisk service/Centralförråd2014: 4 215 2015: s 100Kommunala gator och vägar2014: 1450 2015:Parkverksamhet2014:9 050 2015: 2 950stadsparken, enligt stadsparkutredningen2014: s 000 2015:Gruvans vattensystem2014:800: 2015:4 000VA-verksamheten, intäktsfinansierad2014: 15 150 2015: 31 500Summa Tekniskt kontor2014:36 295 2015:44 2802016:8 6102016:2016:2016:2016:2016: 35 3002016:44 465LokalförvaltarnaTillgänglighet2014: l 500 2015: 1500Mindre justeringar av lokaler2014: 1 500 2015: l 5002016: l 5002016: 1500säkerhetsåtgärder2014: l 000Inbrottslarm2014:02015: 1 0002015:5002016: l 0002016:500skolgårdar och gårdar kring äldreboenden2014: 2 000 2015: 2 000storköksutrustning2014:500 2015:5002016: 2 0002016:500

13 (15)2013-05-21KommunstyrelsenRivning av fastigheter2014:500 2015:500Fastigheter med kulturhistoriskt värde2014: 800 2015: 800Utveckling Måns Ols-området2014: 2015:Ventilation Ösby naturbruksgymnasium2014:2 000 2015: l 0002016:5002016:8002016:8 3002016:Äldreboende2014: 15 0002015:2016Summa Lokalförvaltarna2014: 24 800 2015: 9 3002016: 16 600RäddningstjänstenÖvningsfält2014:80Brandbilar2014:250Brandslang2014:132015:802015:2015: 132016:802016:4 2502016:13Larmkläder jbrandhjälmar2014: 104 2015: o2016:104Andningsskydd2014:86Radio/telefoni2014:89Motorspruta, klass 12014:46Geografiskt inf.system2014:1042015:862015:892015:2015:1042016:862016:892016:462016:104Träningsredskap samtliga stationer2014: 175 2015: 1752016:

14 (15)2013-05-21KommunstyrelsenRäddningsverktyg trafikolycka2014: 150 2015: 150Summa Räddningstjänsten2014: 9 33 2015: 6972016:2016:4 772Bildnings- och lärandenämnd2014 2015Inventarier grundskola/förskola2014: 1 800 2015: 150020162016: 1500Inventarier gymnasiet2014: 2 500 2015:2 500Summa Bildnings- och lärandenämnd2014: 4 300 2015: 4 0002016: 2 5002016:4 000Vård- och omsorgsnämndArbetstekniska hjälpmedel2014: 1 276 2015: 1 276Inventarier nytt omsorgsboende2014:4 000 2015:AME2014:100 2015:100Summa Vård- och omsorgsnämnden2014: 5 376 2015: 1376Totalt investeringsbehov2014: 79 538 2015: 71 5522016: 12762016:2016: 13762016: 1 3762016: 76 612Budget 2014 och Verksamhetsplan 2015-2016De kommunala bolagensalabostäder AB skall ge avkastning motsvarande genomsnittlig statslåneräntanplus 1% på insatt kapital. Detta skall även gälla Sala Industrifastigheter AB.Avkastning samt räntor och amorteringar på kommunens lån till Sala-Heby EnergiAB skall sammanlagt uppgå till 5,250 mnkr. För Sala Silvergruva finns ingetavkastningskrav.

15 (15)2013-05-21KommunstyrelsenFinansförvaltningBemyndigande till kommunstyrelsenatt kommunstyrelsen utöver budgeterade belopp bemyndigas att anvisa 1 000 tkr ureget kapitalUtdebiteringatt fastställa utdebiteringen till22.56 kr för år 2014Anslagsbindningatt för 2014 fastställa nettoanslag för drift till nämnd/styrelse/förvaltning enligtbilaga l och investeringsbudget enligt bilaga 2.Upplåningatt kommunstyrelsen under år 2014 har rätt att nyupplåna, dvs. öka kommunensskulder under år 2014, med totalt xxx xxx tkr, samtatt kommunstyrelsen under år 2014 har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp beloppmotsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2014Per-Olov Rapp (S)Kommunstyrelsens ordförande

Socialdemokraternas förslag till LU 21 majUppräkning 1,1 % lönerInvånare 21 600skattehöjning 25 öreREsULTATRÄKNINGBudget2014Plan Plan2015 2016Verksamhetens intäkter Not 1 252 901 259 248 263 807Verksamhetens kostnader Not2 -1 302 165 -1 301 044 -1 304 274Avskrivningar -55 562 -56 226 -58 599VERKSAMHETENS NETTOKOsTNADER -1 104 826 -1 098 022 -1 099 066skatteintäkter 884 700 927 748 981 431Generella statsbidrag och uljämning 232 569 223 468 216 102Finansiella intäkter Not 3 4 178 4438 4438Finansiella kostnader Not4 -13 971 -13 849 -13 972RESULTAT FORE EXTRAORDINARAPOSTER 2 651 43 784 88 932Extraordinära kostnaderExtraordinära intäkterÅRETS RESULTAT 2 651 43 784 88 9322013-05-21

BERÄKNINGsUNDERLAG BUDGETRAMAR 2014Uppräkning 1,1% !önf-'·""Ol,_...OQOli'

BERÄKNINGsUNDERLAG BUDGETRAMAR 2015Beräknat i 2014 års priser, förändringar utgår ifrån budget 2013Uppräkning 1,1% lönjlntäktsfi;an'sierad verksamhet:2013-05-21

BERÄKNINGsUNDERLAG BUDGETRAMAR 2016Beräknat i 2014 års priser, förändringar utgår ifrån budget 2013Uppräkning 1,1% lön!Tekniskt kontorRäddningstjänstenIntäktsfinansierad verksamhet:LokalförvaltarnaÖvrigt intäktsfinansieratEkonomikontorTekniskt kontorRäddningsijånstenverksamhet:övrigt2013-05-21

Bilaga KS 2013/ 140/4Utskickat samt utdelat material under budgetberedning

• •SALAKOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOmTSammlntr3CfeSdatum2013-03-12SALA KOMMUNKommunstyrelsens törvallninSI IInk. 2013 -05- 2 4Dnr 2013/x§ 50 Strategisk plan för kommunstyrelsen forvaltning samt Strategiskplan för överformyndare 2014-2016BeredningHandling Inkommer,Bilaga KS 2013/51/1-3, Strategiska planer.Kerstin Olla Stahre föredrar ärendet. Göran Åkesson deltar i ärendets behandling.YrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet beslutar . . .att överllimna de strategiska planerna till komm~~styrelsen .BESLUTLedningsutskottet beslutarmt överlämna de strategiska planerna till kommunstyrelsen.UtdragKommunstyrelsenti/..( ~OI3 · - D3 .. /3I Utd" .. be.tyrkonde

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL7 (16)Simmlnttädesdatum2013-03-06BLN § 21Strategisk plan 2014-2016Dnr 2013/37BLN nr 13/17INLEDNINGDen strategiska planen syftar - enligt anvisningarna - till att ge underlag för attkunna anpassa verksamheten till förändrade forutsättningar inforkommunfullmäktiges beslut I juni om strategisk plan för 2014-2016. Förändringarska beskrivas l förhållande till av fullmäktige beslutad strategisk plan 2013-2015.Beredning• Bilaga 1 Strategisk plan 2014-2016 från kansiichefBenny Wetterberg ochhandläggare jakob Fjellander hid.nr 2013.394• Bilaga 2 Driftkostnadsförändring 2014-2016 från ekonom jens johanssonhld.nr 2013.395• Bilaga 30mvärdsanalys 2014-2016 från ekonom jens johanssonhid.nr 2013.396SkolchefjuneAnn Wincent och kanslichef Benny Wetterberg föredrar ärendet.YrkandenEva Stenberg (S) yrkar att Bildnings- och lärandenämnden beslutari!1t Inlämna Strategisk plan 2014-2016 för Bildnings-och lärandenämnden(hid 2013.394) till kommunstyrelsen med redaktionella ändringar.BESLUTBildnings- och lärandenämnden beslutari!1t inlämna Strategisk plan 2014-2016 för Bildnings-och lärandenämnden(hid 2013.394) till kommunstyrelsen med redaktionella ändringar.UtdragKommunstyrelsens förvaltningUtdrassbestyrkande

SAM MANTRÄDESPROTOKOLLVARD- OCH OMSORGSNÄMNDEN8 (20)Sammanträdesdatum2013-03·14VON§ 28Strategisk plan 2014·2016INLEDNINGBeredningFörvaltningens förslag. Bil. VON 2013/19/1T f förvaltningschef och förvaltningsekonom föredrar.YrkandenOrdföranden Karin Karlsson (S) yrkaratt vård· och omsorgsnämnden beslutarlill godkänna förvaltningens förslag till Strategisk plan 2014-2016,BESLUTVård· och omsorgsnämnden beslutariItt godkänna förvaltningens förslag till Strategisk plan 2014·2016.Dnr 2012/146Denna paragraf förklaras omedelbart justerad.UtdragKommunstyrelsenAktenJusterandes signUtdragsbestyrkande

2 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagINNEHÅLLKOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING.Modell för Sala kommuns arbete med mål- och ramstyrning: .Omvärldsanalys ................... ..Demografi.Resultatana lys ...Effekter på kommunfullmäktiges fokuserade mål.Effekter av exploateringsverksamhet.lokalbehovsprogram ..ÖvERFÖRMyNDAREN ....Omvärldsanalys ..Demografi .ResultatanalysEffekter på kommunfullmäktiges fokuserade mål.BILDNINGS- OCH LÄRANDENÄMNDEN ..Omvärldsanalys .............. .. ........................ .. .. .Demografi och resultatanalvs .Lokalbehovsprogram ..0.0 • • • •••• ••• • • • • • • • •• •• 4. ............................................... 4. ... 5. .... 6. .... 7. .... .. 8. .... 8. .............................. .... ~ ................ .. 8. .................... 9. .............................. 9. ................................ ..... ..... ... 9. ................ ................ 11......... ... .. ............. ......... ........ 10. .. ... 10. ......................... ............... ........ 11. ........... 19. .. .. 23VARD OCH OMSORGSNÄMND .. ...................... 30Omvärldsanalys ..................... 30Demografi .............. ........ ..... 38Resultatanalys med kvalitets och effektivitetsmått . .................... ............................ ......................... 39Effekter på kommunfullmäktiges fokuserade mål.................................... ............ 41Lokalbehovsprogram .. ............................... ..................... .. ............. .. ................. ............. ................ 41KOSTNADSSAMMANDRAG ...................Totalt förändringsförslag per nämnd .Driftkostnadsförändringar i Strategisk plan 2014-2015 ..Investeringar 2014-2016 ....44. ...... ........... 44. .. ........ .. .. 47..48

4 (551Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagKOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGVision för Sala kommun: "Ar 2024 har Sala kommun passerat 25000invånare och är ett långsiktigt hållbart samhälle med livskraft och godlivskvalitet i hela kommunen",Modell för Sala kommuns arbete med mål- och ramstyrning:Ekonomi Ekonomi EkonomiSala kommuns styrrnodelI anpassas nu för att inrymma EU:s fem övergripande målgällande sysselsättning, innovation, utbildning, social sammanhållning samt energioch klimat. Sammantaget handlar de fem EU-målen om att skapa en "Smart ochhållbar tillväxt för alla",• Smart tillväxt - utveckla en ekonomi baserad på kunskap, innovation och det digitalasamhället.• Hållbar tillväxt - främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigareekonomi.• Tillväxt för alla - stimulera en ekonomi med hög sysselsättning, kompetensutvecklingoch social och territoriell sammanhållning,KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

5155}Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagDessa tre perspektiv utgör särskilda fokusområden som ska vara vägledande iarbetet med strategiska planer och kommande verksamhetsplaner. För Salakommuns del handlar det bland annat om att fokusera på följande områden;• Höja kompetensen och satsa på livslångt lärande• Stärka företagsklimatet och verka för nyföretagande, fler etableringar ochentreprenörielIt tänkande• Öka bredbandstillgänglighet - en digital agenda för Sala• Ett energi- och resurseffektivt Sala kommun• Samverkan på alla plan med det civila samhället för aktiv inkludering, ökad delaktighetoch minskat utanförskapOmvärldsanalysOmvärldsanalys ekonomiNedan relateras SKL:s bedömning av den ekonomiska utvecklingen.Svensk ekonomi bromsar in - Fortsatt negativa signaler från omvärlden skruvarner bedömningen för svensk ekonomi. BNP bedöms öka enbart 1,2 procent 2013,dvs. samma tillväxt som i år. Den fortsatt svaga tillväxten innebär attarbetsmarknaden försvagas. Under 2013 når arbetslösheten upp i 8,3 procentvilket är 0,6 procentenheter högre än i år. Trots vikande sysselsättning beräknasskatteunderlaget utvecklas fortsatt positivt I reala termer växer skatteunderlagetmed 1.2 procent 2013. En starkt bidragande orsak är ökade pensioner.På längre sikt - och i takt med att problemen i omvärlden dämpas - serförutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gottskick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt somfinanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov - bland annat iinfrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och ledigaproduktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Tillväxten i svenskekonomi förbättras efterhand.Läget på arbetsmarknaden bedöms trots det bli fortsatt svagt under hela 2013.Även om tillväxten i ekonomin efterhand tilltar kommer arbetslösheten att liggakvar på en hög nivå en bra bit framöver. Först under 2014 beräknassysselsättningen öka. Arbetslösheten kan då börja pressas tillbaka, men det är förstunder 2016 som arbetslösheten beräknas nå ned i de nivåer som rådde förefinanskrisen.Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner kommer att utvecklaslångsammare än normalt Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar ocksålöne- och prisökningstakten. Under 2013 och 2014 ökar timlönerna med enbart2,8 procent för att sedan öka med närmare 4 procent år 2016. Den underliggandeinflationen (KPIX) stiger samtidigt från omkring 1 till 1,7 procent.Ökande sysselsättning och stigande inflation innebär att skatteunderlaget växer iallt snabbare takt. I reala termer ökar skatteunderlaget med 0,9 procent 2014 och

6 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlag1,5 procent åren 2015 och 2016. Det senare en tillväxt som är starkare än normalt.Återhämtningen på arbetsmarknaden och den ökade sysselsättningen förklararskatteunderlagets starka utveckling.Bra skatteunderlagstillväxt om några år - men först försvagningEfter hand som läget på arbetsmarknaden försämras med svagaresysselsättningsutveckling och avtagande löneökningstakt som följd sjunkerskatteunderlagets tillväxttakt till drygt tre procent år 2013. När sysselsättningenåter ökar år 2014 motverkas effekten på skatteunderlaget av att den automatiskastabiliseringen av de allmänna pensionerna håller tillbaka pensionsinkomsterna.Därefter ger den konjunkturella återhämtningen än bättre fart åtsysselsättningstillväxten och det stramare läget på arbetsmarknaden leder till attlöneökningstakten stiger. Då visar också skatteunderlaget goda tillväxttal.Efter en stark real tillväxt år 2011 faller förändringstalen successivt till och med år2014, men därefter blir det åter bättre fart. Det är till betydande del en effekt avsysselsättningens stora betydelse för skatteunderlagets reala utveckling.Omvärldsanalys personalFör att bidra till Sala kommuns tillväxt fordras kompetens, engagemang ochutvecklingsinriktade förhållningssätt. Delaktighet skapas och vidmakthålls genommedborgar-/medarbetardialog, ett hälsofrämjande ledarskap och samverkan. Salakommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare av såväl befintliga somframtida medarbetare. Kommunens medarbetare och ledare ska trivas på sinarbetsplats och känna arbetsglädje och stolthet över att arbeta i Sala kommun. Deär på så sätt våra bästa marknadsförare.I arbetet med jämställdhe~ mångfald och integration {studiebesök, praktik ocharbetstillfällen} har Sala kommun, som kommunens största arbetsgivare, storpåverkansmöjlighet.Arbetet för säkerhet samt fysisk och psykisk hälsa fortsätter för att skapaförutsättningar för ett hållbart arbetsliv.DemografiKommunstyrelsens förvaltning påverkas inte direkt av utvecklingen avdemografin. Däremot har befolkningsförändring effekter på en hel del variablersom påverkar kommunens inkomster och utgifter.KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

7 1551Strategisk plan 2014-2016Nä mndernas underlagBefo I kni ngssta tisti kPrognosår/ålder 2013 2014 2015 2016 TendensTotalt Sala kom mun 21634 21661 21699 21743 Ökad total folkmängdFörskolebarn, 0-5 år 1395 1411 1414 1392 OförändratYngre skolbarn, 6-12 år 1585 1630 1 664 1 696 ÖkarHögstadieelever, B -IS år 688 654 647 678 VarierarGymnasie elever, 16-19 år 1026 976 937 932 MinskarBefolkning i ålder, 20-64 år 11904 11832 11759 11661 MinskarPensionärer i ålder, 65-79 år 3652 3777 3 898 4 001 Ökar mycketÄldre personer, 80+ år 1385 1 381 1380 1383 OförändratResultatanalysResultatet för 2012 redovisades i form av ett överskott på ca 10 775 tkr förkommunstyrelsens förvaltning. Det ekonomiska resultatet handlar både om attgenomföranden av vissa aktiviteter tagit längre tid än beräknat samt att vissaverksamheter tillfälligt varit underbemannade och därför inte hunnit med sittuppdrag fullt ut.Inför 2013 sänktes ramen för kommunstyrelsens verksamhet med ca 11 mkr.Utifrån nuvarande prognos kommer 2013 års resultat att redovisas inom fastställdbudgetram. Budget för 2013 är i balans och om inget oförutsett händer, hållsbudget inom ram hela planperioden. Sannolikt behöver en hel del omfördelningaroch omprioriteringar ske inom given ram.Verksamhetsområden - förändringar i driftMedborgarkontorMedborgarkontoret räknar med ökade kostnader under planperioden för serviceinom biblioteksområdet samt för nyvaldsutbildning efter nästkommande allmännaval. Konferensutrustning till Centrumbiografen behöver köpas in. Driftkostnadenför nytt ärendehanteringssystem kommer att öka.SamhällsbyggnadskontorSamhällsbyggnadskontoret är under planperioden i behov av ytterligarepersonalresurser för att klara skärpta lagkrav. Dessutom behövs ökade resurserför bostadsanpassning.Tekn iskt kontorTekniska kontoret beräknas få ökade driftkostnader för Salbergaområdet.Kostnaderna för grönytor beräknas öka under planperioden.Räddni ngstjänstRäddningstjänsten behöver resurser för ledarskapsutbildning för nya befäl.

8(55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagVerksamhetsområden - investeringsbehovVerksamheternas investeringsbehov finns presenterade i bilaga till Strategisk plan2014-2016.Effekter på kommunfullmäktiges fokuserade målDen modell för mål- och ramstyrning som tillämpas i kommunen sedan ett par årtillbaka kommer att utvecklas vidare. Det har hittills varit svårt att formulera måloch mäta effekterna av det specifika arbete som kommunstyrelsen viakommunstyrelsens förvaltning utför. Både mål och indikatorer har snarare handlatom kommunens verksamhet i stort än vad kommunstyrelsen och dess förvaltninguträttat. Från och med 2012-07-01 förändrades även kommunens organisation,vilket medfört att antalet mål som hör hemma under kommunstyrelsensförvaltning ökat kraftigt.Effekter av exploateringsverksamhetArbetet med att tydliggöra processen kring exploateringsverksamheten pågickunder en stor del av föregående verksamhetsår. Resultatet av detta arbete leddefram till ett beslut om inrättande av ett samhällsbyggnadskontor. Tanken med detnya samhällsbyggnadskontoret är att underlätta företags och enskildas kontaktmed kommunen samtidigt som kommunen uppträder på ett enhetligt sätt i dessakontakter.LokalbehovsprogramTekniska kontoret vid kommunstyrelsens förvaltning har ett pågående uppdragsom handlar om att genomföra en lokalstrategisk kartläggning av hela kommunensnuvarande och kommande lokalbehov. I uppdraget ingår även att ta fram förslagpå startegiska åtgärder som på sikt leder till ett mer effektivt lokalutnyttjande.Flera av kommunstyrelsens verksamheter kommer att beröras av detta arbete. Ibilaga till Strategisk plan 2014-2016 finns en sammanställning av delokalförändringar som idag berör kommunstyrelsens förvaltning.KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

9 (55)Strategisk plan 2014-2016Näm ndernas underlagÖVERFÖRMYNDARENOmvärldsanalysOmvärldsanalys ekonomiNedan relateras SKL:s bedömning av den ekonomiska utvecklingen.Svensk ekonomi bromsar in - Fortsatt negativa signaler från omvärlden skruvarner bedömningen för svensk ekonomi. BNP bedöms öka enbart 1,2 procent 2013,dvs. samma tillväxt som i år. Den fortsatt svaga tillväxten innebär attarbetsmarknaden försvagas. Under 2013 når arbetslösheten upp i 8,3 procentvilket är 0,6 procentenheter högre än i år. Trots vikande sysselsättning beräknasskatteunderlaget utvecklas fortsatt positivt. I reala termer växer skatteunderlagetmed 1,2 procent 2013. En starkt bidragande orsak är ökade pensioner.På längre sikt - och i takt med att problemen i omvärlden dämpas - serförutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gottskick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt somfinanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov - bland annat iinfrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och ledigaproduktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Tillväxten i svenskekonomi förbättras efterhand.Läget på arbetsmarknaden bedöms trots det bli fortsatt svagt under hela 2013.Även om tillväxten i ekonomin efterhand tilltar kommer arbetslösheten att liggakvar på en hög nivå en bra bit framöver. Först under 2014 beräknassysselsättningen öka. Arbetslösheten kan då börja pressas tillbaka, men det är förstunder 2016 som arbetslösheten beräknas nå ned i de nivåer som rådde förefinanskrisen.DemografiKommunstyrelsens förvaltning och överförmyndaren påverkas inte direkt avutvecklingen av demografin . Däremot har befolkningsförändring effekter på en heldel variabler som påverkar kommunens inkomster och utgifter.

10 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagPrognosår/ålder2013 2014 2015 2016Tenden sTotalt Sa la kommun 21634 21661 21 699 21 743 Ökad total folkmängdFörskolebarn, 0-5 år 1395 1411 1414 1392 OförändratYngre skolbarn, 6-12 år 1585 1630 1664 1696 ÖkarHögstadieelever, 13-15 år 688 654 647 678 VarierarGymnasieelever, 16-19 år 1026 976 937 932 MinskarBefolkning i ålder, 20-64 år 11904 11832 11759 11661 MinskarPension ärer i ålder, 65-79 år 3652 3777 3898 4001 Ökar mycketÄldre personer, 80+ år 1385 1381 1380 1383 Oförä ndratResultatanalysResultatet för 2012 blev ett mindre överskott för överförmyndarens verksamhet.Utifrån nuvarande prognos kommer 2013 års resultat att redovisas inom faststalldbudgetram. Budget för 2013 är i balans och om inget oförutsett händer, hållsbudget inom ram hela planperioden. Utifrån att verksamheten under tidigare årredovisat stora överskott sänktes den ekonomiska ramen inför 2012.Effekter på kommunfullmäktiges fokuserade målArbetet sker hela tiden utifrån kommunfullmäktiges prioriterade mål. Erforderligaresurser finns för verksamheten, vilket säkerställer en långsiktig hållbarhet iarbetet mot uppställda mål.ÖVERFÖRMYNDAREN

11 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagBILDNINGS- OCH LÄRANDENÄMNDENOmvärldsanalysUtvecklingstendenser och konsekvenser tör Sala kommun.FörskolanFlera omvärldsfaktorer påverkar nämndens verksamhet ochplaneringsförutsättningar under planperioden.Nationella förutsättningarFörskoleverksamhet vänder sig till barn från ett år till dess de börjar skolan.Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet till barn varsföräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller då barnet har ett eget behov avverksamheten. Skyldigheten omfattar även barn till arbetslösa eller föräldraledigaunder minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Plats ska erbjudas utanoskäligt dröjsmål. dvs. normalt inom fyra månader efter det att föräldrarna anmältbehov av plats. Plats ska erbjudas så nära barnets hem som möjligt. Dessutom skaalla barn erbjudas avgiftsfri förskola minst 525 timmar per år från och medhöstterminen det år de fyller tre år (allmän förskola).1 juli 2009 infördes nya regler, som ökar vårdnadshavares möjlighet att väljaförskola i annan kommun eller i annan verksamhetsform, exempelvisflerfamiljssystem eller familjedaghem. Det har också blivit lättare att etableraenskild verksamhet.Kommunerna är skyldiga att godkänna förskolor. fritidshem samt alternativapedagogiska omsorgsformer i enskild regi, om verksamheten håller samma nivå påkvalitet och säkerhet som motsvarande offentlig verksamhet. De är också skyldigaatt ge bidrag, dvs. barnomsorgspeng, till sådan godkänd verksamhet om den äröppen för alla barn som ska tas emot i motsvarande offentlig verksamhet, medvissa undantag, och inte tar ut oskäligt höga avgifter.Synen på förskolans roll har under de senare årtiondena förändrats.Förskjutning har skett från att förskolan har utgjort en del av samhällets socialaåtaganden i form av barnomsorg i huvudsak till barn med föräldrar som arbetareller studerar, till att vara en pedagogisk verksamhet med egen läroplan och därmålgruppen är alla barn.Kommunala förutsättningarI oktober 2012 fanns drygt 1000 barn inskrivna i offentligt finansieradförskoleverksamhet i Sala kommun. Antalet brukar vara cirka 100 fler vidmätningen i april. Förklaringen är att alla sexåringar lämnar verksamheten undersommaren och skrivs in i förskoleklass, medan förskoleverksamheten successivtfylls på med barn allt eftersom de uppnått cirka ett års ålder.

12155)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagFörskola är den vanligaste formen av förskoleverksamhet, och den mestefterfrågade bland föräldrarna. I oktober 2012 fanns cirka 708 barn inskrivna ikommunala förskolor i Sala och ytterligare cirka 131 i kooperativa förskolor.Därutöver fanns ett 66 barn inskrivna i 15 familjedaghem (dagbarnvårdare) - enverksamhet som i lagstiftningen faller under begreppet pedagogisk omsorg. 13dagbarnvårdare finns i Sala tätort, de övriga tre i Varmsätra-Kumla-området.Denna verksamhet har under senare år minskat, främst på grund av minskadefterfrågan bland vårdnadshavarna, men också på grund av minskad tillgång.Tillgången är större än efterfrågan, men utan den pedagogiska omsorgen skulleSala kommun inte klara kraven på att inom fyra månader kunna erbjudaförskoleplats. Åldersstrukturen bland dagbarnvårdarna gör att verksamhetenminskar ytterligare. Under de kommande tio åren beräknas över hälften av allanuvarande dagbarnvårdare ha uppnått pensionsåldern. För att få balans mellantillgång och efterfrågan kan det på sikt bli nödvändigt att rekrytera nyadagbarnvårdare, såvida inte efterfrågan fortsätter att minska. I det senare falletkan åtminstone en del av dagbarnvårdarna ersättas av förskoleverksamhet.Kommunen tillhandahåller gemensamhetslokaler för familjedaghemsverksamheten,men verksamheten sker till största delen i dagbarnvårdarnas hem.Gemensamhetslokalen, för närvarande belägen på Drottninggatan i Sala, är delsinrättad för att få en samlad pedagogisk verksamhet där yrkesgruppen kan mötasoch utvecklas, men även för att göra det möjligt att genom samverkan anpassadagbarnvårdarnas arbetstider till efterfrågan. De har som andra yrkesgruppernormalt 40 timmars arbetsvecka men behöver oftast vara i tjänst 10 timmar perdag. En dag i veckan är därför barnen i den gemensamma verksamheten.I förskolorna är ungefär 52 procent av den pedagogiska personalen förskollärare.De övriga är barnskötare. Målet är att andelen förskollärare skall öka till 60procent. I resursfördelningsmodellen (som anger hur pengarna skall fördelas inomverksamhetsområdena) är grundfördelningen 2 förskollärare och 1 barnskötareper förskoleavdelning.Kva I itetsföränd ri nga rForskning visar att personalens kompetens/arbetssätt är den viktigaste enskildakvalitetsfaktorn i förskolan. Gruppstorleken är en annan viktig faktor. Den ärviktigare är personaltäthet. För att nå goda effekter räcker det alltså inte med attbara anställa fler. De som anställs måste ha relevant utbildning.Barnskötarna ingår dock i många av de lokala utbildningsinsatser bland anställdasom görs för att förstärka kompetensen och därmed kvaliteten i verksamheten.Problemet är att de högskoleutbildningar som finns, ofta vänder sig till relativtstudievana. Vi har också ett flertal barnskötare som inte har behörighet tillhögskolestudier.Förskollärarutbildning är ett personligt ansvar, där individen oftast får avstålivsinkomst under några år och ta studielån för att finanisera sitt uppehälle.Kommunen svarar därför inte för att vidareutbilda barnskötare till förskollärare.BILDNINGS- OCH LÄRANDENÄMNDEN

13(55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagFör att minska gruppstorlekarna krävs också satsningar på nya lokaler.Under 2000-talet inledande år minskade barnkullarna. Från 2006 har barnkullarnaåter blivit större. Nya förskoleavdelningar har inte skapats i den takt som behövs. Islutet av 2009 öppnades en ny förskola med tre avdelningar i anslutning tillÄkraskolan. Samtidigt som den öppnades, lades en annan förskola med tvåavdelningar ner - bland annat till följd av att lokalerna där krävde omfattandeinvesteringar, bland annat i kök.Vid årsskiftet 2009/2010 öppnande en ny enskild förskola, förskolan"Naturligtvis" på Vallagatan, med cirka 20 platser. Den utökades underhösten/vintern 2010 med ytterligare två avdelningar. Hösten 2011 öppnades fyranya kommunala avdelningar pä Gärdesta. Under 2012 utökades denna medytterligare fyra avdelningar. Gärdesta har alltså totalt åtta avdelningar.Alla som efterfrågar en plats fär det, även om det inte alltid blir på den förskolaeller i den omsorgsform man önskar.För att klara de uppsatta kvalitetsmålen på i snitt högst 14 barn påsmåbarnsavdelningar (1-3 är) och 20 på syskonavdelningar (3-5 år) beräknasytterligare 1-2 avdelningar behöva tillskapas inför våren 2014. Därefter uppnäsenligt prognoserna en god balans, där antalet barn som lämnar förskolan somsexåringar är ungefär lika många som skrivs in.VolymförändringarUtifrån framskrivning av befolkningsunderlag och prognoser (men utan hänsyn tillnettoinflyttning) saknas ett lO-tal platser för att nå planeringstalet 14/20. Dettaskulle kunna anordnas i form aven avdelning i anslutning till SFI-undervisningen.Det skulle förstärka de samlade insatserna kring flyktingmottagning och därmedgynna samverkan kring integrationsarbetet. Det kombinerar också god kvalitetmed ekonomisk hushållning. Förstärkningen motsvarar ekonomiskt sett ungefärkostnaden för en halv förskoleavdelning.2014 201S 2016Förskola 1000 'kr 1000 'kr 1000 'krFörska/ek/assNationella förutsättningarFörskoleklassen är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet. Sedanden l januari 1998 är kommunerna skyldiga att erbjuda barn plats iförskoleklassfrån och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess barnet ska börjafullgöra sin skolplikt. Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar om året.Lokala förutsättningarSala har, liksom de flesta andra kommuner, valt organisera förskoleklassen igrundskolan. Ett alternativ är att ha verksamheten inom förskolansverksamhetsområde. Det finns både pedagogiska och praktiska skäl till att låta

14 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagförskoleklassen finnas i anslutning till grundskolan. Förskoleklassens verksamhetregleras av den obligatoriska skolans läroplan. Förskoleklass och fritidshemmethar ett starkt samröre både pedagogiskt och organisatoriskt och för närvarandefinns inga lokaler i förskolorna för förskoleklassverksamhet.I oktober 2012 fanns 206 barn inskrivna i förskoleklass i kommunen.Fritidshem - skolbarnsomsorgNationella förutsättningarFritidshem vänder sig till barn till och med tretton år som går i skolan(förskoleklass eller obligatorisk skola). Kommunerna är skyldiga att tillhandahållafritidshem till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller då barnet harett eget behov av verksamheten. Plats ska erbjudas utan oskäligt dröjsmål, dvs.normalt inom fyra månader efter det att föräldrarna anmält behov av plats. Platsska erbjudas så nära barnets hem som möjligt.Lokala förutsättningarI Sala är samtliga fritidshem lokalintegrerade med grundskolan. På de allra flestahåll är också personalen integrerad - genom att fritidspedagoger medverkar somstöd i undervisningen. Ungefär hälften av barnen mellan 6 och 12 år är inskrivnapå fritidshem i Sala. Det varierar dock kraftigt mellan enheterna. Generellt sett ärnyttjandegraden högre på landsbygdsskolorna. Jämfört med riket i övrigt har Salalägre personaltäthet och mindre andel utbildade fritidspedagoger i verksamheten.Förvaltningen arbetar för att förstärka kvaliteten. Det sker främst genom en bredoch omfattande kompetensutvecklingsinsats för all personal på fritidshemmen. Enannan åtgärd är att förhindra att fler som saknar relevant utbildning får fastanställning genom långvariga vikariat. Kraven måste skärpas på att även vikarierskall ha utbildning för att få tjänst.GrundskolanNationella förutsättningarAlla barn blir skolpliktiga när de fyller sju år. Om föräldrarna önskar det kanbarnen få börja skolan redan när de är sex år. Till den obligatoriska skolan räknasgrundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan. Undervisningen ärobligatorisk och avgiftsfri.Den gällande Lgr 11 trädde i kraft sommaren 2011. Läroplanen anger skolansvärdegrund och grundläggande mål och riktlinjer. Förutom detta finns för varjeenskilt ämne en nationellt fastställd kursplan.Stora förändringar har också skett, och fortsätter att ske beträffande skollagen ochskolförordningen.Lokala förutsättningarI kommande kapitel över demografiska förändringar, beskrivs att elevtalenkommer att öka med i ungefär 15-20 per år, tack vare större kullar. Dessa eleverBILDNINGS- OCH LÄRANDENÄMNDEN

15(55)Strategisk pla n 2014-2016Nämndernas underlagryms inom nuvarande organisation. Utan förändrad skolstruktur behöver docklärartätheten behållas för att inte riskera kvalitetsförsämringar. Den rörliga delenav resursfördelningen - som i stort sett betalar lärarlöner, läromedel och kost,motsvarar ungefär hälften av den totala kostnaden för en elev.2014 2015 2016Utökat +36 +38 +56elevunderlagSnittkostnad 1386 1463 2156rörligresurstilldelningåk1-9: 38500Framskrivning av antal elever i Salas skolor, exklusive särskolan. Hänsyn har intetagits till flyttningsnetto.SärskolanNationella förutsättningarBarn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför attde är utvecklingsstörda går i, eller är inskrivna i särskola. Bildnings- ochlärandenämnden ansvarar för grundsärskolan (som fram till 1 juli 2011 hetteobligatoriska särskolan). För äldre elever finns gymnasiesärskola och särvux.lokala förutsättningarElevkullarna i befolkningen har minskat Samtidigt ställer den nya lagstiftningensträngare krav på behörighet till särskolan. Tillsammans har detta lett till attgrundsärskolan gått från cirka 70 elever till cirka 29 i grundsärskolan och 8 igymnasiesärskolan. Behovet av platser är svårt att prognostisera, men antaletinvånare i de aktuella årskullarna är inte grund för att anta att det blir betydandevolymförändringar de närmaste åren.GymnasieskolanNationella förutsättningarGymnasiet är en frivillig skolform, men en rättighet för den som uppfyllerbehörighetskraven. I gymnasieskolan finns sedan hösten 2011 arton nationellaprogram, tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Tillyrkesprogrammen krävs det åtta godkända betyg från grundskolan, till dehögskoleförberedande krävs det tolv. Bland dessa ska alltid svenska, engelska ochmatematik ingå.I den nya gymnasieskolan tar eleverna examen, till detta krävs bland annat minst90% godkända kurser och bland de godkända kurserna måste bland andrakurserna i svenska, engelska och matematik vara.En gymnasieskola kan ha en offentlig huvudman eller fristående.

16 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlaglokala förutsättningarI Sala kommun finns två gymnasieskolor, Kungsängsgymnasiet och Ösbynaturbruksgymnasium. För närvarande sker antagning till tolv nationella program.Som framgår av den demografiska översikten har elevunderlaget om ett årstabiliserat sig på en ny lägre nivå jämfört med tidigare år. Samtidigt somårskullarna minskat har intresset att pendla till gymnasieskolor i andra kommunerökat, främst Västerås. Sala kommun måste därför verka för fortsattkvalitetsförbättring och marknadsföring samt anpassa sitt programutbud till detaktuella elevunderlaget.Det har beslutats att göra Ösbygymnasiet till ett grönt kunskapscentrum. Enutvecklingsledare kommer behöva anställas.Gröntkunskapscentrum2014800 tkr2015 2016800 tkr 800 tkrVuxenutbildningNationella förutsättningarVuxenutbildning på grundskolenivå är sedan länge en rättighet för dem somsaknar den. I och med den nya skollagen som gäller sedan 2012 förvuxenutbildningen är kommunerna ålagda att ha utbildning även på gymnasienivå,dock finns inga särskilda krav på omfattning. Vanligen finns direkta statsbidrag,men dessa pengar räcker inte till att ge ens dem som helt saknargymnasieutbildning en sådan.Lokala förutsättningarPrognoserna för arbetsmarknadsläget ger även fortsatt vid handen att Salakommun behöver bedriva en aktiv politik på området.KulturskolanKulturskolan i Sala är lokaliserad till Sörskogen och har just nu (februari 2013)474 inskrivna elever, där gitarr (111), sång (62), piano (52), stråk (45), träblås(45) och slagverk (33) svarar för cirka 75 procent av verksamheten. Det finnsytterligare 47 elever i kö till främst gitarrundervisning, men även piano och stråk.Musikskolan utvidgades 2009 till att vara kulturskola. Bakgrunden är attmusikskolan arbetade allt mer med ett breddat kulturutbud. Bland annat finns ettantal bildpedagoger anställda. Dessa bildpedagoger har sin verksamhet i huvudsakförlagd till Kulturkvarteret Täljstenstens lokaler i anslutning till Aguelimuseet.BILDNINGS- OCH LÄRANDENÄMNDEN

17 (SS )Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagMed utgångspunkt av de nya ekonomiska förutsättningarna för kulturskolan, kanundervisningsverksamheten i första hand komma att inrikta sig mot de mestefterfrågade instrumenten, samt sång och körer. Skulle ekonomin framåt i tidentillåta en viss utökning, så finns i så fall möjligheter att återuppta undervisning i deinstrument som behövs för att upprätthålla exempelvis en blåsorkester.Kulturskolan genomför därutöver olika projekt i kommunens skolor, men bild,måleri, folkmusik, blås-, ukulele- och gitarrklasser.Kulturskolan säljer uppdrag till vuxenverksamhet som musik och måleri kurser åtkriminalvården och musikterapi i vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet.Denna verksamhet är dock svårplanerad - då exempelvis kriminalvården med kortvarsel kan avbryta samverkan och kulturskolan kan ha svårt att snabbt awecklasitt engagemang.KulturgarantiKulturskolan är en avgörande aktör i den kommunala kulturgarantin för alla barnoch ungdomar. Med stöd av Kulturrådets bidrag för Skapande skola har projektgenomförts i den andan. Ansökningar om att ta del av detta bidrag kommer attgöras även i fortsättningen.Elevers hälsaFlera myndigheter har regeringsuppdrag med inriktning på genomförande avhälsoinsatser inom skolan. En god hälsa har sin grund i individens känsla av att haett meningsfullt liv och att leva i ett sammanhang där man kan möta vardagensutmaningar. Inom området barns och ungdomars hälsa finns ett stortomvärldstryck. För närvarande finns samverkansformer tillsammans med blandannat vård- och omsorgsförvaltningen för att möta elever som skolan av olika skälinte lyckats med. Det handlar om att insatser för att dels klara det dagligaskolarbetet, dels för att långsiktigt förebygga destruktiva livssituationer för dessabarn och ungdomar.Särskild uppmärksamhet läggs vid generella iakttagelser, som flickors sämrepsykiska hälsotillstånd och att pojkar behöver mer stöd för att klara målen förundervisningen.FamiljecentralEn fortsättning på utvecklingen av strategier för att stödja barn och elever i behovav särskilt stöd är inrättandet aven familjecentral. Idag är navet för motsvarandeverksamhet Öppna förskolan och Centrala elevhälsoteamet, men denverksamheten behöver breddas med flera aktörer. Intensiva diskussioner har förtsmed landstinget och vård- och omsorgsförvaltningen för att skapa enfamiljecentral. Dessa initiativ börjar ge resultat.

18(55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagHållbar utvecklingArbetet med att skapa strategier för en hållbar utveckling har fått allt starkarebetydelse inom skolförvaltningen. Hållbarhetsfrågorna är av övergripandekaraktär och påverkar därför många delar av skolförvaltningensverksamhetsområden och måste således ingå som en naturlig del i planeringen avhela verksamhets- och budgetarbetet. Ett exempel är samarbetet mellan det lokalaenergi bolaget SHE och Ösby naturbruksgymnasium i energifrågor.EntreprenörielIt lärandeDet entreprenöriella lärandet har fått en framskjuten position i den nyaläroplanen. Salas skolor ansökte våren 2011 om bidrag från länsstyrelsen för attkunna genomföra ett omfattande projekt i kommunen, för att stärka och stöttaprocessen.Sala fick den största potten i länet - cirka en miljon kronor, vilket bland annat givitmöjlighet att under två år ha projektledare eller coacher som samordnar arbetet.Det finns en styrgrupp samt utsedda språkrör som på varje enhet kanaliserarinitiativ på området. Skolorna har också engagerat entreprenören och före dettabilfabrikanten Anders Wiman som svarar för föreläsningar bland personal ochelever och deras vårdnadshavare om vikten att tro gott om sig själv och att i störreutsträckning möta utmaningar med begreppet "Javisst". För det mer praktiskaarbetet har organisationen Framtidsfröna engagerats.Projektets vision och mål kan sammanfattas så här:Vision:Salas barn och ungdomar är en aktiv del i ett samhälle där ett entreprenörielItförhållningssätt är av stor betydelse för att må bra och att under livets olika faserbidra till sitt eget och andras välfärd.Mål:Salas elever skall tillåtas och uppmuntras att vara entreprenörer i sitt eget lärande.Eleverna ska vara aktiva, deltagande och känna att de har makten över sitt egetlärande och upptäcka att det de lärt sig har en praktisk tillämpbarhet.Definition:Entreprenörielit förhållningssätt är att ha; förmåga att samarbeta, en positivframtidstro, tillit till sig själv, ansvarsförmåga, handlingskraft, initiativförmåga,skaparförmåga och delaktighet.Entreprenörielit förhållningssätt är att vara; kunskapssökande, nyfiken ochengagerad, kritiskt tänkande och medveten, kreativ, initiativrik.Sedan flera år tillbaka har skolan i samverkan med Sala-Heby Energi och Vafabgenomfört en satsning på Framtidskraften där entreprenörskap och hållbarutveckling kombineras. Det manifesteras i en årlig vernissage där elevernapresenterar olika tekniska lösningar för hållbar utveckling.BILDNINGS- OCH LÄRANDENÄMNDEN

19 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas un derlagDemografi och resultatanalys350300 ,.,271250200150HJO50oN ~;;; ;;;N NC Cu • u •o o• •Elevunderlag Sala kommun förskola·grundskola·gymnasieskolahösten 2013Baserat pa antalet folkbokförda tom 2012, dårefter SCB:s prognos för antalet lödda.Flyttningsnettoingårej i prognosen. Uppgifterna är hämtade ur KIR 2013-02-12I264247 244 255232 228226 224 221 227 225 223 225 225 226 227 227 226216 218205 200 207 205---- -------- - ---.-1-(1-ID ~ ~ ~ ~(), " • ~ N " ~ " " " " " N • •.. .. .. .. ;;; ;;; ~ ;;; ;;; ~ ;;; ~ ;;; ~ " ~ ID " 8o ~• ~ No o~'"~~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ID ID ID .m ,m'".. .. '"• m~ ~'". '• ~ ! ! ! ! N • N • N • N • N § N • N • N • N•(; o g g g g g o g~ C Ce~ e e e e e e e eID~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~Stapeldiagrammet ovan visar hur stora kullarna i respektive årsgrupp är, samtprognos för de kommande åren, baserat på SCB:s uppgifter. Det är detplaneringsunderlag som kommunstyrelsen fastslagit. Det finns inga utsikter inågra prognoser för att vi någonsin skulle återgå till de födelsetal vi hade runt1990, då det var cirka 350 i varje kull.FlyttningsnettoMellan februari 2012 och februari 2013 var flyttningsnettot bland invånare iförskoleåldern ·5 år 26 barn (2,1 %) I åldern för åk f·6 var flyttningsnettot 40(2,7%) och årskurs 7·9; 2 (0,3%)och i gymnasieåldern; 8 (1%).FörskolanSäkra bedömningar av förskolans behov är svåra att göra. De måste i huvudsakbygga på prognoser och även baseras på kommunens ambitioner när det gällergruppstorlekar. Med nuvarande planeringsunderlag, redovisade barn i

20155}Strategisk plan 2014·2016Nämndernas underlagkommundataregistret och prognoser, så kommer planeringstalet 14/20 kunnauppfyllas 2014, sånär som på ett tiotal barn.Många osäkra faktorer påverkar dock efterfrågan av förskoleplatser:• Antalet födda barn i kommunen.• Nettoinflyttning.• Nyttjandegrad i de olika årskullarna.• Variationer i årskullarna. (Små barn kräver större personaltäthet)• Fördelningen av efterfrågan mellan förskola och familjedaghem.• Barnens geografiska spridning - och föräldrarnas önskemål om placering.Den kommunala planeringen påverkas också av etableringar och andraförändringar när det gäller förskolor i enskild regi. I princip gäller etableringsfrihet- det vill säga att kommunen måste godkänna etableringar om de uppfyller kraven- möjligtvis med begränsning vid betydande ekonomiska eller organisatoriskasvårigheter.För att möta variationer av efterfrågan i främst de mindre tätorterna, harförvaltningen en viss flexibel del i resursramen. Idag används den bland annat föratt förstärka förskolorna i Ransta och Möklinta. Om efterfrågan på sådana orterkan väntas vara större än tillgången under lång tid framöver, bör förskoleplatsernapermanentas. För närvarande bedömer dock förvaltningen att det finns skäl attvara försiktig, för att inte bygga mer permanenta lösningar än nödvändigt.Sammanfattningsvis gör förvaltningen utifrån ovanstående beskrivningbedömningen att förskolan i princip är färdigutbyggd 2013.GrundskolanAntalet elever i Salas grundskolor kommer under de närmaste åren i snitt att ökamed 10-20 elever per år. Under en tioårsperiod blir ökningen 100-200 elever,vilket motsvarar en ökning med 5-10 procent.Låg- och melIanstadieskolorna har idag totalt cirka 1450 elever, inklusiveförskoleklass. Om ökningen fördelas jämnt mellan skolorna i kommunen kommeren stor skola som Vallaskolan med cirka 200 elever ha ytterligare 10-20 elever. Detär i dagsläget inte möjligt att göra prognoser på församlings- ellerbostadsområdesnivå. Förvaltningens bedömning är att kommunens skolorlokalmässigt har kapacitet att ta emot det ökade elevunderlaget, underförutsättning att upptagningsområdena kan justeras.Årskurs 7-9 har för närvarande cirka 700 elever. Elevantalet kommer enligtprognoserna att sjunka något de närmaste tre åren och därefter ligga stabilt runt650 till 700. Framskrivningen, baserad på befintliga barnkullar elevtalen kommerom tio år att toppa kring cirka 250 per årskull, det vill säga max 750, för attdärefter sjunka tillbaka igen.BILDNINGS- OCH LÄRANDENÄMNDEN

21 (55)Strategisk pla n 2014·2016Näm ndernas underl agÅren kring 2005 var antalet högstadieelever i Sala över 1000, och med tre årsfördröjning förflyttades denna puckel av ungdomar även genom gymnasieskolan.Även om vi de närmaste åren kan räkna med en viss återhämtning av kullarna såbedöms en dimensionering av högstadieverksamheten kring 700-750 elever varafullttillräcklig för att täcka behoven de närmaste 10-15 åren. Då finns dessutomviss marginal för att SCB-prognoserna överskrids .• '" l400 j __ ! ra ~ _kri_vni~~~~ levunderlagf . 9 f~~::~:~e~:!:~~e!! ~~m~~:: 20 ~8 __0 jl registrerld~ och t ~rinte hi nsyo till event~ell in- och""" __ l!S __ Ull/U324 328315 l~ 14/15"m289 ~l~ 18/1.9. K.p. citet'00200 188no+~1_~151 _ ~_92 99KostnaderElevtalet är från och med 2011 relativt stabilt i grundskolan. Något större kullar ärpå väg in i skolan, men det påverkar inte behovet att ändra skolans organisationeller att göra utbyggnader. Antalet elever på lång sikt ökar med 150-200, vilket ärdrygt 20 per årskull.Med god ekonomisk hushållning, främst genom effektivare organisation med meroptimala gruppstorlekar kan verksamhetens kvalitet vidmakthållas utanytterligare resurstilldelning.Det finns både ekonomiska och kvalitetsmässiga skäl att göra vissa organisatoriskaförändringar.Bildnings- och lärandenämnden vill sträva efter en så god ekonomisk hushållningsom möjligt, men samtidigt beakta elevernas möjligheter att få utbildning nära sinbostad, utan långa dagliga resor till och från skolan. Det är särskilt viktigt för deyngre eleverna. Ett sätt att hålla nere kostnader är att så långt det är möjligt nåoptimala gruppindelningar.Små enheter är känsliga för val av skola. Det gäller exempelvis Varmsätra, som idet egna upptagningsområdet visserligen har ett stabilt elevunderlag runt 100,men där det finns en tendens att välja annan skola - exempelvis Änghagen därVarmsätra-Kumla-Tärna-barnen ofta går i förskola.

22 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagAby skola har förskoleklass och årskurs 1,2 och 3 och sammanlagt mellan 40-50elever de närmaste åren. En sådan liten organisation är sårbar och mycket kostsamper elev.Högstadieskolorna och gymnasierna har behov av att upprätthålla en viss volymför att kunna erbjuda rätt lärarkompetens i alla 16 ämnen plus språkval.Det kraftigt minskade elevantalet för gymnasieskolorna gör att en lokalöversyn påsikt kan spara mycket pengar. Om de båda gymnasierna samläser teoretiska kurserkan effektivisering utan avkall på kvaliten göras.BILDNINGS· OCH LÄRANDENÄMNDEN

23 (SS)Strategisk plan 2014-2016Nä mndern as underlagLokalbehovsprogramLoka/översiktFörskolornal förskolan eftersträvas en mer flexibel syn på gruppindelningar - det så kallade"avdelningstänket" bör brytas upp. Lokalerna är dock ofta så disponerade att detförsvårar en sådan utveckling. Det gäller främst de äldre förskolorna. Generellt settbör dock en översyn göras för att få en mer flexibel syn på grupper ochöppethållande, för att få en mer effektiv organisation.Ransta förskola är idag delvis beroende aven tillfällig modul-lösning. Om det högabarnantalet håller i sig måste en permanent lösning skapas.Sätrabrunns förskola har tidvis varit alltför trång och extra grupper har anordnatsi de anslutande lokalerna i Lugnet.Salbo förskola har idag cirka 1.3 avdelningar, ett exempel på att den striktaavdelningsfördelningen kan brytas om lokalerna tillåter detta. Underlaget till Salboförskola kan dock bli för lågt om en enskild förskola etableras på orten. De kan i sintur innebära att de som vill ha sina barn i kommunal förskola anvisas plats iexempelvis Västerfärnebo, Sätrabrunn, Kilbo eller, för de vårdnadshavare som detskulle passa för, i Sala tätort.Äby skolaSkolan samverkar med förskolan och utrymmena för skolverksamhet är vältilltagna. Förskolan finns i en modul byggnad. Skolan är gammal och uppdelad påfyra byggnader. Köket är helt nytt, medan värmen kommer från olja, något sombehöver åtgärdas snarast.Vid en jämn fördelning av kullarna kan skolan rymma 70 barn, vilket skulle varaoptimalt både kvalitetsmässigt och ekonomiskt. Äby har tidigare även varitupptagningsområde för del av Mamre-området i tätorten. Dessa barn går nu påÄkra, som också har ledig kapacitet. l närheten av Äby finns Ösby - vilket inbjudertill funderingar om samordning.Kyrkskolan iMöklintaÄven i Möklinta samverkar skolan med förskolan. Kyrkskolan har tidigare haftungefär dubbelt så många barn som idag och för några år sedan pekadeprognoserna rakt nedåt, då kullarna endast bestod av några enstaka barn.Diskussioner fördes därför under en tid med Avesta kommun för att eventuelltfinna samverkansformer mellan Möklinta och skolan i By. Numer ligger kullarnarunt 10 barn i upptagningsområdet.Samtidigt behövs anpassning av lokalerna för att klara utökat behov i förskolan.Enligt lokalförvaltarna handlar det om investeringskostnader på ett par hundratusen kronor.Totalt sett behöver skolan också rustas invändigt.

24 (551Strategisk plan 2014·2016Nämndernas underlagKilbo skolaKilbo samverkar med förskolan och är för närvarande något trång. De närmasteåren kommer dock elevunderlaget att minska något. Skolan har delvis behov avinvesteringar, exempelvis är slöjdlokalen inte tillgänglig för alla. Ett alternativ äratt eleverna undervisas i vissa praktiskt-estetiska ämnen i Västerfärnebo som harkapacitet och mycket bra undervisningslokaler för sådana ändamål.Skolan behöver rustas invändigt.Hedens skolaSkolan har på senare år fått tillskott aven modulbyggnad som binder sammanlokalerna på ett bättre sätt.Huvudbyggnaden består aven äldre träbyggnad som på sikt kommer att krävastora investeringar, men i dagsläget fungerar lokalerna bra.Skolan har oljepanna vilket kräver investeringar. Den har ett nybyggt kök.Kila skolaSkolan är äldre och kommer de närmaste åren att behöva genomgå en meromfattande renovering. Fritidsverksamheten behöver också viss om- ochtillbyggnad. Köket är samordnat med det intilliggande äldreboendet Lindgården.Vid eventuella verksamhetsförändringar där, måste kök och matsal behållas förskolans behov.Ransta skolaSkolan samverkar delvis med förskolan och med bygdegården. Det finns förnärvarande inga kända behov av renovering, ombyggnad eller tillbyggnad avskolan.Skola och förskola finns i skilda byggnader, vilket blir orationellt, särskilt när detgäller kosthanteringen.Direktverkande el i förskolan och mellanstadiedelen måste konverteras till andraenergilösningar. Skolgården har också stora brister.Förskolan är från 1978 och har inte genomgått någon mer omfattande renovering.Varmsätra skolaSkolan står inför stora investeringsbehov i kök, ventilation och önskemål omförbättrad gymnastiksal, alternativt idrottshall. Byggnaderna är i och för sig i gottskick, men lokalförvaltarnas bedömning är utifrån de bedömda behoven att detvore mer ekonomiskt att bygga helt nytt. Skolans upptagningsområde bestårförutom av bygden runt Varmsätra, även av Kumla och Tärna. De flesta elever åkerdärför skolskjuts. En relativt stor andel av vårdnadshavarna i områdena ansökerom plats i framför allt Ängshagenskolan, där deras barn bekantat sig med andrabarn i förskolan. I området finns tre familjedaghem.BILDNINGS- OCH LÄRANDENÄMNDEN

25(55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagÄngshagenskolanÄngshagenskolan är sammanbyggd med en förskola och får bland annat av detskälet en del elever från Varmsätras upptagningsområde. Det är fullt möjligt attjustera gränserna för skolornas upptagningsområden inom Sala tätort, så atteleverna omfördelas till de skolor som har ledig kapacitet Skolan är den nyasteskolan i Sala och har relativt höga lokalkostnader, men upplevs ändå som relativttrång. Byggnaden har ekologisk profil.Driftskostnaderna är höga och lokalförvaltarna vill byta ventilationssystem för attfå bättre ekonomisk och miljömässig hushållning. Det behöver projekteras ochrisken är att investeringskostnaderna blir mycket höga.ÅkraskolanI anslutning till skolan finns en förskola, men lokalsamverkan är för närvaranderelativt begränsad. Skolan har också en separat fritidsavdelning.Upptagningsområdet är i första hand hyresrättsområdena på Åkra ochjohannesberg och det finns ett visst nettoutfIöde av elever till andra skolor, vilketgör att prognoserna för elevunderlaget sannolikt är något överskattade. Åkra ärsamtidigt ett inflyttningsområde för småbarnsfamiljer.Skolan har tre skolgårdar, varav en är rustad. Standarden på lokalerna ärvarierande.lärkbacksskolanLokalytorna består till hälften av tillfälliga modulbyggnader, varav permanentbygglov finns för den större modulen. Den mindre modul byggnaden måste tas bortunder de närmaste åren. Kostnaderna för den större modulen är mycket hög ochur energisynpunkt är den dålig, med direktverkande el. Lärkbacksskolans ledninggjorde tidigare bedömningen att den optimala kapaciteten var 150 och denmaximala 190. Den nuvarande ledningens bedömning är att det behövs minst 25-30 elever i varje årskurs/klass för att få god ekonomisk hushållning. Det gör attgränsen flyttats till 175-210 elever. Skolan ligger i utvecklingsområdet för Lärkanssportfält.VallaskolanLåg- och mellanstadiedelen har i snart tio år funnits med som objekt i strategiskaplanen och motsvarande, på grund av de omfattande renoveringsbehoven.Tidigare beräkningar visade på behov på runt 27 mkr, vilket idag torde motsvaraöver 30 mkr. Det finn s betydande brister i tillgänglighet, ventilation ochklassrumsstrukturen är föråldrad, vilket utgör ett hinder i arbetet med att utvecklamoderna pedagogiska metoder. Personalen gör dock det bästa av situationen.Lokallösningen inbjuder dock inte till samarbete och samverkan mellan grupper,vilket i sin tur ger bristande ekonomisk hushållning.Skolan är trots detta populär och har viss nettoinströmning av elever från andraupptagningsområden.

26 (SSJStrategisk plan 2014-2016Nämnderna s underlagHögstadiedelen är rustad under 2000-talet och är i relativt gott skick.Dispositionen av skolans ytor är dock ineffektiv - mycket yta åtgår till korridorer,trapphus och liknande. Den är byggd som en traditionell folkskola.Skolan har helt nytt tillagningskök och gemensam matsal med hög standard förValla och Ekeby.Västerfärnebo skolaSkolan har under innevarande läsår tillgång till delar av högstadiets utrymdalokaler. Från hösten 2013 är alla högstadielokaler uppsagda. De nuvarande lågochmellanstadielokalerna är lite för trånga - åtminstone med den disposition somför närvarande finns. Dock finns utrymmen i det hus där bland annat slöjdlokaleroch hemkunskapslokaler finns, och som skulle fungera bra om man "kunde gåtorrskodd" mellan byggnaderna. Olika lösningar diskuteras, bland annat en smärretillbyggnad för att förbinda de kvarvarande skolbyggnaderna med varandra.Den nuvarande huvudbyggnaden A-huset kan upplevas som skolans hjärta. Den ärdock ur lokalförvaltarnas bedömning, mycket oekonomisk, inte minst urenergisynpunkt. A-huset är också den lokal som är lättast att göra tillgänglig för enextern hyresgäst. Verksamheten bedrivs idag i huvudsak i den nyaste byggnaden­D-huset som ligger mitt på skolgården. Skulle den utrymmas till förmån för A­huset är alternativet rivning.Ekeby,kolanSkolan är en renodlad 7-9-skola och var ursprungligen Salas läroverk. I anslutningfinns även Gysingegården där särskolans 7-9 finns, samt en del lokaler förpraktiskt-estetiska ämnen. I den äldre byggnaden mot stadsparken finns aulan somanvänds för fullmäktigemöten och andra större samlingar. Hallbyggnaden närmarecentrum har en stor, flera våningar hög ljushall.Skolan har stora behov av renovering.Gymnasieskolan - KungsängsgymnasietSkolan består av fyra delar. I A-huset finns administrationen och aulan ochundervisningslokaler för de teoretiska programmen. [ anslutning till A-huset finnsen enklare paviljong som är uppsagd och skall tas bort.B-huset är i huvudsak avsett för de praktiska programmen, med verkstäder. Därfinns även matsal och gymnastiksal. B-huset saknar hiss.C-huset har vuxenutbildning, sfi och restaurangprogrammet. Därutöver hararbetsmarknadsenheten tre projekt i lokalerna.D-huset byggdes på 90-talet och förbinder A- och B-huset och innehåller en entremed cafe, skolbibliotek och några undervisningslokaler.Diskussioner finns på att flytta kulturs kolan till Kungsängsgymnasiet, där hjärtatskulle kunna vara aulan med 260 åhörarplatser.Det finns för närvarande inga omfattande renoveringsbehov, även om det löpandeunderhållet behöver fortsätta.BILDNINGS· OCH LÄRANDENÄMNDEN

27(551Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagÖsbV naturbruksgymnasiumPå Ösby finns förutom naturbruksprogrammens olika inriktningar ävenbyggprogrammet. För verksamheten finns en rad ekonomibyggnader i form avstallar, maskinhallar och annat som tillhör en stor gård. Själva skolbyggnaden harkök, matsal, administration, bibliotek och undervisningslokaler. Det finns storabehov av investeringar i kök. Fullmäktige har beslutat att det skall varatillagningskök och då rör det sig troligen om cirka 10 mkr. Det har även funnitstankar om att flytta restaurangprogrammet dit. Detta kräver ett särskilt kök och ensärskild restaurangdel vilket uppskattningsvis ökar investeringsbehoven med 15-20 mkr.Samtidigt finns ambitioner om att utveckla Ösby till ett Grönt kunskapscentrum inära samverkan med branschen. Det kan innebära stora investeringar för att taemot praktiska program frän gymnasieskolan, exempelvis fordonsprogrammet ochelprogrammet. Det finns dock en stor oro för närvarande kring det längsiktigaelevunderlaget på naturbruksprogrammets olika inriktningar, det vill säga jord,skog och djur.Lokalförvaltarnas bedömning är att investeringsbehoven på Ösby är mycketomfattande, då lokaler och gården i sin helhet är mycket nedslitna.KulturskolanKulturskolan har lokaler på Sörskogen och några mindre hantverkslokaler påTäljstenen. Lokalerna är uppsagda och i de fall verksamheten kan integreras iexempelvis Kungsängsgymnasiets lokaler frigörs lokalkostnader pä cirka 750 tkr.SärskolanSärskolan finns på Akraskolan och Ekebyskolan samt har viss verksamhet påKlövervägen. Särvux lokaler hos privat hyresvärd är uppsagda och skall integrerasmed övrig verksamhet. Det finns olika fullgoda alternativ.SkolkanslietSkolkansliet har väl fungerande lokaler i Bellanderska på Drottninggatan. Det finnsett lO-tal arbetsplatser samt sammanträdesrum.Öppna förskolanVerksamheten finns i Bellanderska huset och om ett familjecentrum bildas medandra aktörer kan en flytt bli aktuell.l nuvarande lokaler finns ett enklare kök.DagbarnvårdarverksamhetenFör att klara 40 timmars arbetsvecka för dagbarnvårdare finns ensamverkanslokal som idag samverkar med Öppna förskolan.ElevhälsovårdenElevhälsoorganisationen har lokaler i Bellanderska, med kontor, samtalsrum ochmöjlighet till större samlingar i Öppna förskolan och skolkanslietssammanträdesutrymmen.

28 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagÖversyn lokalerBildnings- och lärandenämnden fick i december 2012 kommunstyrelsens uppdragatt utreda skolans framtida organisation och behov av lokaler i Sala kommun.Bildnings- och lärandenämnden hade en sådan rapport på sin ärendelista till mötet6 februari, men begärde vissa kompletteringar, som förelagts nämnden 6 mars.En inventering av kapaciteten visar att det finns motsvarande cirka 600 ledigaelevplatsplatser vilket ger en merkostnad på cirka 10 mkr.Om den politiska ambitionen är att landsbygdsskolorna skall värnas så långt det ärmöjligt och gymnasieskolan skall rymmas inom nuvarande fastighetsbestånd,föreslås följande lokalförändring:Kungsängsskolan blir 7-9-skolaa) Den nuvarande 7-9-verksamheten på Ekebyskolan och Vallaskolan flyttas tillKungsängsskolan. (Kungsängsgymnasiets nuvarande lokaler). Där skulle ävenVallaskolans 7-9 rymmas. Det rör sig om totalt 650-700 elever, vilket inte ärovanligt för skolor i andra kommuner.Det frigör mÖjlighet att flytta annan skolverksamhet till Vallaskolan.Lärkbacksskolan är idag till stor del är uppbyggd av tillfälliga lokallösningar ochdessutom har en placering längst in i ett utvecklat sportfält - och kan behövas tillandra ändamål i framtiden.Det finns därutöver utrymme att i framtiden flytta ytterligare någonskolverksamhet till Vallaskolan.b) Kungsängsgymnasiets teoretiska delar flyttas till Ekebyskolan, dit även denteoretiska undervisningen för Ösbyeleverna kan samlas. Utbudet av de praktiskaprogrammen behöver ses över för att få bättre samstämmighet mellan tillgång ochefterfrågan. De praktiska inslagen i utbildningarna kan lokaliseras till Ösby.Vallaskolan f-6Investeringsbehoven i skolan är omfattande och angelägna, inte minst med tankepå att lokalerna inte är tillgängliga för alla. För några år sedan var beräkningen förrenoveringen och ombyggnationen cirka 27 mkr och torde i dagens penningvärdevara uppe över 30 mkr. Dessa upprustningsbehov är oberoende av vilkaorganisatoriska åtgärder som vidtas, om några.ÖsbyÖsbys anläggning har mycket omfattande behov av renovering. Enheten skallutvecklas till ett grönt kunskapscentrum. Sannolikt måste stora investeringsmedelavsättas till detta - gissningsvis åtminstone i nivån 50 mkr, vilket leder tillbetydande driftskostnadsökningar. Till detta behöver en projektering göras.Det är viktigt att investeringar och driftskostnader för grönt kunskapscentrumfinansieras utan att konkurrera med nämndens kärnverksamheter.BILDNINGS- OCH LÄRANDENÄMNDEN

29155)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagPreliminära söksiffror 2013 till åk 1 till restaurangprogrammet ochnaturbruksprogrammets olika inriktningar är starkt vikande, vilket kan påverkasammansättningen av verksamheten på Ösby.

30 (55)Strategisk plan 2014· 2016Nämndernas underlagVÄRD OCH OMSORGSNÄMNDOmvärldsanalysRapporten Liv och hälsa ung för 2012 från Landstinget Västmanland visar atthälsan bland ungdomar i länet och Sala är genomgående god. Rapporten visar attde allra flesta ungdomar känner ett gott stöd från såväl lärare som kamrater ochföräldrar, något som också märks på att andelen elever som skolkar ärförhållandevis liten. Det finns dock orosmoln. U ngdomar i Sala känner sig"fattigare" än länet i genomsnitt, de låga siffrorna i resultatet hör också ihop medhur eleverna mår. Mätningen visar att ungdomarna får sämre hälsa ju äldre de bliroch det är framför allt stressen som ökar. Flickor är mer stressade än pojkar.Förklaringen till den ogynnsamma utvecklingen på hälsan är bl.a. osäkerarbetsmarknad för ungdomar samt värderingsförskjutningar och en ökadindividualisering i samhället.Fler arbetslösa får idag sin försörjning genom kommunernas socialtjänst än genomden statliga arbetslöshetsförsäkringen visar nationella rapporter.Försörjningsstödet är individuellt prövat och ska vara det yttersta skyddsnätet förden saknar inkomst och inte har tillräckliga ekonomiska tillgångar. Nästan hälftenav alla vuxna arbetslösa får idag försörjningsstöd.Många av de arbetslösa med försörjningsstöd har inte rätt till a-kassa.Inträdeskraven till arbetslöshetsförsäkringen gör att det är svårt att komma in isystemet särskilt för ungdomar och invandrare. Endast fem procent av dem somfår a-kassa erhåller 80 procents ersättning av sin senaste inkomst. Det har blivitsvårt att klara sig på a-kassan även kortvarigt mellan två jobb. Det betyder attarbetslöshetsförsäkringen i praktiken inte alls fungerar som en försäkring utansom ett grundskydd och måste kompletteras på olika sätt.För att komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten i Sala kommun börutbildningsnivån förbättras och antalet ungdomar som fullföljer gymnasiet samtskaffar sig högskolebehörighet öka, på så sätt ökar deras möjlighet till arbete ochförsörjning avsevärt.Vård och omsorgsförvaltningen är kommunens största arbetsgivare och står införstora pensionsavgångar och behov av utbildad personal framöver. För att kunnakombinera behovet av utbildad personal med den ökade arbetslösheten främstbland ungdomar och invandrare med svårigheten att rekrytera undersköterskorpå sikt, bör förvaltningen se över möjligheten att i samarbete med gymnasieskolanutforma en kortare uppdragsutbildning. För personal som jobbar medserviceinsatser och det sociala innehållet. En analys vad detta kan medföra börgöras av förvaltningen för att se över att kompetensen kan bibehållas.Under de senaste åren har kvaliteten och bemanningen inom vård- ochomsorgsområdet fått ett ökat fokus. Det finns inget självklart och absolut sambandmellan hur mycket pengar en kommun anslår till en verksamhet och vilken kvalitetverksamheten faktiskt håller. Däremot kan det i vissa delar finnas ett samband.VARD OCH OMSORGSNÄMND

31 (SS)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagKvaliteten inom Vård- och omsorg är mycket beroende av vilka lokalerverksamheten finns i. Lokaler som är optimala att bemanna och personal med rättkompetens för sitt uppdrag är direkt avgörande för kvaliteten. Att som gammal ochsjuk få sina individuella behov tillgodosedda utifrån egna önskemål är en frågasom aktualiserats under senare år. Kommunerna måste i mycket störreutsträckning ta hänsyn till den enskildes önskemål om hur vården och omsorgenska utföras. Socialtjänstlagen har utökats med en bestämmelse om nationellvärdegrund inom äldreomsorgen. Äldre personer ska så långt som möjligt kunnavälja när och hur stöd och hjälp i boende och annan lättåtkomlig service ska ges.Övertagandet av hemsjukvården i kommunal regi gör att allt fler kan och vill bokvar hemma.Det är numera etablerat med olika former av jämförelser mellan kommunernabåde i fråga om hur effektivt man använder sina resurser, men också utifrån hurbrukarna och medborgarna i övrigt ser på kvaliteten i verksamheten. När det gällerkostnaderna inom de olika verksamhetsområdena så vet vi att äldreomsorgen iSala har låga kostnader för verksamheten. Enligt Sveriges kommuner och landstingså låg verksamhetens kostnader för äldreomsorgen 15,6% under fastställdstandardkostnad för 2011. För LSS låg kostnaden 9,6 % under fastställdstandardkostnad samma år.ÄldreomsorgBemanning inom Vård- och omsorgsboendeFörvaltningen anser att bemanningen inom vård- och omsorgsboendena totalt settär otillräcklig. De ökade kvalitetskraven innebär att personalen behöver avsättamer tid till det sociala innehållet än tidigare. Vidare har dokumentationskravenskärpts. Fler planer ska upprättas och följas upp. Kvalitetsregister har införts. Föratt kunna upprätthålla god kvalitet behöver ordinarie personals frånvaro kunnaersättas i större utsträckning än idag, vilket inte ryms inom den ekonomiskaramen.En utredning genomfördes av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, 2010:10 ISSN1401·5129, med titeln lämplig bemanning i boende särskilt avsett för personer meddemenssjukdom av Sven Erik Wånell och Barbro Trygg. I den drogs följandeslutsatser (Usk= undersköterska, vb=vårdbiträde):"Bemanningen med usk/vb bör vara 1,1 per boende om bemanning med en tjänstnattetid, och 1,0 om en tjänst svarar för två boendeenheter nattetid.Sjuksköterskebemanningen har beräknats till 0,1 per boende. Härutöver behövs enhalvtid rehabiliteringspersonal (arbetsterapeut och sjukgymnast) dagtid vardagarför en gruppboendeenhet med nio boende. Till detta kommer arbetsledning.Skillnader i personalens kompetens liksom arbetssätt och rutiner på gruppboendetpåverkar kvaliten i vården, men inte behovet av usk/vb. Finns inte tiden kanomvårdnaden inte bli personcentrerad. Det går inte att uppmärksamma alla deboende, hjälpa till efter behov eller att ge tid för individuella aktiviteter. Det gårdärför inte att dra ner på personalen om

32(55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagkompetensen höjs, däremot kan det behövas en högre sjuksköterskebemanningom usk/vbs kompetens är låg. För ett gruppboende med nio personer meddemenssjukdom behövs en bemanning dagtid om tre usk/vb 8-18 och med fyrapersonal del av eftermiddagen för att möjliggöra individuella aktiviteter. Morgon(7-8) och kväll (fram till 21.30) behövs två, medan natten kan begränsas till enpersonal delad med annan enhet i huset om denna enhet är belägen nära, helst isamma våningsplan. Det innebär 1 usk/vb per boende".Usk= undersköterska, vb=vårdbiträdeVård- och omsorgsförvaltningen i Sala kommer år 2014 att ha 230 boendeplatser iegen regi.Antal boendeplatser totalt Egen regi: 230Uppskattat antal brukare med demenssjukdom: 162Antal platser med möjlighet till 1 nattpersonal till 2 avd: 118Antal platser med behov av extra nattbemanning: 112Nuläl,!eÖnskat antal årsarbetare undersköterska/vb:Önskat antal årsarbetare Sjuksköterska:Önskat antal årsarbetare Sjukgymnast/Arbetsterapeut:230231116515SOrdinärt boendeIndikatorer från KF: Sala har en god service av hög kvalitet när:Brukarna får rätt insatser vid rätt tidpunkt av kompetent personal.Barn, ungdomar och vuxna får sina individuella behov av stödinsatsertillgodosedda i sin hemmiljö.Behovet av stöd till kunder i ordinärt boende ökar. Från januari 2012 till januari2013 ökade antalet personer med insatsen hemtjänst från 302 till 346. Antalethembesök av arbetsterapeut och sjukgymnast ökade under 2012 med 860 besök.Antalet fasta insatser på natten ökar i motsvarande grad. Efterfrågan pådagverksamhet likaså. Från och med september 2012 är all hemsjukvård förpatienter över 18 år ett kommunalt ansvar. Även efterfrågan på insatser fråndistriktssjuksköterskor kan väntas öka.Detta innebär att mera personal kommer att behövas både inomhemtjänsten och hemsjukvården. Dessutom kommer transportkostnadernaatt öka med fler bilar.Uppskattat behov:Hemtjänstteam:Distriktssjuksköterska:VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDÄrsarbetare71

33155)Strategisk plan 2014·2016Nämnderna s underlagArbetsterapeut:Sjukgymnast:Natt team114Sa:14Vård- och omsorgs nämnden har i tidigare strategiska planer tilldelats medel fören utökning av platsantalet på vård- och omsorgsboende i samband med att detnya boendet tas i drift. Med de krav som i dag ställs på bemanning kommerkostnaderna ytterligare att öka.LokalerInom de nu befintliga lokalerna kommer det att behöva göras relativt omfattandeombyggnationer där lokalerna anpassas för att möta ett ökat behov avvårdinsatser. Som exempel kan nämnas Ekebygården och Älängan påjakobsbergsgården. De åtgärder som krävs beror bl.a. på ökade hygienkrav, t exhantering av personalens arbetskläder som i sin tur kräver störrepersonalutrymmen på en del enheter.TeknikutvecklingAndelen teknik som används inom vård och omsorg av äldre ochfunktionshindrade ökar.Dels ger det möjlighet för individen att bli självständig och kan även vara ettverktyg för effektivare verksamhet Tekniken blir bättre och mer driftsäker. Detpågår en ständig utveckling inom det tekniska området.Det är också viktigt att förvaltningen i en framtid inför ett system som underlättarvid dokumentation som avser våra brukare, samt har ett uppföljningssystem förexterna utförare.Framtida behovI Sala finns inga trygghetsboenden för äldre. Detta medför att många behöverinsatser i form av äldreomsorg för att klara sin trygghet betydligt tidigare än omdet funnits en annan boendeform i skedet innan. Vård- och omsorgsnämnden villdärför särskilt understryka vikten av att ytterligare boendeformer för äldre, t extrygghetsboenden eller seniorboenden tillskapas.Det är angeläget att kommunens Äldreplan revideras.lndivid-.[amilj och arbeteEkonomiskt biståndFrån 1 juli 2012 ingår arbetsmarknads- och integrationsverksamheten i vård- ochomsorgsnämndens ansvarsområde. Detta har gett nya möjligheter att arbeta medpersoner som saknar arbete och försörjning. En arbetsgrupp bestående avförsörjningsstödshandläggare och handläggare från arbetsmarknadsenheten harett uppdrag att se över samarbetet kring målgruppen. Det har gjorts en analys av174 personer som har haft försörjningsstöd mer än nio månader. Analysen visar

341551Strategisk plan 2014·2016Nämndernas underlagatt 32 % av dessa bedöms kunna arbeta inom 90 dagar om det går att hitta ettlämpligt arbete. Det som huvudsakligen fattas dessa personer är gymnasie- elleryrkesutbildning samt körkort. Arbeten till personer som tillhör den här gruppen ärmycket få på arbetsmarknaden i Sala. Vidare visade kartläggningen att 44 % avgruppen skulle kunna vara i arbete inom två år. De flesta i den gruppen harpågående behandlingar utifrån missbruk eller sjukdom. En del har pågåendeyrkesutbildningar andra behöver träna för att lära sig mer svenska. Den tredjegruppen, 13% bedöms kunna stå till arbetsmarknadens förfogande efter enrehabiliteringstid på 2-10 år. De bedöms stå långt från arbetsmarknaden idag.Medicinska/fysiska och psykiatriska problem samt missbruk. Den fjärde gruppen,15% bedöms inte kunna bli arbetsföra alls och har prövat olikaarbetsmarknadsåtgärder och bedöms inte tillräckligt sjuka för att få sjukersättningmen kan inte heller på grund av psykiatrisk eller medicinsk diagnos stå tillarbetsmarknadens förfogande. Handlingsplan för respektive grupper kommer attarbetas fram.Vidare är ungdomsarbetslösheten ett växande problem och visar sig i att det äromkring 120 ungdomar varje månad som söker och uppbär försörjningsstöd.Bristande skolgång både på grund- och gymnasieskolan samt avsaknad avokvalificerade arbeten på orten är den största orsaken till ungdomars arbetslösheti Sala.Institutionsplaceri nga rFör att komma tillrätta med de ökande placeringskostnaderna har omfattandesatsningar gjorts på hemmaplanslösningar för vuxna personer medmissbruksproblem. Förvaltningen har idag genomtänkta helhetslösningar kringpersoner med beroende av alkohol och droger som förutom ett nyttMotivationsboende även inkluderar sysselsättning och behandling.Motivationsboendet startade den 1 mars 2012 och är ett första steg i enboendekedja där nästa steg är försöksboende och därefter socialt hyreskontrakt.Beroendemottagningen Kedjan har utökas med en tjänst med inriktning påförebyggande arbete mot droger och missbruk hos ungdomar. Arbete ska bedrivasbåde förebyggande och uppsökande. För att kunna erbjuda stöd, råd ochbehandling fullt ut har behandlingsarbetet även utökats med en medarbetare somhar sjuksköterskeutbildning. Denna kompetensförstärkning har medfört attbredden på personalens samlade kompetens ökat och nya behandlingsmetoder igrupp kan erbjudas.Förväntade ekonomiska vinster efter genomförda hemmaplans lösningar förpersoner med missbruk.1. Minskade placerings kostnader2. Minskade kostnader för köpt behandlingVÅRD OCH OMSORGSNÄMND

35 (551Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlag201420152016Minskade pla ce rings kostnaderMinskade kostnader för externt köptbehandling500560500560500560För att undvika barn/ungdomsplaceringar och bredda öppenvårdsinsatserna förbarn/ungdomar och familjer jobbar familjebehandlare nu långsiktigt för attundvika placeringar av ungdomar samt medverkar till att förkorta placeringar ochjobba hem ungdomen till sitt sociala sammanhang, familj, nätverk och skola. Förbarn och unga som trots det måste placeras ska verksamheten under året utökasmed förstärkt familjehemsvård i form av jourhem och förstärkt familjehem.,-----------~ ----300002500020000~ 1500010000Utbetalt ekonomi~kt bistånd brutto tkr2002-20121662915432 15284........ 39825000o2002 2004 2006 2008 2010 2012

36 (SS)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlag1600014000Institutionsplaceringar IFO 2002-2012bruttokostnader, tkriii VuxnatJ Bou12000100008000600040002000o20022004 2006 2008 2010 2012Flykting mottagandetPlanering har påbörjats för en gemensam Integrationsenhet som innefattar barn,vuxen och familj. Mottagandet omfattar såväl flyktingar som annan invandring.Avtalet som Sala kommun har med migrationsverket innefattar 40 personer per år.Den ökande anhöriginvandringen medför allt större mottagande för kommunensom påverkar såväl barnomsorg, skola och försörjningsstöd. Bristen påhyreslägenheter i kommunen är ett problem och medför svårigheter i att kunnaerbjuda bostäder för hela vårt mottagande.Boendeverksamheten tör ensamkommande flyktingungdomarFyrklövern för ensamkommande flyktingungdomar startade 2011. Efter attungdomarna har fått permanent uppehållstillstånd börjar planeringen via engenomförandeplan för att se hur ungdomens framtida boende och livssituation skase ut. Boendekedjan, som verksamheten har arbetat fram rutiner för, sätts igångoch planeringen för framtida boende med utslussningslägenhet och egethyreskontrakt startar. Det är viktigt i verksamheten att ständigt göra planeringarså att boendekedjan fungerar utifrån verksamhetens behov och utifrån antaletasylplatser. För framtiden kan Sala eventuellt komma att få ett utökat mottagandeav flyktingungdomar. Om avtalet för Sala kommun ändras behöver verksamhetenses över och boendet utökas med ett "Permanent Uppehållstillståndsboende, s.kPUT-boende" om 5-6 platser.ArbetsmarknadsenhetenArbete med försörjningsstödsfrågan pågår och en omvärldsanpassning avverksamheten ska genomföras för att kunna utöka verksamheten med ettjobbcenter. Ett jobbcenter i samarbete med arbetsförmedlingen medför attmänniskor får hjälp med att leta arbete och skriva jobbansökningar samt kanVÅRD OCH OMSORGSNÄMND

37155)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagerbjudas stöd och råd när det gäller utbildningar och praktik. Personalen påjobbcenter ska även ha kompetens för att finnas till hands som ett personligtbollplank och stöd. Omvärldsanpassningen inom arbetsmarknadsenheten bör syftatill att se över vilka verksamheter som bäst passar målgruppen och som kan ledavidare till arbete. Projektet Vill ja för personer med psykisk funktionsnedsättningkommer under året att slutföras och sedan planeras in i ordinarie verksamhetunder 2014.Från 2014 avser nämnden att sänka åldersgränsen till 75 år för att kunna fåkommun-fixarhjälp.Omsorg om personer med funktionsnedsättningInom omsorgen om funktionshindrade sker förändringar mycket snabbt och detkan i vissa fall vara svårt att anpassa det befintliga utbudet av resurser tillbehoven. Antalet personer och antalet insatser ökar något för varje år.Enligt underlag från särskolan och biståndshandläggare är det fem personer somunder 2013 kommer att söka bistånd för bostad med särskild service. Under 2014samt 2015 är det fem personer per år som slutar särskolan och kan förväntas sökabostad med särskild service.Det är för närvarande full beläggning på alla gruppbostäder inom LSS.De nya beslut om gruppbostad enligt LSS som fattas under 2013 måste dockverkställas och regeln är att detta ska ske inom tre månader vilket medför attrisken för sanktionsavgifter är överhängande om inget boende kan erbjudas.Antalet personer som erhåller beslut om servicebostad enligt LSS ökar konstantoch det finns därför behov av att utöka antalet lägenheter som är knutna till enbaslägenhet. Förvaltningen startade under 2011 en ny servicebostad medbaslägenhet och tillhörande personalgrupp. Den verksamheten har idag 11brukare och kan inte i nuläget verkställa fler beslut.En kartläggning av nuvarande samt framtida behov hos barn/ ungdom avkortidsplats alternativt boende i familjehem har påbörjats.En genomlysning av personalbemanningen i bostäder med särskild servicekommer att ske i syfte att bemanna utifrån individuella behov hos våra brukare.[ samma takt som antalet personer med insatsen personlig assistans (ersättningfrån Försäkringskassan) ökar så ökar även kostnaderna, då de första 20 timmarnaav insatsen är ett kommunalt ansvar.

38 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagKostnad 20 tim till FK, tkr11000976110000 00009000800070006000500040008676 847493992007 2008 2009 2010 2011 2012 prag pla n2013 2014Under 2014 planeras dagliga verksamheter att samordnas medarbetsmarknadsenhetens verksamheter i kommunens lokaler vidJ osefsdalsvägen (Porten).Arbetet med att få fram platser på olika företag för de som deltar idagligverksamhet fortsätter med hjälp avarbetsanpassaren.PersonalKompetenskraven för personal inom samtliga verksamhetsområden kommer attskärpas. Stora utbildningsinsatser kommer att särskilt behövas inomäldreomsorgen och biståndshandläggningen för att möta detta.Budgeten för löner och personalomkostnadspålägg motsvarar 63 % avförvaltningens totala bruttokostnader.DemografiPrognosår.j Ålder 2013 2014 201S 2016 TendensTotalt Sala kommun 21634 21661 21699 21743 Ökad total folkmängdFörskolebarn, Q-S år 1395 1411 1 414 1392 Ofö rä ndratYngre skolbarn, 6-12 år 1585 1630 1664 1 696 Ök arHögstadieelever, 13-15 år 688 654 647 678 VarierarGymnasieelever, 16-19 år 1 026 976 937 932 MinskarBefolkning i ålder, 20-64 år 11904 11832 11 759 11661 MinskarPensionäre r, Åld er 65-79 år 3652 3 777 3 898 4001 Ökar myc ketÄld re personer, 80+ år 1 385 1381 1 380 1383 OförändratVARD OCH OMSORGSNÄMND

39(55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagDen åldersgrupp som Vård- och omsorgsförvaltningen oftast möter i sinaverksamheter är personer 80 år och äldre, s.k. äldre äldre och är förhållandeviskonstant i antal under prognosperioden. I en närmare analys av prognosmaterialetser man dock att gruppen 90 år och äldre beräknas öka och i den gruppen ärbehovet av insatser ofta stort.För att möta de framtida behoven och i möjligaste mån förebygga omfattadeinsatsbehov ser förvaltningen det som helt avgörande att det finnstrygghetsboenden, hemtjänst samt fungerade hemteam (samverkan mellan rehabfunktioner, hemtjänst och sjukvård).Inte minst mot bakgrund att gruppen 65-79 år ökar med över 100 personer per år.Resultatanalys med kvalitets och effektivitetsmåttNyckeltal2012 års resultat blev -2,2 mkr.Inför 2014 ser nämnden en ramuppräkning som nödvändig om individuell kvalitetoch säkerhet för brukare i den befintliga verksamheten ska kunna säkras.Alternativet blir att göra stora kostnadsanpassningar med prioriteringar ochinskränkningar i möjligheten att tillgodose brukares individuella behov, för attanpassa verksamheten till den givna ramen.Budgetram jmf generellkostnadsökningRamförändring fg år2010+3,17 %2011 2012+1,21 % +1,7 %Kostn adsökning,OPI+2,30 %+2,10% +3,0%Känslighetsanalys - vadhänder om kostnadernaökar med en viss %LönerFörsörjn ingsstödMatkostnad+1%1863 tkr257 tkr145 tkr+2% +3% +4%3 725 tkr 5588 tkr 745ltkr515 tkr 773 tkr 1030 tkr290 tkr 435 tkr 580 tkr

40 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagSala kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012• Bra resultat för Sala kommun (tillhör de 2S % som har bäst resultat)D Medelresultat för Sala kommun• Förbättringsområde för Sala kommun (tillhör de 25 % som har sämst resultatMåttstockTllIgangllghet I Sala kommunIndikatorerSalaresultatSalaresultat201120128, Hur lång är väntet iden j snitt för att få plats påett äldreboende från ansökan till erbjudande omplats?Antal dagar49499 . Hur lång ä r handläggningstiden j snitt för att fåekonomiskt bistånd?(Tid för utbetalning)Antal dagar1317finansiera t av kommunen?max-poäng24. Va d kostar en plats j kommunens särskildaboende?Kronor/ årSlS 18325. Hur nöjda är brukarna med sitt särskildaboende?In dex81VÅRD OCH OMSORGSNÄMND

41(55 )Strategisk plan 2014·2016Nämndernas underlaghemtjänst finansierad av kommunen?27, Vad är kostnaden per vårdtagare inomhemtjänsten i kommunen?ProcentKronori år28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänstde får?29. Vilket serviceutbud finns inom LSS gruppochserviceboende?30. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ettår efter avslutad insats/utredning.IndexAndel avmax-poängProcent77Effekter på kommunfullmäktiges fokuserade mål"Nöjda medborgare och brukare"Resultatet av SCB:s medborgarundersökning påvisar behovet av åtgärder för atthöja anseendet hos invånarna i Sala kommun.Av Socialstyrelsens brukarundersökning inom hemtjänsten och vård- ochomsorgsboenden framgår att brukarna är nöjda med bl. a. bemötandet och att mankänner trygghet. Den visar dock på brister i exempelvis den sociala samvaron ochmed maten.För att förbättra resultatet bedömer förvaltningen det krävs kompetenshöjandeåtgärder, ökad bemanning samt tydlighet kring verksamhetens uppdrag ochbegränsningar."God service av hög kvalitet"Det begränsade ekonomiska utrymmet kan innebära att det kvalitetsarbete somnämnden kunnat bedriva, delvis finansierat av statsbidrag, kan komma att blisvårare att genomföra.Resursbristen kan även innebära att personalen inte kan kompetensutvecklas iden omfattning som krävs för att upprätthålla en god kvalitet.LokalbehovsprogramDen framtagna modellen (flödesschema lokalbehovsprogram) för att aviseralokalbehov är inte helt enkel att tillämpa då behoven kan uppstå mycket snabbtinom nämndens verksamheter. Vid kontakt med Tekniska förvaltningen framgårockså att det är förknippat med svårigheter att erhålla för verksamhetenändamålsenliga lokaler inom kommunens egna lokalbestånd.

42 (551Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagNytt vård- och omsorgsboende, 80 platserErsätta Klampenborg (17 platser), Kaplanen (52 platser). Planeras vara klart 2014.HemtjänstHemtjänstIokaler vid utökning av team på grund av fler brukare.LSS-boendeBehålla Solgatans gruppboende under förutsättning att lokalen rustas.Gröna villans gruppboende flyttas tilli Klampenborg våning l.En ny servicebostad med baslägenhet och 5-6 tillhörande lägenheter.Nytt LSS boende på Klampenborg vån 3 stället för de tillfälliga lokalerna som hyrsidag för att verkställa gruppbostadsbeslut på /ohannesbergsgatan.Bygga ett helt nytt gruppboende.ArbetsmarknadsenhetenOmvärldsanpassning och nedläggning av någon verksamhet till förmån förjobbcenter.Flytt till Porten av de verksamheter som ska finnas kvar.Dagligverksamhet, Ny lokal.Flytt till Porten 2015RehablokalSamordna rehabiliteringen med landstinget och lämna Stadsträdgården omlokalsamordning beslutas.Boendeverksamheten för ensamkommande flykting ungdomarUtökning med ett S.k. PUT-boendeLokalanpassning av befintliga lokalerBefintliga lokaler behöver anpassas efter den målgrupp som nyttjar de nu, bl. a vidÅlängan som behöver byggas om ur såväl brukar- som arbetsmiljöperspektiv, seäven Omvärldsanalysen.VÅRD OCH OMSORGSNÄMND

43(55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlaglokalbehovsprogram201420152016 2017 2018PUT-boende ensamkommandexNy gruppbostad lSS, 5-6 platserxlSS flyttar till Kl ampenborg vån 1,3xRenovering Solgatan LSSxNy lSS servicebostad med baslägenhetxJohannesbergsgatan ersättsxDaglig verksamhet/arbetmarknadxRehablokalxlokalanpassningar bef . lokalerxEv hem tjänstiokalerxRedan beslutat:Nytt äldreboende inflytt 2014Familjecentral 2013

44 (551Strategisk plan 2014-2016Nämndern as underlagKOSTNADSSAMMANDRAGTotalt förändringsförslag per nämndDriftbudgetKommunstyrelsens förva ltning, totalKommunehejMedborgarkontorPersonalkontorEkonomikontorSamhällsbyggnadskontorTekniskt kon torRäddningstjdnstenÖverförmyndareRev isionBildnings- och lärandenämndVård- och omsorgsnämn dTOTALTNytt utgångs läge Plan 2014-2016Kommunstyrelsens förvaltn ing, totalKommunchefMedborgarkontorPersonalkontorEkonomikontorSamhällsbyggnadskontorTekniskt kontorRäddningstjänstenÖverförmyndareRev isionBildnings- och lärandenämndVård- och omsorgsnämndTOTALTPlan2014212 7511190168171954878595469739 163214123 140787452 8623982991067839Förändringar jämfört med nuläge2014 2015 20167016 8151 6916O O O3506 4506 3406O O OO O O2400 2400 24001 110 1110 1110O 135 O1800 1800 180042 142 53332 6633250958 63 283 75048219767 220902 21966711901 11901 1190171 677 72 677 715779548 9548 95487859 7 859 785957097 57097 5709740273 40273 4027321412 21547 214123140 3 140 3140787 787 787454 662 454662 454662440 441 45 1 631 4646311118797 1131122 1 142887Kommentar:Detta är ett sammandrag av de driftkostnadskalkyler som upprättats. Beloppen ärberäknade utan pris och löneuppräkningar. Förändringarna avser jämförelse mednuläget 2013. De planförändringar för 2014-2015 som finns i strategisk plan för2013-2016 finns inte med i nämndernas sammanställning. Kapitalkostnaderna iplan 2014, skall senare justeras utifrån bokslut 2012, tilläggsbudget 2013 samtinvesteringsplan 2013-2016.KOSTNADSSAMMANDRAG

45(55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagI nedanstående tabell redovisas de förändringar som nämnderna presenterat i sinaunderlag.Specifikation Driftkostnadsförändring 2014 2015 2016förändringar jfr med 2013Kommunstyrelsens förvaltningOmvärldsanalysSamhällsbyggnadskontorMiljöinspektörer, tillsynsuppgifter enligt miljöbalken 900 900 900Bygglovhandläggare pga ökade krav pbl 500 500 500Tekniskt kontorDriftskostnader Salbergaområdet 710 710 710MedborgarkontorCentru m biografen konferensutrustn ing 100Ökade driftskostnader e-boksservice 75 75 75Nyvaldutbildning 100VKl, utökad länsturism 63 63 63VKL, analysresurs 21 21 21VKL, projektinitiering 34 34 34VKl, Ung företagssamhet 63 63 63VKL, e-hälsa 34 34 34VKL, oförutsett 21 21 21ResultatanalysSamhällsbyggnadskontorBasta dsa n pa ssn i ngsb i drag 500 500 500Tekniskt kontorGata/park underhåll grönyta 400 400 400MedborgarkontorNytt ärendehanteringssystem 250 250 250RäddningstjänstLedarskapsutbildning nya befäl 135ExploateringSamhällsbyggnadskontorp I a n e ri ngsa rkitekt/ ko n s u lt 500 500 500LokafbehovsprogramMedborgarkontorGym Relax Lärkan 645 645 645Trän ingshall Lärkan 2200 2200 2200f T nytt serverrum 1000Summa 7016 8151 6916

461551Stra tegisk plan 2014·2016Nämndernas underlagSpecifikation DriftkostnadsförändringBildnings- och lärandenämndOmvärldsananfysVolymfö rändringar förskolaGrönt kunskapscentrumSumma2014 2015 20161 000 1 000 1 000800 800 8001 800 1800 1800Vård- och omsorgsnämndOmvärldsanalysHemtagning institut ionsplacerade IFOTekniksprång larm, mobillås (leasing) kvalitetsäkringByte verksamhetssystemDemografiÖkat antal 65 -79 åringar som behöver hemtjimst (ca 40st)Resultatana/ysBemannings riktlinjer:LokalbehovsprogramGruppboendet Gröna Vi llan flyttar till Klampen borg vån 1PUT-boende Ensamkommande flyktingbarn 5-6Klampenborg vån 3 ersätter Johannesbergsgatan1 nytt gruppboende lSS för S brukareNy lSS-servicebostad med baslgh och S-6lghFamiljecentral tillsammans med landstingetNya hemtjänstiokaler vid expansionHyreskostnad för nya äldreboendetSumma-1060 -1 060 -1060750 750 75017106225 6225 622513 000 26000 3900053 53 53100 100 1004661 4661 46615800 5800 58003200 3200 3200300 300 3001007303 7303 730342142 53332 66 332KOSTNADSSAMMANDRAG

47 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämnd ernas underlagDriftkostnadsförändringar i Strategisk plan 2014-2015Denna tabell visar vilka förändringar som finns i tidigare beslutad plan och därdet finns avvikelser från beslutad årsbudget för 2013. Nedanstående förändringarfinns inte med i nämndernas förslag på justeringar.Driftbudget 2014 2015KommunstyrelsenAllm änn a va l 2014: 700EU va l 2014 700Elekt ronis ka surfplattor 120 120Cykelbanor ·285 ·1285SUMMA Kommunstyrelsen 1235 ·1165Bildn ings- och lärandenämndenKulturgaranti ·700 ·700Summa Bildnings- och lärandenämnden ·700 ·700Vård och omsorgsnämndenNytt vå rd- och omsorgsboende 8000 8000Summa Vård och om sorgsnämnden 8000 8000

48 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagInvesteringar 2014-2016Sammandrag per nämnd/ kontor201420152016KS I MedborgarkontorBeslutad plan31252775Nämndförslag1650O2775Summa Nytt förslag477527752775KS I SamhällsbyggnadskontorBeslutad plan1952124NämndförslagO70002624Summa Nytt förslag19591242624KS I Tekniskt kontorBeslutad plan4914562780Nämndförslag1555022450186515Summa Nytt förslag6469585230186515KS I RäddningstjänstBeslutad plan913522Nämndförslag801044668Summa Nytt förslag9936264668Bildnings- och lärande nämndBeslutad plan43004000NämndforslagOO4000Summa Nytt förslag430040004000Vård- och omsorgsnämndBeslutad plan53761376NämndförslagOO1376Summa Nytt förslag537613761376SUMMABeslutad plan6305473577ONämndförslag1728029554201958Summa Nytt förslag80334103131201958Kommentar:Detta är ett sammandrag av de tidigare beslutade investeringsplanerna samtförslag till nya investeringar som inkommit från nämnderna för 2014 till 2016.KOSTNADSSAMMANDRAG

49 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagObjekt 2014Kommunstyrelsen2015 2016MedborgarkontorInvesteringar i beslutad planIt-investeri ngar 775Elektroniska surfplattor 350Bredbandsi nvestenngar 2000Summa Investeringar 3125775O20002775Förslag nya anslag samt 2016Inköp av ny informationsdisk i stadsbiblioteket 100It-investeringarOBredba ndsi nvesteringarOÄrendeha nteringssystem 750Upprustning GA sa len och Borgmästaren 800Summa Förslag nya anslag 1650OOO 775O 2000OOOOO 2775Beslutade investeringar samt nya förslag, Medborgarkontor 47752775 2775SamhällsbyggnadskontorInvesteringar i bes lutad planInköp av mark 500Försäljning övrig mark -4000Försäljning övrig mark 800Medfinansiering Citybanan 2895Summa Investeringar 195500-400080048242124Förslag nya anslag samt 2016Inköp av markFörsäljning övrig markFörsäljning övrig markMedfinansiering CitybananSumma Förslag nya anslagOOOOO7000 500O -3500O 800O 48247000 2624Beslutade investeringar samt nya förslag. Samhällsbyggnadskontor 1959124 2624

50 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagObjektTekniskt kontor2014 2015 2016Investeringar i beslutad planAdministration programKart/mät programTeknisk service programGatuprogramParkprogramGruvans Vattensystem programVA-program280 280200 4504215 51001450 81504050 34004000 1000011450 27400LokalprogramTillgänglighetMindre justeringar av lokalerSäkerhetsåtgärder (utifrån försäkringskrav mm)InbrottslarmSkolgårdar och gårdar kring äldreboendenStorköksutrustningVentilation Ösby naturbruksgymnasiumÄldreboendeSumma Investeringar1500 15001500 15001000 1000O 5002000 2000500 5002000 100015000 O49145 62780Förslag nya anslag samt 2016Admin istration programKart/mät programTeknisk service programGatuprogramParkprogramGruvans Vattensystem programVA-programLokalprogramTillgänglighetsa n passningarMindre justeringar av lokalerSäkerhetsåtgärder (utifrån försäkringskrav mm)lås och larmSkolgårdar och gårdar kring äldreboendenAnpassni ng förskola/skolaNy förskola 4 avd i centrala SalaProjektering Ransta skola och förskolaProjekteri ng Varmsätra skolaVallaskolans ombyggnad, etapp 2 (förskola/lågstadium)O O 430O O 125O O 8610O 22500 17000O ·450 12450·3200 ·6000 100003700 4100 35300O O 1500O O 1500O O 1000O O 500O O 2000O O OO O OO O OO O OO O OKOSTNADSSAMMANDRAG

51 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagObjekt 2014StorköksutrustningoRivning av fastigheter 1500Fastigheter med kulturhistoriskt värde 800lärkans sportfält omklädningsrumOLärkans bad renovering 12750Idrottshallen etapp 2OVallaskolan ombyggnad etapp 2OUtveckling Måns Ols områdetOSumma Förslag nya anslag 155502015 2016o 5001500 1500800 800OOOOO 50000O 35000O 830022450 186515Beslutade investeringar samt nya förslag, Tekniskt kontor 6469585230 186515RäddningstjänstInvesteringar j beslutad planÖvn ingsfält 80Brandbilar 250Brandslang 13La rmkläder /bra ndhjälmarOAndningsskydd 86Radio/telefoni 89Motorspruta klass 1 46Geografiskt inf,system 104Träningsredskap 175Kartstöd 70Summa Investeringar 91380O13104868946104OO522Förslag nya anslag samt 2016ÖvningsfältOBrandbilarOBrandslangOAndningsskyddORadio/telefoniOMotorspruta klass 1OGeografiskt inf.systemOKartstöd -70Räddningsverktyg trafikolycka 150Summa Förslag nya anslag 80O 80O 4250O 13O 86O 89-46 46O 104OO150 O104 4668Beslutade investeringar samt nya förslag, Räddningstjänst 993626 4668

52 (55)Strategisk plan 2014-2016Nämndernas underlagObjektBildnings- och lärandenämnd2014 2015 2016Investeringar i beslutad planInventarier grundskola/ förskolaInventarier gymnasietSumma Investeringar1 800 1 5002500 25004300 4000Förslag nya anslag samt 2016Inventarier grundskola/förskolaInventarier gymnasietSumma Förslag nya anslagO O 1500O O 2500O O 4000Beslutade investeringar samt nya förslag, Bildnings- ochlärandenämnd4300 4000 4000Vård- och omsorgsnämndInvesteringar i beslutad planArbetstekniska hjälpmedelInventarier nytt vård- och omsorgs boendeInventarier AMESumma Investeringar1 276 12764000 O100 1005376 1376Förslag nya anslag samt 2016Arbetstekniska hjälpmedelInventari er nytt vård- och omsorgsboendeInventarier AMESumma Förslag nya anslagO O 1276O O OO O 100O O 1376Beslutade investeringar samt nya förslag. Vård- ochomsorgsnämnd5376 1376 1376KOSTNADSSAMMANDRAG

2013-05-17N är har vi lyckats?När alla barn i förskolan uttrycker att de känner sigtrygga, lär sig och utvecklats efter sin förmåga.När alla elever i grundskolan når minst godkänd nivå ochdärutöver uttrycker att skolan är stimulerande och harbidragit till att de kunnat utvecklas efter sin förmåga.När alla elever i gymnasieskolan och vuxenutbildningenfullföljer sin utbildning och uttrycker att skolan bidragittill att de nått sina personliga mål.1

2013-05-17Var hittar vi kraften?Alla i organisationen uttrycker tillit till varandra, det villsäga till barn, elever och medarbetare.Alla medarbetare förväntas reagera om någon geruttryck för bristande tillit till barns eller eleversförmåga.Alla medarbetare skall stödjas av organisationens ledareför att understödja kraften i förhållningssättet.Tillsammans avläser vi detta i betyg, statistik och genomenkätundersökningar.Bildnings- och lärandenämnden och Skolförvaltningen5 Ilr,k. lech.rl!l"For.lo:olo, pNocol'* """"'", rektor""GrmoM:.oIlo, r,"""ol«l.n, t>ti4Spedalb1;­funktlon ...2

2013-05-17~ ~~b~Rationalisering i samband medatt UAF och SKF slogs samman... ledningsorganisationen - minskning 2012:- Förvaltningschef- Rektor Västerfärnebo- Rektor Valla/Ekeby- Utvecklingsledare- Hr-stöd- Administratör (diarieansvarig, mm)Fortsatta rationaliseringar• Särskolan blir en enhet med en rektor• Kungsängsgymnasiet och vuxenutbildningen slåssamman• Biträdande rektor på Ösby flyttar till Vuxenutbildningen• Större grupper i blivande år 7• Kulturskolans organisation och arbetstidsavtalförändras• Organisationsöversyn 2013:- förskola/grundskola ca 20 färre årsarbetare- gymnasieskolan ca 14 färre årsarbetare• Kommande översyn: kulturskolan och elevassistenter3

2013-05-17Demografi ochresursutnyttjandeJItlII SALA~ KOMMUNElevunderlag Sala kommun fö,sko,la-II,ulnds,ko la-gymlnas,ieskolaingår ej l prognosen. ur KIR 2013·02·12227 22S 223 22S 225 226 227 227'" ,-=_n_~1 f-H- Il- H--H--H- - - - - - --------1I- H--H---fH+--++-- - - - - - --~~ ..• ~ ~ ~ • l ~ ~ i ~ ~ ~ ~~ ~ ~ ~ ~I•4

2013-05-17i i ,r"8i.trer~de och t~r inte hiinsVn till eventuell in - ochutflyttningar• LJ U/U2012 faktiskt elevtal i "ugusl;'LJ 18/19I----- H '" n ~~-----I'_~,~~"_.... ofriO.......v""""" ..",,,,,,.......""i/'.. i# .'",,' ~~

2013-05-17NI SALA~ KOMMUNGod ekonomisk hushållningBeakta elevernas möjligheter att få utbildning nära sinbostad, utan långa dagliga resor till och från skolan. Det ärsärskilt viktigt för de yngre eleverna.• Små enheter är känsliga för val av skola.Det gäller exempelvis Varm sätra, som i det egna upptagningsområdet visserligen har ett stabilt elevunderlagrunt 100. men där det finns en tendens attvälja annan skola - exempelvis Änghagen där Varmsätra-Kumla­Tärna-barnen ofta gär I förs kola.• Små skolor är sårbara och mycket kostsamma per elev.• Högstadieskolorna behöver volym för att kunna erbjudarätt lärarkompetens i alla 16 ämnen plus språkval.Gäller även gymnasieskolans program.• Gymnasieskolorna behöver samläsa teoretiska kurserför att bli effektivare utan avkall på kvaliten.Lokalöversyn• Förskolan har varierande behov. I bland annatRansta är det omfattande.• Så gott som samtliga grundskolenheter haromfattande investerings- och renoveringsbehov. Detgäller i synnerhet skolorna Valla, Varmsätra och Kila.• Därutöver behövs snabbt permanenta lösningar förLärkbacksskolan.• Ösby har mycket stora behov. Tillsammans medköken handlar det uppskattningsvis i 50-miljonersnivån.6

2013-05-17NI SALAiGii1I KOMMUN• + 124000 kr 1iI1f6rskolan7

2013-05-17lIiJIII SALA~"OMMUNSöksiffror gymnasieskolan• Förstahandssökande elever till nationelltprogram från alla kommuner till Salaredovisas på nästa bild.• OBS! Ingen antagning gjord i detta skede,d.v.s. de elever som kommer inpå sitt andrahandsval är inte med.• Årskullarna 2012 och 2013 är i principlika stora.8

2013-05-17Söksiffror gymnasieskolan• Förstahandssökande elever till nationelltprogram/IMPRO från alla kommuner:2 tJI l1" "!>( " I , " , "I. II2012llt'h +so' l\[tdlOrlj!.I Obt"hIlJlg~ (11)1 IlKungsängs- 62 29 77 73 24 85gymnasietÖsby 34 20 44 56 27 70• Många obehöriga sökande blir behörigaunder våren .• Därav kolumnen "Behöriga sökande +50% av de obehöriga" som ensammanvägd uppskattning av söktrycket.9

2013-05-17Annan huvudman• Förstahandssökande elever till annanhuvudman från Sala kommun:SärskolanSalaelever 1sökerElever från 2annankommun6 4 4110

2013-05-17Flytt avHögstadiet - GymnasieskolanKungsängsgymnasietFör- ochnackdelar?Fördelar med år 7 -9 i samma skola• En effektiv organisation• Mindre konkurrens mellan elever• Kvalitetssäkring• Ökad måluppfyllelse11

2013-05-17N ackdelar (enligt LR)• Sliten idrottshall som får kraftigt ökadbeläggning• Närheten minskar till Lärkans sportfält• Möjligheten att byta skolmiljö försvinner• Ocentralt• Frågetecken:- Ökad måluppfyllelse för eleverna?- Bättre, tryggare arbetsmiljö för elever ochpersonal?Fördelar med gymnasieskola i Ekeby• Effektiv organisation• Översyn av programutbud• Central placering• Nystart• Samordning av alla teoretiska studier• Effektivare lokalutnyttjande• Kvalitetssäkring• Ökad mål uppfyll els e12

2013-05-17lItl'II SALA~ KOMMUNNackdelar• Gy-elevernas lunch? Ekeby har ingen matsal• Plats för de praktiska gymnasieprogrammen?• Investeringskostnader13

2013-05-17Uppföljning• Uppföljningssystem som kommernärmare den pedagogiska kärnan -lektionen .• Uppföljningssystem som stödjer barnsoch elevers trygghet, välbefinnande ochsociala utveckling. Likabehandlingsplaner.Grönt kunskapscentrum• Långsiktigt hållbar produktion avlivsmedel• Utveckling av metoder för bioenergi• Landsbygdens besöksnäringar• Hälsa• Utreda möjligheterna14

2013-05-17Grönt kunskapscentrum• utvecklingscentrumjträffytajnätverksplats förgrön näring med ett initialt fokus påråvaruproduktion och förädling av råvaror:"Hållbar utveckling", socialt, ekologiskt,ekonomiskt• samla människor, företag och organisationersom via naturliga träffytor kan verka förutveckling, nya arbetstillfällen och nyamarknader för grön näring i Sala ochVästmanlandGrönt kunskapscentrumoNätverksplats som gynnas av samarbetenför att skapa lantbruksinnovationero Företag, organisationer, bolag, banker ...oKompetens, forskning och inspiration15

2013-05-17Grönt kunskapscentrum, Ösby• Gymnasieutbildning -rektor• Jord- och skogsbrukets ekonomi måste ståpå egna ben -driftsledare?• Grönt kunskapscentrum i samverkan med- landsbygdsutvecklare -näringslivet -forskning -kommunala bolag m.m?Kulturskolans uppdrag• Salaungdomarnas förmåga att spela och sjunga• Breddat utbud av kulturformer• Ungdomars orkesterverksamhet• Lovaktiviteter och sommarlägerFörutsättning: Förändrade anställningsformer,exempelvis från ferietjänster till semestertjänsteroch riktade uppdrag16

2013-05-17Kulturgaranti och RIK-skola• Barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa• Levnadsstil och Ir -användning• Pojkar och flickors skilda villkor• Sala som attraktiv kommun för barn och ungdomarIde- RIK till fritidshemmen- Fritidshemmens nationella uppdrag ochsystematiskt kvalitetsarbete- Fortsättning av entreprenörsprojektet LIVESaknas för oförändrad kvalitet17

2013-05-1718

2013-05-17Strategiskplan 2 O 14-16Omvärldsanalys :Rapporten Liv och hälsa ung för 2012 visar att• Hälsan bland ungdomar i länet och Sala är god• Andelen ungdomar som skolkar är liten• Orosmolnen handlar om hur eleverna mår hälsan blirsämre ju äldre man blir och det är stressen som ökar• Stress över en osäker arbetsmarknad för ungdomar samtvärderingsförskjutningar och en ökad individualisering isamhället.~ SALAlCilI KOMMUNArbetslösheten• Hälften av alla vuxna med försörjningsstöd ärarbetslösa• Svårt att få A-kassa särskilt för ungdomar ochinvandrare• A-kassan - Kommunernas socialtjänst• Utbildningsnivån för ungdomar i Sala bör höjas• Framtida brist på utbildade personer• vor s behov av utbildad personal kombineras medarbetslöshet - Skräddarsydd Uppdragsutbildn1

2013-05-17lI!lII SALA~ )(OMMUNBemanning - kvalitet• Beroende av bra ändamålsenliga lokaler• Kvalitet att få sina behov tillgodosedda - denenskildes önskemål• Nationell värdegrund SoL - välja när och hur hjälpoch stöd ska ges• Hemsjukvården medför att allt fler vill och kan bokvar hemmaÄldreomsorg: Bemanningen• Inom VåBo otillräcklig totalt sett• Ökade kvalitetskrav för socialt innehåll• Skärpt dokumentationskrav, fler planer ochkvalitetsregister ska upprättas och följas upp• Ordinarie personal behöver ersättas i störreutsträckning för att bibehålla kvalitet och säkerhet• Tid för omvårdnad ger personcentrerad bra vård• Personalens kompetens, arbetssätt, rutiner ochpersonaltäthet är direkt avgörande för kvalitetevården2

2013-05-17~ SALARekommenderad bemanning förindividcentrerad omvårdnad VABO 1årsarbetare per platsUndersköterska'OMMUNAntal Behov Saknas Kostnad mkrårsarbetare/plats(ca 500 tkr/årsarbetare)1.0 230 65 32,50,9 207 42 210,8 184 19 9,5Rekommenderad bemanning förindividcentrerad omvårdnad VABOLegitimerad vårdpersonal.....Behov Saknas Kostnad mkr(ca 500 tkr/årsarbetare)..-~3

2013-05-17Hemtjänst/hemsjukvårdBemanning• Personer med hemtjänst ökat från 302-346• Hembesök av AT ökade med 860 besök• Antalet fasta insatser på natten ökar motsvarande• Efterfrågan på dagverksamhet ökar• Hemsjukvårdsinsatserna ökar• Transportkostnaderna med bilar ökarBehov av personal i ordinärt boende vidökad efterfrågan/behov av insatserKategori Saknas Kostnad mkr(ca 500 tkrjårsarbetareLegitimerad personal 3 1,54

2013-05-17Teknikutveckling• Ökande efterfrågan från brukare (mobila lösningarför larm och GPS funktion)• Ger individen möjlighet till mer självständighet(kontakt med personal via TV/data, andra tekniskahjälpmedel för personlig hygien t ex )• Möjliggör effektiviseringar i verksamheten(nyckelgömmor/digitallåsöppning, mobiladokumentations och registreringssystem)Individ och familjeomsorgenIFO - Missbruk• Fortsätta att minska SiS dygn och LVM vård - sänkakostnaderna• Hemmaplanslösningar - genomtänktahelhetslösningar boende, behandlingsysselsättning• Förebyggande ungdomstjänst Soc - Skolan - Polisen• Kedjan breddar behandlingen med olikabehandlingar i grupper• Boendestege för personer med försöks boendesocialtbostadskontrakt - eget hyreskontra kt5

2013-05-17IFO - Barn och Unga• Öka samarbetet med skolan kring svåra BoU• Sänka placeringskostnaderna och korta ned LVUvården på SiS• Familjebehandling i ett tidigt skede - medverka vidhemplanering från SiS• Förstärkt familjehemsvård - två Jourhem ochförstärkta familjehemFörsörjningsstöd- AME• Analyser av orsaker till försörjningsstöd• Jobbcenter samarbete med AF• Omvärldsanpassning• Nya lokaler• Utöka samarbetet internt och externt• Sociala företag 2 st - projekt• Ny enhetschef6

2013-05-17Flyktingmottagandet• Gemensam Integrationsenhet - barn, ungdomaroch vuxna• Ökad anhöriginvandring - påverkar barnomsorg,skola, sjukvård och försörjningsstödet• Brist på hyreslägenheter• Brist på okvalificerade arbeten• Många är analfabeter saknar utbildning svårt medett nytt språk• Samhällsinformation• AF och SFI viktför samarbetetBoendeverksamhet för ensamkommande flyktingungdomar• Efter PUT - genomförandeplan planering förboende, skola/arbete och livssituation• Boendekedja HVB- ASYL/PUT, familjehem,träningslägenheter - eget hyreskontrakt• Ökat mottagande? - behov av PUT boende ochhyreslägenheter7

2013-05-17Funktionsnedsättningsområdet- LSS• Antalet LSS beslut - service-jgruppbostad beslutökar• Antalet gruppbostadsplatser X antalservicebostadsplatser X antal• Fullt på alla platser och kan inte utökas i befintligtbestånd• Risk för sanktionsavgifter och vite"" SALA~ KOMMUNLokalbehovetHemtjänstiokaler vid utökning av teamNytt VåBo ers Klampenborg 3 våningar Kaplanenomvandlas till TrygghetsboendeBehålla Solgatan - rustning krävsGröna Villan flyttar till Klampenborg vån 1Ny servicebostad med bas och 5-6 IghNytt LSS boende Klampenborg vån 3 - istället för tillflokaler på JohannesbergsgNytt LSS gruppboende 5-6 platser8

2013-05-17lItlIII SALA~ KOMMUNDemografi:.. "iI ...,•• ,... "Il )''"' lO"". ' w u,",If"•• o' f "'"9

2013-05-17~ SALA~ I(OMMUN10

Vård o Omsorgsnämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Ar 2014S:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader kostnFörändringDemografi 6025 200 6225 6225Omvärldsanalys 1060 2460 2460 1400Resultatanalys 13000 13000 13000ExploateringsverksamhetLokalbehovsprogram 2391 11950 300 11658 23908 21517Totalt 3451 30975 2960 11658 45593 42142

Vård o Omsorgs nämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Ar 2015S:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändrFörändringDemografi 6025 200 6225 6225Omvärldsanalys 1 060 750 750 -310Resultatanalys 26000 26000 26000ExploateringsverksamhetLokalbehovsprogram 2391 11950 300 11 558 23808 21417Totalt 3451 43975 1250 11558 56783 53332

Vård o Omsorgs nämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Ar 2016S:a Netto IFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändr ,FörändringDemografi 6025 200 6225 6225Omvärldsanalys 1 060 750 750 -310Resultatanalys 39000 39000 39000ExploateringsverksamhetLokalbehovsprogram 2391 11950 300 11 558 23808 21417Totalt 3451 56975 1250 11558 69783 66332

Vård o Omsorgsnämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Omvärldsanalys Ar 20145:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändrHemtagning institutionsplacerade IFO 1060 -1060Tekniksprång larm,mobillås (leasing) kvalitetsäkring 750 750 750Byte verksamhetssystem till Pulsen 1 710 1 710 1 710Totalt 1060 2460 2460 1400

~Vård o Omsorgsnämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Omvärldsanalys Ar 20155:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt lokalhyror kostnader förändrHemtagning institutionsplacerade IFO 1060 -1060Tekniksprång larm,mobillås (leasing) kvalitetsäkring 750 750 750Totalt 1060 750 750 -310

Vård o Omsorgsnämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Omvärldsanalys Ar 2016S:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändrHemtagning institutionsplacerade IFO 1060 -1060Tekniksprång larm,mobillås (leasing) kvalitetsäkring 750 750 750Totalt 1060 750 750 -310

Vård o Omsorgsnämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Demografi 2014S:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändrÖkat antal 65 -79åringar som behöver hemtjänst (ca 40st)elt dagteam 7 pers 2800 200 3000 30001 distriktssköterska 500 500 5001 arbetsterapeut 400 400 4001 sjukgymnast 450 450 4501 nalteam 4 pers 1 875 1875 1875Totalt 6025 200 6225 6225

Vård o Omsorgsnämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Demografi 2015S:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändrOkat antal 65 -79åringar som behöver hemtjänst (ca 40st)ett dagteam 7 pers 2800 200 3000 30001 distriktssköterska 500 500 5001 arbetsterapeut 400 400 4001 sjukgymnast 450 450 4501 natteam 4 pers 1875 1875 1875Totalt 6025 200 6225 6225

Vård o Omsorgs nämnden 2014-2016Driftkostnadsförändring Demografi 2016Förändring IntäkterS:a NettoPersonal Övrigt Lokalhyror kostnader förändrOkat antal 65 -79åringar som behöver hemtjänst (ca 40st)ett dagteam 7 pers 2800 200 3000 30001 distriktssköterska 500 500 5001 arbetsterapeut 400 400 4001 sjukgymnast 450 450 4501 natteam 4 pers 1875 1 875 1875Totalt 6025 200 6225 6225

Vård o Omsorgsnämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Resultatanalys Ar 2014S:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändrBemanningriktlinjer: 13000 13000 13000Minsta möjliga bemanning individuell behandling brukare39 mkr/3 årTotalt 13000 13000 13000

Vård o Omsorgsnämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Resultatanalys Ar 2015S:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändrBemanningriktlinjer: 26000 26000 26000Minsta möjliga bemanning individuell behandling brukare39 mkr/3 årTotalt 26000 26000 26000

Vård o Omsorgsnämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Resultatanalys Ar 2016S:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändrBemanningriktlinjer: 39000 39000 39000Minsta möjliga bemanning individuell behandling brukare39 mkr/3 årTotalt 39000 39000 39000

Vård o Omsorgsnämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Exploatering Ar 2014S:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändrTotalt-

Vård o Omsorgsnämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Exploatering Ar 2015S:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt lokalhyror kostnader förändrTotalt

Vård o Omsorgs nämnden 2014-2016Driftkostnadsförändring Exploatering Ar 2016S:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändrTotalt-

Vård o Omsorgs nämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Lokalbehovsprogram Ar 2014S:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändrGruppboendet Gröna Villan flyttar till Klampenborg vån 1 103 156 156 53PUT-boende Ensamkommande flyktingbarn 5-6 100 100 100Klampenborg vån 3 ersätter Johannesbergsgatan 145 4550 100 156 4806 4661Solgatan kvar efter ytskiktsrustning1 nytt gruppboende LSS för 5 brukare 5000 100 700 5800 5800Ny LSS-servicebostad med baslgh och 5-6 Igh 2400 100 700 3200 3200Familjecentral tillsammans med landstinget 300 300 300Nya hemtjänstiokaler vid expansion 100 100 100IHyreskostnad för nya äldreboendet 2 143 9446 9446 7303'frånträde Kaplanen 2389 tkr 9 månKlampenborg till LSS lokalhyra 468 tkrTotalt 2 391 11 950 300 11658 23 908 21517

Vård o Omsorgs nämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Lokalbehovsprogram Ar 2015S:a NettoFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändrGruppboendet Gröna Villan flyttar till Klampenborg vån 1 103 156 156 53PUT-boende Ensamkommande flyktingbarn 5-6 100 100 100Klampenborg vån 3 ersätter Johannesbergsgatan 145 4550 100 156 4806 4661Solgatan kvar efter ytskiktsrustning1 nytt gruppboende LSS för 5 brukare 5000 100 700 5800 5800Ny LSS-servicebostad med baslgh och 5-6 Igh 2400 100 700 3200 3200Familjecentral tillsammans med landstinget 300 300 300Hyreskostnad för nya äldreboendet 2143 9446 9446 7303frånträde Kaplanen 2384 tkr 9 månKlampenborg till LSS lokalhyra 486 tkrTotalt 2391 11 950 300 11558 23808 21417

Vård o Omsorgsnämnden Strategisk plan 2014-2016Driftkostnadsförändring Lokalbehovsprogram Ar 2016S:a Netto IFörändring Intäkter Personal Övrigt Lokalhyror kostnader förändr iGruppboendet Gröna Villan flyttar till Klampenborg vån 1 103 156 156 53!PUT-boende Ensamkommande flyktingbarn 5-6 100 100 100'Klampenborg vån 3 ersätter Johannesbergsgatan 145 4550 100 156 4806 4661Solgatan kvar efter ytskiktsrustning1 nytt gruppboende lSS för 5 brukare 5000 100 700 5800 5800Ny lSS-servicebostad med baslgh och 5-6 Igh 2400 100 700 3200 3200Familjecentral tillsammans med landstinget 300 300 300Hyreskostnad för nya äldreboendet 2143 9446 9446 7303frånträde Kaplanen 2384 tkr 9 månKlampenborg till lSS lokalhyra 486 tkrTotalt 2391 11950 300 11558 23808 21417

Vård o Omsorgs nämnden Strategisk plan 2014-2016InvesteringsutgiftObjekt 2014 2015 2016Investeringar i beslutad planArbetstekniska hjälpmedel 1276 1276 1276,Inventarier nytt vård- och omsorgsboendeSumma Investeringar 1276 1276 1276Förslag nya anslag samt 2015Arbetstekniska hjälpmedel 1 276 1276 1276I nventarier nytt vård- och omsorgsboende 4000Summa Förslag nya anslag 5276 1 276 1 276Differens mot plan -4000

http://www.youtube.com/watch?v=BYtKvPhiu-4&feature=youtu.be&hd=1

2013-05-17Tillsammans med er politiker vill vi göramedborgarna mer nöjda med vård- ochomsorgs utbud och den valda politikenLeda för resultat är ett utvecklingsgrogram iSKL's regi för lednings- och stödprocesser inomsocialtjänsten"" SALA~ KOMMUN1

2013-05-17Vi har valt att genomföra ett utvecklingsarbetemed syfte att gå frå n "internt fokus tillbrukar fokus med blicken riktad mot de vi är tillför" genom ett resultatinriktat kontinuerligtfö rbättringsarbete."""""-• __'~'''''''''__''Imf' -"'''''''''''-'._-. ......, ...,H"",,,, ... ,-'''­...... --,. ,~''''" .... ''''._H....., ..." .... ~ ""'_.-• 0,..... )0'>1._ .;.. .......:>0'~ID«I ~.ON

2013-05-17Brukarintervjuer på äldreboendeIFörbättringsområdenSammanfattande analys frånkommentarerVibehÖW!r:JI=J-I IjMal Sodal St 'H~d pt'f'on~8em/u ' evilte~InfOf.......-~ de boende om möjHRhetell till f1e~ i b l li l etA.rbetil ~d individuefltanp;o .... de,enomför~ndeplanefHur man hantefar . Ir.,,~ (de s.prinlef hitoch dit,telefonen "Ilie.- hel" tiden, h". ,,,t,,tid attpr~erasillArbeta med soci"llemenskap och uteviot"se ni,vid,et så läm~ sit!:SalaAllehanda22/3 2013Utvecklingsdagar för all personal iBemötandeNU Ska brukarnaIbli bättre bemötta IStorsatsning på personoLhos Sala kommun3

2013-05-17ooA NU DA?• för alla medarbetare• För brukare/framtida brukare• För er som politikerBerätta för medborgarnavilka insatser de kanförvänta sig av Vård- ochOmsorgsförvaltningen4

2013-05-17MEDBORGARKONTORETMedborgarkontorets Enheter• Information• Administration• Överförmyndare• IT• Kultur och Fritid1

2013-05-17Informationsenheten- uppdrag• Intern och extern information• Marknadskommunikation• Reception och Grön-vit turistbyrå• Samhällsvägledning, planeringsunderlag ochstatistik• Energirådgivning och säkerhet• Konsument- och skuldrådgivning• Kontorsservice och internserviceInformationsenheten- utmaning• Medborgarservice• Ombyggnation• Omgöring av hemsidan• Självservice och e-tjänster• Intranätet• Informatörsvakans• Salamässan2

2013-05-17Kultur- och Fritid- uppdrag• Idrott, kultur, hälsa och rekreation• Erbjuda varierat utbud av kultur- ochfritidsaktiviteter, tillgängliga både fysiskt,geografiskt och ekonomiskt• Barn och ungdomar ska prioriteras• Föreningslivet viktig samarbetspartnerKultur- och Fritid- utmaning"Vision Lärkan"• Sport- och evenemangshall med publikfunktion• Bygga ut simhallen med en relax- och spaavdelning3

2013-05-17Kultur- och Fritid - utmaning"Vision Kultur"• En digital multifunktionelliokai som kananvändas som konsert- ochkonferenslokal samt till andra digitalaaktiviteter• Vidareutveckling av kvarteret TäljstenenIT- enheten- uppdrag• Bredbandsstrategi• Öka konkurrensen för medborgarensbästa• Ge effektivt stöd för medarbetare ochverksamheter• Öka kommunens tillgänglighet förmedborgarna4

2013-05-17IT -enheten- utmaning• Stomnätutbyggnad för landsbygdensaccess mot Internet• It- anpassad efter verksamhetens behov• BYOD- bring your device (hårdvaror)• BYOX- bring your own device, software,application (mjukvaror, applikationer ochsäkerhetslösningarAdmin enheten- uppdragEnkelt - effektivt - medborgarvänligt• Förenkla och effektiviseraadministrationen ---- samordningsvinster• Kontaktcenter• Snabbare handläggning• Förbättrad service• Nyttja tekniken på nytt sätt5

2013-05-17Admin enheten- utmaning• Ny enhet som skapar gemensammaeffektiva rutiner• Nytt dokument- ochärendehanteringssystem från inhämtningtill arkivering (registrering, scanning,kontroll, bearbetning, beredning, beslut ... )• Systemintegration utan svaga länkarDriftkostnförändr och invest• Konf utrustat Centrum bio• Ärendehanteringssystem• Nytt serverrum• IT, bredband o plattor• VKL (extra)• Två val inkl utbildning• GA-salen och Borgmästaren100 kkr2501000312523615008006

2013-05-17Driftkostnförändr och invest• E-boksservice 75• Informationsdisk 100• Lärkan- gym Relax 645• Lärkan - träningshall 2 200MEDBORGARKONTORET7

m ~o~b~ Strategisk plan 2014-2016Omvärldsanalys• Ett växande Sala - fler invånare i kommunen• Reningsverkets kapacitet• Utökade driftområden• Klimatförändringar• Dag- och spillvattennät• Underhåll va-ledningar• EU:s ramdirektiv / Vattenmyndigheten• God status till år 2015o• Atgärdsprogram - 22 december 2012• 2013 - dagvattenplan med handlingsprogram,kapacitetsutredning• 2014 - vattenförsörjningsplan med handlingsprogram• 2015 - va-ledningstrategi2013-03-11Sala kommun - Tekniska kontoret

m ~l~b~ Strategisk plan 2014-2016Fokuserade mål• Kompensation för kostnadsökningar• Exploateringsbudget2013-04-09 Sala kommun - Tekniska kontoret... 1

~~~b~ Strategisk plan 2014-2016• Salbergaområdet• Drift-och underhållsansvaret• Vilken inriktning ska området ha?• Driftkostnadskonsekvenser 700 tkr per år• Tomma lokaler - stora renoveringsinsatser2013-04-09 Sala kommun - Tekniska kontoret

m~~b~ Strategisk plan 2014-2016Kostenheten• Prisutveckling• Investeringar i köken• Tillkommande kök• Vad är god kvalitet?• Flera rätter• Trevlig och l ugn milj ö• Närproducerade råvaror• Samverkan med verksamheterna2013-04-09 Sala kommun - Tekniska kontoret

m ~~b~ Strategisk plan 2014-2016Exploateringsverksamhet• Gata, parker och va• Investeringar och driftåtaganden, tkr?..• Ostra kvarteren• Norrmalm• Ängshagen• Hammarhagen• Stationsområde och resecentrum• Planskild korsning2013-04-09 Sala kommun - Tekniska kontoret

m ?a~b~ Strategisk plan 2014-2016Exploateringsverksamhet• Ringgatan• Etapp lb - EkebygatanjKålgårdsgatan• 22 000 tkr• Etapp 2 - EkebygatanjGruvvägen• 5 200 tkr• Etapp 3 - KålgårdsgatanjUppsalarondellen• ?? tkr.: 19 ___' ., '.--'=~> ",.',." i2013-04-09

m ~~b~ Strategisk plan 2014-2016Exploateringsverksamhet• Måns Ols - utveckling av området• 2015 infart och entreväg, etapp l, 1 400 tkr• 2016 väg och parkering, etapp 2,4 200 tkr• 2016 byggnader etapp 3,8 300 tkr• 2 O 16 strandpromenad + Engelska parken,etapp 4-5, 6 100 tkr• Stadsparken - under planperioden• Ge-vägar2013-04-09 Sala kommun - Tekniska kontoret

U ~o~b~ Strategisk plan 2014-2016Investeringar• Långforsen 5 000 tkr 2016• Olov Jons 5 000 tkr 2016• StensjönjStorljusen 2 000 tkr, 2015• HelgonmossenjGräskärret 1 000 tkr, 2015• MyggsjönjSkrivardammen 1 000 tkr, 20152013-04-09 Sala kommun - Tekniska kontoret

~ ~~b~ Strategisk plan 2014-2016Investeringar• Skalskydd på vattenverk• 500 tkr, 2015, 1 500 tkr, 2016• Huvudvattenledning Etapp 3-4• Knipkällan - Sala 4 000 tkr, 2016• Utökat verksamhetsområde, konsekvens avVA-plan, 10 000 tkr, 2016• Torra vattendammar, 1 000 tkr, 2015 och1 000 tkr, 20162013-04-09 Sala kommun - Tekniska kontoret

B ~~b~ Strategisk plan 2014-2016• Lokalbehovsprogram• Lasarettsområdet• Gårdar• Idrottshallen, SO 000 tkr, 2016• Lärkan, 12 750 tkr, 2014• Förskola, Ransta, 2016• Vallaskolan, 30 000 tkr, 2016• Skolor, ombyggnation• Kulturhus• Rivning av fastigheter, 1 500 tkr, 2014-2013-04-09 Sala kommun - Tekniska kontoret

B ~~b~ Strategisk plan 2014-2016Lokalbank• Hantering av friställda lokaler• Säga upp delar av hyreskontrakt• Fondering• Procentpåslag på hyran• Start, 20142013-04-09 Sal a kommun - Tekniska kontoret

Investeringsbilaga Strategisk plan 2014-2016 Tekniska nämnden201304-08 -BUDGET TBVERKSAMHET/PROJEKT 2013 20132014PLAN2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021110341 2341 33414ADMINISTRATION S:a 430 ODATORER 180KONTORSUTRUSTNING 100PLOTTER 150:180180100O:180 430 280 280 430 280 280180 180 180 180 180 180 180100 100 100 100 100 100 100O 150 O O 150 O O112361236153613KARTlMÄTVERKSAMHET 5 :a 125 OGIS 125MÄTINSTRUMENTODIGITALT ORTOFOTOO200125O75450 125 125 200 450 125 200125 125 125 125 125 125 125325 O O O 325 O 75O O O 75 O O O11737023703370437133716371937213722372337243726372737283729373137323733374337563757LOKALPROGRAM S:a 93300 19813SERVICEBYGGNAD STADSPARKEN 5000MEDBORGARKONTOR 400SKOLGARDAR/gårdar 2000LAs OCH LARM 500STORKÖKSUTRUSTNING 500BYTE VENTILA TION ÖSBY GYMN 2000PROJEKTERING RANSTASKOLA OCH FÖRSKOLA 500UPPRUSTNING HALlSJÖBAOET 200PROJEKTERING VARMsATRA SKOLA 500QMBYGGNATION SILVERJYCKENS HUNDDAGIS GÄRDESTA 3672SALBERGA OMR UTANFÖR MUR VA-LEDNINGAR 800KSK lOKALANPASSNING PROJIUTREON 395MINDRE JUST AV LOKALERSAKERHETSATG (FÖRSÄKRINGSKRAV) 325TILLAGNINGSKÖK OSBY 10000TILLGÄNGlIGHETSANPASSNINGAR 1500ÄlDRE BOENDE 70000 8996lÄRKANS BAD RENOVERING 500TllLAGN- o MOTT AGN KÖK 5000FÖRRADSSKJUL FABRIKSGATAN 325VALLASKOLAN OMBYGGN , ETAPP 2IDROTTSHALLEN ETAPP 2RIVNING AV FASTIGHETERFASTIGHETER MED KULTURHISTORISKT VARDEUTVECKLING MAN Ol SOMRADET ETAPP 3, BYGGNADERLARKANS SPORTFÄLT OMKLÄDNINGSRUMOmbyggnation av Portvaktsgatan 1 (Porten)Nytt vård- och omsorgsboende 40 platserNytt gruppboende 5-6 lägenheterKöp av gruppboende SolgatanOm- och tillbyggnad Ransla förskolaOmbyggnalion av EkebyskolanQmbyggnation av KungsängsskolanTaljstenen385502000500200015001000150015000?1500800127501?1???10300 102600 9300 9300 9300 9300 93002000 2000 2000 2000 2000 2000 2000500 500 500 500 500 500 500500 500 500 500 500 500 50010001500 1500 1500 1500 1500 1500 15001000 1000 1000 1000 1000 1000 10001500 1500 1500 1500 1500 1500 150035000500001500 1500 1500 1 SOO 1500 1 SOO 1500800 800 800 800 800 800 800?????83001142111111161117~118~134~135:1381141t142i143,147,151KOMMUNALA GATOR OCH VÄGAR S:a 2150 8657PRQJ INVESTERINGSPROGRAM 300 155NORRBYGATAN • DELEN HYTIGATAN·L.ANGGATAN 2500TRAFIKPLAN CENTRUMFORSTÄRKN HUVUDVÄGNÄTET 450OMRADEN AKTUELLA F PLANLÄ 204 1OFORUTSEDDA UTVIDGNINGAR 300 300ORIONG, GATA-tGC AVEN UTBYGGD DEL 234FÄRDIGST S.ESPLANADEN RINGGAT·POLH.GAT 700TRAFIKSÄKERH.HOJ ATGÄRDER 300 27LÄNGGATAN. O KVARTEREN 2500PARKERINGSPLATS VID LEKPARKEN/STADSPARKEN 800FÄRDIGST AV GATOR V NYETA 100 100NORMALA ARLlGA PROJEKTATGÄRDER UTIFRAN BULLERKARTLAGGNINGÄNGSHAGEN CIRKULATIONSPLATS VINTERGATANRINGGATAN ETAPP 1 BRINGGATAN ETAPP 2145030045030030010030650 17000 9200 8200 7700 noo 7700500 500 500 500 500 500 500450 450 450 450 450 450 450300300 650 650 650 650 650 650100 100 100 100 100 100 1006000 6000 6000 6000 6000 6000 6000500 500 500 500 O O O2200026005200

Investeringsbilaga Strategisk plan 2014·2016 Tekniska nämnden2013-04.08BUDGET TBVERKSAMHET/PROJEKT 2013 2013SöRSKOGSTIPPEN ETAPP 1STRAK FOR GANG- OCH CYKELVÄGRinggatan etapp 3Östra kvarterens exploatering.Ängshagen fjärde kvadrantenlkvarteretÄngshagen körsbarsallenFridhem, ny detaljplanStadsparkenStationsområde rsescentrum· kommunens ansvarKonsekvenser ay åtgärdsval resecentrum mm1014???PLAN1015 2016 2017 2018 2019 2020 2021500l 000 1000??????1513313331533163317331933223325332633333335PARKVERKSAMHET S:a 1500 355S.ESPL COLLlNlPOLHEM NY ALU; 400TRADERSÄTI Allt:ER I STADEN 100DALHEMSLEDEN, SKYODSPLANT 100ÄNGSHAGEN TRAD LANGS ENKÖPINGSVÄGENlEKPL RENOV SÄKERH NYTT MTR 300ÄNGSH TRAD- O SKYDDSPLANT 24VASAG STRAK/ARUM UUSlSITTPL 400LJUSsATT PARKll EKPUBROARJGC-TUNNLAR 200SllVERMYNTSGAT PLANTER TRADRAD GG-VÄGS.PARK KIOSK- O SERVER UTRED, ENL VEP 331UTVECKLING MANS OLSOMRADET ETAPP 1UTVECKLING MANS OLSOMRADET ETAPP 2UTVECKLING MANS OLSOMRADET ETAPP 4-5UPPSALAVAGEN TRÄDRAD MOT FRIDHEMUPPSALAVAGEN TRÄDRAD MOT FRIDHEM 2KRINGYTOR VASTERASLEDfDALHEMSLEO RONDELLERUPPRUSTNING OCH GESTAL TNING AV PARKOMRADENANGSHAGEN LODJURET PARKJlEKPLÄNGSHAGEN 4:E KVADRANTEN PARK/LEKANGSH NORRSKENSGAT PARK/NATURlTR.Ä.OÄNGSH ORIONGATAN ETAPP 2, PARK/NATURVÄSTERAsLEO CRlKPLATSENS KRINGYTORStadsparken grönytaJaklivitetsytaJutbyggnad lekplatsÖstra kvarteren exploateringStationsområde Sala resecentrum kommunens ansvarStrandvägen4 050200150250300550200300450175600550325???2950 U 450 1200 l 200 1 200 1200 1 200200 200 200 200 200 200 200300 300 300 300 300 300 300200 200 200 200 200 200 2001400350O O O O O42006 100O O O O O500 500 500 500 500 500 500?450500,Angshagen körsbärsallen152365136523653365436553656365736563659GRUVANS VATIENSYSTEM S:a 800 3736TRUMMA SILVKÖPARENfOLOV JONS 1997RENOV SLUSS JAKOB MATTS K 697SAKERHETSVAG STORLJUSEN 774RENOV DAMM MYGGSJfSKIVARDAMMEN 100RENOV DAMM STENSJÖNlSTORLJ 100RENOV DAMM HElGONMOSSEN-GRÄSKÄRRET 100PROJ/ARBHANOL TRUMMA SIL VK/OLOV JONS266PROJ/ARBHANOUBYGGNATION LANGFORSEN1~ 5OPROJfARBHANOUBYGGNATIDN OLOV JONS 2501001001001002502504000 10 DOO O O O O O10002000100050005000TOTALT VA·VERKSAMHETEN 19650 98281515031500 35300 19300 19 300 14 300 9300 93005413252VATTENFÖRSÖRJNING S:a O 466W, ATG IN VATIENSKYOOSOM 466W Skalskydd på vattenverkW Överbyggnad lucka till låg reservoarerW Löpande investeringar för vattenverkW Renovering av lufttankarO100 2700 1000 1000 1000 1000 1000SOO 1 5002001 000 1 000 1000 1 000 1 000 1000200542VA·LEDNINGAR S:a 14350 3447H5IJ29500 27300 17300 17 300 12 300 7 300 7300

321 1322132223223322432283261Investeringsbilaga Strategisk plan 2014·2016 Tekniska nämnden2013-04-08BUDGET TB PlANVERKSAMHET/PROJEKT 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021PROJ INV.PROGRAM VA 300 71 300SERVISER 300 300 300 JOO 300 300 300 300 300OMRAo AKTUELLA F PLANLÅGG 1500 1 179 4600 2000 2 000 2000 2000 2000 2000 2000OFÖRUTSEDDA UTVIDGNINGAR 500 500 500 500 500 500 500 500 500LN. OMl TS-LEDNING KUMLA-SALA 2500 901UTBYGGN DAGVATIENlEDNING 250 250 500 SOO 500 500 500 500 500SAMUNGSKTO VA·SANERING 3500 1 296 3500 3500 4000 4000 4 000 4 000 4000 4000LN.OMLAGGN TS·LEDNINGAR 5000 5000 5000 5000 5000LN. H-lEDN KNIPKÄLL·SALA ETAPP 2 5500LN,H-LEDN KNIPKÄLL·SALA ETAPP 3-4 6500 4000TRYCKAVLOPP HEOAKER-VÄSTERFÄRNEBOUTÖKAT VERKSAMHETSQMRADE KONSEKVENS AV VA-PLAN 10000 10000 5000 5000TORRA VATIENDAMMAR UTJÄMNINGSMAGASIN MM 1000 1000LN OML TS·ETAPP 2/ V-ETAPP 1 & 2 KUMLA-SALA 200 ?ÖStra kvarteren exploatering ?Fridhem, ändrad detaljplan ?Fridhem, dagvatten ?553323132323234323532413242324332443245RENINGSVERK S :. 5300 5915 5700 , 300 5300 1000 , 000 , 000 1000 1000ARV SALA NY TVÄTTPRESS 400ARV SALA NYA INLOPPSPUMPAR 400APU VAD OMBYGGNAD TILL TORRUPPST. PUMPAR 600ARV SALA MIXER JKL-DOS RENGV.LtNJSOARV SALA BYTE ÖVERVAKNINGSYS 5000 4515 3000ARV SALA KEDJESKRAPA SLUTSED 250 250ARV SALA BETONGSAGNING SLUTSEDIMENTER1NG 200ARV SALA BYTE CENTRIFUG 1000ARV SALA OMBYGGNAD VENTILATION PERS. BYGGARV SALA UTLDPPSRANNOR I REGN. BASSÄNG 500ARV HEOAKER NYTT FILTER 850ARV SALA GARAGE 800APU VARMSÄTRA 400ARV SALA NY MOn AGNINGSSTATION 100ARV SALA UTBYGGNAD PERSONALBYGGNAD 1000ARV SALA NY SLAMMOTIAGNING FÖR AWAn NAT SLAM 200 3 000ARV LÖPANDE INVESTERING FOR RENINGSVERKEN 1000 1 000 1000 1 000 1000 10008253421343834483451TEKNISK SERVICE/CENTRALFÖRRAD S:a 2350 100 4215 5100 8610 5670 7270 4120 3250 200FÖRRADStNVENT ARIER 150 100 150 150 150 150 150 150 150 150PERSONBILAR 2700 2700 6210 4 530 5500 3350 1650 ?MASKINER 2000 1325 2200 2200 940 1570 570 1400 ?VERKSTADSINVfARBETSREDSK 50 40 50 50 50 50 50 50 50UTRUSTNING FELSÖKNING O AVLASNING AV FORDON 150Summa totalt tekniska förvaltningen 120 305 42489 &of 695 85230 186 515 45075 45750 37 500 31 155 28 180Summa exkl lokal program 27005 22676 26145 14930 83915 35775 36450 28200 21 855 18880

2013-05-17KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGPlaneringsberedning 2013-04-09Samhällsbyggnadskontoret- behov 2014-2016KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGPågående utvecklingsarbeteSamhälfsbyggnadskontoret har som mål att tillhandahålla en enkel, effektiv och medborgarvänlighandläggning inom områdena planering, utveckling, bygg och miljö.Samhällsbyggnadskontoret skall bidra till ett bra töretagsklimat.• Medborgarvänlig: Samsyn och likabehandling av typärenden, t ex bygglov, livsmedel, mm.• Medborgarvänlig: Utbildning konsultativt förhållningssätt i höst för dem som inte redan gått.• Tillgänglighet: Servicetelefon.• Tillgänglighet: Bemanning i Heby l ggr/v miljö, 199r/v bygg• Tillgänglighet: Bygglovkvällar i Sala och Heby.• Tillgänglighet: Hemsidan, e-tjänster utvecklas.• Företagskontakter: FtgC-bussresa med studiebesök i Trosa.• Företagskontakter: Träffpunkt Sala (blev tyvärr inställt).• Företagskontakter: Planeringssamordning mellan KSF och Ftgc.1

2013-05-17KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGOmvärldsanalysUnder de senaste åren är det flera lagstiftningar som förändrats.• Den "nya" Plan- och bygglagen som trädde i kraft 2 maj 2011 innebär bl a nya och meromfattande administrativa rutiner för handläggning av bygglov.Konstaterande: Prioriteringar på inkommande ärenden - drabbar bl a tillsynsarbetet.• Byggherrars önskemål awiker ofta från äldre gällande och demokratiskt beslutade planer vilketmedför att handläggningstiden för bygg lov förlängs.Konstaterande: Detaljplaner behöver ses över - förlänger bygglovhanteringen.• Miljöskyddsarbetet hinner inte med vissa uppgifter.Konstaterande: Prioriteringar på verksamheter med årsavgift - drabbar bl a inspektion avmindre verksamheter, förorenad mark och kemikaliekontroll.• livsmedelslagstiftningen har förändrats kraftigt. Implementeringen av den nya EUlagstiftningenpågår.""SALA~KOMMUNKOMMUNSTYRELSENS FÖRVA LTNINGHandläggare planering/utvecklingBehov: 1 planeringsarkitektjkonsult för arbete med översiktsplan och detaljplaner.• Många gamla detaljplaner upplevs inaktuella och behöver ses över och utifrån dagensönskemål om byggrätter. Bygglovhandläggningen tar längre tid när ansökan strider mot gällandedetaljplan.• Konsultupphandling är i slutfasen och kommer att ge möjligheter till externa planarkitekter.2

2013-05-17~SALA~KOMMUNKOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGHandläggare byggBehov: 1 handläggare för arbete i Sala och Heby med bygglav och tillsyn av olovligt byggande,enkelt avhjälpta hinder och energideklarationer. (Kostnadsfördelningen mellan kommunernabestäms på ägarmöte.)• Ökade krav (mera omfattande administrativa uppgifter och mer beslut) enligt "nya" plan ochbygglagen.• Fastlagda handläggningstider, en bekräftelse på ansökan, krav på delgivning av beslut,startbesked, krav på byggplatsbesök och slutsamråd är nya inslag j ärendehanteringen.• Kraven på undanröjande av "enkelt avhjälpta hinder", Samhällsbyggnadsutskottet är denmyndighet som skall ställa krav på åtgärder vidtas och förväntas lägga stora tillsynsresurser pådetta.• Även energideklarationer för nya och befintliga byggnader är ett område därSamhällsbyggnadsutskottet förväntas bedriva tillsyn för att se till att besiktningar utförs enligtbestämmelserna.KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGHandläggare miljöBehov: 1,8 miljöinspektörer för arbete i Sala och Heby enligt behovsutredning. Resursernabehövs för att utföra kommunens tillsynsuppgifter enligt miljöbalken. (Kostnadsfördelningenmellan kommunerna bestäms på ägarmöte.)• Miljöskyddsarbetet hinner inte med vissa uppgifter. Prioriteringar på verksamheter medårsavgift - drabbar bl a inspektion av mindre verksamheter, förorenad mark ochkemikaliekontrol'.3

2013-05-17KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTN INGBostadsanpassningsbidragBehov: 0,5 mkr för bostadsanpassningsbidrag.Anpassning till ekonomiskt utfall senaste åren:·2012 budget 3,0 mkr utfall 3,9 mkr·2011 budget 2,5 mkr utfall 3,9 mkr·2010 budget 2,5 mkr utfall 4,3 mkrKOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGExploateringsverksamhetInköp av mark årligen 500 tkr men svårbedömt2014500 tkr?2015 7000 tkr gruppbostad Solgatan2016 500 tkr ?4

2013-05-17KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGSammanfattning·500 tkr 1,0 tjänst planering och utveckling·500 tkr 1,0 tjänst bygglovjtlllsyn (Sala+Heby, ska fördelas mellan kommunerna)·900 tkr 1,8 tjänst miljöskydd (Sala+Heby, ska fördelas mellan kommunerna)·500 tkr bostadsanpassningsbidrag·500 tkr årligen för inköp av mark- finns undantag då det vissa år kan krävasbetydligt mer. Beror på förhandlingar.KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGSLUT5

1.1DEN LOKALA KRAFTENBUDGETBEREDNINGSHE-KONCERNEN2013-04-09PRESENTATION• Bakgrund• Planering 2014-• Övrigt

.. ,SHEs AFFARSIDEAtt vara en långsiktig modem hållbarenergikoncern inom i huvudsakSala och Heby kommuner.VI HAR VISIONERELELNÄTAtt all el som ftlrsllljs skall produceras på ett håUbartslit! och så mycket som möjligt genom en lokalproduktion, gärna i breda samarbeten.All el vi sllljer Idag lir IlIrnybar: vatten, blobrlnsleoch sol.Erbjuda elnllttjllnst tiD alla busbåU inom Sala ochH.by kommuner.Mer tjllnster över e1nlltet.Inlllrt effektIalt •.2

VI HAR VISIONERVÄRME- Alla hushåll i Sala och Heby konununer skallerbjudas ett uppvllrmningsalternativ som inte lirbaserat på el eller fossila brtlnslen.- Bidraga till att elproduktionen i Sala ocb Heby ökar 3gAnger och att elanvändningen fbr elvllrme halveras.Har ett 40-181 vArmeverk.Att hitta bränslen lokalt som lir hållbara och som inte isamtid uppfattas som bränsle. Vidare att tillse att derestprodukter som uppstår vid förbränning uppfattasoch hanteras som resurser.Alla brln.len Ar förnybara. Många tester pågAr ex.hampa och hästgödsel.VI HAR VISIONEREN ERGI _Att ingen medborgare, hushåll eller tllretag skallEFFEKTIVISERING använda mer energi än vad vederbörande har nytta av.Detta skall ske på tider som tar hänsyn till nllr andrahar sin användning.3

DET FINNS FÖLJANDE VIKTIGA••fl_PLANERINGSFORUTSATTNINGAR• Elcertifikat erhålls t.o.m 2014• Energieffektivisering ger minskad fiirbrukning per capita• KlimatpåverkanpA VILKET SÄTT BLIRKLIMATETPAvERKAT?SMHI har gjort en unik analys för utvecklingenav klimat under 90 år i Uppsala Län.4

RESULTAT, ...1961·1990 o;;, 90;)r -;" . , ' ";'Arsmede!temjlcratur 5°C 9"CArsmede!nederbörd 585 rrun 700 mm (+20"'")Anta! dagar med snö ' Drygi 100 Ca .20Varmeböljor Idag ett tltal dagar i rad 10·14 dagar samman·över 2D"Chltngande inte ovsnligiHavsvatten ståIidctÖkar ca~8cmSHEs BEOÖMININGAR:• Mera oväder, d.v.s. extrema väder• Mindre försäljning, men med stora variationer• Klimatpåverkan sker gradvis5

SHEs HANDLINGSPLAN1. Ekonomin måste vara stabil och i enlighetmed "en ekonomisk analys och plan förframtida resultatutveckling."2. Hitta vägar som gör att de nyaförutsättningarna går att omvandla till lokalastyrkor.SHEs HANDLINGSPLAN3. HEBY 2030 och Sala kommuns klimatstrategiär viktiga.3. Energibolagets nya roll blir:- Att på kommunbasis ba en sammanhållande roll i energi·miljö- och klirnatarbetet- Att llilja upp resultat- Att kommunicera resultat6

RESULTAT planen-c('ISF.Kj 2012 : 2013 ' 2014 2015 : 20161 2017 '. ,' )06,5 )00,6 295,9 -°286,4 ~83j . 280,7Resultat efter 12,2 12,9 13,1 10,4 10) 10)finansiella posterUtfll.ll 12,4(0,5)VAD ÄR DEN FAKTISKA PLANEN• Lokal fOmybar energiproduktion• Bidra till energieffektivisering• Energilagring - dygns-säsongslagring- näten7

HUR SKALL/BÖR DET GA TILL?Den lokala förnybara produktionen- Hitta samarbeten med kunder och lokala aktörerLeverantör - KundKund - Leverantör- Solel (värme) är oerhört viktigtDET ÄR TRE DELAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR DETSTORA ELGENOMBROTTET FÖR LOKAL SOL• PrisetAnläggning 1 2 255Anläggning 2 2 210Anläggning 3 800Anläggning 4 50047 4800077,5 2850036 2220038 13 100... ,. ~ .'::,~~~:f?rS,l1p~~,(S!iiw"k~:)" ",I '\. ,," .;'L""r.~" .. ~""

VAD GÖRS?• Hittills har det lokalt producerats ca 420000 kWhoch det ökar!• Det finns bidrag.• Nettodebitering - dubbel elskattebefrielse?• HESAB i samarbete med lokala installatörer säljersolelanläggningar• Solelföreningen planerar två nya anläggningar(Heby och Morgongåva)SOLEN HAR POTENTIAL• Spritt ägande - möjliggÖl'investeringarochfinansieringar• Finns oändligt• Ingen miljöpåverkan• Är gratis?• Omställning av fordonsparker9

VI TITTAR PÄ ANDRAMÖJLIGHETER• Spillvärme• Restprodukter - biogas• Nya grödor - bränsle• Snabbväxande skogENERGIEFFEKTIVSERING• Egna anläggningar - Anställt en "nygammal" person• Energikartläggningar i samarbete med entreprenör• Utbildning - Vett & Watt- Frarntidskraften- Miljökampen• Incitament - Inga fasta delar i energitaxan- Effekttaxa- Rörliga transparanta priser- takmöj lighet10

EN FRAMTIDSBILD - VISION• All energi produceras lokalt - även till fordonsbränsle.• Energianvändningen minskar.• Det flnns många lokala energirelaterade jobb lokalt.• Landsbygden är en framgångsfaktor.• Kunden är egenproducent i stor grad.DET VILL SÄGA EN MYCKET UUS BILDVAD BLIR SHEs ROLL?• Blir nätverksbyggare• Driva de stora strukturerna i nät - el ochfjärrvärme• Ser till att alla har energi - balansansvaretIl

NUTID• Resultatet för jan- feb och sannolika första kvartalet iår är bättre än budgeterat.• Satsar mycket på ledarskapsutbildning• Kvalitetssäkringar• Låg nivå i investeringar• Elpriserna låga men i ökande?I 2013Jan 36;1Fob 33,5Mars ~7,121112 21111 201033,7 62,2 67,144,8 56,7 93,125,7 · 56,2 57,4ÖVRIGT• SHE 40 AR• SHEeDAGENfirande officiellt på världsmiljödagen5 juniHeby folkets park i september12

2013-05-17Välkomna tillBudgetberedning 9 april 2013SALA SILVERGRUVA•Iilllllili:i ___________ ------____ ------~SIW(~GAUVARevisorns oro för långsiktigheten iSalaSilvergruvas ekonomi?- Hur ser det egna kapitalet ut?2013 lösning och långsiktig lösning, för att säkerställa företagetsekonomi?- Fastighetsutredningen?l

2013-05-17Vart vill ägarna ta Sala Silvergruva?Vilka långsiktiga styrinstrument och viktigastrukturfrågorfinns det idag och hur ser de ut?Strategisk plan för kommunen = 1,Smkr/årFastighetsutredning och bolagsstrukturVilket är vårt uppdrag?Styrelsens uppdrag är enligt bolagsordningen att;" äga, förvalta och utveckla fastighetenoch gruvan över och under j ordVidare att bedriva gruvturism ochansvaraför kultur- och naturvårdförhela området/~~lillIIIiIi - i-----------------'~VI' G~ I.v ...""2

2013-05-17Dagens Ägardirektiv;Inga uttalade vinstkrav!Minskat bidragberoende!Budgetdirektivenför 2010-13;Samma som förut, inga stora förlindringar, IngainvesteringarnIIväxt !Resultatförblittring = minskade bidrag2OJ3; 7% bes6kstillväxt, 8% intäktsökning o 200kkrresultatförbättring, 2,0 mkr i bidrag => O resultatResultat;Konkurrenskraft stark idag! Imorgon?Stora investeringsbehov;a&...'att Fastighetsunderhåll1iirnli : iSIl,;[RG ~L-V"-------------------------'Resultatutveckling 2005 - 20122005 2006 2007 2008 2009 2010 20112012Bokslut~~" 6809 8187 85

2013-05-17Budget 2013l3 025 kkr intäkter och kostnader med 2,0 mkr i kommunala bidragÖkat antal besökare 7% till 37 450 och ökad snittnota till 291 kr (netto ca+650kkr ~ 8%)Tillväxt säkrad med 100 aOOkr i extra marknadsfbringsbudgetKvalitetssäkring genom omorganisation och personalIOrstärkning på drift,Werdshus och visning (netto - 65kkr)Löneökning 2,2% 135kkrBibehållen tillgänglighet, öppet året runt, stängt 4v i januariSilvergruvans dagar kvar med resultatförbättring på ca 50 OOOkrInvestering i nytt bokningssystem - I OOkkr effektiviserar + 75kkrInvestering låghöjdsbana för barn, ramper till sten bod, nya stolpar,miljösanering Lillgruvan summa ca 50kkrSammanfattning 2012- Rekordår! Bättre och rält riktning men fortfarande minus, Bratillväxt, minskat bidragsberoende- Starkt varumärke! Brett och attraktivt produktutbud,marknadsmässigt prissatt, stor tillgänglighet, utveckladepaketlösningar- Engagerad och kompetent personal: Vi vill och vi kan!Potential försenas av-Förbrukat eget kapital ~ svårt fmansiera investeringar ~ IOrsämradkonkurrenskraft på sikt- Kulturarv kostar att driva! Inga strukturella förändringar ~ eftersattunderhåll ~ kostnader skjuts framåt......IilUlIili- i- Minimal marknadslOringsbudget 350kkr.:. Behov ca 3 OOOkkr/ år,~ ---------------------------------~'---~YlV!~~W"4

2013-05-17Förslag på ny VisionSala Silvergruva -Sveriges SilvercentrumHistoria och nutid med action.........lillIIIiIi : i _________------____-------'~ .w~G~U\f~Hur ser visionen ut konkret?5

2013-05-17Besökare2008 -2009 -2010 -2011 -2012 -2006 -2007 -24988 besök26343 besök30 164 betalda besök28 200 betalda besök29 147 betalda besök35 784 betalda besök35 681 betalda besök8-10% international guestsDagens VisionEn levande upplevelse i historien -värd en resa........rillllrili : i\.It V f ~G~ ".-----------------'7

2013-05- 17Fastighetsutredning - BolagsstrukturGrundfrågor som bör besvaras;Vem skall förvalta och Vem skall äga?Ett turistbolag? Ägandeform?Ett kommunalt fastighetsbolag? Eller dotterbolagtill turismbolaget?Museum- utställning o föremål?Byggnadsminnesförklaring påverkan?Lokalen?Koncemupplägg med Sala Bostäder och ev SheStatligt ansvar? SFV? LandstingfLänsmuseum?Byggnadsminnesförklaring19 maj remissperiod- Restriktioner och bidrag (överantikvariskakostnader)- Underhållsplan byggnader - Finansiering- Markvårdsplan - finansiering" Kulturhistoriska värden får inte minska!"Uppdämt behov av underhållsinsatserHögre löpande uh-insatser...... Vill vi? Kan vi förbinda oss till detta?Iilllllili::i _____________ ----------____ ----~'---''II L ~I·G~~V ..8

2013-05-17BudgetberedningSala kommun 2013-04-081

2013-05-17Budget 2013Tkr 2013 2012NettoomsättningHyresintäkter 178460 175210Övriga intäkter 700 900Summa nettoomsättning 179160 176110FastighetskostnaderDriftkostnader -109801 -104862UnderhållskostnaderLägenhetsu nderhå II -15 100 -14000Övrigt underhåll -11 725 -10975Fastighetsskatt -3820 -4631Planerade avskrivningar -14161 -14050Summa fastighetskostnader -154607 -148518Rörelseresultat 24553 27592Budget 2013TkrRörelseresultat2013 201224553 27592Finansiella intäkter och kostnaderRänte intäkterRäntekostnader338 375-22 119 -26 398Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 2772 1569Arets resultat 2772 l 5692

2013-05-17Finansiering2013• Lånestock totalt 2013-01-01 ca 584 Mkr• Omsättning av lån 2013 ca 123 Mkr2014• Lånestock totalt 2014-01-01 ca 580 Mkr• Prognos borgensavgift 2014 ca 2,25 Mkr• Omsättningar av lån 2014 ca 52 Mkr• Efter 2014 har vi 100% kommunal borgenInvesteringar2013Bredbandsinstallation ca 12 MkrStamrenovering Åkra 15- 20 Mkr (oklart om hur det skall redovisas)2014Stamrenovering Åkra 15-20 Mkr (oklart om hur det skall redovisas)Kaplanen ca 10 MkrPlanen är att klara detta utan att utöka lånen.3

2013-05-17Utdelning/AvkastningUtdelning enligt lag = statslåneräntan + 1% på insatt kapital vilketger ca 200 till 250 tkr / årAvkastning - enligt lag - står kvar i företaget om den överstigerovanstående. Föreslaget avkastningskrav i ägardirektiven 5%direktavkastning (justerat till normalt underhåll. (Uppfyllt 2012)Nyckeltal - SoliditetSoliditet - visar hur stor del av tillgångarna som är finansierad e med eget kapital (ej skulder)3,8 8,2• I, I,I.,.,,,>OMålet i ägardirektivet är 10% år 20204

2013-05-17~SaIoho...u60r.. r..tNyckeltal - SkuldsättningsgradSkuldsättningsgrad - visar Totala skulder / Eget kapitalEget Kapital-- 496~ illH II14,002006 2001 200B 200!1 2010 2011 20UI",0010.00 I8,00 ISkuldsättni ngsgrad"" 1~ I'"Totala skulderI"- I~ ."1" ~, l .~S8fi 615,2 nD.~ 523,72006 2007 2008 2009 2010 1011 2012'.00'.00'00 II2006 2007 2008 200'1 lOlO 2011 2012~ DriftorganisationenSobboo.,",rM ålsättningFörändrad organisation för att möta upp kraven från våra hyresgästerÖkade kostnaderStädning läggs på entreprenad med start hösten 2013• Ny teknik och nya systemMöts avÖkad uthyrning av "lokaler" (utrymmen som källare, tak mm)Fortsatt sänkta lånekostnaderBättre utnyttjande av resurserEffektivare kontroll av entreprenörer5

2013-05-17Nyproduktion• Undersökningar av lämpliga områden pågår• Samverkan sker med kommunen• Planering för start tidigast 2015Frågor?Bernard NigIisBerna rd ,n iglis@salabostader.se0224-858146

2013-05-177

R' sALA~KOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTTETSammanträdesdatum2013-05-2121 (25)§ 156Strategisk Plan 2014-2016- uppdrag till styrelse och nämnderD nrYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutaratt uppdra till kommunstyrelsens förvaltning att ta fram förslag till hur SlFAB ochlokalförvaltarna kan sammanslås i ett kommunalt fastighetsbolag från och med2014-01-01,att uppdra till kommunstyrelsens förvaltning att tillsammans med förvaltningar,nämnder, pensionärsorganisationer, politiska partier med flera ta fram en äldreplanför perioden 2015-2021 under 2014,att uppdra till kommunstyrelsens förvaltning att arbeta vidare med bildnings- ochlärandenämndens förslag om skolans framtida organisation och behov av lokaler iSala kommun och ta fram uppgifter om konsekvenser och kostnader. Beslut i frågantidig höst 2013, samtatt uppdra till kommunstyrelsens förvaltning att avseende säker ge-väg till SORFskyndsamt ta fram fakta och förslag kring väghållare, markansvar samt kostnaderför investering och underhåll av saknad ge- sträcka.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutaratt uppdra till kommunstyrelsens förvaltning att ta fram förslag till hur SlFAB ochlokalförvaltarna kan sammanslås i ett kommunalt fastighetsbolag från och med2014-01-01,att uppdra till kommunstyrelsens förvaltning att tillsammans med förvaltningar,nämnder, pensionärsorganisationer, politiska partier med flera ta fram en äldreplanför perioden 2015-2021 under 2014,att uppdra till kommunstyrelsens förvaltning att arbeta vidare med bildnings- ochlärandenämndens förslag om skolans framtida organisation och behov av lokaler iSala kommun och ta fram uppgifter om konsekvenser och kostnader. Beslut i frågantidig höst 2013, samtatt uppdra till kommunstyrelsens förvaltning att avseende säker ge-väg till SORFskyndsamt ta fram fakta och förslag kring väghållare, markansvar samt kostnaderför investering och underhåll av saknad ge- sträcka.UtdragkommunstyrelsenJusterandes signUtdragsbestyrkande

iflsALAW;;1l KOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLLEDNINGSUTSKOTTETSammanträdesdatum2013-05-289 (11)§ 166Bredband på landsbygdenDnr 2013/90INLEDNINGskrivelser har inkommit från SalaN et AB och Liden Data Gruppen samt salabostäderAB avseende pågående bredbandsutbyggnad på landsbygden i Sala.BeredningBilaga KS 2013/156/1, skrivelserHandling inkommer,Bilaga KS 2013/156/2, skrivelse till kommunstyrelsen från SalaN et AB och LidenData GruppenPeter Tejne informerar.YrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet beslutaratt hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen för beslut, samtatt i övrigt lägga informationen till handlingarna.BESLUTLedningsutskottet beslutaratt hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen för beslut, samtatt i övrigt lägga informationen till handlingarna.UtdragkommunstyrelsenJusterandes signUtdragsbestyrkande

Sofia NilssonBilaga KS 2013/156/1Från:Glenn AnderssonSkickat: den 21 maj 2013 16:24Till:Sofia NilssonÄmne:Fwd: Med anledning av hur Sala Kommun agerar i bredbandsfrågan och hur pågåendeupphandlingar hanteras känner vi oss tvingade alt skriva delta brev till Kommunstyrelsen iSala.Bifogade filer:Till_Sala_Kommun_ang_Bredband.pdf; ATT00001.htm; SalaNet-10arsplan.pdf;ATT00002.htm; Bredbandsguiden - en handbok för kommuner.pdf; ATT00003.htmDiarieföras.VänligenGlenn AnderssonSALA KOMMUN . .Kommunstyrelsens förvaltmngInk. 2013 -05- 2 1Skickat från min iPadVidarebefordrat brev:Från: "erik kempff' Till: "Per-Olov Rapp" , "Ulrika Spårebo", "Glenn Andersson" ,"manda lindblad@hotmail.com" ,"gunneLsoderstrom@comhem.se" ,"fahrman.lidstrom.monica@telia.com" , "CaroiaGunnarsson" , "christer.eriksson@centerpartiet.se", "petermolin@yahoo.se" ,"mpbj@brevet.nu" , "lars.alderfors@folkpartiet.se", "perjansl18@hotmail.com" ,"hanna@salasbasta.se" , "marcus@salasbasta.se"Ämne: Fwd: Med anledning av hur Sala Kommun agerar i bredbandsfrågan och hurpågående upphandlingar hanteras känner vi oss tvingade att skriva detta brev tillKommunstyrelsen i Sala.Vidarebefordrat brev:Från: erik kempff

Tack på förhandSalaNet AB, Erik Kempff2

Sala 2013-05-20Till:Från:Kommunstyrelsen i Sala KommunSalaNet AB / / Liden Data GruppenAngående bred band i Sala kommun.Med anledning av hur Sala Kommun agerar i bredbandsfrågan och hur pågående upphandlingarhanteras känner vi oss tvingade att skriva detta brev tiff Kommunstyrelsen i Sala Kommun.Vänligen läs igenom detta brev, då vi anser att Sala Kommun kan komma att bryta mot bia EUskonkurrensregler genom att äga och bygga fibernät i amråden där marknaden redan bygger ellerplanerar att bygga. Vi anser även att Salabostäder i sin tjänstekoncessionsförjrågan angåendekommunikationsoperatör har lagt in en dold upphandling av förvaltningsnät som stänger uteden lokala nätägaren vilket i sin tur styr valet av leverantör. Vi uppmanar härmed Kommunen tiffatt genomföra en normal upphandling (LOU) av förvaltningsnätet.liden Data GruppenLiden Data Gruppen är en privatägd företagsgrupp som bildades 1982, bygger och driver fibernätsedan 1997. Företagsgruppen äger fibernät i lokala nätbolag i följande kommuner: Enköping, Sala,Heby, Håbo, Knivsta och Tierp. Kontorfinns i Enköping, Sala, Bålsta.Liden Data Gruppen bygger finmaskiga fibernät både i tätort och på landsbygden till lågaanslutningspriser och konkurrenskraftiga abonnemangspriser. Utbyggnaden sker vanligtvis heltkommersiellt. Vi anser att det är lika lätt / svårt att bygga fiber kommersiellt på landet som i staden.Kanske till och med lättare på landsbygden då efterfrågan på fiber är högre där. I tätort ärsnittavstånden mellan husen mindre, men produktionskostnaden större (asfalt). På landet äravståndet större, men det uppvägs av att produktionskostnaden är lägre (åkermark).Det som behövs för att lyckas med en utbyggnad är: A) Att kunder vill ansluta sig, dvs vill köpa enanslutning. B) Att markägarna ger tillstånd för ledning i mark. Uppfylls A och B kan en utbyggnad ske.I vissa fall kan utbyggnad på landsbygden kräva en förhöjd anslutningsavgift, en viss egenarbetsinsats (gräver man själv tillhandahåller vi material utan extra tillkommande kostnad) och somsista utväg någon form av stödmedel. Är kundundererlaget ca 5 kunder i snitt per kilometerstamfiber kan utbyggnad ske helt kommersiellt. Ett väl avvägt projektområde balanserar glesarebebyggelse mot en lite tätare. Vår uppfattning är att skattemedel endast skall användas när deverkligen behövs, på så sätt får man ut största möjliga effekt av de stödmede! som finns att tillgå.Liden Data Gruppens nät är öppna på marknadsmässiga villkor på samtliga nivåer. Vi hyr ut allt frånkabelrör, fiber, transmission till Internet. Vi har flertalet av de stora operatörerna som kunder.Vi bygger och installerar flerfamiljshus helt gratis om det är fler än lO-lägenheter, vi har inga andrakrav än att vi har rätten att få finnas med våra kablar i fastigheterna, - Inget behov av ensamrätt,andra aktörerfår finnas med sina kablar i samma hus, - Ej heller har vi krav på att kunderna tecknarsig för ett visst antal abonnemang, eller binder upp sig en viss tid, - Vi räknar med att vi har tillräckligtkonkurrenskraftiga produkter för att kunna hävda oss även om det finns fler nätägare i sammafastighet, vi kräver ej monopol.Privatbostäder ansluts till standardpriset 13 900:- (inkLmoms) detta pris gäller både i tätort och pålandsbygd i samband med att vi bygger i området.

SHE Bredband AB / SalaNet ABLiden Data Gruppen startade 2001 tillsammans med Sala-Heby Energi bolaget SHE Bredband AB.November 2010 förvärvade Liden Data Gruppen tillsammans med personal SalaHeby Energis andel ibolaget. Vilket gav Sala-Heby Energi ett likviditetstillskott om 25 milj (köpesumma och lösen avinterna lån), något som energibolaget behövde vid denna tidpunkt.Efter förvärvet bytte vi namn på bolaget till SalaNet AB, samt flyttade över verksamheten i Hebykommun till HebyNet AB.I Sala tätort finns ett mycket välutbyggt och tätt förgrenat fibernät som gör det möjligt att anslutaalla som så önskar. Motsvarande utbyggnad i kransorterna påbörjas under 2013.På landsbygden finns drifttagna nät på sträckorna: Sala-Heby, Sala-Ransta, Kumla-Kila/Grällsta.Dessutom finns några mindre sträckor kring Sätrabrunn, Hedåker, Möklinta, Salbohed ochVästerfärnebo vilka är anslutna mot Sala tätort via hyrd fiber från Telia.Projekteringsarbete som pågår, med beräknad byggstart 2013 är Sala - Saladamm - Jugansbo samtGrällsta - Sätrabrunn. Försäljningsarbete är påbörjat på ytterligare ett antal projekt.För mer information se bifogad lO-års plan för SalaNet.Sala Kommun återupptar fibernätsverksamhet i egen regi?Det har kommit till vår kännedom om att Sala Kommun har planer att ge sig in i bredbandsbranschengenom att med skattemedel och EU-medel börja konkurrera mot marknadsaktörerna ikOfl\fTlUnen. Det är naturligtvis så att detta är tänkt i största välmening.Men ska en kommun verkligen äga samt bedriva konkurrerande verksamhet mot sådan verksamhetsom privata aktörer erbjuder?När det gäller statliga stödmedel samt EU-stödmedel på bredbandsområdet får dessa ej användas tillatt bygga ut nät där marknaden har byggt ut eller har planer på detta inom de närmaste 3 åren.Om en utbyggnad skall ske med skattemedel bör en sådan ske inom områden där marknaden ej harmöjlighet att genomföra en utbyggnad.Vid kontakt med företrädare för Sala Kommun har vi påpekat det olämpliga i att Kommunen tänkerbygga fibernät på sträckor som vi är i full gång att påbörja utbyggnad av. Vi har föreslagit att det ärlämpligare att Kommunen bygger ut fiber i de delar som marknadens aktörer ej kommer att bygga utde närmaste 3-åren.-Det är dessutom tråkigt att representanter för kommunen blir arga på oss när vi framgångsrikt säljerin en icke skattefinansierad utbyggnad av fiber i Jugansbo. I alla andra kommuner som vi verkar iskulle både politiker och tjänstemän vara uppriktigt glada över att vi lyckas få ihop ett sådant projekt.Syftet kan ju inte vara att Kommunen skall äga och driva nät, utan syftet måste vara att så mångasom möjligt får tillgång till fiberbaserat bredband.

Salabostäder - utbyggnad av eget nätVi är kritiska till den utbyggnad som Salabostäder gör av ett eget bredbandsnät för höga kostnader.Det är en investering på över 10 milj kronor, vilket troligen leder till en hyreshöjning.Salabostäder har haft ett ramavtal med oss kring utbyggnad av fibernät och anslutning av samtligalägenheter i sitt bestånd. Där vi helt utan kostnad bygger ut fibernätet och ansluter lägenheterna.Ca 1000st lägenheter är idag anslutna till vårt nät, anslutningar vilka vi har rätt behålla tom 2027.I samband med att vi tänkte intensifiera denna utbyggnad och bygga ut samtliga kvarvarandelägenheter (både i Sala och i kransorterna), fick vi en uppsägning av avtalet.Erbjudandet om att fortsätta att bygga ut och ansluta de kvarvarande fastigheterna och lägenheternautan kostnad kvarstår. Detta är dock inget som vi får göra, vilket naturligtvis hindrar oss från attkunna konkurera fullt ut med Salabostäders nät.Vi har inget emot konkurrens, utan ser snarare fram emot en sådan. Vi räknar med att kunnakonkurrera väl mot Salabostäders nätsatsning i de lägenheter där vårt nät finns.Vi har inget krav på monopol/ensamrätt eller krav på ett visst antal abonnemang det enda vi begär ärmöjligheten att få finnas i fastigheterna med våra kablar.Som kuriosa kan nämnas att Salabostäder ställde väldigt höga krav på de entreprenörer som skullebygga kabelnätet åt dem (bia omsättningskrav) så att lokala installationsbolag ej hade möjlighetenatt delta. Det står naturligtvis Salabostäder och Sala Kommun fritt att sätta vilka krav som helst, menden här typen av krav gynnar knappast företagarklimatet i kommunen.Salabostäders förfrågan angående KO (KommunikationsOperatör)Salabostäder har lagt ut en förfrågan angående att skaffa en sk KO som skall driva deras nät.Detta är gjort som en tjänstekoncessionsförfrågan, vilket innebär att en aktör erbjuds ennyttjanderätt från den offentliga parten, vilken man vanligtvis erlägger en ersättning för och sedanges möjl'lghet att erhålla intäkter från tredje man.I det härfallet handlar det om att KO:n skall ersätta Salabostäder för att nyttja det nät som de harbyggt och sedan skall KO:n få sina intäkter direkt eller indirekt från de boende.KO:n är ansvarig för att etablera ett fibernät mellan samtliga fastigheter som Salabostäder har.Denna förfrågan är upplagd så att SalaNet AB ej kan delta på grund av bia omsättningskrav.För oss som representerar det lokala näringslivet är det väl bara att acceptera detta.Men en sak som vi inte kan låta gå förbi utan åtgärd är:I tjänstekoncessionen har man i sista stund smugit in en dold upphandling som rimligen borde fallaunder LOU (Lagen om Offentlig Upphandling). I förfrågningsunderlaget begär man in pris på ettförvaltningsnät, dvs att koppla samman Sala Kommuns samtliga verksamheter (skolor, förvaltningaretc) med varandra. Vf har tagit hjälp av experter på offentlig upphandling och rådgjort både medjurister och myndigheter och kommit fram till att det är ytterst tveksamt om detta kan anses vara entjänstekoncession. I en tjänstekoncession skall uppdragstagaren ta en betydande ekonomisk risksamt att merparten av intäkterna skall komma från tredje part.

Förvaltningsnät - Sala KommunInom Liden Data Gruppen har vi under många år levererat förvaltningsnätslösningar till dekommuner där vi verkar. Dessa har regelbundet (oftast med 3-års intervall) upphandlats i fullkonkurrerans med marknadens olika aktörer. Hittills har vi vunnit dessa upphandlingar med mycketgod marginal. Detta kan verifieras genom att studera de anbudsjämförelser som har gjorts.Kontrollera gärna med Heby Kommun.Vad som är intressant att nämna är att de priser som Sala Kommun idag har från SalaNet AB faktisktligger en bra bit under de priser vi har som lägst i någon av de övriga kommunerna.Vilket kan tyda på att marknadspriset är avsevärt mycket högre än vad Sala Kommun betalar idag,därför tycker vi att det är olyckligt att vi är utestängda från att lämna anbud på en sådan viktigfunktion som det kommunala förvaltningsnätet.Det här kan innebära att Sala Kommun får betala dyrt för sitt förvaltningsnät.Det är SalaNet och Telia som har fiber i någon större utsträckning i Sala kommun. Upplägget medtjänstekoncessionen innebär i praktiken att endast Telia är kvalificerade att lämna anbud påförvaltningsnätet av oss två som äger fibernät i Sala.Vi ser att förvaltningsnätet tas bort ur förfrågningsunderlaget och handlas upp som en vanlig LOUmed möjlighet för alla aktörer att vara med inklusive SalaNet AB.NätkartorVi vill passa på och göra er uppmärksamma på att i samband med ett förtydligande från Sala bostäderkring tjänstekoncessionsförfrågan valde de att skicka ut detaljerade ritningar på vårt fibernät i Sala.Stora delar av hur nätet ser ut i detalj har nu kommit ut till allmänheten och till våra konkurrenter.Vi har tidigare meddelat Salabostäderatt de kan tala om vilka adresser i Salabostäders bestånd somvi finns på. Det innebär inte att man kan publicera kartor med samhällskänslig information.Hur vi ska gå vidare med detta har vi inte bestämt.

SammanfattningTelekommunikationsmarknaden är idag helt avreglerad och vilken aktör som helst kan etablera sigoch bygga ut fibernät. Vi är en av de aktörerna.Vi arbetar med långsiktiga mål och lokal närvaro och lokalt delägande. Vi drivs inte av kortsiktiga måloch kvartalsrapporter.Vi övertog SHE Bredband AB från Sala-Heby Energi och har sakta men säkert påbörjat arbetet medatt skapa en lönsam verksamhet som har förmågan att verka under överskådlig framtid, medkapacitet till en utbyggnad av fiberbaserat bredband på landsbygden.Avstå från att använda skattemedel till att konkurrera med det privata näringslivet.Skattemedlen behövs mer till vård omsorg och skola, än till att bygga fibernät där marknadensaktörer ändå bygger. Ska skattemedel användas till fibernät använd dem då där marknaden intebygger ut.Vad gäller förvaltningsnätet och tjänstekoncessionsförfrågan ber vi er verkligen att tänka över detta.Det enda korrekta är att ni upphandlar förvaltningsnätet separat enligt LOU, så att även er lokalafibernätsägare ges en möjlighet att vara med.Tyvärr har den senaste tidens händelser sammantaget gjort oss frågande kring hur Sala Kommun serpå lokalt företagande och på de företag som är etablerade i Sala kommun. Vilken bransch kommeratt utsättas för konkurrens med hjälp av skattemedel härnäst?Vi hoppas att detta inte är signifikant för Sala Kommuns syn på lokalt företagande.Låt oss tillsammans se vad vi kan göra för att uppnå ett väl utbyggt fibernät i Sala kommun.Var stolta över att ni har ett lokalt privatägt bredbandsföretag som skapar arbetstillfällen i Sala.Salabostäder respektive Sala Kommun bör studera Bredbandsforums skrift "Bredbandsguiden Enhandbok för kommuner", där det bland annat talas om att vidta åtgärder vad gäller främjande avkonkurrens på infrastrukturnivå. Vilken bifogas till detta brev.VänligenErik Kempff, vd SalaNet AB och delägareMikael liden, vd liden Data Gruppen AB

SalaNet l Oårs planMot KrylboOvan ses karta över de planerade schaktsträckor perioden 2013-2023. Sträckorna är planerade attbyggas helt kommersiellt, förutsatt ett rimligt kundintresse. Dock kan sträckan Västansjö - Broddbo­Möklinta - Roshyttan - Hedåker kräva någon form av stödmedel.Grönt är befintlig fiber. Blått är planerade grävsträckor. Utöver ovanstående landsortsförbindelserplanerar vi att gräva fram till samtliga fastigheter i samtliga tätorter som önskar anslutning undersamma tidsperiod.Fler sträckor kan tillkomma om antalet kundbeställningar är tillräckligt stora.

Planerade landsortssträckorGrupp 1Sträckor som ligger närmast i tiden.Grällsta - SätrabrunnSala - JugansboSätra brunn - SalbohedSätra brunn - FläckeboKumla - VarmsätraSalbohed - GulvallaSalbohed - Västerfärnebo (Västra)Gulvalla - SalaSalbohed - Västerfärnebo(Östra)SalboHed - HedåkerGrällsta - RanstaVarmsätra - NorrbäckTOTALT:Skm planerad 201312km planerad 20136km planerad 2013/143km planerad 2013/146km planerad 20147km planerad 2014llkm planerad 2014/157km7km13km9km4km99kmGrupp 2Sträckor som är strategiska för att ansluta redundant mot andra delar av Liden Data Gruppens nät.Längd angiven fram till kommungräns.Jugansbo - mot RunhällenVarmsätra - mot AltunaRansta - IrstaVästerbykil - mot KrylboTOTALT:lkm4kmSkm7km17kmHögprioritetLågprioritetGrupp 3Sträckor som är svåra att bygga kommersiellt utan ett mycket stort kundunderlag och som passerargenomsvårbyggd terräng.Avser sträckorna:Västansjö - Broddbo - Möklinta - Roshyttan - Hedåkertotalt: 40kmSamtliga fastigheter som ligger efter landsortsträckorna ges möjlighet att ansluta sig. Sträckningarnasdetaljutformning planeras utifrån var kunderna finns, dvs vi kan ta lite omvägar och cirkla oss framför att komma så nära kunderna som möjligt.

Planerade schakt i tätorterSamtliga nedan listade tätortet kommer vi att erbjuda fiberanslutning till samtliga boendeunder perioden 2013-2020.SalaKilaKumlaRanstaSätra brunnSalboHedSaladammVästerfärneboVarm sätraHedåkerMöklinta; utbyggnad sker om kundunderlaget är tiffräckligt stort ochförutsatt att det går att hyra fiber dit av Telia.Oavsett om kunder beställer en anslutning eller ej, lämnar vi "slangsläpp", sätter brunnar för attförbereda för tillkommande anslutningar. Dock får man räkna med att anslutningskostnaden förtillkomma nde anslutningar hamnar över standardpriset, pga ställkostnader för maskiner, personal,fibers karvning etc.

Erbjudande om fiberanslutningarAlla angivna priser är de som gäller för år 2013. Eventuella prishöjningar baserar sig påkonsumentprisindex. Angivna priser gäller under förutsättning att kund ansluter sigi samband med att nät utbyggnad sker i kundens område. Efterhandsinstallationer offereras per fall.Priserna avser endast fiberanslutning, all annan utrustning och arbete sombehövs för att kunden skall kunna nyttja fiberanslutningen är något som tillkommer.TÄTORTSom tätort räknas: Sala, Kila, Kumla, Ransta, Sätra brunn, SalboHed, Saladamm, Västerfärnebo,Varmsätra, Hedåker, MöklintaAnslutning till privatbastad kastar:13 900:- (inkl.moms)Kund gräver själv på sin egen tomt och ordnar kanalisation fram tillanslutningspunkt i hus. Kund erhåller kanalisationsmaterial utantillkommande kostnad av SalaNet.SalaNet erbjuder anläggning av kanalisation på kundens tomt mot ersättning enligt särskild offert.Anslutningen består av 2st singlemode fiber (SC/APC-kontakter).Anslutning till kommersiellafastigheter/flerfamitjshus kostar:20000:- (exkl. moms}SalaN et bekostar schakt hela vägen fram till yttervägg samt utförallt kanalisationsarbete. Fiber avlämnas innanför yttervägg.Anslutningen avlämnas i en sk ODF.Leveranstid i tätort:Normalt är leveranstiden 12-18 månader efter beställning och att erforderliga tillstånd har erhållits.Maximal leveranstid är 36-månader, förutsatt att inga faktorer utanför SalaNets kontroll påverkarleveransen. Allt eftersom utbyggnad av spridningsnät har skett minskar leveranstiden.I väl utbyggda delar bör leveranstiden inte överstiga 6 månader tjälfri period.Under perioden 2013-2015 kan leveranstiden överstiga den maximalt utlovade, speciellt för enstakaanslutningar i områden i tätorterna dit fibernätet ännu ej är utbyggt.Tidplan:Samtliga tätorter öppnas för beställning från och med sommaren 2013.

LANDSBYGDDe angivna priserna gäller under förutsättning att kunden befinner sig max +/- 200 meter frånbefintligt eller planerat kabelschakt. Schaktförhållandena skall vara rimliga för anläggning av schakt.För schakt utöver 200m eller om schaktförhållandena är svåra (tex berg, sten, skog, vattendrag,vägar) tillkommer en schaktkostnad. Material kanalisation och fiber ingår alltid oavsett avstånd.Exempel:1:Om det finns 5 kunder som ligger i en liten by 1km från befintlig fiber utgår det ingen tillkommandeschaktavgift. Dvs kan man ansluta 1 kund per 200m tillkommer ingen schaktavgift.2:Kunden befinner sig 800m från vägen men gräver själv ned till vägen. SalaNet håller med material,kunden erhåller standardpriset.3:5 kunder ligger samlade efter en sträcka på 3km. Med hjälp av stöd medel kan 2/3 av schaktarbetettäckas. Materialet ingår fritt från SalaNet. Kunden erhåller även här standardpriset.Anslutning till privatbostad kostar:13900:- (inkl.moms)Kund gräver själv på sin egen tomt/mark och ordnar kanalisation fram tillanslutningspunkt i hus. Kund erhåller kanalisationsmaterial utantillkommande kostnad av SalaNet.SalaNet erbjuder anläggning av kanalisation på kundens tomt/mark mot ersättning enligt särskildoffert.Anslutningen består av 2st singlemode fiber (SC/APC-kontakter).Anslutning tili kommersiella fastigheter/flerfamiljshus kostar:20000:- (exkl. moms)SalaNet bekostar schakt på kunds mark hela vägen fram till yttervägg samt utförallt kanalisationsarbete, förutsatt att schaktet ej överskrider 200m.Fiber avlämnas innanför yttervägg. Anslutningen avlämnas i en sk ODF.Leveranstid på landsbygd:Förutsatt att nät finns i närområdet (+/- 2.5km) är leveranstiden normalt 12-18 månader efterbeställning och att erforderliga tillstånd har erhållits. Maximal leveranstid är 36-månader, förutsattatt inga faktorer utanför SalaNets kontroll påverkar leveransen.

n handbok för kommunerSverigesKommuneroch LandstingBRE:DBANDS

BREDBANDSGUIDENEn handbok för kommuner

BredbandsguidenEn handbok för kommuner som arbetar med att ta fram en bredbandsstrategiVersion 1.0 - 2012Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensenCreative Commons Erkännande 3 Sverige vars licensvillkor återfinns på http://creativecommons.org/} för närvarande på sidan http:/ / creativecommons.org/licenses/by/3.0 / deed.sv.Illustrationerna skyddas enligt lag om upphovsrätt ochtillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande-licensvillkor återfinnspå http://creativecommons.org/} för närvarande på sidan http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/ deed.sv.Vid bearbetning av verket ska Bredbandsforums och SKLs logotyper och grafiskaelement avlägsnas från den bearbetade versionen. De skyddas enligt lag ochomfattas inte av Creative Commonslicensen enligt ovan.Författare: Bredbandsforums KommungruppFormgivning: Bredbandsforums kansli} Mattias SvanoldOmslagsfoto: © sv-se.mostphotos.com/hansennFoto: sv-se.mostphotos.comSverigesKommuneroch LandstingSveriges Kommuner och Landsting är en arbets givar- ochintresseorganisation för landets samtliga kommuner} landstingoch regioner. SKL verkar pä medlemmarnas uppdrag ochska med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratinstädja sina medlemmar i utvecklingen av välfärdstjänster.8REb8ANbSF'ORUMBredbandsforum är en del av regeringens bredbandsstrategioch bidrar till att målen i strategin uppnås. Forumet främjarsamverkan kring bredbandsutbyggnad. Det sker genom attföretag} myndigheter och organisationer möts för att tillsammansidentifiera hinder och hitta lösningar som ökar tillgångentill bredband i hela landet.

Sverige ska vara bäst i världen på att användadigitaliseringens möjligheter. Det förutsätteratt det finns en bredbandsinfrastruktur som kanbära de digitala tjänsterna och att alla har tillgångtill bredband. För att nå de nationella bredbandsmålenoch för att stimulera utbyggnaden avbredbandsinfrastruktur är Sveriges kommunernyckelaktörer. Regeringens nationella bredbandsstrategibehöver brytas ner till lokala strategiersom är anpassade till respektive kOlnmunsförutsättningar. Ambitionen med dennaguide är att stötta de kommuner som arbetarmed eller avser att påbörja arbetet med attta fram bredbandsstrategier. Materialet ärtänkt att utgöra en vägledning om hur enbredbandsstrategi bör vara utformad och vadsom bör beaktas i en sådan. Bredbandsguidenhar tagits fram av Kommungruppen inom ramenför regeringens Bredbandsforum. Gruppenhar bestått av representanter från kommuner,länsstyrelser och regionförbund, fasta ochmobila operatörer} organisationer som SverigesKommuner och Landsting (SKL) och SvenskaStadsnätsföreningen (SSNf) samt Post- ochtelestyrelsen (PTS). Ordförande för gruppen harvarit Carola Gunnarsson, Sala kommun, tredjevice ordförande för SKL.Sverige, och andra länder, står inför en omfattandesamhällsförändring. Framtiden handlar om attstimulera företagandet, ta tillvara på innovationeroch skapa ett bra investeringsklimat i hela landet.Den handlar också om att höja kunskapsnivåer, attvara konkurrenskraftig i en alltmer globaliseradvärld och att därigenom få en bättre tillväxt ochöka välfärden. Samtidigt behöver vi minskamiljö- och klimatpåverkan. Samhället blir alltmerdigitaliserat och tillgängligheten till omvärldenallt större. Genom att utnyttja digitaliseringenfinns fantastiska möjligheter att utveckla verktygsom både bevarar och bejakar det svenskavälfärdssamhället. Det ligger i allas intresse attvi tar tillvara på digitaliseringens möjligheter, iså stor utsträckning som möjligt, så snabbt sommöjligt.Regeringen har i It i människans tjänst - En digitalagenda för Sverige satt upp ambitiösa mål om attSverige ska vara bäst i världen på att använda sigav digitaliseringens möjligheter. En förutsättningär att det finns en infrastruktur i form av bredbandsom kan bära de digitala tjänsterna och att allahar tillgång till bredband. Därför har regeringenockså tagit fram en bredbandsstrategi för Sverigesom utgör en hörnpelare i den digitala agendan.Vad gäller bredbandstillgång är målet att Sverigeska ha bredband i världsklass. Detta innebäratt senast år 2020 bör minst 90 procent av allahushåll och företag ha tillgång till bredbandmed en hastighet om minst 100 Mbit/ sekund.Dessutom bör alla hushåll och företag ha godamöjligheter att använda sig av elektroniskasamhällstjänster och service via bredband. EnligtPTS Bredbandskartläggning (oktober 2011)hade ca 49 procent av alla hushåll och företag iSverige tillgång till bredband med en teoretisköverföringshastighet om minst JOO Mbit/ s.Från ett internationellt perspektiv ligger vi långtframme i bredbandsutvecklingen. Samtidigt kandet konstateras att i ca 70 av Sveriges kommunerhar mindre än 10 procent tillgång till minst JOOMbit/ s. Det finns således en stor potential förmånga kommuner att höja attraktionskraften ochförbättra möjligheterna att delta i den utvecklingsom sker.Vi har en bit kvar till det nationella måletoch vi måste tillsammans} på olika sätt, verkaför och skapa förutsättningar för en fortsattbredbandsutbyggnad. Bredbandsforum ären del av regeringens bredbandsstrategi ochsyftar till att identifiera och undanröja hinderför bredbandsutbyggnad. Forumet leds avit- och energiminister Anna-Karin Hatt och

estår aven rad olika företag, myndigheter ochintresseorganisationer som på olika sätt harbetydelse för utbyggnaden.För att nå de nationella bredbandsmålen ochför att stimulera utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturär Sveriges kommuner betydelsefulla.Utgångspunkten i regeringens bredbandsstrategiär att bredband byggs och tillhandahålls avmarknaden och kommunerna ska träda in förstnär kommersiella marknadsförutsättningarinte föreligger. Bredbandsforum, där såvälbredbandsoperatörer som kommuner, myndigheteroch andra organisationer ingår} har vid fleratillfällen konstaterat att marknadens förmåga attbygga bredbandsinfrastruktur och tillhandahållabredbandstjänster i stor utsträckning påverkasav kommunernas engagemang och agerande.Kommunerna kan medverka till att skapa godaförutsättningar för bredbandsutbyggnaden,undanröja hinder och att främja en sundkonkurrens. Behovet av samverkan mellankommunerna och bredbandsoperatörerna ärstort.bredbandsstrategier, som är politiskt förankrade,kommer att främja en fortsatt utbyggnad avbredband. En sådan strategi kommer att visapå den betydelse som bredband har för denlokala och regionala konkurrenskraften och,till långsiktigt hållbar utveckling av kommunenoch den kommer att underlätta tillvaron förmedborgare och företag.Tillgången till bredband är både en politiskoch strategisk fråga som bidrar till tillväxtoch utveckling. Vår förhoppning är därför attSveriges kommuner ska sätta bredband högt påden politiska agendan och att Bredbandsguidenska bidra till detta.Kommunerna har också ett krav på sig att tahänsyn till elektroniska kommunikationervid planiäggning och i ärenden om byggloveller förhandsbesked enligt plan- ochbygglagen (PBL). Bredbandsfrågan är såledesen samhällsplaneringsfråga, liksom annankommunal infrastruktur som vägar) järnvägaroch elektricitet, och därmed mer omfattande änen it-teknisk fråga. Vi vet också att det finns 290kommuner i Sverige som på många sätt skiljer sigfrånvarandra.Förattnåregeringensbredbandsmålbehöver regeringens strategi brytas ner till enlokal strategi som är anpassad till respektivekommun och till de förutsättningar som råderi respektive kommun. Kommunguppen, inomramen för Bredbandforuill) har som övergripandemål att verka för att fler kommuner ska ta frambredbandsstrategier och stödja kommunernai deras arbete med bredbandsfrågan.Bredbandsforum är övertygat om att kommunala

Bredbandsguidens innehållBredbandsguiden syftar till att inspirera kommuneri arbetet med bredbandsfrågor och innehållerpraktisk vägledning om hur en bredbandsstrategikan vara utformad och vad som kan beaktas. Enbredbandsstrategi är ett levande dokument somkommer att behöva revideras och uppdateras itakt med att kommunen i övrigt förändras ochutvecklas. Vissa kommuner har redan kommiten bra bit på väg i sitt arbete med bredbandsutvecklingoch kan använda den här guiden somen checklista för det arbete som redan är i gång,medan andra kan använda den som en verktygslådadär man väljer de verktyg som passar för attkomma igång.och privata aktörer, bedömt som viktiga för enkommun att känna till. Den blir därmed användbarför såväl politiker, berörda tjänstemän inomkommunen som ansvariga för bredbandstrateginoch i det praktiska arbetet med framtagandet avbredbandsstrategin.Vi hoppas att vi härigenom kan förenkla och underlättakommunernas arbete.Bredbandsguiden innehåller en mängd informationoch kan ses som en sammanfattning avdet som alla engagerade aktörer, både offentliga

Bredbandsguiden innehåller i huvudsak följande: ••• • •• •

Innehållsförtedming1.1 Checklista över vad en bredbandsstrategi bör innehålla1.1, I Beskrivning av nyttan med bredband i kommunen1.1.21.1.31.1.41.1.51.1.6Övergripande mål och visionTillgänglighet till bredbandsinfrastrukturFrämjande av konkurrensHandlingsplanUppföljning och utvärdering2 Förslag Pd rnetoder och vel'ktyg3 Lagat', pnncipc'::' och vjgledning~ir3,1 Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet3,2 Förslag på hur kommunen kan hantera marktillträdesfrågorur ett bredbandsperspektiv3,3 Förslag på riktlinjer för en process kring marktillträde och utfärdande av grävtillstånd3.3,1 Förslag på processbeskrivning3,4 Ledningskollen3,5 Statsstädsregler3,5, I Undantag från statsstödsreglerna4 Bredb~-l!ldsstrat;::'gin5 koppling tiil styrdoku:Ylent InCTil kommunen, regionen (lch länet4,1 Plan- och bygglagen4,2 Kommunala planer och strategier som kan stötta även det kommunala arbetet med bredband4,3 Regionala planer och strategier som kan stötta även det kommunala arbetet med bredbandS S?:"I1Verkan kring bredbandsfi'agor oen cFbetet (neo bredb::lI1dsstr2teg:ei'5,1 En samordnare kring bredband6 Finansieringsstöd7 infrastrukturer rÖI' bl-edband7,1 Trådlösa (mobila) infrastrukturer7.2 Trådbundna (fasta) infrastrukturer81010101112131314161616202123242S262626272930313333348,1 Sunne kommun - En av de mest lyckade satsningar en kommun kan göra8.2 Intervju lvfalå kommun - Fiber är framtiden8,3 Intervju Falkenberg kommun - Bredband har minst lika hög prioritet som annan infrastruktur8,4 Intervju med Lessebo kommun - Bredband är ett av de viktigaste områden vi har8,5 Intervju Ragunda kommun - Vår attraktionskraft är 15eroende av bredband8.4 Konkreta bredbandstillämpningar3637404143449.1 Referenslista9.2 Länkar till berörda myndigheter och organisationer9,3 Länkar till relevanta dokument49SOSI

Sofia NilssonFrån:Glenn AnderssonSkickat: den 21 maj 201316:23Till:Sofia NilssonÄmne:Fwd: Konkret förslag på hur Sala kommun kan agera på landsbygdenDiarief6ras.VänligenGlenn AnderssonSkickat från min iPadVidarebefordrat brev:Från: Erik Kempff Datum: 21 maj 2013 15:34:26 CESTTill: , Ämne: Fwd: Konkret förslag på hur Sala kommun kan agera på landsbygdenSALA KOMMUN .Kommunstyrelsens förvaltningIlnk.2013 -05- 2 l---------- Forwarded message ----------From: "Erik Kempff" To: per-olov.rapp@sala.se, ulrika.sparebo@sala.se, Glenn@MISSING_DOMAIN,Andersson@MISSING_DOMAIN, manda Iindblad@hotmail.com,gunnel.soderstrom@comhem.se, fahrman.lidstrom.monica@telia.com,carola.gunnarsson@sala.se, christer.eriksson@centemartiet.se, petermolin@yahoo.se,mpbj@brevet.nu, lars.alderfors@folkpartiet.se, perjansI18@hotmail.com,hanna@salasbasta.se, marcus@salasbasta.seSubject: Konkret f6rslag på hur Sala kommun kan agera på landsbygdenDate: 21 maj 2013 15:31Hej!Med anledning av vårt brev igår har politiker frågat oss hur Sala kommunkan bidra till landsbygden utan att störa marknaden. Vi skickar därförett svar även till er andra i KS (som vi hittat e-post till).En tanke på vad kommunen kan bidra med kring bredbandsutbyggnad i SalaKommun utan att själva bli operatör med allt vad det innebär i form avf6rpliktelser skulle kunna se ut så här:(även enbart som fiberägare är man en operatör med allt vad det innebär)1

AlKartlägg vad som finns och vad marknadens aktörer planerar att göra.Detta bör följas upp ochrevideras årsvis.BlBidra i första hand med hjälp kring koordinering och projektering.Detta kan i många fall göra större nytta äu att Kommunen själva gräveroch bygger.C)Om Kommunen själva skall ge sig in och bygga skall detta ske i områdendär marknaden ej kan bygga ut själva på marknadsmässiga villkor.Följande modell kan anväudas utan att Sala Kommun behöver bli enoperatör.Bygg endast kanalisation och det främst i stamsträckor och gör detta isamråd med marknadens aktörer.Erbjud marknadens aktörer att ra köpa nyttjanderätter tillkanalisationen. Tillse att det finns kanalisation i tillräcklig mäugdså att samtliga aktörer som vill köpa en nyttjanderätt (med lång löptid25-50 år) kan få sin egen slang.Lämpligen erbjuds marknaden att köpa nyttjanderättema innan byggstartså att mäugden kanalisation kan anpassas.Prissättning skulle kunna gå till så att Kommunen bestämmer en viss nivåpå total önskad medfinansiering från marknaden.Om Kommunen vill att marknaden skall stå för 50% av kostnaden på en visssträcka, fördelas sedan den kostnaden mellande aktörer som har anmält att de vill köpa nyttjanderätter. Fler somköper = lägre pris per deltagare.Nivån på medfinansiering från marknaden anpassas i samråd med marknadenfrån projekt till projekt.Egentligen blir detta en form av samförläggning, där Kommunen står fören del av kostnaden.Sedan är det köparen av nyttjanderätten som förlägger fiber och opererarsitt nät. Med den här modellen kan varje operatör förfoga över sin egeninfrastruktur samt bygga vidare utifrån denna.Exempel: Kommunen bygger en sträcka på 2 mil till en produktionskostnadav 2 milj och säljer sedan 2st nyttjanderätter a 500 tkr styck, vilketger en kommunal insats om 1 milj.2

Den kommunala insatsen kan kombineras med statliga / EU - bidrag.Med vänlig hälsningSalaNetABErik Kempff3

Sofia NilssonFrån:Skickat:Till:Ämne:Bifogade filer:RegistrerasPer-Olov Rappden 21 maj 201317:50Sofia NilssonVB: Kommentarer till brev från SalaN elKS brev svarpdf; Per-Olov Rapp.vefISALA KOMMUNKommunstvrel"en~ förvaltningllnk. 2D 13-05- 2 1 IMvhPer-Olov RappOrdförandeKommunstyrelsenper-olov.ra pp@sala.seDirekt: 0224-747100Mobil: 070-161 80 39Sala kommunKommunstyrelsenBox 304733 25 SalaStora torget 1www.sala.sePhone 0224-747100Fax 0224-188 50J; Please consider your environmental responsibility before printing this e-mailPer-Olov RappSala kommunOrdförande kommunstyrelsen0224-747100 ~rbete070-1618039 Iii ol:d Ip e r-o I av. rapp@sala.se1

Från: Bernard NiglisSkickat: den 21 maj 2013 16:41Till: Per-Olov RappÄmne: Kommentarer till brev frän SalaNetHej Per-OlovJag har skrivit ihop några kommentarer till det brev jag sett att ni fått från SalaNet. Det kanske är bra om du ser tillatt samma mottagare får de här kommentarerna också.Med vänlig hälsningBernard NigIisVDBernard.niglis@sala.seDirekt/mobil:0224-85814Salabostäder AB - ett bolag ägt av Sala kommunBrunnsgatan 3180x6373331 SALAVäxel: 0224-858 00Fax: 0224-159 95www.sa!abostader.se2

Datum 2013-05-21Politiker i KSSala KommunKommentarer kring brev från SalaNetSalaNet har skrivit ett brev till er politiker i Sala Kommuns kommunstyrelse. För mig somVD i Salabostäder känns det viktigt att ni rar en balanserad bild av det som händer påbredbandsfrågan i våra fastigheter.Det som för närvarande pågår är att bolaget (Salabostäder AB) agerar i enlighet med denlagstiftning som finns gällande LOU mm. Bolaget har sedan en tid tillbaks använt sig avCOMHEM som kabel-TV leverantör. Det är en sådan tjänst som enligt LOU skallupphandlas. I samband med att vi upphandlar TV för våra hyresgäster så följer vi också derekommendationer som vår egen intresseorganisation SABO stå för. När det gäller TV ochbredband till allmännyttans hyresgäster så förespråkar SABO att hyresgästen skall ha frihet attvälja leverantör i konkurrens, det är mäl et med det nya nätet. Det kommer att filmas fleraalternativa leverantörer för bredband, telefoni och TV.Vid igångsättningen av projektet som skedde under sommaren 2012 bjöds SalaNet in förinformation om vad vi skulle göra för att de skulle :ra en chans att anpassa sig tiII ett nyttscenario. Första mötet var den 13/6 klockan 11.00. Ytterligare en träff genomfördes senaremed SalaNet den 1/10 klockan 15.30 för att berätta om nästa steg med KO-upphandling. Attavtalet med SalaNet blev uppsagt är logiskt eftersom vi inte var nöjda med utbyggnaden ochatt nätet inte uppfyller kraven på konkurrens med flera leverantörer i nätet.I vårt bestånd av hyresrätter som omfattar ca 2700 lägenheter byggde Sala-Heby EnergiBredband ut i 700 lägenheter de första två åren. Efter försäljningen av företaget ochnamnbytet till SalaNet har under de senaste 8 åren byggts bredband tiII ca 250 lägenheterytterligare. Det ursprungliga avtalet tecknades med en rätt att bygga nät i 10 år och därefter enrätt att fortsätta använda nätet i ytterligare 15 år. Det som är uppsagt är möjligheten attfortsätta bygga bredband i våra hus.Utbyggnad av ett helt fiberbaserat nät in i vaIje lägenhet kostar helt riktigt ca 10 Mkr. Denutbyggnaden är upphandlad enligt LOU. Kostnaden skall ses i ett sammanhang där vi i nästasteg upphandlar en Kommunikationsoperatör (KO) som fyller nätet med konkun'erandetjänster och är villig att betala en hyra för detta. I slutänden räknar vi med att bolaget på kortsikt klarar utbyggnaden som ett nollsummespel men på längre sikt tjänar pengar på näthyran.När det gäller kraven på entreprenörer som bygger nätet åt oss så ställer vi självklart krav somstår i proportion till den tjänst de skall leverera. Att bygga ett nät med 2700 lägenheter underett års tid kräver en viss stabilitet i bolaget som utför entreprenaden för att vi inte skall riskeravåra hyresgästers pengar.Org.nrPo:;tadressBesöksadressTelefon direkt Telefon I'X Telefax556352-0500 Box 6373321 SALABrullnsgatan 3 I7333l Sala0224-85814 0224-85800 0224-15995

Datum 2013-05-21Eftersom vi bygger ett öppet nät och handlar upp en KO som skall sköta det under en långperiod på ett konkurrensneutralt sätt så är givetvis SalaN et välkomna att leverera sina tjänsteräven i vårt nät på samma villkor som alla andra. SalaNet har dessutom bra förutsättningar attsälja svartfiber till den som rar uppdraget att vara vår KO.I brevet till er finns också nämnt at! vi handlar upp vår KO som en tjänstekoncession vilket äret! normalt förfarande i och med at! den största delen av affåren berör förhållandet mellanandra parter än den som upphandlar tjänsten. Vi har inte på något sätt smugit in kommunensupphandling av förvaltningsnät. En fråga ställdes från Salabostäder till kommunen om de villepassa på att göra en upphandling av sitt förvaltningsnät i samband med at! vi upphandlar vårKO. För att säkerställa at! inget olagligt gjordes i samband med det har vi naturligtvis haftkontakt med jUl1ster som uttalat sig i frågan (Advokatfirman Glimstedt).Att vi publicerar detaljerad information om SalaN ets fiberf6rläggning beror på att vår konsult(e. State AB) vid ett möte med SalaNet den 1515 klockan 14.30 fick ok från SalaNet at! göradet.i/ ~ emard . isVDSalabostäder ABOrg_nrPostadressBesöksadressTelefon direkt Telefon \'~ Tel~fM556352-0500 Box 6373321 SALABrunnsgalan 31733 3 I Sala0224-85814 0224-85800 0224-15995

Till:Från:Bilaga KS 2013/156/2Kommunstyrelsen i Sala KommunSalaNet AB 1/ Liden Data GruppenSala 2013-0F-5-,.;;;2:;.7 ...... 70"""""'.,-.""'"""",..,...,SALA KOMMUN .Kommunstvrelsens förvaltningInk. 2013 2 7Svar på frågor med anledning av skrivelse daterad 2013-05-20"Angående bredband i Sala kommun."Efter frågor ställda av politiker i Sala Kommun med anledning av den skrivelse viskickade till Kommunstyrelsen i Sala Kommun den 2015 - 2013 återkommer vi påbegäran med ett förslag på vad vi anser att Kommunen bör göra.Inledningsvis en sammanfattning av vårt förslag, därefter en fördjupning. Vi lämnaräven kommenterar till Salabostäders kommentarer till vår skrivelse.Salabostäder:Genomför en separat upphandling (enl. LOU) av förvaltningsnät så att alla aktörerinklusive SalaNet AB kan vara med och lämna anbud.Enligt Salabostäder är syftet med deras investering att skapa konkurrens. Tillåt dåSalaNet AB och andra aktörer att få konkurrera på riktigt med parallell infrastruktur iSalabostäders fastigheter. Detta är direkt till gagn för de boende då detta driver nedpriserna på tjänsterna.Bredbandsutbyggnad på landet:Kartlägg vad som finns och vad marknadens aktörer planerar att göra.Detta bör följas upp revideras årsvis.Bidra i första hand med hjälp kring information, koordinering och projektering.Detta kan i många fall göra större nytta än att Kommunen själva gräver och bygger.Om Kommunen själva skall ge sig in och bygga skall detta endast ske i områden därmarknaden ej kan bygga ut själva. Bygg i så fall enbart kanalisation och erbjudmarknaden att få köpa eller nyttja denna mot ersättning.

Sala bostäder1. Genomför först tjänstekoncessions angåendeKommunikationsoperatör (KO) till Sala bostäders nät, men utaninblandning av Sala kommuns förvaltningsnät.Gör sedan en separat upphandling av förvaltningsnätet i enlighetmed LOU. Ge marknadens samtliga aktörer inklusive SalaNet ABmöjlighet att delta.I en sådan upphandling kan även vinnaren av tjänstekoncessionen delta. Dettaborgar för att Kommunen erhåller marknadens bästa pris på förvaltningsnätet.Förvaltningsnätets anslutningspunkter och Salabostäders anslutningspunktersammanfaller i väldigt liten grad med varandra. Förvaltningsnätet omfattar dessutomfler orter än Salabostäders. Vilket gör att synergieffekterna inte är så stora.Efter kontroll med expertis på området och våra egna efterforskningar bedömer vi detsom osäkert om förvaltningsnätet kan rymmas inom begreppet tjänstekoncession.För att det skall vara en tjänstekoncession skall en betydande del av intäkternakomma från tredje part. Hur stor denna del skall vara finns inte prövat. Inte hellerfinns det prövat om man kan blanda in två olika parter (Salabostäder och Kommunen)med två separata kontrakt på två olika funktioner i en tjänstekoncession. Speciellt dådet ena kontraktet (förvaltningsnätet) ej skulle gå under begreppet tjänstekoncessionom det upphandlades separat.Efter diskussion med flera av de KO-leverantörerna som är aktuella med att lämnaanbud till Salabostäder, har vi kommit fram till att förvaltningsnätet kommer att stå fören betydande andel av intäkterna. Detta baseras på vilken mängd kunder eneventuell KO kalkylerar med att få i Salabostäders lägenheter, våra ochSkanovaJTelias priser på fiber, samt vår erfarenhet av vad ett marknadspris är på ettmotsvarande förvaltningsnät.Vår bedömning är alltså att en betydande del av intäkterna kommer att komma frånden upphandlande parten (SalabostäderiKommunen).Detta är ett sådant fall, som om det genomförs i sitt nuvarande upplägg är intressantför Konkurrensverket att pröva.2. Låt SalaNet AB (och andra) få installera nät i Salabostäders samtligafastigheter förutsatt att de gör det utan kostnad och utan krav påensamrätt.Enligt Salabostäder är syftet med deras nätutbyggnad att främja konkurransen. Varförsäger man då upp avtalet med SalaNet AB? SalaNet bygger utan kostnad och utankrav på ensamrätt eller krav på någon form av bindningstid ut bredbandsnät iflerfamiljshus. Riktig konkurrans på infrastruktur nivå är något som pressar ned

priserna. I en KO-baserad lösning utgörs vanligtvis ca 85-90% av slutkundens pris avden nätavgift som operatören betalar till KO:n. Dvs det är egentligen KO:n sombestämmer största delen av priset.

Angående bredbandsutbyggnad på landet i Sala kommun[detta är tidigare skickat som ett fristående mail]En tanke på vad kommunen kan bidra med kring bredbandsutbyggnad i Sala Kommun utanatt själva bli operatör med allt vad det innebär i form av förpliktelser skulle kunna se ut såhär:(även enbart som fiberägare är man en operatör med allt vad det innebär)1. Kartlägg vad som finns och vad marknadens aktörer planerar attgöra.Detta bör följas upp och revideras årsvis.2. Bidra i första hand med hjälp kring information, koordinering ochprojektering.Detta kan i många fall göra större nytta än att Kommunen självagräver och bygger.3. Om Kommunen själva skall ge sig in och bygga skall detta ske iområden där marknaden ej kan bygga ut själva på marknadsmässigavillkor.Följande modell kan användas utan att Sala Kommun behöver bli en operatör.Bygg endast kanalisation och det främst i stamsträckor och gör detta i samråd medmarknadens aktörer. Erbjud marknadens aktörer att få köpa nyttjanderätter tillkanalisationen. Tillse att det finns kanalisation i tillräcklig mängd så att samtligaaktörer som vill köpa en nyttjanderätt (med lång löptid 25-50 år) kan få sin egenslang.Lämpligen erbjuds marknaden att köpa nyttjanderätterna innan byggstart så attmängden kanalisation kan anpassas.Prissättning skulle kunna gå till så att Kommunen bestämmer en viss nivå på totalönskad medfinansiering från marknaden. Om Kommunen vill att marknaden skall ståför 50% av kostnaden på en viss sträcka, fördelas sedan den kostnaden mellan deaktörer som har anmält att de vill köpa nyttjanderätter. Fler som köper = lägre pris perdeltagare.Nivån på medfinansiering från marknaden anpassas i samråd med marknaden frånprojekt till projekt.Egentligen blir detta en form av samförläggning, där Kommunen står för en del avkostnaden.Sedan är det köparen av nyttjanderätten som förlägger fiber och opererar sitt nät.Med den här modellen kan varje operatör förfoga över sin egen infrastruktur samtbygga vidare utifrån denna.

Exempel: Kommunen bygger en sträcka på 2 mil till en produktionskostnad av 2 miljoch säljer sedan 2st nyttjanderätter a 500 tkr styck, vilket ger en kommunal insats om1 milj.Ovanstående kan kombineras med stödmedel från staten, EU eller PTS.I och med att operatören är med och finansierar det hela räcker pengarna längre.Angående Salabostäders kommentarer:1. Utbyggnaden av bredband till Salabostäders fastigheter avstannande mycket riktigtunder den tid då Sala Heby Energi var huvudägare till bolaget. När Liden DataGruppen ihop med personalen tog över verksamheten nov-2010 återupptog viutbyggnaden.2. Vad gäller kartmaterialet är vår uppfattning denna: Salabostäder fick tillgång tillkartmaterialet för eget bruk samt fick tillstånd att publicera vilka adresser vi fanns på.Detta innebar inte att man fick publicera en detaljerad karta över vårt nät (som blandannat visar i detalj hur tex enskilda villor är anslutna). Nu har det hänt och det ärbeklagligt.3. Det är möjligt att Salabostäder på sikt kan räkna hem investeringen med eget nät ifastigheterna. Men vår uppfattning är att det i sådant fall inte beror på näthyra betaldaven Kommunikationsoperatör, utan det är något som hyresgästerna kommer fåbetala i slutändan. Det TV utbud som idag ingår i hyran i Salabostäders lägenheterkommer inte längre att vara utan kostnad för hyresgästerna, motsvarande utbudbrukar kosta omkring 100kr/månad i andra nät som har tagit inkommunikationsoperatörer. Det innebär i praktiken en ökad kostnad på 1200kr/år förde hyresgäster som fortfarande vill ta del av ett TV-utbud som motsvarar vad de haridag, om inte Salabostäder sänker hyran. Det vanliga när bostadsbolag bygger egnanät är istället att en hyreshöjning görs för att finansiera nätet, som exempel harUppsalahem byggt eget nät (väldigt få av deras fastigheter hade bredbandsnättidigare) och där görs nu en hyreshöjning på 70kr/månad.Ovanstående påstående är baserat på analys aven blivande KO:s intäktsmöjligheterställda i relation till KO:s kostnader. Samt genom studie av liknande upplägg. Vi haringen insyn i Salabostäders eventuella hyresjustering.4. Vad gäller öppenhet så är SalaNet AB och Liden Data Gruppens nät helt öppna påmarknads-mässiga villkor på samtliga nivåer. Vi hyr ut: kanalisation, fiber, våglängder,transmission, Internet till kollegor/konkurrenter. Kan nämnas att vi bland annatlevererar nät åt en av 3G/4G leverantörerna inom Sala kommun. Blandoperatörskunderna finns bia Telia, Telenor, Tele2, TDC/Song, Trafikverket, ComHem,Stokab, ett antal utländska operatörer och ett 30-tal mindre eller medelstora aktörer.

När det gäller transmission har vi en lösning där privatkunder kan erlägga en nätavgifttill oss och nå ett antal privatkundsleverantörer. Detta är en sk "öppen lP lösning". Ivår lösning är det kostnadsfritt för tjänsteleverantörerna att leverera till våraprivatkunder. Privatkunden erlägger en nätavgift till oss och betalar sedan för självatjänsten till operatören.Det vanliga i sk Öppna lP lösningar som drivs aven KO är att KO:n vill ha monopolpå nätet. Vi har inga som helst krav på monopol oavsett vilken nivå vi verkar på. Viräds inte för att konkurrera på infrastruktur nivå. Kan nämnas att vi säljer anslutningarpå landet i Västerås kommun till vårt ordinarie priS 13 900:- och bygger helt utanbidrag (skattemedel), och där den lokala kommunalägda konkurrenten tar nästan detdubbla i anslutningsavgift och dessutom kräver bidragspengar för att bygga.SalaNetAB____ c.// /"":.;~~./~../" .L C"- ':~ "Erik Kempff, vd

Bilaga KS 2013/156/3 SAuCKoMMUNKommunstvrelsen< förvaltningAvsiktsförklaring - Förvärv av SHE BredbandInk. 2D!3 ? 7Aktbilaga8En avsiktsförklaring har ingåtts mellan Sala-Heby Energi AB, SHE (org.nr 556601-2901) och Lid/mData Gruppen AB, LID (org.nr 556503-2017) angående att LID förvärvar SHE:s hela aktieinnehav iSala-Heby Energi Bredband AB, bolaget (org.nr 556612-1686) uppgående till 26 000 aktier ochrepresenterande 65 % av totalt antal aktier i bolaget, på nedan givna villkor och förutsättningar.VerksamhetBolaget skall kvarstå som ett eget bolag och bedriva verksamhet främst inom Sala och Hebykommuner samt närliggande områden.Bolaget kommer att drivas med inriktning på fortsatt utbyggnad med speciell inriktning på landsbygdeni Heby och Sala kommun.En minimiutbyggnadstakt om 10 km per år fiberschakt på landsbygd under de närmaste 5-åren ärplanerad.Bolaget kommer att dra nytta av LlD:s resurser och dess närstående bolag.Alla funktioner som kan centraliseras och hanteras gemensamt mellan de olika nät som drivs, kommeralt hanteras centralt. Delta ger bL a. tillgång till större teknikergrupper, installationsgrupper, supportgrupperetc än vad bolaget idag förfogar över.Lokal försäljning och lokal service skall finnas, eventuellt i butiksform.Fortsatt satsning mot alla kundgrupper d.v.s. stat, landsting, kommuner, företag och privatpersoner.Bolaget kommer alt namnändras.SamarbetenEtt fortsatt samarbete mellan bolaget och SHE där så är möjligt. Samarbete skall vara uppbyggt på ettsådant säH ait båda parter vinner på uppiägget Lex. samförsäljning, försäijning av varandras produkteroch kund aktiviteter. Samarbetena hanteras i särskilda avtal.AffärsförslagLID erlägger 5 miljoner för SHE:s aktieinnehav i bolaget på tillträdesdagen.De skulder (checkkredit ca 4,8 miljoner och koncernskuld ca 15,8 miljoner till SHE) som bolaget har tillSHE löses av bolaget på tillträdesdagen eller inom den tid som behövs p.g.a. transaktionstekniskaskäl. På koncernskulden kommer bolaget att betala ränta med samma räntesats som SHE betalar förkoncerncheckkrediten fr.o.m. 2010-01-01 LO.m. tillträdesdagen.Lånet i Sala Sparbank på ca 4,2 miljoner följer bolaget.Bolaget behåller hela kundstocken av drygt 3000 st kunder i eget nät (LAN-kunder eller ADSL-kunder iegen sam lok).TelefoniverksamhetenSHE övertar telefoniverksamhet och den person som arbelar med denna verksamhet ochtelefonikunder till bokfört värde (ca 2,0 miljoner SEK) och erlägger köpeskilling till bolaget påtillträdesdagen. SHE övertar samtliga avtal mot externa leverantörer och därmed alla löpandekostnader för telefoniverksamheten.Administration och FörsäljningstjänsterBolaget fortsätter att köpa tjänster (betala för) av SHE om 100 OOO:-Imån från tillträdesdatum oavsettom de används eller ej I.o.m 2010-12-31. Senast 2011-01-01 skall samtliga funktioner vara överlagda ibolaget eller i LID vad avser administrativa funktioner, kundljänst m m.

Utbyggnad på landsbygdenBolaget utfäster ett avtalat löfte om att genomföra fiberutbyggnad på landsbygd om minst 10 kmschakt per år under 3-årsperiod ifrån tillträdesdagen. Skulle schaktsträckan under perioden 2011 -2013 understiga 10 km per år, erläggs 500000:- i "skadestånd" för vart och ett av de år somschaktsträckan underskrids.SamförläggningBolaget och SHE ingår ett avtal om samförläggning på 10 år. De första fem (5) åren är allsamförläggning helt kostnadsfri för bolaget under förutsättning att denna sker med samma metodersom tidigare gjorts mellan bolaget och SHE. För de resterande fem (5) åren görs år fem en separatförhandling där målet är att hitta en kostnad som ger ett vinna vinna - förhållande mellan parterna. FörSHE:s del avser samförläggning värmekulvert.LokalBolaget övertar hyresavtalet ifrån Fristedts Herrekipering A8 avseende lokalen vid St. Torget fr.D.m.tillträde. SHE har dook rätt att kostnadsfritt LO.m. 2011-12-31 nyttja en (1) kontors plats i lokalen samtefter särskild överenskommelse mer,De möbler samt andra till lokalen vid St. Torget anpassade inventarierna överlåts till bolaget utankostnad.De kontorsmöbler som idag används av bolaget i SHE-huset kvarstår i SHE:s ägo.80laget har rätt att utnyttja befintliga lagerytor på kallager och gårdsplan i nuvarande omfattningkostnadsfritt fr.o.m. tillträdesdag LO.m. 2011-12-31 .Övriga inventarierVid tillträdet övertar bolaget de leasingkontrakt som finns på bilarna nr 37 och 61 mot SHE.Den tekniska utrustning, såsom t.ex. datorer, som idag ägs av SHE men som nyttjas avbolaget överlåts utan kostnad till bolaget.ÖvrigtDe ihopbakade slutkundsavtal som finns beträffande både telefoni och data/internet delasmellan parterna på samma sätt som gjorts i senaste bokslut.Bolaget får själva teckna nödvändiga försäkringar från tillträdesdagen.De datakommunikationsabonnemang som idag finns mellan parterna kommer atttillhandahållas SHE utan kostnad från tillträdesdatum och fem (5) år.Innan avtal upprättas har LID möjlighet att låta genomföra en genomlysning av bolagetsbokföring och tecknade avtal.FörutsättningarÖverenskommelsen förutsätter följande:attattallatlbolagets tillgångar och substansvärden på tillträdesdagen minst motsvarar vadsom gällde 2009-12-31, då hänsyn tagits till avskrivningar.SHE och SHE:s huvudägare Sala och Heby kommuner inte har något alt invändamot överlåtelsen.LID erhåller en godtagbar finansiering.alla nödvändiga överlåtelser av kunder, leverantörer etc. kan ske på ett avsettsätt

Denna avsiktsförklaring har upprättats i två likalydande exemplar varav båda parter erhållit varsitt.Parternas målsättning är att denna avsiktsförklaring övergår i ett avtal senast 2010-06-30.Sala den j'1lmi 2010Sala-h1;tSY E) ergi AB,c5?4--Liden Data Gru ppen ABErik Kempff enlig~UpplysningarLID förvärvar 100 % av SHE:s aktier i bolaget, dvs. 65 % av det totala antalet aktierna.100 % av aktierna förvärvas sedan av ett holdingbolag under bildade, Holdingbolaget.Holdingbolaget kommer att ägas till ca 60 % av LID och resterande 60 % av personal från bolaget ochLID totait 4-personer. En förutsättning för förvärvet är att ovanstående personal deltar i förvärvet.Som vd för bolaget är Erik Kempff tilltänkt.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLLlEDNINGSUTSKOTIET7 (1 1)Sammanträdesdatum2013-05-28§ 164Dnr 2013/232Årsredovisning för Norra Västmanlands samordningsförbundINLEDNINGÅrsredovisning för Norra Västmanland s samordningsförbund avseende 2012 fastställdesden 18 mars 2013.BeredningBilaga KS 2013/154/1, missiv från kommunstyrelsens förvaltningBilaga KS 2013/154/2, årsredovisningYrkandenPer-Olov Rapp (S) yrkaratt ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutaratt godkänna rapporten.BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt godkänna rapporten.UtdragkommunstyrelsenJusterandes signUtdragsbestyrkande

~SALA~ KOMMUNBilaga KS 2013/1 5 4 / 11 (l)2013-0S -20MISSIVJUNEANN WINCENTDIREKT: 0224-74 8001KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGKommunstyrelsenSALA KOMMUNKommunstvrelsens förvaltningInk. 2013 -05- 2 OMISSIVRapport; årsredovisning Norra Västmanlands samordningsförbundBakgrundÅrsredovisning för Norra Västmanlands samordningsförbund avseende 2012fastställdes 18 mars 2013.Årsrapporten innehåller en översiktlig redogörelse över utvecklingen isamordningsförbundets verksamhet. Samordningsförbundet har en viktig roll i attvara med och identifiera och stödja arbetet att hitta mer effektiva lösningar förindivider som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att förbättraderas förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka möjligheten tillegen försörjning.Budgeten för 2012 var 7 mkr, men verksamheten gick med ett underskott på298.336 kr. Det egna kapitalet uppgick vid ingången av år 2013 till 4.307.383 kr.Den fortsatta inriktningen är att bilda en EU-plattform tillsammans medsamordningsförbunden i Uppsala, Västmanland och Södermanland.FÖRSLAG TILL BESLUTLedningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktigebeslutaratt godkänna rapporten.KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGjuneAnn WincentTfkommunchef

Bilaga KS 2013/154/2NORRA VÄSTMANLAND SSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdesprotokollSammanträdesdatumSidaNvsf§ 52013-03-18SALA K MMUN .Kommunstyrelsens förvaltningI~k~ . 2013 -04- l 5. '3. ("')6Årsredovisning år 2012Samordnare Jonas Wells och förvaltningsekonom Ulf Wall redogör förårsredovisning l januari till 31 december 2012.Årsrapporten innehåller en översiktlig redogörelse över utvecklingenav samordningsförbundets verksamhet. Samordningsförbundet haren viktig roll att vara med och identifiera och stödja arbetet att hittamer effektiva lösningar för individer som är i behov av samordnaderehabiliteringsinsatser fOr att förbättra deras förmåga att utföra ettförvärvsarbete och därigenom stärka möjligheten till egen försörjning.Budgeten för år 2012 var 7 000 000 kronor. Resultatet per den31 december 2012 visade ett underskott på 298 336 kronor.Tillsammans med årets resultat uppgår det egna kapitalet till4 307 383 kronor vid ingången av år 2013. SamordningsfOrbundetminskade successivt det egna kapitalet med beslut om alltfler insatserunder år 2012 jämfört med föregående år.Beslutl. Årsredovisning år 2012 fastställs.2. Årsredovisningen överlämnas till huvudmännen.Skickas till:HuvudmännenSocialförvaltningens ekonomiavdelning i Fagersta kommunSamordnarenJusterandes signUtdragsbestyrkande

Sammanträdes protokollSammanträdesdatum2013-03-18SidalNorra Västlnanl~nd,SAMORDNINGSFÖRBUNDPlats och tidBeslutandeKommunhuset i Surahammar, kl 08.30-12.30Henry Komulainen, Försäkringskassan, ordförande § l, 3-4Linnea Landerstedt, Langstinget Västmanland, ledamot § l,ordförande §§ 2, 5-14Pernilla Danielsson, tjänstgörande ersättare Skinnskattebers kommunEva Pålsson, ledamot Norbergs kommunHelena Skagerberg, ledamot Fagersta kommunKarin Karlsson, ledamot Sala kommunBritt-Inger Fröberg, ledamot Surahammars kommun, §§ 8-14Annie Rubensson, ledamot ArbetsförmedlingenÖvriga deltagandeAnders Rydell, ersättare Landstinget VästmanlandAnita Lilja-Stenholm, ersättare Fagersta kommunPeter Molin, ersättare Sala kommunJonas Wells, samordnare, sekreterare §§ 9-14Ulf Wall, förvaltningsekonom Fagersta kommun, §§ 1-8Ulla Långbacka, sekreterare, §§ 1-8Utses att justeraEva PålssonJusteringenstid och platsUnderslcrifterSelcreterareOrdförandeJusterandeANSLAG/BEVISProtokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslagOrganSammanträdesdatumDatum föranslags uppsättandeFörvaringsplatsför protokolletUnderskriftNorra Västmanland s Samordningsförbund2013-03-18Datum föranslags nedtagandeSocialförvaltningen i Fagersta kommun.... LW~~:~ ... ci:~1~rc. ~~~~1! .....................................Ulla LångbackaUtdragsbestyrkande

NORRA VÄSTMANLAND SSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdesprotokollSammanträdesdatumSida2013-03-18 2Nvsf§ lVal av ordf"orandeVice ordförande Henry Komulainen öppnar mötet och hälsar välkommentill årets första möte.Med anledning av att Agneta Fleismark avsagt sig uppdraget somledamot och ordförande i styrelsen ska en ny ordförande utses.Landstingsfullmäktige i Västmanland valde 20 februari 2013 LinneaLanderstedt till ny ledamot i styrelsen efter Agneta Fleismark.Enligt Norra Västmanlands Samordningsförbunds förbundsordningutser styrelsen bland sina ledamöter ordförande för mandatperioden.Henry Komulainen ställer fråga om styrelsen önskar avgörafrågan om ny ordförande vid dagens sammanträde eller hänskjutafrågan till nästa sammanträde.Ledamot Karin Karlsson, Sala, meddelar att styrelserepresentanternafrån Sala, Surahammar och Hallstahammar diskuterat ärendet ochbeslutat nominera Linnea Landerstedt som ny ordförande isamordningsförbundet. Ledamöterna Helena Skagerberg, Fagerstakommun, Eva Pålsson, Norbergs kommun och Pernilla Danielsson,Skinnskattebergs kommun, yrkar bifall till Karin Karlssons förslag.BeslutLinnea Landerstedt, Landstinget Västmanland, väljs till ordförandeför resterande mandatperiod 2013-2014 med samma delegationsrättsom sin företrädare.Skickas till:BerördLönekon toretAktenJu sterandes sign/ -i--le;(.' /UtctragsbesryTkande

NORRA VÄSTMANLANDSSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdesprotokollSammanträdesdatumSida2013-03-183Nvsf§ 2DagordningDagordningen föredras och godkänns utan förslag till tillägg.Justerandes signUtdragsbes~kande

NORRA VÄSTMANLAND SSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdesprotokollSammanträdesdatumSida2013-03-184Nvsf§ 3Föregående protokollStyrelseprotokollet 2012-11-26 genomgås.BeslutProtokollet noteras och läggs till handlingarna.Justerandes sign,. _-r--'.~.-",.---,~

NORRA VÄSTMANLAND SSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdesprotokollSammanträdesdatumSida2013-03-185Nvsf§ 4OrdforandebeslutVice ordförande Henry Komulainen redogör för ordförandebeslut.BeslutOrdförandebesluten noteras och läggs med godkännande tillhandlingarna.Justerandes signI /1:L-I (Utdragsbestyrkande

NORRA VÄSTMANLANDSSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdesprotokollSammanträdesdatumSida2013-03-18Nvsf§ 5Årsredovisning år 2012Samordnare Jonas Wells och förvaltningsekonom Ulf Wall redogör förårsredovisning l januari till 31 december 2012.Arsrapporten innehåller en översiktlig redogörelse över utvecklingenav samordningsförbundets verksamhet. Samordningsförbundet haren viktig roll att vara med och identifiera och stödja arbetet att hittamer effektiva lösningar för individer som är i behov av samordnaderehabiliteringsinsatser för att förbättra deras förmåga att utföra ettförvärvsarbete och därigenom stärka möjligheten till egen försörjning.Budgeten för år 2012 var 7 000 000 kronor. Resultatet per den31 december 2012 visade ett underskott på 298336 kronor.Tillsammans med årets resultat uppgår det egna kapitalet till4 307 383 kronor vid ingången av år 2013. Samordningsförbundetminskade successivt det egna kapitalet med beslut om alltfler insatserunder år 2012 jämfört med föregående år.Beslutl. Arsredovisning år 2012 fastställs.2. Arsredovisningen överlämnas till huvudmännen.Skickas till:HuvudmännenSocialförvaltningens ekonomiavdelning i Fagersta kommunSamordnarenJusterandes signUtdragsbestyrkancteI.LL

NORRA VÄSTMANLANDSSAMORDNINGSFÖRBUNDSamman trädesprotokollSammanträdesdatumSida2013-03-187Nvsf§ 6InternkontrollStyrelsen beslutade 16 mars 2012 § 7 att välja Karin Karlsson, Salakommun, och Mariette Sjölund, Hallstahammars kommun, somrepresentanter i den interna kontrollgrupper för åren 2012-2013.Karin Karlsson och Mariette Sjölund får i uppdrag att till nästa mötelämna förslag på ämnesområden för närmare granskning under år2013.BeslutFörslag på ämnesområden för närmare granskning presenteras pånästa möte.Skickas till:BerördaJusterandes signUtdragsbestyrkande

NORRA VÄSTMANLAND SSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdesprotokollSammanträdesdatumSida2013-03-188Nvsf§ 7LeasingbilenGällande avtal för leasingbilen upphör 31 juli 2013.Samordnare Jonas Wells får i uppdrag att begära in offerter på olikaalternativ på en miljö bil och återkomma till styrelsen till nästa mötemed förslag.BeslutJonas Wells får i uppdrag att begära in offerter enligt framlagt förslagoch redovisa förslagen vid nästa möte.Skickas till:SamordnarenJusterandes signUtdragsbestyrkande

NORRA VÄSTMANLAND SSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdesprotokollSammanträdesdatumSida2013-03-189Nvsf§ 8Fortsatt inriktning EU-plattform samordningsf"örbundenUppland, Västmanland och SörmlandSamordnare Jonas Wells redogör för ärendet.EU-plattformen ska fördjupa förbundens kompetens inom EU-området isyfte att med stöd av EU-medel förbättra möjligheterna fOr utsattagrupper bland unga, invandrare och personer med långvarigarbetslöshet att få en självständig tillvaro.För att gå vidare föreslås att en arbetsgrupp bestående av två personerfrån respektive förbund, en tjänsteman och en styrelserepresentant.Samordningsförbundet RAR är sammankallande. När samtliga förbundtagit ställning sammankallas gruppen.Förslag framläggs att Jonas Wells väljs som tjänsteman och ordförandeLinnea Landerstedt som styrelserepresentant med vice ordförande HenryKomulainen som ersättare.BeslutJonas Wells väljs som tjänsteman och ordförande Linnea Landerstedtsom styrelserepresentant med vice ordförande Henry Komulainen somersättare.Skickas till:BerördaJusterandes signUtdragsbestyrkancte

NORRA VÄSTMANLANDSSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdesprotokollSammanträdesdatumSida2013-03-18 lONvsf§ 9Halvårsrapporter från Samordningsteamen samt slutrapporterfrån externa medbedömareSamordnare Jonas Wells redogör för ärendet.Samtliga samordningsteam rapporterar om fortsatt starkverksamhetsutveckling och bra resultat från deltagarna. Vissa problemmed sårbarhet i personalgruppen redovisas, särskilt i Sala och iHallsta/ Sura.Extern med bedömning från Berth Danermark och Ulrika Englund frånÖrebro universitet samt från utvärderare Marita Mossberg bekräftarutvecklingen. Danermark och Englund menar bl.a. att• Samverkan har utvecklats inom ett flertal områden. Ettsystematiskt arbete har lett till en fungerande samverkan• Arbetssättet upplevs som effektivt och strukturerat• Ledningen har ett stort ansvar och stor betydelse för hursamverkan fungerar Det har blivit ett ökat fokus på målgruppen• Avsaknaden aven central aktör har inneburit ett hinder iutvecklingen mot en mer integrerad samverkan• Vissa olikheter mellan de involverade aktörerna har inneburit etthinder i utvecklingen mot en mer integrerad samverkanBland rekommendationerna för det fortsatta arbetet pekar Danermarkoch Englund på• Att fortsätta utveckla samverkanskompetens på ledningsnivå• Att ta fram mätbara indikatorer på utvecklingen av integreradsamverkan• Att ta fram mätbara centrala indikatorer på förändringar förmålgruppen• Att förmedla en tydligare bild av vad integrerad samverkan stårförl slutrapporten från utvärderare Marita Mossberg kan man läsa att "allai teamen och runt omkring är mycket engagerade och tar stort ansvar försina olika uppgifter. Personalen i teamen är mycket kompetenta och villverkligen varje deltagares bästa. Det märks också att verksamhetenkontinuerligt är under utveckling eftersom nya ideer hela tiden tas uppoch diskuteras vid styrgruppsmötena. " Mossberg rekommenderarparterna under 2013 att:l. Skapa förtroende för teamens arbetssätt genom bra uppföljningoch Information2. Ta vara på förslag till praktiska förbättringar av verksamhetenoch se om de ar realiserbara3. Fortsätta integreringsarbetet genom att involvera handläggarnamer i nätverk runt deltagarnaJusterandes signUtdragsbestyrkande, /i~--

NORRA VÄSTMANLANDSSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdesprotokollSammanträdesdatumSida2013-03-1811Nvsf § 9 forts.BeslutRapporterna noteras och läggs till handlingarna.Justerandes signUtdragsbestyrkande. i /;j-Jr-

NORRA VÄSTMANLANDSSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdes protokollSammanträdesdatumSida2013-03-18 12Nvsf § 10Utvärdering av integrerad samverkanSamordnare Jonas Wells redogör för ärendet.Samarbete har inletts med Samordningsförbundet Östra Östergötlandoch Samordningsförbundet HuddingejBotkyrkaj Salem kring engemensam utvärderingsansats för att veta om integrerad samverkan gerde fördelar de hoppas att det ska ge.Tre möten har skett sedan i höstas och en plan har presenterats somhandlar om att dels ta fram en ramberättelse från vardera förbund omvad förbundet menar med integrerad samverkan, hur den hamnade däroch vilka fördelar man hoppas se som en följd av strategin. Vidare tarplanen upp att undersöka gemensamma indikatorer för integreradsamverkan och eventuellt söka stöd från forskarsamhället att ta framdet. För det tredje vill tjänstemannagruppen gärna undersöka olikainstrument som kan följa hur individens behov tillfredställs. Ett exempelär SRSjORS som Samordningsteamen använder men det kan finnas fler.För det fjärde kan uppbyggnaden av mötesplatser för fortsatt diskussionav utvärdering kopplat till integrerad samverkan behövas för att utvecklaarbetet. Det kan ske både virtuellt (ex via sociala medier) eller fysiskt inätverksarbete eller via konferenser och seminarier.Styrelsen diskuterade dessa förslag. I diskussionen lyfter vice ordförandeHenry Komulainen att det är angeläget att studera den enskildes väg isystemet och hur den underlättas aven mer integrerad organisering.Även intressant att studera de som hoppar av tidigt, de s.k. dropouts.Detta skulle kunna vara en indikator som kan bero på flera olika saker.Intressant att veta hur myndigheterna hanterar individens behov,kanske myndigheterna lära av brukarna på något sätt.BeslutSamordnare Jonas Wells får fortsatt stöd att jobba medutvärderingsfrågan samt att rapportera till presidiet efterhand.Justerandes signUtdragsbestyrkandeI .I'-L

NORRA VÄSTMANLAND SSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdesprotokollSammanträdesdatumSida2013-03-1813Nvsf§ 11Aktiviteter april-september 2013Samordnare J onas Wells föredrar ärendet.Ett antal aktiviteter är planerade under året enligt följande:8 april22 april22 april22 maj11 juni3 september9 september16 septemberMöte med revisorerna (presidiet kallade)Möte med länets riksdagsledamöter (alla i styrelsenvälkomna)Samråd med huvudmännen (alla välkomna)Styrelsemöte SkinnskattebergKonferens integrerad samverkan (alla välkomna)Utbildningsdag för styrelserna i länet med Marie Fridolf(alla välkomna)StyrelsemöteNätverksmöte integrerad samverkanSamordnaren lade till även 1-3 oktober, konferensenLösningsfokuserade ledtrådar samt 14-15 oktober, NNS höstkonferens.BeslutInformationen läggs till handlingarna.Justerandes sign.:?i):'.--fUtdragsbesryrkande

NORRA VÄSTMANLANDSSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdesprotokollSammanträdesdatumSida2013-03- 18 14Nvsf§ 12Inrar höstens planeringsdagDag är ännu inte bestämt när styrelsens planeringsdag ska ske i höst.Diskussion om var det ska vara landade i ett förslag om Ramnäskonferens. Dagen bestäms av presidiet och tas upp vid nästastyrelsemöte.BeslutNästa planeringsdag för styrelsen hålls i Ramnäs och dag bestäms avpresidiet med rapport vid nästkommande styrelsemöte.Utdragsbestyrkande

NORRA VÄSTMANLANDSSAMORDNINGSFÖRBUNDSammanträdesprotokollSammanträdesdatumSida2013-03-18 15Nvsf§ 14Övriga frågorBeslutAvtackning av tidigare ordförande Agneta FleismarkVice ordförande Henry Komulainen får i uppdrag att kommunicera medAgneta och se om hon kan bli avtackad i samband med nästastyrelsemöte.Justerandes signUtdragsbes~kande

N orr a Väs l nlan landsSAMORDNINGSFÖRBUNDNorra Västmanlands SamordningsförbundNorbergsvägen 1973780 FagerstaTelefon: 0223-442 SS, 0736-498 499E-post: jonas,wetts@fagersta.sewww.samordningnv.sehttp://samordningnv.blogspot.comwww.facebook.co m/norra vas tm an la n ds sa m ord n i ng s forb u ndARSREDOVISNINGJanuari - December 2012-----~"Allting här är/or mig. Och jag gör bara saker for mig och sånt som hjdlper mig"Deltagare Samordningsteam Sala, 2012 - från hösten 2012 student vid Tärna folkhögskola"Jag är äppen med vilka psykiska f"nktionshinder jag lU/rJar /lär arbetskamraterna vet om min probLematik så blirdet inte till några olösbara hinder på arbetsplatsen. På mitt Hl/varande arbete är det !Ulgon som åker med mig j hissenän så länge, for en dag kommer jag att gära det sjäLv, likaså kammer jag att våga åka båt och åka till LKEA ochhandla. "Arbetstagare Fagersta, före detta deltagare i Samordningsteam FNS, 2012"Personalen där be1nötte en med respekt och då vä.:rte självfortroendet, man blev trodd på och det fanns bra aktiviteteri teamet"Arbetstagare Kolbäck om sin hd som deltagare i Samordningsteam Hallsta/Sura, 2012

SammanfattningNorra Västmanland s Samordningsförbund redovisar årsutfall för perioden mellan den 1januari till den 31 december 2012. Denna årsrapport innehåller en översiktlig redogörelseöver utvecklingen av samordningsförbundets verksamhet.2012 varit ett år som kan samman/attas i följande fem punkter:• Alla mål och aktiviteter i styrelsens verksamhetsplan haruppfyllts• Tre pågående samordningsteam (med stöd och finansiering frånförbundet) har pågått under året med sammanlagt 155 deltagareoch mycket bra resultat - 76 % avslutade med positiva utfall• 18 utbildningsinsatser riktade mot personal hos myndighetermed sammanlagt 650 deltagare - en kraftig ökning jämfört medföregående år• Två utvärderingsinsatser har pågått under 2012. Insatsen externmedbedömning av samordningsteamen visar att teamen och dessledning utvecklar en fungerande och systematisk samverkan• Två insatser för en inkluderande arbetsmarknad har pågått under2012 - Ung Kraft och Stöd till socialt företagandeDet ekonomiska resultatet per den 31 december 2012 är -298 336 kr. Tillsammans med åretsresultat uppgår det egna kapitalet till 4 307 383 kr vid ingången av 2013.

Syftet med samordningsförbundetsverksamhetNorra Västmanlands SamordningsförbW1d är ett fristående organ för möjliggörande avsamordnade rehabiliteringsinsatser, både operativt och strukturellt, samt för utveckling avsamarbetet mellan parterna inom rehabiliteringsområdet. Enligt förbundsordningen ochlagstiftningen (2003:1210) ska den finansiella samordningen underlätta eller förbättramöjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så attdessa ska kurma förbättra sin fönnåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärkasin möjlighet till egen försörjning. Förbundet ska också sträva efter en effektiv användningav gemensamma resurser och främja en positiv utveckling av verksamheten.Förarbetena till lagstiftningen betonar två syften:• Det strukturövergripande arbetet• Det individ- och personalinriktade arbetetI det strukturövergripande arbetet betonas samordningsförbundet som en motvikt tillsamhällets sektorisering. En finansiell samordning samt en gemensam och självständigbeslutsfunktion tillhör de mest basala delarna i det strukturövergripande arbetet. Detsvenska välfärdssamhället är sektoriserat med bl.a. en lång tradition av självständigamyndigheter. Detta har varit framgångsrikt för uppbyggnaden av välfärden i Sverige ochorganiseringen av den. Sektoriseringen har dock en baksida för dem som är beroende avatt samhällets stöd är samordnad och sammanhållen. Det gäller t.ex. individer medneuropsykiatriska funktionshinder, unga vuxna med diffus psykosocial problematik,invandrare med ohälsoproblematik och individer som har varit sjukskrivna och/ellerarbetslösa under lång tid.Samordningsförblmdet har en viktig roll att vara med att identifiera och stödja arbetet atthitta mer effektiva lösningar för dessa grupper i det lokala samhället. Ävenpersonal riktade är viktiga för den finansiella samordningen. För att lyckas behövs insatserför att stimulera nytänkande och innovation, samordnad ledning och styrning samtgemensamma förhållnings· och arbetssätt samt teamsamarbete.2

Styrelsens arbeteStyrelsen är samordningsförbundets högsta beslutande ach förvaltanJe organ som haransvar för förbundets utveckling och ekonomi Styrelsens arbete regleras dels iförbundsordningen och dels i ett av styrelsen fastställd reglemente. Styrelsen bestar av 18ledamöter utsedda av medlemmarna. Nedan följer styrelsens sammansättning den 31december 2012:Ordinarie Ersättare I Utseddav"A.gneta Fleismark, ordförande Anders Rydell Landstinget VästmanlandHenry Komulainen, vice ordf. Stefan Svensson FörsäkringskassanKauka leppälä Nicklas Lantz l ArbetsfönnedlingenHelena Skagerberg Anita lilja-Stenholm' Fagersta kommunEva Pålsson Torsten Jansson Norbergs kommunRoger ingvarsson Pemil1a Danielsson r Skinnskattebergs kommunKarin Karlsson Peter Molin ii Sala kommunMariette Sjölund Reijo Tarkka Hallstahammars kommunBritt-lnger Fröberg Richard With Surahammars kommunStyrelsen har sammanträtt fem ganger under året samt har haft en länsgemensamutbildningsdag samt ett planeringsmöte under hösten.Under vårens första möte 120316 beslöt styrelsen att finansiera en utökning av tjänsterna iSamordningsteam FNS, fastställa reglemente för kontroU av ekonomiska transaktioner,fastställa kommunikationsplan samt tog fram förslag till en reviderad förbundsordning församordningsförbundet att presentera för huvudmännen. Styrelsen beslöt även att stödjatva utbildningsinsatser: grundutbildning i lösningsfokus 10 och utbildning i motiverandesamtal.Varens andra möte 120411 beslöt styrelsen att ställa sig bakom en ansökan till landstingetVästmanland för ett utvärderingsprojekt om metoderna Moti verande samtal (MI) ochlösningsfokuserat arbetssätt (lF). Styrelsen ställde sig också bakom finansiering avprojektet Ung Kraft, ett arbetsmarknadsinriktat projekt med syfte att arbetsmarknaden blirmer öppet och positivt till att ta emot unga funktionshindrade för att utvidgaarbetsmarknaden för denna grupp.I Nicklas Lanlz uts.;gs av Arbetsförmedlingen till ny \!rsiittare tT.Q.m. 21 augusti 2012. Dessförinnan var CarinaBergman ers..1.ttare.l Anita Lilja-Stenholm uts..igsav Fdgerstd kOmmlU'l till ny ersättare !T.o.m. 2-1 april 2012.l:>essiörinndO var KristinaHelJman ersättare.3

Vid sommarens möte 120613 meddelades beslut frår. Landstinget Västmanland om stödför utvärderingsprojektet LF/rvfI som styrelsen ställde sig bakom pil förra mötet.Arbetsgivarfrågor kring samordnar~änsten avhandlades och styrelsen tog beslut omutbildningsstöd till socialt företag Strömsbacka Återvinning i Sala. Styrelsen fick endelrapport från den pagaende externa medbedömningsprocessen.Höstens inledande möte 120913 ägnades till stor del uppföljning av Samordningsteamenstre verksamheter där förbundet är huvud finansiär. Årsrapporterna blev ordentligt belystaoch beslut om budget togs för Samordningsteamen för 2013. Styrelsen beslutade attfinansiera utbildningsinsatsen Seminarium Lösningsfokuserade grupper.Pa höstens sista möte 121126 beslutade styrelsen om verksamhetsplan och budget för 2013.Exempel på nyheter i verksamhets planen är att verksamhetsinriktningen mot integreradsamverkan förtydligades. Styrelsens intemkontrollgrupp redogjorde för sin rapport. Beslutom förlangning av Ung Kraft, start aven ny gnmdutbildningsomgång i lösningsfokus ibörjan av 2013. Dessutom beslut om extern medbedömning av samordningsteamensverksamhet under 2013 samt lansgemensamma utbildningsinsatser under 2013.~Iot integrerad samverkanUnder året har inriktningen mot integrerad samverkan blivit allt tydligare i styrelsenslöpande arbete. Sedan några år tillbaka. har Norra Västmanland s Samordningsförbund valtatt lämna projektfinansiering som huvudsaklig strategi för att finansiera och stödjasamverkan kring personer som har samordnade rehabiliteringsbehov. Den nya strateginhar, i efterhand, döpts till "integrerad samverbn" och åskådliggörs med följande bild:s·I bilden kan "S" stå för samverkansinsatser men det kan också sta för en person medsamordnade rehabiliteringsbehov. Till vänster visas hur samverkansinsatser och personermed samordnade behov tenderar att marginaliseras eller hamna i periferin i förhållande tillpraxis, uppdrag och engagemang. Till höger har istället samverkan och individer medsamordnade behov hamnat i centrum i myndigheternas gemensamma arbete. Bådeorganisatoriskt och förhållningsmässigt är här alla delar av systemet aktiva och engageradeför målgntppen. Pileo understryker att bilden anger en önskad riktning.Integrerad samverkan är inte en färdig destination utan en färdriktning. Den signalerar enönskan om ett fördjupat tillstånd av samverkan mellan myndigheterna, både kulturellt ochstrukturellt. Det är en uttalad samordningsstrategi. Den kännetecknas vidare avorganiseringar som utgår från individers behov, där myndigheter och samhälle anpassarsina insatser tillsammans med den enskilde. Konkret har detta lett till bLa. en långsiktigsatsning på de tre samordningstearnen inom sarnordningsförbundets geografiska område.Samordningsteamen är en plattform, en stadigvarande verksamhet, som drivs av4

myndigheterna gemensamt och som ständigt anpassar sig till radcUlde behov hosdeltagarna och samh~Hlets krav. Ett annat uttryck för integrerad samverkan är densystematiska satsningen på gemensamma utbildningar med lösningsfokusemd arbetssättsom en sammanhållande röd tråd i rehabilitering5

Aterkoppling till verksamhetsplan, budgetoch beslut om insatser under åretUppföljning av verksamhetsplanVerksamhetsplanen anger huvudinriktningen för samordningsförbundets verksamhet för2012 inom fyra målområden. Dessa fyra målområden förtydligar samordningsförbundetsroll gentemot parterna, både dess utvecklande och stödjande roll, samt att bygga vidare padet förbundet har lärt sig vara framgångsfaktorer för effektivt samordningsarbete. De fyramålområden är långsiktiga och strategiska till sin karaktär. De innehåller, nedbrutet inomvar och en, specifika maJ och aktiviteter för arets arbete. Av sammanlagt 19 stipulerade maloch aktiviteter redovisas 16 som uppfyllda och tre som delvis uppfyllda.Målområde 1: Att utveckla s!lmverkanskultur och ItelhetstiinkandeEn utvecklad samverkanskultur och helhetstänkande är antagligen den viktigastefömtsättningen för en effektiv samverkan. Samtliga fyra måJ och aktiviteter för 2012 äruppfyllda.Mål och aktiviteter enligt 2012-årsverksarnhetsplan för mälområde 1Att aktivt stödja, både formella ochinformella, tvärsektoriella nätverkAtt fortsätta inriktningen med arrangemangav gemensamma metod- ochkompetensutvecklingsinsatserAtt arrangera, och ge möjlighet för, fleraseminarier och konferenser därmyndighetsföreträdare och and ra kanträffas för att diskutera och vidareutvecklasamarbetet nmt gemensamma målgruppersbehovAtt ge och sprida information tillmyndigheterna om bl.a. hur derasgemensamma anst'rängningar har lett tillresul tat och lärandeM.iluppfyllelse och kommentarerUppfyllt. Förbundet är aktiv i Aera olikaarbetsgmpper och nätverk lokalt, regionalt ochnationellt.Uppfyllt. Under äret tog denna inriktningytterligare fart, bekräftat i en ökning av antaletinsatser och antal deltagare i gemensammametod- och kompetensutvecklingsinsatser.Uppfyllt. Under året arrangeradesamordningsförbuodet 16 av 18 samfinansierademetod- och kompetensutvecklingsinsatser. Allamed fokus, på olika sätt, på att fånga upp,diskutera och vidareutveckla samarbetet förindivider med samordnade behov.Uppfyllt. Förbundet aktiv i att sprida informatioopå hemsidan, bloggen och med nyhetsbrev samtbroschyrer. Nyhetsbrev publice ras fyra gånge runder året. Samordningsförbundet har ävenlanserat en Facebooksida.Mdlomrdde 2: Att utveckla stntktur för samordning och innovationFör att samordning ska utvecklas behövs arenor och resurser som kan förvalta ochutveckla goda ideer. För både styrelsens arbete och utvecklingsgmppen där förbundetmöter medlemsmyndighetema är det viktigt att utveckla kapacitet som kan svara på nyautmaningar och problem. Samtliga sju mål och aktiviteter för 2012 är uppfyUda (S) ellerdelvis uppfyllda (2).6

Mal och aktiviteter enligt 2012-arsverksamhetsplan för malområde 2Maluppfyllelse och kommentarerAtt fortsätta arbeta aktivt med samsyn istyrelsenAtt utveckJa former för att ffmga uppbrukarperspekti'let antingen genom enkäter,fokusgrupp, bnlkam\d och/elleruppsökande verksamhet via föreningar ochorganisationerUppfyllt. Förutom en särskild utbildningsdag förstyrelsen med mycket gott resultat och deltagandepräglas styrelsens arbete av stor delaktighet ochdiskussionslusta vilket möiUggör samsyn.Uppfyllt. Fungerande fonner har utvecklatsoväntat via deltagare inom Samordningsteamensverksamhet som har varit aktiva med att dela medsig av sina perspektiv personligen under olikamöten under 2012. Även delaktighet på olikautbildningar har valit värdefullt. Enk,it utdeladvia samordningsteamen och den externamedbedörrmingen.Att se över och utvecklaDelvis uppfyllt. Arbete påbörjat på styrelsenssamordningsförbundets utvärderingsmodell planeringsdag, ämnat att färdigställas under 2013.Att arrangera minst tVll planeringSliagar för Delvis uppfyllt. En planeringsdag har arrangeratsstyrelse och utvecklingsgrupp gemensamt i o ktober. Däremot har flera seminarier erbjuditsAtt fortsättningsvis arbeta medomvärldsbevakning och nätverk med andrasamordningsförbund i syfte att utvecklaverksamhetenAtt stödja utvecklingsgmppen i arbetet medgemensamma analyser och kartläggningar isyfte att utveckla samverkansinsatser vidareAtt tillsammans med Västmanland sKommuner och Landsting (VKL) arrangeragemensamma konferenser och seminarierdär representanter fran styrelse ochutvecklingsgrupp har möts.Uppfyllt. Förbundet aktiv i nätverk, lokalt i länet,regionalt i Östra Mellill1sverige och nationellt badevia NNS och med enskilda förbund. Aktiv i shldieom årsredovisningar, och NNS arbetsgmpp"utvärderinO' med ISF".Uppfyllt. Förbundet är sammankallande iutvecklingsgmppen och aktivt stödjande fördenna gntpps utveckling. Gruppen har under arethöjt ambitionen genom en handlingsplan.Kartläggning av ungdomsarbetslösheten i FNSgenomfördes under hösten.Uppfyllt. Gemensamt arrangemang avseminarium om sociala investeringsfonder, ochseminarium om försörjningsmåttet genomförd.Målomrtfrle 3: Att stödja myndigheters arbete med nya arbetssätt och metoderDetta målorruade handlar bl.a. om att stödja och utveckla gemensam ledning av insatsersamt hur myndigheterna bäst möter individers behov av samordnad rehabilitering.Samtliga tre mål och aktiviteter för 2012 är uppfyllda, dock en delvis uppfylld.7

i Maj och akth iteter enligt 2012-arsverksamhetsplan för m.ilornråde 3Att fortsättningsvis, både finansiellt ochprocessinriktat, stödj Ll och utvecklastyrgnipper och samarbetet i de avsamordningsförbundet finansieradeinsatsernaAtt stödja medlemmarnas arbete medbehovsanalyser som utgår från individensbehov. Behovsanalysen ska fördjupas sa attden fangar både kvantitativa och kvalitativavariablerAtt kartlägga och utreda samverkan enligt"tolvfältaren". En viktig del avkartläggningen är att analyserabrister/möjligheter i samarbetet mellan defyra samverkande parternaMaJuppfyllelse och kommentarerUppfyllt. Förbundet aktiv som adjungerad i allastyrgrupper i insatser finansierade avsamordningsförbundet. Förbundet processledarevid planeringsdagar. Ä ven aktiv irekryteringsarbetet till samordningsteamen.Uppfyllt. Löpande i samordningsteamen görsanalyser om det är rätt malgrupp som remitterastill teamen. Särskild kartläggning av behoven görsi teamens hel- och halvårsrapporter, bådekvalitativt och kvantitativt. Iutvecklingsgruppenbeställdes och genomfördes en kvalitativ shldieom ungdomsarbetslösas behov i FNS.Kontinuerlig dialog i utvecklingsgruppen underaret om olika målgruppers behov av samverkan.Delvis uppfyllt. Den årliga kartläggningen avsamverkan som förbundet gör blev ej kJar under2012. Däremot har den i stor mån ersatts av denexterna medbedömningens utvärderingsarbetesom löpande har följts teamens ochmvndiahetemas arbete under 2012.))l\tldlomrdde 4: Att stödja myndigheternas arbete med gemensam resultatredovisning ochincitament för samverkanPartsgemensam rapportering och utvärdering är gnmdläggande för att utvecklasamverkan långsiktigt. Gemensamma mål, överenskommen uppfattning av vad ett gottresultat/utfall skulle vara samt förhöjda incitament för samverkan är viktigt församordningsförbundet att stödja. Samtliga fem mål och aktiviteter för 2012 är uppfyllda."'iii och aktiviteter enligt 2012-årsverksamhetsplan för m.ilomcide ~Maluppfyllelse och kommentarerAtt fortsättningsvis bevaka, sprida ochanalysera försörjningsmåttet.Att stödja utvärderingsarbetet hosmedlemsorganisationernaAtt stödja strategisk kompetensutvecklingUppfyllt. Försörjningsmåttet sammanställs ochredovisas varje kvartal i styrelsearbetet och pahemsidan och via nyhetsbreven. Sprids också viamaillista. Under aret arrangerades ett seminariumom försörjningsmåttet tillsammans med länets tvaandra samordningsförbund och medSamordningsförbundet RAR Sönmland.Uppfyllt. Samordningsförbundet har finansieratutbildning i samhällsekonomisk utvärdering ochvarit aktiv som stöd i förarbetena tillSamordningsteamens rapporter.Uppfyllt. Samordningsförbundet har under åretfinansierat en särskild certifieringsutbildning isamhällsekonomjsk utvärdering. Flertalet avförbundets utbildningar är strategiskakompetensutvecklingsinsatser.8

"lal och aktiviteter e nligt 2012·Jrsverksamhetsplan för malområde 4 (iOl;!s)L\tt aktivt beställa utv'ärJering och. ommöjligt, undersöka möjligheterna tillsamfälldJ beställningar av utvärderingarmed andra samordningsförbund eHermyndigheterAtt, i den man det jr möjligt, främja arbetetfö r implementering av framgångsrikaarbetssätt och metode r i den ordinarieverksamheten och j samverkan"Ialuppfyllelse och kommentarerUppfyllt. Under aret hor fö rbu ndet beställtutvärdering via Örebro universitet ('Ich en enskildutvärderare. Under hösten har samarbete inlettsmed Samordningsfö rbllndetHuddinge/Sotkyrka/Salem ochSamordningsförbundet Östra Östergötland om engemensam utvärderingsansats för integreradsamverkan.Uppfyllt. Implementering är mer aven processnumera da förbundets stöd och finansiering skerhuvudsakligen via Samordningsteamens insatseroch via utbildningsinsatser. Genom teamenutvecklas nätverk med professionella och här harförbundet utvecklat stöd som förstärkerimplementeringen.Insatsredovisning.. individinriktade insatserUnder 2012 har fyra insatser finansierats med stöd fran samordningsförbundet.Samordningsteamen är en gemensam plattform, ett myndighetsövergripandesamarbete som hanterar individer med samordnade rehabiliteringsbehov, deras stegmot arbetsmarknaden och koordinering av myndigheters insatser. Samordningsteamenär stadigvarande insatser gemensamt drivna av de ingående myndigheterna. Merinformation om samord ningsteamen finns i bilaga 1. Under 2012 har 155 personeromfattats av dessa insatser. Ökningen järnfört med föregaende ar bero r till största del avatt 2011 var ett nystcutsär och att dessa insatser startades upp under aret. Statistikenredovisas i nedanstående tabell och i bilaga 1:Snitt tidInsatserDeltagare med Deltagare Deltagare Resultat (enligt senaste rapport)totalt bidrag kvinnor män8 av 1~ avslutade deltagare somSamordningsteam FNS 56 5,0 år 37 19 fullföljde insatsen nådde positivt utfall(57%)17 av 20 avslutade deltagare somSamordningsteam Sala .\9 5,5 ar 23 26 fullföljde insatsen nådde positivt utfallI(85%)10 av 13 avslutade deltagare somSamordningsteam Hallsta/Sura 50 -!,O ar 28 22 fullföljde insatsen nådde positivt utfall(67%)Antal deltagare och resultat ärKurator till samordningsteamen .integrerade i samordningsteamensredovisade resultat ovanTotalt (antal samt i procent)35 av 49 avslutade deltagare som155 4,8 år 88 67 fullföljde insatserna nådde positivt(57 %) (43 %) utfall (76 O~)9

Insatsredovisning, personalinriktade insatserUnder 2012 har ;:lrton utbildningsinsatser finansierats varav sexton är avslutade under aret,de tva sista i janUZlrl 2013. I dessa utbildningsinsatser har 650 personer deltagit vilket är enkraftig ökning jämfört med föregaende ar med 38 %,UtbildningsinsatserDeltagare2010 10 2032011 H 4702012 18 650IlEn röd tråd genom utbildningarna är det lösningsfokuserade arbetssättet som bådeutvecklar ett gemensamt förhållningssätt och en evidensbaserad metodik En alman tråd äratt erbjuda en plattform för dialoger om hur samverkan kan utvecklas mellanmyndigheterna och hur kunskap och relationer kan främjas om varandras arbete, rolleroch resurser. Utbildningar och seminarier är en \iktig del av förbundets strategiska arbeteatt utveckla samverkanskultur och helhetstänkande i aHa delar av organisationerna.Nedanstående tabell redovisar deltagarantalet per utbildningsinsats samt totalen.UtbildningsinsatserDeltagareUtbildningsdag SRS/ORS' 45ertmdutbilJning i LP för professionella och arbetsledare 9 41LeU': Utb Styrelseledamöter 12LeU: lnfo Riksdagsmän/styrelser 20LeU: Utb Social ~1Vestering 19Le U: lnfo Insatsträffsdag 30Leu: Konferens Lösningsfokuserade ledtrådar 105LeU: Utb Samhällsekonomisk utvärdering 41LeU: Utb Samverkansforskning 44LeU: Utb Försörjningsmått 41Metodseminarium maj 2012 16VULF: Lösningsfokuserade grupper' 26ertmdutbildning i LF för professionella och arbetsledare 10 27Certifieringsutbildning: NyttoSarn' 2Utvecklingsdag: Professionella mnt samordningsteamen 26Utb KUR-projektet' 107Utb Motiverande Samtal i samarbete 19Seminmilun: lösningsfokuserade gntpper 29Totalt 650J SRS "" Session Rating Scale, ORS = Outcome Rating Scale. SRS/ORS är exempel på uppföljningsmätt som töljer hurindividen uprlever dels ett bemötande eller ett fördjupat 5

En n::i.rmare presentation av de under 2011 finansierade personalinriktade insatserna filmsbeskrivna i bilclga 2.Insdtsredovisning, utvärderingsinsatserr verksamhetsplanen tär 2012 gavs styrelsen större utrymme att själva ta ansvar förutvärderingur av insatserna. Detta var dels en konsekvens av att styrelsen sag mÖjligheterda det fanns tre liknande individinriktade insatser, samordningsteamen, inom detgeografiska området men också att utvärderingsarbetet skulle bli mer sammanhållet ocheffektiv.~IISal5er Resultat ....

1. Skapa förtroende för teamens arbetssätt genom bra uppföljning ochinformation2. Ta vara på förslag till praktiska förbättringar av verksamheten och se om deär realiserbara3. Fortsätta integreringsarbetet genom att involvera handläggarna mer i nätverkrunt deltagarnalnsatsredovisning. insatser för en inkluderande arbetsmarknad))Under 2012 har Norra Västmanlands Samordningsförbund utvecklat ett arbete för att påolika sätt påverka arbetsmarknaden så att människor med funktionshinder lättare skakomma in i arbetslivet. Ett anslag har varit att stärka socialt företagande. Ett annat har varitatt bygga vidare på Arbetsförmedlingens kampanj "Se kraften" och det intresse som finns inäringslivet att redan idag utgöra en resurs för människor med funktionshinder. ProjektetUng Kraft har försökt göra det senare med att bl.a. fånga berättelser både från företagareoch individer och att sprida dem via hemsida och media. På det sättet främjar projektetattityder och förhållningssätt som kan göra steget till arbetslivet enklare för märuliskormed olika typer av funktionshinder, framförallt med psykiska funktionshinder.Samordningsförbundet har även beslutat om direktstöd till det arbetsintegrerade socialaföretaget Strömsbacka Återvinning i Sala genom ett bidrag för en strategiskkompetensutvecklingsinsats som skulle möjliggöra flera praktikplatser och fler arbeten påföretaget.Insatser för en inkluderandeResultatarbetsmarknadUng Kraft 13 publicerade berättelser på hemsidan. 2artiklar publicerade i lokalpress.Stöd till socialt företagandeEn person har genomfört utbildningen. Dethar lett ett en utökad verksamhet med ennyanställd och två i praktik.Förändring av försörjningsmåttetFörsörjningsmåttet är ett samlat mått på den totala offentliga försörjningen för ohälsa ocharbetslöshet för åldrarna 16-64 år, nedbrutet till kr/dag. I försörjningsmåttet ingårkostnader för kommunernas försörjningsstöd, försäkringskassans ohälsotal samtarbetsförmedlingens a-kassa och aktivitetsstöd samt etableringsersättning i en stapel. IVästmanland har myndigheterna följt försörjningsmåttet sedan 1997. Förändring avförsörjningsmåttet i varje kommun syns i nedanstående tabell:Försörjningsmåttet, Skinn- Hallsta- Surakr/dagper individ 16-64 år Fagersta Norberg skatteberg Sala harnmar harnmar LänetK varlal 4, 2011 54 50 58 52 56 56 53K vartaI 4, 2012 57 53 55 55 57 57 55Förändring på ett år +3 +3 -3 +3 +1 +l +2Riket4748+112

Arunärkningsvärt är att bergslagskommunen Norberg har, tillsammans med Västerås,lägst försörjningsmått i hela länet'. Skinnskatteberg har minskat mest det senaste året.Det är viktigt att understryka att resultatet i försörjningsmåttet inte primärt är en följd avsamordningsförbundets arbete utan det är till största del beroende på omvärldsfaktoreroch interna processer hos de enskilda myndigheterna. De samspelar på ett komplext sättvilket gör det svårt att analysera förändringama. Däremot är det troligt att faktorn effektivsamverkan mellan myndigheterna spelar en bidragande roll för resultatet. Detta eftersomflera individer med långtidsersättning från försörjningssystemen ofta är beroende avkvalificerad samverkan och att flera av dessa individer har fått professionellt stöd, direkteller indirekt, genom, eller till följd av, insatser finansierade av samordningsförbundet.Ä ven den samverkan som har utvecklats inom det förebyggande arbetet spelar med storsannolikhet en bidragande roll för utvecldingen.Mer om försörjningsmåttets utveckling över tid samt fördelningen mellan olika stödsystemi Sala, Fagerstabygden och HallstahammarlSuraharnmar finns på samordningsförbundetshemsida hl!p:llwww.samordningnv.se/statistiklstatistik forsoJjningsmattet.shtmlAnalys av det ekonomiska resultatetNorra Västmanlands Samordningsförbund redovisar årsutfall för perioden mellan den ljanuari till den 31 december 2012. Årsrapporten innehåller en översiktlig redogörelse överutvecldingen av samordningsförbundets verksamhet. Budgeten för året var 7 000 000 kr.Resultatet per den 31 december 2012 är -298 336 kr. Tillsammans med årets resultat uppgårdet egna kapitalet till 4 307 383 kr vid ingången av 2013.Samordningsförbundet minskar successivt sitt eget kapital med beslut om alltfler insatserunder 2012 jämfört med föregående år. Prognosen har under året pekat på att mer medelskulle ha gått åt men verksamheterna har inte förbrukat de medel de blivit tilldelade samtatt förbundet har blivit beviljat externa medel för driften av projektet Utvärdering LFjMI.Intecknade medelTilldelade medel från huvudmännen för 2013 har, enligt besked i november 2012, fastställtstill 7 miljoner kr. För 2013 har följande medel, efter beslut i styrelsen, av förbundets intäkterfrån medlemmarna tecknats in för framtida kostnader för styrelse, administration ochinsatser av olika slag.Prognosen för samordningsförbundets kostnader under 2013 baseras på den finansiellaram för olika insatser styrelsen har beslutat om fram till och med 28 februari 2013. Dettakallas för intecknade medel och åskådliggörs på följande tabell:9 Läs mer om förklaringa r till försörjningsmåttets utveckling i Norberg:http: //samordnin~v . bIQsspot.cQmt2Qlln2ldet -laga -forso tiningsma ttet-j-norberg.html13

! Kostnads- PrognosID Intecknade medel (130228) I utfall 2012 2013Avslutade insatser 2012 1Ll 2261000 Styrelse 2&1 3001001 Administration 1065 10281026 Utb Länsgemensamma utbildningsinsatser 117 1201027 Utvärdering LF/Ml" 52 5681029 Ung Kraft 205 3'- -o1031 Stöd till socialt företagande 33 201O~7 Gnmdutbildning Lösningsfokus 10, prof/arbetsledare 112 211048 Gnmdutbildning Lösningsfokus 11, prof/arbetsledare 1-19106310&110651066106610671073107-11076Samordningsteamet FNS 1852 2059Samordningsteam Sala 1765 2049Samordningsteamet Hallsta/Sura 1896 21-10Extern med bedömning Samordningsteamen 2012 80 117Extern med bedömning Samordningsteamen 2013 109Kurator till Samordningsteamen 222 626Utb KUR-projektet 121 25Utb Motiverande samtal i samarbete 39 34Seminarium extern medbedörrming S-teamen 6Totalt 8049 9696Under 2013 beräknas långt mer medel förbrukas jämfört med föregående ar. Förbundetutgår från att medel korruner att tas ur det egna kapitalet för att finansiera insatserna ochhoppas på en utökad finansiell ram på minst 8 miljoner kr för 2014. Sedan 2011 harförbundet haft en finansiell tilldelning från hU\~ldmännen på 7 miljoner kr per år.Under aret kommer beslut om nya insatser att fattas som kommer att belasta arets ochnästkommande års budget. lYledel ur det egna kapitalet kommer att tas i anspråk, dock harstyrelsen fattat beslut om att det egna kapitalet inte ska understiga 400 000 kr för att bLa.täcka pensionsskulder till egen personaLlO 5.1mmanställning av kostru.dema tör ins.:,tser avslutade under 2012: GULF 9, Certifieringsutbildning NyttoSarn,VlJlF: lösningsiokuserade grupper, Utbildningsdag SRS/ORS samt ~minarium lösningsiokuserade grupf>er.Il Detta projekt fulansieras i sin helhet med medel från landstinget Västmanland och rehabilitetingsgarantin14

UndertecknatSurahammar den 18 mars 2013: / r ~/ lr" flo rfr:lbu0 (~:.;.. ~IeismarkStyrelseordförande/~/ ~f~Hefo /omulainenVice ordförande~'?J;e;k/~Britt-Inger Ft1S~ig '~ ~Ordinarie ledamotRoger IngvarssonOrdinarie ledamot!i~~Karin KarlssonOrdinarie ledamotl , ~ / i/: itt,~ Lt,///!I;!1'auko Lep älä f / "Ordinarie ledamotEva PålssonOrdinarie ledamotdud~~Mariette Sjölund 1Ordinarie ledamotv~~( ~;\A ~Helena Skagerberg . /Ordinarie ledamotSamordnareVar revisionsberättelse har avgivits den 2013Helmut HoffmannRevisorElisabeth LöfRevisorNiklas RombergRevisor15

RedovisningsprinciperRedovisningsmallens dokumentResultaträkningenSammanfattar kostnader och intäkter samt visar årets förändring av det egna kapitaletBalansräkningenVisar samordningsförbllndets ekonomiska ställning på boksllltsdagen.VärderingÖVergripande värderingsprincip är försiktighetsprincipen, vilket medför att skulder intefår undervärderas respektive att tillgång inte får övervärderas.Leverantörsfakturor och utställda fakturorPeriodisering har gjorts av leverantörsfakturor och utställda fakhtror med väsentligtbeloppLeasingavtalRekommendation nr 13. I .2006 gällande Redovisning av leasingavtal innebär attklassihcering ska göras av leasingavtal, antingen hnansiellt eller operationellt leasingavtalinom Norra Västmanlands Samordningsförbund är klassificerade som operationella.16

ResultaträkningBelopp i kkr Not Bokslut Budget Bokslut2011 2012 2012Verksamhe tens intäkter l 7129 7000 7621Verksamhetens kostnader l -5230 -8659 -8 051Verksamhetens nettokostnader 1899 -1659 -430Finansiella intäkter 2 120 O 133-Finansiel la kostnader 2 -3 5 -1Resultat efter skatteintäkter ochfinansnetto 2016 -1664 -298Årets resultat 2016 -1664 -29817

Finansieringsanalys(kkr) Not 111231 121231Den löpande verksamhetenÅrets resultat 2 016 -298Medel frihi verksamheten {ore f6räl1drin~ av rörelsekapital 2016 -298+/- Minskning/ökning övriga kortfristiga fordringar 3 -45 -1231+/- Ökning/Minskning övriga kortfristiga skulder 6 1575 474KassaJ1öde frå" den löpande verksamheten 3 516 -1055Årets kassa flöde 3546 -1055Likvida medel vid årets början 4 3112 6659Likvida medel vid arets slut 4 6659 5604Specijikatioll till årets kassaflöde+/- Ökning/minskning kassa och bank 4 3546 -1055Årets kassaflöde 3546 -105518

BalansräkningKkr Not 111231 121231TillgångarOmsii t tl1il1!(s till!(ångarKortfristiga fordringar 3 314 1545Kassa och bank 4 6659 5604Summa omsättningstillgångar 6973 7149Summa tillgångar 6973 7149Skulder och eget kapitalE~et kapitalEget kapital 5 4 606 4307därav årets resultat 2 016 -298Summa eget kapital 4606 4307Sku lderKortfristiga skulder 6 2 367 2841Summa skulder 2367 2841Summa skulder och eget kapital 6973 714919

NoterNoter (kkr)(kkr)1 Verksamhetens intäkter och kostnader 2011 2012Intäkter enligt redovisning 7129 7621Kostnader enligt redovisning -5230 -8051Verksamhetens nettokostnader 1899 -430I verksamhetens intäkter ingårMedlemsbidrag Försäkringskassan och Arbetsfö rmedlingen 3500 3500Medlemsbidrag Land stinget Västmanland l 750 1750Medlemsbidrag Fagersta kommun 313 313Medlemsbidrag Norbergs kommun 144 144Medlemsbidrag Skinnskattebergs kommun 113 113Medlemsbidrag Sala kommun 544 S44Medlemsbidrag Hallstahammars kommun 383 383Medlemsbidrag Surahammars kommun 252 252Summa 7000 7000I verksamhetens kostnader ingårAdministrativa kostnader 1044 1170Kurskostnader 121 20Arvoden 241 139Kostnader för projekt 3758 6102Summa 5163 74312 Finansiella intäkter och kostnaderRänteintäkter 120 133Finansiella intäkter 120 133Bankkostnader 3 1Finansiella kostnader 3 13 Kortfristiga fordringarInterimsfordringar 30Kundfordringar 60 1496Övriga fordringar 224 49314 154520

Noter (kkr) forts 2011 20124 Kassa och bankBanklplusgiro 6659 56046659 56045 Eget kapitalIngående eget kapital 2589 4606Årets resultat 2016 -298Summa eget kapital 4606 4307Rörelsekapitalet utgör ski llnaden mellan omsättningstillgångaroch kortfristiga skulder 4606 4307Summa eget kapital 4606 43076 Kortfristiga skulderInterimsskulder 276 13Semesterlöneskuld 11 47Leverantörsskulder 2045 2692Prelskatt löner 18 30Lagstadgad arbetsgivaravgift 18 31Pensionskostnad individuell dej 282367 284121

DriftsredovisningI (kr)De1prog]"am Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Nettoavvikelse1000 Styrelsens intäkter -7009761 7000000 -702.\3-18 2~ 348Styrelsens kostnader 306270 385000 26~ 304 1206961001 Administration, intäkter -162878 -108389 108389Administration, kostnader 1092 :>45 1 124500 1065 531 58969l 1002 Verksamhetsutveckling 2) 1012 RESAi'vI 562051019 K vinnocoacher 87901022 Projektträffsdagar 129551023 Stöd under utvid~ningsprocessen 99001024 Sjukintygsworkshop 968201025 Länskonierens 424021026 Länsoemensanuna utb insatser 31346 122 000 117137 48631027 Utvärderin~ LF / MI, intäkter -620614 620614Utvärdering LF/i'vIl, kostnader 52212 -522121028 Seminarium Sociala företag 232171029 Un~ Kraft 205495 -2054951031 Stöd till socialt företagande 33150 -331501047 GU LF, prof/ arbetsledare 8 594171048 GU LF, prof/arbetsledare 9 116980 -16100 32850 13 2501049 GU LF, prof/ arbetsledare 10 111 505 -1115051059 Certifieringsutbildning NvttoSam 57835 70000 2421< 457861063 Samordningsteamet FNS 1543041 1846682 1851970 -52881064 Samordnings team Sala 954202 2054000 1 765 171 2888291065 Samordnings teamet Hallsta/Sura 604285 2054000 1895929 1580711066 Extern med bedömningsamordningsteam 175000 79753 952471067 Kurator till samordnings teamen 550000 222 496 3275041071 VULF: Lösnin~sfokuserade grupper 140 112 75000 126785 -517851072 Utbildningsdag sRS/ORS 12 000 5115 68851073 Utb KUR-projektet 150000 121368 286321074 Utb Motiverande samtal i samarbete 39290 -392901075 Seminarium LF grupper 37411 -37411-2016315 1 66>128'2 298336 1365946:.!

Bilaga 1Insatsredovisning, individinriktade insatser - en närmare beskrivningAntal insatser under 2012: 4Totalt antal deltagare: 155Antal avslut som har fullföljt insatsernas verksamhet (samt avslut totalt): 49 (67)Antal (samt i %) avslut som har fullföljt insatsens verksamhet med positivt utfall: 35 (76 %)Deltagarnas tid med bidragsförsörjning före deltagande i insats (snitt): 4,8 årSamordni"gsteam FNS aD 1063)Beslut i presidiet 111219: Beslut om utökad social konsulenttjänst från 2012Beslut i styrelsen 120913: Beslut om budget 2013Verksamhetsägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Fagersta kommun, Norbergs kommun,Skinnskattebergs kommun och Landstinget VästmanlandVerksamhetsperiod: 110101 - tills vidare enligt avtal med insatsägarnaBehovsgrupp: Individer med samordnade rehabiliteringsbehov mellan 18-64 år, närmare beskrivit isärskilt uppdrag till verksamheten som bl.a. stipulerar att "unga personer med aktivitetsersättningoch individer som ligger långt från arbetsmarknaden ska särskilt prioriteras"Mål: Att så många av de inskrivna individerna som mÖjligt kan realisera en arbetsförmåga och att dekan få förutsättningar för en egen försörjning.Metod: Lösningsfokuserad arbetsmetodik, både individuellt och i grupp, och individuelltsamordningsarbete för stöd i processen mot arbete eller studier.Resultat (enligt delårsrapport 2012 och senaste styrgruppsmöte): 56 deltagare har varit aktiva iverksamheten under 2012. Se tabell.Tabell l: Samordningsteam FNS, resultat 2012Antal Antal Varav Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antalaktiva avslut dropouts i i till annan till till till aktivaunder totalt (tidiga arbete studier arbetslivs- medicinsk föräldra- annat vid2012 avhopp) inriktad rehab ledighet ingångenrehab av 201356 23 3 4 2 2 6 O 6 33Under året har 23 deltagare avslutats, varav 4 i arbete, 2 till studier och 2 till annan arbetslivsinriktadrehabilitering. Av de 23 som avslutats har 3 hoppat av tidigt. Avslutskategorin "annat" (6 st) döljersena dropouts, d.v.s. avhopp efter sex månader. Avslutade deltagare som har fullföljtSamordningsteam FNS verksamhet är därmed 14 st. Av dessa har 8 nått ett positivt utfall i förhållandetill verksamhetens mål, d.v.s. 57 %.Deltagarnas tid i bidragsförsörjning var 5,0 år i snitt innan de skrevs in i teamets verksamhet.

Samordllillgsteam Sala aD 1064)Beslut i styrelsen 120913: Beslut om budget 2013Verksamhetsägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Sala kommunVerksamhetsperiod: 110401 - tills vidare enligt avtal med insatsägarnaBehovsgrupp: Individer med samordnade rehabiliteringsbehov mellan 18-64 år, närmare beskrivit isärskilt uppdrag till verksamheten som bl.a. stipulerar att "unga personer med aktivitetsersättningoch individer som ligger långt från arbetsmarknaden ska särskilt prioriteras"Mål: Att så många av de inskrivna individerna som möjligt kan realisera en arbetsförmåga och att dekan få förutsättningar för en egen försörjning.Metod: Lösningsfokuserad arbetsmetodik, både individuellt och i grupp, och individuelltsamordningsarbete för stöd i processen mot arbete eller studier.Resultat (enligt delårsrapport 2012 och senaste styrgruppsmöte); 49 deltagare aktiva i verksamhetenunder 2012. Se nedan tabell.Tabell 2: Samordningsteam Sala, resultat 2012Antal Antal Varav Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antalaktiva avslut dropouts i i till annan till till till aktivaunder totalt (tidiga arbete studier arbetslivs- medicinsk föräldra- annat vid2012 avhopp) inriktad rehab ledighet ingångenrehab av 201349 21 l 4 11 2 2 1 - 28Under året har 21 deltagare avslutats, varav 4 personer har kommit i arbete, 11 i studier, 2 till annanrehabiliteringsaktör på annan ort, l till föräldraledighet. Av de 21 som avslutats har l hoppat av tidigt.Avslutade deltagare som har fullföljt Samordningsteam Salas verksamhet är därmed 20 st. Av dessahar 17 nått ett positivt utfall i förhållande till verksamhetens mål, d.v.s. 85 %.Deltagarnas tid i bidragsförsörjning var 5,5 år i snitt innan de skrevs in i teamets verksamhet.Samordllingsteam Hallsta/Sura (ID 1065)Beslut i styrelsen 120913: Beslut om budget 2013Verksamhetsägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Hallstahammars kommun ochSurahammars kommunVerksamhetsperiod: 110501 - tills vidare enligt avtal med insatsägarnaBehovsgrupp: Individer med samordnade rehabiliteringsbehov mellan 18-64 år, närmare beskrivit isärskilt uppdrag till verksamheten som bl.a. stipulerar att "unga personer med aktivitetsersättningoch individer som ligger långt från arbetsmarknaden ska särskilt prioriteras"Mål: Att så många av de inskrivna individerna som möjligt kan realisera en arbetsförmåga och att dekan få förutsättningar för en egen försörjning.Metod: Lösningsfokuserad arbetsmetodik, både individuellt och i grupp, och individuelltsamordningsarbete för stöd i processen mot arbete eller studier.Resultat (enligt delårsrapport 2012 och senaste styrgruppsmöte): 54 deltagare aktiva i verksamhetenunder 2012. Se nedan tabell.Tabell 3: Samordningsteam Hallsta/Sura, resultat 2012

Antal Antal Varav Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antalaktiva avslut dropouts i i till annan till till till aktivaunder totalt (tidiga arbete studier arbetslivs- medicinsk föräldra- annat vid2012 avhopp) inriktad rehab ledighet ingångenrehab av 201354 23 3 1 4 5 3 2 5 31Under året har 23 deltagare avslutats, varav 1 till arbete, 4 till studier, och 5 till annan arbetslivsimiktadinsats. Av de 23 som avslutats har 3 hoppat av tidigt. Avslutskategorin "annat" (5 st) döljer 3 som harflyttat till annan ort, 1 vars kontakt med teamet upphört och 1 till missbruksbehandling. Avslutadedeltagare som har fullföljt Samordningsteam Hallsta/Suras verksamhet är därmed 15 st. Av dessa har10 nått ett positivt utfall i förhållande till verksamhetens mål, d.v.s. 67 %.Deltagarnas tid i bidragsförsörjning var 4,0 år i snitt innan de skrevs in i teamets verksamhet.Kurator till samordllillgsteamen (ID 1067)Beslut i styrelsen 120913: Beslut om budget 2013Verksamhetsägare: Landstinget VästmanlandVerksamhetsperiod: 120101 - tills vidare enligt avtal med insatsägarenBehovsgrupp: Individer med samordnade rehabiliteringsbehov mellan 18-64 år, närmare beskrivit isärskilt uppdrag till verksamheten som bl.a. stipulerar att "unga personer med aktivitetsersättningoch individer som ligger långt från arbetsmarknaden ska särskilt prioriteras"Metod: Lösningsfokuserad_ arbetsmetodik, både individuellt och i grupp, och individuellsamordningsarbete för stöd i processen mot arbete eller studier.Resultat (enligt delårsrapport 2012 och senaste styrgruppsmöte): Kuratorn ingår som en integreraddel i alla tre Samordningsteam i FNS, Sala och Hallsta/Sura. Resultaten är integrerade med övrigateams redovisning. Ingen särredovisning skedde under 2012. Särskild rapport om insatsen inkommerunder sommaren 2013.Insatsredovisning, individinriktade insatser - historisk utveckling 2007-2012Antalet deltagare i sarnordningsfinansierade insatser under ett helår har ökat. Det har också skett enuijämning mellan män och kvinnor.6 593 68% 32%6 684 65% 35%5 2162 73% 27 %4 133 71% 29%4 155 57% 43%

Bilaga 2Insats redovisning, personalinriktade insatser - en nännare beskrivningAntal insatser under 2012: 18Totalt antal deltagare: 650Utbildningsdag SRS/ORS (ID 1072)Projektägare: Norra VästmanIands Samordningsförbund, samarrangemang med SamordningsteamFNS-Sala-Hallsta/SuraProjektperiod: 120101-121231, projektet är avslutatMålgrupp: Anställda hos medlemmarna i Norra Västmanlands SamordningsförbundMål/syfte: Att förbättra kunskapsläget om uppföljningsverktyget SRS/ORSResultat (enligt slutrapport): 45 personer har genomgått utbildningsdagenGrundutbildning i lösningsfokuserat arbetssätt för arbetsledare och professionella inomrehabiliteringsområdet 9 (ID 1047)Projektägare: Norra Västmanlands SamordningsförbundProjektperiod: 110401-120430, projektet är avslutatMålgrupp: Arbetsledare och professionella inom rehabiliteringsområdet anställda hos medlemmarnasamt andra organisationerMål/syfte: Att introducera kunskaper i ett dynamiskt arbetssätt som på många sätt innebärnytänkande inom områden rehabilitering och organisationsutveckling. Frågan om hur samverkan iregionen kan stärkas och utvecklas samt hur lösningsfokuserade modeller kan främja en sådanutveckling vävs in i utbildningen.Resultat (enligt slutrapport): 41 personer avslutade utbildningenMetodseminarium maj 2012 (ID 1001)Projektägare: Norra Västmanlands Samordningsförbund, samarrangemang med SamordningsteamFNS"Sala-Hallsta/Sura och ESF-projektet SprångetProjektperiod: 120301-120630, projektet är avslutatMålgrupp: Anställda hos medlemmarna i Norra Västmanlands SamordningsförbundMål/syfte: Att utbyta erfarenheter kring metoder och färdigheter inom hantverket arbetslivsinriktadrehabilitering, bl.a. lPS, biologdesign och erfarenheter från ESF-projektet SprångetResultat (enligt uppföljning): 16 personer deltog i metodseminarietUtvecklingsdag: Professionella runt Samordningsteamen (ID 1001)Projektägare: Norra Västmanlands Samordningsförbund, samarrangemang med SamordningsteamFNS-Sala-Hallsta/SuraProjektperiod: 120401-121031, prOjektet är avslutatMålgrupp: Handläggare och professionella inom rehabiliteringsområdet anställda hos medlemmarnaMål/syfte: Att hantera aktuella frågor som rör samspelet mellan handläggare/professionella ochsamordningsteamen

Resultat (enligt uppföljning): 26 personer deltog på utvecklingsdagenLänsgemensam utbildningsinsats: Utbildning styrelseledamöter (ID 1026)Projektägare: Norra Västmanlands Samordningsförbund, Samordningsförbundet Västerås ochSamordnings förbundet Västra MälardalenProjektperiod: 120101-121231, projektet är avslutatMålgrupp: Styrelseledamöter hos länets tre samordningsförbundMål/syfte: En utbildning om lagen finansiell samordning och erfarenhetsutbyte tillsammans medextern föreläsare/utbildningsledare och politiker med erfarenhet av lagstiftningens framväxtResultat (enligt uppföljning): 12 personer deltog i utbildningen))Länsgemensam utbildningsinsats: Informationsutbyte mellan länets riksdagiedamöter ochstyrelseledamöterna från länets tre samordningsförbund (ID 1026)Projektägare: Norra Västmanlands Samordningsförbund, Samordningsförbundet Västerås ochSamordningsförbundet Västra MälardalenProjektperiod: 120101-121231, projektet är avslutatMålgrupp: Länets riksdagsledamöter och styrelseledamöter hos länets tre samordningsförbundMål/syfte: En halvdag av erfarenhetsutbyte och lärande om samordningsförbundens verksamhetResultat (enligt uppföljning): 20 personer var med på seminarietLänsgemensam utbildningsinsats: Utbildning i social investering (ID 1026)Projektägare: Norra Västmanlands Samordningsförbund, Samordningsförbundet Västerås ochSamordningsförbundet Västra MälardalenProjektperiod: 120101-121231, projektet är avslutatMålgrupp: Politiker och tjänstemän hos medlemsmyndigheterna i länets tre samordningsförbundMål/syfte: En heldagsseminarium om social investering med nationalekonomen Ingvar NilssonResultat (enligt uppföljning): 19 personer deltog i utbildningenLänsgemensam utbildningsinsats: Insatsträffsdag (ID 1026)Projektägare: Norra Västmanlands Samordningsförbund, Samordningsförbundet Västerås ochSamordningsförbundet Västra MälardalenProjektperiod: 120101-121231, projektet är avslutatMålgrupp: Politiker och tjänstemän hos medlemsmyndigheterna i länets tre samordningsförbundMål/syfte: Erfarenhetsutbyte kring angelägna gemensamma frågor exempelvis utvärdering,ledning/styrning samt hur man bäst kan bidra till att skapa resultat med svåra målgrupperResultat (enligt uppföljning): 30 personer deltog i utbildningenLänsgemensam utbildningsinsats: Konferens Lösningsfokuserade ledtrådar (ID 1026)Projektägare: Norra Västmanlands Samordningsförbund, Samordningsförbundet Västerås,Samordningsförbundet Västra Mälardalen samt SolutionCLUESProjektperiod: 120101-121231, projektet är avslutatMålgrupp: Politiker och tjänstemän hos medlemsmyndigheterna i länets tre samordningsförbundMål/syfte: Att stödja utvecklingen för det stora intresse för lösningsfokus som finns i hela länet ochdels skapa möjligheter för möten och samverkan mellan deltagare från olika organisationer inomsamordningsförbundenResultat (enligt uppföljning): Tre workshops genomfördes under två dagar. 105 personer deltog ikonferensen från medlemsorganisationerna i Norra Västmanlands Samordningsförbund

Länsgemensam utbildningsinsats: Utbildning i samhällsekonomisk utvärdering (ID 1026)Projektägare: Norra Västmanlands Samordningsförbund, Samordningsförbundet Västerås ochSamordningsförbundet Västra MälardalenProjektperiod: 120101-121231, projektet är avslutatMålgrupp: Politiker och tjänstemän hos medlemsmyndigheterna i länets tre samordningsförbundMål/syfte: Att utveckla kunskap och erfarenhetsutbyte om samhällsekonomisk utvärdering med stödav företaget PayOff och från Psynk-projektet som drivs av SKLResultat (enligt uppföljning): 41 personer deltog i utbildningenLänsgemensam utbildningsinsats: Utbildning samverkansforskning (ID 1026)Projektägare: Norra Västmanlands Samordningsförbund, Samordningsförbundet Västerås ochSamordningsförbundet Västra MälardalenProjektperiod: 120101-121231, projektet är avslutatMålgrupp: Politiker och tjänstemän hos medlemsmyndigheterna i länets tre samordningsförbundMål/syfte: Att ta del av, diskutera och utbyta erfarenheter om forskningsläget kring samverkan inomrehabiliteringsområdetResultat (enligt uppföljning): 44 personer deltog i utbildningenLänsgemensam utbildningsinsats: Utbildningförsörjningsmått (ID 1026)Projektägare: Norra Västmanlands Samordningsförbund, Samordningsförbundet Västerås ochSamordningsförbundet Västra Mälardalen samt Samordningsförbundet RAR i SörmlandProjektperiod: 120101-121231, projektet är avslutatMålgrupp: Politiker och tjänstemän hos medlemsmyndigheterna i länets tre samordningsförbund ochSamordningsförbundet RAR i SörmlandMål/syfte: Att ta del av, diskutera och utbyta erfarenheter om försörjningsmåttetResultat (enligt uppföljning): 41 personer deltog i utbildningenSeminarium om lösningsfokuserade grupper (ID 1075)Beslut i styrelsen 120913: Beslut om finansieringProjektägare: Norra Västmanlands SamordningsförbundProjektperiod: 120913-121231, projektet är avslutatMålgrupp: Beslutsfattare och tjänstemän hos medlemsmyndigheterna inom Norra VästmanlandsSamordningsförbundMål/syfte: Att utveckla färdigheter kring lösningsfokuserade gruppmetodikResultat (enligt uppföljning): 29 personer deltog under denna dagGrundutbildning i lösningsfokuserat arbetssätt för arbetsledare och professionella inomrehabiliteringsområdet 10 (ID 1048)Beslut i styrelsen: Beslut om finansiering 120316Projektägare: Norra Västmanlands SamordningsförbundProjektperiod: 120401-130331, projektet är pågåendeMålgrupp: Arbetsledare och professionella inom rehabiliteringsområdet anställda hos medlemmarnaMål/syfte: Att introducera kunskaper i ett dynamiskt arbetssätt som på många sätt innebärnytänkande inom områden rehabilitering och organisationsutveckling. Frågan om hur samverkan iregionen kan stärkas och utvecklas samt hur lösningsfokuserade modeller kan främja en sådanutveckling vävs in i utbildningen.

Resultat (enligt uppföljning efter sista utbildningstillfället): 27 personer avslutade utbildningenCertifieringsutbildning i samhällsekonomisk utvärdering: verktyget NyttoSam (ID 1059)Projektägare: Norra Västmanlands SamordningsförbundProjektperiod: 110203-121231, projektet är avslutatMålgrupp: Anställda hos medlemmarna i Norra Västmanlands SamordningsförbundMål/syfte: Certifiering och kompetens för att kunna göra samhällsekonomisk utvärderingResultat (enligt uppföljning): 2 personer har genomgått utbildningen. Certifiering sker under 2013.\VULF: Lösningsfokuserade grupper (ID 1071)Beslut i styrelsen 120316: Förlängning av projektet till 120930Projektägare: Landstinget Västmanland genom Kompetenscenter för HälsaProjektperiod: 110501-120430, projektet är avslutatMålgrupp: Anställda hos medlemmarna i Norra Västmaniands SamordningsförbundMål/syfte: Övergripande mål för utbildningsinsatsen är att målgruppen ska få vidareutbildning ilösningsfokuserad gruppmetodik, att dessa tillsammans leder 12 grupper med deltagare ii 6-10 personer isyfte att öka förmågan till en egen försörjning samt att projektet producerar en handbok i lösningsfokuseradgruppmetodikResultat (enligt uppföljning i styrgrupp): 26 personer har avslutat vidareutbildningenUtbildning: KUR -projektet (ID 1072)Projektägare: FörsäkringskassanProjektperiod: 120501-121231, projektet är avslutatMålgrupp: Anställda hos medlemmarna i Norra Västmanlands SamordningsförbundMål/syfte: Att utöka kunskaper om psykisk ohälsa, bemötande och samverkanResultat (enligt uppföljning i styrgrupp): 107 personer har avslutat vidareutbildningenUtbildning: Motiverande Samtal (MI) i samarbete (ID 1071)Beslut i styrelsen 120316: Beslut om finansieringProjektägare: FörsäkringskassanProjektperiod: 120401-130331, projektet är pågåendeMålgrupp: Anställda hos medlemmarna i Norra Västmanland s Samordnings förbundMål/syfte: En riktad utbildning som kombinerar både utbildning i samtals metoden MotiverandeSamtal (MI) och utveckling av samarbete mellan vården, försäkringskassa, arbetsförmedling ochkommun.Resultat (enligt uppföljning i styrgrupp): 19 personer deltar i utbildningenInsatsredovisning, personalinriktade insatser - historisk utveckling 2006-2012Nedanstående tabell visar utvecklingen av antalet personer i utbildningar samt antalet insatser från åren 2006och framåt. Mellan 2011 och 2012 har antalet deltagare i utbildningsinsatser ökat med hela 38 %.Utvecklingen speglar riktningen mot en medveten satsning, hos både förbundet ochmedlemsmyndighetema, för att stärka samverkanskulturen som grund för utvecklingen av bättrerehabiliteringsinsatser där samverkan på olika sätt behövs runt den enskilde.

Antal utbildningsinsatserAntal personer2006 3 802007 4 1072008 7 2082009 5 1382010 10 2032011 14 470.2012 18 650

Ärende KS15 Utmärkelsen Årets salaambassadör-kriterier och tillvägagångssätt

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGMedborgarkontoretNina NilssonSALA KOMMUN .Kommunstyrelsens förvaltningInk.AktbilagalKriterier och tillvägagångssätt- Årets salaambassadörUtmärkelsen Årets salaambassadör ska föräras en person som genom sina insatseroch sitt engagemang verkat för att utveckla, och sprida kunskap om - eller på annatpositivt sätt- göra Sala intressant för kommuninvånare och besökare. juryn ska i sinbedömning av nominerade personer beakta en representativ fördelning av kön,ålder och etnisk bakgrund.För att utnämnas till salaambassadör ska:• kandidaten vara nominerad av person som inte ingår i juryn• nomineringen vara Sala kommun/Medborgarkontoret tillhanda före sistadatum för nominering• kandidaten ska bedriva sitt uppdrag på frivillig basis och inte i sinyrkesutövning, oavsett arbetsgivare• kandidaten ej vara utnämnd till salaambassadör tidigare• det uppdrag kandidaten nomineras för gynna Sala och marknadsförakommunen både för sina medborgare och besökare• ideella uppdrag premierasTillvägagångssätt:• Personer som inte ingår i juryn är välkomna att nominera förtjäntakandidater av utmärkelsen Årets salaambassadör genom att skriva enmotivering och lämnafskicka till Medborgarkontoret i Sala kommun.• Från inkomna nomineringar väljer juryn ut X antal, (helst tre), personer sompresenteras i Sala Allehanda.• salabor får bland de presenterade förslagen rösta fram årets vinnare.• Vinnaren tar emot utmärkelsen, i form av en silvertacka eller silversmycke,av kommunalråd eller annan juryrepresentant vid evenemanget Händelsfyrverkerikonsert i Sala stadspark.

2 (2)2014-05-14Kommunstyrelsens förvaltningjuryn - sammansättning:Ordförande kommunstyrelsen Quryns ordförande)KommunchefSala kommunjMedborgarkontoret, informatörRepresentant för Företagarna SalaRepresentant för Svensk Handel i SalaRepresentant för Sala Allehandasalaambassadör föregående år

SALAKOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLKOMMUNFULLMÄKTIGESammanträdesdatum2013-05-2726 (28)§97Motion om utmärkelsen Årets salaambassadörDnr 2012.364KH nr 68INLEDNINGAnders Weiborn (M) inkom den 23 november 2012 med rubricerad motion.Motionären föreslår att ändra namnet på utmärkelsen "Årets Salaambassadör" till"Årets Salabo".BeredningBilaga KS 2013/124/1, motionssvar från kommunstyrelsens ordförande.Bilaga KS 2013/124/2, motion.Ledningsutskottets beslut 2013-05-07, § 131.Kommunstyrelsens beslut 2013-05-13, § 132.YrkandenAndreas Weiborn (M) yrkaratt motionen ska bifallas.Mathias Goldkuhl (M), jan-Olov Eriksson (M) och Emil Klingström (M) yrkarbifall till Andreas Weiborns (M) yrkande.Carola Gunnarsson (C), Marcus Andersson (SBÄ) och Gunnel Söderström (V) yrkarbifall till kommunstyrelsens förslag.PropositionOrdföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och AndreasWeiborns (M) yrkande och finner kommunstyrelsens förslag bifallet.BESLUTKommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslagatt avslå motionen,att uppdra till kommunstyrelsen att se över och modernisera kriterierna för vilkasom kan komma ifråga att bli nominerade, samtatt de nya kriterierna tillämpas vid nominering av kandidater till årets salaambassadör2013.UtdragkommunstyrelsenJusterandes signUtdragsbestyrkande