LUM nr 9 - 24 oktober (PDF 1,3 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

Svårt att nå doktorandernaForskarutbildningen är en plattform förframtidens chefer. Bland annat därför ärdet viktigt att facket ser över doktorandernaslivspussel. Det sade företrädareför Statstjänstemännen och TCO när dehöll ett seminarium under rubriken ”Livetsom doktorand”.I augusti kom ST/TCO ut med en rapportöver de forskarstuderandes livssituation.Deras resultat bekräftade tidigareundersökningar som gjorts:Doktoranderna är pressade och kvinnornaupplever det så i högre grad änmännen.Under oktober månad besökte utredarnade olika universiteten för att berättaom de lokala variationerna. FrånLunds universitet hade160 doktoranderdeltagit i undersökningen och deras svarvisar att Lund varken är bättre ellersämre än andra universitet på att tahand om sina forskarstuderande.– Doktoranderna är något av en fackligparadox, sa Ing-Marie Nilsson somär Statstjänstemännens ordförandeinom universitet och högskolor. De verkarbehöva mer stöd än andra yrkesgrupper,samtidigt som de är svårare attnå ut till. Detta beror delvis på doktorandensdubbla identitet som både studentoch anställd.Oro efter examenEn uppgift som utredarna framhöll somsärskilt alarmerande var att så mångasom 60 procent av alla doktoranderoroar sig för att inte få ett arbete efterdoktorsexamen.– Dessa människor får ju både spetskompetensoch landets högsta utbildning,sa Ing-Marie Nilsson.Tvärtemot vad man hade kunnat troär det naturvetare och tekniker som ärmest oroliga. Om oron är befogad kundeutredarna inte svara på, men de menadeatt universiteten var dåliga på att visaandra karriärvägar än den akademiska.– Inte en enda av de svarande vidLunds universitet uppgav att de hadehaft praktik eller möten med företag,myndigheter eller organisationer infördet framtida yrkeslivet.I Lund var 37 procent av de svarandeföräldrar. Nästan hälften av dessa tyckteatt deras institution gav dem goda möjligheteratt kombinera föräldraskap medforskarstudier. Samtidigt uppgav 16procent att de väntat med att skaffabarn på grund av forskarstudierna. Närdet gällde uttag av föräldraledighet lågLund procentuellt sett lägre än andrauniversitet i undersökningsgruppen.Kvinnorna tyckte, inte särskilt förvånande,att det var svårare med föräldraledighetän männen. Svårast var det förde ensamstående föräldrarna där hela70 procent hade övervägt att hoppa avstudierna. Utslaget på hela undersökningsgruppeni Lund var siffran 37 procent.ULRIKA OREDSSONSå ger man ris och rosUniversitetets administratörer ägnadeen eftermiddag i början av oktober åtatt förkovra sig i kommunikation ochkonflikthantering.– Alla kan bli bättre på att hantera konflikter,menade organisationskonsultenAgnete Nilsson. Av deltagarna att dömavar det dock mest kvinnor som tyckteatt de hade något att lära. Endast fyraav 120 deltagare var män.Agnete Nilsson gav administratörernakonkreta tips om kommunikation ochkonflikthantering i arbetslivet.– En administratör som inte är ichefsposition kan fungera som stödpersoni konfliktsituationer, sa AgneteNilsson. Man blir ofta en sorts containerför brister inom organisationen.Därför är det viktigt att lära sig att ställaupp som lyssnare och lotsa konfliktenvidare till rätt nivå, utan att själv blidelaktig i den.Mottagandet av nyanställda och vikariersäger en hel del om klimatet ochkommunikationen på en arbetsplats,ansåg Agnete Nilsson. Åhörarna fickdiskutera under ett par minuter hur desjälva togs emot när de började arbetavid universitetet. Erfarenheterna varieradefrån nedskrivet introduktionsprogramoch blommor på skrivbordet tillkommentarer i stil med:– Ojdå, var det idag som du skullekomma.Många av Agnete Nilssons tips handladeom sunt förnuft. Hur man ger rosoch ris till exempel. Ris utdelas på tuman hand, medan ros blir än mer uppskattatom det ges inför en grupp. Sakersom borde vara självklara men ändå inteär det.Agnete Nilsson är flitigt anlitad somorganisationskonsult inom Lunds universitetoch brukar bland annat gelängre kurser i konflikthantering föruniversitetets chefer. Ingrid Estrada-Magnusson, personalutvecklare vidLunds universitet, tycker det är viktigtatt all personal får ta del av chefernaskunskaper.– Om båda parter har gått kursenbrukar effekten bli bättre, säger hon.Annars blir det lätt en ”Jaha-nu-harchefen-varit-på-kurs-igen-inställning”till försöken att ändra på gamla invandabeteenden.Kommunikationskursen för administratörerär en fortsättning på en föreläsningsserieförra året som gick undernamnet Administratörens år 2002.– Det finns ett sug efter fler kurser föradministratörer, tror Ingrid Estrada-Magnusson, och berättar att nästa kurstillfällekommer äga rum i februari. Detska handla om etik och hållas av univer-– En administratörsom inte är i chefspositionkan fungerasom stödperson ikonfliktsituationer, saAgnete Nilsson. Manblir ofta en sorts containerför brister inom organisationen.FOTO:ULRIKA OREDSSON3