Utredning och bevisning i tvistemålsliknande förvaltningsmål

I de fall enskilda intressen står mot varandra i ett förvaltningsärende måste detemellertid bedömas som särskilt angeläget att beslut så långt möjligt erhållerrättskraft i angiven mening. (Jfr RÅ 1993 ref. 76 och RÅ 2002 ref. 61).Detta resonemang avvisas av RegR då det i detta fall inte är ett lagakraftvunnet avgörande isamma sak från domstol som föreligger, utan saken har prövats av myndighet. RegR harockså preciserat i RÅ 2005 ref. 16 att myndighets prövning av samma sak som redan prövatsav myndighet i lagakraftvunnet avgörande inte är utesluten. Lavin har i sin kommentar av RÅ2006 ref. 64 uttalat att det hade varit omöjligt att förutsäga utgången om det istället hade varitförvaltningsdomstol som tidigare hade prövat samma sak. 882.3.3 Rena förvaltningsmålRena förvaltningsmål utmärks av att samma sak som domstolsprövats kan prövas på nytt. Tillkategorin rena förvaltningsmål hänförs besvärsmål om tillstånd, om registreringsbeslut ochom utlämnande av allmänna handlingar, liksom namnmål 89 . 90 Dock finns det en möjlighet attres judicata anses föreligga då samma sak redan prövats i domstol i de mål där flera enskildaparter förekommer. 91Gränsdragningarna kan ibland framstå som komplicerade, vilket här får illustreras av fråganom rättskraft i bygglovsmål enligt PBL. I fråga om rättskraft kan det antas att bygglovsmål,trots att de för enskild part kan förefalla snarare påminna om tvistemål, hör till kategorin renaförvaltningsmål. Innebär då detta att för bygglovsmål som inbegriper flera enskilda parter kansåledes riktlinjer från praxis som skiljer måls karaktär utifrån tvistemålsliknande förvaltningsmålfrån rena förvaltningsmål inte användas? RÅ 2006 ref. 64. svarar inte på denna fråga dåmålet rörde endast lagakraftvunnet myndighetsbeslut, vilket befanns sakna negativ rättskraft.RÅ 2006 ref. 64 hanterar inte tidigare prövning på domstolsnivå och frågan om gränsdragningmellan brott- eller tvistemålsliknande förvaltningsmål blir därmed inte bemött.2.3.4 Måls karaktär – i olika bemärkelserHittills i avsnitt 2.3 har måls karaktär behandlats i avseendet brott- eller tvistemålsliknande,alternativt rena, förvaltningsmål.Måls karaktär har angivits spela roll även för domstolens officialprövning eller möjlighet attpå eget initiativ justera saken i målet. Härvid avser dock måls karaktär istället att skyddsaspekterför det aktuella målet beaktas vid domstolens officialprövning. 92 I det sammanhangdär detta uttalande görs, hanteras uttryckligen enbart rättsfakta och inte bevisfakta. Dettafaller sig naturligt också till följd av förhållandet att bevisfakta aldrig behöver åberopas enligt88 Lavin i FT 2007 s. 11.89 Se RÅ 1987 ref. 80, trots att någon uttrycklig angivelse till målets karaktär ej gjordes av RegR i RÅ 1987 ref.80 men med stöd av RegRs hänvisningar till denna dom i senare praxis.90 Se von Essen i FT 2003 s. 518, 520 och Lavin i JT 1989/90 s. 71.91 Se von Essen i FT 2003 s. 516.92 Se till detta stycke von Essen i FT 2003 s. 514. Se även avsnitt 2.2.3 ovan.23